FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 220 kv LEDNING STADSFORSEN-HÖLLEFORSEN-UNTRA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 220 kv LEDNING STADSFORSEN-HÖLLEFORSEN-UNTRA"

Transkript

1 FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 220 kv LEDNING STADSFORSEN-HÖLLEFORSEN-UNTRA MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MAJ 2010 Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd 1 Förlängning av koncession för 220 kv ledning Stadsforsen-Hölleforsen-Untra. Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs och Uppsala län :29:21

2 PROJEKTORGANISATION Projektledare Anne-Sophie Arbegard Anna Sedvall Wiklund Miljökonsekvensbeskrivning ursprunglig utgåva Uppdragsledare Petra Sarközi, SwedPower AB MKB-Handläggare Martin Åslund, Eva-Britt Karlsson och Lasse Kyläkorpi, SwedPower AB Miljökonsekvensbeskrivning reviderad utgåva Uppdragsledare Fredrik Nystrand Vattenfall Services Nordic AB. MKB-Handläggare Fredrik Nystrand och Greta Lindberg, Vattenfall Services Nordic AB. Kartmaterialet i denna rapport har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: Lantmäteriverket i2007/797. Svenska Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av SwedPower AB, Vattenfall Services Nordic AB och Svenska Kraftnät. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:22

3 SVENSKA KRAFTNÄT Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el och naturgas. Svenska Kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska Kraftnät har över 325 anställda, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2009 var omsättningen ca miljoner kronor. Svenska Kraftnät har tre dotterbolag och sex intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool. Mer information finns på vår webbplats FÖRORD Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, syftar till att utgöra underlag för en samlad bedömning av den befintliga 220 kv ledningens Stadsforsen-Hölleförsen-Untra (RL 8 s1-5, 7,9) inverkan på människors hälsa och säkerhet, miljön och på hushållningen med naturresurser vid en förlängning av koncession för linje. Den aktuella 220 kv ledningen sträcker sig från Stadsforsen i Jämtlands län söderut till Untra i Uppsala län. Den totala ledningssträckan är 294 km. Denna MKB ingår som ett led i tillståndsprocessen och utformas i enlighet med gällande lagstiftning. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:22

4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 5 01 INLEDNING Bakgrund Avgränsning Behovet Prognos för strömlaster Metod 7 07 MILJÖKONSEKVENSER JÄMTLANDS LÄN Ragunda kommun MILJÖKONSEKVENSER VÄSTERNORRLANDS LÄN Sundsvalls kommun PLANERING OCH TILLSTÅND Tillstånd Gällande tillstånd för aktuell ledning Samråd och information ALTERNATIV Nollalternativet Alternativa sträckningar TEKNIK Ledningens tekniska utförande Markbehov Säkerhet Övrigt ledningsnät ELEKTROMAGNETISKA FÄLT OCH LJUDEFFEKTER Elektromagnetiska fält Ljudeffekter MILJÖKONSEKVENSER GÄVLEBORGS LÄN Nordanstigs kommun Hudiksvalls kommun Söderhamns kommun Gävle kommun UPPSALA LÄN Tierps kommun DRIFT OCH FRAMTIDA UNDERHÅLL Löpande drift och ledningsunderhåll Skogligt underhåll SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER GENERELLA MILJÖKONSEKVENSER Miljömål Miljöbalkens krav Allmänt om beskrivningar och konsekvensbedömningar Kartredovisning av berörda intressen Bedömningsgrunder 32 Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:22

5 SAMMANFATTNING 5 Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, beskriver Svenska Kraftnäts 220 kv ledning Stadsforsen - Hölleforsen (RL8 S1-9) - Untra (RL8 S 2-5, 7, 9). MKB:n utgör en bilaga till Svenska Kraftnäts ansökan om förlängning av giltighetstiden för koncession för kraftledningen. Kraftledningen löper genom Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs och Uppsala län och berör sju kommuner; Ragunda, Sundsvall, Nordanstig, Hudiksvall, Söderhamn, Gävle och Tierp. Ledningen har funnits i drift sedan 1947 och ingår i det nationella stamnätet och är en viktig länk i 220 kv systemet genom att den bland annat binder samman vattenkraftproduktionen i Indalsälven med Upplandsregionens konsumtionscentra. Ledningen är av stor betydelse för elförsörjningen i Sundsvalls-, Söderhamns- och Gävleregionerna. Ledningens längd är totalt 294 km och berör huvudsakligen skogsmark med inslag av odlingslandskap och våtmarker. Kraftledningen är upphängd i så kallade portalstolpar av trä med en höjd på 18 meter upp till regeln. MKB:n behandlar den befintliga ledningen utan alternativa lokaliseringar. Följande olika intresseområden som ledningen berör har behandlats kommunvis i MKB:n: > Rekreation och friluftsliv > Naturresurser (jordbruk, skogsbruk eventuella täkter) > Boendemiljö (boende utmed kraftledningen och magnetfält) > Kommunala planer > Rennäringen Där ledningen är lokaliserad till skogsmark är den uppförd i portalstolpar av trä som inte är högre än skogen, vilket medför att ledningen exponeras lite mot omgivningen. På de ställen som ledningen passerar öppen mark som älvar och vattendrag är exponeringen större. Ledningen har funnits under 55 år och borde inte vara ett främmande inslag i landskapet. Ledningen passerar genom eller nära en del värdefulla natur- kultur- och friluftsområden men ledningens påverkan på dessa områden bedöms som liten. I samband med upprättandet av denna MKB har bostadshus som finns inom på 100 meter från kraftledningens centrum dokumenterats. Antalet identifierade bostadshus inom 100 meter och magnetfältens storlek för dessa redovisas i MKB:n. > Lokalisering > Landskapsbild > Naturmiljö > Kulturmiljö Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:22

6 6 01 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Den befintliga 220 kv ledningen Stadsforsen - Hölleforsen - Untra utgår från Stadsforsen via Hölleforsen söderut till Untra. Ledningen är totalt 294 km lång och passerar genom Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs och Uppsala län och berör sju kommuner. Ledningen har varit i drift sedan Koncessionstiden löper ut och Svenska Kraftnät lämnade 2004 in en ansökan om förlängning av koncession i befintlig ledningssträckning. Denna MKB är en revidering av tidigare inlämnad MKB för att tillmötesgå de synpunkter och förslag som framkommit från Energimarknadsinspektionen och under samrådsförfarandet Tabell 1.1 Förteckning över delsträckor DELSTRÄCKA LITTERA LÄN Stadsforsen - Hölleforsen RL8 S1 Jämtland Hölleforsen - Järkvissle RL8 S2 Jämtland och Västernorrland Anslutning till Järkvissle RL8 S9 Västernorrland Järkvissle - Hällsjö RL8 S3 Västernorrland Hällsjö - Söderala RL8 S7 Västernorrland och Gävleborg Söderala - Valbo RL8 S4 Gävleborg Valbo - Untra RL8 S5 Gävleborg Miljökonsekvensbeskrivningen utgör bilaga till Svenska Kraftnäts ansökan om förlängning av nätkoncession avseende 220 kv ledningen Stadsforsen - Hölleforsen (RL8 S 1-9) - Untra (RL8 S 2-5, 7, 9). En översikt över ledningen och dess delsträckor redovisas i tabell 1.1 och i figur AVGRÄNSNING En geografisk avgränsning av det område som studerats i denna MKB har gjorts. Avgränsningen omfattar ett område om ca 100 meter på vardera sidan av ledningen. Om det förekommer objekt som kan påverkas på ett längre avstånd från ledningen har även dessa behandlats i denna MKB. I denna MKB detaljstuderas och beskrivs de intressen som faller inom det avgränsade området. Intressen som faller utanför det avgränsade området redovisas i kartorna, men det ges ingen detaljerad information eller djupare konsekvensanalys av dessa. För att avgöra vilka intressen som störst vikt ska läggas vid i MKB:n har först en översiktlig genomgång gjorts av tänkbara berörda intressen. För intressen som inte bedöms bli påverkade ges ingen konsekvensbeskrivning. 1.3 BEHOVET 220 kv ledningen Stadsforsen-Hölleforsen-Untra, ingår i det nationella stamnätet. Ledningen utgör en viktig länk i 220 kv-systemet där den knyter ihop vattenkraftproduktionen i bland annat Indalsälven med förbrukningcentra i Upplandsregionen. Ledningen matar via transformeringar i Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:22

7 7 Hällsjö, Söderala och Valbo underliggande 130 kvnät och är där av stor betydelse för elförsörjningen av Sundsvalls-, Söderhamns- och Gävleregionen. Ledningen fungerar även delvis som uppsamlingsledning för ett par vattenkraftverk längs Indalsälven. 1.4 PROGNOS FÖR STRÖMLASTER Många faktorer tillsammans påverkar vilka överföringssituationer som kan uppstå på stamnätet i framtiden. På den avreglerade elmarknaden påverkas också överföringarna på stamnätet mycket av vilka avtal som sluts mellan fria aktörer både inom och utom landet. Närmare bedömningar av de strömlaster som kan förväntas i framtiden, kräver studier av kraftbalanser och belastningsfördelningar. Osäkerhetsfaktorerna på längre sikt är dock så stora och så många, att de resultat dessa beräkningar idag kan ge, inte kan anses relevanta som bedömningsgrund. 1.5 METOD Ledningssträckningen har inventerats genom att studera kommunala översiktsplaner, länsstyrelsens planeringsunderlag (RUM), Skogsstyrelsens digitala register (Skogens Källa), Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) samt genom fältstudier. Värdefulla natur-, kultur- och friluftsområden och övriga intressen som kan beröras av ledningen har inventerats enligt ovan liksom förhållanden vad gäller detaljplaner och områdesbestämmelser. Förekomsten av byggnader har inventerats inom den zon som enligt gällande starkströmsföreskrifter skall vara byggnadsfri, dvs. ca 7 meter från ledningens ytterfas utanför planlagt område respektive 10 meter från ledningens ytterfas inom planlagt område. Inga situationer som skulle föranleda ansökan om dispens har noterats. Bostadsbebyggelse har dessutom inventerats på ett avstånd av 100 meter på respektive sida av ledningens centrum. Redovisningen av närliggande hus görs i kapitlen 6-10 där avstånd och magnetfält för respektive hus redovisas i tabellform. Magnetfältsvärdena är teoretiskt beräknade värden baserade på årsmedelströmlasten på ledningen. MKB:n är disponerad enligt följande: I kapitel 1 beskrivs ledningens bakgrund och ledningsägaren. I kapitel 2 följer en redogörelse för tillståndsprocessen, Kapitel 3 redogör för nollalternativet och alternativa sträckningar. I kapitel 4 ges en enklare teknisk beskrivning av ledningen. Kapitel 5 behandlar elektriska och magnetiska fält och kapitel 6 innehåller en översiktlig beskrivning av berörda intressen, ledningens omgivningspåverkan och en kort beskrivning av Svenska Kraftnäts miljöarbete. Miljöbedömningar har gjorts i en tregradig skala: små, måttliga och stora konsekvenser. Kapitel 7-10 ger en kommunvis genomgång av de intressen som berörs av ledningen. I kapitel 11 ges en redogörelse för drift och underhåll av ledningen. Vid den samlade bedömningen i kapitel I kapitel 12 ges en samlad bedömning av ledningens inverkan på natur, kultur, friluftsliv, infrastrukur och övriga intressen. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:22

8 8 Figur 1.1. Översiktskarta över hela ledningssträckningen mellan Stadsforsen och Untra. Figur 1.2. Översiktskarta som visar ledningens sträckning i Ragunda kommun i Jämtlands län respektive Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:22

9 9 GNARP Nordanstigs kommun DELSBO Gävleborgs län IGGESUND HUDIKSVALL Hudiksvalls kommun SÖDERHAMN LJUSNE Söderhamns kommun Gävle kommun VALBO GÄVLE Uppsala län Tierps kommun SKÄRPLINGE Figur 1.3. Översiktskarta som visar ledningens sträckning i Nordanstig, Hudiksvalls, Söderhamns och Gävle kommuner i Gävleborgs län respektive Tierps kommun i Uppsala län. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:23

10 10 02 PLANERING OCH TILLSTÅND 2.1 TILLSTÅND KONCESSION För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd nätkoncession. Energimarknadsinspektionen prövar ansökningar om nätkoncession. Handläggningen av ett koncessionsärende sker i flera olika steg. Nätägaren och verksamhetsutövaren, i det här fallet Svenska Kraftnät, gör en skriftlig ansökan som åtföljs av bl.a.a en MKB. Energimarknadsinspektionen inhämtar därefter yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. Följande lagar och föreskrifter är berörda i samband med ansökan om Förlängning av koncession: > Ellagen (1997:857) bestämmelser om nätkoncession. > Elförordningen (1994:1250) hur koncessionsansökan ska se ut och hur ansökan prövas. > Förordning om elektriska starkströmsanläggningar (2009:22) regler för utförande och skötsel av anläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. > Miljöbalken (1998:808) > 2 kap. Allmänna hänsynsregler mm. > 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden > 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. > 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. > 7 kap Tillstånd för att bedriva verksamhet/ vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (t.ex. intrång i Natura 2000). LEDNINGSRÄTT För att få börja byggnationen av ledningen krävs förutom tillstånd, koncession, även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägare och nätägare. Fastighetsägaren ersätts för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen med ett engångsbelopp. Därefter ansöker nätägaren om ledningsrätt hos Lantmäterimyndigheten, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledning. Ledningsrätten gäller för all framtid. 2.2 GÄLLANDE TILLSTÅND FÖR AKTUELL LEDNING För kraftledningen finns gällande koncession för linje med anläggningsnummer 8100AF, som beviljades och gällde till En ansökan om förlängning av koncession har lämnats in till Energimyndigheten Koncessionen gäller till dess att inlämnad ansökan om förlängning av koncession har prövats slutligt av Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:24

11 11 Energimarknadsinspektionen. Rätten att bibehålla ledningen över berörda fastigheter är tryggad genom ledningsrätt. 2.3 SAMRÅD OCH INFORMATION Enligt miljöbalken 6 kap. 4 ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen. Samråd ska även ske med berörda kommuner, berörda fastighetsägare och övriga som kan anses vara berörda av aktuell ledning. Verksamhetsutövaren ska lämna uppgifter om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning, dess förutsedda miljöpåverkan samt redovisa alternativ till planerad verksamhet. Denna reviderade utgåva är en omarbetning för att tillmötesgå de synpunkter som framkommit under samråden samt bemöta de synpunkter som framförts av Energimarknadsinspektionen. 2.4 TIDPLAN Svenska Kraftnät har för avsikt att lämna in kompletterande handlingar till Energimarknadsinspektionen under Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:24

12 12 03 ALTERNATIV 3.1 NOLLALTERNATIVET Om koncessionen för den aktuella ledningen Stadsforsen-Hölleforsen-Untra inte förlängs skulle det få förödande konsekvenser för elförsörjningen i Sundsvall, Söderhamn och Gävle med omgivningar, då denna ej skulle kunna säkerställas. Vissa driftsituationer och reservdriftlägen skulle inte kunna hanteras. Vidare skulle bland annat produktionen i två av vattenkraftverken i Indalsäven inte kunna utnyttjas då nätförbindelse skulle saknas. Stamnätet är dimensionerat för att klara bortfall av en del eller komponent, exempelvis en ledning, utan att detta leder till avbrott i elförsörjningen. Vid utebliven koncession skulle emellertid inte detta krav kunna uppfyllas. Risken för störningar och sannolikheten för mörkläggning ökar. Vilka konsekvenserna blir i ett visst läge beror till stor del på den då aktuella driftsituationen och belastningen i övrigt på nätet. Utebliven koncession får också direkta konsekvenser på miljön genom fysiskt intrång under rivningsarbetet med bl.a. transportvägar, körväg i ledningsgator och uppställningsplatser för maskiner. Förutom allmänna intrång av tillfälliga byggnadsområden kan störningar uppstå genom eventuell anläggningstrafik med tunga fordon. Efter en rivning kommer ledningsgatan i skogsmark successivt att återgå till ursprungliga skogstyper. I en övergångsfas kommer ett ökat slyinslag att uppstå. Borttagande av stolpar från jordbruksmark minskar hinder för drift. En utebliven koncession för denna ledning medför att ledningen måste ersättas i annan sträckning med nya intrång som följs. 3.2 ALTERNATIVA STRÄCKNINGAR I och med att detta är en förlängning av koncession och inga konflikter med närboenden eller allvarligare intrång i andra intressen har kunnat identifierats, studeras ingen alternativ sträckning. Som framgår av nollalternativet finns det ett behov av den befintliga 220 kv ledningen. Om ledningen skall flyttas innebär det nya intrång i mark och miljö på annan plats. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:24

13 04 TEKNIK LEDNINGENS TEKNISKA UTFÖRANDE Den aktuella 220 kv ledningen mellan Stadsforsen och Untra är till största delen uppförd i portalstolpar av trä, se principskiss nedan. Linorna i ledningen är huvudsakligen av typen simplex, dvs en lina i varje fas. Ledningen är utrustad med topplina förutom på sträckan mellan Järkvissle och Hällsjö i Jämtlands län. Topplinans uppgift är att förhindra blixtnedslag i fasledarna och skydda stationerna mot överspänning vid blixtnedslag. Vid Valbo, där ledningen har beteckningen RL 8 S5, är den sammanbyggd i julgransstolpar med 220 kv ledningen RL 34, på en sträcka av ca 1 km. Trebenta fackverksstolpar förekommer där ledningen går i vinkel. Generellt för portalstolparna är att de är cirka 18 meter höga med ett fasavstånd om 7,9 meter. En ledning byggd med denna typ av stolpar och spänningsnivå kräver i regel en 36 meter bred ledningsgata där högväxande vegetation tas bort, se skiss, figur 7.1. Julgransstolparna har en höjd av ca meter, se skiss figur MARKBEHOV Området invid en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:1). Enligt dessa skall bl.a. en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. Det finns vidare bestämmelser om minimiavstånd (7 meter inom Figur 4.1. Portalstolpe i trä. detaljplan och 10 meter utanför detaljplan) mellan kraftledningar och byggnader för att undvika risken för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader. Hur stor yta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark ledningen sträcker sig över. I åkermark utgörs markbehovet av de ytor ledningsstolparna samt eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark krävs en ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. De bestäm- Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:24

14 14 mellan byggnad och närmaste faslina. Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Ledningen är vidare utrustad med åskskydd vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom de i ledningen monterade topplinorna och jordtag. Portalstolpar saknar för närvarande klätterskydd. Stålstolpars fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i stolpen, vilket kan vara en säkerhetsrisk. Stolpar kan konstrueras med klätterskydd i områden nära bebyggelse där man kan förvänta sig att flera människor uppehåller sig m 4.4 ÖVRIGT LEDNINGSNÄT Den aktuella ledningen uppfyller gällande starkströmsföreskrifter vid korsning av och parallellgång med andra kraftledningar. Figur 4.2. Julgransstolpe 2x220 kv. melser som finns om minsta avstånd mellan vegetation och ledning medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. Den befintliga ledningsgatan har en genomsnittlig bredd av 36 meter. Ledningsgatans bredd illustreras i figur SÄKERHET Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). Av starkströmsföreskrifterna följer bland annat att det krävs avstånd på minst sju till tio meter, beroende på om området är detaljplanelagt eller inte, Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:24

15 05 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT OCH LJUDEFFEKTER 15 I följande kapitel behandlas frågan om elektromagnetiska fält och ljudeffekter kring kraftledningar. Kapitlet inleds med en kortfattad redogörelse för det aktuella forskningsläget inom området följt av Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy. Kapitlet avslutas med en redogörelse av de ljudeffekter som kan uppstå kring kraftledningar och dess tillbehör. 5.1 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT ALLMÄNT Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. I Sverige används frekvensen 50 perioder per sekund (50 Hz) i kraftsystemet. Detta innebär att spänning och ström varierar i takt med frekvensen 50 Hz. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i fasledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, fasernas inbördes läge, spänningsnivån och strömlasten (hur mycket el som överförs i ledningen). Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen. Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Kring en mark-, sjö- eller tunnelförlagd kraftledning finns ett magnetiskt fält men inget elektriskt fält då detta skärmas av med den jordade skärmen av koppartrådar/blymantel i kablarna. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjden, dvs. ca 1,5 m ovanför markytan. När magnetfältet beräknas, används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd årsmedelströmlasten. Årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid av året, exempelvis under kalla vinterdagar då Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:24

16 16 elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet HÄLSOASPEKTER OCH REKOMMENDATIONER Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Vissa epidemiologiska studier har observerat en ökad risk för barnleukemi vid exponeringsnivåer över 0,4 mikrotesla (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder). Däremot ses ingen riskökning under 0,4 mikrotesla. Det finns ingen känd biologisk mekanism som kan förklara hur så svaga fält skulle kunna ge upphov till sjukdom och det saknas stöd från experimentell forskning. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. > Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan hämtas på finns mer information om hälsoaspekter SVENSKA KRAFTNÄTS MAGNETFÄLTS- POLICY FÖR VÄXELSTRÖMSLEDNINGAR Svenska Kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i att Svenska Kraftnät har antagit en magnetfältspolicy som vi tillämpar i alla koncessionsärenden: Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska Kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska Kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska Kraftnät anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska Kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 μt, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. Vid magnetfältsnivåer över 4,0 μt, där människor bor eller vistas varaktigt, är Svenska Kraftnät beredd att vidta åtgärder för att minska magnetfälten eller erbjuda inlösen av byggnaden ÅTGÄRDER OCH KOSTNADER FÖR ATT MINSKA MAGNETFÄLT Det finns olika tekniska lösningar för att minska magnetfälten. Ett exempel för luftledningar är att Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:25

17 17 placera faserna så att de bildar en liksidig triangel. En nackdel med en sådan placering är dock att risken för överslag samt ljud- och radiostörningar ökar. Ett annat alternativ för att minska magnetfält kan vara att flytta ledningen. Detta alternativ skapar dock nya intrång på andra ställen. Det förekommer att Svenska Kraftnät i vissa fall erbjuder inlösen av byggnad för att minska exponeringen för magnetfält. Markkabel nämns ibland som alternativ för att minska magnetfält. Detta väljs dock endast i speciella fall framför luftledning. Kabel används normalt inte som ett alternativ för att minska magnetfält vid ny eller befintlig luftledning. Detta beror främst på driftsäkerhet och investeringskostnad. Vid fel på kabeln kan det ta från någon vecka till flera månader innan den är reparerad. Långvariga fel riskerar att få allvarliga konsekvenser för elförsörjningen. Dessutom är investeringskostnaden gånger högre för markkabel, beroende på spänning och utförande, än för luftledning. ledningar på sträckan RL8 S5. Slutligen visar figur 5 att magnetfältet överstiger 4μT upp till 13 meter från ledningens mitt på denna delsträcka. De redovisade värdena på magnetfält för enskilda bostadshus, har beräknats enligt teoretiska formler med parametrarna strömlast och avstånd. Värdena avser magnetfältet på 1,5 meters höjd över mark. Avvikelser från de angivna magnetfältsvärdena för respektive redovisade bostadshus kan förekomma på grund av topografiska variationer i terrängen. Bostadshus belägna inom 100 meter från ledningens centrum redovisas under rubriken boendemiljö i de kapitel som behandlar respektive kommun. Årsmedeltrömlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det kan förekomma perioder då det inte går någon ström alls i ledningen och perioder då strömlasten uppgår till mer än årsmedelvärdet MAGNETFÄLT FÖR AKTUELL LEDNING Magnetfältets utbredning i sidled från kraftledningens centrum med olika fasavstånd framgår av diagrammen nedan. Magnetfältet i diagrammet är beräknat på årsmedelströmlasten för den aktuella ledningen. Av Figur 5.1 framgår att magnetfältet blir 4 μt ca 56 meter väster från och 3 meter öster från ledningens centrum där ledningen sträcker sig parallellt med andra ledningar i Ragunda kommun. För delsträckan RL8 S1 överstiger inte magnetfälten 4 μt (Figur 5.2). Av Figur 5.3 framgår det att magnetfälten överstiger 4 μt ca 15 meter från ledningsmitt på delsträcka RL8 S3. På delsträcka RL8 S7 överstiger magnetfälten 4 μt upp till 50 meter väster om ledningens mitt (Figur 5.4). På delsträckan RL8 S7 överstiger magnetfälten 4 μt på upp till 5 meter från ledningens mitt, se figur 5.5. På sträckan RL8 S4 sträcker sig ledningen parallellt med ledningarna ÄL41 och ÄL42 och magnetfältet överstiger 4 μt upp till 5 meter från ledningens mitt, se figur 5.6. Av figur 5.7 framgår det att magnetfältet inte överstiger 4 μt där ledningen sträcker sig parallellt med ett flertal Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:25

18 18 RL8 S1 söder om Stadsforsen och parallellt med RL56 och RL2 S1, i Ragunda kommun 10,0 9,0 8,0 Mikrotesla 7,0 6,0 5,0 4,0 RL8 S1 i centrum V 3,0 2,0 1,0 Ö 0, Meter Figur 5.1. Magnetfält väster och öster om Stadsforsen-Hölleforsen (RL 8 S1) parallellt med två andra ledningar. RL8 S1 mellan Stadsforsen och Hölleforsen i Ragunda kommun. 3,5 3,0 2,5 Mikrotesla 2,0 1,5 V 1,0 0,5 Ö 0, Meter Figur 5.2. Magnetfält väster och öster om RL 8 S1. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:25

19 19 RL8 S3 mellan Järkvissle och Stor-Sundsjön i Sundsvalls kommun 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 Mikrotesla 6,0 5,0 4,0 V 3,0 2,0 1,0 Ö 0, Meter Figur 5.3. Magnetfält väster och öster om RL 8 S3 i Sundsvalls kommun. RL8 S7 parallellt med CL3 S2 efter passage av Ljungan vid Hällsjö i Sundsvalls kommun 8,0 7,0 Mikrotesla 6,0 5,0 4,0 3,0 RL8 S7 2,0 V 1,0 Ö 0, Meter Figur 5.4. Magnetfält väster och öster om RL 8 S7 i Sundsvalls kommun. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:25

20 20 5,0 4,5 4,0 3,5 Mikrotesla 3,0 2,5 2,0 1,5 Väster 1,0 0,5 Öster 0, Meter Figur 5.5 Magnetfält väster och öster om RL8 S7 i Gävleborgs län. 5,0 4,5 4,0 RL 8 s 4 ÄL 41 ÄL 42 3,5 3,0 Mikrotesla 2,5 2,0 Väster 1,5 1,0 0,5 Öster 0, Meter Figur 5.6 Magnetfält för 220 kv ledningen RL 8 S4. Vid Hagaström i Valbo sträcker sig ledningen parallellt med och 35 meter väster om Vattenfalls kraftledning ÄL 41 och 43 meter väster om Vattenfalls kraftledning ÄL 42. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:25

21 21 RL 8 och RL 34 i julgransstolpe 4,0 3,5 2 st. 130 kv ledningar i julgransstolpe Mikrotesla 2 st. 130 kv ledningar i julgransstolpe 3,0 2,5 2,0 1,5 RL 8 S5 1,0 Väster 0,5 Öster 0, Meter Figur 5.7 Magnetfält för 20 kv ledningen RL 8 S5 vid Solhem och Valboåsen. Ledningen är sammanbyggd i julgransstolpar med Svenska Kraftnäts 220 kv ledning RL34, mellan Vattenfalls dubbla 130 kv ledningar på västra (33,5 m) respektive östra (17,5 m) sidan. 9,0 8,0 7,0 6,0 Mikrotesla 5,0 4,0 3,0 2,0 Väster 1,0 Öster 0, Meter Figur 5.8 Magnetfält vid 220 kv ledningen RL 8 S5 från söder om Valbo. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:25

22 LJUDEFFEKTER Ljudeffekter från kraftledningar alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktigt väder till exempel i dimma och regn som koronaaktiviteten är hög. Liknande förhållanden kan också uppkomma vid snöfall. På en ren och torr elektrisk ledning är koronaurladdningarna mycket små och det så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. När fasledarna är våta samlas en mängd vattendroppar på ledarnas undersida. Dropparna ger upphov till en förstärkning av det elektriska fältet på ledarytorna och kan då orsaka en kraftig ökning av antalet koronaurladdningar. Ljudet från kraftledningarna är sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Vid stora koronaförluster, till exempel vid kraftigt regn eller då ledaren är belagd med rimfrost, kan även rena toner förekomma. Förekomsten av såväl rena toner som det bredbandiga bruset minskar dock med tilltagande ålder på fasledarna. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med läckströmmar på isolatorer. Detta har liksom koronaljudet karaktären av ett bredbandigt brus, det vill säga alla frekvenser inom det hörbara området förekommer i ungefär samma omfattning. Isolatorbuller kan förekomma under regn samt vid starkt nedsmutsade isolatorer i kombination med hög luftfuktighet. Ljudnivån är emellertid låg och orsakar i de flesta fall inga störningar. Koronaaktiviteten och följaktligen även ljudnivån är lägre för 400 kv-ledningar av modern konstruktion med tre grova linor per fas än för äldre typer av 400 kv-ledningar med två linor per fas. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv ledning uppgå till db(a). Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. Av Statens Naturvårdsverks rapport 3147 Analys av ljud och luftföroreningar följer dock att ljud från kraftledningar överstigande dessa nivåer bör undvikas. Vid planering av nya ledningssträckningar och vid planering av bostadsbebyggelse och liknande intill kraftledningar bör man därför se till att ljudnivån ej överskrider db(a). I områden med låg bakgrundsnivå (till exempel i områden med gles småhusbebyggelse eller med fritidsbostäder eller i områden för rörligt friluftsliv). För områden avsedda för permanentbostäder är motsvarande siffra db(a). Med ljudnivå menar man här medianvärdet av ljudnivån vid nederbörd. Även transformatorstationer alstrar ljud. En större 400/130 kv transformator har exempelvis en ljudnivå som på 100 meters avstånd motsvarar db(a). Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:25

23 06 GENERELLA MILJÖKONSEKVENSER 23 Detta avsnitt inleds med att ge en övergripande bild av de förutsättningar som gäller för ledningen och dess påverkan på om-givningen. Därefter redovisas miljöintressen och naturresurser över aktuellt område, se kartor Bilaga 1:1-1:9, följt av beskrivning, konsekvenser samt åtgärdsförslag för respektive miljöintresse. En bedömning/värdering av konsekvenser görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets eller störningens omfattning. na, såväl positiva som negativa, beskrivs i en tregradig skala; små, måttliga eller stora. Där inte annat anges avses negativ konsekvens. Om konsekvenserna är positiva anges detta. För att förtydliga finns under ett flertal miljöintressen beskrivningar vad som avses med t.ex. stora konsekvenser för landskapsbild, naturmiljö osv. Detta för att underlätta för läsaren att förstå hur bedömningarna är gjorda då dessa i många fall inte är mätbara. En tabell med sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser redovisas avslutningsvis i kapitel MILJÖMÅL BESKRIVNING Nationella miljömål I arbetet mot en hållbar utveckling för att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser samt att skydda natur och kulturlandskap har 16 nationella miljömål antagits av riksdagen. Miljömålen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De 16 nationella miljömålen är följande: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Regionala miljömål Sveriges nationella miljömål beskriver ett samhälle som är (ekologiskt) hållbart. Varje län bryter ner Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:25

24 24 och konkretiserar de nationella miljökvalitetsmålen, inklusive delmål, till egna regionala miljömål. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv. Några utgör en del av hela miljökvalitetsmålet, andra utgör ett steg på vägen. Ledningssträckan Stadsförsen-Hölleforsen-Untra passerar genom fyra län och berörs därmed av regionala miljömål i Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs och Uppsala län. Lokala miljömål De lokala miljömålen visar vilka mål som behöver uppnås för att en god livsmiljö ska erhållas i respektive kommun. Lokala mål och åtgärder behövs för att t.ex. visa vilka lokala värden som finns att bevara eller vad som behöver göras för att komma till rätta med de hot som finns mot en god livsmiljö. Många kommuner har i dagsläget inte antagit lokala miljömål utan befinner sig arbetsprocessen med att ta fram dessa. Ledningen passerar genom följande sju kommuner; Ragunda, Sundsvalls, Nordanstigs, Hudiksvalls, Söderhamns, Gävle och Tierps kommuner. Av dessa sju kommuner har Söderhamn och Gävle brutit ned de regionala miljömålen och antagit lokala miljömål KONSEKVENSER Tre av miljömålen; Säker strålmiljö, Levande skogar och God bebyggd miljö, berörs i samband med koncessionsförlängningen. Dessa miljömål finns redovisade nedan. Västernorrlands län Senast 2020 utsätts inte medborgare för strålning som överskrider gällande rikt-, gräns- eller referensvärden. (Länseget mål) Säker strålmiljö -lokalt miljömål Inga lokala miljömål för de områden som berörs av ledningen finns antagna Levande skogar - nationellt miljömål Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Delmål 2. Förstärkt biologisk mångfald. Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt: > mängden hård död ved skall öka med minst 40 % i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad, > arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 %, > arealen gammal skog skall öka med minst 5%, > arealen mark föryngrad med lövskog skall öka. Delmål 3. Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år Säker strålmiljö - nationellt miljömål Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Delmål 3. Elektromagnetiskt fält. Riskerna med elektromagnetiskt fält ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Säker strålmiljö - regionalt miljömål Jämtlands län: Delmål 3. Delmålet har inte regionaliserats. Levande skogar - regionalt miljömål Jämtlands län: Delmål 2. Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt: > Mängden hård död ved bevaras och förstärks. Den bör öka med ca 30 % fram till år År 1998 utgjorde torra träd och vindfällen ca 3 % av det totala virkesförrådet. (Regionaliserat mål) > Arealen äldre lövträdsrik skog skall öka med ca 10 % till Andelen äldre lövträdsrik skog var 5,7 % år 1998, dvs. i utgångsläget. (Regionaliserat mål) > Arealen gammal skog ska öka med ca 5 % fram till Andelen mark föryngrad med lövskog ska öka. Senast år 2020 ska Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:25

25 25 minst 2 % av länets ungskogar under 10 år vara föryngrade med lövträd, med avsikt att domineras av lövträd under sin omloppstid. (Regionaliserat mål) Delmål 3. Delmålet har inte regionaliserats. Västernorrlands län Delmål 2. Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt: > Mängden hård död ved skall öka med 30 % till år (Regionaliserat mål) > Arealandelen äldre lövträdsrik skog skall öka till (Regionaliserat mål) > Arealen gammal skog skall öka med minst 5 % till 2010, arealen som föryngras med lövskog skall öka till Delmål 3. Delmålet har inte regionaliserats. Delmål 2. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 vara identifierade och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. En god bebyggd miljö- regionalt miljömål Jämtlands län: Delmål 1. Delmålet har regionaliserats men innebär inga förändringar för kraftledningar. Delmål 2. Alla ska ha förståelse för, känna delaktighet i och ansvar för länets kulturmiljöer genom att kunskaperna om det byggda kulturarvet och dess betydelse ska utvecklas och spridas. Bebyggelsens kulturhistoriska värden ska omfattas av en långsiktigt hållbar förvaltning och ses som en drivande kraft i utvecklingen av ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer. Målet ska vara uppfyllt (Regionaliserat mål) En god bebyggd miljö- nationellt miljömål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Delmål 1, Planeringsunderlag Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för: hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras, > hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas, > hur grön och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö- som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas. > hur energianvändningen skall effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas. Västernorrlands län Delmål 1. Delmålet har regionaliserats men innebär inga förändringar för kraftledningar. Delmål 2. Senast 2010 har alla kommuner särskilda program för tillvaratagande och utveckling av kultur- och arkitekturhistoriska värden samt har inarbetat frågorna i översiktsplan. (Regionaliserat mål) ÅTGÄRDER Svenska Kraftnäts miljöpolicy Svenska Kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar energiförsörjning. Vi utvecklar energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Vårt arbete underlättar utbyggnaden av förnybar energi och ger klimatpolitiken största möjliga handlingsutrymme. Genom arbetet bidrar vi till att de nationella miljökvalitetsmålen nås. Vi uppnår detta genom att > se till att våra medarbetare är miljömedvetna och har den miljökompetens som krävs > fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > ställa miljökrav i alla upphandlingar och säkerställa att kraven följs > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:25

26 26 miljöfrågor > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder > ständigt utveckla miljöarbetet så att vi kontinuerligt minskar vår påverkan på miljön > noggrant följa lagar och andra krav inom miljöområdet Svenska Kraftnäts miljömål Miljöarbetet inriktas mot följande långsiktiga mål. Målen anknyter till de nationella miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. > De utsläpp av växthusgaser som orsakas av verksamheten ska kontinuerligt minskas. > Stationer och ledningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att utbyggnaden av förnybar energiproduktion i landet främjas. > Farliga ämnen ska successivt fasas ut. De farliga ämnen som används ska hanteras så att de inte läcker ut i miljön. > Försiktighetsprincipen om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält ska följas genom att Svenska Kraftnät magnetfältspolicy tillämpas. > Den biologiska mångfalden i ledningsgatorna ska gynnas och hotade arters livsmiljöer värnas. Svenska Kraftnäts naturvårdsarbete Under senare år har det blivit känt att många växtoch djurarter, som ursprungligen hör till det öppna odlingslandskapet, trivs i landets kraftledningsgator. Dessa arters livsmiljöer har minskat kraftigt under 1900-talet, eftersom allt färre marker i Sverige hålls öppna genom bete och slåtter, s.k.hävd. Detta har lett till att många arter idag är hotade. I kraftledningsgatorna har flera av dessa hävdgynnade arter funnit en reträttplats. De återkommande röjningarna i kraftledningsgatorna skapar öppna marker, som påminner om gamla tiders ängs- och betesmarker. Inventeringar av flora och fauna har bekräftat att många öppenmarksarter lever här. Ungefär 2-5% av den totala ytan i Sveriges ledningsgator uppskattas vara artrika. På dessa platser finns oftast en koppling till gynnsam geologi, tidigare markanvändning och näringsinnehåll i marken. Många av våra hotade ängsarter behöver mager, kalkrik mark och hävd för att trivas. Kraftledningsgatans potential som livsmiljö för hotade fjärilsarter har också uppmärksammats. Vissa dagfjärilsarter, t.ex. väddnätfjäril, har alltmer blivit beroende av kraftledningsgator. Svenska Kraftnät har under flera år arbetat för att gynna den biologiska mångfalden i kraftledningsgator. Några åtgärder är: > Kartläggning av artrika kraftledningsgator. > Metod för identifiering av artrika biotoper. > Försök med olika typer av skötsel i samarbete med Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU. > Inventeringar av växter och insekter. > Dokumentation av värdefulla områden och hur de ska skötas. > Utbildning av skogsinspektörer. > I fyra kraftledningsgator i Uppland har Svenska Kraftnät skapat visningsområden där man kan studera hur ledningsgatornas skötsel bidrar till artrikedomen. De senaste årens naturvårdsarbete har gett Svenska Kraftnät ökad kunskap och verktyg för att lättare kunna anpassa skötseln av kraftledningsgatorna. 6.2 MILJÖBALKENS KRAV I Miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som inte är av försumbar betydelse. Dessa ska följas av alla. Vid tillståndsprövning eller liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler följts. Nedan beskrivs de kortfattat. 1 Bevisbörderegeln Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:25

27 27 Av ansökan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning framgår hur verksamheten påverkar människors hälsa och miljön. Därmed anser Svenska Kraftnät att bevisbörderegeln följs. 2 Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas bedömda konsekvenser för verksamhetens påverkan på omgivningen. Svenska Kraftnät anser att man som verksamhetsutövare och genom anlitade konsulter och entreprenörer besitter erforderlig kunskap för att bedriva verksamheten. 3 Försiktighetsprincipen Principen benämns även som Bästa möjliga teknik. Den innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Principen om bästa möjliga teknik (Best Available Technique, BAT) innebär att man för yrkesmässig verksamhet ska använda sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. Svenska Kraftnät åtar sig att iaktta försiktighet avseende påverkan på miljö och hälsa och använder sig av bästa möjliga teknik vid underhåll av ledningen mm. 4 Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Vid underhåll och reparation av ledningen eftersträvas att inga kemiska produkter används som kan medföra risk för människors hälsa och miljön. 5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet skall drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. För bedömning av hur principerna bäst ska tillämpas bör aktuell verksamhet eller åtgärd bedömas ur ett vaggan-till-gravenperspektiv, genom t.ex. livscykelanalys. Svenska Kraftnät anser att stamnätet innebär ett effektivt sätt att transportera energi. Material och tjänster vid underhåll av ledningen handlas upp enligt miljökrav ställda av Svenska Kraftnät. 6 Lokaliseringsprincipen För alla verksamheter och åtgärder som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. Svenska Kraftnät anser att ledningens befintliga placering medför minsta intrång och olägenhet. 7 Skälighetsregeln Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. I MKB:n redovisas skäligheten av åtgärder och kostnader för att minska magnetfält. 8 Skadeansvar Innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt Miljöbalken 10 kap. Principen om att förorenaren ska betala (Polluter Pays Principle, PPP) innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärder, som ska vidtas för att uppfylla Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:26

28 28 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Svenska Kraftnät är medveten om skadeansvarsprincipen hanterar regeringens tillåtlighetsprövning. (Stoppregeln repsektive slutavvägning). Övriga delar av Miljöbalken (1989:808) som berörs är: > Kap 3. Grundläggande bestämmelser för hushåll ning med mark- och vattenområden. Ledningen berör områden av riksintresse. > Kap 4. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten i vissa områden i landet Ledningen berör områden med geografiska bestämmelser. > Kap 6. Miljökonsekvensbeskrivningar. En miljökonsekvensbeskrivning upprättas i samband med förlängning av koncessionen för ledningen. > Kap 7. Skyddad natur. Ledningen passerar Natura 2000 områden och strandskyddsområden, Natura 2000 områdena bedöms ej påverkas och ej heller syftet med strandskyddsbestämmelserna. > Kap 9. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Kring ledningen alstras ett elektromagnetiskt fält. 6.3 KARTREDOVISNING AV BERÖRDA INTRESSEN Berörda intressen redovisas även i karta bilaga A. Redovisningen sker från norr till söder. 6.4 ALLMÄNT OM BESKRIVNINGAR OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR I följande avsnitt ges en övergripande beskrivning av landskapet och hur ledningen inverkar på landskapet. en är uppdelad i följande intresseområden: landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, bebyggelse och boendemiljö, planförhållanden. rennäringen samt infrastruktur. Ledningens kommunvisa inverkan på de nämnda intresseområdena beskrivs mer ingående under respektive avsnitt nedan LANDSKAPSBILD Med landskapsbild avses i denna MKB hur landskapet uppfattas visuellt. Riktning, skala, landform och struktur är centrala och begreppen öppet och slutet används för att beskriva landskapsbilden. Generellt exponeras en ledning mindre när den sträcker sig genom skogsmark och följer landskapsformerna. Där ledningen passerar över höjder och exponeras mot himlen ökar skalkontrasten och ledningen blir mer synlig. I ett storskaligt öppet landskap kan ledningen bli mindre påtaglig än där den korsar ett småbrutet landskap med småskalig bebyggelse som står i skalkontrast mot ledningen. I områden där många människor rör sig är exponeringsgraden större NATURMILJÖ Naturmiljöbegreppet är mycket vidsträckt och omfattar exempelvis berggrund, jordlager, yt- och grundvatten samt växter och djur på land och i vatten. Att bevara värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans Natura 2000 Inom Europeiska Unionen, EU, byggs för närvarande upp ett nätverk av värdefulla naturområden. Nätverket kallas Natura Medlemsländerna har definierat de arter och naturtyper som är av gemensamt bevarandeintresse för hela EUregionen. Syftet med Natura 2000 är att bevara dessa naturtyper. Skapandet av Natura 2000 är en av EU:s viktigaste åtgärder för att bevara biologisk mångfald. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EG:s två naturvårdsdirektiv, Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet. I Natura 2000 områdena ska dessa arter och naturtyper, som är skyddsvärda ur ett EU-perspektiv, bevaras för framtiden. Sedan den 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000 områden klassade som riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken. Införandet av Natura 2000 i svensk lag har inneburit att det är förbjudet att utan tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken bedriva någon typ av verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000 område. Denna tillståndsplikt gäller även för verksamheter som bedrivs eller vidtas utanför Natura 2000 området. Av betydelse är således inte var verksam- Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:26

29 29 Figur 6.1. Ledningen (till höger i bild) mellan Stadsforsen och Hölleforsen. heten är lokaliserad utan den effekt den har på syftet och bevarandemålen för Natura 2000 området. Riksintresse för naturmiljön Områden som är av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i den svenska naturen. De ska innehålla olika landskaps- och naturtyper och tillsammans utgöra de mest värdefulla områdena i ett nationellt perspektiv. Detta innebär att områdena har ett begränsat skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Biotopskydd Med biotopskydd avses mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade arter eller som annars är skyddsvärda. Definitionen av biotopskydd är inskriven i 7 kap. miljöbalken och är således skyddat genom lag. Nyckelbiotoper Skogsområden med mycket höga naturvärden eller skogar med egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter kan klassas som en nyckelbiotop ( Nyckelbiotoper kan delas upp på dels nyckelbiotoper som identifierats av Skogsstyrelsen och dels nyckelbiotoper som identifierats av skogsbolagen. Skillnaden mellan dessa är att Skogsstyrelsen inventerar nyckelbiotoper i det småskaliga skogsbruket och bolagen själva inventerar nyckelbiotoper i det storskaliga skogsbruket. Naturvärden Naturvärden är områden som hyser vissa naturvärden utan att det når upp till kvaliteten nyckelbiotop. De kan däremot förväntas bli nyckelbiotoper inom en inte alltför avlägsen framtid. Flora och fauna De biotoper, natur- och vegetationsområden som ledningen passerar har under en tidsperiod av ca 55 år varit utsatta för löpande underhållsröjning av träd- och slyvegetation. Det har medfört att andra livsbetingelser har utvecklats för flora och fauna i ledningsgatan. Den biotop som skapas i ledningsgatan kan vara ändamålsenlig för framförallt småvilt och vissa växtsamhällen. Vegetationen i ledningsgatan tenderar att vara mer artrik än i de omgivande miljöerna, främst beroende på att ljuskrävande arter får förbättrade livsvillkor. Många arter som är starkt knutna till det öppna odlingslandskapet har idag blivit hotade då dessa arters naturliga livsmiljöer dramatiskt har minskat under 1900-talet. Fler av dessa arter har funnit en reträttplats i kraftledningsgatorna. De återkommande röjningarna i ledningsgatorna kan skapa öppna ängsliknande marker som starkt påminner om gamla hävdade marker. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:26

30 30 Artrikedomen är ofta hög i övergångszonerna mellan skog och öppen mark, de så kallade kantzonerna eller brynzonerna. Kollisioner mellan fåglar och kraftledningar har förekommit, men den aktuella 220 kv ledningen passerar inte genom något fågelrikt område. För älgar och hjortdjur har en födobiotop skapats i ledningsgatan. Då gräs förekommer rikligt i kraftledningsgatan ger det goda förutsättningar för sorken att leva där vilket i sin tur ger upphov till att räv, mård och olika vesslor vistas där. Våtmarker Med våtmarker avses i denna MKB alla våtmarkstyper från sjöar och vattendrag till myrar. Undtantaget är sumpskogar som fått ett eget avsnitt (se nedan). I Sverige har det genomförts en landsomfattande våtmarksinventering där alla våtmarkena har klassats på en tregradig skala. Det har även utarbetats en nationell myrskyddsplan för Sverige. Naturvårdsverket har genom arbetet med myrskyddsplanen kunnat klassa myrarnas skyddsvärde på en tregradig skala. Vid sjöar och vattendrag finns det ett generellt strandskydd på 100 meter från stranden. Strandskyddet kan vara utökat till 300 meter på vissa håll eller borttaget genom planbestämmelser. Syftet med strandskyddet är att skydda naturområden nära vattnet samt att förhindra bebyggelse och därmed ge allmänheten bättre tillträde till dessa områden. Sumpskogar Sumpskogar innefattar all trädbärande blöt mark där träden i moget stadium har en medelhöjd på minst tre meter och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent. Sådana trädbestånd räknas som sumpskog även på fuktig mark och fuktighetsälskande arter täcker minst hälften av befintligt fälteller bottenskikt. Med fuktighetsälskade arter i bottenskiktet avses främst de s.k. sumpmossorna, dvs. flertalet vitmossor och björnmossa KULTURMILJÖ Med kulturmiljö avses i denna MKB samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Hit räknas kulturhistoriskt intressanta områden i form av värdefull bebyggelse och kulturlandskap som hyser historiska lämningar som exempelvis fornlämningar. För byggnadsminnen och fornlämningar gäller att de omfattas av lagen (1988:950) om kulturminnen (KML). Till en fast fornlämning hör ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Riksintresse för kulturmiljövården Ett område av riksintresse är en kulturmiljö som är unik eller speciell i en region, riket eller internationellt sett. Riksintressen ska representera hela landets historia från förhistorisk tid till nutid och är skyddade enligt miljöbalken. Kulturmiljöer av riksintresse ska visa hur människan utnyttjat tillgängliga naturresurser, samhällets utveckling, näringsliv, sociala villkor, byggnadsskick och estetiska ideal. Fornlämningar Fornlämningar, odlingslandskap och bebyggelse ingår i ett kulturlandskap som avspeglar en lång historia, från stenålder till det moderna turistsamhället. Kulturmiljöerna representerar områdets speciella levnadsvillkor och den kultur-historiska utvecklingen. Samerna har utnyttjat området för jakt, fiske och renskötsel under lång tid men lämningarna efter den äldre samiska kulturen är mycket diskreta. Skog och Historia Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har i projektet Skog och historia genomfört inventeringar av de svenska skogarna för att kartlägga historiska spår av mänsklig aktivitet i skogsmark. Projektet bedrivs regionalt tillsammans med Länsstyrelser, Skogsstyrelsens regionorganisation, Länsarbetsnämnder och Länsmuseer REKREATION OCH FRILUFTSLIV Med friluftsliv avses i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse, fysisk aktivitet och avkoppling. Områden av riksintresse ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. De är eller kan bli attraktiva för besökare från stora delar av landet; kanske rent av från hela landet och även från utlandet. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:26

31 NATURRESURSER Utmed ledningens sträckning berörs områden med naturresurser så som jordbruk, skogsbruk, åker, äng och betesmarker. Andelen skogsmark och åkermark samt övrig mark/vatten utefter ledningen redovisas i respektive kommunavsnitt BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor kan förväntas vistas under en längre tid, så som permanentbostäder, fritidshus, skolor, industribyggnader och kontorslokaler PLANFÖRHÅLLANDEN En kraftledning omfattas alltid av en kommunal översiktsplan. En kraftledning strider vanligtvis inte mot översiktsplan. Det är oftast inom detaljplanelagt område som en ledning kan vara i strid med en plan. Om sådant område finns, redovisas det i respektive kommunkapitel RENNÄRINGEN Renskötselns markanvändning varierar mellan årstiderna, beroende av väderleksförhållanden och måste anpassas efter de faktiska betesförhållandena. Framförallt under vinterperioden varierar förhållandena mellan åren beroende på snödjup, snökonsistens, isförhållanden etc. Rennäringen är en extensiv näring och därför arealkrävande INFRASTRUKTUR Ledningen berör ett flertal infrastukturanläggningar som t.ex. vägar och järnvägar. Kraftledningar i sig är en del av det svenska infrastrukturnätet. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:26

32 BEDÖMNINGSGRUNDER Bedömningsgrunderna för konsekvensbedömning av ledningens inverkan på omgivningen som beskrivs i detta avsnitt gäller generellt. I tabell 6.1 ges en överblick av hur bedömingen av ledningens påverkan på olika intressen görs. Bedömningen görs i en tregradig skala; Små, måttliga och stora konsekvenser. Bedömningarna är en sammanvägning av all faktorer och ledningens påverkan på ett delintresse kan bedömas ha måttliga konsekvenser, men vid en sammanvägning av alla delintressen kan den sammanvägda bedömningen bli små konsekvenser. Tabell 6.1 Bedömningsgrunder INTRESSE- OMRÅDE SMÅ KONSEKVENSER MÅTTLIGA KONSEKVENSER STORA KONSEKVENSER Riksintresse Små konsekvenser uppstår när kraftledningen påverkar syftet med riksintresset i liten grad. Måttliga konsekvenser uppstår när de visuella störningarna är begränsade till mindre områden, eller när kraftledningen ger en begränsad påverkan på syftet med ett riksintresse Stora konsekvenser uppstår när kraftledningen upplevs som mycket påtaglig och skapar störningar i miljöer med särskilt höga värden eller särskilda krav. Exempel på sådana störningar är när kraftledningen exponeras i ett småskaligt landskap, uppfattas som dominerande och motverkar syftet med riksintresset. Landskapsbild Små konsekvenser uppstår när kraftledningen påverkar upplevelsen av landskapet i liten grad. Ledningen exponeras endast i storskaligt landskap eller i skogsmark, där den följer landskapsformernasriktning. Måttliga konsekvenser uppstår när de visuella störningarna är begränsad till vissa mindre frekvent besökta eller obebodda delar av landskapet. Kraftledningen exponeras i ett mestadels storskaligt landskap och dominerar eller kontrasterar omgivningen i begränsad omfattning. Små konsekvenser uppstår när kraftledningen påverkar upplevelsen av landskapet i liten grad. Ledningen exponeras endast i storskaligt landskap eller i skogsmark, där den följer landskapsformernas riktning. Naturmiljövård Små konsekvenser uppstår när påverkan av kraftledningen begränsats till naturmiljöer utan kända naturvärden. Måttliga konsekvenser uppstår när delar av naturvärden inom områden med höga naturvärden förstörs eller påverkas negativt på annat sätt. Påverkan på naturvärden är temporär och sker främst under byggtiden. Stora konsekvenser uppstår när värdekärnan i områden med höga dokumenterade naturvärden, såsom värdefulla våtmarker eller andra områden med hög biodiversitet eller som hyser sårbara/hotade arter, förstörs eller försvinner. Fragmentering av naturmiljön leder till barriäreffekter som får märkbara konsekvenser för större djur. Påverkan innebär skador på naturvärden över ett långt tidsperspektiv. Kulturmiljövård Små konsekvenser uppstår när enstaka fornlämningar påverkas eller tas bort. De enstaka objekten är inte betydelsebärande för kulturmiljöns helhet. Samband och strukturer kan uppfattas även fortsättningsvis. Måttliga konsekvenser uppstår när kulturmiljön fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga. Stora konsekvenser uppstår när kulturmiljöer med högt bevarandevärde (i ett nationellt perspektiv) och/eller att kulturmiljöer med stort upplevelsevärde och pedagogiskt värde tas bort eller på annat sätt påverkas så att helhetsmiljön inte längre kan uppfattas och strukturer och samband bryts. Rekreation och friluftsliv Små konsekvenser uppstår när de störningar som uppstår i projektet inte medför att nyttjandet av området till rekreation och friluftsliv påverkas. Upplevelsevärdet och områdets attraktion kvarstår i stort. Måttliga konsekvenser uppstår när det fysiska intrånget av kraftledningen i vissa delar påverkar upplevelsevärdet och områdets attraktion. Nyttjandet av området för rekreation och friluftsliv kvarstår dock eller minskar marginellt. Stora konsekvenser uppstår när upplevelsevärdet i eller tillgängligheten till områden med höga dokumenterade värden för det rörliga friluftslivet eller större sammanhängande naturområden, t.ex. riksintressen, påverkas drastiskt på grund av de störningar som kraftledningen innebär. Antalet besökare minskar och nyttjandet av friluftsområdet minskar. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:26

33 33 Naturresurser Planförhållanden Små konsekvenser innebär att kraftledningens påverkan på den aktuella naturreseursen inte innebär något hinder för utvinnande av resursen eller någon risk för förstörelse av resursen Små konsekvenser innebär att kraftledningen inte berör planlagt område. Ledningen kan dock berör översiktsplan, men inte stå i strid mot denna. Måttliga konsekvenser innebär att kraftledningens påverkan på den aktuella naturreseursen kan innebära ett hinder för eller försvåra utvinnande av resursen eller någon risk för förstörelse av resursen. Måttliga konsekvenser innebär att kraftledningen berör planlagt område, men att inverkan är perifer. Stora konsekvenser uppstår när ledningens påverkan på den aktuella naturreseursen innebär ett påtagligt hinder för utvinnande av resursen eller att en risk för förstörelse av resursen föreligger. Stora konsekvenser innebär att kraftledningen berör planlagt område och att inverkan på området är påtaglig. Rennäringen Små konsekvenser innebär att tillgängligheten till betesmarker inte påverkas av den nya kraftledningen i någon större grad. Inga områden av riksintresse berörs av barriäreffekter eller andra störningar. Måttliga konsekvenser uppstår när tillgängligheten till frekvent använda betesmarker inom riksintresseområden försämras då kraftledningen skär av och ger upphov till barriäreffekter. Renskötseln kan inte bedrivas i samma omfattning som tidigare eller får inte möjlighet att utvecklas på grund av störningarna. Stora konsekvenser uppstår när riksintresseområden för rennäring och flyttleder påverkas av störningar som ljud och barriäreffekter. Tillgängligheten till de strategiska områdena försämras påtagligt och får till följd att renskötseln inte längre kan bedrivasinom ett betesområde. Infrastruktur Små konsekvenser innebär att ledningen inte strider mot starkströmsföreskrifterna, eller att den inte utgör ett hinder på annat sätt. Måttliga konsekvenser innebär att krafteldningen kan uppfyller starkströmsföreskrifterna, men att den kan utgöra ett begränsande inslag för infrastrukturen i området. Stora konsekvenser innebär att kraftledningen strider mot gällande starkströmsföreskrifter och utgör ett hot mot de som färdas eller vistas inom ledningens närhet, t.ex. att höjdavståndet till ledningen från en allmän väg är för litet. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:26

34 34 07 MILJÖKONSEKVENSER JÄMTLANDS LÄN 7.1 RAGUNDA KOMMUN Kraftledningen (RL8) sträcker sig från Stadsforsen i Ragunda kommun, Jämtlands län söderut till Untra i Tierps kommun, Uppsala län. Ledningen berör endast en liten del av Ragunda kommun på en sträcka om ca 7,5 km från Stadsforsens kraftstation strax söder om Bispgården vidare söderut till Hölleforsens kraftstation och länsgränsen LANDSKAPSBILD Ledningen passerar huvudsakligen genom skogsmark och norrländska älvdalar. De berörda landskapstyperna i Jämtlands län samt ledningens inverkan på dessa beskrivs nedan. Ledningen utgår från Stadsforsen som är ett kraftverk i Indalsälven. Ledningen är lokaliserad till Indalsälvens närområde. Indalsälvens dalgång är kommunens främsta tillgång för turismen och dalgången har en storslagen landskapsbild med berg, skogar och kulturbygder som följs av en Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:26

35 35 Figur 7.1. Ledningen korsar Indalsälven med ett luftspann. förnämlig turistväg. Ledningen korsar indalsälven vid Stadsforsens kraftverk. Ledningen sträcker sig huvudsakligen genom obebyggd skogsmark. Ledningens trästolpar är inte framträdande i denna typ av miljö. Ledningen exponeras tydligt i landskapet vid passagen över Indalsälven. Tabell 7.1 Naturmiljö TYP AV NATURINTRESSE Natura 2000 Nyckelbiotop Nyckelbiotop Nyckelbiotop NAMN Meåfallet Stadsforsen Igeltjärnen Meåfallet Ledningen bedöms ha en måttlig påverkan på landskapsbilden i Ragunda kommun. Då ledningen är befintlig och har funnits på platsen en längre tid bedöms det som ett större intrång i landskapsbilden att flytta ledningen än att låta den vara kvar i befintlig sträckning NATURMILJÖ Den befintliga ledningen passerar ett antal områden av intresse för naturmiljön. Objekt som berörs är Natura 2000, nyckelbiotoper och biotopskydd. Nedan ges en redogörelse för de intressen naturmiljön som finns invid eller i ledningens sträckning. Intresseområdena visas på karta i bilaga 1 och i tabell 7.1. Några kilometer söder om Stadsforsen i höjd med Biotopskydd Stadsforsen Björnberget tangerar ledningen sydvästra delen av Meåfallets Natura 2000 område (habitat direktivet). Ledningen berör tre nyckelbiotoper i Ragunda kommun: sydväst om Stadsforsen, vid korsning av Ygeltjärnen samt vid Meåfallets Natura 2000 område. Ledningen berör ett biotopskydd i form av vattendrag med mindre omgivande småvatten i granskog sydväst om Stadsforsen. Vad gäller konsekvenserna av ledningen på flora och fauna bedöms konsekvenserna på naturmiljön i ledningsgatan i skogsterräng vara generellt positiv eftersom artrikedomen ökar. I den aktuella ledningsgatan har floran och faunan stabiliserat sig efter 55 år. De nyckelbiotoper och biotopskydd som berörs Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:26

36 36 av ledningen bedöms inte påverkas negativt av ledningen. Ledningen bedöms inte ha någon negativ inverkan på naturintressena vid vattenområdena. Strandskyddet är inte heller hotat av ledningen. Sammantaget bedöms ledningen ha liten påverkan för naturmiljön i kommunen. Då ledningen är befintlig och har funnits på platsen en längre tid bedöms det som ett större intrång att flytta ledningen än att låta den vara kvar i befintlig sträckning. Vid underhållsåtgärder som kan komma att väsentligen påverka naturmiljön sker ett samråd enligt Miljöbalken 12 kap KULTURMILJÖ Dalgången längs Indalsälven är rik på kulturmiljöer och kulturvården i kommunen riktas mot att bevara de levande jordbruksbygder och fäbodar som finns. Ledningen berör dock inte något sådant område i kommunen. Ledningen passerar lämningar av äldre torpbebyggelse söder om Stadsforsen. Objektet är klassat som övrig kulturhistorisk lämning i Fornminnesregistret (Fors 68:1). Tabell 7.2 Fornlämningar RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP EGENSKAP Fors 68:1 Ragunda Övrig kulturhistorisk lämning Torplämning Genom den inventering som utförts inom kraftledningens sträckning har kännedom om förekomst av fornlämningar erhållits och hänsyn kan tas för att undvika skador på fornlämningar vid underhåll av ledningen och ledningsgatan. Den befintliga kraftledningen bedöms ge små konsekvenser för kulturminnen eller fornlämningar i kommunen. Då ledningen inte påverkar kulturmiljöerna i kommunen i någon större omfattning föreslås inga åtgärder för ledningens lokalisering. Eventuella fornlämningar i ledningsgatan markeras innan underhållsarbete påbörjas för att minimera risken för skada på lämningen. Anmälan sker till Länsstyrelsen om tidigare ej kända fornlämningar påträffas i samband med underhåll av ledningen. Samråd enligt kulturminneslagen 2 kap. 10 kan behövads i samband med underhållsarneten REKREATION OCH FRILUFTSLIV Området längs ledningssträckningen från Hölleforsen och söderut till länsgränsen är av riksintresse för friluftslivet. Det är vanligt att ledningsgatans patrullstig fungerar som vandrings- skoter-och skidled. Jakt på älg, björn och småvilt sker i området och även här nyttjas den befintliga ledningsgatan. Ledningen kan upplevas som störande från nyttjade vandringsleder och andra begränsade områden vid t.ex. sjöar och älvpassager, men ledningen bedöms inte utgöra något hinder för det rörliga friluftslivet inom riksintresseområdet. Ett sprakande ljud, koronaeffekt, kan upplevas vid fuktig väderlek under ledningen. För vandringsleder vilka korsar ledningen avklingar ljudpåverkan snabbt efter passagen och ljudet bedöms som därmed inte innebära några negativa konsekvenser. För det rörliga friluftslivet där vistelse i orörd natur eftersöks kan ledningen uppfattas negativt och ledningen visuella intrång kan påverka upplevelsen. Sammantaget bedöms konsekvenserna för rekreation och friluftsliv vara små. Strandnära skyddsvegetation invid fiskförande bäckar och vattendrag sparas i möjligaste mån vid underhållsröjning NATURRESURSER Ledningen passerar till övervägande del genom skogsmark i kommunen. Nedan beskrivs de naturresurser som berörs. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:27

37 37 I större delar av länet bedrivs i dag ett rationellt skogsbruk. Skogslandskapets mångfald utgör även en resurs i fråga om dess flora, fauna samt skogens rekreativa värden. Tillgänglighet till skogsskiften är en förutsättning för ett rationellt skogsbruk. Den skogliga omloppstiden i regionen är år. En yta av 27 ha produktiv skogsmark har tagits i anspråk vid byggandet av kraftledningen. Skogen närmast ledningsgatan har påverkats i varierade grader sedan etableringen av den befintliga ledningsgatan. Dessa kantzoner är ofta påverkade av ledningsskötsel i form av anläggning och nyttjande av patrullstigar samt fällning av kantträd. Påverkan på den totala arealen produktiv skogsmark i kommunen bedöms vara liten. Ledningen bedöms medföra små konsekvenser för naturresurserna i kommunen. Fastighetsägarna har fått ekonomisk ersättning i samband med byggnationen för det intrång som ledningen utgör. De försiktighetståtgärder som vidtas vid underhållet av kraftledningsgatan beskrivs närmare i kapitel BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor kan förväntas vistas under en längre tid, så som permanentbostäder, fritidshus, skolor, industribyggnader och kontorslokaler. Längs med hela ledningen finns enstaka bebyggelse främst i form av fritidshus och jaktstugor. Även enskild permanentbebyggelse förekommer. Fastigheter med bebyggelse inom ett avstånd på 100 meter från aktuell ledning har inventerats i fält. Avstånd till aktuell ledning, läge samt beräknat magnetfältsvärde vid årsmedelströmlast redovisas i tabell 7.3. Sammanlagt nio bostadshus finns inom 100 meter från respektive sida om aktuell ledning. Ingen sammanhängande bebyggelse berörs. Tabell 7.3 Bostäder inom 100 meter från ledningens mitt. FASTIGHET AVSTÅND (M) LÄGE Österåsen 2:12 95 Ö < 0,1 Österåsen 2: V 0,3 Österåsen 2:57 55 Ö 0,1 Österåsen 2:86 70 Ö 0,1 Österåsen 4:1 40 Ö 0,2 Österåsen 4:1 30 Ö 0,4 Österåsen 2:6 45 Ö <0,2 Österåsen 2:6 60 Ö <0,1 Österåsen 2:45 60 Ö <0,1 MAGNETFÄLT (μt) Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under och omedelbart invid ledningen. Ljudet avtar med avståndet och maskeras av vegetation och övriga ljud i omgivningen. Inga hus där människor stadigvarande vistas påverkas av magnetfält över 4 μt. Sammantaget bedöms ledningens konsekvenser på boendemiljön i Ragundas kommun som liten Inga åtgärdsförslag PLANFÖRHÅLLANDEN Ledningen berör inte någon detaljplan. Ledningens konsekvens för gällande planer i kommunen bedöms som liten. Samråd skall enligt kommunens översiktsplan från 1991 ske då bygglovsärende kan komma att påverka befintlig eller planerad högspänningsledning. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:27

38 RENNÄRINGEN Inom Jämtlands län är rennäringen utbredd. Den aktuella ledningen berör dock inte några intressen för rennäringen i Ragunda kommun. Ledningens konsekvenser för rennäringen i kommunen bedöms som små. Åtgärder Inga åtgärdsförslag INFRASTRUKTUR BESKRIVNING Ledningen sträcker sig till största delen genom skogsmark i kommunen. Inga järnvägar, riksvägar eller större länsvägar korsas. Ledningen uppfyller gällande starkströmsföreskrifter vid korsningar av vägar. Ledningen bedöms medföra små konsekvenser för infrastrukturen i kommunen. Inga åtgärdsförslag. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:27

39 39 08 MILJÖKONSEKVENSER VÄSTERNORRLANDS LÄN 8.1 SUNDSVALLS KOMMUN Kraftledningen (RL8) sträcker sig från Stadsforsen i Ragunda kommun i Jämtlands län, söderut till Untra i Tierps kommun i Uppsala län. Ledningen berör Sundvalls kommun på en sträcka av 86 km. Ledningen sträcker sig söderut från länsgränsen mot Jämtlands län vid Långliden, parallellt med Indalsälven förbi Järkvissle till Liden. Vid Liden skiljs Indalsälven och ledningen Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd 39 åt. Ledningen fortsätter söderut förbi Hällsjö vid Ljungan utanför Matfors till länsgräsen mellan Västernorrland och Gävleborg vid sjön Malungen LANDSKAPSBILD I Sundsvalls kommun passerar ledningen huvudsakligen genom skogsmark, norrländska älvdalar samt sjöar och våtmarker. De berörda landskapstyperna i kommunen samt ledningens inverkan på :30:27

40 40 dessa beskrivs översiktligt nedan. Ledningen korsar Indalsälven dels på gränsen mellan Jämtlands och Västernorrlands län och dels längre söderut strax norr om Liden. Älven flyter på båda ställena fram i djupa älvdalar nedanför de omgivande skogsbeklädda bergen. Terrängen är kuperad och höjdskillnaderna mellan älv och de omgivande bergen gör landskapet storslaget. Där ledningen korsar älven exponeras stolparna och ledningen tydligt i landskapet. Ledningen korsar, tillsammans med tre andra ledningar, Ljungan vid Hällsjö och ledningarna exponeras tydligt i landskapet över vattnet. 220 kv ledningen RL8 kan inte ses isolerad från de andra ledningarna vid passagen av älven. Ledningen sträcker sig till stor del genom obebyggd skogsmark och exponeras i mindre grad till det omliggande landskapet. Ledningen passerar över Indalsälvens dalgång och över Ljungan där exponeringen mot omgivningen är stor. I det sjö-, tjärn och våtmarksrika området mellan Linden och Hällsjö exponeras ledningen tydligare mot det omgivande landskapet. Passagerna över sjöarna och våtmarksområdena sker på platser som är glesbebyggda och svårtillgängliga. Därmed är de litet synbara från omgivande terräng och kan därför inte upplevas som ett negativt inslag i landskapet. Sammantaget bedöms ledningen innebära mått liga konsekvenser för landskapsbilden i Sundsvalls kommun. Då ledningen är befintlig och har funnits på platsen en längre tid bedöms det som ett större intrång i landskapsbilden att flytta ledningen än att låta den vara kvar i befintlig sträckning NATURMILJÖ Den befintliga ledningen passerar ett antal områden av intresse för naturmiljön. Objekt som berörs är Natura 2000, nyckelbiotoper och biotopskydd. Nedan ges en redogörelse för de intressen naturmiljön som finns invid eller i ledningens sträckning. Intresseområdena redovisas även i tabell 8.1 och på karta i bilaga A. Indalsälvens dalgång är av riksintresse för naturvården. Ledningen berör detta område från länsgränsen mot Jämtlands län söderut till Liden där älven, med sin typiska älvdalsmorfologi, viker av österut och ledningen fortsätter mot söder. Ytterligare områden med höga skyddsvärden passeras vid korsningen med väg 320 sydost om Holmsjön samt nere vid Gryttjen söder om Matfors. Inom riksintresseområdet utmed Indalsälven finns mindre områden med höga och mycket höga naturvärden. Vid Sulån passerar ledningen ett naturreservat tillika Natura 2000 område som hyser ett av Sveriges mest skyddsvärda bestånd av flodpärlmussla. Ledningen passerar områdets nordvästra spets. I trakten av Västansjö korsar ledningen Selångersån vid två tillfällen. Selångersån är av riksintresse för naturvården. Nyckelbiotoper Väster om Liden passerar ledningen en nyckelbiotop som karaktäriseras av en barrnaturskog rik på löv. Längre söderut passerar ledningen i östra kanten av en nyckelbiotop som är avsatt av SCA. Naturvärden Naturvärden är naturobjekt som identifierats av Skogsstyrelsen, men inte når upp till kriterierna för en nyckelbiotop. Söder om Huljesjön passerar ledningen öster om ett naturvärde bestående av en lövträdsrik barrskog. Regionala naturvårdsprojekt Ledningen passerar genom ett flertal områden med regionala naturvårdsprojekt. Naturvårdsprojekten är finansierade av Naturvårdsverket och beslutade av länsstyrelsen. Det främsta syftet med projekten är att ge kommuninvånare en ökad kännedom om värdefull natur i närmiljön. Mer information om aktuella projekt finns att tillgå hos respektive kommun. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:27

41 41 Ledningen passerar naturvårdsprojekt vid Oxsjöån, ett område nordväst om Liden, ett område väster om Liden, sjön Sandörens nordvästra strand, Sundån, Rännöån, Lindsjön-Österlångsjön och Gyttjesån Våtmarker Ledningen berör tre våtmarker som ingår i våtmarksinventeringen. Vid avgreningen mot Järkvissle passerar ledningen genom en myr av klass 2. Längre söderut i höjd med Indal passerar ledningen genom ett myrkomplex av klass 3 vid Kvisslavattnet. Längst söderut i kommunen tangeras Långsmyrans östra spets. Ledningen passerar även ett flertal sjöar och vattendrag och sumpskogsområden i kommunen. Sumpskogar finns redovisade i kartor i bilaga B. Riksintresset i Indalsälvens dalgång passeras av ledningen vid ett flertal tillfällen och under en relativt lång sträcka. Ledningen bedöms trots detta ha en måttlig påverkan på naturmiljön. Även i övriga områden bedöms ledningen ha en liten påverkan på naturmiljön. De nyckelbiotoper som finns intill ledningen bedöms inte påverkas negativt av ledningen. Ledningen bedöms inte ha någon negativ inverkan på naturintressena vid vattenområdena. Strandskyddet är inte heller hotat på grund av ledningens existens. Sammantaget bedöms ledningen innebära små konsekvenser för naturmiljön i kommunen. Då ledningen är befintlig och har funnits på platsen en längre tid bedöms det som ett större intrång att flytta ledningen än att låta den vara kvar i befintlig sträckning. Försiktighet tas vid underhållsarbete så att vattendrag och myrar inte blir sönderkörda Tabell 8.1 Intressen för naturmiljön. ID NAMN/TYP PLACERING ÖVRIGT Natura 2000 Riksintresse Saluån Indalsälvens dalgång Naturvård Riksintresse Selångersån Naturvård Naturreservat Nyckelbiotop Nyckelbiotop Naturvärde Saluån Lövträdsrik barrskog Väster om Liden Söder om Liden Söder om Huljesjön Bolag Kommunalt Naturvårdsprojekt Oxsjöån Oxsjöån Kommunalt Naturvårdsprojekt Naturvårdsprojekt Nordväst Liden Nordväst om Liden Väster om Liden Kommunalt Kommunalt Naturvårdsprojekt Sandören Kommunalt Naturvårdsprojekt Rännöån Kommunalt Naturvårdsprojekt Kommunalt Naturvårdsprojekt Gyttjesån Kommunalt Barrnaturskog Lindsjön- Österlångsjön Våtmarksinventeringen Y18G3J01 Klass 2 Ledningen passerar genom våtmarken. Våtmarksinventeringen Y17H7A01 Klass 3 Ledningen passerar genom våtmarken. Våtmarksinventeringen Y17H0B01 Skarpmyran, Långmyran, Björntjärnen Myrar vid Kvisslavattnet Långmyran Öster om Jörkvissle 13 km väster om Indal 12 km ssv Attmar Kyrka Klass 2 Ledningen tangerar våtmarkens östra spets Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:27

42 42 Figur 6.5. Ledningen korsar Ljungan inom ett område av riksintresse för kulturmiljön KULTURMILJÖ Området utmed Indalsälvens dalgång har enligt kommunens översiktsplan ett mycket stort värde för kulturlandskapet som vid Liden även är av riksintresse för kulturmiljön. Längre söderut sker passagen av Ljungan inom ett riksintresseområde för kulturmiljön. Området vid Ljungan har en av norrlands äldsta kulturbygder med en mångtusenårig historia och en stor mängd fornlämningar samt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Söder om Matfors passeras Tuna. De berörda områdena har mycket höga kulturmiljövärden med bl.a. en tidstypisk brukningsenhet från 1800 talet. Vid Attmar passerar ledningen igenom ett område med öppet odlingsladskap. Ledningen passerar nio lämningar som är upptagna i fornminnesregistret. Dessa återfinns i tabell 8.2 samt i kartor i bilaga A. Genom den inventering som utförts inom kraftledningens sträckning har kännedom om förekomst av fornlämningar erhållits och hänsyn kan tas för att undvika skador på fornlämningar vid underhåll av ledningen och ledningsgatan. Ledningen bedöms inte medföra en stor påverkan på riksintresset. Sammantaget bedöms ledningen innebära små konsekvenser för kulturminnen och fornlämningar i kommunen. Tabell 8.2. Objekt längs ledningen som är registrerade i Fornminnesregistret. RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGSTYP Attmar 33:1 Sundsvall Fornlämningsliknande lämning Liden 57:1 Sundsvall Gränsmärke Liden 84:2 Sundsvall Fornlämningsliknande bildning Attmar 37:1 Sundsvall Fornlämningsliknande bildning Liden 88:1 Sundsvall Fångstgrop Liden 88:2 Sundsvall Fångstgrop Liden 52:1 Sundsvall Obestämbar Liden 9:1 Sundsvall Fångstgrop Liden 84:1 Sundsvall Fornlämningsliknande bildning Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:28

43 43 Då ledningen inte påverkar kulturmiljöerna i kommunen i någon större omfattning så föreslås inga åtgärder för ledningens lokalisering. Eventuella fornlämningar i ledningsgatan markeras innan underhållsarbete påbörjas för att minimera risken för skada på lämningen. Anmälan sker till Länsstyrelsen om tidigare ej kända fornlämningar påträffas i samband med underhåll av ledningen REKREATION OCH FRILUFTSLIV Från länsgränsen och söderut till Liden berör ledningen omväxlande Indalsälvens dalgång och skogsmarker. Dalgången är av riksintresse för friluftslivet och ett viktigt turistområde. Området är också nämnt i översiktsplanen som ett område av särskild vikt för fritidsfisket och som ett område med stora värden för det rörliga friluftslivet. Indalsälvens dalgång erbjuder en storslagen upplevelse och följs av en populär turistväg. Ytterligare ett viktigt turistområde passeras där ledningen korsar Ljungan. 5 km söder om Ljungan passeras även en vandringsled. Vid sjön Gryttjen passeras återigen områden av särskild vikt för fritidsfisket. Tabell 8.3 Friluftsliv i Sundsvalls kommun. TYP NAMN/TYP ÖVRIGT Riksintresse Indalsälvens dalgång Friluftsliv Ledningen kan upplevas som störande från nyttjade vandringsleder och andra begränsade områden vit t.ex. sjöar och älvpassager, men ledningen bedöms inte utgöra något hinder för det rörliga friluftslivet inom riksintresseområdet. Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under ledningen. För vandringsleder vilka korsar ledningen avklingar ljudpåverkan snabbt efter passagen och ljudet bedöms som därmed inte innebära några negativa konsekvenser. För det rörliga friluftslivet där vistelse i orörd natur eftersöks kan ledningen uppfattas negativt och ledningen visuella intrång kan påverka upplevelsen. Sammantaget bedöms konsekvenserna för rekreation och friluftsliv vara små. Strandnära skyddsvegetation invid fiskförande bäckar och vattendrag sparas i möjligaste mån vid underhållsröjning NATURRESURSER Ledningen passerar till övervägande del genom skogsmark i kommunen. Nedan beskrivs de naturresurser som berörs. I stora delar av länet bedrivs i dag ett rationellt skogsbruk. Skogslandskapets mångfald utgör även en resurs i fråga om dess flora, fauna samt skogens rekreativa värden. Tillgänglighet till skogsskiften är en förutsättning för ett rationellt skogsbruk. En yta av 310 ha produktiv skogsmark har tagits i anspråk vid byggandet av kraftledningen. Skogen närmast ledningsgatan har påverkats i varierade grader sedan etableringen av den befintliga ledningsgatan. Dessa kantzoner är ofta påverkade av ledningsskötsel i form av anläggning och nyttjande av patrullstigar samt fällning av kantträd. Det finns naturgrusförekomster vid Liden, sydost om Holmsjön och vid Ljungan. Vid Liden finns det ett täkttillstånd för grus. Påverkan på den totala arealen produktiv skogsmark i kommunen bedöms vara liten. Sammantaget bedöms ledningen innebära små konsekvenser för naturresurserna i kommunen Fastighetsägarna har fått ekonomisk ersättning i samband med byggnationen för det intrång som ledningen utgör. De försiktighetståtgärder som vidtas vid underhållet av kraftledningsgatan beskrivs närmare i kapitel BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor kan förväntas vistas under en längre tid, så som permanentbostäder, fritidshus, Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:28

44 44 skolor, industribyggnader och kontorslokaler. Längs med hela ledningen finns enstaka bebyggelse främst i form av fritidshus och jaktstugor. Även enskild permanentbebyggelse förekommer. Fastigheter med bebyggelse inom ett avstånd på 100 meter från aktuell ledning har inventerats i fält. Avstånd till aktuell ledning, läge samt beräknat magnetfältsvärde vid årsmedelströmlast redovisas i tabellen nedan. Sammanlagt 55 bostadshus finns inom 100 meter från respektive sida om aktuell ledning, se tabell 8.4. Ingen sammanhängande bebyggelse berörs. Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under och omedelbart invid ledningen. Ljudet avtar med avståndet och maskeras av vegetation och övriga ljud i omgivningen. Inga hus där människor stadigvarande vistas påverkas av magnetfält över 4 μt i Sundsvalls kommun. Sammantaget bedöms ledningens konsekvenser för boendemiljön som små. Tabell 8.4 Bostadshus inom 100 meter från ledningens mitt FASTIGHET AVSTÅND (M) LÄGE MAGNETFÄLT (μt) Boda 9:51 45 Ö 0,4 Boda 9: V < 0,1 Boda 9:12 70 Ö < 0,2 Sillre 4:13 35 Ö 0,9 Sillre 6:36 45 V 0,5 Sillre 5:1 70 Ö 0,2 Sillre 5:1 90 Ö 0,1 Sillre 5:1 100 Ö 0,1 Sillre 5:1 20 Ö 2,5 Klärke 1:15 70 V 0,2 Klärke 1:15 85 V < 0,2 Åsen 5: Ö 0,1 Åsen 5:39 95 Ö 0,1 Åsen 1:27 40 V 0,7 Åsen 9:4 50 Ö 0,4 Åsen 9:3 60 Ö 0,6 Unåsen 1: Ö 0,1 Unåsen 1:3 40 V 0,7 Unåsen 1:3 60 V 0,3 Unåsen 1:16 55 Ö 0,4 Unåsen 1:11 20 V 2,5 Unåsen 1:9 50 V 0,4 Unåsen 1:9 80 V < 0,2 Unåsen 1:8 80 Ö < 0,2 Unåsen 1:18 90 Ö 0,1 Unåsen 1:6 70 Ö 0,2 Unåsen 1:6 100 Ö 0,1 Nora 5:1 50 Ö 1,5 Nora 5:1 50 Ö 1,5 Nora 5:3 55 V 0,4 Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:28

45 45 Tabell 8.4 fortsättning. Bostadshus inom 100 meter från ledningens mitt Inga åtgärdsförslag. Nora 5:2 60 V 0,8 Västansjö 3:3 60 Ö 0,9 Västansjö 1:43 60 Ö 0,9 Näsvattnet 1:5 80 Ö 0,4 Huljen 5:39 30 V 0,9 Huljen 5:39 30 V 0,9 Huljen 5:60 80 V 0,1 Huljen 5:10 70 V 0,1 Huljen 5:36 70 Ö < 0,2 Huljen 5:53 65 Ö 0,3 Huljen 5:47 50 Ö 0,8 Hällsjö 1:65 90 V < 0,1 Hällsjö 1:66 60 V < 0,2 Hällsjö 1:66 75 V < 0,1 Hällsjö 1: Ö 0,4 Hällsjö 1:87 45 Ö 1,5 Hällsjö 2:41 90 V 0,5 Sköle 1:86 70 V 1,1 Rännö 4:11 55 Ö 0,3 Rännö 20:3 75 Ö < 0,2 Värsta 2:10 80 V 0,7 Sörlindsjö 1: V 0,9 Sörlindsjö 1: V 0,5 Åtgärder Inga åtgärdsförslag RENNÄRINGEN Inom Västernorrlands län förekommer det verksamheter med koppling till rennäringen. Dessa rör sig främst om platser för vinterbete. Den aktuella ledningen berör inte några intressen för rennäringen i Sundsvalls kommun. Ledningen bedöms inte innebära några konsekvenser för rennäringen. Inga åtgärdsförlag INFRASTRUKTUR Ledningen sträcker sig till största delen genom skogsmark, men korsar ett flertal vägar i kommunen. Ledningen uppfyller gällande starkströmsföreskrifter vid korsning av vägar. Ledningen bedöms ha små konsekvenser för infastrukturen i kommunen. Inga åtgärdsförslag. Sörlindsjö 1: Ö 0, PLANFÖRHÅLLANDEN En detaljplan för fritidshus berörs 5 km norr om Ljungan vid Huljen, i övrigt berörs inga kommunala planer. Vissa mindre områden med landsbygdsbebyggelse berörs. Ledningen påverkar inte framtida utbyggnadsplaner i kommunen. Ledningen bedöms ha små konsekvenser för de planer som berörs. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:28

46 46 09 MILJÖKONSEKVENSER GÄVLEBORGS LÄN 9.1 NORDANSTIGS KOMMUN Fakta om kraftledningen i Nordanstigs kommun Beteckning RL8 S7 Sträcka ca 38 km från strax ost om sjön Malungen i norr till ca 3 km syd Ilsbo i söder Typ av mark utefter ledningen: skogsmark ca 84 % åkermark ca 10 % övrig öppen mark ca 2 % våtmark ca 3 % vattendrag ca 1 % Kraftledningen (RL8) utgår från söderut från länsgränsen mellan Västernorrland och Gävleborg vid sjön Malungen förbi Gnarp, Hudiksvall, Söderhamn, Gävle till länsgränsen mot Uppsala län väster om Mehedeby. Ledningen berör Nordanstigs kommun på en sträcka av ca 38 km från länsgränsen i norr mot Västernorrlands län, söderut mot kommungränsen till Hudiksvalls kommun. Ledningen passerar mellan sjön Malungen och Torringen förbi Annsjön söderut mot Bergsjö. Efter Bergsjö sträcker sig ledningen vidare genom Vattlång, öster om Ilsbo, till kommungränsen mot Hudiksvalls kommun. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:28

47 LANDSKAPSBILD Ledningen sträcker sig till största delen genom kuperad, obebyggd skogsmark med inslag av våtmarker. Ledningen passerar även genom öppna odlingslandskap vid bl.a. Vattlång. Ledningen är uppförd i portalstolpar av trä och sträcker sig i huvudsak genom obebyggd skogsmark och exponeras lite till omgivande landskap. Där skogen öppnar sig och ledningen korsar myrmarker eller jordbruksmarker framträder ledningen mer. Ledningen passerar på några ställen över höjder där den exponeras till omkringliggande landskap. Eftersom ledningen är byggd i trästolpar bedöms påverkan på landskapsbilden vara måttlig där ledningen exponeras i öppet landskap. Ledningens påverkan på landskapsbilden i Nordanstigs kommun bedöms som liten. Inga åtgärdsförslag NATURMILJÖ Inga områden av intresse för naturvården berörs i kommunen. Ledningen passerar ett skyddsområde för vattentäkt vid Vade. Tabell 9.1 Naturmiljöintressen i Nordanstigs kommun. NAMN ID BESKRIVNING Vade 21FS 1988:16 Skyddsområde vattentäkt Vad gäller konsekvenserna av ledningen på flora och fauna bedöms konsekvenserna på naturmiljön i ledningsgatan i skogsterräng vara generellt positiv eftersom artrikedomen ökar. I den aktuella ledningsgatan har floran och faunan stabiliserat sig efter 55 år. Ledningen bedöms inte ha några negativa konsekvenser för vattentäkten i Vade. Ledningen bedöms medföra små konsekvenser för naturmiljön i Nordanstigs kommun KULTURMILJÖ Odlingsbygden är en viktig del av landskapet i kommunen. Vid Norrbovallen passerar ledningen strax öster om ett välbevarat fäbodsområde som är värdefullt för kulturmiljövården. Vid Annsjön tangerar ledningen ett område med välbevarad odlingsbygd i sydsluttningen ner mot sjön. Jordbruksområden längs ledningen finns också runt Grännsjön, vid Lillbodarna och Hamre samt vid Vattlång. Av dessa är området vid Hamre det intressantaste med ett öppet hävdat jordbrukslandskap, sekelskiftesgårdar och äldre bebyggelse. Tabell 9.2 Kulturmiljöintressen i Nordanstigs kommun. NAMN ID TYP Annsjön Kulturmiljöområde klass 3 Harmångersåsen-Älgered Kulturmiljöområde klass 1 Centrala Bergsjöbygden Kulturmiljöområde klass 1 Vattlång Kulturmiljöområde klass 2 Längs ledningen finns det två kända objekt inom 50 m från ledningens centrum som är registrerade i fornminnesregistret, dessa redovisas i tabell 9.3. Tabell 9.3 Fornlämningar. RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGSTYP EGENSKAP Bergsjö 357:1 Nordanstig Naturföremål/ bildning med tradition Ilsbo 42:1 Nordanstig Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Ledningen korsar vid Vattlång ett av de öppna odlingslandskapen som är viktiga för kommunens kulturmiljö. Ledningen passerar kulturmiljöorådet där det är som smalast. En väg löper också tvärs igenom området. Vid Norrbovallen, Annsjön och Vade passerar ledningen strax utanför de värdefulla kulturmiljöområdena. Ledningen har, med undantag av området vid Vattlång, inte direkt kontakt med kulturmiljöområdena och ledning- Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:28

48 48 Figur 9.1 Jordbrukslandskap vid Vade. ens påverkan på kulturmiljön bedöms därför vara liten. Genom den inventering som utförts inom kraftledningens sträckning har kännedom om förekomst av fornlämningar erhållits och hänsyn kan tas för att undvika skador på fornlämningar vid underhåll av ledningen och ledningsgatan. Sammantaget bedöms ledningen innebära små konsekvenser för kulturminnen och fornlämningar i kommunen Då ledningen inte påverkar kulturmiljöerna i kommunen i någon större omfattning så föreslås inga åtgärder för ledningens lokalisering. Eventuella fornlämningar i ledningsgatan markeras innan underhållsarbete påbörjas för att minimera risken för skada på lämningen. Anmälan sker till Länsstyrelsen om tidigare ej kända fornlämningar påträffas i samband med underhåll av ledningen REKREATION OCH FRILUFTSLIV Ledningen passerar en fritidsby och en slalombacke vid Annsjön. Längre söderut korsar ledningen ett eljusspår utanför Bergsjö. Ledningen kan upplevas som störande från nyttjade vandringsleder och andra begränsade områden vid t.ex. sjöar och älvpassager, men ledningen bedöms inte utgöra något hinder för det rörliga friluftslivet inom riksintresseområdet. Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under ledningen. För vandringsleder vilka korsar ledningen avklingar ljudpåverkan snabbt efter passagen och ljudet bedöms som därmed inte innebära några negativa konsekvenser. För det rörliga friluftslivet där vistelse i orörd natur eftersöks kan ledningen uppfattas negativt och ledningen visuella intrång kan påverka upplevelsen. Ledningen passerar två friluftsanläggningar, slalombacke och elljusspår, men bedöms inte påverka nyttjandet av dessa. Sammantaget bedöms konsekvenserna för rekreation och friluftsliv vara små Strandnära skyddsvegetation invid fiskförande bäckar och vattendrag sparas i möjligaste mån vid underhållsröjning. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:28

49 NATURRESURSER Ledningen passerar till övervägande del genom skogsmark i kommunen. Nedan beskrivs de naturresurser som bersörs. I större delar av länet bedrivs i dag ett rationellt skogsbruk. Skogslandskapets mångfald utgör även en resurs i fråga om dess flora, fauna samt skogens rekreativa värden. Tillgänglighet till skogsskiften är en förutsättning för ett rationellt skogsbruk. En yta av 128 ha produktiv skogsmark har tagits i anspråk vid byggandet av kraftledningen. Skogen närmast ledningsgatan har påverkats i varierade grader sedan etableringen av den befintliga ledningsgatan. Dessa kantzoner är ofta påverkade av ledningsskötsel i form av anläggning och nyttjande av patrullstigar samt fällning av kantträd. Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under och omedelbart invid ledningen. Ljudet avtar med avståndet och maskeras av vegetation och övriga ljud i omgivningen. Inga hus där människor stadigvarande vistas påverkas av magnetfält över 4 μt i Nordanstigs kommun. Sammantaget bedöms ledningens konsekvenser för boendemiljön som små. Inga åtgärdsförslag. Påverkan på den totala arealen produktiv skogsmark i kommunen bedöms vara liten. För enskilda fastighetsägare kan påverkan vara större. Ledningen bedöms medföra små konsekvenser för naturresurserna i kommunen Fastighetsägarna har fått ekonomisk ersättning i samband med byggnationen för det intrång som ledningen utgör. De försiktighetståtgärder som vidtas vid underhållet av kraftledningsgatan beskrivs närmare i kapitel BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Längs med hela ledningen finns enstaka bebyggelse främst i form av fritidshus och jaktstugor. Även enskild permanentbebyggelse förekommer. Fastigheter med bebyggelse inom ett avstånd på 100 meter från aktuell ledning har inventerats i fält. Avstånd till aktuell ledning, läge samt bräknat magnetfältsvärde vid årsmedelströmlast redovisas i tabell 9.4. Sammanlagt 83 bostadshus finns inom 100 meter från respektive sida om aktuell ledning i Nordanstigs kommun, se tabell 9.4. Ledningen passerar större sammanhängande bebyggelse vid Bergsjö. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:29

50 50 Tabell 9.4 Magnetfält för bostäder inom 100 meter från ledningsmitt i Nordanstigs kommun. FASTIGHET AVSTÅND (M) LÄGE MAGNETFÄLT (μt) Åkersvallen 2:2 40 V 0,3 Åkern 2:17 60 V 0,1 Åkern 3:8 65 V 0,1 Åkern 3:15 30 Ö 0,5 Bergsjö-Berge 10:1 50 V < 0,2 Bergsjö-Berge 10:1 85 V < 0,1 Fiskvik 9:9 35 V 0,4 Fiskvik 9:8 55 V < 0,2 Fiskvik 2:14 65 V 0,1 Hamre 2:7 100 V <0,1 Hamre 2:8 65 V 0,1 Hamre 2: V < 0,1 Hamre 8:24 55 V < 0,2 Vade 1:30 95 Ö < 0,1 Vade 4:10 90 Ö < 0,1 Hulte 1:4 40 V 0,3 Bergvik 1: Ö 0,5 Bergvik 1:84 55 Ö < 0,2 Bergvik 1:83 85 Ö < 0,1 Bergvik 1: Ö < 0,2 Bergvik 1:85 65 Ö 0,1 Bergvik 1:86 75 Ö < 0,1 Bergvik 1:87 90 Ö < 0,1 Bergvik 1: V < 0,1 Bergvik 6:3 45 V 0,2 Bergvik 1: V < 0,1 Bergvik 1: V 0,5 Bergvik 5:1 60 V 0,1 Bergvik 8:1 90 Ö < 0,1 Bergvik 6:1 75 Ö < 0,1 Bergvik 5:2 40 Ö 0,3 Bergvik 1: Ö 0,2 Bergvik 1: Ö 0,3 Bergsjö Kyrkby 1: Ö < 0,1 Bergsjö Kyrkby 10:31 85 Ö < 0,1 Bergvik 1: V 1,1 Bergvik 1: V 1,1 Bergvik 1: V 0,3 Bergvik 1: V < 0,1 Bergvik 1: V 0,7 Bergvik 1: V 0,2 Bergvik 1: V 0,1 Bergvik 1: V < 0,1 Bergvik 1: Ö 0,5 Bergvik 1: Ö < 0,1 Bergvik 1: Ö < 0,1 Bergvik 10:1 85 Ö < 0,1 Bergsjö Kyrkby 10:30 95 Ö < 0,1 Bergsjö Kyrkby 3: V 0,7 Bergsjö Kyrkby 3: V 1,8 Bergsjö Kyrkby 3: V 0,1 Bergsjö Kyrkby 3: V < 0,2 Bergsjö Kyrkby 3: V 0,4 Bergsjö Kyrkby 3:99 25 V 0,7 Bergsjö Kyrkby 3: Ö 0,3 Bergsjö Kyrkby 3: Ö 0,1 Bergsjö Kyrkby 3: Ö 0,5 Bergsjö Kyrkby 3: Ö 0,1 Bergvik 1: Ö 0,7 Bergvik 1: Ö 0,1 Högen 1:29 30 Ö 0,5 Högroten 2:1 40 Ö 0,3 Högroten 2:1 65 Ö 0,1 Högen 12:1 35 V 0,4 Högen 14:2 70 V < 0,1 Yttre 9:6 60 Ö 0,1 Vattlång 7:42 60 Ö 0,1 Vattlång 6:16 95 V < 0,1 Vattlång 16:2 100 V < 0,1 Östanå 1:17 40 Ö 0,3 Östanå 3:6 65 Ö 0,1 Östanå 1:19 40 Ö 0,3 Östanå 1:15 30 V 0,5 Östanå 3:56 65 V 0,1 Östanå 3:5 55 V < 0,2 Östanå 3:5 95 V < 0,1 Östanå 3:5 40 V 0,3 Östanå 3:5 85 V < 0,1 Sörby 1:11 10 V 2,9 Sörby 1:11 25 V 0,7 Sörby 1:11 35 V 0,4 Sörby 1:8 40 Ö 0,3 Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:29

51 51 Figur 9.2 Ledningens passage genom Bergsjö. Parallellt och öster om RL8 S 7 sträcker sig en 10 kv ledning PLANFÖRHÅLLANDE Ledningen berör en detaljplan vid fritidsområdet vid Annsjön. Ledningen passerar även genom detaljplanelagt område väster om Bergsjö, se figur 9.7. Ledningen bedöms ha små konsekvenser för infrastrukturen i kommunen. Inga åtgärdsförslag. Ledningen bedöms ha små konsekvenser för de planer som berörs. Inga åtgärdsförslag INFRASTRUKTUR Ledningen sträcker sig till största delen genom skogsmark, men korsar ett flertal vägar i kommunen. Ledningen uppfyller gällande starkströmsföreskrifter vid korsning av vägar. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:29

52 HUDIKSVALLS KOMMUN Fakta om kraftledningen i Hudiksvalls kommun Beteckning RL8 S7 Sträcka ca 43 km från 3 km syd om Ilsbo i norr till Källan i syd Typ av mark utefter ledningen: skogsmark ca 86 % åkermark ca 9 % övrig öppen mark ca 2 % våtmark ca 2 % vattendrag ca 1 % Kraftledningen (RL8) korsar länsgränsen mellan Västernorrland och Gävleborg vid sjön Malungen. Ledningen sträcker sig vidare söderut förbi Gnarp, Hudiksvall, Söderhamn och Gävle för att korsa länsgränsen mot Uppsala län väster om Mehedeby. Ledningen berör Hudiksvalls kommun på en sträcka av 43 km. Ledningen sträcker sig från kommungränsen Nordanstig Hudiksvall, norr om Edsta, vidare förbi Sörforsa och Björkmoån söderut mot E4 och Enånger. Ledningen passerar kommungränsen till Söderhamn söder om Bölan LANDSKAPSBILD Ledningen sträcker sig huvudsakligen genom obebyggd skogsmark med inslag av våtmarker och odlingslandskap. Ledningen exponeras obetydligt till omgivningen, men i de områden där skogen övergår i öppet odlingslandskap eller myrmark samt där ledningen korsar eller är lokaliserad parallellt med vägar, exponeras den mer till det omgivande landskapet. Ledningen är uppförd i portalstolpar av trä och sträcker sig i huvudsak genom obebyggd skogsmark och exponeras lite till omgivande landskap. I och med att ledningen huvudsakligen sträcker sig genom skogsmark med obetydlig exponering mot omgivningen, bedöms ledningen generellt ha en liten påverkan på landskapsbilden i kommunen. Ledningen bedöms ha små konsekvenser för landskapsbilden i kommunen. Inga åtgärdsförslag NATURMILJÖ Ledningen passerar genom odlingslandskapet i Högsbygden som är ett område av riksintresse för naturmiljövården vid Hälsingtuna väster om Hudiksvall. Vegetationen runt Hög/Hälsingstuna har sedan folkvandringstiden (cirka år 400 e.kr) varit påverkad av slåtter, betesmarker och od- Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:29

53 53 lingar. Hög/Hälsingstuna är en jordbruksbygd med höga naturvärden. Vid Bomsvallsberget berör ledningen ett Natura 2000 område och ett naturreservat där den korsar Enångersån. Vid Edsta passerar ledningen genom ett vattenskyddsområde. Ledningen passerar vid gränsen mellan Hudiksvalls och Söderhamns kommuner över ett område av riksintresse för naturvården. Området är beläget mellan Skåssan ut till havet och är ett utmärkt exempel på landhöjningsprocessen som medfört att myrar och mossar har bildats. Tabell 9.5 Intressen för naturmiljön i Hudiksvalls kommun. ID NAMN TYP NRO21042 Hälsningtuna-Hög Riksintresse för naturvården NRO21045 Björkmoån/ Delångersån Riksintressen för naturvården SE Bromsvallsberget Natura område Bromsvallsberget Naturreservat 21 FS 1987:16 Edsta Skyddsområde vattentäkt NRO21053 Myrar mellan Skåssan och havet Riksintressen för naturvården Vad gäller konsekvenserna av ledningen på flora och fauna bedöms konsekvenserna på naturmiljön i ledningsgatan i skogsterräng vara generellt positiv eftersom artrikedomen ökar. I den aktuella ledningsgatan har floran och faunan stabiliserat sig efter 55 år. Riksintresset Hälsingtuna-Hög passeras i ett öppet landskap under en längre sträcka. Då ledningen sträcker sig genom ett öppet odlingslandskap bedöms konsekvenserna för riksintresset vara små. Ledningen korsar Enångersån och berör denna på ett marginell sträcka. Ledningen bedöms ha en liten påverkan på naturmiljön i Natura 2000 området och naturreservatet. Ledningen passerar inte genom kärnområdet för Skåssan och bedöms inte påverka detta negativ. Det vattenskyddsområde som passeras bedöms at inte vara påverkat av ledningen. Sammantaget bedöms ledningen innebära små konsekvenser för naturmiljön i kommunen. Då ledningen är befintlig och har funnits på platsen en längre tid bedöms det som ett större intrång att flytta ledningen än att låta den vara kvar i befintlig sträckning. Försiktighet tas vid underhållsarbete så att vattendrag och myrar inte blir sönderkörda KULTURMILJÖ Ledningen berör i Hudiksvalls kommun flera kulturmiljöintressen bl. a. vid Hög, Enånger och Bölan. Vid Hälsingstuna och Högsbygden passerar ledningen genom ett riksintresse för kulturmiljövården. Området är intressant med hänvisning till byggnader, odlingslandskap och fornlämningar. Ledningen passerar även genom Hög, Hålsänge, Enånger och Bölan utanför Lindefallet som är områden av kulturmiljöintresse som avser odlingslandskapet och bebyggelsen. Ledningen passerar 22 lämningar som är upptagna i fornminnesregistret. Dessa återfinns i tabell 9.7 samt i kartor i bilaga A. Tabell 9.6 Intressen för kulturmiljön i Hudiksvalls kommun. ID NAMN TYP K203 Hög och Hälsningtuna Riksintresse för kulturmiljövården Centrala Högsbygden Kulturmiljöområde klass Hålsänge, Fläcka Kulturmiljöområde klass Centrala Enångerbygden Kulturmiljöområde klass a Västra och Östra Bölan med Lindefallet Kulturmiljöområde klass 1 Genom den inventering som utförts inom kraftledningens sträckning har kännedom om förekomst av fornlämningar erhållits och hänsyn kan tas för att undvika skador på fornlämningar vid underhåll Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:30

54 54 av ledningen och ledningsgatan. Ledningen får ingen dominerande roll i kulturmiljöerna och bedöms påverka dessa intressen i liten utsträckning. Sammantaget bedöms ledningen innebära små konsekvenser för kulturminnen och fornlämningar i kommunen. Då ledningen inte påverkar kulturmiljöerna i kommunen i någon större omfattning så föreslås inga åtgärder för ledningens lokalisering. Eventuella fornlämningar i ledningsgatan markeras innan underhållsarbete påbörjas för att minimera risken för skada på lämningen. Anmälan sker till Länsstyrelsen om tidigare ej kända fornlämningar påträffas i samband med underhåll av ledningen. Tabell 9.7 Objekt längs ledningen som är registrerade i Fornminnesregistret RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGSTYP Enånger 104:1 Hudiksvall Bytomt/gårdstomt Övrig kulturhistorisk lämning Enånger 44:1 Hudiksvall Vägmärke, Milstolpe Enånger 101:1 Hudiksvall Fornlämningsliknande lämning Enånger 8:1 Hudiksvall Fornlämningsliknande bildning Forsa 194:1 Hudiksvall Hög Hög 124:1 Hudiksvall Hög Hög 124:2 Hudiksvall Stensättning, övertorvad Hög 124:3 Hudiksvall Hög Hög 124:4 Hudiksvall Stensättning, övertorvad Hög 3:1 Hudiksvall Grav- och boplatsområde Fast fornlämning Hög 71:1 Hudiksvall Hög Hög 71:2 Hudiksvall Stensättning, övertorvad Hög 72:1 Hudiksvall Hög Hög 72:2 Hudiksvall Hög Hög 72:3 Hudiksvall Hög Hög 73:1 Hudiksvall Stensättning, stenfylld Hög 73:2 Hudiksvall Stensättning, stenfylld Hög 73:3 Hudiksvall Stensättning, stenfylld Hög 74:1 Hudiksvall Hög Hög 92:1 Hudiksvall Stensättning, övertorvad Hög 99:1 Hudiksvall Fångstgrop Njutånger 134:1 Hudiksvall Övrigt Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:30

55 55 Figur 9.3 Kulturmiljön vid Enånger REKREATION OCH FRILUFTSLIV Ledningen berör inte något riksintresse för friluftslivet i kommunen. Ledningsgatan utnyttjas ofta av det rörliga friluftslivet, där patrullstigarna utnyttjas som vandringsleder och /eller skoterleder. Ledningen kan upplevas som störande från nyttjade vandringsleder och andra begränsade områden vid t.ex. sjöar och älvpassager, men ledningen bedöms inte utgöra något hinder för det rörliga friluftslivet. Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under ledningen. För vandringsleder vilka korsar ledningen avklingar ljudpåverkan snabbt efter passagen och ljudet bedöms som därmed inte innebära några negativa konsekvenser. För det rörliga friluftslivet där vistelse i orörd natur eftersöks kan ledningen uppfattas negativt och ledningen visuella intrång kan påverka upplevelsen. Ledningen bedöms innebära små konsekvenser för rekreation och friluftsliv i kommunen. Strandnära skyddsvegetation invid fiskförande bäckar och vattendrag sparars i möjligaste mån vid underhållsröjning NATURRESEURSER Ledningen passerar genom ett varierande landskap som domineras av skogs- och jordbruk. I större delar av länet bedrivs i dag ett rationellt skogsbruk. Skogslandskapets mångfald utgör även en resurs i fråga om dess flora, fauna samt skogens rekreativa värden. Tillgänglighet till skogsskiften är en förutsättning för ett rationellt skogsbruk. En yta av 148 ha produktiv skogsmark har tagits i anspråk vid byggandet av kraftledningen. Skogen närmast ledningsgatan har påverkats i varierade grader sedan etableringen av den befintliga ledningsgatan. Dessa kantzoner är ofta påverkade av ledningsskötsel i form av anläggning och nyttjande av patrullstigar samt fällning av kantträd. Väster om Hudiksvall passerar ledningen Edsta grustäkt. Påverkan på den totala arealen produktiv skogsmark i kommunen bedöms vara liten. För enskilda fastighetsägare kan påverkan vara större. Fastighetsägarna har fått ersättning för det intrång som ledningen ger. Ledningen kan komma att begränsa framtida expansion av grustäkten i Edsta. Ledningens konsekvenser för naturresurserna i kommunen bedöms som måttliga. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:30

56 56 Figur 9.4 Ledningen passerar grustäkten i Edsta väster om Hudiksvall. Fastighetsägarna har fått ekonomisk ersättning i samband med byggnationen för det intrång som ledningen utgör. De försiktighetståtgärder som vidtas vid underhållet av kraftledningsgatan beskrivs närmare i kapitel 11. Sammantaget bedöms ledningens konsekvenser för boendemiljön som små. Inga åtgärdsförslag BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Längs med hela ledningen finns enstaka bebyggelse främst i form av fritidshus och jaktstugor. Även enskild permanentbebyggelse förekommer. Fastigheter med bebyggelse inom ett avstånd på 100 meter från aktuell ledning har inventerats i fält. Avstånd till aktuell ledning, läge samt beräknat magnetfältsvärde vid årsmedelströmlast redovisas i tabell 9.8. Sammanlagt 51 bostadshus finns inom 100 meter från respektive sida om aktuell ledning i Hudiksvalls kommun, se tabell 9.8. Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under och omedelbart invid ledningen. Ljudet avtar med avståndet och maskeras av vegetation och övriga ljud i omgivningen. Inga hus där människor stadigvarande vistas påverkas av magnetfält över 4 μt i Hudiksvalls kommun. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:30

57 57 Tabell 9.8 Magnetfält för bostäder inom 100 meter från ledningens mitt i Hudiksvalls kommun. FASTIGHET AVSTÅND FRÅN LEDNINGSMITT LÄGE Kungsgården 2:13 30 Ö 0,5 Högs-Fors 1:4 50 Ö < 0,2 Baldra 1:24 25 V 0,7 Västanåker 4:2 55 V < 0,2 Västanåker 4:3 70 V < 0,1 Västanåker 3:17 30 Ö 0,5 Västanåker 1:8 20 V 1,1 Västanåker 1:8 35 V 0,4 Västanåker 3:4 50 V < 0,2 Västanåker 3:18 30 Ö 0,5 Västanåker 3:19 60 Ö 0,1 Västanåker 2:7 30 V 0,5 Edsta 5:5 100 Ö < 0,1 Sigsta 3:36 60 V 0,1 Gåcksäter 7:1 70 Ö < 0,1 Sörviksta 2:2 60 Ö 0,1 Kvavtjär 1:7 35 V 0,4 Kvavtjär 1:5 50 V < 0,2 Njutångers-Rossla 2:11 60 V 0,1 Oppänge 1:73 90 V < 0,1 Oppänge 1:58 90 V < 0,1 Oppänge 1: Ö 0,7 Oppänge 1: Ö 0,3 Oppänge 1: Ö < 0,2 Oppänge 1: Ö < 0,1 Oppänge 1: V < 0, PLANFÖRHÅLLANDEN MAGNET- FÄLT (μt) Ledningen berör inte några detaljplanelagda områden i Hudiksvalls kommun. Ledningen bedöms ha små konsekvenser för planer i kommunen. Inga åtgärdsförslag. Enångers-Nyåker 1:3 Enångers-Nyåker 1:3 Enångers-Nyåker 1:45 Enångers-Nyåker 1:33 45 Ö 0,2 65 Ö 0,1 25 Ö 0,7 65 V 0,1 Enångers-Östby 2:43 90 V < 0,1 Enångers-Östby 2:47 55 V < 0,2 Enångers-Östby 2:44 25 V 0,7 Enångers-Östby 2:49 35 V 0,4 Enångers-Östby 2:46 60 V 0,1 Enångers-Östby 1:48 95 V < 0,1 Enångers-Östby 2:14 60 Ö 0,1 Enångers-Nyåker 12:1 95 Ö < 0,1 Hökberg 3:14 90 V < 0,1 Hökberg 3:14 80 V < 0,1 Hökberg 2:10 80 V < 0,1 Hökberg 2:36 40 Ö 0,3 Hökberg 2:24 20 Ö 1,1 Hökberg 3:16 40 V 0,3 Hökberg 3:16 50 V < 0,2 Hökberg 3:17 25 V 0,7 Hökberg 3:18 25 V 0,7 Hökberg 3:2 95 V < 0,1 Hökberg 3:19 40 V 0,3 Bölan 1:6 50 V < 0,2 Bölan 1:3 45 Ö 0, INFRATRUKTUR Ledningen sträcker sig till största delen genom skogsmark, men korsar ett flertal vägar i kommunen. Ledningen uppfyller gällande starkströmsföreskrifter vid korsning av vägar. na bedöms som små. Inga åtgärdsförslag. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:30

58 SÖDERHAMNS KOMMUN Fakta om kraftledningen i Söderhamns kommun Beteckning RL8 S7, RL8 S4 Sträcka ca 48 km från Källan ca 10 km söder om Enånger till Tönnebro i syd Typ av mark utefter ledningen: skogsmark ca 87 % åkermark ca 8 % övrig öppen mark ca 2 % våtmark ca 2 % vattendrag ca 1 % Kraftledningen (RL8) löper från söderut från länsgränsen mellan Västernorrland och Gävleborg vid sjön Malungen söderut förbi Gnarp, Hudiksvall, Söderhamn, Gävle till länsgränsen mot Uppsala län väster om Mehedeby. Ledningen sträcker sig genom Söderhamns kommun från kommungränsen i norr vid Källan, ca 10 km söder om Enånger, söderut parallellt med E4:an till Kungsgården. Ledningen passerar därefter genom Söderala, Bergby och Sunnanå innan den korsar gränsen mot Gävle kommun vid Tönnebro. Ledningens totala sträcka i kommunen är 48 km LANDSKAPSBILD Ledningen sträcker sig huvudsakligen genom obebyggd skogsmark och exponeras obetydligt till omgivningen. I de områden där skogen övergår i öppet odlingslandskap eller myrmark samt där ledningen korsar eller sträcker sig parallellt med vägar, exponeras den mer. Ledningen passerar öppen hagmark vid Bratteberg. Området är även upptaget i Gävleborgs naturvårdsprogram. Andra ställen där ledningen passerar över öppen mark är vid sjön Marmen, odlingslandskapet vid Sunannåsamt ett flertal mindre byar i det öppna landskapet. Ledningen är uppförd i träportalstolpar och sträcker sig i dels genom obebyggd skogsmark där den exponeras lite till omgivande landskap och dels genom öppna områden. I de avsnitt ledningen sträcker sig i portalstolpar genom obebyggd skogsmark exponeras den i liten utsträckning mot omgivningen. Påverkan på landskapsbilden är här liten. När ledningen passerar den öppna ytor som hagmarker, odlingslandskap och sjöar blir påverkan på landskapsbilden större. Där ledningen passerar hagmarken vid Bratteberg påverkas landskapsbilden mer. Enligt Gävleborgs läns naturvårdsprogram påverkas det totala intrycket av landskapet, av bl.a. 220 kv ledningen men även av vägbanken och industribyggnader. Ledningen bedöms ha små konsekvenser för de sammanvägda konsekvenserna av ledningen på landskapsbilden bedöms som små, eftersom det i landskapet också finns industrier och infrastruktur som påverkar landskapsbilden. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:30

59 59 Inga åtgärdförslag. konsekvenser för naturmiljöerna i Bergvik och Sunnanå NATURMILJÖ Ledningen passerar vid gränsen mellan Hudiksvalls och Söderhamns kommuner över ett område av riksintresse för naturvården. Området är beläget mellan Skåssan ut till havet och är ett utmärkt exempel på landhöjningsprocessen som medfört att myrar och mossar har bildats. Söder om Bergvik passerar ledningen ett attraktivt odlingslandskap med rikligt inslag av hassel. Det är ur naturvårdssynpunkt värdefullt om det öppna landskapet vid Sunnanå kan bevaras, i enlighet med Gävleborgs naturvårdsprogram. Särskilt anmärkningsvärt är förekomsten av hassel i detta område. Hasselbestånden bör därför sparas och om möjligt gynnas, enligt naturvårdsprogrammet. Vid Sunnanå ligger ett småbrutet odlingslandskap med vacker landskapsbild och intressant flora. Ledningen passerar i utkanten av området vid Sunnanå. Tabell 9.9 Intressen för naturmiljövården i Söderhamns kommun ID NAMN TYP NRO21053 Myrar mellan Skåssan och havet Söder om Bergvik Riksintressen för naturvården Naturvårdsprogram 21 FS Kinsta Skyddsområde vattentäkt Ledningens konsekvenser för flora, fauna och på naturmiljön i ledningsgatan i skogsterräng bedöms vara generellt positiv eftersom artrikedomen ökar. I den aktuella ledningsgatan har floran och faunan stabiliserat sig efter 55 år. Ledningens påverkan på naturmiljön i riksintresseområdet Myrar mellan Skåssan och havet (skogsbevuxet mossområde) bedöms som liten. Ledningen passerar i utkanten av området och berör inte de fundamentala delarna av myrområdet. E4:an sträcker sig också parallellt med ledningen igenom området. Ledningen bedöms inte innebära negativa Sammantaget bedöms ledningen innebära små konsekvenser för naturmiljön i kommunen. Då ledningen är befintlig och har funnits på platsen en längre tid bedöms det som ett större intrång att flytta ledningen än att låta den vara kvar i befintlig sträckning. Försiktighet tas vid underhållsarbete så att vattendrag och myrar inte blir sönderkörda KULTURMILJÖ Ledningen passerar flera områden av intresse för kulturmiljövården i Söderhamns kommun. Ledningen passerar igenom ett område av riksintresse för kulturmiljövården i Söderhamns kommun. Området är beläget vid Kungsgården/ Norrala och utgör även ett intresse för kulturmiljövården på länsnivå. Vid Söderala präglas landskapet av den öppna jordbruksslätten. Enligt Gävleborgs läns naturvårdsprogram är det angeläget att jordbruksdriften upprätthålls, bl. a. ur naturvårdssynpunkt. Byarna vid Söderalaslätten är av riksintresse för kulturvården. Ledningen passerar väster om riksintresseområdet. Öster om byn Bergvik korsar ledningen sjön Tabell 9.10 Intressen för kulturmiljövården i Söderhamns kommun ID NAMN TYP K 606 Norrala centralbygd Riksintresse för kulturmiljövården Alebo Kulturmiljöområden klass Norraladalen Kulturmiljöområden klass Söderalaslätten Kulturmiljöområden klass Mysskje-Brattberg Kulturmiljöområden klass Sunnanå Kulturmiljöområden klass 3 Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:31

60 60 Marmen, vilken ingår i Ljusnans vattensystem. Området vid sjön Marmen är av riksintresse för kulturvård. Det finns även ett område av länsintresse för kulturvård vid Marmen, Mysskje- Brattberg. Brattbergsområdet utgörs av sötvattenstrandäng och öppen hagmark. Ledningen passerar nio lämningar som är upptagna i fornminnesregistret. Dessa återfinns i tabell 9.11 samt i kartor i bilaga A. Åtgärder Då ledningen inte påverkar kulturmiljöerna i kommunen i någon större omfattning så föreslås inga åtgärder för ledningens lokalisering. Eventuella fornlämningar i ledningsgatan markeras innan underhållsarbete påbörjas för att minimera risken för skada på lämningen. Anmälan sker till Länsstyrelsen om tidigare ej kända fornlämningar påträffas i samband med underhåll av ledningen. Tabell 9.11 Objekt upptagna i fornminnesregistret RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGSTYP EGENSKAP Norrala 136:1 Söderhamn Grav uppgift om typ saknas Norrala 60:1 Söderhamn Vägmärke Milstolpe Skog 210 Söderhamn Kolningsanläggning Skog 211 Söderhamn Husgrund, historisk tid Skog 220 Söderhamn Husgrund, historisk tid Skog 221 Söderhamn Kolningsanläggning Kolbotten resmila Verksamhet: Kolning Verksamhet: Kolning Kolbotten resmila Söderala 55:1 Söderhamn Stensättning Konstruktion: Stenfylld Söderala 55:2 Söderhamn Stensättning Konstruktion: övertorvad Söderala 69:1 Söderhamn Gravfält Fast fornlämning Ledningen passerar området Kungsgården/Norrala i dess västra utkant och ledningen bedöms därmed ha liten påverkan på kulturmiljön i området. Ledningens närvaro bedöms inte ge några negativa konsekvenser för kulturvården i området. Vid passagen av Söderala bedöms ledningens påverkan på kulturmiljön vara liten. Genom den inventering som utförts inom kraftledningens sträckning har kännedom om förekomst av fornlämningar erhållits och hänsyn kan tas för att undvika skador på fornlämningar vid underhåll av ledningen och ledningsgatan. Sammantaget bedöms ledningens konsekvenser för kulturmiljövården och fornlämningar i Söderhamns kommun vara små REKREATION OCH FRILUFTSLIV Ledningen berör inte något riksintresse för friluftslivet i kommunen. Ledningsgatan utnyttjas ofta av det rörliga friluftslivet, där patrullstigarna ofta utnyttjas som vandringsleder och /eller skoterleder. Ledningen kan upplevas som störande från nyttjade vandringsleder och andra begränsade områden vit t.ex. sjöar och älvpassager, men ledningen bedöms inte utgöra något hinder för det rörliga friluftslivet. Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under ledningen. För vandringsleder vilka korsar ledningen avklingar ljudpåverkan snabbt efter passagen och ljudet bedöms som därmed inte innebära några negativa konsekvenser. För det rörliga friluftslivet där vistelse i orörd natur eftersöks kan ledningen uppfattas negativt och ledningen visuella intrång kan påverka upplevelsen. Ledningen bedöms innebära små konsekvenser för det rörliga friluftslivet och andra rekrea tionsvärden i Söderhamns kommun. Strandnära skyddsvegetation invid fiskförande bäckar och vattendrag sparars i möjligaste mån vid underhållsröjning NATURRESURSER Ledningen passerar genom ett varierande landskap som domineras av skogs- och jordbruk. I större delar av länet bedrivs i dag ett rationellt Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:31

61 61 Figur 9.5 Kungsgården. skogsbruk. Skogslandskapets mångfald utgör även en resurs i fråga om dess flora, fauna samt skogens rekreativa värden. Tillgänglighet till skogsskiften är en förutsättning för ett rationellt skogsbruk. En yta av 167 ha produktiv skogsmark har tagits i anspråk vid byggandet av kraftledningen. Skogen närmast ledningsgatan har påverkats i varierade grader sedan etableringen av den befintliga ledningsgatan. Dessa kantzoner är ofta påverkade av ledningsskötsel i form av anläggning och nyttjande av patrullstigar samt fällning av kantträd. Påverkan på den totala arealen produktiv skogsmark i kommunen bedöms vara liten. För enskilda fastighetsägare kan påverkan vara större. Fastighetsägarna har fått ersättning för det intrång som ledningen ger. Ledningens konsekvenser för naturresurserna i kommunen bedöms som måttliga. Fastighetsägarna har fått ekonomisk ersättning i samband med byggnationen för det intrång som ledningen utgör. De försiktighetståtgärder som vidtas vid underhållet av kraftledningsgatan beskrivs närmare i kapitel BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor kan förväntas vistas under en längre tid, så som permanentbostäder, fritidshus, industribyggnader och kontorslokaler. Längs med hela ledningen finns enstaka bebyggelse främst i form av fritidshus och jaktstugor. Även enskild permanentbebyggelse förekommer. Fastigheter med bebyggelse inom ett avstånd på 100 meter från aktuell ledning har inventerats i fält. Avstånd till aktuell ledning, läge samt beräknat magnetfältsvärde vid årsmedelströmlast redovisas i tabell Sammanlagt 45 bostadshus finns inom 100 meter från respektive sida om aktuell ledning i Hudiksvalls kommun, se tabell Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under och omedelbart invid ledningen. Ljudet avtar med avståndet och maskeras av vegetation och övriga ljud i omgivningen. Inga hus där människor stadigvarande vistas påverkas av magnetfält över 4 μt i Söderhamns kommun. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:31

62 62 Sammantaget bedöms ledningens konsekvenser för boendemiljön som små. Inga åtgärdsförslag. Tabell 9.12 Magnetfält för bostadshus belägna inom 100 meter från ledningens mitt i Söderhamns kommun. Myskje 1:16 65 Ö 0,1 Myskje 6:16 55 V < 0,2 Myskje 6:15 65 V 0,1 Bäckfors 1:1 60 V 0,1 Söderala-Sunnanå 6:11 Söderala-Sunnanå 3:17 80 Ö < 0,1 80 Ö < 0,1 FASTIGHET AVSTÅND (M) LÄGE MAGNETFÄLT (μt) Trönbyn 1:17 50 V < 0,2 Trönbyn 1:12 80 V < 0,1 Å 4:5 25 V 0,7 Å 1:16 85 Ö < 0,1 Fors 3:1 100 V < 0,1 Fors 1: V < 0,1 Fors 6:1 70 Ö < 0,1 Fors 6:1 85 Ö < 0,1 Fors 6:1 75 Ö < 0,1 Söderala-Sunnanå 3:60 Söderala-Sunnanå 3:79 Söderala-Sunnanå 23:2 Söderala-Sunnanå 3:99 Söderala-Sunnanå 17:6 Söderala-Sunnanå 24:1 75 Ö < 0,1 70 Ö < 0,1 70 Ö < 0,1 50 V < 0,2 75 Ö < 0,1 45 Ö 0,2 Kungsgården 1:33 30 Ö 0,5 Kungsgården 1:34 70 Ö < 0,1 Kungsgården 1:19 40 V 0,3 Svarvaren 2: V < 0,1 Kungsgården 1:28 65 V 0,1 Kungsgården 1:35 70 V 0,1 Kungsgården 2:26 25 V 0,7 Kungsgården 2:26 60 V 0,1 Kungsgården 2:36 45 V 0,2 Kungsgården 2:33 15 Ö 1,8 Kungsgården 2:33 15 Ö 1,8 Kungsgården 2:29 20 V 1,1 Kungsgården 2:30 25 Ö 0,7 Kungsgården 2:31 35 Ö 0,4 Kungsgården 2:32 60 Ö 0,1 Kungsgården 2:34 45 V 0,2 Kungsgården 2: V < 0,1 Tyby 6:4 25 Ö 0,7 Tyby 6:5 65 V 0,1 Kinsta 2:19 50 Ö < 0,2 Myskje 2:11 40 V 0,3 Myskje 2:45 70 V < 0,1 Myskje 1:11 40 V 0,3 Myskje 1:13 80 V < 0, PLANFÖRHÅLLANDE Beskriving Ledningen berör inga detaljplanelagda områden i Söderhamns kommun. Ledningens konsekvenser för planer i kommunen bedöms som små. Inga åtgärdsförslag INFRASTRUKTUR Ledningen korsar ett flertal vägar i kommunen. Ledningen uppfyller gällande starkströmsföreskrifter och konsekvenserna för infrastrukturen bedöms som små. Inga åtgärdsförslag. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:31

63 GÄVLE KOMMUN Fakta om kraftledningen i Gävle kommun Gävle Beteckning RL8 S4, RL8 S5 Sträcka ca 71,5 km från ca 2 km söder om Tönnebro i norr till länsgränsen vid Dalälven i syd Typ av mark utefter ledningen: skogsmark ca 94 % åkermark ca 2 % övrig öppen mark ca 1 % våtmark ca 2 % vattendrag ca 1 % Kraftledningen (RL8) sträcker sig söderut från länsgränsen mellan Västernorrland och Gävleborg vid sjön Malungen förbi Gnarp, Hudiksvall, Söderhamn, Gävle till länsgränsen mot Uppsala län väster om Mehedeby. Ledningen berör Gävle kommun på en sträcka av ca 71,5 km. Ledningen korsar kommungränsen mellan Söderhamn och Gävle söder om Tönnebro. Ledningen följer E4:an söderut från kommungränsen över Högbacka till Nedre Vedamuren. Ledningen fortsätter parallellt med E4:an via Drevmuren till väg 303 där den viker av svagt österut över Råhällan, Valbo och Åsbo till länsgränsen mot Uppland vid Dalälven LANDSKAPSBILD Ledningen sträcker sig till största delen genom skogsmark med inslag av mindre jordbrukslandskap och mosaikartade vattenlandskap. I söder sträcker sig ledningen genom tätorten Valbo och de öppna landskapen runt tätorten. Ledningen är uppförd i portalstolpar av trä och sträcker sig i dels genom obebyggd skogsmark där den exponeras lite till omgivande landskap och dels genom öppna områden. I de avsnitt ledningen sträcker sig med portalstolpar genom obebyggd skogsmark exponeras den i liten utsträckning mot omgivningen. Påverkan på landskapsbilden är här liten. Vid det öppna landskapet runt Valbo, exponeras kraftledningen tydligt eftersom ledningssträckan där är sambyggd i julgransstolpar med 220 kv ledningen RL 34. Ledningen passerar igenom Valbo parallellt med sex stycken andra kraftledningar, se figur 9.6. Det totala antalet ledningar innebär att påverkan på landskapsbilden i Valbo är stor. Sammantaget bedöms ledningen innebära måttliga konsekvenser för landskapsbilden i Gävle kommun. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:31

64 64 Figur 9.6 Ledningen vid Valbo. Inga åtgärdsförslag NATURMILJÖ Ledningen sträcker sig genom tre områden av riksintresse för naturvården, Hamrångeån, Testeboån-Lundbosjön med Testeboåns delta samt nedre Dalälven. Testeboåns delta är även ett Natura 2000 område och naturreservat Ledningen tangerar Högbackasjön i Gävle kommuns norra del. Ledningen korsar Hamrångeån ca 11 km efter kommungränsen i norr. Ån är av riksintresse för naturvården. Hamrångeån uppströms Spångholmsdammen är relativt opåverkad med en rik och intressant flora av sydlig prägel. Söder om Ellermurarna korsar ledningen Testeboån, ett värdefullt vattendrag med mosaikartat forslandskap. Naturreservatet vid Testeboån nedströms Lundbosjön har en mycket spännande natur som liknar Nedre Dalälvens. Testeboån är dessutom ett mycket viktigt potentiellt lek- och uppväxtområde för lax och havsöring. Området tillhör ett av de allra viktigaste naturvårdsobjekten i Gävle kommun. Testeboån-Lundbosjön med Testeboåns delta är ett område av riksintresse för naturvården samt ett Natura 2000-område. Ledningen korsar kommungränsen och länsgränsen vid Rämsön. Nedre Dalälvens område är av riksintresse både för naturvården och friluftslivet. Tabell 9.13 Intressen för naturmiljövården i Gävle kommun ID Namn Typ NRO21082 Hamrångeån Riksintresse för naturvård NRO21084 Testeboån- Lundbosjön med Testeboåns delta Riksintresse för naturvården NRO21096 Nedre Dalälven Riksintresse för naturvården Testeboån Naturreservat SE Testeboån Natura 2000-område Vad gäller konsekvenserna av ledningen på flora och fauna bedöms konsekvenserna på naturmiljön i ledningsgatan i skogsterräng vara generellt positiv eftersom artrikedomen ökar. I den aktuella ledningsgatan har floran och faunan stabiliserat sig efter 55 år. Ledningen korsar Hamrångeån med ett spann och bedöms inte påverka vattendraget. Ledningens påverkan på naturmiljön vid Testeboåns delta bedöms vara måttlig till liten. Detta p.g.a att ledningen inte berör hela området som omfat- Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:32

65 65 Figur 9.7 Ledningen vid Testeboåns södra fåra, bilden tagen mot norr. tas av tre olika bevarandeintressen för naturmiljön Natura 2000 området tangeras av ledningen. Påverkan på naturmiljön vid Dalälven bedöms vara liten då älven passeras med ett spann. Sammantaget bedöms ledningen innebära små konsekvenser för naturmiljön i Gävle kommun. Då ledningen är befintlig och har funnits på platsen en längre tid bedöms det som ett större intrång att flytta ledningen än att låta den vara kvar i befintlig sträckning. Försiktighet tas vid underhållsarbete så att vattendrag och myrar inte blir sönderkörda KULTURMILJÖ Ledningen passerar genom ett riksintresse och ett intresse för kulturmiljövården vid Valbo. Området karaktäriseras av en äldre odlingsbygd med inslag av ensamgårdar och mindre bystrukturer. Ledningen passerar fyra lämningar som är upptagna i fornminnesregistret. Dessa återfinns i tabell 9.15 samt i kartor i bilaga A. Tabell 9.14 Intressen för kulturmiljövården i Gävle kommun. ID NAMN TYP K 808 Valbo Riksintresse för kulturvården Södra Valbobygden Kulturmiljöområde klass 2 Ledningens påverkan på kulturmiljön i kommunen bedöms generellt vara liten. Bedömningen grundar sig på att ledningen, strax söder om Valbo, passerar i utkanten av riksintresseområdet för kulturmiljön. I övrigt passerar ledningen inte över några områden med dokumenterat känsliga kulturmiljöer. Genom den inventering som utförts inom kraftledningens sträckning har kännedom om förekomst av fornlämningar erhållits och hänsyn kan tas för att undvika skador på fornlämningar vid underhåll av ledningen och ledningsgatan. Sammantaget bedöms ledningens påverkan på kulturmiljön och fornlämningar som liten i Gävle kommun. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:32

66 66 Tabell 9.15 Objekt upptagna i fornminnesregistret. RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGSTYP EGENSKAP Hedesunda 572 Gävle Boplats Kulturlager, Keramik, Ben/ horn Eventuella fornlämningar i ledningsgatan markeras innan underhållsarbete påbörjas för att minimera risken för skada på lämningen. Anmälan sker till Länsstyrelsen om tidigare ej kända fornlämningar påträffas i samband med underhåll av ledningen REKREATION OCH FRILUFTSLIV Norr om gränsen till Uppsala län passerar ledningen genom Nedre Dalälven som bl.a. är ett område av riksintresse för friluftslivet. I övrigt berörs inga friluftslivsintressen i kommunen. Ledningsgatan utnyttjas ofta av der rörliga friluftslivet, där patrullstigarna ofta utnyttjas som vandringsleder och /eller skoterleder. ID NAMN TYP Valbo 198:1 Gävle Blästbrukslämning Bevakningsobjekt Valbo 756 Gävle Vägmärke Typ: Väghållningssten Valbo 760 Gävle Vägmärke Typ: Väghållningssten Tabell 9.16 Intressen för rekreation och friluftsliv i Gävle kommun. F5 Nedre Dalälvsområdet Riksintresse för friluftslivet Ledningen kan upplevas som störande från nyttjade vandringsleder och andra begränsade områden vid t.ex. sjöar och älvpassager, men ledningen bedöms inte utgöra något hinder för det rörliga friluftslivet. Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under ledningen. För vandringsleder vilka korsar ledningen avklingar ljudpåverkan snabbt efter passagen och ljudet bedöms därmed inte innebära några negativa konsekvenser. För det rörliga friluftslivet där vistelse i orörd natur eftersöks kan ledningen uppfattas negativt och ledningen visuella intrång kan påverka upplevelsen. Ledningen bedöms innebära små konsekvenser för det rörliga friluftslivet och andra rekrea tionsvärden i Gävle kommun. Strandnära skyddsvegetation invid fiskförande bäckar och vattendrag sparars i möjligaste mån vid underhållsröjning, se kapitel NATURRESURSER Ledningen passerar genom ett varierande landskap som domineras av skogs- och jordbruk med inslag av våtmarker och större vattendrag. I större delar av länet bedrivs i dag ett rationellt skogsbruk. Skogslandskapets mångfald utgör även en resurs i fråga om dess flora, fauna samt skogens rekreativa värden. Tillgänglighet till skogsskiften är en förutsättning för ett rationellt skogsbruk. En yta av 270 ha produktiv skogsmark har tagits i anspråk vid byggandet av kraftledningen. Skogen närmast ledningsgatan har påverkats i varierade grader sedan etableringen av den befintliga ledningsgatan. Dessa kantzoner är ofta påverkade av ledningsskötsel i form av anläggning och nyttjande av patrullstigar samt fällning av kantträd. Påverkan på den totala arealen produktiv skogsmark i kommunen bedöms vara liten. För enskilda fastighetsägare kan påverkan vara större. Fastighetsägarna har fått ersättning för det intrång som ledningen ger. Ledningens konsekvenser för naturresurserna i kommunen bedöms som måttliga. Fastighetsägarna har fått ekonomisk ersättning i samband med byggnationen för det intrång som ledningen utgör. De försiktighetståtgärder som vidtas vid underhållet av kraftledningsgatan beskrivs närmare i kapitel 11. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:32

67 BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor kan förväntas vistas under en längre tid, så som permanentbostäder, fritidshus, industribyggnader och kontorslokaler. Längs med hela ledningen finns enstaka bebyggelse främst i form av fritidshus och jaktstugor. Även enskild permanentbebyggelse förekommer. Fastigheter med bebyggelse inom ett avstånd på 100 meter från aktuell ledning har inventerats i fält. Avstånd till aktuell ledning, läge samt beräknat magnetfältsvärde vid årsmedelströmlast redovisas i tabell Sammanlagt 61 bostadshus finns inom 100 meter från ledningens mitt. Tabell 9.17 Magnetfält för bostäder inom 100 meter från ledningens mitt. FASTIGHET AVSTÅND (M) LÄGE MAGNETFÄLT (μt) Vi 52:1 40 Ö 0,3 Vi 41:7 35 Ö 0,4 Vi 41:2 80 Ö < 0,1 Vi 44:32 50 Ö < 0,2 Vi 52:4 75 V < 0,1 Vi 41:6 25 V 0,7 Vi 41:3 100 V 0,5 Vi 2:37 85 V < 0,1 Vi 2:38 75 V < 0,1 Vi 44:4 60 V 0,1 Vi 44:4 60 V 0,1 Vi 44:30 40 V 0,3 Vi 44:15 80 Ö < 0,1 Vi 44:1 55 Ö < 0,2 Vi 44:1 60 V 0,1 Vi 44:10 55 V < 0,2 Vi 44:9 85 V < 0,1 Vi 44:12 70 Ö < 0,1 Vi 44:12 90 Ö < 0,1 Hagaström 76: Ö 0,3 Hagaström 76: Ö 0,3 Hagaström 76: Ö 0,5 Hagaström 76: Ö 0,5 Hagaström 76: Ö 0,2 Hagaström 76: Ö < 0,2 Hagaström 76: Ö < 0,2 Hagaström 76:67 95 Ö < 0,1 Hagaström 76:66 90 Ö < 0,2 Hagaström 76:65 90 Ö < 0,2 Hagaström 76:64 85 Ö < 0,2 Hagaström 76:62 95 Ö 2,3 Hagaström 76: Ö 1,3 Åsbyggeby 37:7 55 Ö 0,6 Åsbyggeby 37:6 60 Ö 0,5 Åsbyggeby 37:5 65 Ö 0,4 Åsbyggeby 37:4 75 Ö 0,3 Åsbyggeby 37:8 80 Ö 0,3 Åsbyggeby 37:9 95 Ö < 0,2 Åsbyggeby 2:39 60 Ö 0,5 Åsbyggeby 2:40 80 Ö 0,3 Åsbyggeby 2:41 95 Ö < 0,2 Åsbyggeby 2: Ö < 0,2 Åsbyggeby 2:7 50 Ö 0,8 Åsbyggeby 35:1 70 Ö 0,3 Valbo-Vall 5:26 95 V 0,2 Valbo-Vall 5:27 80 V 0,3 Valbo-Vall 5:28 85 V 0,3 Alborga 16:10 35 V 0,7 Alborga 16:10 55 V 0,3 Alborga 16:10 40 V 0,5 Alborga 16:10 30 V 0,9 Hanåsen 1:26 55 Ö 0,3 Hanåsen 1:25 80 Ö 0,1 Åsbo 3:6 40 Ö 0,5 Åsbo 3:7 70 Ö < 0,2 Åsbo 3:8 80 Ö 0,1 Åsbo 3:9 50 Ö 0,3 Åsbo 3:5 50 V 0,3 Åsbo 1:9 55 V 0,3 Åsbo 1:9 95 V 0,1 Hagaström 76:63 85 Ö < 0,2 Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:32

68 68 Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under och omedelbart invid ledningen. Ljudet avtar med avståndet och maskeras av vegetation och övriga ljud i omgivningen. Inga hus där människor stadigvarande vistas påverkas av magnetfält över 4 μt i Gävle kommun. Sammantaget bedöms ledningens konsekvenser för boendemiljön som små. Inga åtgärdsförslag PLANFÖRHÅLLANDE Ledningen berör ett detaljplanelagt område i Valbo. Ledningen bedöms innebära små konsekvenser för detaljplanen i Valbo. Sammantaget bedöms ledningens konsekvenser för aktuella planer som små. Inga åtgärdsförslag ÖVRIGT Ledningen sträcker sig till största delen genom skogsmark, men korsar ett flertal vägar i kommunen. Ledningen uppfyller gällande starkströmsföreskrifter vid korsning av vägar och järnvägar. Sammantaget bedöms ledningens konsekvenser för kommunens infrastruktur som små. Inga åtgärdsförslag. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:32

69 10 UPPSALA LÄN TIERPS KOMMUN Fakta om kraftledningen i Tierps kommun Beteckning RL8 S5 UNTRA Sträcka ca 3,8 km från länsgränsen vid Rämsön till Untrans kraftstation Typ av mark utefter ledningen: skogsmark ca 62 % våtmark ca 7 % vattendrag ca 31 % Ledningen sträcker sig från länsgränsen vid Rämsön söderut till Untra kraftstation. Ledningen passerar Rämsön i norr och korsar Untrafjärdens nordostliga del. Den passerar vidare över Norra Kvarnön, Dalälven och Södra Kvarnön innan den når Untra kraftstation. Ledningen berör Tierps kommun på en sträcka av knappt 4 km LANDSKAPSBILD Ledningen passerar genom ett skogslandskap som till stor del domineras av Dalälven och våtmarker. Ledningen sträcker sig genom Båtforsområdet över Norra och södra Kvarnön till Untra. Landskapet är präglat av Dalälven och dess översvämningsområden. Området är relativt otillgängligt för allmänheten. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:32

70 70 Figur 10.1 Ledningen korsar Dalälven parallellt med Banverkets ledning. Ledningens passage genom skogsområden sker i en flack och otillgänglig skogsmark där exponeringen mot omgivningen ät liten. Vid passage över de öppna våtmarkerna och Dalälven blir ledningen mer synlig och exponeras mot det omgivande landskapet. Ledningen är i detta område en del av den utbyggda infrastrukturen kring Untraverket. Sammantaget bedöms ledningens konsekvenser för landskapsbilden vara små. Inga åtgärdsförslag NATURMILJÖ Ledningen berör ett riksintresse för naturmiljövården, ett Natura 2000 område och ett naturreservat i Tierps kommun. Ledningen passerar genom Båtforsområdet där den tangerar södra spetsen av Båtfors naturreservat och Natura 2000 området på Norra Kvarnön. Hela lednignssträckningen i Tierps kommun faller inom rikintresse för naturmiljövården. Enligt Uppsala läns naturvårdsprogram utgör Båtforsområdet Uppsala läns rikaste urskogsprojekt. Den växtvärld som finns i Båtforsområdet är unik och områdets botaniska betydelse ur riksintressesynpunkt är förknippad med de urskogsartade ädellövskogspartier och ängsgranskogar det innehåller. I området i närheten av kraftledningen finns även ett biotopskydd samt ett naturvårdsavtal och samrådsområden. Tabell 10.1 Intressen för naturmiljövården i Tierps kommun. ID NAMN TYP N6 Båtforsområdet Riksintresse för naturvården Båtfors Naturreservat SE Båtforsområdet Natura 2000 Svårframkomligheten i Båtforsområdet har medfört att skogsområdena endast påverkats i liten utsträckning. Ledningens inverkan i ett helhetsperspektiv blir därmed större. Sammantaget bedöms ledningen ha måttliga konsekvenser för naturmiljön i Tierps kommun. Då ledningen är befintlig och har funnits på platsen en längre tid bedöms det som ett större Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:33

71 71 intrång att flytta ledningen än att låta den vara kvar i befintlig sträckning. Försiktighet tas vid underhållsarbete så att vattendrag och myrar inte blir sönderkörda KULTURMILJÖ Ledningen berör inga dokumenterade kulturmiljöer eller kända fornlämningar i Tierps kommun. Vad gäller konsekvenserna av ledningen på flora och fauna bedöms konsekvenserna på naturmiljön i ledningsgatan i skogsterräng vara generellt positiv eftersom artrikedomen ökar. I den aktuella ledningsgatan har floran och faunan stabiliserat sig efter 55 år. Sammantaget bedöms ledningens påverkan på kulturmiljön och fornlämningar som liten i Tierps kommun. Eventuella fornlämningar i ledningsgatan markeras innan underhållsarbete påbörjas för att minimera risken för skada på lämningen. Anmälan sker till Länsstyrelsen om tidigare ej kända fornlämningar påträffas i samband med underhåll av ledningen, se kapitel REKREATION OCH FRILUFTSLIV Området kring Nedre Dalälven är klassat som riksintresse för friluftslivet. Ledningens hela sträckning i Tierps kommun faller inom riksintresset. Området kring ledningen är svårframkomligt och därmed bedöms ledningen inte påverka det rörliga friluftslivet negativt, ledningsgatan kan även bidra till att öka tillgängligheten i området. Sammantaget bedöms ledningens konsekvenser för det rörliga friluftslivet som små. Inga åtgärdsförslag NATURRESURSER Ledningen passerar genom ett varierande landskap som domineras av kraftproduktion, skogsbruk med inslag av våtmarker och större vattendrag. En yta av 9 ha produktiv skogsmark har tagits i anspråk vid byggandet av kraftledningen. Skogen närmast ledningsgatan har påverkats i varierade grader sedan etableringen av den befintliga ledningsgatan. Dessa kantzoner är ofta påverkade av ledningsskötsel i form av anläggning och nyttjande av patrullstigar samt fällning av kantträd. Påverkan på den totala arealen produktiv skogsmark i kommunen bedöms vara liten. För enskilda fastighetsägare kan påverkan vara större. Fastighetsägarna har fått ersättning för det intrång som ledningen ger. Ledningen bedöms ha liten inverkan på vattendragen i kommunen då den utgör en del av det system som utnyttjar Dalälven för kraftproduktion. Ledningens konsekvenser för naturresurserna i kommunen bedöms som små. Tabell 10.2 Intressen för rekration och friluftsliv i Tierps kommun. ID NAMN TYP F1 Nedre Dalälven Riksintresse för friluftslivet Fastighetsägarna har fått ekonomisk ersättning i samband med byggnationen för det intrång som ledningen utgör. De försiktighetståtgärder som vidtas vid underhållet av kraftledningsgatan beskrivs närmare i kapitel 11. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:33

72 BOENDEMILJÖ Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor kan förväntas vistas under en längre tid, så som permanentbostäder, fritidshus, industribyggnader och kontorslokaler. Längs med hela ledningen finns enstaka bebyggelse främst i form av fritidshus och jaktstugor. Även enskild permanentbebyggelse förekommer. Fastigheter med bebyggelse inom ett avstånd på 100 meter från aktuell ledning har inventerats i fält. Avstånd till aktuell ledning, läge samt beräknat magnetfältsvärde vid årsmedelströmlast redovisas i tabell Sammanlagt ett bostadshus finns inom 100 meter från aktuell ledning i Tierps kommun, se tabell Tabell 10.3 Magnetfält för bostadshus inom 100 meter från ledningens mitt. FASTIGHET AVSTÅND (M) LÄGE MAGNETFÄLT (μt) Untraverket 26:1 35 N 0, PLANFÖRHÅLLANDEN Ledningen berör inga detaljplanelagda områden i Tierps kommun. Sammantaget bedöms ledningens konsekvenser för aktuella planer i kommunen vara små. Inga åtgärdsförslag INFRASTRUKTUR Ledningen sträcker sig till största delen genom skogsmark, men korsar ett flertal vägar i kommunen. Ledningen uppfyller gällande starkströmsföreskrifter vid korsning av vägar. Sammantaget bedöms ledningens konsekvenser för kommunens infrastruktur som små. Ett sprakande ljud kan upplevas vid fuktig väderlek under och omedelbart invid ledningen. Ljudet avtar med avståndet och maskeras av vegetation och övriga ljud i omgivningen. Inga hus där människor stadigvarande vistas påverkas av magnetfält över 4 μt i Tierps kommun. Inga åtgärdsförslag. Sammantaget bedöms ledningens konsekvenser för boendemiljön vara små. Inga åtgärdsförslag. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:33

73 11 DRIFT OCH FRAMTIDA UNDERHÅLL LÖPANDE DRIFT OCH LEDNINGSUNDERHÅLL INTERVALL En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas med bestämda intervall. Den tekniska besiktningen av ledningen sker i cykler om åtta år. År ett till sju besiktigas ledningen (driftbesiktning) okulärt från helikopter en gång per år. Det åttonde året görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar mm kontrolleras, Jordtag besiktigas för att säkerställa att de uppfyller kraven i starkströmsföreskrifterna. Tekniska underhållsåtgärder som kan bli aktuella styrs av de fel som upptäckts på ledningen vid besiktningarna. Eftersom delarna i anläggningarna kontinuerligt byts ut, i enlighet med ovanstående rutiner, går det inte att avgränsa en lednings tekniska livslängd Anlitade entreprenörer kommer att följa Svenska Kraftnäts rutiner för underhållsarbeten och blir därigenom upplysta om de lagkrav som gäller KULTURMINNESSKYDD Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 kap 10 kulturminneslagen. Anmälan sker till berörd länsstyrelse om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under underhållsåtgärderna. Vid underhållsåtgärder som medför att fornlämningar kan påverkas markeras samtliga fornlämningar med fornlämningsband vilket innebär att de är väl synliga inför de markarbeten som kommer att utföras i samband med arbetet. Inga ledningsstolpar placeras i fornlämning eller inom fornlämningsområde. Hänsyn tas till fornlämningarna i samband med anläggande av transportvägar, schaktning eller andra markingrepp NATURVÅRDSHÄNSYN Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att arbetsföretaget väsentligt kan komma att ändra naturmiljön (i de fall arbetsföretaget inte omfattas av tillståndsplikt eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken), skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 12 kap 6 miljöbalken SKOGLIGT UNDERHÅLL Underhållsröjning skall i största möjliga utsträckning utföras under barmarksperioden. Vid sådant snödjup att risk för höga stubbar eller nedtryckning av vegetation föreligger, skall röjning av skogsgatan avbrytas, Fällning av farliga träd i sidoområdena skall så långt möjligt utföras under tid då tillvaratagande av virke är gynnsamt. Underhållsröjning skall utföras av personer med god erfarenhet av skogsarbetet och betryggande kännedom om säkerhetsanvisningarna för underhåll av ledningsgata. Vid underhållsröjning skall Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:33

74 74 alla erhålla sådana instruktioner, att de är helt införstådda med faran att arbeta invid en spänningsförande ledning. Röjningen skall utföras på det för ledningsägaren mest ekonomiska sättet. Hänsyn skall dock alltid tas till markägares synpunkter som bör beaktas i samband med underhållsröjningen. Detta medför att underhållsröjningen kan ske på olika sätt beroende på de lokala förhållanden som råder. Anlitade entreprenörer kommer att följa Svenska Kraftnäts rutiner för underhållsröjning och blir därigenom upplysta om de lagkrav som gäller INTERVALL Röjning med tillhörande kantträdsavverkning ska i de flesta fall utföras med åtta års intervall. Avgörande för intervallets längd är tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Röjningsbesiktning ska utföras vid minst ett tillfälle mellan röjningarna, vilket innebär att ledningsgatan ska tillses regelbundet med fyra års intervall. Skogliga underhållsåtgärder över tid: År 1 Röjning År 2 Kantträdsavverkning År 4 Röjningbesiktning År 7 Extra röjningsbesiktning År 8 Röjning o.s.v RÖJNING Generellt gäller att all lågväxande vegetation ska sparas. Skogsgatan får härigenom ett tilltalande utseende samtidigt som natur- och viltvård gynnas. Enbuskar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar håller effektivt plantor av högväxande arter borta. De bör därför gynnas genom att de befrias från konkurrens med högväxande arter. Patrullstig eller transportväg inom skogsgatan ska kalröjas till en bredd av tre meter. Även stolpplatserna ska kalröjas, vilket innebär att inga träd eller buskar får stå kvar mellan stolpbenen, ej heller närmare stolpe eller stag än tre meter. Hänsyn ska även tas till markägarens önskemål när det gäller prydnadsträd, fruktodlingar m.m. i eller i anslutning till ledningsgatan. Det har visat sig att en ledningsgata som underhålls med jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för många arter. Röjningsarbetet utförs normalt som motormanuellt arbete med röjsåg KANTTRÄDSAVVERKNING Träd som kan komma för nära ledningen vid exempelvis storm eller fall stämplas (mäts och märks med färgprick). Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i möjligaste mån minimeras. Detta kan ske till exempel genom avverkning på tjälad mark och att maskinerna är utrustade med miljöband samt använder miljöoljor. Under senare tid har andra metoder provats, istället för att avverka träden toppas träden med hjälp av anordning som hänger under en helikopter RÖJNINGSBESIKTNING Besiktning utförs mitt emellan två röjningsperioder. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom närområdet (4,5 m) från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Året före planerad röjning kontrolleras ledningen så att ingen vegetation kommit för nära faslinorna. Detta görs för att röjningsarbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt KULTURMINNESSKYDD Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. 10 kulturminneslagen. Anmälan sker till berörd länsstyrelse om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under underhållsåtgärderna. Vid underhållsåtgärder som medför att fornlämningar kan påverkas markeras samtliga fornlämningar med fornlämningsband vilket innebär att de är väl synliga inför de markarbeten som kommer att utföras i samband med arbetet. Inga ledningsstolpar placeras i fornlämning eller inom fornlämningsområde. Hänsyn tas till fornlämningarna i samband med anläggande av transportvägar, schaktning eller andra markingrepp NATURVÅRDSHÄNSYN Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att arbetsföretaget väsentligt kan Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:33

75 75 Figur.11.1 Illustration av en skogsgata. Bilden föreställer en 400 kv ledning, men samma princip gäller för en 220 kv ledning. komma att ändra naturmiljön (i de fall arbetsföretaget inte omfattas av tillståndsplikt eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken), skall samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 12 kap. 6 miljöbalken SVENSKA KRAFTNÄTS KRAV VID SKOGLIGT UNDERHÅLL De undehållsentreprenörer Svenska Kraftnät använder har genomgått en s.k. prekvalificering, vilket innebär att Svenska Kraftnät förvissat sig om att entreprenörerna är kvalificerade för att utföra underhållsarbete på Svenska Kraftnäts anläggningar. Det innebär att de alltid ska följa och hålla sig väl informerade om de lagar och förordningar som gäller för den verksamhet de utför på Svenska Kraftnäts anläggningar. De ska även följa de av Svenska Kraftnät framtagna riktlinjerna för skogligt ledningsunderhåll och tekniskt ledningsunderhåll samt uppställda miljökrav. Enligt riktlinjerna skall de vid skogligt underhåll, såsom underhållsröjning och kantträdsavverkning, samråda med berörda myndigheter innan arbetet påbörjas. Markägarna aviseras också för att beredas tillfälle att inkomma med synpunkter. Viss kontrollverksamhet sker idag genom stickprov av utförda arbeten, för att säkerställa att arbete utförs på rätt sätt. Följande är ett utdrag ur Svenska Kraftnäts riktlinje TR12-13: Entreprenören svarar för att lagar och andra författningar iakttas i den mån det berör Uppdraget. Entreprenören skall även träffa erforderliga överenskommelser med myndigheter och andra som berörs av Uppdraget. För Uppdragets genomförande erforderliga anmälningar till myndigheter skall ske genom Entreprenörens försorg. Följande är ett utdrag ur Svenska Kraftnäts riktlinje TR Rev B: 6.9 Naturvårdshänsyn I anslutning till bebyggelse och rekreationsområden där allmänheten vistas, kan högväxande vegetation inom skogsgatan behållas av allmänna naturvårdshänsyn i samråd med Beställaren. I dessa lägen kan med fördel lövträd behållas intill stolpplatser, men dock ej i stolpbyggnationen, utan att vegetationen blir farlig för kraftledningens säkerhet förrän efter lång tid. Beställaren får dock inte åsamkas kostnader för barkning när den kvarlämnade vegetationen måste tas ner. Även i kanter mot vattenområden kan i undantagsfall sparas viss Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:33

76 76 högväxande vegetation. Det är mycket viktigt att man dokumenterar de platser där man sparat eller endast toppat högväxande vegetation så att man kan hålla dessa platser under uppsikt. Detta görs genom att dessa platser dokumenteras med karta och beskrivning i ett hänsynsdokument kopplat till anläggningar i Banken. På mycket svaga marker, t ex hällmarker, myrimpediment, tallhedar och kantzoner till dessa, bör röjning ske med beaktande av den långsamma tillväxten. Bergbranter, lodväggar, rasbranter och bäckraviner är platser där det kan vara mycket högt till fasledarna. På platser med sådan fashöjd att vegetationen aldrig kommer att utgöra fara för kraftledningens driftsäkerhet kan vegetationen kvarlämnas med undantag för vad som gäller för patrullstig eller transportväg och stolpplatser. Beträffande alléer, prydnadsträd, fruktodlingar mm skall så långt möjligt hänsyn tas till markägares önskemål. Där högväxande vegetation sparas skall tillses, att vegetationen genom toppning eller på annat sätt hindras att fram till nästa röjningstillfälle nå närmare fasledare än gränsavståndet för närområdet. Innan arbetet påbörjas skall kontrolleras om aktuell kraftledningssträcka utpekats som föremål för utökad skötsel till syfte att öka den biologiska mångfalden i ledningsgatan. Det är viktigt och Entreprenörens uppgift att dessa hänsynsområden dokumenteras med karta och beskrivning i ett hänsynsdokument kopplat till anläggningar i Banken Biotopskydd, naturreservat och Natura 2000-områden Förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken (SFS 1998:1252) innehåller bestämmelser om skydd för vissa angivna biotoper. De olika läns- och skogstyrelserna får vidta de åtgärder, som behövs för att vårda de angivna biotoperna. Enligt naturvårdsverket bör kraven på biotopskydd inte utgöra något hinder för sådant kraftledningsunderhåll som avses i ELSÄK-FS starkstömsföreskrifter. I de fall underhållsröjningen berör skyddsvärda biotoper enligt förordningen skall dock samråd ske med berörd läns- respektive skogsstyrelse. Entreprenören skall även beakta det data som finns i Banken vid bedömning om det finns delar längs kraftledningen som kräver annan skötsel. Se exempel på samråd i bilaga 13-3 Rekommendationer samråd. Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:33

77 12 SAMLAD BEDÖMNING 77 Den befintliga ledningen sträcker sig genom ett varierande landskap med skog som det dominerande landskapet. Skogslandskapet bryts upp i samband med älvdalarna kring Indalsälven och Ljungan. I norr passerar ledningen stråk med mindre jordbruksenheter, främst i anslutning till de större vattendragen, i söder passerar ledningen genom större sammanhängande jordbruksmarker. I tabell 12.1 ges en sammanfattning av ledningens konsekvenser för berörda intressen. Figur 12.1 Ledningen passerar Kungsgårdssjön Kopia (2) av MKB Stadsforsen-Untra sammanslagen_ny layout_ indd :30:33

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SEPTEMBER 2010 Förlängning av koncession för 400

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 220 kv KRAFTLEDNING STADSFORSEN - HÖLLEFORSEN - UNTRA

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 220 kv KRAFTLEDNING STADSFORSEN - HÖLLEFORSEN - UNTRA FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 220 kv KRAFTLEDNING STADSFORSEN - HÖLLEFORSEN - UNTRA SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING NOVEMBER 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 220 kv ledning

Läs mer

Förlängning av koncession 220 kv kraftledning stackbo - valbo

Förlängning av koncession 220 kv kraftledning stackbo - valbo Förlängning av koncession 220 kv kraftledning stackbo - valbo SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING NOVEMBER 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 220 kv ledning mellan Stackbo och

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 400 kv-ledning HJÄLTA - HAMRA

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 400 kv-ledning HJÄLTA - HAMRA FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 400 kv-ledning HJÄLTA - HAMRA SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING DECEMBER 2012 Ledningen Hjälta - Hamra är en 400 kvledning som nu är föremål för

Läs mer

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING DALARNAS LÄN MAJ 2011 Ledningen Kilforsen - Hallsberg är en 400kV kraftledning som nu är föremål för ansökan

Läs mer

Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun

Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun November 2017 Bg:

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län

Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Konc: 7082 Samrådsunderlag Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län Oktober 2018 Bg: 5967-4770

Läs mer

TIDIGT SAMRÅD ENL. MILJÖBALKEN KAP 6 AVSEENDE BYGGNATION 130kV LEDNING, VÄSTRA TRELLEBORG SÖDRA TRELLEBORG

TIDIGT SAMRÅD ENL. MILJÖBALKEN KAP 6 AVSEENDE BYGGNATION 130kV LEDNING, VÄSTRA TRELLEBORG SÖDRA TRELLEBORG Malmö, 2017-04-10 Vår referens TIDIGT SAMRÅD ENL. MILJÖBALKEN KAP 6 AVSEENDE BYGGNATION 130kV LEDNING, VÄSTRA TRELLEBORG SÖDRA TRELLEBORG Rejlers Sverige AB handlägger på uppdrag av Trelleborgs Tekniska

Läs mer

Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs kommun, Örebro län

Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs kommun, Örebro län Datum: 2015-05-04 Kontakt: Viktoria Uski Telefon: 08 714 32 20 E-post: Viktoria.uski@sweco.se Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs

Läs mer

PROJEKTORGANISATION. Svenska Kraftnät Eva Espling, projektledare. Sweco Energuide AB Johnny Carlberg, projektledare och kvalitetsgranskare

PROJEKTORGANISATION. Svenska Kraftnät Eva Espling, projektledare. Sweco Energuide AB Johnny Carlberg, projektledare och kvalitetsgranskare PROJEKTORGANISATION Svenska Kraftnät Eva Espling, projektledare Sweco Energuide AB Johnny Carlberg, projektledare och kvalitetsgranskare Hanna Markström, miljökonsekvenser Foton, illustrationer och kartor

Läs mer

PROJEKTORGANISATION. Svenska Kraftnät Eva Espling, projektledare. Sweco Energuide AB Johnny Carlberg, projektledare och kvalitetsgranskare

PROJEKTORGANISATION. Svenska Kraftnät Eva Espling, projektledare. Sweco Energuide AB Johnny Carlberg, projektledare och kvalitetsgranskare PROJEKTORGANISATION Svenska Kraftnät Eva Espling, projektledare Sweco Energuide AB Johnny Carlberg, projektledare och kvalitetsgranskare Hanna Markström, miljökonsekvenser Foton, illustrationer och kartor

Läs mer

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs Vindeln och Vännäs kommun Västerbottens län 2016-09-15 Samråd för

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

"" SVENSKA ^ KRAFTNÄT

 SVENSKA ^ KRAFTNÄT "" SVENSKA ^ KRAFTNÄT Generaldirektören Energimarknadsinsp ektionen Box 155 63103 ESKILSTUNA 2010-11-08 2009/1298 ANSÖKAN Ansökan om förlängning av nätkoncession för dubbla 400 kv ledningar Ringhals -

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Samrådsunderlag avseende ändrad sträckning och tekniskt utförande av befintliga 70 kv kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun, Stockholms län

Samrådsunderlag avseende ändrad sträckning och tekniskt utförande av befintliga 70 kv kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun, Stockholms län Samrådsunderlag avseende ändrad sträckning och tekniskt utförande av befintliga 70 kv kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun, Stockholms län Oktober 2015 Bakgrund och syfte Befintliga 70 kv luftledningar

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400 KV KRAFTLEDNING MELLAN LIGGA OCH MESSAURE SAMT VARGFORS-BETÅSEN

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400 KV KRAFTLEDNING MELLAN LIGGA OCH MESSAURE SAMT VARGFORS-BETÅSEN FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400 KV KRAFTLEDNING MELLAN LIGGA OCH MESSAURE SAMT VARGFORS-BETÅSEN SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING APRIL 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 400

Läs mer

Samrådsunderlag. Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Samrådsunderlag. Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen Samrådsunderlag Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen September 2015 PROJEKTORGANISATION Ellevio AB Box 2087 650 02 Karlstad

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING GÄVLEBORGS LÄN MAJ 2011 Ledningen Kilforsen - Hallsberg är en 400kV kraftledning som nu är föremål för ansökan

Läs mer

förlängning av koncession porjus odensvi befintlig 400 kv ledning

förlängning av koncession porjus odensvi befintlig 400 kv ledning förlängning av koncession porjus odensvi befintlig 400 kv ledning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Maj 2010 Huvuddokument Ledningen Porjus-Odensvi är en del av det svenska stamnätet, den är 971 km lång och går

Läs mer

Samrådsunderlag. Förnyelse av koncession för befintliga 45kV-ledningar mellan station Svarven och station Centrum. Januari 2018

Samrådsunderlag. Förnyelse av koncession för befintliga 45kV-ledningar mellan station Svarven och station Centrum. Januari 2018 Nässjö Affärsverk Elnät AB Tullgatan 2 571 34 Nässjö Telefon: 0380-51 70 00 Samrådsunderlag Förnyelse av koncession för befintliga 45kV-ledningar mellan station Svarven och station Centrum Januari 2018

Läs mer

Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län

Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län Samrådsunderlag September 2016 Ellevio AB avser förlänga nätkoncession för linje för två befintliga 40 kv markkablar

Läs mer

Förlängning av koncession Harsprånget Porjus-Vietas Befintlig 400 kv ledning

Förlängning av koncession Harsprånget Porjus-Vietas Befintlig 400 kv ledning Förlängning av koncession Harsprånget Porjus-Vietas Befintlig 400 kv ledning Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning april 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 400 kv ledning i Norrbottens

Läs mer

SVENSKA ^ KRAFTNÄT. Komplettering av ansökan om förlängning av nätkoncession för 400 kv ledningen Kilforsen - Hallsberg (8000 V, X, Y, Z, Å, DÖ)

SVENSKA ^ KRAFTNÄT. Komplettering av ansökan om förlängning av nätkoncession för 400 kv ledningen Kilforsen - Hallsberg (8000 V, X, Y, Z, Å, DÖ) SVENSKA ^ KRAFTNÄT Generaldirektören Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA 2011-09-28 2009/124 KOMPLETTERING Komplettering av ansökan om förlängning av nätkoncession för 400 kv ledningen

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÖREBRO LÄN MAJ 2011 Ledningen Kilforsen - Hallsberg är en 400kV kraftledning som nu är föremål för ansökan

Läs mer

M TYRÉNS. Svenska Kraftnät

M TYRÉNS. Svenska Kraftnät Miljökonsekvensbeskrivning Förlängning av koncession för 220 kv ledningarna AL7s2-4 Gardikfors-norska gränsen, anlaggningsnummer SIOOF AL7S9 anslutning till Gejmån, anläggningsnummer 8100M Svenska Kraftnät

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

Om elförbindelsen Överby-Beckomberga

Om elförbindelsen Överby-Beckomberga Fastighetsägare och remissinstanser enligt sändlista 2019-03-25 Dnr 2016/891 INFORMATION Val av utredningskorridor för fortsatt utredning av den planerade elförbindelsen Överby-Beckomberga Om elförbindelsen

Läs mer

PROJEKTORGANISATION. Svenska Kraftnät Eva Espling, projektledare. Sweco Energuide AB Johnny Carlberg, projektledare och kvalitetsgranskare

PROJEKTORGANISATION. Svenska Kraftnät Eva Espling, projektledare. Sweco Energuide AB Johnny Carlberg, projektledare och kvalitetsgranskare PROJEKTORGANISATION Svenska Kraftnät Eva Espling, projektledare Sweco Energuide AB Johnny Carlberg, projektledare och kvalitetsgranskare Hanna Markström, miljökonsekvenser Foton, illustrationer och kartor

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 400kV KRAFTLEDNING KILFORSEN - HALLSBERG MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VÄSTERNORRLANDS OCH JÄMTLANDS LÄN MAJ 2011 Ledningen Kilforsen - Hallsberg är en 400kV kraftledning som nu

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Förlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning

Förlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning Förlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING April 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 400 kv ledning i Norrbottens län, mellan

Läs mer

Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledning mellan Lovikka och Junosuando

Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledning mellan Lovikka och Junosuando Bilaga 1. Inbjudan till samråd, samrådsunderlag. Inbjudan till samråd enligt Miljöbalken 6 kap 4 Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledning mellan Lovikka och Junosuando Pajala kommun Norrbottens

Läs mer

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 3 Värmlands län

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 3 Värmlands län Miljökonsekvensbeskrivning juli 2009 Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del 3 Värmlands län Förnyelse av koncession Midskog-Stenkullen, MKB - Svenska Kraftnät Svenska

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 10 kv-ledning mellan Fåglum och Bajaregården, Essunga kommun, Västra Götalands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen December

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 2016-05-10/2016-05-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 El- och Kund PEAB Bostad Att. Ola Magnusson Box 334

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Samrådsunderlag. Befintlig 50 kv-kraftledning mellan Säffle och Billeruds bruk, Säffle kommun, Värmlands län.

Samrådsunderlag. Befintlig 50 kv-kraftledning mellan Säffle och Billeruds bruk, Säffle kommun, Värmlands län. Samrådsunderlag Befintlig 50 kv-kraftledning mellan Säffle och Billeruds bruk, Säffle kommun, Värmlands län. November 2016 Sökande Vattenfall Eldistribution AB Österlånggatan 60 461 88 Trollhättan Kontaktperson

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Förlängd koncession för en 145 kv ledning vid Kyrkheden i Ekshärad i Hagfors kommun i Värmlands län

Förlängd koncession för en 145 kv ledning vid Kyrkheden i Ekshärad i Hagfors kommun i Värmlands län Förlängd koncession för en 145 kv ledning vid Kyrkheden i Ekshärad i Hagfors kommun i Värmlands län SAMRÅDSUNDERLAG Ansökan om förlängd nätkoncession för linje December 2017 Ellevio AB (publ). 115 77 Stockholm

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 132 kv luftledning som utgör utledning ML86 S1 vid fördelningsstation BT34 Älberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Ansökan om förlängning

Läs mer

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del1 Jämtlands län

Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del1 Jämtlands län Miljökonsekvensbeskrivning juli 2009 Förnyelse av koncession för befintlig 400 kv ledning Midskog - Stenkullen, del1 Jämtlands län Förnyelse av koncession Midskog-Stenkullen, MKB - Svenska Kraftnät Svenska

Läs mer

Samrådsunderlag för ledningssträckning

Samrådsunderlag för ledningssträckning Samrådsunderlag för ledningssträckning 130 kv vindkraftanslutning i område väster om Hammarstrand 2011-09-05 Rapporten är framtagen av SWECO Energuide AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB 1 (8) Innehåll

Läs mer

Bilaga M1 b. Projektorganisation. Ellevio AB Stockholm. Telefonväxel: Org.nr: Samordnare tillståndsfrågor

Bilaga M1 b. Projektorganisation. Ellevio AB Stockholm. Telefonväxel: Org.nr: Samordnare tillståndsfrågor Samrådsredogörelse Bilaga M1 b Projektorganisation Ellevio AB 115 77 Stockholm Telefonväxel: 08-606 00 00 Org.nr: 556037-7326 Samordnare tillståndsfrågor Samråd och MKB NEKTAB Sågaregatan 22 46132 Trollhättan

Läs mer

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Gyesjön och Eksjö i Eksjö kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Gyesjön och Eksjö i Eksjö kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Gyesjön och Eksjö i Eksjö kommun November 2016 Bg:

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad Magnetfältsmätning 2012-08-17

RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad Magnetfältsmätning 2012-08-17 RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad 2012-08-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren http://ams.se.wspgroup.com/projects/10166041/document/rapport//ra pport-.doc

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Befintlig 145 kv ledning Västansjö-Hybo- Edeforsen samt Ljusdal-Hybo i Hudiksvall och Ljusdals kommun, Gävleborgs län

Befintlig 145 kv ledning Västansjö-Hybo- Edeforsen samt Ljusdal-Hybo i Hudiksvall och Ljusdals kommun, Gävleborgs län Befintlig 145 kv ledning Västansjö-Hybo- Edeforsen samt Ljusdal-Hybo i Hudiksvall och Ljusdals kommun, Gävleborgs län SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om nätkoncession för linje Maj 2017 Ellevio AB (publ). 115

Läs mer

Länsstyrelsernas roll i koncessionsprövning

Länsstyrelsernas roll i koncessionsprövning Länsstyrelsernas roll i koncessionsprövning Heldagsseminarium om miljöprövning av elledningar 3 februari 2016 Fredrik Styrlander & Jeanette Asp Energimarknadsinspektionens remiss Länsstyrelsen är obligatorisk

Läs mer

Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledningar mellan Lovikka och Junosuando. Samrådsredogörelse. Pajala kommun, Norrbottens län

Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledningar mellan Lovikka och Junosuando. Samrådsredogörelse. Pajala kommun, Norrbottens län Bilaga A. Samrådsredogörelse Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledningar mellan Lovikka och Junosuando Pajala kommun, Norrbottens län 2017-09-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 SAMRÅDETS

Läs mer

STUDENTVÄGEN UPPSALA

STUDENTVÄGEN UPPSALA 1(8) STUDENTVÄGEN UPPSALA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2016-03-11 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning Sid - Allmänt

Läs mer

1(8) STUDENTVÄGEN UPPSALA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2016-03-11 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning Sid - Allmänt

Läs mer

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad

Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad reducerar magnetfält Beräkningar av magnetiska växelfält från kraftledningar vid Grundviken, Karlstad EnviroMentor AB Södra Vägen 13 411 14 Göteborg 031 703 05 30 epost@enviromentor.se 1 Projekt 11117

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Magnetfältssimulering, Lerums kommun, Hjällsnäs 36:1

Magnetfältssimulering, Lerums kommun, Hjällsnäs 36:1 Handläggare Mattias Ehrstrand Tel +46 10 505 94 38 Mobil +46702771556 E-post mattias.ehrstrand@afconsult.com Datum 2017-01-13 Projekt-ID 6113191 Rapport-ID 6113191-1 Kund Lerums kommun 6113191 Magnetfältssimulering,

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 KV KRAFTLEDNING MELLAN LIGGA OCH MESSAURE SAMT VARGFORS OCH BETÅSEN

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 KV KRAFTLEDNING MELLAN LIGGA OCH MESSAURE SAMT VARGFORS OCH BETÅSEN FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 KV KRAFTLEDNING MELLAN LIGGA OCH MESSAURE SAMT VARGFORS OCH BETÅSEN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MAJ 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 400 kv kraftledning

Läs mer

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM

TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM 1(7) TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2013-04-07 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning

Läs mer

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Turefors och Kvillsfors i Vetlanda kommun, Jönköpings län

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Turefors och Kvillsfors i Vetlanda kommun, Jönköpings län E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Turefors och Kvillsfors i Vetlanda kommun, Jönköpings

Läs mer

Framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 130/220 kv kraftledning

Framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 130/220 kv kraftledning Framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 130/220 kv kraftledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 3 Tillvägagångssätt 4 Projektbeskrivning 5 Omgivningseffekter 7 Kommande arbete

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Juni Ansökan om nätkoncession för linje

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Juni Ansökan om nätkoncession för linje Förlängd koncession för delsträckan Kvarntorp-Kvarnberg på befintlig 145 kv ledning mellan stationerna Kilsta och Kvarnberg i Karlskoga och Degerfors kommuner, Örebro län MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje för del av 12 kv markförlagd kabel L94625, i Fjugesta, Lekebergs kommun, Örebro län

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje för del av 12 kv markförlagd kabel L94625, i Fjugesta, Lekebergs kommun, Örebro län Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje för del av 12 kv markförlagd kabel L94625, i Fjugesta, Lekebergs kommun, Örebro län Ansökan om förlängning av nätkoncession för delsträcka

Läs mer

Underlag för samråd November 2011. E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se

Underlag för samråd November 2011. E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se Planerad 40 kv markkabel/luftledning mellan Nässjö och Sävsjö E med avgreningarna från Bäckafall till Hallhult och från Gödeberg

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

Koncession för befintligt 40 kv markkabelförband vid Landsbro,Vetlanda kommun

Koncession för befintligt 40 kv markkabelförband vid Landsbro,Vetlanda kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Koncession för befintligt 40 kv markkabelförband vid Landsbro,Vetlanda kommun Oktober 2017 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen

Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen Beräkning av magnetfält längs en planerad 130 kv ledning mellan Moskog Vindkraftpark och Järpströmmen T-PPS 10-01 Magnetfält Jämtkraft Anna Karin Renström 2010-10-22 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev.

Läs mer

Planerad förläggning av 130 kv kabel mellan Askome station och Abild, Falkenbergs kommun

Planerad förläggning av 130 kv kabel mellan Askome station och Abild, Falkenbergs kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Underlag för kompletterande samråd Planerad förläggning av 130 kv kabel mellan Askome station och Abild, Falkenbergs kommun September

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

SVENSKA L KRAFTNÄT. Svenska Kraftnäts kommentarer

SVENSKA L KRAFTNÄT. Svenska Kraftnäts kommentarer SVENSKA L KRAFTNÄT Generaldirektören Energimarloiadsinspektionen Magnus Andersson Box 155 631 03 ESKILSTUNA 2012-05-11 2010/123 YTTRANDE El dnr 2008-100114 Tidigare 2000-02996 Kommentarer till remissvar

Läs mer

Motion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2

Motion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2 Motion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2 Bakgrund Riksdagen har för Sveriges del satt upp 16 miljömål som skall vara genomförda senast år 2010. Miljömålen

Läs mer

RAPPORT. Kv. Kronan 8, Klippan Magnetfältsmätning. 2012-05-28 Reviderad. Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson

RAPPORT. Kv. Kronan 8, Klippan Magnetfältsmätning. 2012-05-28 Reviderad. Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson RAPPORT 2012-05-28 Reviderad Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson Dokument/Rapport-Kv. Kronan, Klippan-.doc RAPPORT Kund Bygg Fast Projekt AB Joakim Lindahl Grynbodgatan 14 211 33

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald

Läs mer

Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun

Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun Maj 2015 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN OMBYGGNAD DELSTRÄCKA AV 40 KV LEDNING VID NYTT PLANOMRÅDE VÄG E20 KRISTINEHOLM - BÄLINGE OCH VERKSAMHETER I ALINGSÅS KOMMUN VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB 2015-05-20 Denna

Läs mer

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Hunseberg och Muggebo i Nässjö kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Hunseberg och Muggebo i Nässjö kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Hunseberg och Muggebo i Nässjö kommun November 2016

Läs mer

Den nya förbindelsen City Link etapp 1 från Hagby till Anneberg

Den nya förbindelsen City Link etapp 1 från Hagby till Anneberg SvK1000, v3.2, 2012-03-09 2014-02-12 FRÅGOR OCH SVAR Den nya förbindelsen City Link etapp 1 från Hagby till Anneberg Allmänna frågor Varför byggs City Link? En viktig del i projektet Stockholms Ström och

Läs mer

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun UMEÅ 2015-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Samrådets genomförande 3 3

Läs mer

2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se

2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se Länsstyrelsen Västernorrland 871 86 HÄRNÖSAND 2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se Inbjudan till samråd Markförläggning av del av befintlig luftledning i området Näs Norrflärke -

Läs mer

Underlag för samråd. Ny 40 kv kraftledningen inom Jokkmokk tätort. enligt miljöbalken 6 kap 4. Jokkmokks kommun, Norrbottens län 2015 09 09

Underlag för samråd. Ny 40 kv kraftledningen inom Jokkmokk tätort. enligt miljöbalken 6 kap 4. Jokkmokks kommun, Norrbottens län 2015 09 09 Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 40 kv kraftledningen inom Jokkmokk tätort Jokkmokks kommun, Norrbottens län 2015 09 09 Administrativa uppgifter Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning avseende förlängning av linjekoncession för del av 20 kv-ledning ÄL 242 mellan Vigelsjö och Åkerö

Miljökonsekvensbeskrivning avseende förlängning av linjekoncession för del av 20 kv-ledning ÄL 242 mellan Vigelsjö och Åkerö Miljökonsekvensbeskrivning avseende förlängning av linjekoncession för del av 20 kv-ledning ÄL 242 mellan Vigelsjö och Åkerö ELTEL Networks Skog och Mark Stockholm 2004-07-02 Uppdragsnummer: 60-2343 Handläggare:

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Magnetfältssimulering Staffanstorps kommun

Magnetfältssimulering Staffanstorps kommun Handläggare Mattias Ehrstrand Tel Mobil +46702771556 E-post mattias.ehrstrand@afconsult.com Datum 2016-11-04 Projekt-ID 6105376 Rapport-ID 6105376/1 Kund Staffanstorps kommun Magnetfältssimulering Staffanstorps

Läs mer

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun) E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå

Läs mer

Underlag för samråd. Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2010-09-13

Underlag för samråd. Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2010-09-13 Underlag för samråd Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2010-09-13 Titel Utfört av Underlag för samråd Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun Johanna Fransila, Sweco

Läs mer

Denna Miljökonsekvensbeskrivning är upprättad av Vattenfall Services Nordic AB Miljö & Tillstånd Uppdragsledare: Beställare: Stora Enso Paper AB

Denna Miljökonsekvensbeskrivning är upprättad av Vattenfall Services Nordic AB Miljö & Tillstånd Uppdragsledare: Beställare: Stora Enso Paper AB Denna Miljökonsekvensbeskrivning är upprättad av Vattenfall Services Nordic AB Miljö & Tillstånd Uppdragsledare: Beställare: Stora Enso Paper AB Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer