Kvalitetsrapport

Transkript

1 Kvalitetsrapport Sånghusvallens förskola, Ås Junibackens förskola, Ås Ripans förskola, Ås Pärlugglans förskola, Ås Pedagogisk omsorg Ås

2 Förskolor Ås Barn och Utbildning Ing-Marie Olsson Förskolechef

3 Förord Denna rapport är en sammanfattning och resultat av det utvecklingsarbete som bedrivits på förskolorna under verksamhetsåret Två arbetslag har deltagit i fortbildningssatsningen tillsammans med SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, där området Människor och Samspel med omdefiniering av negativa ord till positiva ord, upplevs ge en positiv effekt i verksamheten. Andra områden som utvecklats under den utbilldningen är lekkompetens och matematik. Att få gå utbildningen tillsammans med sitt arbetslag har varit en extra bonus och har uppskattats mycket. Alla som jobbar i Ås förskolor har också fått utbildning i Hjärt och Lungräddning under året. Under punkterna 5 och 7 beskriver jag det arbete som jag ser ute i förskolorna och som personalen beskrivit i sin utvärdering av verksamheten och i sin Kvalitetsrapport.

4

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Dokumentation Presentation av förskolechefens ansvarsområde Organisation Materiella förutsättningar Statistik Personal Barn Ledning och utveckling av utbildningen Kommunövergripande verksamhetsmål Förskola och pedagogisk omsorg Folkhälsa Demokrati Trygghet Tillväxt och utveckling Krokoms kommun som länsaktör Förskolechefens mål för enheterna Förskola Förskolechefens mål för enheterna Pedagogisk omsorg Grundläggande värden och inflytande Förskola Måluppfyllelse Lpfö 98 rev Redovisning av enkäter och barnintervjuer Trygghet och god miljö i övrigt Förskola Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Måluppfyllelse Lpfö 98 rev Pedagogisk omsorg Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Måluppfyllelse Lpfö 98 rev Utveckling och lärande Förskolan Måluppfyllelse Lpfö 98 rev Redovisning av enkäter och barnintervjuer Arbetet med särskilt stöd Förskolan Organisering av barnhälsoarbete Övrigt Pedagogisk omsorg Organisering av barnhälsoarbete Övrigt Redovisning av nyckeltal i förskola Samverkan hem och förskola... 19

6 9.2 Barnens delaktighet Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet Tillgänglighet... 20

7 1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivits inom Sånghusvallens, Junibackens, Ripans och Pärlugglans förskoleenheter I Ås. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret Bakgrund Vi har idag lagar, förordningar och styrdokument som visar på vad förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan ska uppnå i det pedagogiska arbetet. Dessutom tillkommer kommunens egna mål som ska uppnås. Varje förskola och skola arbetar sedan med hur det ska uppnås. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete som vi är ålagda att utföra enligt skollagen får vi kontroll på om hur blir vad. Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att äga, säkra och att ständigt förbättra processer genom att klargöra, vad som ska göras, hur och när samt var ansvaret ligger. Definition av kvalitet Hur väl verksamheten: uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK) Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. En viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. 1.2 Syfte Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Kvalitetsrapporten ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera utifrån de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter. 1.3 Dokumentation Dokumentationen av det sysytematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt: Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete vilken används för verksamhetsmål, utvecklingsarbeten och läraravtalet m.m. 7

8 Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan dokumenterar i pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada (Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB (Statistiska centralbyrån). 8

9 2 Presentation av förskolechefens ansvarsområde 2.1 Organisation Mina enheter ligger på ett område med ett avstånd på ca 5 km ifrån varandra i kommunens södra del och gränsar mot Östersund. Det är fyra förskolenheter av olika storlek, från den lilla en-avdelningförskolan till den stora med fem avdelningar. Tre av enheterna ligger i Byskogen-Sånghusvallen, Sånghusvallens förskola med 5 avdelningar, Junibackens förskola med två avdelningar och Ripans förskola, som är en avdelning inrymt i en lägenhet i ett hyreshus. Under vårterminen har vi haft en extraavdelnig, Pärlugglan med 8 barn, i en paviljong vid skolan i Ås. I mitt ansvar ingår också Pedagogisk omsorg, en dagbarnvårdare, som under året haft fem barn placerade. 2.2 Materiella förutsättningar Sånghusvallen är relativt ny förskola, vi startade hösten 2009 med trevliga och till många delar ändamålsenliga lokaler, en del som skulle ha kunnat vara bättre är entreérna, som är alldeles för små. Förskolan har en gård som är en skogstomt med plats för lek av olika slag. Junibacken har en bra miljö både ute och inne, förskolan ligger nära Storsjön så de har både skog och sjö i sin närhet vilket de också använder i sin verksamhet. Ripan, som ligger i en lägenhet är de som har den sämsta utemiljön med en liten inhägnad gård utanför lägenhetens uteplats. En förbättring har skett då vi fått lekplatsen, som hör till gården, inhägnad så att det går att vara där tryggt med barnen. Generellt sätt har vi både bra inne- och utemiljö i området, även om det alltid går att förbättra. Man behöver hela tiden förbättra ljudmiljön i lokalerna, eftersom höga ljud är väldigt tröttande och stressande för både barn och personal. En fundering som vi har är varför gården för en grundskola planeras helt olikt förskolegårdar när det byggs nya förskolor och skolor. På skolan läggs mycket pengar på lekredskap och utrustning, medans förskolegården är mycket fattigare på utrustning ifrån början. Det verkar som om det förväntas att personal och föräldrar ska göra mer själva i förskolan. Eller att förskolebarnen inte har samma behov av bra lekmiljöer som grundskolebarnen? 9

10 3 Statistik 3.1 Personal Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2013 Enhet Antal barn per årsarbetare Andel (%) med förskollärarutbildning Andel (%) kvinnor Förskola 5,58 54,1 49,9 Pedagogisk omsorg 5 100% 3.2 Barn Tabell 2. Antal inskrivna barn i förskolan 15 okt 2013 Född år Totalt Flickor Pojkar Totalt Tabell 3. Antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg 15 okt 2013 Född år Totalt Flickor Pojkar Totalt

11 4 Ledning och utveckling av utbildningen 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål Förskola och pedagogisk omsorg Folkhälsa Mål Alla barn i förskolan ska ha grundläggande kunskaper med sig in i grundskolan. Mätning Barnens dokumentation från förskolan samt överlämningar från förskola till förskoleklass. En sammanställning görs på varje förskolas årliga utvärderingsdag. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar I vårt kvalitetsarbete strävar vi hela tiden mot att nå denna målsättning Demokrati Mål Alla vuxna inom förskolan ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där barnens inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Detta mål ingår i vårt värdegrundsarbete och är ett ständigt kvalitetsarbete för att vidmakthålla och utveckla Trygghet Mål Alla barn i förskolan ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Genom barnintervjuer och utvecklingssamtal samt löpande kontakt med föräldrar och samtal med barn i vardagen. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått 11

12 Kommentar Det är varje personals ansvar inom förskolan att ständigt kontrollera att vi når detta mål och vidta åtgärder då så inte är fallet Tillväxt och utveckling Mål 1 Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Förskolans aktiva arbeta med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. Mål 2 Alla barn i förskolan ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Förskolans aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet Krokoms kommun som länsaktör Mål Verksamheten i förskolan ska bedrivas på ett sådant sätt att barnen ges flera och olika möjligheter att utforska olika yrken och branscher i vårt samhälle. Mätning Genom att dokumentera och på förskolornas utvärderingsdag följa upp antalet externa kontakter, exempelvis studiebesök eller besök av till exempel en förälder som berättar om sitt yrke. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått 12

13 4.2 Förskolechefens mål för enheterna Förskola Mål enligt styrdokument Normer och Värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Förbättringsområde En plan för diskriminering och likabehandling, som täcker alla diskrimineringsgrunder, som syftar till att skapa en trygg förskolemiljö med respekt för allas lika värde Indikatorer Att det finns nya planer för diskriminering och likabehandling på alla enheter Handlingar/ insatser En fortbildningsdag för alla arbetslag där vi startade dagen med speeddejting i likabehandling och slutade med att påbörja arbetet med en ny plan för diskriminering och likabehandling för alla förskolenheter, det arbetet fortsatte sedan på respektive förskola. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Större medvetenhet hos personalen om sina egna värderingar, större insikt i diskrimineringsgrunderna, en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling på varje förskoleenhet Analys av resultatet Alla är mera medvetna och uppmärksamma på att förskolemiljön ska vara trygg och likvärdig för alla barn Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Planen kommer att revideras i höst, först då är den fullt ut klar eftersom handlingarna för att kartlägga och förebygga kommer in i planen nu. Vi kommer att tydliggöra rutiner och blanketter, som ska använda vid anmälan av kränkande och diskriminerande behandling. 4.3 Förskolechefens mål för enheterna Pedagogisk omsorg Mål enligt styrdokument Att vistelsen hos dagbarnvårdaren främjar leken, kreativiteten och stärker barnens intresse för att lära. Att det är en trygg vistelse för barnet, att föräldrarna känner förtroende för dagbarnvårdaren. 13

14 Förbättringsområde Jag har följt verksamheten, som finns för sista året eftersom dagbarnvårdaren redan vid starten av året hade bestämt sig för att jobba sitt sista år före pension, för att bibehålla den goda verksamhet som föräldrar och barn varit nöjda med under tidigare år, Handlingar/ insatser Jag har besökt dagbarnvårdaren i hennes hem regelbundet, träffat barn och föräldrar och fört samtal med dagbarnvårdaren. Resultat/ vad har vi hittills uppnått En verksamhet där barnen utvecklats utifrån sin behov och där föräldrarna känt sig trygga att lämna sina barn Analys av resultatet Vi har kunnat avsluta barnens vistelse på ett bra sätt. Ett av barnen går vidare till förskoleklass de andra fyra placeras på samma avdelning på en av förskolorna. Önskad effekt Ja 14

15 5 Grundläggande värden och inflytande 5.1 Förskola Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010 Värdegrundsarbete genomsyrar verksamheten varje dag på förskolorna. Att ha en positiv inställning till barnens egna förmåga stärker barnen i tron på sig själva och stärker deras självförtroende. Personalen lyssnar och iakttar barnen för att anpassa verksamheten utifrån deras behov och önskemål. Flexibilitet som ledord är viktigt för att ta tillvara barnens idéer och önskemål. Man ändrar också miljön utifrån barnens behov och intressen. Det är också viktigt att barnen får ta eget ansvar utifrån sin nivå Redovisning av enkäter och barnintervjuer Det finns intervjuer och enkäter på resp avdelning, men dessa är inte sammanställda på hela området och kan därför inte redovisas här. 15

16 6 Trygghet och god miljö i övrigt 6.1 Förskola Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Se punkt Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010 Se punkt Pedagogisk omsorg Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Se punkt Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010 Se punkt 4 16

17 7 Utveckling och lärande 7.1 Förskolan Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010 Positiva förväntningar på barnens förmåga är viktigt för deras utveckling. Vardagssituationer ger bra möjlighet till utmaningar och lärande för barnen. Den muntliga kommunikationen är viktig för barnens språkutveckling, att sätta ord på allt som händer i förskolan är en viktig pusselbit. Att jobba med tecken främjar också barnens språkutveckling. Lek är ett bra sätt att utvecklas och då både styrd och fri lek ute och inne. I den fria leken lär sig barn att kommunicera, samspela, turtagning, språk, empati mm. I den styrda leken lär man sig också matematik, språk, naturvetenskap mm Barnen uppmuntras också till att prova olika skapande material i förskolan Redovisning av enkäter och barnintervjuer Det görs intervjuer med barnen inför utvecklingssamtalen, men de är inte sammanställda på hela området och kan därför inte redovisas här. 17

18 8 Arbetet med särskilt stöd 8.1 Förskolan Organisering av barnhälsoarbete Vid behov av stöd för barn i förskolan kontaktar personalen förskolechefen och beskriver behovet. Förskolecheferna träffar specialpedagogen en gång i månaden då man följer upp pågående insatser och tar upp nya behov. Specialpedagogen kartlägger behovet i gruppen för att bedöma vilken insats som bör göras för att stötta barnens utveckling. Även föräldrar och barnhabilitering kan påtala behov av stöd till förskolechef. Det finns ett stort behov av kontinuerlig handledning från specialpedagog till arbetslagen, personalen upplever att de får vänta länge på stöd. Mer tid från specialpedagog till arbetslagen skulle ge stor effekt i verksamheten och öka likvärdigheten för alla barn Övrigt Utifrån en önskan att öka arbetet med tidiga insatser kommer vi att rekrytera 50 % specialpedagog till området i höst ur budgeten för särskilt stöd. Vi har också försökt få till stånd ett samarbete med BVC under året. 8.2 Pedagogisk omsorg Organisering av barnhälsoarbete Se beskrivning under rubriken Förskolan Övrigt Se beskrivning under rubriken Förskolan 18

19 9 Redovisning av nyckeltal i förskola Enligt 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010) så är förskolans uppdrag att lägga grund för det livslånga lärandet, i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. För att åstadkomma detta måste man utforma en verksamhet som bygger på samverkan mellan hem och förskola, barnens delaktighet samt dokumentation för en god pedagogisk verksamhet. I kommun och landstingsdatabasen Kolada ingår ca 200 kommuner. Nyckeltalen i databasen har en koppling till något av läroplanens uppföljningsområden eller är en indikator på tillgänglighet. Nyckeltalen förutsätter en egen undersökning i kommunerna som sammanställs av Kolada och avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller fristående). Undersökningen genomförs under oktober varje år. Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras samt att följa utvecklingen över tid. 9.1 Samverkan hem och förskola För området samverkan hem och förskola redovisas fyra nyckeltal. Detta är svåra frågor att svara på, de tolkas olika, när det gäller frågan att erbjuda utvecklingssamtal minst en gång per termin så följer alla läroplanen som säger att man skall ha utvecklingssamtal minst en gång per år, för övrigt hålls samtal vid behov under hela året. Föräldrarnas synpunkter hämtas in t ex vid utvecklingssamtal, föräldramöten och från föräldraråd, det har nog inte räknats in som systematiskt. Tabell 4. Samverkan hem och förskola, oktober 2013 Andel förskoleplatser på förskola: som varje termin genomför dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat som erbjuder föräldrar att delta vid överlämningen mellan förskola och förskoleklass Värde 100% 87,5% som årligen systematiskt inhämtar föräldrarnas synpunkter 50% där vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per termin 62,5% Källa: Egen mätning 9.2 Barnens delaktighet Under området barnens delaktighet ingår fyra nyckeltal. Barnen intervjuas inför utvecklingssamtalen av personalen. Föräldrarna får också frågor med sig hem som de och barnen skall besvara, som förberedelse inför samtalet. Jag upplever att barnen blir mer och mer är delaktiga i allt som planeras och görs på förskolan. Tabell 5. Barnens delaktighet, oktober 2013 Andel förskoleplatser på förskola där: Värde barnen efter förutsättning och vilja deltar aktivt i utvecklingssamtalen 0% 19

20 Andel förskoleplatser på förskola där: barnen efter förutsättning och vilja deltar i (veckans) planering av förskolans aktiviteter barnens synpunkter tas tillvara vid utformning av den pedagogiska miljön både inom- och utomhus Värde 75% 100% synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen 75% Källa: Egen mätning 9.3 Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet Under dokumentation för en god pedagogisk verksamhet ingår två nyckeltal. När det gäller dokumentation av både verksamheten och det enskilda barnen så jobbar vi både på områdes- och på kommunnivå med att hitta bra, enkla och givande sätt att dokumentera, men vi har ännu inte kommit i mål med den frågan. Tabell 6. Dokumentation och god pedagogiskverksamhet, oktober 2013 Andel förskoleplatser på förskola där: Värde dokumentationen följer med från förskolan till förskoleklass/skola 87;5% barn på förskola där pedagogisk dokumentation används systematiskt till att utveckla verksamheten 62,5% Källa: Egen mätning 9.4 Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om plats på förskola på önskat datum, förskolans öppettider men också om barnens tillgång till personal. Området tillgänglighet beskrivs utifrån sex olika nyckeltal. Plats på förskola på önskat placeringsdatum och väntetid i antal dagar baseras på årets sex första månader. Vi har öppet utifrån de behov som finns i vårt område 06:00-17:45. Tabell 7. Öppet på obekväm tid, oktober 2013 Skolområdet erbjuder någon förskola med öppet: efter klockan före klockan Källa: Egen mätning Ja/Nej Nej Ja Tabell 8. Personaltäthet, oktober 2013 Nyckeltal Värde Personal i förskola, antal barn/heltidspersonal (närvarande) 4,4 Källa: Egen mätning Tabell 9. Plats på förskola på önskat placeringsdatum, oktober 2013 Nyckletal Värde Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 100% Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat 0 placeringsdatum, medelvärde 20

21 Nyckletal Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, median Källa: Egen mätning Värde 0 21