Effektiv Operativ Omplanering Av

Transkript

1 Projektgrupp vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH): Dr. Johanna Törnquist Krasemann (projektledare) Prof. Håkan Grahn Doktorand Muhammad Zeeshan Iqbal Projektassistent Sara Solanti Kontaktpersoner vid Trafikverket: Magdalena Grimm Åke Lundberg Robin Edlund (projektsponsor) eller Effektiv Operativ Omplanering Av Tåglägen vid driftstörningar tö i - EOT Tidsperiod: Finansierat av Trafikverket Projektägare: Blekinge Tekniska Högskola (BTH) - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 1

2 Syfte och motivering - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 2

3 Behov av ökad kontroll och ökad punktlighet Källa: Trafikverket, Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 3

4 Två kompletterande angreppssätt Förebygg uppkomstenav primärstörningar => Planerade och oplanerade störningar Reducera sekundärstörningarna => dominoeffekten som orsakar merförseningar (dvs. följdförseningar) Källa: Trafikverket, Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 4

5 Projektets syfte Utveckling av modeller och beräkningsmetoder som kan stödja trafikledaren i det operativa arbetetgenom att: Identifiera olika typer av potentiella, relevanta avvikelser och konflikter. Ge alternativa förslag på hur de kan lösas på ett optimalt sätt. Beräkna effekterna av de beslut som (planeras) att tas. Trafikledaren avgör vilket alternativ som är lämpligt pgatt använda efter ev. justeringar. - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 5

6 Trafikledning: En komplex uppgift Källa: Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 6

7 Trafikledning: En komplex uppgift Trafikledaren har begränsad tillgång till viktig information som bör tas hänsyn till i omplaneringen om möjligheterna till beslutstöd skulle förbättras. Aktuell position och hastighet Aktuell körprofil Aktuella trafikutbyten och andra associationer Aktuell längd och vikt Infrastrukturens aktuella prestanda - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 7

8 Kort om beräkningsmetoden - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 8

9 Trafikledning ett pussel! Trafikledarna behöver vid omplaneringen ange i vilken ordning och vilka spår tågen ska trafikera: Modelleringsmässigt kan man se det som en mängd binära val Persontrafik (t ex Östgötapendeln, snabbtåg, Pågåtatåg mfl) eller Godstransporter (t ex Green cargo, Hector Rail, TX Logistics mfl) - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 9

10 Modellering av en slot /ett tågläge A Alvesta Gemla l Gemla B Gemla Räppe (Växjö) Alves sta. Gem mla Gemla- Räppe Gemla Tid Alvesta Gemla A B Tid Ett tågläge/ en slot kan betraktas som ett tidsfönster inom vilket ett specifikt tåg ska använda ett specifikt spår på en specifik bansträcka. Vi benämner det en event. Dess längd anger dess varaktighet (körtiden) och är dynamisk men med ett minimivärde (den teoretiska minsta gångtiden på sträckan). Dess reella längd blir större om det uppstår köbildning och tåget får invänta på spåret bakom ett annat tåg. Vi skiljer på ansökta/önskade resp. tilldelade tåglägen. - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 10

11 Modellering av en slot /ett tågläge C A Gemla B D Alvesta Gemla Gemla Räppe (Växjö) Alve esta. Ge emla Gemla- Räppe Gemla Tid Alvesta Gemla A B C D Banarbete Tid - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se Banarbete kan läggas in som en enskild längre slot 11

12 Modellering av en slot /ett tågläge mlappe. Gem Räp Gemla Alvesta. Gemla Tåg A har index i = 1. Tåg D har index i = 4. Tåglägen på stationerna betraktas ej explicit här. Tid Alvesta Gemla A B C D Tid x start 1,1 x end 1,1 x start 4,2 x end 4, 2 γ j, k, kˆ = 1, om event k är planerad att ske före event ˆkˆ 0, annars (om event kˆ är planerad att ske före event k) γ j, A, B =γ1,1,1 = 1 γ j, A, C =γ1,1,2 = 1 γ j, B, C =γ1,2,1 = Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se,osv... 12

13 Modellering av en slot /ett tågläge x start i^, kˆ x end i, k γ j, k, kˆ M ( 1 γ ˆ ) j, k, k A B γ 1,1,1 = 1 γ j, k, kˆ = 1, om event k är planerad att ske före event kˆ 0, annars (om event kˆ är planerad att ske före event k) A B γ 1 =?,1,1 B A γ 1 = 0,1,1 x start end i, k xi kˆ 1 ^, j, k, kˆ ) ( γ Mγ j, k, kˆ - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 13

14 Modellering av en slot /ett tågläge. Gem mlappe Räp Gemla Alvesta. Gemla Tid Alvesta Gemla A B C D Tid x start 1,1 x end 1,1 x start 4,2 x end 4, 2 x start i^, kˆ x end i, k γ j, k, kˆ M ( 1 γ ˆ ) j, k, k eller x start end i, k xi kˆ 1 ^, j, k, kˆ ) ( γ Mγ j, k, kˆ kommer att vara aktivt - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 14

15 Lösningsförfarandet Den matematiska modellen som utvecklats beskriver omplaneringsproblemet som ska lösas. Det kan lösas med hjälp av kommersiell mjukvara såsom ILOG Cplex eller Gurobi men för vissa typer av störningar tar det mer än ett dygn att hitta en första tillåten lösning eftersom problemet är så komplext. Vi har därför utvecklat en parallelliserad girighetsalgoritm (beskrivs i detalj i slutrapporten ): Tåg D förbigår tåg B på segment 5 för att inte merförsenas. E C Spår 1 A D Spår 2 B F Segment 1 Spår 3 Segment 3 Segment 5 Segment 2 Segment 4 Kostnadsestimeringen N 3 för nod i och nod (i+1) Eventlista för tåg A-F. är alltid: Kandidatlista 6=LB C Ni C N(i+1) N 2 A1 A2 A3 A4 A5 A2,S1 D4 A4 C1 C2 C3 C4 C5 C1,S1 N 3 C N3 =6 B4 E1 E2 E3 E4 E5 N 4 C F5 D5,S1 N4 =6 C2 B5 B4 B3 B2 B1 N 5 C A3,S1 N5 =6 E1 D5 D4 D3 D2 D1 N 6 C N6 =6 Tid F5 F4 F3 F2 F1 Vilken kandidatevent bör väljas näst och N 8 med vilket spår? Spår2 är det önskadespåretför tågd på segment 4, men det finns en intressekonfliktmed tågb och nettoeffekterna av attvälja D4 på spår2 beräknas: D4,S2 => C B4 =1; C D4 =3; C=max(0, C B4 - C D4 )=0; i.e. prioritera D4 Tid - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 15

16 Experimenten - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 16

17 Fokus på Södra Stambanan och T09 Tre olika störningstyper (100 scenarier totalt): Ett enskilt tåg har en temporär försening - Ex: Tåg 539 (södergående X2000), försenat 6 minuter Katrineholm-Strångsjö Ett enskilt tåg har en permanent försening - Ex: Tåg 538 (norrgående X2000) med kronisk hastighetsnedsättning som medför kraftigt ökade gångtider från Linköping och norrut. Infrastrukturfel, vilket drabbar alla tåg - Ex: Hastighetsnedsättning mellan Mjölby och Mantorp och alla tåg får en gångtid på 20 minuter med start för tåg Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 17

18 Mål med omplaneringen Vi har studerat olika mål och aspekter som är intressanta. Fokus har dock varit på att minimera den totala förseningen och begränsa antalet försenade tåg vid slutstation (som därmed påverkar rättidigheten ) ). - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 18

19 Några Resultat - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 19

20 Några resultat 1 Tidshorisonten är 90 minuter och max tillåten beräkningstid för algoritmen är 30s. Målfunktion här: Minimera försening vid slutdestination (anges här i sekunder). Cplex 12.2 (24h) motsvarar vår optimallösning. Vår algoritm hittar bra lösningar inom 10 s. Svårast är att lösa infrastrukturella problem. Kategori 1: Temporär störning Sc# Parallel approach 1 CPLEX Parallel Parallel 12.2 approach 2 approach 3 S0 S1α S1β S2 S3 24h störning sö fel Kategori 2: Permanent Kategori 3: Infrastrukturwww.bth.se/com/EOT - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 20

21 Några resultat 2 Alternativa förslag fr. den sekventiella algoritmen* Cplex 12.2, 24h Tåg Försening för resp. tåg (minuter) Alternativa förslag fr. den sekventiella algoritmen Cplex 12.2, Mått h Rättidighet (totalt 48 tåg) 68,8 68,8 70,8 68,8 Total försening (min) Total försening +5min (min) Max försening +5min (min) Medel försening +5min (min) Minimi försening +5min (min) Antal försenade tåg (+5min) Antal försenade tåg (+15min) Inte uppenbart hur man bör ranka och bedöma alternativa förslag och åtgärder. Ett exempel - scenario 20 med fyra alternativa förslag och vilka tåg som försenas i resp. förslag och hur mycket. Baserat på den primära målfunktion (minimera den totala förseningen) så är det fjärde förslaget (från Cplex) mest optimalt men om vi utgår från rättidighet så är det tredje förslaget att föredra. I praktiken finns en mängd ytterligare aspekter att beakta. - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 21

22 Fortsatt arbete - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 22

23 Nästa steg: En praktisk utvärdering Centrala frågor Vad är rimliga omplaneringsåtgärder i olika sammanhang (vilka plattforms och spårbyten kan bli aktuella vid mindre resp. större försening)? Hur värderas/bedöms förslagen och vilka målfunktioner är därmed rimliga att använda? Hur ser samspelet med trafikledaren ut och vad är dennas behov? Tillgången till information: Vilken information behövs? Finns den tillgänglig och hur? Om inte, hur påverkar detta beräkningarna? Hantering av prognostiserad data (t ex tågets position) och snabba förändringar av information? - Kontakt: Johanna.Tornquist@bth.se 23