Efterkontroll av registreringar för studier vid högskola/ universitet i Sverige

Transkript

1 Efterkontroll av registreringar för studier vid högskola/ universitet i Sverige CSN utvecklingsavdelningen, augusti 2008

2 Dnr Efterkontroll av registreringar för studier vid högskola/universitet i Sverige Jan Pettersson Utvecklingsavdelningen

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund och syfte med efterkontrollen... 3 Urval och tillvägagångssätt... 4 Granskningsresultat... 6 Analys och diskussion...10 Omfattning...10 Kunskap om riskområdet...11 Bilaga: Granskningsformulär 1

4 Sammanfattning CSN har under våren/sommaren 2008 granskat studieomfattningen för dem som har studerat sista terminen vid högskola/universitet genom att kontrollera i vilken utsträckning de studerande har varit registrerade på det antal poäng som de har fått studiemedel för, vilket kan indikera om studierna har avbrutits. Syftet med granskningen har varit att ge myndigheten mer kunskap om omfattningen av felaktiga utbetalningar, mer kunskap om riskområdet samt att identifiera enskilda ärenden där en felaktig utbetalning har gjorts och som sedan kan återkrävas. Granskningen har gjorts genom att kontrollera hur många poäng de studerande har varit registrerade vid. CSN har kontrollerat de som har haft studiemedel för heltidsstudier under hela vårterminen 2007 och som därefter inte på nytt har ansökt om nya studiemedel. Resultatet av granskningen visar att ca 0,8 % av totalt utbetalat studiemedel för denna grupp är felaktigt utbetalat p.g.a. att studieomfattningen har varit lägre än vad som motsvarar heltidsstudier. Dessa felaktigt utbetalda studiemedel har återkrävts och uppgår till närmare 8,1 miljoner kr. Resultatet av granskningen visar att felaktiga utbetalningar p.g.a. lägre studieomfattning och avbrott är mindre än den uppskattning av totalt felaktigt utbetalt studiemedel som har gjorts inom ramen för FUTdelegationens arbete (3,5 7,5 %). 2

5 Bakgrund och syfte med efterkontrollen CSN har intensifierat arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och har under 2007 gjort ett antal risk- och väsentlighetsanalyser för studiemedel som ligger till grund för olika förbättringsåtgärder. Av riskanalyserna har det framkommit att det finns ett behov av att CSN gör fler efterkontroller, detta för att säkerställa att rätt studiemedel betalas ut. Bakgrunden till denna efterkontroll är att riskanalyserna visar att det finns en stor risk att studerande vid högskola/universitet inte meddelar att de har avbrutit sina studier och att CSN pga. detta betalar ut studiemedel felaktigt. Nuvarande system bygger i hög utsträckning på att den studerande själv meddelar ändrad studieomfattning till CSN. Myndigheten kontrollerar i början av den studerandes studieperiod att skolan har meddelat att den studerande har påbörjat sina studier. För att skolan ska kunna rapportera detta till CSN krävs att den studerande registrerar sig vid någon kurs vid skolan. Den studerande ska även försäkra direkt till CSN att han/hon har påbörjat sina studier. När detta villkor är uppfyllt kan studiemedel betalas ut förutsatt att den studerande uppfyller övriga villkor om studiemedel. Den studerande har sedan en skyldighet att meddela ändrade förhållanden som påverkar rätten till studiemedel. Om den studerande väljer att inte fortsätta studierna under terminen och inte registrerar sig på fler kurser finns i dagsläget begränsade möjligheter för CSN att uppmärksamma omfattningsändringen om den studerande inte själv meddelar detta. I det fall den studerande har beviljats studiemedel för en hel studieperiod kan därmed studiemedel betalas ut felaktigt för en del av studieperioden utan att CSN får vetskap om detta. Kunskap om omfattningen av felaktiga utbetalningar avseende detta specifika område har hittills varit begränsad. I de omfattningsstudier som har gjorts under ledning av Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen) beräknas CSN:s totala felaktiga utbetalningar, uppgå till mellan 3,5 7,5 procent av utbetalt studiemedel, vilket 2005 motsvarade miljoner kronor. 1 Omfattningen bygger på uppskattningar som har gjorts av experter från CSN. Metoden expert elicitation har använts utifrån de förutsättningar som fanns för att inom en rimlig tidsram få en övergripande bild av vilken omfattning som förelåg. Metoden bygger dock just på uppskattningar av hur det förhåller sig och det återstår därmed för CSN att i möjligaste mån ta reda på om denna uppskattning stämmer överens med faktiska förhållanden, något som denna och kommande efterkontroller ska sprida ljus över. Att få ökad kunskap om omfattningen av felaktiga utbetalningar är viktigt för att CSN ska kunna göra korrekta riskbedömningar och därmed lägga resurser på att förhindra felaktiga utbetalningar där det behövs som mest. Syftet med denna efterkontroll är att kartlägga omfattningen av felaktiga utbetalningar, att samla kunskap om riskområdet samt att i varje enskilt ärende där en felaktig utbetalning konstateras göra återkrav. 1 Vad kostar felen? Omfattningen av felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen, Rapport 7, Delegationen mot felaktiga utbetalningar, s.84 3

6 Urval och tillvägagångssätt CSN har i denna undersökning kontrollerat i vilken utsträckning studerande vid högskola och universitet faktiskt har varit registrerade på de antal poäng som de har fått studiemedel för. Ett urval har gjorts av alla högskole- och universitetsstuderande utifrån följande kriterier: - studerande som har haft studiemedel för heltidsstudier i 20 veckor under vårterminen studerande som inte har sökt studiemedel på nytt efter vårterminen 2007 Det var totalt ärenden av totalt högskole- och universitetsstuderande som uppfyllde dessa kriterier. För att få så stor träffsäkerhet som möjligt samkördes dessa ärenden därefter mot de registreringsuppgifter CSN får från Ladok för att urskilja de som hade ett lägre antal poäng registrerade i Ladok än vad som motsvarar heltidsstudier dvs. 1,5 högskolepoäng per vecka (vanligen omfattar en termin heltidsstudier 30 högskolepoäng). Detta resulterade slutligen i de ärenden som har ingått i granskningen. Viktigt att understryka är att poängsystemet mot bakgrund av Bolognaprocessen ändrades den 1 juli 2007 från poäng till högskolepoäng. Ändringen innebär att tidigare 1 poäng per vecka omvandlades till 1,5 högskolepoäng per vecka. I denna granskning har därför poäng för vårterminen 2007 räknats om till högskolepoäng. Bakgrunden till att den första utsökningen avgränsades till ärenden där heltidsstudier hade bedrivits var för att möjliggöra samkörningen mot Ladok och därigenom kunna urskilja antalet registrerade poäng. Att utsökningen begränsades till studier som bedrivits under vårterminen 2007 samt att studiemedel inte skulle ha sökts på nytt efter denna period var utifrån hypotesen att studerande som läser sista terminen med studiemedel är mer benägna att inte meddela ändrade studieförhållanden till CSN än de som ansöker om studiemedel på nytt och därmed riskerar att fastna i det befintliga kontrollnätet i form av en studieresultatsprövning. Sammantaget gav urvalskriterierna ett rimligt antal ärenden att kontrollera. En grupp om 22 handläggare valdes ut för att granska de ärenden utsökningen resulterade i. Antalet handläggare bedömdes utifrån den relativt stora mängden ärenden och den relativt snäva tidsramen inom vilken granskningen skulle göras (april-juni). Handläggarna har varit geografiskt utspridda mellan de olika CSN-kontoren. I granskningen har ingått handläggare från kontoren i: Sundsvall, Stockholm, Umeå, Lund, Kalmar, Linköping, Visby Gävle/Falun, Eskilstuna, Göteborg, Örebro och Uppsala. Jan Pettersson på utvecklingsavdelningen har varit ansvarig för uppdraget och Agneta Forsgren på handläggarstöd har varit granskningsledare. De ärenden som utsökningen slutligen resulterade i har delats upp så att de 22 granskarna i den utsträckning det har varit möjligt har fått lika många ärenden var att granska. Varje granskare har därmed granskat de ärenden de har blivit tilldelade. 4

7 I varje enskilt ärende har granskaren gjort en kontroll mot LadokPing som är den webbportal CSN använder sig av för att se vilka uppgifter som finns i Ladok. Om antalet registrerade högskolepoäng har understigit heltid har den studerande kommunicerats informationen om hur många högskolepoäng CSN har uppgifter om att de studerande har varit registrerade vid. De studerande har sedan beretts möjlighet att inkomma med förklaringar eller intyg som styrker att de, tvärtemot CSN:s uppgifter, har studerat på heltid under hela studieperioden. Om svar eller giltig förklaring/intyg inte har inkommit har återkrav gjorts utifrån de uppgifter CSN har. I de fall ärenden av svårtolkad eller komplicerad natur har påträffats av granskarna har dessa ärenden lyfts till granskningsledaren för bedömning. Varje ärende anses vara färdiggranskat när granskaren har utrett om studier har bedrivits under den tid och i den omfattning som motsvarar utbetalt studiemedel samt att granskaren därefter har fattat beslut om återkrav i de fall en felaktig utbetalning har konstaterats. Därefter har en webbaserad enkät (se bilaga) fyllts i av granskaren (en enkät per ärende). Enkäten har sedan legat till grund för underlaget till granskningsresultatet i denna rapport. Enkäten är bland annat utformad för att ge svar på om en felaktig utbetalning har skett i ärendet, hur många poäng den studerande har bedrivit, ålder och kön på den studerande, om återkrav har gjorts i ärendet och i sådana fall till vilket belopp. I enkäten lämnades även utrymme för granskaren att skriva egna kommentarer för att redogöra för särskilda omständigheter i ärendet. I uppstarten av granskningen har enkätfrågorna gåtts igenom med granskningsgruppen för att säkerställa att frågorna tolkas enhetligt och på rätt sätt. CSN har inte tidigare gjort någon granskning av registreringar på högskola/universitet och kunskaperna om detta område har därmed varit begränsade. Registreringar vid högskola/universitet har i denna granskning visat sig vara ett svårkontrollerat område och de problembilder som har vuxit fram under granskningens gång har fått hanteras löpande allteftersom granskningen har pågått. Utsållnings och bedömningskriterierna har använts av granskarna som riktlinjer som har indikerat att heltidsstudier har bedrivits under hela studieperioden. I de fall granskarna har påträffat ärenden där något av dessa kriterier har förekommit har i flertalet fall bedömningen gjorts att inte gå vidare och kommunicera/göra återkrav. Nedanstående kriterier har använts i granskningen: Antalet avklarade högskolepoäng (studieresultatet) för studieperioden motsvarar heltid samtidigt som tidpunkten för när poängen har rapporterats indikerar att studier har bedrivits på heltid under hela studieperioden. Den studerande har tagit ut examen i anslutning till terminens slut samtidigt som det totala antalet avklarade högskolepoäng inom ramen för programstudierna motsvarar det antal högskolepoäng programmet omfattar. Antalet registrerade poäng för hela läsåret, dvs. höstterminen 2006 och vårterminen 2007 motsvarar en studieomfattning om 1,5 högskolepoäng per vecka. Bakgrunden till detta kriterium är att skolorna ibland fördelar kurserna mellan terminerna på ett sådant sätt 5

8 att omfattningen sett över hela läsåret blir heltid medan fördelningen mellan terminerna är (mer om detta i analys och diskussionsavsnittet). den studerande har registreringar i Ladok under studieperioden som motsvarar heltidsstudier sånär som på 1,5 högskolepoäng. Ett problemområde som har framkommit under granskningen är ärenden där omregistreringar finns i den granskade perioden. Dessa ärenden har därför valts att hanteras i en särskild granskningsinsats under hösten Detta beskrivs mer i analys och diskussionsavsnittet. Granskningsresultat Av de ärenden som har ingått i granskningen har granskats färdigt. Återstående ärenden som ännu inte är färdigutredda består till största delen av omregistreringsärenden och ingår därmed i den särskilda granskningsinsats vars resultat ligger utanför ramen av denna granskningsrapport (mer om detta i analys och diskussionsavsnittet). Av granskningsresultatet framgår att 48 % (700 ärenden) av de ärenden som är färdiggranskade är ärenden där de studerande har studerat med en lägre omfattning än heltid under vårterminen Resterande 52 % (769 ärenden) består av ärenden: där de studerande efter kommunicering har styrkt att de har bedrivit studier i en omfattning som motsvarar heltid som inte har utretts vidare med utgångspunkt från de riktlinjer som har indikerat att heltidsstudier med stor sannolikhet har bedrivits under hela studieperioden Av de 700 ärenden där studieomfattningen har varit lägre än heltid under vårterminen 2007 har återkrav gjorts i 646 fall, dvs. i 92 % av fallen. I de övriga 38 fallen har de studerande undantagits från återkrav då de antingen har varit i god tro eller har kunnat styrka sjukdom eller liknande. Vissa av de ärenden som i granskningen har konstaterats som felaktiga utbetalningar kommer granskas vidare av CSN för ställningstagande till om polisanmälan ska göras eller inte. De återkrav som har gjorts för perioden vårterminen 2007 i och med denna granskning uppgår till 9,6 miljoner kr. Det genomsnittliga återkravet för dessa ärenden är kr. Utöver de återkrav som har gjorts för vårterminen 2007 har även 49 återkrav gjorts för andra perioder. Dessa består till största delen av återkrav som gjorts för höstterminen 2006 och uppgår till kr varvid det genomsnittliga återkravet är kr. Sammanlagt har därmed återkrav gjorts motsvarande 10,2 miljoner kr. De studerande som har återkrävts av CSN har haft möjligheten att överklaga besluten. I de fall de studerande har inkommit med ytterligare uppgifter som i efterhand styrker att de har studerat i en omfattning som har varit heltid har CSN gjort ändringsbeslut. En uppföljning av resultatet har gjorts under hösten 2008 för att se hur ändringsbeslut har påverkat återkravsbeloppet för vårterminen Uppföljningen visar att det återkrävda beloppet för vårterminen 2007, efter ändringsbeslut, uppgår till 8,1 miljoner kr. Ändringsbeslut gällande återkrav för vårterminen 2007 har därmed gjorts till kundernas fördel motsvarande 1,5 miljoner kr. 6

9 Totalt utbetalt studiemedel under vårterminen 2007 för de ursprungliga ärendena var kr. Återkrävt studiemedel i denna granskning utgör således 0,8 procent av totalt utbetalt studiemedel i förhållande till ursprungsgruppen. Granskningen visar därmed att 0,8 procent av utbetalt studiemedel för de som studerar med studiemedel under sin sista termin är felaktigt utbetalt i förhållande till studiernas omfattning. De 148 ärenden som hittills inte är färdiggranskade är ärenden med omregistreringar och ingår i den särskilda granskningsinsats som ska genomföras under hösten Resultatet av denna granskning uppskattas leda till återkrav motsvarande kr kr. Andelen felaktigt utbetalt studiemedel beräknas därmed även efter den särskilda granskningsinsatsen uppgå till 0,8 %. Av de 700 ärenden där studieomfattningen har varit lägre än heltid fördelar sig antalet bedrivna högskolepoäng enligt diagram 1. Av diagrammet kan utläsas att flertalet ( 83 %) har bedrivit studier i en omfattning som har varit mer än 15 hp under perioden. Diagram 1 Antalet registerade poäng för de som har en omfattning som är lägre än heltid ,4 39,6 procent ,4 3, ,5-14, ,5-29,5 antal registrerade poäng 7

10 I diagram 2 redovisas åldersfördelningen av de 700 som har konstaterats studera med en lägre omfattning än vad som motsvarar heltid. Av diagrammet kan utläsas att tre fjärdedelar av de studerande är inom ålderspannet år. Diagram 2 Åldersfördelning i procent över studerande som har haft en studieomfattning som är mindre än heltid Andel i procent ,5 36,9 13,7 6,9 3,1 1,3 0, Ålder I gruppen på 700 personer framgår av diagram 3 att 87,8% bedrev studier som ingick i ett program under den period där studieomfattning konstaterats varit lägre än heltid medan resterande 12,2 % bedrivit studier i fristående kurser. En stor övervikt av andelen programstudier kan alltså konstateras. Diagram 3 Andel program och fristående kurser för de som inte har en omfatttning som motsvarar heltid Procent ,8 Program 12,2 Fristående kurser 8

11 Diagram 4 visar vilken typ av studiemedel de studerande i gruppen har haft under vårterminen 2007, utöver studiebidraget. Av diagrammet framgår att 95,3 procent av dem som i granskningen konstaterades ha läst i en omfattning som motsvarar mindre än heltid har haft studielån under vårterminen Detta kan jämföras med att den generella lånebenägenheten hos studerande vid eftergymnasial nivå under 2007 var 73,2 procent. En högre lånebenägenhet i gruppen som har studerat mindre än heltid kan således konstateras. Diagram 4 Typ av studiemedel vt-07 för de som har en omfattning som understiger heltidstudier Procent ,3 15,5 6,7 2,4 studielån tilläggslån tillägsbidrag merkostnadslån Fördelningen mellan män och kvinnor i gruppen som i granskningen har konstaterats ha en lägre studieomfattning än heltid åskådliggörs i diagram 5. Diagrammet visar även en jämförelse med fördelningen i den ursprungliga gruppen på personer. Diagram 5 Jämförelse mellan könsfördelningen i gruppen där färre registrerade poäng har konstaterats i granskningen och det totala urvalet procent ,5 31, män kvinnor Studieomfattning < heltid Totalt urval Vid en jämförelse mellan de två grupperna kan man tydligt avläsa att män är starkt överrepresenterade i den grupp som har studerat mindre än heltid samtidigt som antalet män är underrepresenterade i den ursprungliga utsökningen där hänsyn inte har tagits till antalet registrerade poäng. 9

12 Analys och diskussion Omfattning Ett av målen med granskningen har varit att skapa en bild över i vilken omfattning felaktiga utbetalningar förekommer inom området studieomfattning och registreringar. Resultatet av denna granskning är en del i det arbete CSN bedriver för att kartlägga det totala antalet felaktiga utbetalningar som kan härledas till utbetalningar av studiemedel. Granskningsresultatet är därmed en viktig pusselbit i CSN:s strävan att kartlägga felaktiga utbetalningar. Granskningen visar att omfattningen av felaktiga utbetalningar inom det granskade området är 0,8 procent eller 8,1 miljoner kr för den granskade perioden. CSN kan därmed konstatera att detta är en riskgrupp. Resultatet visar dock att omfattning är betydligt lägre än den uppskattade omfattningen av totalt utbetalt studiemedel som har gjorts av FUT-delegationen (3,5-7,5 procent). Med utgångspunkt från att det granskade området har klassats som ett högriskområde för felaktiga utbetalningar i riskanalyserna väcks dock frågan kring varför glappet mellan granskningsresultatets 0,8 procent felaktiga utbetalningar och de 3,5-7,5 procent som har uppskattats av FUTdelegationen är så stort. Frågan är givetvis svår att besvara då CSN ännu inte har kartlagt samtliga felaktiga utbetalningar som rör utbetalt studiemedel. Det CSN dock vet med säkerhet är att 1,5 procent av totalt utbetalt studiemedel återkrävs där 0,3 % av utbetalt studiemedel avsåg felaktiga utbetalningar pga. avbrott och ändrad omfattning, dvs. ändringar av studieomfattning som påverkar rätten till studiemedel. Myndigheten har i dagsläget inga uppgifter om hur omfattningen av felaktiga utbetalningar fördelar sig mellan studerande vid högskola/universitet i Sverige och studerande vid övriga skolformer. Att ha den uppdelningen är av vikt för att i nuläget kunna dra slutsatser kring hur resultatet i denna granskning förhåller sig till det totala antalet felaktiga utbetalningar. Ett utvidgat arbete med statistik kring området behövs därmed framgent. Det kan dock konstateras att det granskade området, trots att det är ett högriskområde, ligger långt under FUT-delegationens uppskattade intervall av felaktiga utbetalningar, även då det totala antalet återkrav inräknas i beräkningarna. Ett rimligt antagande är därför att granskningsresultatet indikerar att den omfattning som CSN har uppskattat inom ramen för FUTdelegationens arbete är högre än vad den verkliga omfattningen av felaktiga utbetalningar är. Då granskningen har utgått från hypotesen att de studerande som läser sista terminen är mer benägna att inte meddela ändrade studieförhållanden till CSN när det gäller studieomfattningen, än de som fortsätter studera, kan man dra slutsatsen att granskningsresultatet inte är applicerbart på den totala mängden studerande vid högskola/universitet, där även de som söker fortsatt studiemedel ingår. Hypotesen grundar sig på att de som vet att de ska ansöka om studiemedel på nytt kommande termin eller läsår i högre utsträckning är måna om att klara de studieresultatskrav som finns för att nytt studiemedel ska beviljas, en möjlighet som torde minskas drastiskt om studierna avbryts samtidigt som studiemedel bibehålls under hela perioden. Med utgångspunkt från den hypotesen bör andelen felaktiga utbetalningar i den totala gruppen vara lägre än i den grupp som har granskats. Granskningen visar tydligt att en större andel män än kvinnor har studerat mindre än heltid samtidigt som antalet kvinnor i det totala urvalet var högre än antalet män. Vad detta beror på ligger utanför ramen för denna granskning. En 10

13 intressant jämförelse är dock att andelen män även är överrepresenterade i den statistik som återfinns i CSN:s rapport: Studieresultatprövning -en översyn, som visar uppdelningen mellan könen bland dem som inte klarar av studieresultaten. En förklaring till skillnaderna mellan könen anges i rapporten vara att män i högre utsträckning studerar vid utbildningar där de studerande generellt redovisar ett lägre studieresultat än genomsnittsutbildningen. Framförallt gäller detta vid civil- och högskoleingenjörsutbildningarna. Huruvida detta även stämmer när det gäller studieomfattning bör dock lämnas osagt. Om man tittar på åldersfördelningen finner man att den övervägande andelen studeranden med en lägre omfattning än heltid ligger inom åldersspannen och Vid en jämförelse med alla studeranden som har haft studiemedel under vårterminen 2007 och som har studerat vid högskola/universitet ser man att ålderfördelningen ser liknande ut. Vid en närmare granskning finner man dock att åldersfördelningen bland dem som har studerat med en lägre omfattning än heltid har en något högre andel i gruppen samtidigt som andelen är något lägre i spannet år. Orsaken till denna fördelning torde vara att fler som studerar sin sista termin återfinns i spannet år än i spannet år. Kunskap om riskområdet Registreringar vid högskola/universitet har i granskningen visat sig vara ett svårkontrollerat område. Granskningen har visat att den information angående registreringar som finns i Ladok i många fall inte ger ett tillräckligt underlag för att bedöma i vilken omfattning studier har bedrivits. Vissa högskolor/universitet delar ibland upp antalet registrerade poäng under ett läsår ojämnt mellan terminerna. Studier på heltid under ett läsår delas vanligen upp i 30 högskolepoäng per termin. I de fall av ojämn registrering som har påträffats i granskningen har dock skolor valt att förlägga kurserna under läsåret på ett sådant sätt att fördelningen mellan terminerna blir ojämn. Exempelvis har ärenden påträffats där utbildningen enligt skolans utbildningsplan och i CSN:s utbildningsregister har varit uppdelad i 30 högskolepoäng per termin men där en kurs som enligt planen ska bedrivas under vårterminen har tidigarelagds så att denna har påbörjats under sista veckan av föregående termin. En tidigarelagd kurs kan i vissa fall omfatta ett stort antal poäng. Följden av detta kan exempelvis bli att det i Ladok rapporteras att de studerande har varit registrerade vid 49 högskolepoäng under höstterminen, respektive 11 poäng under vårterminen. De studerande kan dock i själva verket ha bedrivit studier motsvarande 31 högskolepoäng under vårterminen och 29 högskolepoäng under höstterminen. Uppgifterna i Ladok om antalet registrerade högskolepoäng per termin ger därmed en missvisande bild om den studerandes studieomfattning. För att hantera detta förhållande i granskningen har ärendena bedömts utifrån ett helhetsperspektiv där antalet registrerade poäng under hela läsåret har beaktats. Ytterligare en problembild som uppstår är att det är svårt för CSN att avgöra rätten till studiemedel i de fall de studerande avbryter sina studier och antalet registrerade poäng mellan terminerna är ojämnt fördelade. Ett annat område som under granskningen har visat sig vara svårkontrollerat är omregistreringar. Förfarandet för registreringar vid programstudier är att en registrering sker för varje kurs programmet innehåller. Samtidigt lämnas även 11

14 information om antalet högskolepoäng kurserna omfattar samt under vilken period kurserna bedrivs. CSN får därmed information som klargör i vilken omfattning studier har bedrivits. Problem uppstår dock när programstuderande på nytt ska bedriva studier vid kurser de tidigare har läst under utbildningen men av olika anledningar inte har klarat av. Registreringar vid kurser som ingår i ett program görs nämligen enbart en gång. Istället görs en omregistrering vid programmet. Denna registrering ger dock endast information om att studier bedrivs vid någon kurs som programmet innehåller. Ingen information lämnas då i Ladok om vilken/vilka kurser som bedrivs, under vilken tid de bedrivs eller hur många högskolepoäng de omfattar. Detta gör att CSN med utgångspunkt från Ladok inte i efterhand kan kontrollera i vilken omfattning de studerande har bedrivit studier. CSN kan således inte avgöra om den studerande har bedrivit studier med en omfattning om 1,5 hp eller 30 hp under terminen. I utsökningen av de ärenden som ingår i granskningen exkluderades inte omregistreringar. Detta innebar initialt vissa problem i granskningen då informationen i Ladok om de studerandes studieomfattning i dessa fall visade sig vara otillförlitlig. När de särskilda förhållanden som gäller för omregistreringar hade kartlagds urskiljdes alla omregistreringsärenden från övriga ärenden i granskningen och samlades ihop för en särskild granskningsinsats. Insatsen omfattar ca 150 ärenden och planeras att genomföras under hösten I insatsen ingår att i varje enskilt ärende begära skriftlig information från skolorna om varje studerandes studieomfattning. Resultatet av denna insats kommer att följas upp under hösten Problemet med omregistreringar begränsar sig dock inte enbart till de fall där omregistreringar görs vid programmen. Generellt sett saknas krav från skolorna att de studerande ska omregistrera sig vid kurser de tidigare har varit registrerade på. Detta innebär att den information som skolorna rapporterar i Ladok inte nödvändigtvis visar hela studieomfattningen. Skolorna har dessutom svårt att i efterhand avgöra i vilken utsträckning de studerande har studerat vid kurser de tidigare har läst, då utbildningarna i stor utsträckning utgörs av självstudier. En frågeställning som då uppkommer är hur CSN ska kunna avgöra de studerandes studieomfattning om inte skolorna kan det. Dilemmat för CSN blir att avgöra vilka som har rätt till studiemedel och vilka som inte har det eftersom enbart de som aktivt bedriver studier har rätt till studiemedel. Förfarandet med omregistreringar är av vikt att granska vidare för att se om förutsättningar kan skapas för att CSN ska kunna avgöra studieomfattningen av de studerande med utgångspunkt av information från Ladok. Då granskningen har visat att registreringar är ett svårkontrollerat område krävs förändrade förutsättningar för att CSN på ett smidigt sätt ska kunna kontrollera området. De uppgifter skolorna rapporterar till CSN måste i högre utsträckning vara av sådan karaktär att de visar den faktiska studieomfattningen för de studerande. Denna granskning har dock visat att mindre än hälften av de ärenden som enligt uppgifter från Ladok var ärenden med en mindre omfattning än heltid faktiskt var sådana ärenden. Om förutsättningar kan skapas för att skolornas uppgifter om studieomfattning blir mer tillförlitliga skapas även förutsättningar för maskinella kontroller, något som är eftersträvansvärt ur ett effektivitets- och kostnadsperspektiv. 12

15 Bilaga Efterkontroll - registreringar vid högskola/universitet i Sverige ver 2,0 Granskare 1) Ange din signatur. * (tre tecken) * Ärendet 2) Vilket CSN-nr granskar du? * (åtta siffror) * 3) Vilket ärendenummer granskar du? * (två siffror) * 4) Ange skolnummer för den skola ärendet gäller. * (fem siffror) * Granskningsresultat 5) Har den studerande varit registrerad för färre poäng under vårterminen 07 än vad som motsvarar heltid? * Svara även Nej om registrering saknas men att intyg från skolan visar att den studerande bedrivit heltidsstudier, för hela perioden. nmlkj Ja nmlkj Nej, svara inte på fler frågor. 6) Hur många poäng finns registrerade för vårterminen 07? nmlkj 0-7 nmlkj 7,5-14,5 nmlkj nmlkj 22,5-29,5 nmlkj >30

16 7) Ange belopp som återkrävs för vårterminen 07 i och med denna granskning. Bilaga nmlkj Inget belopp återkrävs nmlkj Belopp som återkrävs 8) Ange belopp som återkrävs för annan period än vårterminen 07 i och med denna granskning. nmlkj Inget belopp återkrävs nmlkj Belopp som återkrävs Bakgrundsfakta 9) Vilken ålder har den studerande? nmlkj år nmlkj år nmlkj år nmlkj år nmlkj år nmlkj år nmlkj år 10) Är den studerande man eller kvinna? nmlkj Man nmlkj Kvinna 11) Är studierna del av ett program? nmlkj Ja nmlkj Nej 12) Har den studerande tidigare haft studiemedel för programstudier? nmlkj Ja nmlkj Nej 13) Markera vilken typ av studiemedel den studerande har haft under den granskade perioden förutom studiebidrag. (Du kan markera flera svarsalternativ) gfedc studielån gfedc tilläggslån gfedc tilläggsbidrag gfedc merkostnadslån

17 14) Om det finns särskilda omständigeter i ärendet, kan du skriva det här. Bilaga Skicka