Några inledande ord Av Fredrik Bynander

Transkript

1 Krisperspektiv Ett nyhetsbrev från Nationellt centrum för krishanteringsstudier (CRISMART) vid Försvarshögskolan INNEHÅLL Forskningsfronten Nyheter i korthet Seminarier och konferenser CNDS Personalnytt Publikationer och konferensbidrag Kalendarium Några inledande ord Av Fredrik Bynander What is crisis? Really? Vår baltiska kollega tittade surt på oss efter att vi enligt god svensk akademisk sed hade invänt mot precis allt i hennes fallstudie i synnerhet krisdefinitionen som enligt oss inte var helt rättrogen. Det var en tid då CRISMART (CM Baltic) hade övertygat ÖCB om vikten av att studera våra regionala grannars (bl.a. Baltikum, Polen, Rumänien) spirande krishanteringssystem för att ge dem goda vetenskapliga insikter i hur demokratier bör organisera sig för att hantera svåra händelser. Målet var att analysera de erfarenheterna av krishantering under övergången till demokrati i en bok för varje land. De akademiska kulturkrockarna var i början mer regel än undantag, men vi lärde oss snabbt att det inte dög att komma med färdiga lösningar från ett allvetande Västeuropa. De förklarade också tålmodigt för oss att de tänkte ta vara på den unika möjligheten att integrera krisberedskap redan från början när man konstruerade de nya demokratiernas förvaltningssystem, snarare än att lappa och laga som de mogna demokratierna tvingats göra. Vid ett tillfälle skulle en av våra samarbetspartners beskriva ett händelseförlopp i sin fallstudie och hänvisade hela tiden till sig själv när han beskrev ordergivningen. Det visade sig efter lite språkförbistring att han varit kommenderingschef under händelsen, en av landets svåraste incidenter under 90-talet. Konstruktiva diskussioner följde. När vi nu är i färd med att publicera de sista(?) böckerna i denna maratonserie av ländervolymer kan vi konstatera att utfallet inte blev det vi hade utlovat ens i de mest fantasirika medelsansökningarna. Det visade sig att vi hade åkt till ett antal realtidslaboratorium i samhällssäkerhet och krishantering. Fallstudierna levde inte alltid upp till den vetenskapliga kvalitet vi satt, vilket lett till tidskrävande redigeringsprocesser och lite tunnare böcker än vi hoppats, men möjligheterna till jämförelser mellan länder, erfarenheterna och nätverken gjorde det hela väl värt investeringen som vi ser det. Vi har vid flera tillfällen kunnat peka ut välutbildade personer som kontakter i flera östeuropeiska länder när svenska myndigheter behövt ingångar. Våra kolleger var i början lite storögda inför att komma till Sverige och se 90-talets informationsteknologi och den kommersiella cirkusen i centrala Stockholm. Idag ser vi hur vi är en liten nod i deras internationella nätverk som måste komma med relevant kunskap för att vara fortsatt intressanta. Individer från våra forskningsgrupper har nått positioner som rådgivare åt presidenter och premiärministrar och ledare av egen kraft i administrationer som sitter vid samma förhandlingsbord som Sverige i EU-sammanhang. Det har ofta slagit oss att det forskningsbaserade samarbetet är synnerligen väl anpassat för att bygga värdegemenskaper mellan länders experter på olika områden. Man kan skala bort politiken, nationalismen och närma sig vår gemensamma historia utan större dramatik. Eller som en av våra partners uttryckte det när vi efter sju sorger och åtta bedrövelser lyckats föra över lite pengar till rätt person: You know, this bureaucracy you have is probably not good for crisis preparedness 1 Krisperspektiv 2012, nr 9

2 Forskningsfronten Rymden en privat affär?* Johan Eriksson, Utrikespolitiska institutet, och Lindy M. Newlove-Eriksson, CRISMART och KTH *En längre version av denna artikel är publicerad i Internationella studier, nr , s Epoken med NASA:s bemannade rymdfärjor avslutades med landningen av Atlantis den 21 juli Redan 2010 klargjorde president Obama att om framtida bemannade rymdfärder ska bli av, måste näringslivet spela en mycket större roll än tidigare. Nya rymdfärder helt i statlig regi kommer inte bli av, åtminstone inte i USA, tydliggjorde Obama. Den 25 maj 2012 dockade för första gången en privatägd raket med den rysk-amerikanska rymdstationen ISS. Det var det amerikanska företaget SpaceX som skickade iväg sin farkost Dragon, som hade i uppdrag att transportera förnödenheter och material. Under lång tid var äventyr i rymden en exklusiv affär för de två existerande supermakterna USA och Sovjetunionen. Båda länderna satsade kopiösa resurser på rymdteknologi och rymdfärder. Rymden blev under 1950-talet en viktig front i det nystartade kalla kriget och i båda ländernas nationella identitetsbygge. Redan från början handlade rymdsatsningarna om säkerhetspolitiska frågor: spioneri (inte minst med satelliter), styrkedemonstrationer och så småningom även planer på att utveckla rymdburna vapensystem den utveckling som kom att kallas stjärnornas krig. De militära satsningarna i rymden har inte avtagit, men däremot har gränsen mellan militär och civil teknologi alltmer suddats ut. På fackspråk talas om dual-use att ett system, till exempel en satellit, kan användas för såväl militära som civila ändamål. Ett och samma satellitsystem kan användas för övervakning av bland annat trupptransporter, buffelhjordar och naturkatastrofer. Samtidigt har säkerhetsbegreppet vidgats, så att gränsen mellan vad som är militärt och civilt inte längre är lika tydlig som under kalla kriget. I en resolution från Europeiska rådet från 2008 förespråkas att de europeiska satellitsystemen för navigering och övervakning (Galileo och GMES) ska kunna användas för militära ändamål, i tillägg till de rent civila uppdragen. Sedan 1980-talet har makten över rymden blivit alltmer fragmenterad. Ett sextiotal stater i hela världen har numera rymdprogram förutom USA och Ryssland, som flera europeiska länder, Kina, Japan, Indien och Brasilien. Förutom att makten över rymden har spritts till alltfler stater har även det privata näringslivet fått en allt större betydelse för aktiviteter i rymden. Idag står näringslivet inte bara för utveckling av den teknologi som används såsom satellitsystem, uppskjutningssystem och kommunikationssystem. Näringslivet deltar också i allt högre grad i utvecklingen av de stora rymdprogrammen. Dessutom är mycket av själva infrastrukturen i privat ägo. Näringslivets ökade betydelse för rymdsatsningar innebär emellertid inte att privata intressen håller på att ersätta staterna i rymden. Det handlar snarare om privat-offentlig samverkan: att företag och offentliga aktörer i samarbete utvecklar och genomför rymdprogram. Ett av de främsta europeiska exemplen på detta är satellitsystemet Galileo som utvecklades genom vad skulle vara Europas största privatoffentliga partnerskap (PPP). Trots bakslaget för PPP i 2007 fortsätter dock Galileo-systemet att utvecklas, och EU har utsett Galileo till flaggskepp för sin rymdpolitik, som numera finansieras av Kommissionen och den europeiska rymdorganisationen ESA. Galileo är emellertid inte den enda rymdsatsningen i Europa. Flera multinationella storföretag är mycket aktiva i europeiska rymdsatsningar, däribland Boeing, BAE Systems, EADS/ Astrium, Finmeccania, Raytheon och Thales. EU har markerat att rymdprogrammen inte bara är väsentliga för frågor om säkerhet, miljö och kommunikation, utan också för Europas ekonomiska tillväxt. Rymden betraktas som en framtidsbransch med goda utsikter att fungera som en motor i den europeiska ekonomin. Här lyfts privat-offentlig samverkan fram som nyckeln till framgång, särskilt rörande säkerhet och kritisk infrastruktur. Det så kallade EP3R (European Public-Private Partnership for Resilience) handlar till en betydande del om rymdbaserade elektroniska kommunikationer. 2 Krisperspektiv 2012, nr 9

3 Forskningsfronten Vad ligger bakom näringslivets alltmer framträdande roll i rymden? Ett flertal faktorer har bidragit till denna utveckling. Ideologi och politisk vilja ska inte underskattas. Den nyliberala idén om att näringslivets organisationsmodeller och styrmedel även ska gälla för offentlig verksamhet, som fick genomslag under 1980-talet, har även påverkat rymdpolitiken. Detta är tydligt inte minst i USA, men även inom EU. Från näringslivets sida uppfattar man att nya marknader brer ut sig och att ny teknologi, inte minst gällande kommunikationsteknologi och materialutveckling. Tydligt är att näringslivets intresse för rymden sträcker sig långt bortom den excentriske miljardären Richard Bransons affärsidéer om rymdturism. Från statens sida uppfattas möjligheter till samfinansiering, ansvarsfördelning och snabbare och djärvare teknologiutveckling än vad som anses möjligt inom statlig regi. Såväl regeringar som experter och framträdande lobbygrupper framhåller att industrin bör få utökat ansvar för rymdsatsningar, vad gäller allt från organisation till genomförande av bemannade rymdfärder. De senaste årens finanskriser och ekonomiska åtstramningar har definitivt bidragit till att stater är mer intresserade än tidigare att bjuda in näringslivet till deltagande i rymdprogram. Kostnaderna för rymdprogrammen har ökat kraftigt genom åren. Misslyckade och vissa rentav katastrofala rymdprogram bidrog starkt till utvecklingen, särskilt de ödesdrigra krascherna med rymdfärjorna Challenger (1986) och Columbia (2003). Det privata näringslivets framväxande roll i rymden, inklusive privat-offentlig samverkan, väcker frågor om makt och ansvar. Vem tar ansvaret för om en satellit, uppskjuten i ett land av ett privat-offentligt konsortium kraschar i ett annat land? Risk finns för att vanliga mellanstatliga relationer inte räcker till för att utkräva ansvar då transnationella privat-offentliga konglomerat varit inblandade. Det finns också risk för att rymdverksamhet präglas av mer sekretess och mindre insyn i takt med att dual-use blir allt vanligare och inte bara nationell säkerhet utan också företagshemligheter ska skyddas. Rymdsatsningar och privata aktörers deltagande i dessa kommer sannolikt fortsätta utvecklas, men frågor om ansvarsutkrävande väntar fortfarande på svar. Pär Daléus disputation Den 25 september försvarade Pär Daléus sin doktorsavhandling med titeln Politisk ledarskapsstil: om interaktionen mellan personlighet och institutioner i utövandet av det svenska statsministerämbetet vid Stockholms universitet. Opponent var professor Lauri Karvonen, Åbo Akademi. Avhandlingen kartlägger och förklarar svenska statsministrars ledarskapsstil, med utgångspunkt i internationell forskning om politiskt ledarskap. Ett antagande i analysen är att personlighet, såväl som institutioner, påverkar hur en statsminister utövar ämbetet. Avhandlingen gör en systematisk jämförelse av fyra svenska statsministrar: Thorbjörn Fälldin, Ingvar Carlsson, Carl Bildt och Göran Persson. Ledarskapsstil studeras genom en analys av statsministrarnas sätt att utöva funktionerna som regeringsbildare och organisatör, beslutsfattare, kommunikatör samt krishanterare. Studien bygger på nytt och unikt material och analysen för fram stora, och stundtals oväntade, likheter och skillnader i statsministrarnas ledarskapsstil. Analysen tydliggör hur statsministrarnas ledarskapsstil formas i interaktionen mellan deras distinkta personlighetsdrag och rådande institutioner. Undersökningen avslutas med en diskussion om analysens implikationer för forskning om svenskt politiskt ledarskap och för teori och metod i studiet av politiskt ledarskap generellt sett. 3 Krisperspektiv 2012, nr 9

4 Nyheter i korthet Indigo-övning med slutanvändare I oktober genomfördes under CRISMARTs ledning en övning baserad på ett scenario där en bomb exploderat under Centralbron mitt i Stockholm. Syftet med övningen var att testa ett nytt tekniskt hjälpmedel som ska underlätta samverkan under kriser. Övningen samlade i stort sett alla typer av slutanvändare, bland andra räddningstjänst, polis och kommunala krissamordnare för att få svar på hur verktyget kan vara till nytta i det strategiska arbetet. Övningen var en del av ett stort forskningsprojekt som går under namnet Indigo. CRISMARTs roll i det av EU finansierade Indigoprojektet är, som vi har berättat om i tidigare nyhetsbrev, att bidra med kunskap om hur krishantering fungerar och med övningskompetens. CRISMARTs medverkan i NISÖ Den november genomförde Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en nationell informationssäkerhetsövning, NISÖ Övningen syftade till att stärka samhällets förmåga att hantera nationella IT-relaterade kriser, främst genom att utveckla förmågan till samarbete och samordning mellan privata och offentliga aktörer. Övningen genomfördes under två dagar på ledningsregementet i Enköping. Den första övningsdagen utgjordes av en simulationsövning och den andra dagen genomfördes i seminarieövningsform. Fredrik Bynander, CRISMARTs vetenskaplige ledare, agerade spelledare under den andra övningsdagen. Därtill ansvarar CRISMART för att utvärdera övningen Utvärdering av MSBs utbildning På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utvärderar CRISMART utbildningen Grundkurs för räddningsinsats under hösten Utbildningen har mellan 400 och 500 kursdeltagare per år och syftar till att ge räddningstjänstpersonal i beredskap, så kallade deltidsbrandmän, kompetens för att arbeta i kommunal räddningstjänst med att förbereda och genomföra räddningsinsatser både av typen vardagsolyckor samt extraordinära händelser. En komponent i utvärderingen har varit en workshop där CRISMARTs preliminära resultat diskuterats. Den sjätte december träffades experter, avnämare och tillsynsmyndigheter på Försvarshögskolan för att delta i workshopen. Övning i Vaxholm På uppdrag av Vaxholms stad tog CRISMART under hösten 2012 fram ett utbildningspaket i krishantering för Vaxholms stad. Den 10:e december hölls en heldagssimuleringsövning på tjänstemannanivå för Vaxholms stad. Övningen föregicks av förberedande föreläsningar inom krishantering. Security Policy in New Europe (SPNE) Deltagare från USA och ett flertal europeiska länder samlades på en två veckor lång kurs med fokus på såväl Europas säkerhetssituation som på större globala trender. Kursen anordnades av Institutet för Högre Totalförsvarsutbildning vid FHS och är en del i Sveriges åtagande i Partnerskap för fred,. Kursen är i första hand riktad till deltagare från andra länder som deltar i detta samarbete. Deltagarna i årets kurs kom bland annat från Litauen, Makedonien, Moldavien och Sverige. Syftet med kursen var att ge deltagarna en fördjupad förståelse för säkerhetspolitiken och de internationella relationerna i Europa. Kursen avslutades med en övning som genomfördes av CRISMART där deltagarna fick tillämpa sina nya kunskaper i en tänkbar krissituation. Pär Daléus i radio Pär Daléus medverkade i söndags (den 16 december) i P1 Godmorgon världen. Pär kommenterade den höga personalomsättningen bland statsminister Fredrik Reinfeldts närmsta medarbetare. Bland annat framhöll Pär betydelse av det parlamentariska läget som en faktor till personalomsättningen. Pär kommenterade också Reinfeldts ledarskapsstil som kan ha påverkat graden av lojalitet och kontinuitet bland medarbetare. Man kan lyssna på hela avsnittet på FHS hemsida på: 4 Krisperspektiv 2012, nr 9

5 Nyheter i korthet Samverka och leda under svåra förhållanden krishanterare samt hur vi kan underlätta för beslutsfattande, samordning och kommunikation under kriser. Under föreläsningen tog Edward även upp ett antal goda exempel på hur man kan bygga modeller för lärande i krisens spår samt vilka fallgropar som bör undvikas i utvärderingsoch reformarbetet. För sjunde året i rad genomförde CRISMART, på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), en kurs i krishantering under fyra dagar på Hesselby slott. Kursen riktade sig till högre chefer och tjänstemän inom privat- och offentlig sektor. Vid denna kursomgång genomfördes bland annat en halvdags övning med fokus på krishantering på nationell och strategisk nivå. Föreläsarna bestod av erfarna praktiker och forskare med lång erfarenhet inom krishanteringsområdet. Kursdeltagarna representerade både den privata och den offentliga sektorn. Gästföreläsning i Lund Den 19 september höll Edward Deverell en gästföreläsning på Kurs i olycks- och krishantering vid Lunds tekniska högskola. Edward berättade om krishanteringsforskningens framväxt och gick igenom några av forskningens mest betydelsefulla lärdomar. Dagen avslutades med ett fallseminarium baserat på Edwards studier av elavbrotten i nordvästra Stockholm 2001 och Utbildning i Malaysia CRISMART genomförde en utbildning i krishantering vid Malaysias Försvarshögskola i juni. Utbildningen hölls under tre dagar i Kuala Lumpur och bestod av både teoretiska och praktiska moment med fokus på strategisk krishantering. De 35 deltagarna på kursen var politiker och militärer från flertalet länder i Sydostasien. Det blev ett kärt återseende med flera av eleverna som deltog i utbildningen för nio år sedan och som nu har fått viktiga poster inom Malaysias Försvarsmakt och landets Försvarshögskola, bland andra Malaysias marinchef. Han lovordade nyttan med denna typ av strategiskt inriktad krishanteringskurs och underströk vikten av att kunna samverka tvärsektoriellt och med den politiska ledningen. Kunskapsdagen i Örebro Anders Johansson medverkade nyligen på kunskapsdagen som anordnades av Länsstyrelsen i Örebro. Dagen bestod av en temadag med utbildning i riskkommunikation, kriskommunikation och krishantering. Bland deltagarna fanns beredskapssamordnare och informatörer från olika kommuner, och representanter för olika polismyndigheter. Efteråt fick Anders svara på frågor om krisberedskap i TV4 Örebro. Krisutbildning för Örebro universitet Edward Deverell genomförde den åttonde november en utbildning i krishantering och lärande för Örebro universitets centrala krisledningsgrupp, krisorganisationens stödjande grupper samt lokala krisledningsgrupper vid universitets institutioner, avdelningar, kanslier och bibliotek. Baserat på djupstudier av ett stort antal krishanteringserfarenheter berättade Edward om centrala utmaningar för 5 Krisperspektiv 2012, nr 9

6 Seminarier och konferenser Susann Ullberg deltog som moderator i heldagskonferensen Katastrofer i världen - angår det Sverige? arrangerad av Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Karolinska Institutet den 29 november. I konferensen deltog akademiker, representanter från svenska myndigheter och landsting, journalister och andra som berörs av svensk internationell kris- och katastrofhantering. Utgångspunkten för konferensen var de dilemman som, i och med ny lagstiftning, uppstår för svenska katastrofmedicinska aktörer när svenskar drabbas av en katastrof utomlands. I fyra paneler debatterades roller, mandat och beredskap; etik; resurser, kunskap och utbildning; samt samordning och relevans av katastrofmedicinska insatser. Diskussionerna klargjorde mycket av de dilemman som kan uppstå samtidigt som flera utmaningar identifierades. Fredrik Bynander höll ett föredrag på konferensen Krissamverkan Västra Götaland arrangerad av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Konferensen fokuserade på kommunens ansvar för lokal samverkan och krisberedskap och inriktade sig till politiker i kommunens krisledningsnämnd, kommunchefer, säkerhetssamordnare, kriskommunikationsansvariga och räddningschefer. Fredriks föredrag berörde olika dilemman som kan uppstå för såväl medborgare som beslutsfattare i tider av kris. Greg Simons har under hösten deltagit i ett flertal konferenser och seminarier. Bland annat har han hållit föreläsningar om säkerhet och kommunikation vid Smolny Institute i Sankt Petersburg, Moscow State University och St Petersburg State Humanitarian University. Greg har dessutom deltagit i rundabordsdiskussioner om islam i Ryssland och Europa vid Federal University i Kazan och deltagit i ett seminarium på Glasgow University om diplomati och marknadsföring i Ryssland i modern tid. Marika Ericson deltog i det tvådagarsseminarium som arrangerades av Folkrättscentrum på Försvarshögskolan på temat Rättsliga aspekter på cyberkrigföring i början av december. Seminariet, som understöddes av Försvarsdepartementet och Centrum för Asymmetriska Hot- och Terrorismstudier (CATS) på Försvarshögskolan samlade ett flertal juridiska auktoriteter på området. Bland annat diskuterades hur man kan eller bör definiera begreppet cyberattack. Även frågor kring bevisföring och staters och myndigheters mandat och befogenheter stod i centrum för diskussionerna. 6 Krisperspektiv 2012, nr 9

7 Seminarier och konferenser CRISMARTs frukostseminarieserie hösten 2012 Japans hantering av Fukushimakatastrofen Hironobu Nakabayashi, forskare på Research Center for Crisis and Contingency Management vid Meiji University i Tokyo, berättade om sina forskningsintressen och forskningscentrum samt påföljderna av kärnkraftshaveriet i Japan. Han deltar i en oberoende utredningskommitté om Fukushimakatastrofen och i en kommitté om livsmedelsäkerhet i Japan. Dessutom har han fått forskningsanslag för en studie om relationen mellan säkerhet och teknik. Kosovo Internationell krishantering i Europa CRISMARTs medarbetare Niklas Orrje delade med sig av sina erfarenheter från Kosovo. Niklas har vid tre olika tillfällen varit i Kosovo med Försvarsmakten, både som skyttesoldat, livvakt och analytiker. Seminariet inleddes med en kort beskrivning av den historiska och kulturella kontexten. Därefter följde en genomgång av den politiska situationen med utgångspunkt utrikespolitisk analys. Genom sitt arbete som analytiker kunde han följa den politiska utvecklingen i Kosovo och berättade om de främsta aktörerna i området, konflikten mellan Kosovo och Serbien och våldsamheterna som bröt ut under sommaren Svalbard i ett föränderligt Arktis Eric Paglia, forskare vid CRISMART och doktorand vid KTH, delade med sig av sina erfarenheter och många fantastiska bilder från sin tiodagars resa till Svalbard i somras. Resan var en del av Erics forskningsprojekt och innefattade både fältarbete och studiebesök. Under seminariet beskrev han den historiska och geopolitiska kontexten kring Arktis, och diskuterade frågor om makt, geopolitik och vetenskap i skärningen mellan territoriell suveränitet, kolbrytning och klimatförändringar. Indien, en blivande stormakt? Joachim Isacsson, officer och lärare vid Folkrättscentrum på Försvarshögskolan, höll ett seminarium om den politiska och ekonomiska utvecklingen i Indien. Joachim var tidigare chef för MUST Asienbearbetning och medverkade i höstas i India Trilateral Forum i Gurgaon utanför Delhi. Under detta möte träffades policyskapare och forskare från Indien, USA och Europa för att diskutera regionala och globala implikationer av Indiens utveckling och tillväxt. Bland de frågor som diskuterades under mötet var den inrikespolitiska utvecklingen, USA:s relation till Indien (med koppling till kommande presidentval i USA), Afghanistan efter 2014, relationen mellan Indien och Kina, ekonomiska reformer i Indien, läget i Burma samt den globala finanskrisen. Under seminariet presenterade Joachim sina reflektioner från detta möte och placerade Indien på den strategiska kartan. 7 Krisperspektiv 2012, nr 9

8 CNDS CRISMART och Försvarshögskolan är ett av tre lärosäten som sedan 2010 driver Centrum för naturkatastroflära. Naturkatastrofer är komplexa händelser som kräver kunskap från såväl naturvetenskaplig, teknologisk som samhällsvetenskaplig forskning. Motivet är att bättre förstå samverkan mellan mänskliga (sociala och politiska) system och geologiska och meteorologiska skeenden. Här behövs kunskap från olika forskningsfält, men också ett aktivt utbyte över ämnesgränser. En av CNDS viktigaste verksamheter är den forskarskola med totalt 19 doktorander som startade i augusti Forskarskolans studierektor, Daniel Nohrstedt, som är en tidigare CRISMART-medarbetare, ger oss en lägesbild: - Det finns bara finns ett fåtal tvärvetenskapliga forskarskolor i världen med en inriktning mot naturkatastrofer vilket gör CNDS forskarskola speciell i ett internationellt perspektiv. För det andra har CNDS forskarskola en unik bredd av ämnen och samlad kompetens bland doktorander, forskare och handledare. Många forskarskolor är avgränsade till naturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig forskning medan CNDS forskarskola är tvärdisciplinär. För det tredje spänner forskningen som doktoranderna utför över flera geografiska områden och olika typer av händelser. Det gör att vi är på god väg att utveckla en bred kompetens kring olika fenomen och regioner. Våra 19 doktorander har under de inledande tre terminerna läst gemensamma kurser och utvecklat individuella forskningsprojekt. Erfarenheten säger att tvärvetenskapligsforskningssatsningar måste ta tid, helt enkelt därför att det är svårt att med skilda förutsättningar och vetenskapliga utgångspunkter nå en samsyn kring begrepp, forskningsproblem och metodik. Det måste vara en ständigt pågående diskussion som endast möjliggörs genom återkommande möten och samarbeten. Aktiviteterna har därför under det första året varit inriktade på att diskutera och problematisera de fenomen vi gemensamt studerar. Detta har skett dels genom gemensamma kurser, dels genom seminarier och workshops. Vi är också igång med handledning över ämnesgränser och olika samarbetsprojekt i vilka doktoranderna är drivande. Det kommande året kommer att vara inriktat på att ytterligare fördjupa samarbetsprojekt som inletts under de inledande terminerna. Samtidigt fortsätter doktoranderna med sina individuella avhandlingsprojekt vid sina hemmainstitutioner. Vidare planeras CNDS årliga konferens, CNDS Forum, som är en mötesplats för forskare och praktiker som jobbar med frågor kring naturkatastrofer och riskreducering. CNDS Akademi är också en återkommande mötesplats för CNDS studenter, forskare, handledare och andra intresserade av naturkatastroflära för att diskutera relevanta problem och utbyta erfarenheter i området. Den 23 november var temat för dagen att verka och samverka i multidisciplinära/interdisciplinära forskningsmiljöer. Föreläsarna inkluderade Per Becker från Lunds universitets centrum för riskanalys och riskhantering (LUCRAM), Örjan Bodin från Stockholm Resilience Centre och Lars Nyberg från Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet. CNDS forskarskola vid internatet i september 2011 CNDS ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karlstads universitet och Försvarshögskolan 8 Krisperspektiv 2012, nr 9

9 Personalnytt Sedan augusti arbetar Niklas Orrje på CRISMART som analytiker, framför allt inom utbildnings- och övningsverksamheten. Utöver det skriver Niklas för närvarande en studie om hanteringen av finanskrisen i Lettland. Innan Niklas kom till CRISMART arbetade han som analytiker i Försvarsmakten där han tidigare även har haft andra befattningar i Sverige och utomlands. Niklas har en magisterexamen i statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet från Försvarshögskolan. Han skrev sin magisteruppsats om relationen mellan personlighet och ledarskap under valutakrisen i Sverige Under sin utbildning har Niklas även praktiserat vid Sveriges ständiga representation vid Förenta Nationerna (FN) i New York. Där arbetade han bland annat med fredsbevarande insatser och i synnerhet säkerhetsrådsresolution 1325 som syftar till att stärka kvinnors roll och inflytande vid fredsprocesser i konfliktdrabbade områden. Viktoria Asp är sedan i september anställd som analytiker på CRISMART. Hon har en kandidatexamen i statsvetenskap från Försvarshögskolan samt en magisterexamen i offentlig förvaltning från Göteborgs universitet. Viktoria har tidigare arbetat som analytiker på ett risk- och krishanteringsföretag samt under flera år som webbredaktör och journalist på Stockholms läns landstings enhet för sexualitet och hälsa. I samband med studierna har hon gjort praktik på Utrikesdepartementet och arbetat med frågor som rör utvecklingssamarbete, främst inom de finansiella institutionerna, samt på Sveriges ambassad i Washington. Viktoria arbetar med både analysuppdrag och utbildningsverksamheten på CRISMART. 9 Krisperspektiv 2012, nr 9

10 Publikationer och konferensbidrag Bynander, Fredrik (4-5 december 2012) Föreläsare om Framtida utmaningar inom krishantering vid konferensen Krissamverkan Västra Götaland. Uddevalla. Daleus, Pär (september 2012) Politisk ledarskapsstil: om interaktionen mellan personlighet och institutioner i utövandet av det svenska statsministerämbetet. CRISMART vol 39. Stockholm: Stockholms universitet. Deverell, Edward (2012) Investigating the roots of crisis management studies and outlining future trajectories for the field. Journal of Homeland Security and Emergency Management, 9(1). Deverell, E. (kommande) "Statsvetenskap med inriktning krishantering: Hur kan vi utbilda i det vid FHS?". Manus accepterat för publicering i Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift. Deverell, Edward (2012) Learning to become better crisis managers: Is best practice always the best? Journal of Critical Incident Analysis 3(1): Eriksson, Johan och Lindy Newlove-Eriksson (september 2012) Rymden kan bli en privat affär. Internationella Studier. Nr Newlove-Eriksson, Lindy (11 december 2012) Presentation av tunnelbanattentatet och erfarenheter på METRO konferensen vid Rosersberg. Nord, L och Eva-Karin Olsson (2012) Frame, Set, Match! Three Steps to Communicative Victory Swedish Media Images of the Government during the Financial Crisis in 2008 Public Relations Inquiry, 1 (3). Olsson, Eva-Karin (15-19 juli 2012) Resilience Communication in transboundary settings. Konferenspapper presenterades på IAMCR konferens i Durban, Sydafrika. Olsson, Eva-Karin och L. Nord (15-19 juli 2012) Good News in Bad Times. A study of political journalism during the financial crisis in Sweden 2008 Konferenspapper presenterades på IAMCR konferens i Durban, Sydafrika. Paglia, Eric och Charles Parker (7 oktober 2012) Complex Catastrophe: Hurricane Katrina and the Warning Response Problem. Papper presenterades på Historical and Contemporary Studies of Disasters workshop vid Society for the History of Technology conference. Porfiriev, Boris och Greg Simons, red. (2012) Crises in Russia: Contemporary Management Policy and Practice From a Historical Perspective. Ashgate. Simons, Greg (2012) Communicating Tragedy and Values Through the Mass Media During Crises: The Lessons of Submarine Accidents in Russia. I Crises in Russia: Contemporary Management Policy and Practice From A Historical Perspective, redigerade av B. Porfiriev och G. Simons. s Farnham, Ashgate. Simons, Greg (2012) Communication management and the plan of the humanitarian war: The war with Libya. I USA, Syria, Iran: The Libyan Scenario Continues," redigerade av A. V. Manoilo. Simons, Greg (2012) Intraortodoxa relationer i de postsovjetiska staterna. I Religion och politik i Ryssland, redigerade av E. Namli och I. Svanberg. s Uppsala, Swedish Science Press. Simons, Greg (26-27 november 2012) presenterade papper The Dangerous Facade of Western Humanitarian Diplomacy in 21 st Century Armed Conflict på Humanitarian Diplomacy, Cooperation and Interaction Conference, i St Petersburg. Simons, Greg (december 2012) Presenterade papper Overview: Traces of Climate Change Topic in 14.3 Project på 2 nd 10 Krisperspektiv 2012, nr 9

11 Publikationer och konferensbidrag Policy Forum on Climate Change Adaptation in the Baltic Sea Region, Civil Protection and Adaptation to Climate Change. Stockholm. Simons, Greg (28-29 november 2012) Var moderator och presenterade papper Aims and reasons for why and how we communicate during war på konferensen Information and Communication in Conflict Stabilisation and Post-Conflict Recovery vid Försvarshögskolan i Stockholm. Simons, Greg (15-16 november 2012) Presenterade papper The realities of postsocialist news production: coverage of the Syrian conflict as propaganda and opinion på Moscow Readings Conference om Mass Media After Post- Socialism: Trends of the 2000s. Moscow State University. Simons, Greg (oktober 2012) Understanding Political and Intangible Elements in Modern Wars Issue E-journal Public Administration. Nr 34. Simons, Greg (24-26 oktober 2012) presenterade papper New Public Diplomacy in the Era of Global Communication and Competition på Aleksanteri Conference Competition and Good Society the Eastern Model. Helsingfors, Finland. Simons, Greg (20-22 september 2012) Panelordförande och diskussionsledare vid panel Blurry Boundaries Between War and Peace: The Role of Communication Management på Central and East European International Studies Association 9 th Convention Boundaries in/of International Relations. Jagiellonian University, Krakow, Polen. Simons, Greg (augusti 2012) Propaganda and the Information War Against Syria. The Latest War for Peace. Journal of State Management, Electronic Herald, Edition Nr. 33. Simons, Greg (augusti 2012) Propaganda y guerra de información en el conflicto sirio. CIP-Ecosocial. v=9211&n=0 Simons, Greg (23-26 augusti 2012) Ordförande för panelen Religion, State and Nation- Building in Post-Communist Eastern Europe och presentation International Relations and Inter-Orthodox Relations in the Former Soviet Union: A Case for Religious Diplomacy? Årlig konferens European Association for the Study of Religion. Södertörns universitet, Stockholm. Simons, Greg (juni 2012) Communication Management and the Plan of Humanitarian War: The War in Libya. World and Politics. Simons, Greg (13-15 juni 2012) Presenterade paper Stability and Change in Putin s Political Image During the 2000 and 2012 Presidential Elections: Putin 1.0 and Putin 2.0. Ralph and Ruth Fisher Forum vid University of Illinois i Champaign-Urbana, USA. Stern, Eric (23 July 2012) Dark Night in Denver: Performance Violence and the Aurora Massacre. Emergency Management. Performance-Violence-Aurora- Massacre.html Ullberg, Susann (2012) Recension av F. Hastrup, 2011, Weathering the World: Recovery in the Wake of the Tsunami in a Tamil Fishing Village Volume 16, Environmental Anthropology and Ethnobiology. New York, Oxford: Berghahn Books. 150 s. Social Anthropology 20(3). Pgs Wiklund, Claes och Bengt Sundelius (september 2012) Säkerheten främst, Nordiskt samarbete efter 60 år. Världspolitikens dagsfrågor. 2012/9. Utrikespolitiska institutet: Stockholm. 11 Krisperspektiv 2012, nr 9

12 Kalendarium januari 2013, Konferens Klimat och Säkerhet. För femte året i råd anordnar Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet konferensen Klimat och Säkerhet. Temat riskkommunikation behandlas genom en fördjupningen av frågor om media, varning och vattennära planering. Den här gången är det en arbetande konferens. Under konferensen varvas aktuella föredrag i helsal med verkstäder för mindre grupper. Målet är att vissa delar av arbetet ska göras under konferensen. Det kan handla om nya projekt som startas, gemensamma rekommendationer från gruppen eller andra konkreta resultat. Sista dag för anmälan är den 16 januari. Mer information och anmälan hittar man på : mars 2013, Åre Risk Event års Åre Risk Event kommer att handla om ledning före, under och efter kriser och katastrofer. Frågor som kommer att diskuteras är vad som utmärker risk- respektive krisledning, ledarskapets betydelse för hur risker utvecklas, samt hur ledning och ledarskap kan bidra till lindring och återhämtning i samhället efter kriser och katastrofer. Konferensen arrangeras av RCR och är en mötesplats för forskare, företagare, politiker och representanter för offentliga och frivilliga organisationer. Deadline för abstracts är förlängd till den 23 december. Mer information och anmälan hittar man på : Besöksadress Drottning Kristinas väg 37, Stockholm T-bana: Tekniska högskolan Postadress Försvarshögskolan Box 27805, Stockholm Telefon (Försvarshögskolans växel) E-post crismart@fhs.se Webbplats 12 Krisperspektiv 2012, nr 9