PROJEKTORGANISATION. Svenska Kraftnät Eva Espling, projektledare. Sweco Energuide AB Johnny Carlberg, projektledare och kvalitetsgranskare

Transkript

1

2 PROJEKTORGANISATION Svenska Kraftnät Eva Espling, projektledare Sweco Energuide AB Johnny Carlberg, projektledare och kvalitetsgranskare Hanna Markström, miljökonsekvenser Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av SWECO och Svenska Kraftnät. Följande material har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: Lantmäteriverket / Svk-GSD Svenska Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax

3 SVENSKA KRAFTNÄT Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el och naturgas. Svenska Kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska Kraftnät har ca 370 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2011 var omsättningen ca 9,3 miljarder kronor. FÖRORD Denna skrift är en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som skall utgöra underlag för en samlad bedömning av projektets inverkan på människors hälsa och säkerhet, på miljön och på hushållningen med naturresurser. MKB:n behandlar förlängning av koncession för befintlig 400 kv ledning mellan Hjälta i Sollefteå kommun, Västernorrlands län och Hamra i Enköpings kommun, Uppsala län på sträckan inom Gävleborgs län. MKB:n ingår som ett led i tillståndsprocessen och utformas i enlighet med gällande lagstiftning. Svenska Kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats

4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 6 1 INLEDNING Bakgrund Behovet av ledningen Gällande tillstånd Genomfört samråd Prognos för strömlaster Miljömål Nationella miljömål Regionala miljömål Allmänna hänsynsregler Bevisbörderegeln i 2 kap Kunskapskravet i 2 kap Försiktighetsprincipen i 2 kap PRODUKTVALSPRINCIPEN i 2 KAP Hushållnings- och kretsloppsprinciperna i 2 kap LOKALISERINGSPRINCIPEN i 2 kap Skälighetsregeln i 2 kap Skadeansvar i 2 kap Svenska kraftnäts miljöpolicy och miljömål Metod 12 2 ALTERNATIV Nollalternativ Nuläge (sökt verksamhet) 14 3 TEKNIK Ledningens tekniska utförande Markbehov Säkerhet 16 4 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT OCH LJUDEFFEKTER Elektromagnetiska fält Elektriska fält Magnetiska fält Hälsoaspekter och rekommendationer Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy för växelströmsledningar Åtgärder för att minska magnetfält Magnetfält för aktuell ledning Ljudeffekter 20 5 ALLMÄNNA KONSEKVENSBESKRIVNINGAR AV LEDNINGEN Landskapsbild Södra Norrlands landskap Naturmiljö Flora och fauna i landskapet Vattenområden Skyddsvärda områden Kulturmiljö Kulturmiljöer Fornminnen Rekreation och friluftsliv Naturresurser och markanvändning Skogsbruk Jordbruk Naturresurser Bebyggelse och boendemiljö 32 6 MILJÖKONSEKVENSER GÄVLEBORGS LÄN Nordanstigs kommun Ledningen i landskapet Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Mark- och vattenanvändning Planförhållanden Bebyggelse och boendemiljö Hudiksvalls kommun Ledningen i landskapet Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Mark- och vattenanvändning Planförhållanden Bebyggelse och boendemiljö Söderhamns kommun 45

5 6.3.1 Ledningen i landskapet Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Mark- och vattenanvändning Planförhållanden Bebyggelse och boendemiljö Ockelbo kommun Ledningen i landskapet Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Mark- och vattenanvändning Planförhållanden Bebyggelse och boendemiljö Gävle kommun Ledningen i landskapet Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Mark- och vattenanvändning Planförhållanden Bebyggelse och boendemiljö 69 BILAGOR BILAGA 1. ÖVERSIKTSKARTA SAMT KARTA 1-12 MED BERÖRDA INTRESSEN 7 DRIFT OCH FRAMTIDA UNDERHÅLL Löpande drift och ledningsunderhåll Kulturminnesskydd Naturvårdshänsyn Skogligt underhåll Intervall Röjning Kantträdsavverkning Röjningsbesiktning Kulturminnesskydd Naturvårdshänsyn 72 8 ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARING 73 REFERENSER 76 Länsstyrelsen 76 Kommuner 76 Övriga 76

6 6 SAMMANFATTNING Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, utgör bilaga till Svenska Kraftnäts ansökan, , om förlängning av nätkoncession för befintlig 400 kv ledning Hjälta - Hamra. Ledningen har littera CL5 S1-3, S3, S4-5, S6-7 och anläggningsnummer 8000 AD, 8000 AE, 8000 AF, 8000 AH och 8000 AI. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar situationen för befintlig ledningssträckning. Ledningen togs i drift 1964 och är en av flera parallella ledningar som förbinder Norrland med Mälardalen och södra Sverige. Den är av avgörande betydelse för överföring av kraft söderut från vattenkraftanläggningarna i Norrland. Ledningsavsnittet har en total längd av ca 390 km. Kraftledningen berör Västernorrlands län, Jämtlands län, Gävleborgs län samt Uppsala län. I Västernorrlands län går ledningen genom Sollefteå, Sundsvall och Timrå kommuner och i Jämtlands län berörs Ragunda kommun. I Gävleborgs län berörs Nordanstigs, Hudiksvalls, Söderhamns, Ockelbo och Gävle kommuner och i Uppsala län berörs Heby, Uppsala och Enköpings kommuner. Miljökonsekvensbeskrivningen är uppdelad i tre delar. > Del 1 Västernorrlands och Jämtlands län > Del 2 Gävleborgs län > Del 3 Uppsala län. Denna MKB avser del 2, Gävleborgs län. Nollalternativ En utebliven koncessionsförlängning skulle leda till att överföringsförmågan på stamnätet sänks kraftigt. En konsekvens av minskad ledningskapacitet söderut skulle bli att vattenkraften i Norrland inte kan nyttjas fullt ut. Miljökonsekvenser Följande intresseområden beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen: > Landskapsbild > Naturmiljö > Kulturmiljö > Rekreation och friluftsliv > Naturresurser och markanvändning (jordoch skogsbruk, täkter och andra areella näringar) > Hälsa och säkerhet (boendemiljö, elektromagnetisk strålning samt ljudeffekter) Nedan redovisas generella miljökonsekvenser till följd av ledningen för respektive intresseområde. Landskapsbild Ledningen passerar i huvudsak genom skogsmark och har där en begränsad exponering mot omgivande landskap. I de delar av ledningens sträckning där jordbruk och öppet landskap dominerar blir ledningen synlig på relativt långt håll och kan uppfattas som dominerande i landskapsrummet. Ledningen är väl exponerad till omgivningen när den korsar Daläl-

7 7 ven. Ledningens samlade påverkan på landskapsbilden i det öppna landskapet bedöms som stor. Naturmiljö Då kraftledningen funnits i sin nuvarande sträckning i drygt 45 år har naturmiljöer, flora och fauna idag stabiliserats och anpassat sig efter ledningen. Den påverkan av större omfattning som ledningen åsamkat värdefulla naturmiljöer ägde rum i samband med att ledningen byggdes. Idag består den fysiska påverkan främst av det regelbundna underhållsarbetet som kan medföra risk för ingrepp och skador på värdefulla miljöer i skogsmark. Kulturmiljö Området mellan Näsviken och Forsa har mycket stort kulturlandskapsvärde och innehåller flera byar med ursprunglig och välbevarad bebyggelse. Även vid Dalälven finns områden med mycket stora landskapsvärden. Ledningsstråket står i kontrast till de värdefulla kulturmiljöerna. Ledningen i dess befintliga sträckning och tekniska utformning bedöms inte påverka de fornlämningar och skogliga kulturlämningar som finns i ledningsgatan. Vid större underhållsåtgärder av ledningsstolpar och liknande kan samråd med länsstyrelsen erfordras för att säkerställa att inga fornlämningar eller skogliga kulturlämningar skadas. Naturresurser och markanvändning Skogsbruket är den dominerade markanvändningen längs ledningssträckningen och har efter de ca 45 år som ledningen funnits hunnit anpassa sig efter dess existens. Fortsatt drift av ledningen innebär således inte några ytterligare konsekvenser för skogsbruket. Längs korta delsträckor av ledningssträckningen finns jordbruksmark. Jordbruket störs i mycket liten omfattning eftersom det i stort sett går att bruka marken som vanligt trots ledningens närvaro, dock med vissa störningar till följd av de stolpar och stag som finns i åkermarken. Ledningen bedöms inte medföra några konsekvenser för täkter eller andra naturresurser. Hälsa och säkerhet Förekomsten av byggnader har inventerats översiktligt inom den zon som enligt gällande starkströmsföreskrifter skall vara byggnadsfri. Bostadsbebyggelse har vidare inventerats inom ett avstånd av 100 meter på respektive sida av ledningens centrum. Utmed ledningssträckningen i Gävleborgs län finns det totalt 94 bostads- och fritidshus inom 100 meter från ledningens centrum. Magnetfältsvärdena vid berörda bostadshus har beräknats teoretiskt utifrån årsmedelströmlasten på ledningen och redovisas kommunvis i kapitel 6 i MKB:n. Rekreation och friluftsliv Kraftledningens påverkan på friluftsområden består främst i att den kan upplevas som ett störande inslag för de som utnyttjar skog och mark för friluftsändamål. Friluftslivets möjligheter att utnyttja områdena påverkas dock inte negativt av kraftledningen.

8 8 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Svenska Kraftnät inlämnade en ansökan till Statens Energimyndighet avseende förlängning av nätkoncession för befintlig 400 kv ledning på sträckan mellan Hjälta och Hamra. Ledningen har littera CL5 S1-3, S3, S4-5, S6-7 och anläggningsnummer 8000 AD, 8000 AE, 8000 AF, 8000 AH och 8000 AI. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör bilaga till ansökan. Kraftledningen togs i drift 1964 och är en av flera parallella ledningar som förbinder Norrland med Mälardalen och södra Sverige. Den är av avgörande betydelse för överföring av kraft söderut från vattenkraftanläggningarna i Norrland. Kraftledningen har en total längd av ca 390 km och går genom följande län och kommuner: Tabell 1.1. Berörda län och kommuner. Län Kommun Västernorrlands län Sollefteå Sundsvall Timrå Jämtlands län Ragunda Gävleborgs län Nordanstig Hudiksvall Söderhamn Ockelbo Gävle Uppsala län Heby Uppsala Enköping Miljökonsekvensbeskrivningen är uppdelad i tre delar. Denna del berör Gävleborgs län. 1.2 BEHOVET AV LEDNINGEN 400 kv ledningen Hjälta-Hamra är en del i det svenska stamnätet som har fått sin nord-sydliga struktur till följd av överföringsbehovet av el från produktionsanläggningar i norra Sverige till konsumtionsområden i södra Sverige. Stamnätet är anpasssat och dimensionerat för att vid maximal överföring från norr till söder klara ett lednings- eller stationsfel var som helst i nätet utan följdstörningar.

9 9 Hjälta - Hamra är en av sammanlagt åtta parallella 400 kv-ledningar som förbinder vattenkraftproduktionen i Norrland med den södra halvan av stamnätet och konsumtionscentra i denna del av landet. Den aktuella ledningen är därför av största vikt för driften av och stabiliteten i stamnätet. Ledningen är av vital betydelse för överföringsförmågan på stamnätet från Norrland ned till södra Sverige. 1.3 GÄLLANDE TILLSTÅND Rätten att bibehålla ledningen över berörda fastigheter är tryggad genom ledningsrätt eller inskrivna servitut. Nuvarande koncession för ledningen erhölls 1962 och beviljades till Koncessionen gäller till dess att ansökan har prövats slutligt av Energimarknadsinspektionen. 1.4 GENOMFÖRT SAMRÅD I samband med att ansökan inlämnades påbörjades samrådet med berörda länsstyrelser. Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland har beslutat att en förlängning av koncessionen inte utgör betydande miljöpåverkan medan länsstyrelserna i Gävleborg och Uppsala anser att den utgör betydande miljöpåverkan. 1.5 PROGNOS FÖR STRÖMLASTER Ett flertal samverkande faktorer avgör vilka överföringssituationer som kan uppstå på stamnätet i framtiden. Kärnkraftens framtid är en viktig faktor. På den avreglerade elmarknaden påverkas också överföringarna på stamnätet mycket av vilka avtal som sluts mellan fria aktörer både inom och utom landet. Närmare bedömningar av de strömlaster som kan förväntas i framtiden kräver studier av kraftbalanser och belastningsfördelningar. Osäkerhetsfaktorerna på längre sikt är dock så stora och så många, att de resultat dessa beräkningar idag kan ge, inte kan anses relevanta som bedömningsgrund. Dock kan sägas utifrån bedömningar som idag kan göras att några dramatiska förändringar av strömlasten på ledningen inte kan ses under överblickbar framtid. 1.6 MILJÖMÅL NATIONELLA MILJÖMÅL I arbetet med en hållbar utveckling för att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser samt att skydda natur- och kulturlandskap har 16 nationella miljökvalitetsmål ställts upp. 15 av dessa antogs av riksdagen i april 1999 och det sextonde i november Miljömålen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara hållbar. Målen ska vara nådda år 2020 och det övergripande syftet är att kunna överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv REGIONALA MILJÖMÅL Länsstyrelserna har den regionala samordnande rollen i miljömålsarbetet och har ansvar för samtliga mål utom Levande skogar som Skogsstyrelsen ansvarar för. Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål för sina län. Målen har tagits fram genom dialog med kommuner, näringsliv och andra aktörer. Utgångspunkten ska vara att de regionala målen sammantaget väl överensstämmer med de nationella. Länsstyrelsen i Gävleborg tog som första länsstyrelse i landet beslut om regionala miljömål år Arbetet med att ta fram målen gjordes i projektform under namnet MIX-projektet (Miljömål i Gävleborg). Projektet har drivits som ett sektorsövergripande samverkansprojekt med aktörer inom kommuner, företag och intresseorganisationer m fl. Framtagandet av delmål och åtgärder har skett i nära samarbete med det arbete som bedrivs inom tillväxtavtalet för länet. Regionala målformuleringar har även anta-

10 10 gits av Skogsstyrelsen i Dalarna Gävleborg. År 2006 reviderades målen och antogs av länsstyrelsens styrelse Aktuell koncessionsförlängning berör miljömålen Säker strålmiljö och Levande skogar vilka redovisas nedan. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Aktuellt delmål enligt riksdagen Delmål 3: Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Aktuellt länsmål för Gävleborg Delmålet har inte regionaliserats. Svenska Kraftnät följer aktivt forskningen för att anpassa sin verksamhet till eventuella risker, se kapitel 4 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Aktuellt delmål enligt riksdagen Delmål 2, 2010: Mängden död ved samt arealerna med äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt: > Mängden hård död ved ska öka med minst 40 % i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad, > Arealen äldre lövrik skog ska öka med minst 10 %, > Arealen gammal skog ska öka med minst 5 %, > Arealen mark föryngrad med lövskog ska öka. Delmål 3, Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år Aktuellt länsmål för Gävleborg Delmål 2: Mängden död ved samt arealerna med äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt: > Mängden hård död ved ska öka med minst 30 % i regionen och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är hotad. > Arealen äldre lövrik skog ska öka med minst 10 % och mer i områden där den biologiska mångfalden är hotad. > Arealen gammal skog ska öka med minst 5 % och mer i områden där den biologiska mångfalden är hotad. > Arealen mark föryngrad med lövskog ska öka. Aktuellt länsmål för Gävleborg Skogsmarken ska 2010 brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas, att skogor på övriga kända kulturlämningar är försumbara samt att skogens biologiska kulturarv värnas. Svenska Kraftnät tar miljöhänsyn vid röjning och andra arbeten i ledningsgatan, se avsnitt 7.2 Skogligt underhåll. Trots detta medför röjningen att målet om att öka mängden gammal skog och mängden död ved i viss mån motverkas. Den negativa påverkan på miljömålsuppfyllelsen är dock begränsad. Dels utgör ledningsgatan en liten del av det totala skogsbeståndet och påverkan är liten. Dels kan förändring av biologisk mångfald ske genom att andra typer av biotoper skapas exempelvis brynzoner och ökad artrikedom genom högre ljusinstrålning. 1.7 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER I Miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler följs. Nedan beskrivs de kortfattat BEVISBÖRDEREGELN I 2 KAP 1 Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska

11 11 kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår hur verksamheten påverkar människors hälsa och miljön. Därmed anser sökanden att bevisbörderegeln följs KUNSKAPSKRAVET I 2 KAP 2 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot att skada eller olägenhet. Svenska Kraftnät besitter en bred kompetens inom teknik och miljö. I frågor om elektromagnetiska fälts påverkan på hälsa och miljö inhämtas senast kända kunskap från aktuellt forskning inom området. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas bedömda konsekvenser för företagets påverkan på omgivningen FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN I 2 KAP 3 Försiktighetsprincipen innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Svenska Kraftnät avser så långt det är möjligt och rimligt att vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Påverkan av magnetfält redovisas i kapitel PRODUKTVALSPRINCIPEN I 2 KAP 4 Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Svenska Kraftnät strävar efter att i möjligaste mån minska användandet och påverkan av kemiska produkter i sina anläggningar HUSHÅLLNINGS- OCH KRETSLOPPS- PRINCIPERNA I 2 KAP 5 Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet skall drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. För bedömning av hur principerna bäst ska tillämpas bör aktuell verksamhet eller åtgärd bedömas ur ett vaggan-till-graven-perspektiv, genom t.ex. livscykelanalys. Det ligger i sökandens intresse att vidta de åtgärder som så långt det är möjligt innebär hushållning med råvaror och energi samt att utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Sökanden anser att stamnätet innebär ett effektivt sätt att transportera energi inom landet LOKALISERINGSPRINCIPEN I 2 KAP 6 För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Ledningen Hjälta Hamra (CL5 S1-3, S3, S4-5, S6-7) har funnits sedan Ledningen i dess befintliga sträckning bedöms medföra minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön, då en flytt av ledningen skulle innebära ett större intrång än att låta den gå kvar i befintlig sträckning SKÄLIGHETSREGELN I 2 KAP 7 Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Svenska Kraftnät gör i varje enskilt fall en avvägning mellan nytta av skyddsåtgärder jämfört med kostnader SKADEANSVAR I 2 KAP 8 Skadeansvaret innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört och för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt Miljöbalken 10 kap.

12 12 Det ligger i sökandens intresse att åtgärda skador eller olägenheter för miljön som sökanden orsakat. 1.8 SVENSKA KRAFTNÄTS MILJÖ- POLICY OCH MILJÖMÅL Svenska Kraftnäts miljöpolicy Svenska Kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar energiförsörjning. Vi utvecklar energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Vårt arbete underlättar utbyggnaden av förnybar energi och ger klimatpolitiken största möjliga handlingsutrymme. Genom arbetet bidrar vi till att de nationella miljökvalitetsmålen nås. Vi uppnår detta genom att: > Se till att våra medarbetare är miljömedvetna och har den miljökompetens som krävs > Fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > Ställa miljökrav i alla upphandlingar och säkerställa att kraven följs > Kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > Bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder > Ständigt utveckla miljöarbetet så att vi kontinuerligt minskar vår påverkan på miljön > Noggrant följa lagar och andra krav inom miljöområdet. Svenska Kraftnäts övergripande miljömål Svenska Kraftnäts långsiktiga miljömål på övergripande nivå är: > Stamnätet utformas och drivs energieffektivt. Förstärkningar i stamnätet underlättar utbyggnaden av förnybar energiproduktion. > Utsläppen av växthusgaser minskas kontinuerligt. > Nya anläggningar lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt. > Användningen av farliga ämnen minskas. De farliga ämnen som fortfarande används släpps inte ut i miljön. > Ledningsgatorna används på ett hållbart sätt så att värdefull natur skyddas och ett rikt växt- och djurliv bevaras. De långsiktiga miljömålen har sin grund i Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, naturoch kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Svenska Kraftnät har särskilt fokus på miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. 1.9 METOD Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar den befintliga kraftledningen mellan Hjälta och Hamra på delen genom Gävleborgs län. Inga alternativa sträckningar eller åtgärder har studerats. Ledningssträckningen har inventerats genom studier av kommunala översiktsplaner, länsstyrelsens planeringsunderlag, Skogsstyrelsens digitala material samt genom översiktliga fältstudier. Värdefulla natur-, kultur- och friluftsområden har inventerats enligt ovan liksom förhållanden vad gäller detaljplaner och områdesbestämmelser. Uppgifter om fornlämningar i ledningsgatan har inhämtats från Riksantikvarieämbetet. Förekomsten av byggnader har översiktligt inventerats inom den zon som enligt gällande starkströmsföreskrifter skall vara byggnadsfri, dvs. ca 7 meter från ledningens yttersta faslina utanför planlagt område respektive 10 meter inom planlagt område. Inga situationer som skulle föranleda ansökan om dispens har noterats. Bostadsbebyggelse har desssutom inventerats från fastighetskartan i skala 1: inom ett avstånd av 100 meter på respektive sida av ledningens centrum. Redovisningen av närliggande hus görs kommunvis i kapitel 6 där avstånd och magnetfält för respektive hus redovisas i tabellform. Magnetfältsvärdena är teoretiskt beräknade värden baserade på årsmedelströmlasten på ledningen under åren Miljökonsekvensbeskrivningen är disponerad enligt följande: I kapitel 1 Inledning, beskrivs kraftledningens bakgrund. Därefter följer en redogörelse för Alternativ där nollalternativ samt nuläge beskrivs (kap 2). Kapitel 3 behandlar Teknik och kapitel 4 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter. I kapitel 5 görs Allmänna konsekvensbeskrivningar av ledningen. I kapitel 6 redovisas miljökonsekvenser i Gävleborgs län. Här redovisas identifierade beva-

13 13 randevärden och närliggande bebyggelse. För varje kommun finns följande rubriker: > Ledningen i landskapet > Naturmiljö > Kulturmiljö > Rekreation och friluftsliv > Mark- och vattenanvändning > Planförhållanden > Bebyggelse och boendemiljö I kapitel 7 beskrivs Drift och framtida underhåll. Digitalt planeringsunderlag har inhämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen samt Riksantikvarieämbetet. I kartbilagorna i skala 1: finns följande intressen redovisade: > Natura 2000 > Riksintressen > Länsintressen > Riksantikvarieämbetets intressen > Skogsstyrelsens intressen De intresseområden för naturvård, kulturmiljövård samt rekreation och friluftsliv som beskrivs kommunvis i kapitel 6 redovisas även i kartbilagorna i den utsträckning digitalt planeringsunderlag finns för områdena. Numreringen av områdena i texten i kapitel 6 återfinns i kartbilagorna. Övriga områden och objekt beskrivs endast i text i den kommunvisa beskrivningen i kapitel 6.

14 14 2 ALTERNATIV 2.1 NOLLALTERNATIV I detta kapitel beskrivs den situation som skulle uppkomma i det fall att förlängning av nätkoncession inte beviljas och ledningen till följd av detta måste rivas. En utebliven koncessionsförlängning för den aktuella ledningen mellan Hjälta och Hamra skulle få stora och oacceptabla konsekvenser för driften av stamnätet. Det skulle bland annat leda till att överföringsförmågan på stamnätet sänks kraftigt, detta i ett läge då tvärtom behov föreligger av åtgärder som syftar till att höja denna förmåga för att säkerställa en säker elförsörjning av landet. En konsekvens av minskad ledningskapacitet söderut skulle bli att vattenkraften i Norrland inte kan nyttjas fullt ut. Stamnätet är idag anpassat och dimensionerat för att kunna tillgodose de krav som ställs på tillgänglighet och driftsäkerhet. Detta innebär bland annat att nätet vid maximalt utnyttjande skall klara ett lednings- eller stationsfel var som helst i nätet utan att detta skall leda till oacceptabla störningar. Vid utebliven koncession skulle emellertid inte detta krav kunna uppfyllas. Vilka konsekvenserna blir i ett visst läge beror till stor del på den då aktuella driftsituationen och belastningen i övrigt på nätet. Utebliven koncession och rivning av ledningen får också direkta konsekvenser på miljön genom fysiskt intrång under rivningsarbetet med bl.a. transportvägar, körväg i ledningsgator och uppställningsplatser för maskiner. Förutom allmänna intrång av tillfälliga byggnadsområden kan störningar uppstå genom anläggningstrafik med tunga fordon. Efter en rivning kommer ledningsgatan i skogsmark successivt att återgå till ursprungliga skogstyper. I en övergångsfas kommer ett ökat slyinslag att uppstå. Borttagande av stolpar från jordbruksmark minskar hinder för brukning. 2.2 NULÄGE (SÖKT VERKSAMHET) Ledningen sträcker sig mellan transformatorstationen i Hjälta, Sollefteå kommun, till transformatorstationen i Hamra belägen i Enköpings kommun. Kraftledningen har en total längd av 391 km och berör 4 fyra län och tolv kommuner (se översiktskarta i figur 2.1. över ledningens sträckning). Ledningen har följande littera utmed sträckningen från Hjälta till Hamra: Tabell 2.2. Littera utmed sträckningen Hjälta Hamra. Sträcka Littera Berörda län* Hjälta Vittersjö CL5 S1-2 YZ och X Vittersjö Ängsberg /Stackbo Ängsberg/Stackbo - Finnböle CL5 S3 CL5 S4-5 Finnböle - Hamra CL5 S6-7 X och C *YZ Västernorrland och Jämtlands län, X - Gävleborgs län, C Uppsala län X X

15 15 Figur 2.1. Översiktskarta över ledningen CL5 S1-7 Hjälta Hamra. I Gävleborgs län berör ledningen Nordanstigs, Hudiksvalls, Söderhamns, Ockelbo och Gävle kommuner. Ledningen kommer norrifrån in i Gävleborgs län och Nordanstigs kommun nordost om Hassela. Ledningen går i stort sett i nord-sydlig riktning och sträcker sig vidare ner genom Hudiksvalls kommun där den löper strax öster om de båda sjöarna Nordellen och Sördellen. Ledningen fortsätter sedan in i Söderhamns kommun och passerar Skog. Vidare söderut går ledningen in i Ockelbo kommun en kortare sträcka för att sedan fortsätta genom Gävle kommun fram till transformatorstationen i Vittersjö. Från Vittersjö och söderut går ledningen åter i Ockelbo kommun för att vid Oslättfors åter beröra Gävle kommun. Den går söderut mellan Forsbacka och Valbo och fortsätter i sydlig riktning fram till gränsen till Uppsala län. Ledningens parallellgång med andra kraftledningar längs sträckningen framgår av figur 2.3. Figur 2.2. Ledningens sträckning i Gävleborgs län. Figur 2.3. Schematisk skiss över 400 kv ledningen CL5 S1-7 i förhållande till andra kraftledningar i Gävleborgs län.

16 16 3 TEKNIK 3.1 LEDNINGENS TEKNISKA UTFÖ- RANDE Ledningen är byggd i s.k. portalstolpar av stål som har en normalhöjd av 30 meter till regeln. Avståndet mellan stolparna varierar beroende på terrängen men medelavståndet mellan stolparna är 330 meter. Avståndet mellan fasledarna är 11 meter. Figur 3.1. nedan visar en skiss över en stålportalstolpes utformning. Figur 3.1. Stolpskiss på sträckan Hjälta - Hamra genom Gävleborgs län. Portalstolpe i stål. 3.2 MARKBEHOV Området invid en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifter. Enligt dessa skall bl.a. en ledning dras på en viss lägsta nivå ovan mark. Det finns vidare bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader för att undvika risken för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader. Hur stor yta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng ledningen går igenom. I åkermark utgörs markbehovet av den yta ledningsstolparna samt eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark krävs en ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. De bestämmelser som finns om minsta avstånd mellan vegetation och ledning medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. Se vidare kapitel 7.2 om underhållsröjning. Ledningsgatans bredd varierar beroende på markens bonitet. Utmed den aktuella ledningssträckan varierar bredden på ledningsgatan mellan 28 och 52 meter, med större bredder vid högre bonitet. 3.3 SÄKERHET Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). Av starkströmsföreskrifterna följer bland annat att det krävs avstånd på

17 minst sju till tio meter, beroende på om området är detaljplanelagt eller inte, mellan byggnad och närmaste faslina. Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningen är vidare utrustad med åskskydd vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom de i ledningen monterade topplinorna och jordtagen. Portalstolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i stolpen, vilket kan vara en säkerhetsrisk. Stolpar utrustas med klätterskydd i områden nära bebyggelse där man kan förvänta sig att många människor uppehåller sig. 17

18 18 4 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT OCH LJUDEFFEKTER 4.1 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. I Sverige används frekvensen 50 perioder per sekund (50 Hz) i kraftsystemet. Detta innebär att spänning och ström varierar i takt med frekvensen 50 Hz. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i fasledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, fasernas inbördes läge, spänningsnivån och strömlasten (hur mycket el som överförs i ledningen). Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen ELEKTRISKA FÄLT Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning MAGNETISKA FÄLT Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Kring en mark-, sjö- eller tunnelförlagd kraftledning finns ett magnetiskt fält men inget elektriskt fält då detta skärmas av med den jordade skärmen av koppartrådar/blymantel i kablarna. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjden, dvs. ca 1,5 m ovanför markytan. När magnetfältet beräknas, används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd årsmedelströmlasten. Årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid av året, exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet.

19 HÄLSOASPEKTER OCH REKOMMENDA- TIONER Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Vissa epidemiologiska studier har observerat en ökad risk för barnleukemi vid exponeringsnivåer över 0,4 mikrotesla (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder). Däremot ses ingen riskökning under 0,4 mikrotesla. Det finns ingen känd biologisk mekanism som kan förklara hur så svaga fält skulle kunna ge upphov till sjukdom och det saknas stöd från experimentell forskning. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan hämtas på finns mer information om hälsoaspekter SVENSKA KRAFTNÄTS MAGNETFÄLTS- POLICY FÖR VÄXELSTRÖMSLEDNINGAR Svenska Kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i att Svenska Kraftnät har antagit en magnetfältspolicy som vi tillämpar i alla koncessionsärenden: Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska Kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska Kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska Kraftnät anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska Kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 mikrotesla, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. Vid magnetfältsnivåer över 4,0 mikrotesla, där människor bor eller vistas varaktigt, är Svenska Kraftnät beredd att vidta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuda inlösen av byggnaden ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MAGNETFÄLT Det finns olika tekniska lösningar för att minska magnetfälten. Ett exempel för luftledningar är att placera faserna så att de bildar en liksidig triangel. En nackdel med en sådan placering är dock att risken för överslag samt ljud- och radiostörningar ökar.

20 20 Ett annat alternativ för att minska magnetfält kan vara att flytta ledningen. Detta alternativ skapar dock nya intrång på andra ställen. Det förekommer att Svenska Kraftnät i vissa fall erbjuder inlösen av byggnad för att minska exponeringen för magnetfält. Markkabel nämns ibland som alternativ för att minska magnetfält. Detta väljs dock endast i speciella fall framför luftledning. Kabel används normalt inte som ett alternativ för att minska magnetfält vid ny eller befintlig luftledning. Detta beror främst på driftsäkerhet och investeringskostnad. Vid fel på kabeln kan det ta från någon vecka till flera månader innan den är reparerad. Det innebär att systemet i övrigt måste dimensioneras för att klara så långa avbrott utan att det får konsekvenser för elförsörjningen. Dessutom är investeringskostnaden gånger högre för markkabel, beroende på spänning och utförande, än för luftledning MAGNETFÄLT FÖR AKTUELL LEDNING Som angetts ovan påverkas de magnetiska fälten kring en kraftledning av faslinornas höjd och placering, avståndet mellan linorna och strömlasten. På grund av de variationer som finns i dessa avseenden längs ledningen, så varierar magnetfältens utbredning på olika delsträckor. Andra kraftledningar som går parallellt med aktuell 400 kv ledning CL5 på olika sträckor påverkar också magnetfältets utbredning. Magnetfältets utbredning i sidled från kraftledningens centrum framgår av figur 4.1 figur 4.6. Magnetfältet i diagrammet är ett teoretiskt beräknat värde baserat på den genomsnittliga årsmedelströmlasten på 400 kv ledningen under åren Årsmedelströmlasten för CL5 s1-2 och s3 är idag 850 A men kommer att uppgå till 1020 A år 2015, för CL5 s4-5 är strömlasten i dagsläget 820 A men kommer att uppgå till 990 A år 2015 och för CL5 s6-7 är strömlasten 830 A idag och kommer att uppgå till 1000 A år Ledningens centrum är i respektive diagram markerat vid 0 meter. Årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det kan förekomma perioder då det inte går någon ström alls i ledningen och perioder då strömlasten uppgår till mer än årsmedelvärdet. Medelströmlasten under den kalla respektive den varma perioden (i detta fall oktober-mars, respektive april-september) varierar kraftigt. Vissa år kan strömlasten under sommarperioden vara större än vinterperioden. De redovisade värdena på magnetfält för enskilda bostadshus har beräknats baserat på verkligt fasavstånd, minsta tillåtna linhöjd och skruvning enligt skruvningsplan samt avstånd mellan bostadsbyggnad och koncessionsledningens mittfas. Magnetfältsnivån är beräknad utifrån en prognos för framtida årsmedelströmlast. För de fastigheter där magnetfälten vid berörda bostadshus överstiger 4.0 µt enligt en första beräkning, har en mer detaljerad beräkning utförts. I dessa beräkningar har den faktiska linhöjden använts istället för minsta tillåtna linhöjd. Avvikelser av de angivna magnetfältsvärdena för respektive redovisade bostadshus kan förekomma p.g.a. topografiska variationer i terrängen. Bostadshus belägna inom 100 meter från ledningens centrum redovisas kommunvis i kapitel LJUDEFFEKTER Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktigt väder till exempel i dimma och regn som koronaaktiviteten är hög. Liknande förhållanden kan också uppkomma vid snöfall. På en ren och torr elektrisk ledning är koronaurladdningarna mycket små och det så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. När fasledarna är våta samlas en mängd vattendroppar på ledarnas undersida. Dropparna ger upphov till en förstärkning av det elektriska fältet på ledarytorna och kan då orsaka en kraftig ökning av antalet koronaurladdningar. Ljudet från kraftledningarna är sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Vid stora koronaförluster, till exempel vid kraftigt regn eller då ledaren är belagd med rimfrost, kan även rena toner förekomma. Förekomsten av såväl rena toner som det bredbandiga bruset minskar dock med tilltagande ålder på fasledarna. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med läckströmmar på isolatorer. Detta har liksom koronaljudet karaktären av ett bredbandigt brus, det vill säga alla frekvenser inom det hörbara området förekommer i ungefär samma omfattning. Isolatorbuller kan förekomma under regn samt vid starkt

21 nedsmutsade isolatorer i kombination med hög luftfuktighet. Ljudnivån är emellertid låg och orsakar i de flesta fall inga störningar. Koronaaktiviteten och följaktligen även ljudnivån är lägre för 400 kv-ledningar av modern konstruktion med tre grova linor per fas än för äldre typer av 400 kv-ledningar med två linor per fas. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv ledning uppgå till db(a). Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. Av Statens Naturvårdsverks rapport 3147 Analys av ljud och luftföroreningar följer dock att ljud från kraftledningar överstigande dessa nivåer bör undvikas. Vid planering av nya ledningssträckningar och vid planering av bostadsbebyggelse och liknande intill kraftledningar bör åtgärder vidtas så att ljudnivån ej överskrider db(a). I områden med låg bakgrundsnivå (till exempel i områden med gles småhusbebyggelse eller med fritidsbostäder eller i områden för rörligt friluftsliv). För områden avsedda för permanentbostäder är motsvarande siffra db(a). Med ljudnivå menas här medianvärdet av ljudnivån vid nederbörd. Även transformatorstationer alstrar ljud. En större 400/130 kv transformator har exempelvis en ljudnivå som på 100 meters avstånd motsvarar db(a). 21

22 22 Figur 4.1. Magnetfält för CL5 S1-2 enkelledning i portalstolpar. Av diagrammet framgår att magnetfältet blir 4,0 μt ca 30 meter från ledningens mitt. Negativa värden motsvarar öster om ledningen och positiva värden motsvarar väster om ledningen.

23 Figur 4.2. Magnetfält för CL5 S1-2, parallellt med och väster om 400 kv ledningen CL3 S2 på sträckan mellan Rönningen och Näcksjö. CL5 S1-2 vid 0 meter. Av diagrammet framgår att magnetfältet blir 4,0 μt ca 60 meter öster om ledningens mitt respektive 30 meter väster om ledningens mitt. Negativa värden motsvarar öster om ledningen och positiva värden motsvarar väster om ledningen. 23

24 24 Figur 4.3. Magnetfält för CL5 S1-2, parallellt med och väster om 400 kv ledningen CL3 S2 på sträckan från Näcksjö till kommungränsen mellan Ockelbo och Gävle. CL5 S1-2 vid 0 meter. Av diagrammet framgår att magnetfältet blir 4,0 μt ca 60 meter öster om ledningens mitt respektive 30 meter väster om ledningens mitt. Negativa värden motsvarar öster om ledningen och positiva värden motsvarar väster om ledningen.

25 Figur 4.4. Magnetfält för CL5 S3, parallellt med och väster om 400 kv ledningen CL3 S3 samt öster om UL17 S4-5. CL5 S3 vid 0 meter. Av diagrammet framgår att magnetfältet blir 4,0 μt ca 60 meter öster om ledningens mitt respektive 60 meter väster om ledningens mitt. Negativa värden motsvarar öster om ledningen och positiva värden motsvarar väster om ledningen. 25

26 26 Figur 4.5. Magnetfält för CL5 S4-5, parallellt med och väster om 400 kv ledningen CL33 S1-2. CL5 S4-5 vid 0 meter. Av diagrammet framgår att magnetfältet blir 4,0 μt ca 70 meter öster om ledningens mitt respektive 30 meter väster om ledningens mitt. Negativa värden motsvarar öster om ledningen och positiva värden motsvarar väster om ledningen.

27 Figur 4.6. Magnetfält för CL5 S6-7, parallellt med och väster om 400 kv ledningen CL33 S3-4. CL5 S6-7 vid 0 meter. Av diagrammet framgår att magnetfältet blir 4,0 μt ca 70 meter öster om ledningens mitt respektive 40 meter väster om ledningens mitt. Negativa värden motsvarar öster om ledningen och positiva värden motsvarar väster om ledningen. 27

28 28 5 ALLMÄNNA KONSEKVENSBESKRIV- NINGAR AV LEDNINGEN Syftet med detta kapitel är att beskriva de allmänna förutsättningarna för konsekvensbedömningar av ledningen i landskapet för intresseområdena landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv samt naturresurser. Ledningens konsekvenser för dessa intresseområden beskrivs även kommunvis i kapitel 6. Miljökonsekvenserna för de aspekter som tas upp i MKB:n har bedömts utifrån skalan: obetydlig liten måttlig betydande. Obetydlig påverkan bedömningen är att bibehållande av ledningen saknar betydelse för bedömd aspekt. Liten påverkan bedömningen är att bibehållande av ledningen i stort saknar betydelse för bedömd aspekt. Måttlig påverkan bedömningen är att ledningen påverkar berörd aspekt i begränsad omfattning och att ledningen kan bibehållas utan risk för skada eller olägenhet för miljön eller människors hälsa. Betydande påverkan bedömningen är att bibehållande av ledningen påverkar berörd aspekt och kan innebära risk för skada eller olägenhet av betydelse för miljön eller människors hälsa. 5.1 LANDSKAPSBILD Beskrivningen av landskapsbilden utgår ifrån hur landskapet upplevs visuellt när man rör sig i landskapet från en viss punkt. Det är viktigt att komma ihåg att en beskrivning av upplevelsen av ett landskap aldrig kan göras helt objektivt. Varje person uppfattar ett landskap utifrån sina egna erfarenheter och upplevelser. na av ledningen i landskapet upplevs olika beroende på landskapets former och mönster. Faktorer som har stor betydelse för hur känsligt landskapet är för ingrepp, såsom t.ex. en kraftledning, är landskapets geologi, topografi, morfologi, natur- och kulturförhållanden samt markanvändning. Hur konsekvenserna bedöms beror på hur stor den fysiska påverkan är (t.ex. antal parallella ledningar, spänningsnivå) samt hur många som berörs av ledningen (boende etc.). Att ledningen går parallellt med andra kraftledningar påverkar också i hög utsträckning hur ledningsstråk upplevs i landskapet. Flera parallella ledningar kan upplevas som ett dominerande element i landskapet. Samtidigt kan det i vissa fall vara lämpligt ur landskapsbilds- och intrångssynpunkt att samla ledningar i ett stråk. Vid en beskrivning av ledningens påverkan på landskapet används begrepp såsom ingrepp, dominans/kontrast och exponering. Faktorerna kan ges olika stor vikt. Vidare delas påverkansgraden in i de

29 29 fyra nivåer som beskrivits i föregående stycke. Betydande påverkan har ledningen om den dominerar landskapet och exponeringen är hög. Måttlig påverkan innebär att den samlade påverkan på landskapet inte bedöms som stor, p.g.a. att exponeringen inte är så hög eller att ledningen inte dominerar landskapet i lika stor utsträckning. I vissa fall kan samtliga faktorer vara något lägre bedömda varvid ledningen endast har liten påverkan på landskapsbilden. Den fjärde nivån är obetydlig påverkan, vilket skulle innebära att ledningen inte påverkar landskapsbilden alls. I bedömningen av landskapsbilden ingår även landskapstypernas känslighet. Med detta avses vilken förmåga landskapstyperna har att tåla ingrepp utan att ändra sin huvudkaraktär. kuperad. Tall- och granskog dominerar. Vissa inslag av löv förekommer dock, framför allt i de sydliga delarna. Området är tämligen rikt på myrar och ett stort antal passeras av ledningen. I odlingslandskapet uppträder flera typer av örtrika ängar från torrängar och friska skogsnävaängar till tuvtåtel- och högörtängar. Utmed ledningen förekommer ett stort antal vattenpassager, varav sex större: Bergviken/Smalsjön samt Tönnångerssjön med tillhörande fjärdar i Söderhamns kommun, Mellansjön och Testeboån på kommungränsen mellan Ockelbo och Gävle kommun samt Gavleån och Dalälven i Gävle kommun SÖDRA NORRLANDS LANDSKAP Ledningens utgångspunkt vid länsgränsen ligger inom den naturgeografiska regionen som benämns Sydligt boreala kuperade områden. Kraftledningen sträcker sig dock i huvudsak sig genom den naturgeografiska region som benämns Skogslandskapet norr om Norrlandsgränsen. De sista ca 10 km i länet har ledningen passerat Norrlandsgränsen och går i den naturgeografiska region som benämns som Skogslandskapet omedelbart söder om Norrlandsgränsen. En stor del den berörda sträckan inom denna sistnämnda region består av passagen över Dalälven. Området präglas av Norrlandsgränsen. Gränsen är utformad med varierad skärpa. Söder om Dellensjöarna är gränsen mycket distinkt, i övrigt är det berörda området mer av en övergångszon som domineras av vågig bergkullterräng. Delar av regionen har legat under högsta kustlinjen. I den norra delen av det berörda området är vattendragen lokaliserade till markerade men öppna dalgångar. Längre söderut, framförallt utmed Dalälven, finns flera ravinlandskap och utmed nämnd älv finns desssutom välutbildade älvvallar. Berggrunden i området domineras av granit och gnejs. Vissa inslag av leptit och hälleflinta förekommer dock. En avvikande bergart är den lokalt förekommande Gävlesandstenen. Markerna är till största delen jordtäckta och morän dominerar som jordart. Ledningen går i huvudsak i skogsbevuxen terräng som är kuperad, eller på sina håll t.o.m. starkt Figur 5.1. Jordbruks- och kulturlandskap vid Hedesunda, vänstra ledningen CL5 S1-3. Ledningen går huvudsakligen i skogsmark, där den lokalt är mycket framträdande. Ledningen går desssutom under större delen av sträckan parallellt med 400 kv ledningen CL3, och delvis även med 400 kv ledningen UL17, vilket gör att skogsgatan blir bredare. Samtidigt minskar dock synintrycket från ledningarna på håll i stora sammanhängande skogsområden då ledningarnas stolpar generellt är i trädtoppshöjd. Påverkan på landskapsbilden i skogsmark bedöms som måttlig. I de delar av ledningens sträckning där jordbruk och öppet landskap dominerar blir ledningen synlig på relativt långt håll och kan uppfattas som dominerande i landskapsrummet. Då ledningen under större delen av sträckan går parallellt med en eller två 400 kv ledningar ökar den totala påverkan på landskapet. Ledningens påverkan på landskapsbilden i det öppna landskapet bedöms som betydande.

30 30 Ledningen är väl exponerad till omgivningen vid de stora vattenpassagerna. Vid Bergviken/Smalsjön samt Tönnångerssjön löper ledningen parallellt med 400 kv ledningen CL3 vilket ökar exponeringen ytterligare. Vid passagen av Mellansjön, Testeboån och Gavleån går ledningen parallellt med två andra 400 kv ledningar vilket ger en stor exponering. När ledningen passerar Dalälven löper den ensam men längs med en längre sträcka. Ledningens påverkan på landskapsbilden vid vattenpassagerna bedöms som måttlig. 5.2 NATURMILJÖ FLORA OCH FAUNA I LANDSKAPET Andelen hävdad ängs- och hagmark har stadigt minskat i Sverige under det senaste seklet. Detta har resulterat i att många växt- och djurarter som är beroende av dessa marker har utarmats. På senare år har det dock upptäckts att många av dessa idag rödlistade arter förekommer och trivs i kraftledningsgator. En av anledningarna till detta kan vara att den röjning av ledningsgatan som görs med jämna intervall kan liknas vid hävd. Vegetationen i en ledningsgata tenderar att vara artrikare än i de omgivande miljöerna, främst beroende på att vissa arter får bättre livsvillkor. Ljuskrävande respektive hävdgynnade kärlväxter gynnas mest av att kraftledningsgator finns. Dessa är beroende av ljus respektive hävdad mark. Många av de växter som trivs i kraftledningsgator är också värdväxter till flera fjärilsarter. Flera av de rödlistade fjärilsarter som finns idag har sin främsta reträttplats i ledningsgator. Andra djurarter som nyttjar kraftledningsgator är hjortdjur som i stor utsträckning använder dessa miljöer som födobiotoper. Fågelarter som använder buskage för att bygga bo i etablerar sig gärna i kraftledningsgator då den buskvegetation som uppkommer där till följd av röjning påminner om den i hagmarker och skogsbryn. Luftledningar medför dock också vissa negativa konsekvenser för fåglar i form av att fåglarna riskerar att kolliderar med luftledningar. Studier har visat att rovfåglar och ugglor drabbas oftare än andra arter. Kollisioner förekommer dock inte i den utsträckningen att det, annat än under mycket särskilda omständigheter, kan medföra någon påverkan på fågelpopulationer. För att minska risken för fågelkollisioner med luftledningar i välfrekventa flygstråk kan s.k. varningsklot hängas upp i linorna. Då ledningen har funnits i samma läge sedan talet bedöms flora och fauna i huvudsak ha anpasssat sig efter det förhållandet. De negativa konsekvenser som därvid kan uppstå på flora och fauna vid ett bibehållande av ledningen i nuvarande sträckning är i samband med erforderliga underhållsarbeten och påverkan bedöms därför som liten VATTENOMRÅDEN Ledningen passerar ett flertal vattenområden som omfattas av strandskyddsbestämmelser. Strandskyddet syftar framförallt till att skydda naturområden nära vattnet, men också för att förhindra bebyggelse nära vatten och därmed bibehålla eller förbättra möjligheterna för allmänheten att vistas i området. Den befintliga ledningen bedöms inte påverka syftet med strandskyddet. Ledningen bedöms inte heller medföra någon negativ påverkan på de naturintressen eller limnologiska förhållanden som finns i sjöar och vattendrag utmed sträckningen. Generellt bedöms påverkan i dessa områden som obetydlig till liten SKYDDSVÄRDA OMRÅDEN Ledningen berör ett flertal ur naturvårdssynpunkt skyddsvärda områden. I kapitel 6 görs en kommunvis redovisning och konsekvensbeskrivning av berörda riksintressen, Natura 2000, länsintressen, kommunala naturvårdsintressen samt Skogsstyrelsens intressen. Ledningens påverkan på berörda naturmiljöer beskrivs kommunvis i kapitel KULTURMILJÖ Med kulturmiljö avses i denna MKB främst kulturhistoriskt intressanta områden i form av äldre värdefull bebyggelse och kulturlandskap som hyser historiska värden KULTURMILJÖER Området mellan Näsviken och Forsa har mycket stort kulturmiljövärde. I området, som är lokaliserat till

31 31 en gammal sjöbottendal, ligger flera byar med ursprunglig och välbevarad bebyggelse. Den äldre bebyggelsen ligger till stor del kvar på den plats den hade vid storskiftet. Vidare finns ett stort antal fornlämningar som kan härledas till järnåldern. Forsabygden hör till de äldsta och bäst bevarade kulturbygderna i Gävleborgs län. Vid ledningens passage av Dalälven berör denna ett antal områden med mycket stora kulturmiljövärden. Vid Älvgården uppvisar landskapet en småskalig mosaik av öppen och beskogad mark. De små byarna, som härstammar från 1500-talet, har välbevarade byggnadsbestånd och brukningsvägar som ligger kvar i sin ursprungliga sträckning. Bygden är rik på fornminnen. Dalkarlsbo är en by belägen i småkuperad moränmark som omges av glest bevuxna, steniga hagmarker. Vid Kolartorp finns jordbruksbygd med kulturmiljövärden. Ledningen passerar genom flera områden av riksintresse för kulturmiljövården, ett antal områden med höga kulturmiljövärden samt ett flertal fornlämningar och skogliga kulturvärden. Ledningens påverkan på berörda kulturmiljöer beskrivs kommunvis i kapitel FORNMINNEN Ledningen passerar ett stort antal fornminnen och skogliga kulturlämningar. Ledningen i dess befintliga sträckning och tekniska utformning bedöms inte påverka de fornlämningar som finns i ledningsgatan. Vid större underhållsåtgärder av ledningsstolpar och liknande kan samråd med länsstyrelsen erfordras för att säkerställa att inga fornlämningar skadas och påverkan bedöms därför som obetydlig. 5.4 REKREATION OCH FRILUFTSLIV Rekreation och friluftsliv omfattar rekreations- och strövområden samt anläggningar såsom golfbanor, skyttebanor etc. Utefter sträckningen berör ledningen två riksintressen för det rörliga friluftslivet. Kraftledningens påverkan på friluftsområden består främst i att den kan upplevas som ett störande inslag för de som utnyttjar skog och mark för friluftsändamål. Friluftslivets möjligheter att utnyttja områdena påverkas dock inte negativt av kraftledningen och påverkan bedöms därför vara liten. 5.5 NATURRESURSER OCH MARKAN- VÄNDNING Fördelningen mellan olika marktyper som berörs längs ledningssträckningen framgår under respektive kommunbeskrivning i kapitel SKOGSBRUK Skogsmark dominerar längs ledningen och ledningen löper långa sträckor genom långsträckta skogslandskap. Gran- och tallskogar är de dominerande skogsslagen. Vissa inslag av löv förekommer dock, framför allt i de sydliga delarna. Skogsbruket har efter de 45 år som ledningen varit i drift anpassats efter dess närvaro. Den påverkan som dock kvarstår är att det inte går att bedriva normalt skogsbruk i ledningsgatan eftersom den måste hållas öppen enligt starkströmsföreskrifterna. Att bibehålla ledningen i befintligt skick bedöms därför ha liten påverkan på skogsbruket JORDBRUK Ledningen berör totalt några procent åkermark längs sträckningen. Det sker ingen förändring för jordbruket till följd av fortsatt drift av ledningen. na för jordbruket är mycket begränsade eftersom marken i stort sett kan brukas som vanligt trots ledningens närvaro, med undantag av att stolpar och stag kan försvåra brukandet i viss mån. Påverkan på jordbruket bedöms därför som obefintlig till liten NATURRESURSER Ett flertal vindområden samt områden som utpekats i länsstyrelsens grusinventering berörs av ledningen. Öster om Gävle - Sandvikens flygplats finns dessutom en grustäkt. Inga kända områden med prospekteringsintressen eller mineralresurser återfinns längs med ledningssträckningen.

32 32 En fortsatt drift av ledningen bedöms inte medföra några konsekvenser för utpekade intresseområden och påverkan bedöms därför som obetydlig. 5.6 BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Ledningens påverkan på intilliggande bebyggelse och boendemiljö består främst av det magnetfält som uppstår kring ledningen. Svenska Kraftnät tillämpar Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält som tagits fram av Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, dåvarande Strålskyddsinstitutet och Arbetsmiljöverket. Ledningens påverkan på intilliggande byggnader och bostäder beskrivs kommunvis i kapitel 6.

33 6 MILJÖKONSEKVENSER GÄVLEBORGS LÄN NORDANSTIGS KOMMUN LEDNINGEN I LANDSKAPET västerut och ledningen CL5 fortsätter ensam söderut. Från en punkt strax innan ledningen korsar väg 307 (väster om Gränsfors) och ca 15 km söderut fram till kommungränsen går ledningen parallellt och väster om 400 kv ledningen CL3. Ledningen sträcker sig i nästan rakt nord-sydlig riktning genom kommunen och berör nästan uteslutande skogsmark som till stor del är starkt kuperad. Ungefär halvvägs genom kommunen korsar ledningen väg 307. Den jordbruksmark i kommunen som är berörd av ledningen är lokaliserad till båda sidorna om Älgeredsån samt norr om Ängbodtjärnen. Ledningen passerar båda dessa områden strax efter väg 307. Figur 6.1. Ledningens sträckning i Nordanstigs kommun. Beskrivning Ledningen kommer in i kommunen nordost om Hassela och löper genom kommunen i nord-sydlig riktning. Den lämnar kommunen strax väster om Vattlång. Kommunen berörs av ledningen på en sträcka av ca 31 km. Där ledningen kommer in i kommunen löper en 40 kv ledning parallellt och öster om aktuell ledning under ca 2,7 km. Därefter viker 40 kv ledningen av Huvuddelen av ledningen går i skogsmark, en kortare sträcka parallellt med en 40 kv ledning och ungefär hälften av sträckan parallellt med 400 kv ledningen CL3. Stolparna är i trädtoppshöjd vilket gör att ledningens exponering mot omgivande landskap begränsas. Påverkan på landskapsbilden i skogsmark bedöms som måttlig. Där ledningen korsar Älgeredsån och Ängbodtjärnen exponeras den till omgivningen. Ledningen löper parallellt med 400 kv ledningen CL3 och ledningarnas samlade påverkan på landskapsbilden bedöms som måttlig. Den totala påverkan på landskapsbilden bedöms som måttlig.

34 34 Förslag till åtgärder Då ledningen går parallellt med ytterligare en 400 kv ledning ökar den totala påverkan på landskapsbilden. Att ledningarna är samlokaliserade bedöms orsaka mindre påverkan än om aktuell ledning skulle flyttas, detta skulle orsaka ett ännu större markintrång. Inga åtgärder anses aktuella NATURMILJÖ Beskrivning Öster om Hagmyran passerar ledningen en nyckel- Tabell 6.1. Berörda intressen inom Nordanstigs kommun. Kartor finns i Bilaga 1. Områdestyp Namn Karthänvisning Karta Riksintressen Riksintresse för vindbruk, MB 3:8 Länsintressen Bodåsen-Hökåsen- Dyrvallsåsen MB 3:8 2 Naturvårdsprogram, klass II Sänningstjärnen NVO01 1 Grusinventeringen Ö om Östantjärn GI01 1 Våtmark, klass I Kråkbäcksmyran VMI01 1 Grusinventeringen NV om Älgered GI02 1 och 2 Historisk väg Vindområde Riksantikvarieämbetet Övrig kulturhistorisk fornlämning Skogsstyrelsen Friggesund - Älgered (Strömbackavägen) Bodåsen-Hökåsen- Dyrvallsåsen, Ilsbo NV HV01 2 V01 2 och 3 Fäbod, Bergsjö 312:1 RAÄ 312:1 2 Naturvärde Ö om Hagmyran, granskog NV01 1 Nyckelbiotop Ö om Hagmyran, barrnaturskog NB01 1 Naturvärde Nyckelbiotop Vid Bergbodåsen, lövträdsrik barrskog Kråkbäcksmyran, skog- och myrmosaik NV02 1 NB02 1 Naturvärde V om Bodåsen, barrskog NV03 2 Naturvärde Vid Stormyran, barrblandskog NV04 2 Sumpskogar Artdatabanken rödlistade arter Kåbäcksmyran m.fl. Kärlväxter Storgröe * Kärlväxter Sen fältgentiana * Kärlväxter Skogsklocka * Lavar Violettgrå tagellav * Lavar Skrovellav * Lavar Lunglav * Storsvampar Ullticka, 2 rapporterade lokaler * Fåglar Tretåig hackspett * Blötdjur Flodpärlmussla * * Genom en beställning från Artdatabasen har Svenska Kraftnät tagit del av informationen om, och koordinater för, de rödlistade arter som finns längs kraftledningsgatan inom ett område på 100 m på var sida av ledningen. Sammanställningen av rödlistade arter innehåller natur- och djurvärden som är starkt hotade och sårbara och därmed är de belagda med offentlighetsskydd. Därför redovisas de rödlistade arterna inte i kartorna, utan endast i tabellform. Vid underhåll- och ombyggnadsprojekt kommer Svenska Kraftnäts entreprenörer att få information om de rödlistade arternas placering för att arterna därmed ska kunna skyddas mot ingrepp.

35 35 biotop i form av en barrnaturskog (NB01). Där ledningen korsar Hagvallsbäcken och Rembäcken berör den östra delen av Sänningstjärnen (NVO01), ett område som innehåller en isälvsformation som ingår i Gnarpsåsen. Ett stort antal ås- och dödisgropar finns i området. Området är av intresse för naturvården (klass II). Grusutvinning har påverkat området, ytterligare täktverksamhet bör inte bedrivas. Åsen har betydande värde för vetenskap och landskapsbild. Vid Kråkbäcksmyran (VMI01) passerar ledningen en våtmark av klass I. De öppna delarna av myren utgörs av fattiga kärr. Olika typer av plana och sluttande, trädklädda kärr upptar en stor del av objektet. Grovstammig gransumpskog förekommer på flera delar. Inom våtmarken finns även en nyckelbiotop (NB02) som består av skog-myrmosaik och naturlig skogsbäck. Området har stora hydrologiska värden. Ledningen berör fyra naturvärden i kommunen, en granskog öster om Hagmyran (NV01), en lövträdsrik barrskog vid Bergbodåsen (NV02), en barrskog väster om Bodåsen (NV03) samt en barrblandskog vid Stormyran (NV04). Ledningen passerar ett antal sumpskogar i kommunen. Ledningen berör den östra delen av Sänningstjärnen och dess påverkan på områdets naturvärden bedöms som obetydliga. Ledningen innebär en lokal påverkan på våtmarksområdet vid Kråkbäcksmyran. Om tillräcklig hänsyn tas vid underhållsarbetet bedöms inte den flora och fauna som idag finns vid Kråkbäcksmyran påverkas negativt av den befintliga ledningen och påverkan på området bedöms som liten. Då ledningen finns på platsen idag bedöms påverkan på berörda naturvärden och nyckelbiotoper bli liten, det blir endast aktuellt i samband med underhållsåtgärder. För att minimera påverkan kan särskild hänsyn tas i dessa områden, se även förslag till åtgärder nedan. Förslag till åtgärder Underhållsåtgärder på ledningen utförs enligt föreskrifterna i kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att arbetsföretaget väsentligt kan komma att ändra naturmiljön, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Om endast få träd behöver avverkas vid Kråkbäcksmyran i samband med ledningsunderhåll kan detta göras med motorsåg och virket lämnas kvar som död ved, för att undvika körning på våtmarken. I annat fall bör avverkningen göras då marken är tjälad, så att inte markskador uppstår KULTURMILJÖ Beskrivning Ledningen passerar en historisk väg, Strömbackavägen, som går mellan Friggesund Älgered (HV01). Öster om Starrmyran (RAÄ 312:1) passerar ledningen i närheten av en fornlämning i form av en fäbodlämning. Fortsatt drift av ledningen i befintlig sträckning bedöms inte ha betydande påverkan på Strömbackavägen. Likaså bedöms påverkan på berörd fäbodlämning som obetydlig. Förslag till åtgärder Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. 10 kulturminneslagen. Ris och avverkningsrester från ledningsunderhållet får ej lämnas på lämningen. Körning med skogsmaskin på fornlämningen är inte heller tillåtet. Om ej kända fornlämningar skulle påträffas i samband med ledningsunderhåll anmäls detta till länsstyrelsen. Se även kapitel 7 Drift och framtida underhåll REKREATION OCH FRILUFTSLIV Beskrivning Inga skyddsvärda områden avseende rekreation och friluftsliv har identifierats utmed ledningen MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Beskrivning Markanvändningen utefter ledningens sträckning genom kommunen är huvudsakligen skogsbruk,. Cirka 700 meter används för jordbruk.

36 36 Ledningen passerar två områden, ett öster om Östantjärn och ett nordväst om Älgered som finns med i länsstyrelsens grusinventering. Ledningen går igenom ett riksintresse för vindbruk (MB 3:8) i gränsen mot Hudiksvalls kommun. Ledningsgatan i skogsmark omfattar ca 116 ha skogsmark. En fortsatt drift av ledningen medför inga ytterligare konsekvenser för skogsbruket och påverkan bedöms som liten. Att ledningen går igenom ett vindbruksområde kan vara positivt för framtida vindkraftverk då de behöver anslutas till elnätet. Samtidigt kan det vara en nackdel om ledningen går över bra vindlägen. Påverkan på området bedöms som liten. I övrigt bedöms inte ledningen medföra några konsekvenser för andra naturresursintressen. Förslag till åtgärder Inga åtgärder anses nödvändiga PLANFÖRHÅLLANDEN Beskrivning Nordanstigs kommun har en kommuntäckande översiktsplan antagen av kommunfullmäktige Ledningen berör inte områden med andra planbestämmelser än översiktsplanen. Ledningen står i överensstämmelse med berörda planer. Förslag till åtgärder Inga åtgärder anses nödvändiga BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Beskrivning Två (2) bostadshus finns inom 100 meters avstånd från ledningens centrum. Tabellen nedan visar de bostadshus som är belägna inom 100 meter från ledningens centrum. I tabellen anges de på ekonomiska kartan uppmätta avstånden samt beräknade magnetfältsnivåer för en årsmedelströmlast som idag är 825 A och som kommer att uppgå till 1020 A år Figurhänvisningar i tabellen nedan refererar till magnetfältsdiagrammen i kapitel 4. Vid en tillämpning av magnetfältspolicyn och försiktighetsprincipen finner Svenska Kraftnät att inga hus har magnetfält som motiverar åtgärder och påverkan bedöms därför som liten. Förslag till åtgärder Inga åtgärder bedöms som nödvändiga. Tabell 6.2. Bostadshus inom 100 meter från ledningscentrum i Nordanstigs kommun. Fastighet Avstånd (m) Läge 1 Magnetfält (µt) Figur Älgered 10:20 89 Ö 1,3 4.2 Älgered 21:20 79 V 0, Ö = öster om ledningen, V = väster om ledningen

37 6.2 HUDIKSVALLS KOMMUN LEDNINGEN I LANDSKAPET Längs hela sträckningen genom kommunen går ledningen parallellt med och väster om 400 kv ledningen CL3. 37 Huvuddelen av ledningen går i skogsmark, parallellt med 400 kv ledningen CL3. Stolparna är i trädtoppshöjd vilket gör att ledningens exponering mot omgivande landskap begränsas. Påverkan på landskapsbilden i skogsmark bedöms som måttlig. Då ledningen passerar odlingslandskapet vid Näsviken och Trogsta exponeras den till omgivningarna. Då ledningen löper parallellt med en 400 kv ledning ökar den totala påverkan på landskapet. Ledningens påverkan på landskapsbilden i det öppna odlingslandskapet bedöms som betydande. Den sammanvägda påverkan på landskapsbilden bedöms som måttlig då det endast är kortare sträckor av odlingslandskap som påverkas, den största delen utgörs av skogsmark. Figur 6.2. Ledningens sträckning i Hudiksvalls kommun. Beskrivning Ledningen kommer in i kommunen mellan Vattlång och sjön Norrdellen och fortsätter söderut. Ledningen går i huvudsak genom produktiv skogsmark med kuperad terräng. Öster om Näsviken och ner mot byn Trogsta passerar ledningen över ett sammanhängande odlingslandskap. Här passerar ledningen även över järnvägen och riksväg 84. Ledningen lämnar kommunen väster om Lindefallet. Kommunen berörs av ledningen på en sträcka av ca 45,5 km. Förslag till åtgärder Då ledningen går parallellt med ytterligare en 400 kv ledning ökar den totala påverkan på landskapsbilden. Att ledningarna är samlokaliserade bedöms orsaka mindre påverkan än om aktuell ledning skulle flyttas, detta skulle orsaka ett ännu större markintrång. Inga åtgärder anses aktuella. Tabell 6.3. Berörda intressen inom Hudiksvalls kommun. Områdestyp Namn Karthänvisning Karta Natura 2000 Natura 2000 (SCI) Storberget SE och 4 Natura 2000 (SCI) Enångersån SE Natura 2000 (SCI) Långbrosbodarna SE Natura 2000 (SPA) Långsbro SE

38 38 Riksintressen Riksintresse för vindbruk, MB 3:8 Bodåsen-Hökåsen- Dyrvallsåsen MB 3:8 2 Riksintresse för kulturmiljö Forsa centralbygd K202 3 Riksintresse för naturvård Odlingslandskapet i Forsa N44 3 Riksintresse för naturvård Enångersån N50 5 Länsintressen Bevarandeplan för odlingslandskapet, klass III Bevarandeplan för odlingslandskapet, klass II Järnblästen BO01 2 Finnsjövallen BO02 3 Naturvårdsobjekt, klass III Rödhällsberget NVO02 3 Grusinventeringen S om Rödhällsberget GI03 3 Naturvårdsobjekt, klass III Tannaklitten NVO03 3 Bevarandeplan för odlingslandskapet, klass I Bevarandeplan för odlingslandskapet, klass I Tannavallen BO03 3 Forsa centralbygd BO04 3 Naturvårdsobjekt, klass I Odlingslandskapet söder om Forsa NVO04 3 Våtmark, klass III Strand vid Funstasjön VMI02 3 Naturreservat Storberget NR01 3 och 4 Vindområde Storberget, Forsa V V02 4 Naturvårdsobjekt, klass III Käringskårberget NVO05 4 Våtmark inom kalkat område Utnäsbosjön VMK01 4 Våtmark inom kalkat område Utnäsbosjön VMK02 4 Naturvårdsobjekt, klass IV Nianån NVO06 4 Naturvårdsobjekt, klass III Hornsjömyrorna NVO07 4 Våtmark, klass II Hornsjömyrorna VMI03 4 Naturvårdsobjekt, klass II Enångersån NVO08 5 Samrådsområde Enångersån S01 5 Vindområde Lillåsen-Ljusmyrsberget, Lindefallet V, Svalarna V V03 5 Våtmark inom kalkat område Åtjärnarna VMK03 5 Naturreservat Långbro NR02 5 Kommunala intressen Vattenområde där särskilt hänsynstagande krävs Vattenområde där särskilt hänsynstagande krävs Vattenområde där särskilt hänsynstagande krävs Vattenområde där särskilt hänsynstagande krävs Vattenområde där särskilt hänsynstagande krävs Svartån 2 Finnsjöområdet 3 Trogstaån 3 Funstasjön 3 Forsa-sjöarna 3

39 Vattenområde där särskilt hänsynstagande krävs Vattenområde där särskilt hänsynstagande krävs Vattenområde där särskilt hänsynstagande krävs Riksantikvarieämbetet Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Nianåns avrinningsområde 4 Enångersåns avrinningsområde 5 Åtjärnarna 5 Kolningsanläggning, Forsa 735 RAÄ Källa med tradition, Forsa 417:1 RAÄ 417:1 3 Fast fornlämning Kemisk industri, Hög 187 RAÄ Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Husgrund, historisk tid, Hög 259 RAÄ Husgrund, förhistorisk/medeltida, Hög 100:2 RAÄ 100:2 3 Fast fornlämning Gravfält, Hög 100:1 RAÄ 100:1 3 Fast fornlämning Hög, Hög 101:1 RAÄ 101:1 3 Fast fornlämning Hög, Forsa 33:1 RAÄ 33:1 3 Fast fornlämning Hög, Forsa 33:2 RAÄ 33:2 3 Uppgift om Gravfält, Forsa 33:3 RAÄ 33:3 3 Fast fornlämning Gravfält, Forsa 34:1 RAÄ 34:1 3 Övrig kulturhistorisk lämning Terrassering, Forsa 34:2 RAÄ 34:2 3 Fast fornlämning Gravfält, Forsa 38:1 RAÄ 38:1 3 Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Husgrund, historisk tid, Forsa 376:1 Fornlämningsliknande lämning, Forsa 94:1 RAÄ 376:1 3 RAÄ 94:1 3 Bevakningsobjekt Stensättning, Forsa 51:3 RAÄ 51:3 3 Fast fornlämning Stensättning, Forsa 51:2 RAÄ 51:2 3 Fast fornlämning Hög, Forsa 51:1 RAÄ 51:1 3 Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fyndplats, Forsa 59:2 RAÄ 59:2 3 Fyndplats, Forsa 375:1 RAÄ 375:1 3 Fast fornlämning Hög, Forsa 51:1 RAÄ 51:1 3 Fast fornlämning Gravfält, Forsa 49:1 RAÄ 49:1 3 Övrig kulturhistorisk lämning Röjningsröse, Forsa 48:2 RAÄ 48:2 3 Fast fornlämning Stensättning, Forsa 48:1 RAÄ 48:1 3 Bevakningsobjekt Stensättning, Forsa 50:1 RAÄ 50:1 3 Uppgift om Hög, Forsa 50:2 RAÄ 50:2 3 Fast fornlämning Stensättning, Forsa 70:1 RAÄ 70:1 3 Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Område med skogsbrukslämningar, Forsa 574 RAÄ Kolningsanläggning, Forsa 594 RAÄ

40 40 Skogsstyrelsen Skog och historia Vid Finnsjän, kolningsanläggning SoH01 3 Nyckelbiotop Rödhällsberget, bergbrant NB03 3 Skog och historia N om Mellanvallen, 2 kolningsanläggningar SoH02 3 Nyckelbiotop Tannabäcken, naturlig skogsbäck NB04 3 Skog och historia Vid Mellanvallen, kemisk industri SoH03 3 Skog och historia Vid Mellanvallen, kolningsanläggning SoH04 3 Naturvårdsavtal Ö om Dånsjön; kantzon, korridor, bäck, ravin NVA01 3 Skog och historia V om Sörs på backen, stensättning SoH05 3 och 4 Naturvärde Vid Svarvtjärnen, tallskog NV05 4 Skog och historia N om Lingatjärnen, fäbod SoH06 4 Nyckelbiotop Vid Djuptjärnen, barrskog NB05 4 Nyckelbiotop S om Åtjärnarna, lövrik barrnaturskog NB06 5 Naturvårdsavtal S om Åtjärnarna, lövbrännelik successionsmark NVA02 5 Artdatabanken rödlistade arter Kärlväxter Skogsfru * Kärlväxter Sötgräs, 2 rapporteade lokaler * Lavar Aspgelélav * Storsvampar Kandelabersvamp, 2 rapporterade lokaler * Storsvampar Ostticka, 2 rapporterade lokaler * Fåglar Berguv * Blötdjur Flodpärlmussla * * Genom en beställning från Artdatabasen har Svenska Kraftnät tagit del av informationen om, och koordinater för, de rödlistade arter som finns längs kraftledningsgatan inom ett område på 100 m på var sida av ledningen. Sammanställningen av rödlistade arter innehåller natur- och djurvärden som är starkt hotade och sårbara och därmed är de belagda med offentlighetsskydd. Därför redovisas de rödlistade arterna inte i kartorna, utan endast i tabellform. Vid underhåll- och ombyggnadsprojekt kommer Svenska Kraftnäts entreprenörer att få information om de rödlistade arternas placering för att arterna därmed ska kunna skyddas mot ingrepp NATURMILJÖ Beskrivning Efter det att ledningen korsat kommungränsen mellan Nordanstig och Hudiksvall passerar den Svartån (Funnervallen) som är ett vattenområde där särskilt hänsynstagande erfordras. Även vid Finnsjöområdet passeras ett sådant område. Sydost om N. Hallbovallen går ledningen intill Rödhällsberget (NVO02) och Tannaklitten (NVO03) som båda är av intresse för naturvården (klass III). Inom Rödhällsberget berör ledningen dessutom en nyckelbiotop (NB03) i form av en bergsbrant. Rödhällsbergets sydsida hyser en artrik och intressant flora. Tannaklittens branta sydostsida uppvisar en rik flora med flera intressanta växter och den naturliga skogsbäcken Tannabäcken är utpekad som nyckelbiotop (NB04). Öster om Dånsjön tangerar ledningen de östra delarna av ett område som utgör naturvårdsavtal (NVA01). Området består av granskog med en bäck och en ravin. Trogstaån och den närliggande Funstasjön är vattenområden som kräver särskild hänsyn. Även sjöarna runt Forsabygden (Forsa-sjöarna) kräver denna form av hänsynstagande. Strax efter att ledningen passerat Näsviken går den in i Odlingslandskapet i Forsa (N44) som är av riksintresse för naturvården. Delar av området är

41 41 även av riksintresse för kulturvården. Ledningen löper genom området under ca 4,5 km. Området som är lokaliserat till gammal sjöbottendal utmärks av en kulturhistoriskt intressant bygd med värdefullt odlingslandskap och naturbetesmarker med värdefull flora. Syftet med riksintresset är att bevara det tilltalande odlingslandskapet med sin genuina jordbruksbebyggelse och stora skönhetsvärden. Den södra delen av området, Odlingslandskapet söder om Forsa (NVO04), är identifierat som naturvårdsintresse klass I. Inom området berör också ledningen de ostligaste delarna av Strand vid Funstasjön (VMI02), en våtmark av klass III. Ledningen passerar i utkanten av Storbergets naturreservat (NR01) och Natura2000-område (SE ). Ledningen passerar väster om Svarvtjärnen, intill ett område med tallskog som är utpekat som naturvärde (NV05). Väster om Storsjön ligger Käringskårberget (NVO05), ledningen passerar där väster om ett klapperstensfält av intresse för naturvården (klass III). De högsta delarna av berget består av kalspolade hällmarker med gles hällmarkstallskog. Berget och klapperstenfältet är ett välbesökt utflyktsmål. En bit söderut passerar ledningen vid Djuptjärnen, en barrskog som utgör en nyckelbiotop (NB05). Strax söder om denna passeras två kalkade våtmarker (VMK01-02). I båda dessa är det kalkningsuppehåll. Strax söder om Storsjön flyter Nianån som delvis kantas av fina strandskogar med björk, klibbal, gråal och olvon. Ledningen korsar ån som är värdefull ur naturvårdssynpunkt, klass IV (NVO06). Särskilt värdefull är förekomsten av flodpärlmussla och utter. I ån finns lokala bestånd av öring. Ledingen korsar även Nianåns avrinningsområde som är ett vattenområde där särskilt hänsynstagande krävs. I södra delen av Hornsjön passerar ledningen Hornsjömyrorna, ett 40 ha stort myrkomplex av intresse för naturvården (klass III) (NVO07). En stor del av området är dessutom utpekat våtmark av klass II (VMI03). Det orörda och varierande myrkomplexet är särskilt värdefullt genom kontakten med fast mark och öppet vatten. Intill vägen mellan Grängsjö och Boda bruk rinner Enångersån (N50) som är ett skyddsvärt vattendrag av riksintresse för naturvården på grund av förekomst av havsöring och flodpärlmussla. De mellersta och övre delarna av ån är de mest intressanta och där rinner ån i huvudsak fram på sand- eller grusbotten. Området är även av naturvärde, klass III (NVO08). Själva Enångersån utgör också ett Natura 2000-område (SE ) enligt EUs habitatdirektiv. Enångersån är också definierat som ett samrådsområde (S01) där samråd ska ske med länsstyrelsen vid exempelvis arbete i vatten och grävning. Enångersåns avrinningsområde är även ett vattenområde där särskilt hänsynstagande erfordras. Figur 6.3. Enångersån, högra ledningen CL5 S1-2. Där ledningen passerar kommungränsen mellan Hudiksvall och Söderhamn, ligger området Långbro (NR02). Långbro är ett naturreservat som dessutom utgör två Natura 2000-områden enligt EUs habitatoch fågeldirektiv, Långbro och Långbrosbodarna (SE respektive SE ). Ändamålet med reservatet är, enligt Länsstyrelsen i Gävleborgs läns beslut, att skydda och bevara ett område med stort innehåll av aspdominerad blandskog och hällmarkstallskog, allt utgörande en god representant för naturtypen västlig taiga enligt EUs habitatdirektiv och därtill en värdefull livsmiljö för sällsynta och hotade lavar. Inom detta område ligger Åtjärnarna, ett vattenområde där särskilt hänsynstagande erfordras. Dessutom utgörs ett litet område i norra delen av Åtjärnanrna av en våtmark som kalkas aktivt (VMK03). Precis söder om Åtjärnarna, också på gränsen mellan Hudiksvall och Söderhamn, återfinns ett område som utgörs av en nyckelbiotop (lövrik barrnaturskog, NB06) och ett naturvårdsavtal (lövbrännelik successionsmark, NVA02). Ledningen passerar ett stort antal sumpskogar i kommunen.

42 42 Rödhällsbergets södra sida har en intressant flora. Då ledningen passerar på bergets östra sida bedöms påverkan som obetydlig. Ledningen tangerar endast östra kanten av Tannaklitten varför påverkan bedöms som liten. Det område av Tannabäcken som är utpekat som nyckelbiotop berörs endast i västra kanten och påverkan bedöms endast uppkomma i samband med underhållsåtgärder. Under Förslag till åtgärder nedan beskrivs hur påverkan kan minimeras i känsliga områden. Ledningen bedöms inte påverka området med naturvårdsavtal öster om Dånsjön då den endast tangerar dess östra delar. Ledningens passage genom odlingslandskapet vid Forsa bedöms inte påverka områdets naturmiljö negativt. Ledningen är redan uppförd och det viktiga är att minska den påverkan behövliga underhållsarbeten har på naturmiljön i området. Om tillräcklig hänsyn tas vid underhållet bedöms inte den värdefulla floran påverkas negativt av den befintliga ledningen. Totalt bedöms påverkan som liten i området. Då ledningen passerar i utkanten av Storbergets naturreservat och Natura-2000 område bedöms inte dessa naturvärden påverkas, möjligen kan det bli aktuellt att fälla enstaka kantträd vid ledningsunderhållet och påverkan bedöms därför som liten. Det naturvärde som berörs vid Svarvtjärnen tangeras endast i ytterkant av ledningsgatan och då ledningen finns på platsen idag bedöms påverkan bli liten, eventuellt kan det bli aktuellt med avverkning av kantträd vid underhållsåtgärder. Ledningen berör Käringskårbergets västligaste delar och bedöms ha liten påverkan på naturvärdena i området. Nyckelbiotopen vid Djuptjärnen påverkas av ledningsgatan men är redan idag anpassad till förhållandena på platsen och påverkan bedöms som liten och uppstår endast i samband med underhållsåtgärder. De kalkade våtmarkerna i anslutning till Djuptjärnen bedöms ha liten påverkan av ledningen så länge hänsyn tas vid underhållsåtgärder. Ledningen bedöms ha en obetydlig påverkan på bestånden av flodpärlmussla, utter och öring i Nianån och Enångersån. Då ledningen endast tangerar Hornsjömyrornas osligaste delar, väl öster om Hornsjön och Hornsjötjärnen, bedöms dess påverkan på områdets naturvärde och på våtmarken som liten. I beslutet om Långbro naturreservat finns ledningen omnämnd i skötselplanen för dess sträckning i nordöstra delen av området. Kraftledningen fanns således redan då reservatet instiftades. På så sätt finns ledningen upptagen i beslutet och påverkan från ledningen är inte annan idag än den var den dag beslutet fattades. De skyddsvärden som finns i området bedöms inte heller påverkas negativt av ledningen i någon större omfattning då ledningen endast berör de allra ostligaste delarna av området. Totalt sett bedöms påverkan som liten. Det område på gränsen mellan Hudiksvall och Söderhamn, som utgörs av en nyckelbiotop och ett naturvårdsavtal, berörs av ledningsgatan och påverkan på området bedöms bli aktuell i samband med underhållsåtgärder. Området ligger redan idag intill ledningen och bör vara anpassat till förhållandena på platsen men vid underhåll av ledningsgatan kan avverkning komma att bli aktuellt. Påverkan på området bedöms som måttlig. Den befintliga ledningen bedöms inte påverka de vattenområden där särskilt hänsynstagande erfordras, särskild hänsyn bör dock visas vid underhåll av ledningen. Påverkan på de kalkade våtmarkerna bedöms som liten och möjligheten att fortsätta kalka dessa begränsas inte av ledningen. Förslag till åtgärder Underhållsåtgärder på ledningen utförs enligt föreskrifterna i kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att arbetsföretaget väsentligt kan komma att ändra naturmiljön, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 12 kap. 6 miljöbalken. För att minimera påverkan på naturmiljön bör inga skogsmaskiner framföras över vattendrag då detta kan leda till att grumling uppstår. Vid avverkning i Nianån och Enångersån bör en skuggande skogsridå lämnas av lågväxande träd och buskar. Körning med skogsmaskiner på känsliga marker som t.ex. våtmarker och områden med intressant flora bör göras då marken är tjälad, alternativ mycket torr. Vid värdefull flora bör körningen inte planeras under blomningstiden. Om endast ett fåtal träd är

43 43 aktuella för avverkning kan dessa fällas med motorsåg och lämnas kvar som död ved. I känsliga naturområden som naturreservat och Natura2000-områden krävs dispens för att få utföra åtgärder som kan påverka miljön i områdena KULTURMILJÖ Beskrivning Vid Järnblästen (BO01) och Finnsjövallen (BO02) passerar ledningen områden som utgör värdefulla odlingslandskap med bevarandevärde, klass III respektive II. Ledningen berör områdenas västra delar och vid Finnsjön återfinns två kolningsanläggningar (SoH01 respektive RAÄ 735) samt en källa med tradition (RAÄ 417:1). Strax söder om Tannaklitten ligger Tannavallen (BO03), ytterligare ett område med värdefullt odlingslandskap med högsta bevarandevärde, klass I. Strax norr om området finns en fast fornlämning i from av en kemisk industri (RAÄ 187) samt två kolningsanläggningar (SoH02). Inom området återfinns en historisk husgrund (RAÄ 259), en kemisk industri (SoH03), en kolningsanläggning (SoH04) samt tre fasta fornlämningar i form av en förhistorisk/medeltida husgrund (RAÄ 100:2), ett gravfält (RAÄ 100:1) och en hög (RAÄ 101:1). Öster om Näsviken, från Lekarvallen i norr till Trogsta i söder, går ledningen under två längre sträckor genom Forsa centralbygd (K202) som är av riksintresse för kulturminnesvården. Området utgör också ett värdefullt odlingslandskap (BO04) med högsta bevarandevärde, klass I. I området, som är lokaliserat till en gammal sjöbottendal, ligger flera byar med ursprunglig och välbevarad bebyggelse. Den äldre bebyggelsen ligger till stor del kvar på den plats den hade vid storskiftet. Vidare finns ett stort antal fornlämningar som kan härledas till järnåldern. Forsabygden hör till de äldsta och bäst bevarade kulturbygderna i Gävleborgs län. Inom riksintresset och alldeles intill berörs 19 fornlämningar och ett Skog och Historia-objekt av ledningen och omgivande ledningsgata. Av dessa är nio stycken fasta fornlämningar i form av tre högar (RAÄ 33:1, 33:2 och 51:1), tre gravfält (RAÄ 34:1, 38:1 och 49:1) samt tre stensättningar (RAÄ 51:2, 48:1 och 70:1). Övriga objekt varierar mellan Övriga kulturhistoriska lämningar, Bevakningsobjekt och Uppgift om. Dessa utgörs av ett gravfält (RAÄ33:3), en terrassering (RAÄ 34:2), en husgrund från historisk tid (RAÄ RAÄ 376:1), en fornlämningsliknande lämning (RAÄ 94:1), två stensättningar (RAÄ 51:3 och 50:1), två fyndplatser (RAÄ 59:2 och 375:1), ett röjningsröse (RAÄ 48:2) och en hög (RAÄ 50:2). Skog och Historia-objektet utgörs av ytterligare en stensättning (SoH05). Cirka en kilometer norr om Djuptjärnen återfinns ett Skog och Historia-objekt i form av en fäbod (SoH06) och precis norr om Djuptjärnen finns en fornlämning i form av ett område med skogsbrukslämningar (RAÄ 574). Intill södra delen av Djuptjärn återfinns ytterligare en fornlämning i form av en kolningsanläggning (RAÄ 594). Vid passagerna av de värdefulla odlingslandskapen vid Järnblästen, Finnsjövallen och Tannavallen exponeras ledningen till omgivningen. Den berör dock endast områdenas västliga delar och bedöms ha en liten påverkan på kulturmiljön. Vid det kulturhistoriska landskapet runt Forsabygden är marken öppen och ledningen exponeras således till omgivningarna. Ledningen går rakt genom det skyddsvärda området utmed Funstasjöns östra kant. Ledningen passerar utanför bygdens större byar och påverkan på befintlig bebyggelse minskas därmed. Det föreligger dock en viss påverkan på helhetsbilden av det kulturhistoriska landskapet och totalt sett bedöms påverkan som måttlig. Ledningen passerar ett antal fornlämningar och skogliga kulturlämningar i kommunen. Dessa bedöms inte påverkas negativt av ledningen om nödvändig hänsyn tas till dessa vid underhåll av ledningsgatan. Förslag till åtgärder Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. 10 kulturminneslagen. Vid underhåll av ledningsgatan får ingen körning med maskiner göras över forn- och kultulämningar. Inget ris eller avverkningsrester får heller kvarlämnas. Ris i öppna landskap bör också dras ihop till ängs- och åkerkanter. Om ej kända fornlämningar skulle påträffas i samband med ledningsunderhåll anmäls detta till

44 44 länsstyrelsen. Se även kapitel 7 Drift och framtida underhåll REKREATION OCH FRILUFTSLIV Beskrivning Inga skyddsvärda områden avseende rekreation och friluftsliv har identifierats utmed ledningen MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Beskrivning Vid gränsen till Nordanstigs kommun passerar ledningen genom ett riksintresse för vindbruk (MB 3:8). Väster om Storsjön går ledningen igenom ett vindområde (V02). Vid gränsen till Söderhamns kommun passerar ledningen igenom ytterligare ett vindområde (V03). Vid Rödhällsberget passerar ledningen ett område som finns med i länsstyrelsens grusinventering (GI03). Ledningsgatan i skogsmark omfattar ca 160 ha skogsmark. En fortsatt drift av ledningen medför inga ytterligare konsekvenser för skogsbruket och påverkan bedöms därför som liten. Att ledningen går igenom områden intressanta för vindbruk kan vara både en negativ och positiv påverkan. Ledningen kan vara i vägen för bra vindlägen, samtidigt som att framtida vindkraftverk behöver anslutas till elnätet, vilket kan resultera i en kortare anslutningsledning. Sammantaget bedöms påverkan därför som liten. I övrigt bedöms inte ledningen medföra några konsekvenser för naturresursintressen. Ledningen står i överensstämmelse med berörda planer. Förslag till åtgärder Inga åtgärder anses nödvändiga BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Beskrivning Nio (9) bostadshus är belägna inom 100 meters avstånd från ledningens centrum. Tabellen nedan visar de bostadshus som är belägna inom 100 meter från ledningens centrum. I tabellen anges de på ekonomiska kartan uppmätta avstånden samt beräknade magnetfältsnivåer för en årsmedelströmlast som idag är 825 A och som kommer att uppgå till 1020 A år Figurhänvisningar i tabellen nedan refererar till magnetfältsdiagrammen i kapitel 4. Vid en tillämpning av magnetfältspolicyn och försiktighetsprincipen finner Svenska Kraftnät att en byggnad har magnetfält som motiverar åtgärder. Påverkan bedöms därför som liten. Förslag till åtgärder Inga åtgärder bedöms som nödvändiga. Förslag till åtgärder Inga åtgärder bedöms som nödvändiga PLANFÖRHÅLLANDEN Beskrivning Hudiksvalls kommun har en kommuntäckande översiktsplan antagen av kommunfullmäktige Ledningen berör inte områden med andra planbestämmelser än översiktsplanen.

45 45 Tabell 6.4. Bostadshus inom 100 meter från ledningscentrum i Hudiksvalls kommun. Fastighet Avstånd (m) Läge 1 Magnetfält (µt) Figur Forsa-Tomta 1:16 67 Ö 3,7 4.2 Högs-Hallsta S:3 Hus 3 74 Ö 2,7 4.2 Vålsta 6:4 42 V 2,7 4.2 Tövsätter 1:9 80 Ö 1,8 4.2 Funsta 4:1 85 Ö 1,7 4.2 Vålsta 3:19 83 Ö 1,7 4.2 Högs-Hallsta S:3 Hus 1 90 Ö 1,3 4.2 Högs-Hallsta S:3 Hus 2 93 Ö 1,2 4.2 Stavåker 7:4 74 V 0, Ö = öster om ledningen, V = väster om ledningen

46 SÖDERHAMNS KOMMUN LEDNINGEN I LANDSKAPET Smalsjön samt några vikar av sjön Bergviken. Längre söderut korsar ledningen över Bastnässjön och Tönnångerssjön. Kommunen berörs av ledningen på en sträcka av ca 53 km. Hela sträckningen inom kommunen går ledningen parallellt och väster om 400 kv ledningen CL3. Huvuddelen av ledningen går i skogsmark, parallellt med 400 kv ledningen CL3. Stolparna är i trädtoppshöjd vilket gör att ledningens exponering mot omgivande landskap begränsas. Påverkan på landskapsbilden i skogsmark bedöms som måttlig. Då ledningen passerar öppna odlingslandskap vid Trönö, Överbo, Svedja, Skog och Älgnäs exponeras den till omgivningarna. Detta sker också vid vattenpassagerna vid Smalsjön, Bergviken, Bastnässjön och Tönnångerssjön. Då ledningen löper parallellt med en 400 kv ledning ökar den totala påverkan på landskapet. Ledningens påverkan på landskapsbilden i dessa öppna landskap bedöms som betydande. Den sammantagna påverkan på landskapsbilden bedöms som måttlig eftersom endast korta sträckor består av öppet landskap. Figur 6.4. Ledningens sträckning i Söderhamns kommun. Beskrivning Ledningen kommer in i kommunen väster om Lindefallet och går i nord-sydlig riktning genom kommunens västra delar. Den passerar väster om Trönö och löper vidare söderut väster om Mohed och Bergvik. Ledningen passerar Skog och lämnar kommunen efter ytterligare ca 14 km. Ledningen löper huvudsakligen genom skogsmark som är kuperad till starkt kuperad, förutom den sydligaste delen söder om Skog där terrängen planar ut och blir flack. Jordbruksmark berörs vid Trönö, vid Överbo norr om riksväg 50, vid Svedja väster om Mohed, vid Skog samt vid Älgnäs söder om Skog. Väster och söder om Bergvik passerar ledningen Förslag till åtgärder Då ledningen går parallellt med ytterligare en 400 kv ledning ökar den totala påverkan på landskapsbilden. Att ledningarna är samlokaliserade bedöms orsaka mindre påverkan än om aktuell ledning skulle flyttas, detta skulle orsaka ett ännu större markintrång. Inga åtgärder anses aktuella.

47 Tabell 6.5. Berörda intressen inom Söderhamns kommun. Kartor finns i Bilaga 1. Områdestyp Namn/beskrivning Karthänvisning Karta Natura 2000 Natura 2000 (SCI) Långbrosbodarna SE Riksintressen Riksintresse för järnväg Länsjärnväg RJV 6 Riksintresse för friluftslivet, MB 4:2 Länsintressen Ljusnan mellan Färila och Bergvik RI 4:2 6 Våtmark, klass III Björsmyran VMI04 5 Bevarandeplan för odlingslandskapet, klass I Trönödalen BO05 5 Naturvårdsobjekt, klass II Trönö NVO09 6 Bevarandeplan för odlingslandskapet, klass I Bevarandeplan för odlingslandskapet, klass I Trönö södra fäbodskog, tygstabodarna BO06 6 Modalen, Flor, Bodarna BO07 6 Naturvårdsobjekt, klass III Mo, Glössboån-Färgeriån NVO10 6 Grusinventeringen Vid Överbo GI04 6 Bevarandeplan för odlingslandskapet, klass III Bevarandeplan för odlingslandskapet, klass III Bevarandeplan för odlingslandskapet, klass II Bevarandeplan för odlingslandskapet, klass II Bevarandeplan för odlingslandskapet, klass II Vannsätter BO08 6 Lynäs BO09 6 och 7 Skogbygden BO10 7 Älgnäs BO11 7 Småströmmarna BO12 8 Våtmark, klass III Stormuren VMI05 8 Riksantikvarieämbetet Övrig kulturhistorisk lämning Gruvområde, Mo 106:1 RAÄ 106:1 6 Övrig kulturhistorisk lämning Gruvhål, Söderala 300:1 RAÄ 300:1 6 Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämningsliknande lämning, Söderala 85:1 RAÄ 85:1 6 och 7 Fast fornlämning Gravfält, Söderala 83:1 RAÄ 83:1 6 och 7 Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämningsliknande bildning, Skog 70:1 RAÄ 70:1 7 Fast fornlämning Hög, Skog 66:1 RAÄ 66:1 7 Övrig kulturhistorisk lämning Fyndplats, Skog 178:1 RAÄ 178:1 7 Övrig kulturhistorisk lämning Fyndplats, Skog 77:1 RAÄ 77:1 7 Övrig kulturhistorisk lämning Fyndplats, Skog 77:2 RAÄ 77:2 7 Skogsstyrelsen Nyckelbiotop Vid Åtjärnarna, lövrik barrnaturskog NB06 Naturvårdsavtal Nyckelbiotop Naturvårdsavtal Vid Åtjärnarna, lövbrännelik successionsmark Ö om Långbro naturreservat, lövbränna Ö om Långbro naturreservat, naturskogsartad lövskog NVA NB07 5 NVA03 5 Nyckelbiotop Ö om Norrån, lövrik barrnaturskog NB

48 48 Nyckelbiotop Ö om Norrån, lövnaturskog NB09 5 Naturvärde Norrån, å- eller bäckmiljö NV07 5 Naturvärde Brattberg, tallskog NV08 5 Biotopskydd Gåsån BS01 5 Naturvärde Vid Gåsån, granskog NV09 5 Naturvärde Vid Gåsån, lövträdsrik barrskog NV10 5 Naturvårdsavtal Vid Gåsån, naturskogsartad lövskog, blandad barr- och lövskog NVA04 5 Nyckelbiotop Vid Gåsån, tallmyr NB10 5 Nyckelbiotop Vid Gåsån, tallsumpskog NB11 5 Nyckelbiotop Vid Gåsån, tallmyr NB12 5 Naturvårdsavtal Tannåsen, naturskogsartad barrskog NVA05 5 och 6 Nyckelbiotop Tannåsen, Hällmarksskog NB13 5 och 6 Naturvärde Visbodån, åmiljö NV11 6 Nyckelbiotop V om Florhed, källpåverkad mark, gransumpskog NB14 6 Skog och historia NV om Vannsätter, kolningsanläggning SoH07 6 Skog och historia V om Lynäs, röjningsröse SoH08 6 Skog och historia V om Lynäs, röjningsröse SoH09 6 och 7 Nyckelbiotop Ingen information, Bergvik NB15 7 Nyckelbiotop V om Skidtjärnen, blandsumpskog NB16 7 och 8 Nyckelbiotop V om Skidtjärnen, lövsumpskog NB17 7 och 8 Sumpskogar Artdatabanken rödlistade arter Björsmyran m.fl. Lavar Ringlav * Lavar Aspgelélav, 3 rapporterade lokaler * Storsvampar Kandelabersvamp * Storsvampar Dofttaggsvamp, 2 rapporterade lokaler * Storsvampar Brödtaggsvamp, 2 rapporterade lokaler * Storsvampar Stor aspticka, 2 rapporterade lokaler * Storsvampar Veckticka * Storsvampar Ostticka * Fåglar Rördrom * Fåglar Storspov * Fåglar Drillsnäppa * Fåglar Göktyta * Fåglar Mindre hackspett * Fåglar Gräshoppsångare * Fåglar Mindre flugsnappare * * Genom en beställning från Artdatabasen har Svenska Kraftnät tagit del av informationen om, och koordinater för, de rödlistade arter som finns längs kraftledningsgatan inom ett område på 100 m på var sida av ledningen. Sammanställningen av rödlistade arter innehåller natur- och djurvärden som är starkt hotade och sårbara och därmed är de belagda med offentlighetsskydd. Därför redovisas de rödlistade arterna inte i kartorna, utan endast i tabellform. Vid underhåll- och ombyggnadsprojekt kommer Svenska Kraftnäts entreprenörer att få information om de rödlistade arternas placering för att arterna därmed ska kunna skyddas mot ingrepp.

49 NATURMILJÖ Beskrivning Där ledningen passerar kommungränsen mellan Hudiksvall och Söderhamn, ligger området Långbro (NR02) som dock bara berörs av ledningen i Hudiksvalls kommun. Långbro är ett naturreservat som dessutom utgör två Natura 2000-områden enligt EUs habitat- och fågeldirektiv, Långbro och Långbrosbodarna (SE respektive SE ). Det sistnämnda objektet återkommer även längre söderut längs ledningssträckningen och det är endast detta som direkt berörs av ledningen i Söderhamns kommun. Ändamålet med området är, enligt Länsstyrelsen i Gävleborgs läns beslut, att skydda och bevara ett område med stort innehåll av aspdominerad blandskog och hällmarkstallskog, allt utgörande en god representant för naturtypen västlig taiga enligt EU:s habitatdirektiv och därtill en värdefull livsmiljö för sällsynta och hotade lavar. Vid kommungränsen berörs dessutom ett område som utgörs av en nyckelbiotop i form av lövrik barrnaturskog (NB06) som också har ett naturvårdsavtal (NVA02) kopplat till sig, lövbrännelik successionsmark. Precis söder om kommungränsen passeras ytterligare en nyckelbiotop i form av lövbränna (NB07) med naturvårdsavtal kopplat till sig (NVA03), naturskogsartad lövskog. Strax norr om Norrån passeras två nyckelbiotoper i form av en lövrik barrnaturskog och en lövnaturskog (NB08 respektive NB09). Vid Norrån och Brattberg tangerar ledningen de östra delarna av två naturvärden (NV07 respektive NV08). Dessa består av en å/bäckmiljö respektive en tallskog. Vid Gåsån passerar ledningen tre nyckelbiotoper, som består av två tallmyrar (NB10 och NB12) samt en tallsumpskog (NB11). Detta område sammanfalller med en våtmark klass III (VMI04). Dessutom berörs ett biotopskydd (BS01) i form av örtrika sumpskogar, ett område med naturvårdsavtal (NVA04) som består av en naturskogsartad lövskog och två naturvärden (NV09 och NV10) som utgörs av en granskog och en lövträdsrik barrskog. Vid Trönö (NVO09), nordost om själva Trönö samhälle, passerar ledningen ett odlingslandskap av stort intresse för naturvården, klass II. Trönöbygden kännetecknas av en trång uppodlad dalgång omgiven av skogsklädda berg. Genom området rinner Trönöån. Ån är värdefull som fisk- och kräftvatten. Figur 6.5. Stärte, högra ledningen CL5 S3. Strax efter riksväg 50 korsas även den meandrande Glössboån av ledningen. Denna ingår i Mo, Glössboån Färgeriån (NVO10), ett område av intresse för naturvården (klass III). Ån är geologiskt intressant och har ett värdefullt fiskbestånd. Ån skär genom åsen vid ett par tillfällen och bildar vackra raviner med frodig växtlighet. Ledningen passerar Visbodån som utgör ett naturvärde för sin åmiljö (NV11). Inom kommunen passerar ledningen ytterligare fem nyckelbiotoper. En finns vid Tannåsen (NB13) och består av en hällmarkskog, som sammanfaller med ett naturvårdsavtal (NVA05). En nyckelbiotop finns väster om Florhed (NB14) och utgörs av gransumpskog och källpåverkad mark. En nyckelbiotop utan angiven information finns norr om Kvistasundet och är utpekad av Bergvik (NB15). De två sista finns vid Skidtjärnen och utgörs av en blandsumpskog (NB16) och en lövsumpskog (NB17). Vid gränsen mot Gävle kommun passerar ledningen genom Stormyrens våtmarksområde (VMI05), klass III. Ledningen passerar ett stort antal sumpskogar i kommunen. Natura 2000-området tillika naturvårdsavtalet Långbrosbodarna befinner sig ca 25 m öster om ledningen vid Björsmyran och bedöms därför inte påverkas direkt av ledningen. Möjligen kan enstaka kantträd behöva avverkas men påverkan förändras inte jämfört med dagsläget och påverkan bedöms som liten. För att få utföra åtgärder inom Natura2000-områden krävs dock dispens från länsstyrelsen och för att få

50 50 utföra åtgärder inom naturvårdsavtal krävs att det hålls samråd med skogsstyrelsen. Ledningens påverkan på fisk- och kräftvattnet i Trönöån bedöms som obetydlig. Det samma gäller för Glössboåns geologi och fiskebestånd, de påverkas inte av ledningen. De nyckelbiotoper, biotopskydd, områden med naturvårdsavtal samt naturvärden som berörs är i dagsläget redan påverkade av ledningen. De flesta av dem tangeras bara i ytterkant av ledningsgatan vilket gör påverkan mycket begränsad. Eventuellt kan områdena komma att påverkas vid underhåll av ledningen men om tillräcklig hänsyn tas bedöms inte den värdefulla naturmiljön påverkas negativt av åtgärderna. Påverkan kommer inte att förändras jämfört med idag och bedöms i dessa områden som liten. För att få utföra åtgärder inom områden med naturvårdsavtal och biotopskydd krävs att det hålls samråd med skogsstyrelsen. Förslag till åtgärder Underhållsåtgärder på ledningen utförs enligt föreskrifterna i kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att arbetsföretaget väsentligt kan komma att ändra naturmiljön, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Avverkning ska i första hand utföras från ledningsgatan för att inte påverka naturmiljön mer än nödvändigt. Om endast enstaka träd behöver avverkas i områden med höga naturvärden kan träden avverkas med motorsåg och lämnas som död ved. Vid Trönån och Glössboån bör lågväxande buskar och träd i strandkanten sparas för att bibehålla så mycket beskuggning som möjligt KULTURMILJÖ Beskrivning Vid Trönödalen (BO05) passerar ledningen ett område med värdefullt odlingslandskap med högsta bevarandevärde, klass I. I området finns flera bebyggelsemiljöer av stort kulturhistoriskt värde. Söderut passerar ledningen i utkanten av ett område värdefullt för odlingslandskapet, Trönö Södra Fäbodskog (BO06). Vid Modalen, Flor, Bodarna (BO07) passerar ledningen under två delsträckor genom ytterligare ett område med värdefullt odlingslandskap med högsta bevarandevärde, klass I. Området består av jordbruksbygd där det finns många gårdar och byggnader som har betydande kulturhistoriska värden. Mellan de två delsträckorna där området berörs återfinns en fornlämning i form av ett gruvområde (RAÄ 106:1). Vid Vannsätter (BO08) och Lynäs (BO09) passerar ledningen två områden med värdefulla odlingslandskap med höga bevarandevärden, klass III. Nordväst om Vannsätter passerar ledningen en kolningsanläggning (SoH07) och strax söder om denna återfinns en fornlämning i form av ett gruvhål (RAÄ 300:1). Vid Lynäs passerar ledningen i närheten av två röjningsrösen (SoH08 och SoH09) samt två fornlämningar i form av en fornlämningsliknande lämning (RAÄ 85:1) och ett gravfält (RAÄ 83:1). Vid Nissved, strax norr om Skog, passerar ledningen i närheten av två fornlämningar. Den ena består av en fornlämningsliknande bildning (RAÄ 70:1) och den andra av en hög (RAÄ 66:1). Vid Skobygden (BO10) passerar ledningen vidare genom ett område med värdefullt odlingslandskap med högt bevarandevärde (klass II). Vid Igeltjärnsberget passerar ledningen en fyndplats och en gammal grustäkt (RAÄ 178:1). Ledningen passerar ytterligare två fyndplatser (RAÄ 77:1-2) norr om Tönnångerssjön. Vid Älgnäs (BO11), på en udde i Tönnångerssjön, och vid Småströmmarna (BO12) korsar ledningen ytterligare två områden med värdefulla odlingslandskap med högt bevarandevärde (klass II). Vid det värdefulla odlingslandskapet vid Trönödalen och vid Modalen, Flor och Bodarna passerar ledningen inte i direkt anslutning till den skyddsvärda bebyggelsen, varför påverkan bedöms som liten. I de områden där ledningen berör värdefulla odlingslandskap föreligger viss påverkan på helhetsbilden av det kulturhistoriska landskapet och påverkan bedöms då som måttlig. De fornlämningar som berörs av ledningen bedöms inte påverkas negativt av ledningen om nödvändig hänsyn tas till dessa vid underhåll av ledningsgatan.

51 51 Förslag till åtgärder Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. 10 kulturminneslagen. Vid underhållsåtgärder får inga forn- eller kulturhistoriska lämningar köras över. Inga avverkningsrester eller ris får lämnas på lämningarna eller i öppna marker med höga kulturhistoriska värden. Om ej kända fornlämningar skulle påträffas i samband med ledningsunderhåll anmäls detta till länsstyrelsen. Se även kapitel 7 Drift och framtida underhåll REKREATION OCH FRILUFTSLIV Beskrivning Ledningen löper under två delsträckor genom Ljusnan mellan Färila och Bergvik (RI 4:2) som är av riksintresse för friluftslivet. Totalt berörs en sträcka om ca 5,5 km. I området passerar ledningen Lynäs som är ett område med samlad fritidsbebyggelse. Ledningen berör det för friluftslivet värdefulla området Ljusnan mellan Färila och Bergvik på en relativt lång sträcka där den dessutom exponeras till omgivningarna. I området passerar ledningen Lysnäs som är ett område med samlad fritidsbebyggelse. Även om ledningen blir ett påtagligt inslag i landskapet förhindrar den inte utövandet av det rörliga friluftslivet och påverkan bedöms som liten. Förslag till åtgärder Inga avverkningsrester eller ris får lämnas på stigar och leder då detta kan leda till att framkomligheten försämras MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Beskrivning Utefter ledningens sträckning i kommunen går ledningen genom jordbruksmark i ca 7 km och skogsmark ca 46 km. Vid Överbo passerar ledningen ett område som finns med i länsstyrelsens grusinventering (GI04). Ledningsgatan i skogsmark omfattar ca 172 ha skogsmark. En fortsatt drift av ledningen medför inga ytterligare konsekvenser för skogsbruket och påverkan bedöms som liten. I övrigt bedöms inte ledningen medföra några konsekvenser för andra naturresursintressen. Förslag till åtgärder Inga åtgärder anses nödvändiga PLANFÖRHÅLLANDEN Beskrivning Söderhamns kommun har en kommuntäckande översiktsplan antagen av kommunfullmäktige Ledningen passerar ett antal områden med fastställda detaljplaner. Vid Lynäs (Sa 22) passerar ledningen genom planlagt område och vid Älgnäs (Sg 6), Stråtjära (Sg 2 och Sg 9) och Bergviken (Sg 7) passerar ledningen precis utanför planlagda områden. Ingen av nämnda planers syfte motverkas av ledningen. Ledningen står inte i konflikt med berörda planer och påverkan bedöms som liten. Förslag till åtgärder Inga åtgärder anses nödvändiga BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Beskrivning Femtionio (59) bostadshus är belägna inom 100 meters avstånd från ledningens centrum. De flesta av dessa hus ligger samlade vid Skog och vid Lynäs. Tabellen nedan visar de bostadshus som är belägna inom 100 meter från ledningens centrum. I tabellen anges de på ekonomiska kartan uppmätta avstånden samt beräknade magnetfältsnivåer för en årsmedelströmlast som idag är 825 A och som kommer att uppgå till 1020 A år Figurhänvisningar i tabellen nedan refererar till magnetfältsdiagrammen i kapitel 4. Vid en tillämpning av magnetfältspolicyn och försiktighetsprincipen finner Svenska Kraftnät att två bostadshus har magnetfält som motiverar åtgärder. Älgnäs 2:2 utgörs av en lada. Ingen åtgärd kommer att bli aktuell för denna byggnad. Påverkan bedöms totalt sett som måttlig.

52 52 Förslag till åtgärder En översyn av förhållandena vid bostadshusen som har magnetfält som motiverar åtgärder håller på att genomföras. Eventuella åtgärder som då kan bedömas vara nödvändiga kommer att vidtas i enlighet med översynens resultat. Tabell 6.6. Bostadshus inom 100 meter från ledningscentrum i Söderhamns kommun. Fastighet Avstånd (m) Läge 1 Magnetfält (µt) Figur Lynäs 4:138 (bostadshus) 17 V 9,9 4.3 Norrbo 1:47 (bostadshus) 24 V 8,1 4.3 Älgnäs 2:2 (lada) 24 V 6,2 4.3 Älgnäs 2:2 (ladugård) 33 V 2,7 4.3 Stråtjära 1:85 66 Ö 2,7 4.3 Löten 3:35 68 Ö 2,6 4.3 Norrbo 1:32 38 V 2,5 4.3 Lynäs 5: V 2,1 4.3 Norrbo1:43 71 Ö 1,9 4.3 Löten 3:53 70 Ö 1,9 4.3 Lynäs 5: V 1,9 4.3 Lynäs 5: V 1,9 4.3 Löten 3:50 44 V 1,8 4.3 Skogs - Böle 1:69 71 Ö 1,8 4.3 Lynäs 5: V 1,6 4.3 Stråtjära 1:67 (skola) 47 V 1,6 4.3 Lynäs 5: V 1,5 4.3 Tönnåker 21:3 73 Ö 1,5 4.3 Florhed 6:20 53 V 1,3 4.3 Norrbo 1:38 54 V 1,3 4.3 Älgnäs 2:15 52 V 1,2 4.3 Lynäs 4:42 78 Ö 1,2 4.3 Mo - Bodarne 14:2 55 V 1,1 4.3 Vannsätter 34:2 56 V 1,0 4.3 Löten3:55 78 Ö 1,0 4.3 Vannsätter 1:29 57 V 1,0 4.3 Tonnåker 4:32 58 V 1,0 4.3 Löten 3:51 61 V 1,0 4.3 Älgnäs 7:1 (ladugård) 79 Ö 0,9 4.3 Mo - Bodarne 4:11 60 V 0,9 4.3 Lynäs 5: V 0,8 4.3 Norrbo 1:46 63 V 0,8 4.3 Älgnäs 2:2 (bostad) 63 V 0,8 4.3

53 53 Löten 3:33 62 V 0,8 4.3 Norrbo 1:36 83 Ö 0,7 4.3 Stärte 2:26 82 Ö 0,7 4.3 Stråtjära 1:96 82 Ö 0,7 4.3 Norrbo 3:20 84 Ö 0,7 4.3 Älgnäs 3:46 72 V 0,7 4.3 Stärte 2:21 68 V 0,7 4.3 Sundback 2:6 84 Ö 0,7 4.3 Norrbo 1:40 69 V 0,6 4.3 Älgnäs 1:23 85 Ö 0,6 4.3 Sundbäck 1:15 70 V 0,6 4.3 Löten 3:49 73 V 0,6 4.3 Lynäs 7:1 88 Ö 0,6 4.3 Älgnäs 1:34 75 V 0,5 4.3 Norrbo 1:37 76 V 0,5 4.3 Lynäs 5: V 0,5 4.3 Löten 3:52 80 V 0,5 4.3 Norrbo 2:35 90 Ö 0,5 4.3 Älgnäs 1:24 90 Ö 0,5 4.3 Tönnånger 3:43 94 Ö 0,4 4.3 Löten 3:48 88 V 0,4 4.3 Norrbo 3:21 93 Ö 0,4 4.3 Lynäs 5: V 0,3 4.3 Tönnånger 3:44 98 Ö 0,3 4.3 Tönnånger 3:45 98 Ö 0,3 4.3 Tönnåker 21:6 100 Ö 0, Ö = öster om ledningen, V = väster om ledningen Byggnader med magnetfält som motiverar åtgärder presenteras i fet stil

54 OCKELBO KOMMUN LEDNINGEN I LANDSKAPET Beskrivning Ledningen berör kommunen under två delsträckor. Sydväst om sjön Björkången kommer ledningen in i kommunen och löper i nord-sydlig riktning på en sträcka av ca 3,5 km varefter ledningen går in i Gävle kommun nordost om Lappåsen. Strax norr om väg 303 kommer ledningen åter in i kommunen och fortsätter söderut på en sträcka av ca 12,5 km varefter den lämnar kommunen strax norr om Smörnäs. Ledningen sträcker sig genom måttligt kuperad skogsmark med inslag av myrar och blockstenspartier. Kommunen berörs av ledningen på en sträcka av ca 16 km. Ledningen går parallellt och väster om 400 kv ledningen CL3 genom hela kommunen. I den södra delen av kommunen ansluter ytterligare en 400 kv ledning, Stöde-Stackbo UL17, från väster. De resterande 2,5 km fram till gränsen mot Gävle kommun går ledningen mellan UL17 och CL3. Figur 6.6. Ledningens sträckning i Ockelbo kommun. Ledningen går i skogsmark parallellt med 400 kv ledningen CL3 och delvis parallellt även med 400 kv ledningen UL17. Ledningsstråkets samlade påverkan på landskapsbilden i skogsmark bedöms som måttlig. Där ledningsstråket passerar över sjöar och Testeboån bedöms det ha en betydande påverkan på landskapsbilden. Tabell 6.7. Berörda intressen inom Ockelbo kommun. Kartor finns i Bilaga 1. Områdestyp Namn Karthänvisning Karta Riksintressen Riksintressen för naturvården Länsintressen Testeboån Lundbosjön med Testeboåns delta N84 9 Våtmark, klass III Stormuren VMI06 8 Naturvårdsobjekt, klass III Vittersjön NVO12 9 Naturvårdsobjekt, klass III Bastlind NVO13 9 Våtmark, klass III Hansbomuren VMI08 9 Våtmark, klass III Myr vid Portjärn VMI09 9 Naturvårdsobjekt, klass III Stormuren vid Lynktjärnen NVO14 9 Våtmark, klass III Myr runt Lynktjärn VMI10 9 Naturvårdsobjekt, klass II Testeboån - Fjärden NVO15 9 Våtmark, klass II Våtmark i Testeboån VMI11 9

55 55 Riksantikvarieämbetet Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Skogsstyrelsen Vägmärke, Ockelbo 91:1 RAÄ 91:1 9 Färdväg, Ockelbo 1404 RAÄ Nyckelbiotop S om Sågartjärnen, pionjärlövfas NB18 9 Nyckelbiotop Vid Långsjötorp, pionjärlövfas NB19 9 Nyckelbiotop Vid Grytströmmen/ Mellansjön, granskog NB20 9 Sumpskogar Artdatabanken rödlistade arter Lömskmurtjärnen m.fl. Kärlväxter Skogsklocka, 4 rapporterade lokaler * Kärlväxter Strandlummer, 2 rapporterade lokaler * * Genom en beställning från Artdatabasen har Svenska Kraftnät tagit del av informationen om, och koordinater för, de rödlistade arter som finns längs kraftledningsgatan inom ett område på 100 m på var sida av ledningen. Sammanställningen av rödlistade arter innehåller natur- och djurvärden som är starkt hotade och sårbara och därmed är de belagda med offentlighetsskydd. Därför redovisas de rödlistade arterna inte i kartorna, utan endast i tabellform. Vid underhåll- och ombyggnadsprojekt kommer Svenska Kraftnäts entreprenörer att få information om de rödlistade arternas placering för att arterna därmed ska kunna skyddas mot ingrepp. Då ledningen till största del är lokaliserad i skogsmark bedöms den sammanvägda påverkan som måttlig. Förslag till åtgärder Då ledningen går parallellt med ytterligare en 400 kv ledning ökar den totala påverkan på landskapsbilden. Att ledningarna är samlokaliserade bedöms orsaka mindre påverkan än om aktuell ledning skulle flyttas, detta skulle orsaka ett ännu större markintrång. Inga åtgärder anses aktuella. Figur 6.7. Två parallella ledningar passerar över Vittersjön. CL5 S3 till höger i bild NATURMILJÖ Beskrivning Vid Stormuren (VMI06) passerar ledningen över en våtmark, klass III. Ledningen tangerar Vittersjön (NVO12), ett område av intresse för naturvården, klass III. Sjön är till karaktären en norrländsk skogssjö, helt omgiven av barrskog och fri från mer omfattande övervattensvegetation. Sjön utgör ett omtyckt utflyktsmål och nyttjas året runt till omfattande fritidsfiske. Vidare har sjön ett livskraftigt bestånd av flodkräfta. Området har viss fritidsbebyggelse men inger trots detta ett intryck av orördhet. Sydväst om Vittersjön tangerar ledningen de ostligaste delarna av Hansbomuren (VMI08), en våtmark av klass III. I våtmarken finns dessutom en bastlind som har ett utpekat naturvårdsintresse klass III (NVO13). Ledningen löper genom Stormuren med Lynktjärnen (NVO14), ett område av intresse för naturvården, klass III. Området utgör ett blandmyrskomplex med förekomst av flera intressanta fågelarter. Stormuren består av små plana mossar och kärr. Flera fastmarksholmar förekommer. Större myrytor saknas. Inom området finns också två våtmarker av klass III. Ledningen passerar genom den första, myr vid Porstjärn (VMI09), och berör de ostligaste delarna av den andra, myr runt Lyntjärn (VMI10).

56 56 I kommunens södra del berör ledningen Testeboån Fjärden (NVO15), ett område av intresse för naturvården, klass II. Ledningen löper vidare söderut och berör de allra nordligaste delarna av Testeboån- Lundbosjön med Testeboåns delta (N84) som är av riksintresse för naturvården. Inom området finns också Testeboån (NVO16) som utgör ett intresse för naturvården (klass I) samt en våtmark (VMI11). Våtmarken är belägen inom Ockelbo och Gävle kommun medan naturvärdet endast är beläget inom Gävle kommun. Ån omges till stor del av myrmarker och sumpskogar som vidgar sig till stora sjöar. Ledningen korsar öppet vatten över Mellansjön. Den passerar väster om Grytströmmen där det finns rika ädellövskogar, bland annat en av landets nordligaste naturliga biotoper för ek. Vidare finns här rika fuktängar som är en förutsättning för ett botaniskt mycket artrikt område. Grova aspar växer i området och knutna till dem förekommer en del hotade lavar. Området är även intressant ur friluftslivssynpunkt. Området sträcker sig över kommungränsen och berör även Gävle kommun. Mellan Sågartjärnen och Grytströmmen återfinns tre nyckelbiotoper i närhet av ledningen. Dessa utgörs av två områden med pionjärlövfas samt en granskog (NB18, NB19 och NB20). Ledningen passerar ett stort antal sumpskogar i kommunen. Figur 6.8. Tre parallella ledningar passerar över Testeboån. CL5 S3 i mitten. Berörda våtmarker bedöms inte påverkas negativt av den befintliga ledningen så länge hänsyn tas till dessa vid underhållsåtgärder. Påverkan bedöms därför som liten i dessa områden. Ledningen passerar öster om Vittersjön som utgör ett intresse för naturvården och som även är av intresse för friluftslivet. Ledningen påverkar dock inte naturmiljön så länge hänsyn tas vid underhåll av ledningsgatan i området. Påverkan bedöms som liten. I våtmarken Hansbomuren återfinns en bastlind som är utpekad som ett naturvårdsintresse. Då denna finns i utkanten av undersökt område, 100 meter från ledningens mitt, påverkas denna inte av ledningen. Vid underhållsåtgärder är det dock av vikt att hänsyn tas för att undvika påverkan på objektet. Påverkan bedöms då som obetydlig. Området vid Testeboån Lundbosjön med Testeåns delta utgör ett riksintresse för naturvården. Utöver det synliga intryck som ledningen medför bedöms den befintliga ledningen inte ha någon negativ påverkan på området såvida tillräcklig hänsyn tas vid underhåll av ledningsgatan. Det samma gäller för Testeboån Fjärden som är utpekat som ett naturvärde. Påverkan på områdena bedöms totalt som liten. Eventuell påverkan på berörda nyckelbiotoper kan komma att uppstå vid underhåll av ledningsgatan och påverkan bedöms därför som liten. För att minimera påverkan är det av vikt att hänsyn tas i dessa områden. Förslag på åtgärder Underhållsåtgärder på ledningen utförs enligt föreskrifterna i kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att arbetsföretaget väsentligt kan komma att ändra naturmiljön, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Avverkning ska i första hand utföras från ledningsgatan för att inte påverka naturmiljön mer än nödvändigt. Om endast enstaka träd behöver avverkas i områden med höga naturvärden kan träden avverkas med motorsåg och lämnas som död ved KULTURMILJÖ Beskrivning Två fornlämningar återfinns längs med ledningen, ett vägmärke (RAÄ 91:1) samt en färdväg (RAÄ 1404), båda väster om Vittersjö. De fornlämningar som berörs av ledningen bedöms inte påverkas negativt av ledningen om nödvändig hänsyn tas till dessa vid underhåll av ledningsgatan.

57 57 Förslag till åtgärder Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. 10 kulturminneslagen. Inga forn- eller kulturhistoriska lämningar får köras över i samband med underhåll. Är de svåra att upptäcka i terrängen bör de snitslas ut i fält innan körning sker. Inga avverkningsrester eller ris får lämnas på lämningarna eller i öppna marker med höga kulturhistoriska värden. Om ej kända fornlämningar skulle påträffas i samband med ledningsunderhåll anmäls detta till länsstyrelsen. Se även kapitel 7 Drift och framtida underhåll PLANFÖRHÅLLANDEN Beskrivning Ockelbo kommun har en kommuntäckande översiktsplan antagen av kommunfullmäktige En ny översiktsplan håller på att tas fram men är ännu inte fastställd. Ledningen tangerar ett område i förslaget till plan som är av intresse för friluftslivet. Fortsatt drift av ledningen bedöms dock inte vara ett hinder för att utöva rekreation och friluftsliv i området. Ledningen berör inte områden med andra planbestämmelser än översiktsplanen. Ledningen står inte i konflikt med berörda planer REKREATION OCH FRILUFTSLIV Beskrivning Testeboån är av intresse även för friluftslivet och är ett populärt mål för fritidsfiskare. Ledningen bedöms inte påverka möjligheten för fritidsfiskare att utnyttja Testeboån och påverkan bedöms därför som liten. Förslag på åtgärder Inga åtgärder bedöms som nödvändiga MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Beskrivning Markanvändningen består huvudsakligen av skogsbruk. Ledningsgatan beräknas ta ca 67 ha skogsmark i anspråk. En fortsatt drift av ledningen medför inga ytterligare konsekvenser för skogsbruket och påverkan bedöms därför som liten. I övrigt bedöms inte ledningen medföra några konsekvenser för andra naturresursintressen. Förslag till åtgärder Inga åtgärder anses nödvändiga BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Beskrivning Nio (9) bostadshus är belägna inom 100 meters avstånd från ledningens centrum. Tabellen nedan visar de bostadshus som är belägna inom 100 meter från ledningens centrum. I tabellen anges de på ekonomiska kartan uppmätta avstånden samt beräknade magnetfältsnivåer för en årsmedelströmlast som idag är 825 A och som kommer att uppgå till 1020 A år Figurhänvisningar i tabellen nedan refererar till magnetfältsdiagrammen i kapitel 4. Vid en tillämpning av magnetfältspolicyn och försiktighetsprincipen finner Svenska Kraftnät att inga hus har magnetfält som motiverar åtgärder. Förslag på åtgärder Inga åtgärder bedöms som nödvändiga. Förslag på åtgärder Inga åtgärder bedöms som nödvändiga.

58 58 Tabell 6.8. Bostadshus inom 100 meter från ledningscentrum i Ockelbo kommun. Fastighet Avstånd (m) Läge1 Magnetfält (µt) Figur Ytterhärde 10:2 40 V 2,1 4.3 Ytterhärde 10:2 44 V 1,6 4.3 Östby 7:61 79 Ö 0,9 4.3 Östby 7:61 87 Ö 0,5 4.3 Ytterhärde 52:2 76 V 0,4 4.3 Ytterhärde 14:1 78 V 0,4 4.3 Ytterhärde 14:1 83 V 0,3 4.3 Ytterhärde 4:23 90 V 0,3 4.3 Valbo-Back 4:15 93 V 0, Ö = öster om ledningen, V = väster om ledningen

59 GÄVLE KOMMUN LEDNINGEN I LANDSKAPET Ledningen berör den västra delen av kommunen på en sträcka om ca 73 km uppdelat på två avsnitt. På den första delsträckan går ledningen parallellt och väster om 400 kv ledningen CL3. Ledningen kommer in i kommunen vid en punkt ca 12 km nordväst om Bergby. Under den andra delsträckan går ledningen till en början mellan de båda 400 kv ledningarna UL17 och CL3. Vid Vilhällsberget byter UL17 sida och går då även den på den östra sidan om aktuell ledning. Vid Stackbo passerar aktuell ledning rakt söderut utan att ansluta till ställverket, medan CL3 och UL17 går in i ställverket. Söder om ställverket går aktuell ledning parallellt med och väster om 400 kv ledningen CL3 resterande sträcka genom kommunen. På sträckan mellan Älvgården och Skenön löper ledningen genom strandområden av Landa Älvgårdens och Östveda byar mm (LBS01), ett område med landskapsbildsskydd där det bl.a. är förbjudet med nybyggnation utan tillstånd från länsstyrelsen. Figur 6.9. Ledningens sträckning i Gävle kommun. Beskrivning Ledningen sträcker sig i nord-sydlig riktning genom ett flackt skogslandskap med riklig förekomst av mossar, kärr och blockstensområden. Ett flertal sjöar passeras av ledningen liksom Testeboån, Gavleån och Dalälven. Några mindre områden med öppen mark berörs vid Överhärde, Östveda och Gundbo. Ledningen går huvudsakligen i skogsmark parallellt med 400 kv ledningen CL3 och delvis parallellt även med 400 kv ledningen UL17. Ledningsstråkets samlade påverkan på landskapsbilden i skogsmark bedöms som måttlig. Ett flertal sjöar passeras av ledningen liksom Testeboån och Gavleån. Vid dessa passager exponeras ledningen till omgivningen. Ledningsstråkets totala påverkan vid dessa vattenpassager bedöms vara betydande. Några mindre områden med öppen mark berörs vid Överhärde, Östveda och Gundbo. Ledningens påverkan på landskapsbilden i dessa öppna landskap bedöms som betydande. Vid Dalälven löper ledningen över ett antal öar med omgivande fjärdar och sund. Där ledningen berör Bramsöfjärden syns ledningen på stort avstånd och påverkar landskapsbilden. Vid Blocktäll har ledningen en negativ påverkan på landskapsbilden då den exponeras i det öppna landskapet. I området har små, långsamt växande träd dock lämnats kvar för att minska ledningens påverkan på landskapsbilden. Ledningens dominans i landskapet har på detta sätt minskats. Ledningens totala påverkan på landskapsbilden vid Dalälven bedöms som måttlig.

60 60 I det landskapsbildsskyddade området vid Landa Älvgårdens och Östveda har ledningen en negativ påverkan då den kan uppfattas som visuellt störande. Påverkan i området bedöms som betydande. Ledningen har en negativ påverkan på omgivningarna och därmed landskapsbilden runt Dalkarlsbo. Byn i sig passeras dock på knappt 200 meters avstånd, varför påverkan på landskapsbilden bedöms som måttlig. Totalt sett bedöms påverkan på landskapsbilden som måttlig. Förslag till åtgärder Då ledningen går parallellt med ytterligare en 400 kv ledning ökar den totala påverkan på landskapsbilden. Att ledningarna är samlokaliserade bedöms orsaka mindre påverkan än om aktuell ledning skulle flyttas, detta skulle orsaka ett ännu större markintrång. Inga åtgärder anses aktuella. Tabell 6.9. Berörda intressen inom Gävle kommun. Kartor finns i Bilaga 1. Områdestyp Namn Karthänvisning Karta Natura 2000 Natura 2000 (SCI + SPA) Myrar öster om Öjaren SE Natura 2000 (SPA) Bramsöfjärden SE Natura 2000 (SCI) Jugansbo SE Riksintressen Riksintressen för naturvården Testeboån Lundbosjön med Testeboåns delta N84 9 Riksintresse för naturvården Myrar öster om Öjaren N85 9 och 10 Riksintresse för väg Riksintresse för väg Väg 80, delsträcka Falun Gävle (E4) Väg 67, delsträcka Norrköping - Gävle Väg Väg Riksintresse för vattendrag Dalälven nedströms Näs bruk RV01 12 Riksintresse för friluftsliv Nedre Dalälvensområdet F5 12 Riksintresse för naturvård Nedre Dalälven N96 12 Riksintresse 4 kap 2 (geografiska bestämmelser) Dalälven från Avesta till Skutskär MB4:2 12 Riksintresse för kulturmiljö Hedesunda-Ön K Länsintressen Våtmark, klass III Stor-romsen VMI06 8 Vindområde Lappåsen-Viksjö, Ödmården V04 8 Våtmark, klass III Västra läxmyren VMI07 8 Naturvårdsobjekt, klass III Murån NVO11 8 och 9 Naturvårdsobjekt, klass I Testeboån NVO16 9 Våtmark, klass II Våtmark i Testeboån VMI11 9 Våtmark, klass III Dressmuren VMI12 9 Naturvårdsobjekt, klass II Lundbosjön NVO17 9 Naturvårdsobjekt, klass II Öjaren NVO18 9 och 10 Naturvårdsobjekt, klass I Myrar öster om Öjaren NVO19 10 Myrskyddsplan Molnviksmuren MSP01 10 Våtmark, klass I Bingmyran VMI13 10

61 61 Våtmark, klass III Mosse 16 km S Trollriket, 13 km NNO Sandviken VMI14 10 Samrådsområde Myrar öster om Öjaren S02 10 Våtmark, klass I Molnviksmuren VMI15 10 Våtmark, klass III Mosse 500 m NO Slättan, 10 km NO Sandviken VMI16 10 Naturvårdsobjekt, klass II Gavleån NVO20 10 Våtmark, klass III Myr 600 m V Hälleholmen, 14 KM VSV Gävle VMI17 10 Naturvårdsobjekt, klass II Spikåsbäcken NVO21 10 Skyddsområde för vattentäkt Yttre skyddszon, Överhärde 75:1, 56:2 m fl SOVT01 10 Grusinventering Rörberg GI05 10 Våtmark, klass IIII Norra Valsjön VMI18 10 och 11 Naturvårdsobjekt, klass Kringelmuren NVO22 11 Våtmark, klass III Kringelmuren VMI19 11 Våtmark, klass III Valsjömossen VMI20 11 Våtmark, klass III Orrmuren VMI21 11 Våtmark, klass III Älgmuren VMI22 11 Våtmark, klass III Torraksmyran VMI23 11 Våtmark, klass I Södra Ölbosjön VMI24 11 Naturvårdsobjekt, klass II Ölbosjöarna NVO23 11 Vindområde Hedesunda - Söderfors V05 12 Naturvårdsobjekt, klass II Hedesundaslätten NVO24 12 Bevarandeplan för odlingslandskapet, klass I Landskapsbildskydd Centrala Hedesundabygden BO13 12 Nybyggnadsförbud, Strandområden av Landa Älvgårdens och Östveda byar mm LBS01 12 Grusinventering Älvgården GI06 12 Samrådsområde Ön-Bramsöfjärden S03 12 Naturvårdsobjekt, klass I Bramsöfjärden Hällskogsfjärden NVO25 12 Naturvårdsobjekt, klass I Ön med omgivande fjärdar och stränder NVO26 12 Våtmark, klass III Våtmark på Skenön VMI25 12 Naturvårdsobjekt, klass I Landboholmen - Blocktäll - Yttnön NVO27 12 Våtmark, klass III Bevarandeplan för odlingslandskapet, klass I Strand 600 m S Blocktäll, 5 km SO Hedesunda VMI26 12 Dalkarlsbo BO14 12 Naturvårdsobjekt, klass III Dalkarlsbo och Somfarmyran NVO28 12 Våtmark, klass II Somfarmyran 8 km SO Hedesunda VMI27 12 Bevarandeplan för odlingslandskapet, klass I Utomälven, Hade, Sevallbo BO15 12 Naturvårdsobjekt, klass III Urbergskalk vid Jugansbo NVO29 12 Vindområde Kolartorp, Hade V06 12

62 62 Kommunala intressen Kommunal ÖP/Gasledning Kommunal ÖP/Gasledning Riksantikvarieämbetet Reservat som sträcker sig genom hela Gävle kommun Reservat som sträcker sig genom hela Gävle kommun ÖP01 10 ÖP02 10 Uppgift om Boplats, Hamrånge 120:1 RAÄ 120:1 8 Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämningsliknande bildning, Valbo 117:1 RAÄ 117:1 10 Fast fornlämning Vägmärke, Valbo 133:1 RAÄ 133:1 10 Övrig kulturhistorisk lämning Vägmärke, Valbo 254:1 RAÄ 254:1 10 Fast fornlämning Boplats, Valbo 1042 RAÄ och 11 Fast fornlämning Boplats, Valbo 1043 RAÄ och 11 Övrig kulturhistorisk lämning Brott/täkt, Valbo 855 RAÄ Övrig kulturhistorisk lämning Område med skogsbrukslämningar, Valbo 839 RAÄ Fast fornlämning Kolningsanläggning, Hedesunda 750 RAÄ Bevakningsobjekt Vägmärke, Hedesunda 194:1 RAÄ 194:1 12 Övrig kulturhistorisk lämning Gruvområde, Hedesunda 232:1 RAÄ 232:1 12 Fast fornlämning Gränsmärke, Hedesunda 1119 RAÄ Övrig kulturhistorisk lämning Område med skogsbrukslämningar, Hedesunda 918 RAÄ Övrig kulturhistorisk lämning Kolningsanläggning, Hedesunda 830 RAÄ Övrig kulturhistorisk lämning Kolningsanläggning, Hedesunda 817 RAÄ Övrig kulturhistorisk lämning Husgrund, historisk tid, Hedesunda 808 RAÄ Övrig kulturhistorisk lämning Husgrund, historisk tid, Hedesunda 803 RAÄ Övrig kulturhistorisk lämning Kolningsanläggning, Hedesunda 1052 RAÄ Skogsstyrelsen Naturvärde S om Stor-Romsen, lövträdsrik barrskog NV11 8 Naturvärde S om Stor-Romsen, tallskog NV12 8 Biotopskydd N om Stackmuren, äldre naturskogsartade skogar BS02 8 Nyckelbiotop N om Stackmuren, barrskog NB17 8 Naturvärde Vid Stormyran, barrsumpskog NV13 8 och 9 Nyckelbiotop (Bergvik) Vid Testeboån, granskog NB21 9 Naturvärde Vid Nyrödder, barrblandskog NV14 10 Naturvärde V om Spikåsbäcken, tallskog NV15 10 Naturvärde Vid Fäbodsjön, lövsumpskog NV16 11 Naturvärde S om Igeltjärnen, lövskog NV17 12 Naturvärde S om Storbacken, granskog NV18 12 Skog och historia Husgrund, historisk tid SoH10 12 Naturvärde Vid Gundbo, granskog NV19 12 Sumpskogar Lämskmurtjärnen m.fl.

63 63 Artdatabanken rödlistade arter Kärlväxter Månlåsbräken * Kärlväxter Mosippa, 2 rapporterade lokaler * Kärlväxter Sumpviol, 2 rapporterade lokaler * Kärlväxter Sen fältgentiana, 3 rapporterade lokaler Kärlväxter Skogsklocka * Storsvampar Rynkskinn, 2 rapporterade lokaler * Storsvampar Gulporing * Storsvampar Blackticka, 2 rapporterade lokaler * Skalbaggar Ekmulmbagge * Skalbaggar Bibagge * Fjärilar Mindre bastardsvärmare * Fjärilar Väddnätfjäril, ca11 rapporterade lokaler Fåglar Svarthakedopping * Fåglar Nattskärra * * Genom en beställning från Artdatabasen har Svenska Kraftnät tagit del av informationen om, och koordinater för, de rödlistade arter som finns längs kraftledningsgatan inom ett område på 100 m på var sida av ledningen. Sammanställningen av rödlistade arter innehåller natur- och djurvärden som är starkt hotade och sårbara och därmed är de belagda med offentlighetsskydd. Därför redovisas de rödlistade arterna inte i kartorna, utan endast i tabellform. Vid underhåll- och ombyggnadsprojekt kommer Svenska Kraftnäts entreprenörer att få information om de rödlistade arternas placering för att arterna därmed ska kunna skyddas mot ingrepp. * * NATURMILJÖ Beskrivning Området kring sjön Stor-Romsen utgör en våtmark klass III (VMI06). Strax söder om denna tangerar ledningen två naturvärden (NV11 och NV12) i form av en lövträdsrik barrskog samt en tallskog. Norr om Stackmuren tangerar ledningen ett område som består av barrskog och som är en utpekat som nyckelbiotop (NB17) och som dessutom har ett biotopskydd kopplat till sig (BS02). Själva Stackmuren som är en del av Västra Läxmuren korsas av ledningen och utgör en våtmark klass III (VMI07). I den norra delen av kommunen passerar ledningen Murån (NVO11), ett område av intresse för naturvården, klass III. Ån är en utpräglad skogså omgiven av barrskog och myrmarker. Delar av ån utgör växtplatser för safsa. Dessa är dock inte berörda av ledningen, utan ligger uppströms ledningens passage. Ån är reproduktionsområde för stationär öring. Landskapet kring ån utgörs av ett öppet, flackt myrlandskap. Något längre söderut återfinns ett naturvärde vid Stormyran (NV13) som utgörs av barrsumpskog. Där ledningen åter går in i kommunen passerar den Testeboån. Ledningen berör de västligaste delarna av Testeboån-Lundbosjön med Testeboåns delta (N84) som är av riksintresse för naturvården samt Testeboån som utgör ett intresse för naturvården, klass I (NVO16), samt en våtmark, klass II (VMI11). Testeboån har sina källflöden i gränsområdet mellan Gästrikland och Hälsingland. Med ett avrinningsområde på 1123 km 2 tillhör Testeboån de större vattendragen i länet. Området är ett flackt och rikblockigt moränlandskap. Testeboån tillhör ett av de största orörda vattendragen i länet trots att det totalt finns fem strömkraftverk utmed ån. Området är dessutom mycket viktigt för friluftslivet. Inom områdetkring Testeboån berörs också en nyckelbiotop i form av en granskog (NB21). Lundbosjön är örik och näringsfattig med glesa bestånd av bladvass och sjösäv medan sjöfräken kan uppträda i tätare bestånd. Öster om ledningen, från Testeboån sett, återfinns våtmarken Dressmuren, klass III (VMI12). Ledningen passerar den östligaste delen av Öjaren (NVO18) som är av intresse för naturvården (klass II). Ledningen tangerar också naturvårdsob-

64 64 jektet Lundbosjön (NVO17), klass II. Omedelbart därefter passerar ledningen genom Myrar öster om Öjaren (N85) som är av riksintresse för naturvården samt klassat som naturvårdsobjekt (NVO19). Delar av området utgör också ett Natura 2000-område (SE ) enligt EUs habitat- och fågeldirektiv. Molnviksmuren (MSP01) ingår även i Naturvårdsverkets myrskyddsplan. Inom området finns dessutom tre våtmarker som berörs av ledningen: Bingmyran (VMI13, klass I); mosse söder om Trollriket (VMI14, klass III) samt Molnviksmuren (VMI15, klass I). Tillsammans med Rockmur och Tickselmuren utgör Molnviksmuren ett samrådsområde där samråd ska ske med länsstyrelsen vid exempelvis slutavverkning (S02). Området kring Öjaren består av ett vidsträckt myrlandskap med intressanta mossar och är skyddsvärt med avseende på naturvård. Landskapet är mycket flackt och kännetecknas av en tät obetydligt kuperad bottenmorän. Flera av de ingående myrkomplexen har stora geologiska och hydrologiska värden. I området finns artrik fågelfauna och det förekommer arter som trana, ljungpipare, storspov, grönbena och fiskgjuse. Vegetationen är däremot mycket fattig och tycks med några få undantag bara vara uppbyggd av triviala myrväxter. Molnviksmuren innehåller en excentrisk mosse med välutvecklat gölsystem. Öster om Vilhelmsberget tangerar ledningen ytterligare en våtmark, klass III (VMI16). Efter att ha korsat järnvägen passerar ledningen Gavleån (NVO20) som är av intresse för naturvården, klass II. Ån är reglerad bland annat vid Forsbacka och Mackmyra, ledningen korsar ån mellan dessa fördämningar. Ån är ett bra fisk- och flodkräftvatten. Vatten- och strandvegetationen är bitvis rik. Där ledningen korsar flyter ån lugnt, har stor utbredning och är omgiven av våtmarker. Ledningen passerar här även en myr väster om Hälleholmen (VMI17), en våtmark av klass III. Trots att ån är reglerad är den av intresse för både naturvården och friluftslivet. Vid Nyrödder, öster om Överhärde, passerar ledningen ett naturvärde i form av en barrblandskog (NV14). I Överhärde passerar ledningen Spikåsbäcken (NVO21) som är av intresse för naturvården, klass II. Bäckens meandrande lopp är nerskuret i ett ravinsystem med en bred huvuddalbotten och smalare sidoraviner. Ravinen omges av åkermark. Tidigare har hela ravinen betats, men sedan det upphört har stora delar vuxit igen. Hagen vid Spikåsbäcken har ett mycket högt värde genom den i länet ovanliga landskapstypen. Strax söder om Överhärde, väster om Spikåsbäcken passerar ledningen ett naturvärde i form av en tallskog (NV15). Området kring Överhärde utgör ett skyddsområde för vattentäkt, en yttre skyddszon (SVOT01). Söder om Överhärde har man funnit Mosippa i anslutning till ledningen. Arten är sällsynt men trivs i hävdade marker. Röjda ledningsgator kan liknas vid hävdade marker och ofta återfinns därför värdefull och sällsynt flora i anslutning till ledningar. Troligtvis är den röjda ledningsgatan en förutsättning för artens fortsatta existens i området. Den norra delen av Valsjön utgör våtmarksområdet Norra Valsjön (VMI18), en våtmark av klass IIII. Väster om Valsjön korsar ledningen Kringelmuren (NVO22), en koncentrisk mosse som är skyddsvärd ur naturvårdssynpunkt (klass III) och som även utgör en våtmark av klass III (VMI19). Det öppna mossplanet omges av bred kantskog och bitvis tydlig lagg. Mossen är i stort sett orörd. Åtgärder som påverkar mossen bör inte tillåtas. Något söderut, vid Valbo församling, passerar ledningen Valsjömossen (VMI20), en våtmark av klass III. Ännu lite längre söderut tangerar ledningen Ormuren och Älgmuren, två våtmarker (VMI 21 och VMI22), båda av klass III. Norr om Fäbodsjön tangerar ledningen de östra delarna av ett naturvärde som utgörs av en lövsumpskog (NV16). Naturvärdet ligger inom våtmarken Torraksmyran (VMI23) klass III. Ledningen tangerar den södra av de två Ölbosjöarna som är av intresse för naturvården, klass II (NVO23), belägna ca 5 km nordost om Hedesunda. Ledningen tangerar samtidigt de våtmarker som omger Södra Ölbosjön (VMI24, klass I). Den näringsrika sjön kantas av blöta kärr och är intressant ur fågelsynpunkt. Av särskilt intresse är den regelbundna förekomsten av gråhakedopping. Även en stor variation av andra fågelarter förekommer. Väster om Ölbo, precis söder om Igeltjärnen, tangeras ett naturvärde av ledningen, i form av en lövskog (NV17).

65 65 Strax söder om Hedesunda berör ledningen området kring Dalälven. De båda områdena Nedre Dalälven (N96) och Dalälven nedströms Näs bruk (RV01) utgör riksintressen för naturvården (det sistnämnda ett skyddat vattendrag enligt 4:6 MB). Området är också av intresse för friluftslivet och delar utgör riksintresse för kulturmiljövården. Inom området för Nedre Dalälven, söder om Storbacken, återfinns också ett naturvärde i form av en granskog som tangeras av ledningen (NV18). På sträckan mellan Älvgården och Skenön löper ledningen genom strandområden av Landa Älvgårdens och Östveda byar mm (LBS01), ett område med landskapsbildsskydd där det bl.a. är förbjudet med nybyggnation utan tillstånd från länsstyrelsen. Ledningen passerar inom området även Bramsöfjärden (SE ) som utgör ett Natura 2000-område enligt EUs fågeldirektiv. Dessutom utgör Ön- Bramsöfjärden ett samrådsområde där samråd ska ske med länsstyrelsen vid exempelvis slutavverkning och vissa röjningar och gallringar (S03). I området ingår exempelvis Skenön. Syftet med området är att bevara det i väntan på att det beslutas om området ska bli naturreservat. Inom området Nedre Dalälven berör ledningen fem områden av intresse för naturvården: Hedesundaslätten (NVO24, klass II), Bramsöfjärden, Hällskogsfjärden (NVO25, klass I), Ön med omgivande fjärdar och stränder (NVO26, klass I), Landboholmen Blocktälla Yttnön (NVO27, klass I) samt Dalkarlsbo och Somfarmyran (NVO28, klass III). Där finns också tre våtmarker som berörs av ledningen, den ena är Våtmark på Skenön (VMI25, klass III), den andra strand söder om Blocktäll (VMI26, klass III) och den tredje är Somfarmyran (VMI27, klass II). Figur Två parallella ledningar över Hedesundaslätten. CL5 S3 till vänster i bild. Landskapet vid Hedesundaslätten uppvisar en småskalig mosaik av öppen och beskogad mark. Byarna i Hedensundaslättens jordbruksbygd har till viss del bevarat ålderdomliga drag. De rikt varierade vegetationstyperna med löv- och blandskog, älvängar och mader är av visst botaniskt intresse. Dalälvens fjärdar har ett rikt och varierat fågelliv. Av särskilt stor värde är öar med naturskog och de centrala småöarna. Vid Blocktäll med omgivande skärgård finns en skärgårdsmiljö med ett 80-tal ganska små öar samt delar av omgivande större öar. Landskapet kännetecknas av storblockig morän som till stora delar pålagrats med älvsediment, vilket gör att landskapets högre delar hyser vegetationstyper växlande från älvängar till strandkärr och fastmarker. Området kring Dalkarlsbo utgör ett ålderdomligt odlingslandskap och själva Dalkarlsbo är en väl avgränsad mindre by som är belägen i småkuperad moränmark och omges av glest bevuxna, steniga hagmarker. Söder om byn berörs Somfarmyren som är en helt plan och skogsbevuxen mosse som domineras av översvämningsbetingade våtmarker, så kallade älvängar. Något söder om Dalkarlsbo, vid Gundbo, tangerar ledningen ett naturvärde i form av en granskog (NV19). Strax norr om kommungränsen, vid Jugansbo (SE ) finns tre delområden som utgör ett Natura 2000-område enligt EUs habitatdirektiv. De tre delområdena utgör lokaler för väddnätfjäril och ärenprisnätfjäril, ovanliga fjärilsarter som är skyddad enligt EUs habitatdirektiv och som har visat sig trivas i öppna ledningsgator.

66 66 Ledningen passerar också Urbergskalk vid Jugansbo (NVO29) som utgör ett intresse ur naturvårdssynpunkt, klass III. Ledningen korsar några små hällar av urbergskalk. Vegetationen, som är tydligt påverkad av kalkförekomsten, uppvisar en rik kalkflora med för trakten udda inslag, t.ex. älväxing, hår- och tagelstarr. Markerna utmed ledningssträckningen är rika på sumpskogar. Ledningen bedöms ha en obetydlig påverkan på bestånden av öring i Murån. Inte heller bestånden av safsa bedöms påverkas då dessa inte berörs direkt av ledningen. De hydrologiska och geologiska värdena samt flora och fauna kring Testeboån, Lundbosjön och Öjaren bedöms inte påverkas negativt av den befintliga ledningen om tillräcklig hänsyn tas vid underhållet av ledningsgatan. Gavleåns flora och fauna påverkas ej av den befintliga ledningen. Påverkan i områdena bedöms som liten. Där ledningen korsar Spikåsbäcken går den parallellt med två andra 400 kv ledningar varför de blir ett mycket dominerande inslag i miljön. Passagen sker dock inte över de betade hagarna utan i beskogade delar vilket minimerar de negativa konsekvenserna på naturmiljön och påverkan bedöms därför som liten. Ledningen passerar Kringelmuren på dess västliga sida och påverkan bedöms vara liten. De myrar och våtmarker som omger Södra Ölbosjön ligger till övervägande del på dess västra sida. Då ledningen passerar sjöns östra sida bedöms påverkan vara liten. Vad gäller den värdefulla naturmiljön kring Dalälven bedöms ledningen inte påverka floran i de öppna markerna kring Hedesundaslätten negativt. Ledningen bedöms inte heller påverka skogsmarken i området negativt om tillräcklig hänsyn tas vid underhållet av ledningsgatan. Påverkan på området kring Ön bedöms som obetydlig då ledningen passerar ca 2,5 km från ön. Vid Blocktäll bedöms inte floran eller faunan i de öppna markerna i skärgårdsmiljön påverkas negativt av ledningen. Ledningen bedöms inte heller påverka de glest bevuxna, steniga hagmarkerna vid Dalkarlsbo negativt ur naturmiljösynpunkt. Totalt sett bedöms påverkan i områdena som liten. Natura 2000-området längs med ledningen vid Jugansbo har förmodligen tillkommit då väddnätfjäril och ärenprisfjäril finns i området och är arter som söker sig till öppna ledningsgator. Ledningsgatan är således troligtvis en förutsättning för att arterna ska finnas kvar i området. För att undvika påverkan på värdefull fauna är det väsentligt att man vid underhållsåtgärder tar särskild hänsyn till dessa och påverkan bedöms då som liten. De små hällarna av urbergskalk vid Jugansbo med sin kalkinfluerade vegetation påverkas positivt av att ligga i en ledningsgata då den hålls öppen, vilket är av avgörande betydelse för floran. Påverkan på de värdefulla våtmarker som berörs av ledningen bedöms som liten om tillräcklig hänsyn tas vid underhållet av ledningsgatan. De nyckelbiotoper, inklusive biotopskydd, och naturvärden som berörs av ledningen tangeras i de flesta fall bara av denna. Dessutom finns ledningen på platsen idag och området kring denna är redan påverkat. Några av områdena berörs eventuellt av ledningsgatan men om tillräcklig hänsyn tas vid underhållet av denna bedöms inte de värdefulla naturmiljöerna påverkas negativt av ledningen. Totalt sett bedöms påverkan i dessa områden som liten till måttlig. Förslag till åtgärder Underhållsåtgärder på ledningen utförs enligt föreskrifterna i kapitel 7 Drift och framtida underhåll. Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att arbetsföretaget väsentligt kan komma att ändra naturmiljön, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Avverkning vid underhållsåtgärder ska utföras från den befintliga ledningsgatan för att minska påverkan på områden med höga naturvärden. Lågväxande buskar och träd intill vattendrag bör sparas i den mån det är möjligt för att beskuggning och därmed levnadsförhållandena för flora och fauna. Körning i åar och större diken ska undvikas, antingen genom anläggning av tillfälliga överfarter över vattendrag, alternativt körning från respektive sida av berört vattendrag. Inget ris eller avverkningsrester får lämnas i öppna och värdefulla marker då detta kan miss-

67 67 gynna den flora eller fauna (t.ex. väddnät- och ärenprisfjärilar) som finns i biotopen. Röjning och avverkning är en förutsättning för väddnät- och ärenprisfjärilarnas överlevnad, varför kraftledningen får en positiv påverkan på förekomsten av arterna. Det är dock av vikt att underhållsåtgärderna utförs på ett sådant sätt att dessa värdefulla arter inte påverkas. Där endast enstaka träd behöver avverkas i områden med höga naturvärden kan dessa fällas med motorsåg för att undvika körning och vid små mängder virke kan avverkningsresterna lämnas som död ved för att gynna den biologiska mångfalden. I de våtmarker där det är stora mängder virke som behöver avverkas bör avverkning utföras vintertid då marken är tjälad för att inte skada våtmarkerna. I områden som innefattas av biotopskydd krävs samråd med skogsstyrelsen för att få utföra åtgärder KULTURMILJÖ Beskrivning Vid Stor-Dammsjön (RAÄ 120:1) passerar ledningen i närheten av en fornlämning i form av en boplats utan synlig anläggning. Norr om Solbacka (RAÄ 117:1) passerar ledningen i närheten av en fornlämning som består av en fornlämningsliknande bildning. Något söder om denna, väster om Solbacka, passeras en fast fornlämning i form av ett vägmärke (RAÄ 133:1) och sydväst om denna passeras ytterligare ett vägmärke (RAÄ 254:1). Norr om Valsjön har tre fornlämningar hittats bestående av två boplatser (RAÄ 1042, RAÄ 1043) samt ett brott/en täkt (RAÄ 855). Strax söder om Älgmuren återfinns ett område med skogsbrukslämningar (RAÄ839) och något längre söderut, vid Igeltjärnen, passerar ledningen en kolningsanläggning (RAÄ 750). Ledningen berör de tre områden som utgör Hedesunda Ön (K807), ett riksintresse för kulturmiljövården. Strax norr om Bramsöfjärden, vid Älvgården, passeras ett av dessa områden. Samtidigt löper ledningen genom Centrala Hedesundabygden (BO13), ett område med värdefullt odlingslandskap med högsta bevarandevärde, klass I. Vid Älvgården passerar ledningen också i närheten av en kulturhistorisk lämning i form av ett vägmärke (RAÄ 194:1) samt en skoglig kulturlämning i form av en husgrund från historisk tid (SoH10). Landskapet uppvisar en småskalig mosaik av öppen och beskogad mark. De små byarna, som härstammar från 1500-talet, har välbevarade byggnadsbestånd och brukningsvägar som ligger kvar i sin ursprungliga sträckning. Bygden är rik på fornminnen. Vid Dalkarlsbo tangerar ledningen det andra området som ingår i ovan nämnda riksintresse. Samtidigt passerar ledningen genom Dalkarlsbo (BO14), ytterligare ett område med värdefullt odlingslandskap med högsta bevarandevärde, klass I. Byn är belägen i småkuperad moränmark och omges av glest bevuxna, steniga hagmarker. Ledningen passerar genom Utomälven, Hadeholm, Sevallbo (BO15) som utgör ett område med värdefullt odlingslandskap med högsta bevarandevärde, klass I. Vid Grundbo gruvor passerar ledningen ett gruvområde (RAÄ 232:1). Läng med ledningen mellan Grundbo gruvor och Kolartorp återfinns ytterligare tre fornlämningar i form av ett gränsmärke (RAÄ 1119), ett område med skogsbrukslämningar (RAÄ 918) samt en kolningsanläggning (RAÄ 830). Figur Landskapsbild över Dalkarlsbo, högra ledningen CL5 S3. Vid Kolartorp tangerar ledningen det tredje området som ingår i ovan nämnda riksintresse. Området utgörs av en jordbruksbygd med kulturmiljövärden. I anslutning till området återfinns fyra fornlämningar längs med ledningen: två kolningsanläggningar (RAÄ 817 och RAÄ1052) samt två husgrunder (RAÄ 808 och 803). I den värdefulla kulturmiljön och odlingslandskapet kring Hedesunda har små, långsamt växande träd

68 68 lämnats kvar och ledningens dominans i kulturlandskapet har på så sätt minskat. Ledningen går dock nära bebyggelsen i det öppna odlingslandskapet. Den har därmed en viss negativ påverkan på helhetsbilden av det kulturhistoriska landskapet och påverkan bedöms som måttlig. Där ledningen passerar de värdefulla odlingslandskapen vid Dalkarlsbo och Utomälven, Hade, Sevallbo påverkas helhetsbilden av det kulturhistoriska landskapet till viss del. Påverkan i områdena bedöms som måttlig. Vid Kolartorp tangerar ledningen endast riksintresset för kulturvården och påverkar inte detta negativt. Påverkan bedöms som liten. De fornlämningar och skogliga kulturlämningar som berörs av ledningen bedöms inte påverkas negativt av ledningen om nödvändig hänsyn tas till dessa vid underhållet av ledningsgatan. Förslag på åtgärder Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, hålls samråd med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. 10 kulturminneslagen. Vid underhållsåtgärder bör körning med maskiner företrädesvis göras då marken är tjälad för att undvika körskador. Ingen körning på forn- och kulturlämningar är tillåten. Ris och avverkningsrester får ej lämnas på öppna marker eller forn- och kulturlämningar. Om ej kända fornlämningar skulle påträffas i samband med ledningsunderhåll anmäls detta till länsstyrelsen. Se även kapitel 7 Drift och framtida underhåll REKREATION OCH FRILUFTSLIV Beskrivning Ledningen passerar genom Nedre Dalälvensområdet (F5) och Dalälven från Avesta till Skutskär (MB 4:2) som båda utgör riksintresse för friluftslivet. Ledningen korsar också Gästrikeleden. Utöver dessa utpekade områden är även Tasteboån och Gavleån av intresse för friluftslivet i kommunen. Ledningen kan upplevas som ett störande inslag för de som utnyttjar området kring Dalälven för friluftsändamål. Ledningen bedöms dock inte påverka allmänhetens möjligheter att utnyttja friluftsområdena kring Dalälven. Samma sak gäller för Tasteboån och Gavleån. Påverkan i områdena bedöma som liten. Förslag på åtgärder Vid underhållsåtgärder får ris och avverkningsrester som kan påverka framkomligheten ej kvarlämnas på stigar och vandringsleder MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Beskrivning Ledningen passerar i huvudsak genom skogsmark. Mindre områden med öppen mark och ett flertal vattenområden berörs också längs sträckningen. Öster om sjön Viksjön passerar ledningen genom ett vindområde (VO04). Utanför Hedesunda finns ytterligare ett vindområde (VO05) och längst söderut i kommunen längs ledningen korsas ett tredje vindområde (VO06). Öster om Gävle-Sandvikens flygplats ligger ett område där grustäkt pågår, (GI05). Vid strandkanten till Dalälven korsar ledningen ett område som identifierats i grusinventeringen (GI06). Ledningen passerar väg 80 som är en delsträcka av E4an, mellan Falun och Gävle, samt väg 67 som är en delsträcka i det nationella stamnätet, mellan Norrköping och Gävle. Ledningsgatan beräknas ta ca 264 ha skogsmark i anspråk. En fortsatt drift av ledningen medför inga ytterligare konsekvenser för skogsbruket och påverkan bedöms som liten. Påverkan på de berörda grustäkterna bedöms som obetydlig till följd av fortsatt drift av kraftledningen. Det finns både positiva och negativa konsekvenser med att kraftledningen går igenom vindområden. Dels kan ledningen vara ett hinder för framtida vindkraftetablering, dels behövs ledningen för att ansluta vindkraftverk till elnätet. Påverkan bedöms därför totalt som liten. I övrigt bedöms inte ledningen medföra några konsekvenser för andra naturresursintressen. Förslag på åtgärder Inga åtgärder bedöms som nödvändiga.

69 PLANFÖRHÅLLANDEN Beskrivning Gävle kommun har en kommuntäckande översiktsplan antagen av kommunfullmäktige En ny plan för Gävle stad antogs i april 2009 och för övriga delar av kommunen antogs ett program i september 2010 som utgör en inriktning för kommande plan. I det program som antagits finns planer på nyetablering i områden som berörs av ledningen, det finns dock inga konkreta förslag i dagsläget och en fortsatt drift av ledningen bedöms inte motverka dessa planer. Ledningen berör två reservat för upprättande av gasledningar som finns med i kommunens översiktsplan. Ledningen berör inte områden med andra planbestämmelser än översiktsplanen. Ledningen står inte i konflikt med berörda planer. Förslag till åtgärder Inga åtgärder anses nödvändiga BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Beskrivning Nio (9) bostadshus är belägna inom 100 meters avstånd från ledningens centrum. Tabellen nedan visar de bostadshus som är belägna inom 100 meter från ledningens centrum. I tabellen anges de på ekonomiska kartan uppmätta avstånden samt beräknade magnetfältsnivåer för en årsmedelströmlast som idag ligger på mellan 820 och 850 A och som kommer att uppgå till mellan 990 och 1020 A år Figurhänvisningar i tabellen nedan refererar till magnetfältsdiagrammen i kapitel 4. Vid en tillämpning av magnetfältspolicyn och försiktighetsprincipen finner Svenska Kraftnät att två hus i kommunen har magnetfält som motiverar åtgärder. Påverkan bedöms totalt sett som liten till måttlig. Förslag på åtgärder Ölbo 3:7 utgörs av en fiskestuga som är i dåligt skick. Ingen åtgärd kommer att bli aktuell för denna byggnad. För Valbo-Ön 6:2 kommer en översyn av förhållandena att göras. Eventuella åtgärder som då kan bedömas vara nödvändiga vidtas i enlighet med översynens resultat. Tabell Bostadshus inom 100 meter från ledningscentrum i Gävle kommun. Fastighet Avstånd (m) Läge 1 Magnetfält (µt) Figur Ölbo 3:7* 19 V 24,7 4.4 Valbo-Ön 6:2 ** 38 V 8,1 4.4 Valbo-Ön 6:2 43 V 3,7 4.5 Hallsbo 1:13 73 Ö 3,4 4.6 Gräsbäcken 4:3 86 Ö 1,7 4.5 Gräsbäcken 3:2 78 Ö 1,6 4.5 Östveda 4:26 84 V 0,5 4.6 Landa 3:7 90 V 0,4 4,6 Östveda 12:18 97 V 0, Ö = öster om ledningen, V = väster om ledningen Byggnader med magnetfält som motiverar åtgärder presenteras i fet stil *Sparsamt använd fiskestuga med renoveringsbehov **Permanentboende utan el.

70 70 7 DRIFT OCH FRAMTIDA UNDERHÅLL 7.1 LÖPANDE DRIFT OCH LEDNINGS- UNDERHÅLL En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas med bestämda intervall. Den tekniska besiktningen av ledningen sker i cykler om åtta år. År ett till sju besiktigas ledningen (driftbesiktning) okulärt från helikopter en gång per år. Det åttonde året görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar m.m. kontrolleras. Jordtag besiktigas för att säkerställa att de uppfyller kraven i starkströmsföreskrifterna. Tekniska underhållsåtgärder som kan bli aktuella styrs av de fel som upptäckts på ledningen vid besiktningarna. Eftersom delarna i anläggningarna kontinuerligt byts ut, i enlighet med ovanstående rutiner, går det inte att avgränsa en lednings tekniska livslängd. Anlitade entreprenörer följer Svenska Kraftnäts rutiner för underhållsarbeten och blir därigenom upplysta om de lagkrav som gäller KULTURMINNESSKYDD Gällande regelverk och föreskrifter till skydd för kulturmiljön ska följas vid alla underhållsarbeten enligt 2 kap. 10 kulturminneslagen samt 30 skogsvårds-lagen. Detta regleras även i Svenska Kraftnäts tekniska riktlinjer (se Naturvårdshänsyn). Entreprenören har en aktiv roll i att informera sig om vilka särskilda restriktioner som gäller inom arbetsområdet och kontrollera om det finns särskilda skötselplaner för arbetsområdet inlagda i Svenska Kraftnäts underhållssystem. Anmälan sker till berörd länsstyrelse om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under underhållsåtgärderna. Vid underhållsåtgärder som medför att fornlämningar kan påverkas markeras samtliga fornlämningar med fornlämningsband vilket innebär att de är väl synliga inför de markarbeten som kommer att utföras i samband med arbetet. Inga ledningsstolpar placeras i fornlämning eller inom fornlämningsområde. Hänsyn tas till fornlämningarna i samband med anläggande av transportvägar, schaktning eller andra markingrepp NATURVÅRDSHÄNSYN Gällande regelverk och föreskrifter till skydd för kultur- och naturmiljön ska följas vid alla underhållsarbeten enligt 12 kap. 6 miljöbalken och 2 kap. 10 kulturminneslagen. Detta inkluderar samråd med länsstyrelsen och andra berörda. Svenska Kraftnät hänvisar även till TR Riktlinjer för underhåll av ledningsgator samt TR Miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (dessa finns att läsa på Svenska Kraftnäts hemsida). Samtliga entreprenörer anlitade för ledningsunderhåll och liknande uppdrag ska följa dessa riktlinjer. Som komplement till de tekniska riktlinjerna ovan har verket tagit fram en fältmanual Biologisk mångfald i våra ledningsgator - Svenska Kraftnät för de entreprenörer som besiktigar och röjer. Den ska

71 71 användas som stöd för att känna igen områden med högt naturvärde och innehåller även konkreta förslag på skötselåtgärder för olika områdestyper. 7.2 SKOGLIGT UNDERHÅLL Underhållsröjning skall i största möjliga utsträckning utföras under barmarksperioden. Vid sådant snödjup att risk för höga stubbar eller nedtryckning av vegetation föreligger, skall röjning av skogsgatan avbrytas. Fällning av farliga träd i sidoområdena skall så långt möjligt utföras under tid då tillvaratagande av virke är gynnsamt. Underhållsröjning skall utföras av personer med god erfarenhet av skogsarbetet och betryggande kännedom om säkerhetsanvisningarna för underhåll av ledningsgata. Vid underhållsröjning skall alla medverkande erhålla sådana instruktioner, att de är helt införstådda med faran att arbeta invid en spänningsförande ledning. Röjningen skall utföras på det för ledningsägaren mest ekonomiska sättet. Hänsyn skall dock alltid tas till markägares synpunkter som bör beaktas i samband med underhållsröjningen. Detta medför att underhållsröjningen kan ske på olika sätt beroende på de lokala förhållanden som råder. Anlitade entreprenörer kommer att följa Svenska Kraftnäts rutiner för underhållsröjning och blir därigenom upplysta om de lagkrav som gäller INTERVALL Röjning med tillhörande kantträdsavverkning ska i de flesta fall utföras med åtta års intervall. Avgörande för intervallets längd är tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Röjningsbesiktning ska utföras vid minst ett tillfälle mellan röjningarna, vilket innebär att ledningsgatan ska tillses regelbundet med fyra års intervall. Skogliga underhållsåtgärder över tid: År 1 Röjning År 2 Kantträdsavverkning År 4 Röjningsbesiktning År 7 Extra röjningsbesiktning År 8 Röjning o.s.v RÖJNING Generellt gäller att all lågväxande vegetation ska sparas. Skogsgatan får härigenom ett tilltalande utseende samtidigt som natur- och viltvård gynnas. Enbuskar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar håller effektivt plantor av högväxande arter borta. De bör därför gynnas genom att de befrias från konkurrens med högväxande arter. Patrullstig eller transportväg inom skogsgatan ska kalröjas till en bredd av tre meter. Även stolpplatserna ska kalröjas, vilket innebär att inga träd eller buskar får stå kvar mellan stolpbenen, ej heller närmare stolpe eller stag än tre meter. Hänsyn ska även tas till markägarens önskemål när det gäller prydnadsträd, fruktodlingar m.m. i eller i anslutning till ledningsgatan. Det har visat sig att en ledningsgata som underhålls med jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för många arter. Röjningsarbetet utförs normalt som motormanuellt arbete med röjsåg KANTTRÄDSAVVERKNING Träd som kan komma för nära ledningen vid exempelvis storm eller fall stämplas (mäts och märks med färgprick). Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i möjligaste mån minimeras. Detta kan ske till exempel genom avverkning på tjälad mark och att maskinerna är utrustade med miljöband samt använder miljöoljor. Under senare tid har andra metoder provats, istället för att avverka träden toppas träden med hjälp av anordning som hänger under en helikopter RÖJNINGSBESIKTNING Besiktning utförs mitt emellan två röjningsperioder. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom närområdet (4,5 m) från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Året före planerad röjning kontrolleras ledningen så att ingen vegetation kommit för nära faslinorna. Detta görs för att röjningsarbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt KULTURMINNESSKYDD Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. 10 kulturminneslagen. Anmälan sker till berörd länsstyrelse om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under underhålls-

72 72 åtgärderna. Vid underhållsåtgärder som medför att fornlämningar kan påverkas markeras samtliga fornlämningar med fornlämningsband vilket innebär att de är väl synliga inför de markarbeten som kommer att utföras i samband med arbetet. Inga ledningsstolpar placeras i fornlämning eller inom fornlämningsområde. Hänsyn tas till fornlämningarna i samband med anläggande av transportvägar, schaktning eller andra markingrepp NATURVÅRDSHÄNSYN Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att arbetsföretaget väsentligt kan komma att ändra naturmiljön (i de fall arbetsföretaget inte omfattas av tillståndsplikt eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken), skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 12 kap. 6 miljöbalken.

73 73 8 ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARING Allmänna intressen Intressen som företräds eller främjas av samhället, det allmänna, till skillnad från enskilda intressen. Betydande miljöpåverkan, BMP För projekt (verksamheter och åtgärder) används betydande miljöpåverkan i Sverige för att avgöra vilka process- och innehållskrav som ska ställas på ansökan. Biologisk mångfald Artrikedom i ett ekosystem. Biotopskydd Skydd av biotop enligt miljöbalken. En biotop utgörs av en livsmiljö eller naturtyp som karakteriseras av ett antal miljöfaktorer och är lämplig för vissa djur och växter. Bonitet Skogsmarks bördighet eller virkesproducerande förmåga. Boniteten avgörs i huvudsak av områdets jordmån, klimat, fuktighetsförhållanden och exposition. Boniteten uttrycks i skogskubikmeter per hektar och år. Detaljplan Upprättas av kommunen för att med bindande verkan fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål. Farliga träd Betecknar träd, som är eller fram till nästa underhållsröjning kan bli farliga för ledningens driftsäkerhet. Flora Växtartsindelning. Fornlämningar Fornlämningar är spåren av mänsklig verksamhet som syns eller finns i vår omgivning och är skyddade enligt lagen om kulturminnen, (KML). Till varje fornlämning hör ett markområde runt den som har samma lagskydd som själva fornlämningen. Områdets storlek skiftar beroende på fornlämningens art och betydelse och dess läge i landskapet. Fysisk miljö Mark, vattenområden, landskap, kulturmiljö, infrastruktur, anläggningar, byggnader, ekosystem, klimat samt upplevelser i den fysiska miljön. Högväxande vegetation Betecknar sådana arter, som på växtplatsen kan bli så höga att de stör ledningens drift. Kantträd Betecknar de farliga träd, som växer utanför det engångsersatta området och för vilka ersättning ska betalas när de avverkas.

74 74 Koncession För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd enligt ellagen, så kallad Koncession. Handläggningen av ansökan sker hos Energimarknadsinspektionen som även oftast fattar beslut om koncession. I vissa fall är det regeringen som fattar beslut om koncession. Kulturmiljö Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Miljöbalken Den samlade miljölagstiftningen i Sverige. Trädde i kraft 1 januari Miljöeffekt Förändrad miljökvalitet i olika avseenden, orsakad av t.ex. ett stationsprojekt. Miljöeffekt uttrycks objektivt. Miljökonsekvens Följden av vissa miljöeffekter för något intresse. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande bedömning. Kulturlämningar I landskapet finns förutom de fasta fornlämningarna ytterligare spår av människors verksamhet vilka i dagsläget ej skyddas enligt kulturminneslagen men har stor betydelse i kunskapen om tidigare generationers aktiviteter och levnadsvillkor. Dessa benämns här kulturlämningar och kan exempelvis vara rester efter kolningsverksamhet såsom kolbottnar, kolmilor, kolarkojor, bebyggelselämningar i form av husgrunder, agrara lämningar som odlingsrösen och hägnader, gränsmarkeringar i befintliga och gällande gränser m.m. Hänsyn till värdefulla lämningar i skogsmarker stadgas i skogsvårdslagen. Lämningar i jordbruksmark skyddas enligt biotopskyddet. Landskapsbild Den anblick som ett landskap erbjuder. I miljökonsekvensbeskrivningen görs en bedömning av påverkan på landskapet. Detta innebär analys och värdering av hur ledningen syns och upplevs från olika platser i landskapet, det vill säga hur ledningen påverkar landskapsbilden. Ledningsgata Avser det område längs en kraftledning, inom vilket vissa krav måste uppfyllas enligt starkströmsföreskrifterna. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Lågväxande vegetation Betecknar sådana arter, som på växtplatsen uppenbart inte kan bli så höga att de stör ledningens drift. Miljökvalitet Kvalitet hos mark, luft, landskap etc. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Ett dokument särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag och vars innehåll är grundat på en process där verksamhetsutövaren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillvaratar kunskap om hur verksamheten eller åtgärden inverkar på människors hälsa och miljön i den mening begreppet används i miljöbalken. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Syftet är att värna om naturtyper och livsmiljöer för arter som EU-länderna kommit överens om att bevara. Naturreservat Områden med hög biologisk mångfald, värdefulla naturmiljöer och arter eller friluftsvärden kan skyddas som naturreservat, vilket är det vanligaste skyddet för naturen. Området kan ägas av vem som helst och markägaren får en ersättning för det intrång som uppkommer på grund av olika bestämmelser. Dessa skyddas med hjälp av miljöbalken. Naturvårdsprogram Områden som finns redovisade i länens naturvårdsprogram är intressanta och värdefulla naturområden i länet. Programmet ska ligga till grund för åtgärdsprogram som ska ge underlag för skydd och vård av särskilt värdefulla naturområden, för handläggning av markanvändarfrågor och för den fysiska planeringen.

75 75 Naturvärden Förutom ett generellt begrepp avser begreppet områden som inte når upp till kvaliteten nyckelbiotop i skogsstyrelsens inventeringar. De kan förväntas bli nyckelbiotoper inom en inte alltför avlägsen framtid. Nollalternativ Ett nollalternativ avser en framtida situation utan att projektet genomförs. Nyckelbiotop Mindre mark- eller vattenområde som utgör eller kan utgöra livsmiljö för utrotningshotade djur eller växter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Rödlistade arter kan finnas här. Riksintresse Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Riksintressena skyddas i miljöbalken. Samlad bedömning En viktning (inbördes värdering av faktorer), där MKB tillsammans med annat beslutsunderlag ska möjliggöra för beslutsmyndigheten att samlat bedöma projektets verkningar, inte fråga för fråga eller konsekvens för konsekvens utan med en helhetsbild av projektets verkningar. Skogsgata Betecknar det skogsområde längs en kraftledning inom vilket ledningsägaren vid underhåll röjer i huvudsak all högväxande vegetation. Sumpskogar Sumpskogar innefattar all trädbärande blöt mark där träden i moget stadium har en medelhöjd på minst 3 meter och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent. Skogsstyrelsen inventerar och klassificerar sumpskogsområden i naturvärdesklass 1-4, där 1 är högsta värdet. Våtmarker Länsstyrelsen inventerar och klassificerar våtmarker i naturvärdesklasserna 1-4, där 1 är högsta värdet. Översiktsplan Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen, till exempel riksintressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vattenfrågor. Samråd Ett samråd ska enligt miljöbalken informera, höra och beakta myndigheter, enskilda och organisationer som berörs av en verksamhet. Sidoområden Betecknar de områden längs en kraftledning, som är belägna på ömse sidor om skogsgatan. Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan finnas träd som utgör en fara för ledningens säkerhet.

76 76 REFERENSER LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsen Gävleborgs län, , Regionalt underlagsmaterial (RUM) KOMMUNER Nordanstigs kommun, Översiktsplan för Nordanstigs kommun, 2004 Hudiksvalls kommun, Översiktsplan för Hudiksvalls kommun, 2008 Söderhamns kommun, Översiktsplan för Söderhamns kommun, 2006 Ockelbo kommun, Översiktsplan för Ockelbo kommun, 1990 Gävle kommun, Översiktsplan för Gävle kommun, 1990 ÖVRIGA Riksantikvarieämbetet, , Fornminnesregistret (FMIS) Skogsstyrelsen, , Skogens Källa Bergsstaten, , Utdrag ur mineralrättsregistre

77