Kvalitetsredovisning 2017

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2017

2 Innehåll 1. Inledning 2. Långängskolans prioriterade utvecklingråden 3. Normer och värden 4. Kunskaper 5. Elevernas ansvar och inflytande 6. Rektorns sammanfattande analys av kvalitetsredovisningen Bilaga 1

3 Inledning Organisation Långängskolan är en F-6-skola i centrala Hallsberg. På skolan arbetar ca 400 elever och ca 50 personal. Skolan kan ses en tillvalsskola där elever från andra skolor väljer att söka sig till vår skola. Skolan har två eller tre basgrupper i varje årskurs, en särskild undervisningsgrupp samt kartläggningsenhet för nyanlända. Skolenheten leds av rektor och från och med hösten 2014 arbetar den pedagogiska personalen i fyra arbetslag, leds av en utvecklingsledare. Utvecklingsledarna ingår i sin tur i en ledningsgrupp tillsammans med rektor. Såväl arbetslag ledningsgrupp träffas kontinuerligt varje vecka. Personalen är organiserad i följande arbetslag: förskoleklass, årskurs 1-2, årskurserna 3-4, årskurserna 5-6 samt elevhälsan (se bild nedan). I arbetslagen finns följande yrkesgrupper: lärare, fritidspedagoger, resurspedagog, specialpedagog, speciallärare, kurator, skolsköterska. På skolan arbetar även modersmålslärare, vaktmästare, lokalvårdare och måltidspersonal. Av de arbetar på skolan är cirka 30 procent män och 70 procent kvinnor med en jämn fördelning av ålder. Elevhälsan: Rektor, kurator, skolsköterska, skolpsykolog, logoped, IT-pedagog, Ledningsgrupp: Rektor Utvecklingsledare Trygghetsteam Representanter från olika åldersgrupper Arbetslag Arbetslag Arbetslag Arbetslag Förskoleklass Åk 1-2 Åk 3-4 Åk 5-6 Nyckelgrupper på skolan: Utvecklingsledarna: Utvecklingsledarens primära uppgift är att leda och fördela arbetet i arbetslagen samt tillsammans med rektor leda skolans pedagogiska utveckling. Detta sker alltid ur ett elevperspektiv. Under läsåret har utvecklingsledarna en central roll i att leda utvecklingsarbetet framåt och ett samordningsansvar för att följa elevernas kunskapsutveckling. Utvecklingsledarna tar med sig beslut och diskussioner ut i arbetslagen från ledningsgruppen. Arbetslagen diskuterar och utvecklingsledarna tar med sig synpunkterna tillbaka till ledningsgruppen. Elevhälsan: På skolan ska två speciallärare arbeta, en riktas till årskurserna F-3 och en riktas till årskurserna 4-6 men under läsåret 2016/2017 har det varit svårt med rekrytering. F-3 har haft speciallärare januari till juni och 4-6 augusti till oktober. I verksamheten har även specialpedagog varit på heltid augusti till november och 60% november till februari. I Elevhälsans arbete har rektor med specialpedagogisk kompetens haft det del i sitt uppdrag mars till juni. Specialpedagogens uppdrag riktar sig till samtliga pedagoger och elever på skolan. Elevhälsan tillsammans med rektor träffas kontinuerligt, 1 g/vecka. Den tiden används även för handledning av lärare, vilket innebär att enskilda lärare kan boka tid

4 med elevhälsan för att lyfta utmaningar och hinder samt få konsultation om hur de kan arbeta vidare. Förstelärare: Långängskolan har en förstelärare. Trygghetsteamet: Gruppen arbetar med att främja värdegrundsarbetet och motverka kränkande behandling på skolan. De genomför årligen en trygghetsenkät och ansvarar för att följa upp och utvärdera den samt upprätta och revidera skolans likabehandlingsplan. Prioriterade utvecklingråden Långängskolans prioriterade områden under läsåret 2016/2017 var det fortsatta arbetet för en skola hela dagen. Med det menas att elevens hela dag från morgonfritids till skola och eftermiddagsfritids ska överbrygga varandra. Verksamheterna fritids och skola ska komplettera varandra och eleverna ska uppleva det meningsfullt att vara hos oss på Långängskolan. Skoldagen ska följa en röd tråd och med det kommer vi nå en högre måluppfyllelse. För att nå det övergripandet målet en skola hela dagen har vi arbetat utifrån tre prioriterade utvecklingråden: värdegrund (normer och värden) kunskaper elevernas ansvar och inflytande. Processen kommer hållas vid liv genom arbetslagsarbetet där utvecklingsledaren i respektive arbetslag har en betydande roll.

5 Normer och värden Grundskola, förskoleklass och fritidshem 100% Trygga barn genom att skapa en gemensam värdegrund hos personalen. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet Aktiviteter för måluppfyllelse: Didaktiska kollegiala samtal. Läsa och arbeta med Beteendeproblem i skolan och gemensam föreläsning. Uppdatera trygghetsenkäten med kartan för att se var vi vuxna måste vara på plats. Hög personaltäthet under raster. Vi pratar om och med barn och vårdnadshavare på ett respektfullt och professionellt sätt. När vi upptäcker brister utifrån trygghetsenkät så ska de åtgärdas snarast. Utvecklingsledare eller mentor är ansvarig. Utvärdering av åtgärderna åtagits ska ske systematiskt och regelbundet minst en gång per termin. Vi arbetar med värdegrund tillsammans med eleverna, gör dem medvetna om vad trivselreglerna och likabehandlingsplanen innebär. Uppföljning och utvärdering: Genom elevenkät, fråga 5 samt trygghetsenkät. Återkoppling av det fortgående arbetet i arbetslagen. x Bedömning och resultat: Fråga 5 i elevenkät Jag känner mig trygg i skolan Stämmer helt och hållet 46% 57% Stämmer ganska bra 43% 29% Stämmer ganska dåligt 7% 10% Stämmer inte alls 2% 3% Ingen uppfattning/vet ej 2% 1% Enligt elevenkäten så har fler elever svarat att det stämmer helt samt stämmer ganska bra på årets enkät, det är 89% kan jämföras med 2016 var 86%. Däremot är det 11% färre år 2017 anser att det stämmer helt att de känner sig trygga i skolan. Återkoppling av arbetslagens arbete: Arbetslagsrummen har bidragit till fler didaktiska samtal i arbetslaget. Fler didaktiska samtal behöver ske i olika grupperingar inom skolan. Läsande av Beteendeproblem i skolan har varierat mellan arbetslagen. Några har läst den men inte arbetat färdigt med den, andra har inte läst den en del i gemensam fortbildning. Samtlig personal på skolan har erbjudits både en heldags föreläsning med Bo Hejlskov Elvén om Lågaffektivt bemötande samt att två kvällsföreläsningar med samma tema av en psykolog Stefan Boström från nätverket Lågaffektiva psykologer.

6 En karta ingår nu i Trygghetsenkäten, eleverna markerade under höstterminen platser de kände sig otrygga på och personal fördelade sig över dessa ytor under rast samt utvärderade andra förändringar behövde ske, exempelvis att möblera om så att vissa områden användes delar av skoldagen för att skapa mer vuxennärvaro. Personaltäthet på tiorasten har förstärkts och har under terminen även antalet vuxna under lunchrasterna. Under tiorasten är två fritidspedagoger ute och möter upp elever samt ansvarar för rastbodar, sedan ansluter fyra lärare när de har avslutat undervisning. Under lunchrasterna ansvarar fritidspedagoger för rastaktiviteter, så att alla barn kan ha en tillhörighet och vara med i gemensam aktivitet. Det fortfarande skapar otrygghet i rastsituationen är när ansvarig rastvärd är på annan aktivitet och inte löst det med en ersättare. Arbetslagen anser att de bemöter barn och vårdnadshavare på ett respektfullt och professionellt sätt. De brister trygghetsenkäten visade under hösten 2016 åtgärdades med insatser gett resultat. Det är fler vuxna ute på rasterna och de fördelar sig över de platser eleverna påtalat otrygga. Arbetslagen har stämt av utvecklingsplanen samt dokumenterat deras arbete kring den i januari och juni. De har stämt av och prioriterat om. Arbete med värdegrund tillsammans med eleverna har skett i framtagande av nya trivselregler Elevrådet ledde. Likabehandlingsplanen behöver lärare och fritidspedagoger ta ett större ansvar i att leva efter låta genomsyra undervisning och bemötande. Det har skett i olika grad i de olika arbetslagen. I januari 2017 satsades det på en nolltolerans i språk. I personalgrupp diskuterades hur skolan ska hantera nedsättande språk. Analys: Arbetet med normer och värden har sett olika ut på skolan, beroende på hur personal i olika arbetslag drivit frågorna. En tydlig styrning mot de mål lagar och planer står för behöver vara i varje pedagogs planering, genomförande och bemötande. Medvetenhet om bredden i uppdraget behöver höjas kollegialt. De åtgärder gjorts för att bidra till en trygg miljö för eleverna har gett positivt resultat i att fler anser att de är trygga på skolan men bekymmersamt att andelen svarar stämmer helt har minskat. Åtgärder för utveckling: Fortsatt arbete med värdegrund. Genom samtal i olika konstellationer om vad värdegrund innebär och medvetenhet om egna värderingar så kan arbetet gå vidare. All personal behöver arbeta aktivt med Likabehandlingsplan, Trivselregler och språkanvändning hos eleverna. Det behöver ske med systematik, inför, under och hur det hålls levande. Det behöver skapas ett likatänk på skolan, vad står vi för och hur arbetar vi för att bevara det.

7 Kunskaper Grundskola, förskoleklass och fritidshem Alla elever ska kunna läsa när de slutar årskurs 1. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet x Alla elever i år 1, 2 och 3 ska vara på nivå L i skolverkets bedömningsstöd. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet x Alla elever i år 3 ska bli godkända på nationella proven. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet x Alla elever ska få minst betyg E i år 6. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet Aktiviteter för att nå måluppfyllelse: Tydliga mål för eleverna inför varje arbetråde så att fler elever når målen på sikt. Täta avstämningar (enligt enskild lärares samt arbetslagets rutin, Långängskolans årshjul samt Bildningsförvaltningens kunskapsuppföljning). Intensivträning. Lärande hela dagen, samarbete mellan yrkeskategorier. Erbjuda läxhjälp. x Uppföljning och utvärdering: Avstämning på vår- och höstterminen med Skolverkets bedömningsstöd i år 1,2 och 3. Avstämning med de nationella proven på vårterminen i år 3 Avstämning i år 4 och 5 läsförståelse Tummen upp. Nationella prov i år 6. Betyg i år 6. Måluppfyllelse (Excel grön-gul-röd) fylls i två gånger per termin, september, november, februari, maj. Bedömning och resultat: Arbete mot tydliga mål för eleverna inför arbetråden och täta avstämningar av elevernas kunskapsutveckling fungerar väl i de yngre årskurserna. Årskurs 3-6 har inte arbetat systematiskt med det arbetslag utan det varierar mellan lärare.

8 Arbete enligt Bildningsförvaltningens kunskapsuppföljning, Måluppfyllelse-dokument för Långängskolan har inte arbetats med systematiskt utan varierat mellan enskilda pedagoger. Sammanställning och analys har inte skett på utvecklingsledarnivå och inte heller omprioriteringar utifrån analys. Intensivträning har erbjudits av speciallärare i 4-6 under augusti-oktober, sedan har speciallärare saknats mot 4-6. Intensivträning har delvis lösts inom arbetslaget med prioritering i hur undervisning planeras för samt grupperingar. F-3 har haft speciallärare januari till juni samt en lärare med del i tjänst för lästräning. Ett lärande hela dagen har fungerat i vissa arbetslag och mindre i andra. Samarbetet och flexibiliteten mellan yrkeskategorierna ser också väldigt olika ut mellan arbetslagen. Läxhjälp har erbjudits till alla elever på skolan. Analys: Alla elever har inte nått målen i att kunna läsa i år 1, nå nivå L i Skolverkets bedömningsstöd, bli godkända i år 3 på Nationella proven eller nå betyg E i år 6. Förklaringen till detta är att systematik saknas i att identifiera hinder, sätta in insatser och utvärdera dem. Arbetet med extra anpassningar har påbörjats under läsåret, men det saknas fortfarande kunskap om hur identifiering sker av behov och inte bara det beteende det orsakar. Genom att dokumentera elevers utveckling systematiskt och prioritera om i hur undervisning erbjuds kan utvärdering ske av vad är verksamt. Undervisning behöver utvecklas i att eleverna behöver även veta undervisningens mål, hur de ska nå dem och hur de ska visa sina kunskaper. Under läsåret har lärarna börjat arbeta utifrån sin behörighet och i lag kring elevgruppen, det har bidragit till goda ämneskunskaper och säker bedömning utifrån ämnet. En konsekvens är att det blir fler byten av lärare under dagen. Arbetslagen har arbetat och prövat sig fram i att få så få byten möjligt för eleverna och att övergångar ska fungera. Som en del i arbetet avsattes en KUT-dag i januari till att diskutera extra anpassningar, utifrån materialet LEVLA, i arbetslaget, för hela grupper och enskilda elever samt att arbeta fram en lektionsstruktur skulle prövas i det egna arbetslaget. Fokus för den dagen var att alla elever ska kunna undervisas om bara lärmiljön har det behövs. Det arbetet arbetslagen gjorde bidrog till ett första steg i att alla elever ska kunna mötas i undervisning. Utifrån årets resultat så är upp till 14,9 % av eleverna utan betyg i år 6 beroende på att underlag saknas eller att de inte nått upp till E-nivå. 10,6% saknas underlag på i flera ämnen. Så arbetet med extra anpassningar och undervisningsalternativ behöver utvecklas, så att alla elever når godkänt minst. En del av arbetet för högre måluppfyllelse i det vardagliga arbetet är att Långängskolan under vårterminen 2017 infört tvålärarskap i två årskurser, det innebär att det är två lärare på samtliga teorilektioner. Basgrupperna är stora, upp till 30 elever, så undervisning behöver ske på många olika sätt för att det ska fungera. Med tvålärarskap kan lärarna vara i rummet tillsammans men hinna med att möta fler elever eller så kan de efter undervisningen och elevernas behov dela upp i grupperingar. En fördel är att det finns lärare redan känner eleverna och att undervisningens planering kan följas även vid lärares sjukfrånvaro. Åtgärder för utveckling: Att systematiskt arbeta med Bildningsförvaltningens kunskapsuppföljning samt Måluppfyllelse-dokumentet för Långängskolan, att det analyseras i både arbetslag och

9 ledningsgrupp och leder till åtgärd i undervisning, lärmiljö, gruppering, extra anpassningar och när dessa utvärderats och dokumenterats kan steget vara kartläggning och särskilt stöd i form av särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång eller enskild undervisning. Tvålärarskap i årskurs 4-6 är planerat för inför hösten Det möjliggör att lärare har bättre möjligheter att tillgodose alla elevers kunskapsutveckling, extra anpassningar, behov och variation i undervisning. För att komma vidare på gruppnivå i det klassrummet, där målsättningen i år var att tydliggöra målen för undervisningen, så behöver vi arbeta vidare med Lundahls 1 grundstatregier för lärande beskrivs särskilt effektiva: 1. Tydliggöra målen 2. Skapa effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter skapar bevis/ tecken på elevernas lärande. 3. Ge feedback för lärandet framåt 4. Aktivera eleverna resurser för varandra 5. Aktivera eleverna ägare av sitt eget lärande Eleverna behöver veta vad de förväntas göra på lektioner, så förutom ovanstående mål behöver skolan arbeta vidare med lektionsstruktur skapar förutsägbarhet, så att alla kan prestera. Enligt Skolverket 2 behöver elever ha svar på följande frågor: Var ska jag vara? Vem ska jag vara med? Vad ska jag göra? Vad ska jag lära? Hur ska jag göra? När ska jag göra det? Hur länge ska jag göra det? Vad ska jag göra sen? Skolverket 3 har belyst punkter utifrån Skolinspektionens sammanfattning av hur undervisning påverkar elevernas studieprestation genom: Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och har goda ämneskunskaper lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. Elever vars lärare är tydliga ledare utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer lär sig mer än elever vars lärare inte ser det sin uppgift att peka ut riktningen för deras utveckling och erbjuda verktyg kan leda dem rätt. Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevernas individuella behov lär sig mer än elever vars lärare tror att alla elever lär sig på samma sätt och undervisar därefter. Elever undervisas av lärare vet och visar att alla elever kan lära sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte. 1 Lundahl, Christian (2012). 2 Skolverket. (2014). Stödinsatser i utbildningen om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket. 3 Skolverket. (2015). Skolverkets lägesbedömning Stockholm: Skolverket.

10 Årskurs 3 Nationella ämnesprov Ämnesprov åk 3 Antal elever deltagit i samtliga och andelen (%) av dessa nått kravnivån på samtliga Antal elever deltagit på samtliga Ne/j ja 2017 Andel (%) nått kravnivån 2016 Antal elever deltagit på samtliga Nej/ ja 2016 Andel (%) nått kravnivån 2015 Antal elever deltagit på samtliga Nej/ ja 2015 Andel (%) nått kravnivån Matematik 1/53 46% 0/ 54 54% 0/ 54 85% Svenska 1/53 44% 0/ 54 74% 4/ 50 86% Måluppfyllelse Ämne Andel elever inte uppnått kunskapskraven för godtagbara kunskaper Andel elever uppnått kunskapskraven för godtagbara kunskaper Andel elever uppnått kunskapskraven mer än väl.* Svenska 57% 11% 43% 64% 0% 25% Matematik 30% 11% 64% 68% 4% 21% NO 4% 0% 96% 100% 0% 0% SO 4% 2% 96% 98% 0% 0% * En elev kan bara ingå i en av rutorna så att det blir 100 % totalt. Analys: Skriftliga räknemetoder är det av de sju avviker i Nationella proven för år 3 i matematik. Närmare 54% av eleverna klarade inte det et. Det är andra året med liknande resultat och samma del inom matematiken eleverna inte klarar godkänd nivå i. Det behöver ses över i hur vi undervisar i ämnet, vilka läromedel, hur lektionstid används och hur vi stämmer av och följer upp elevernas utveckling. Från hösten 2016 ska lärare enbart undervisa i de ämnen de är behöriga i. I 1-3 är det av yttersta vikt att inlärningen sker utifrån elevens kunskap och följs upp av behörig lärare, framförallt i ämnena svenska och matematik. Lärarna i dessa ämnen behöver även ha kollegiala forum där de kan diskutera ämnet, undervisning och bedömning. I elevenkäten vårterminen 2017 finns siffror kan ha betydelse i elevernas måluppfyllelse.

11 I fråga 11 i elevenkät Mina lärare förväntar sig att jag skall nå kunskapskraven i alla ämnen Stämmer helt och hållet 38% 51% Stämmer ganska bra 50% 36% Stämmer ganska dåligt 3% 3% Stämmer inte alls 1% 1% Ingen uppfattning/vet ej 8% 8% Precis Skolverket 4 identifierat är så lär sig elever undervisas av lärare vet och visar att alla elever kan lära sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte. Även om lärare i vår organisation tror att alla kan nå målen minst så har vi inte lyckats förmedla det till 12%, vilket överensstämmer med den procent inte har betyg eller F i slutbetyg i år 6. Åtgärder för utveckling: Vi har regelbundna avstämningar i elevers måluppfyllelse, vilka riskerar att inte nå målen, når målen och längre än målen i kalendarium och årshjul. Dessa behöver efterlevas, resultaten utvärderas i arbetslag samt ledningsgrupp. Vi behöver utveckla att utvärdera och omprioritera insatser. När en elev riskerar att inte nå målen behöver arbetslaget tillsammans identifiera behov och föra in extra anpassningar, dessa behöver även utvärderas. I arbetslaget behöver personalen samarbeta mer och gruppera om efter behov i de olika elevgrupperna, då har lärare bättre möjlighet att möta elevernas behov av utmaning på sin nivå. Se över hur matematik undervisas i dagsläget, nya metoder behöver prövas. Använder vi läromedel följer läroplanen och tar upp samtliga områden inom matematiken. Lektionstid kan användas på olika sätt för att nå målen, hur mycket ska vara lärobok, praktisk matematik, laborativa lektioner eller utomhusmatematik? Hur kan vi arbeta intensivt med skriftliga räknemetoder behöver diskuteras i f-3 under uppstart. 4 Skolverket. (2015). Skolverkets lägesbedömning Stockholm: Skolverket.

12 Årskurs 6 Nationella ämnesprov Ämnespro v åk Antal elever deltagit på samtlig a Nej/ ja 2017 Andel (%) nått betyg E-A på samtlig a 2017 Andel (%) nått provbetyge t A 2016 Antal elever deltagit på samtlig a Nej/ ja 2016 Andel (%) nått betyg E-A på samtlig a 2016 Andel (%) nått provbetyge t A 2015 Antal elever deltagit på samtlig a Nej/ ja 2015 Andel (%) nått betyg E-A på samtlig a 2015 Andel (%) nått provbetyge t A Engelska 3/44 76,5% 10,6% 4/ 45 97,8% 20% 1/ 53 90,6% 13% Matematik 3/44 70,1% 8,5% 3/ 46 93,5% 17,4% 1/ % 4% Svenska 4/43 78,7% 4,3% 3/ 46 95,7% 0% 3/ % 10% Betyg åk 6 Ämne och F % E och D % C och B % A % och F % E och D % C och B % Biologi 12,8% 53,2% 34% 0% 2% 38,7% 46,9% 8,2% Bild 10,7% 53,2% 31,9% 4,3% 4,1% 44,9% 40,9% 8,2% Engelska 0% 26,9% 58,5% 14,6% 6,1% 24,5% 44,9% 22,4% Fysik 12,8% 57,5% 29,8% 0% 2% 40,8% 44,9% 8,2% Geografi 8,7% 52,1% 39,1% 0% 2% 30,6% 55,1% 8,2% Historia 12,7% 63,8% 23,4% 0% 2% 53,1% 36,7% 4,1% Hem och konsumentkunskap 12,8% 55,3% 31,9% 0% 2,1% 52,9% 38,3% 4,3% Idrott och hälsa 14,9% 0% 68,1% 17% 0% 26,6 55,1% 14,3% Kemi 12,8% 46,8% 40,4% 0% 2% 40,8% 42,9% 10,2% Matematik 12,8% 44,7% 34% 8,5% 10,2% 22,4% 57,1% 10,2% Musik 10,6% 23,4% 65,9% 0% 0% 32,6% 55,1% 8,2% Religion 10,6% 59,5% 29,8% 0% 2% 24,4% 59,2% 10,2% Samhällskunskap 8,9% 46,6% 40,0% 4,4% 2% 36,7% 57,2% 0% Slöjd 8,6% 53,2% 36,2% 2,1% 0% 40,8% 51% 6,1% Svenska 8,6% 34,7% 49,2% 4,3% 8,2% 36,7% 47% 8,2% Svenska andraspråk 0% 100% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Teknik 12,8% 48,9% 34,0% 4,3% 2% 40,8% 44,9% 8,2% Totalt A %

13 Analys: Vi har en dålig överensstämmelse mellan terminsbetyg och nationella provbetyg i engelska, svenska och matematik. En viss avvikelse kan förklaras med att de nationella proven bara är en del utav en samlad bedömning. Överensstämmelse i betyg A är i svenska samt matematik exakt. Fler elever får betyg i ämnet även om de inte klarat nivå för godkänd på Nationella provet. I ämnet: - engelska har cirka 87% blivit godkända på Nationella proven och 100% har fått betyg i ämnet. Cirka 11% har fått A på provet och cirka 15% har fått det i betyg. - matematik har cirka 79% blivit godkända på Nationella proven och 87% har fått betyg i ämnet. 8,5% har fått A på provet och 8,5% har fått det i betyg. - svenska har cirka 83% blivit godkända på Nationella proven och 91% har fått betyg i ämnet. 4,3% har fått A på provet och 4,3% har fått det i betyg. Analys av betyg i år 6 visar att upp till 14,9 % av eleverna är utan betyg i år 6 beroende på att underlag saknas eller att de inte nått upp till E-nivå. 10,6% saknas underlag på i flera ämnen, det är oacceptabelt och fokuserade insatser behöver ske för att detta inte ska upprepas. Eleverna har i en majoritet gått på Långängskolan i 7 år, så det är hela skolans ansvar att varje årskurs når E minst. I jämförelse med 2016 syns att antalet A drastiskt minskats i år och i nio ämnen har inte en endaste elev nått till det betyget. Åtgärder för utveckling: Överensstämmelsen är ojämn och därmed fortsätter vi att arbeta vidare med att tolka kunskapskraven i Lgr11 genom kollegialt samarbete samt att ha betygskonferens och sätta betyg tillsammans. För att alla elever ska kunna prestera i undervisningssammanhang så att underlag ska finnas behöver ett utvecklingsarbete inledas utifrån Skolverkets framgångsfaktorer beskrivits tidigare. Lärare på Långängskolan ska arbeta med att alla elever vet målen och vad krävs för att nå dem samt de högre betygsstegen. Alla uppgifter bedöms behöver innehålla möjligheten att nå betyget A. I arbetslaget behöver det systematiskt arbetas med måluppfyllelse och analys, i mötet med elever behöver de stärkas i att de kan och vad deras nästa steg i utveckling är. Undervisningen behöver anpassas för att alla ska nå så långt möjligt.

14 Inflytande och ansvar Grundskola, förskoleklass och fritidshem Alla elever på skolan planerar och håller i sina egna utvecklingssamtal. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet Aktiviteter för att nå måluppfyllelse: Vi ska vidareutveckla arbetet med hur vi förbereder utvecklingssamtalet med eleverna. Från glada gubbar på lågstadiet till mer utvecklande resonemang på mellanstadiet. Uppföljning och utvärdering: Genom elevenkät fråga 12 samt trygghetsenkät. x Alla elever på skolan upplever att vuxna respekterar och lyssnar på dem. Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet Aktiviteter för att nå måluppfyllelse: Ha kontinuerliga klassråd där eleverna är delaktiga och får ha inflytande över lektioner och rastverksamhet. Vi vuxna på skolan ska lyssna på elevernas åsikter och frågor. Lyssna på vad eleverna säger och ge en bra, genomtänkt, förklaring till det beslut man kommit fram till. Svara inte automatiskt nej. Uppföljning och utvärdering: Genom elevenkät fråga 14 samt trygghetsenkät. x Bedömning och resultat: Alla elever på skolan har varit delaktiga i att planera och genomföra sitt eget utvecklingssamtal. Fråga 12 elevenkät Jag och mina lärare förbereder mitt utvecklingssamtal i skolan Stämmer helt och hållet 59% 71% Stämmer ganska bra 31% 21% Stämmer ganska dåligt 4% 4% Stämmer inte alls 2% 1% Ingen uppfattning/vet ej 4% 3% Enligt mentorer har alla elever planerat och förberett sitt utvecklingssamtal men eleverna ger en annan bild. 10% säger att det stämmer dåligt eller inte alls. Några till och med att de inte vet. Resultaten har sjunkit i stämmer helt och ökat i stämmer ganska bra.

15 Alla klasser har haft klassråd, mer eller mindre kontinuerligt. Det har varit elevråd och föräldraråd under läsåret. Fråga 14 elevenkät Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Stämmer helt och hållet 31% 39% Stämmer ganska bra 56% 52% Stämmer ganska dåligt 8% 6% Stämmer inte alls 2% 2% Ingen uppfattning/vet ej 3% 1% 11% svarar att det stämmer dåligt, inte alls eller vet ej. Det stämmer väl överens med de 11% av lärarna svarat detsamma. Elevernas inflytande har enligt enkäten därmed minskat detta läsår. Analys: Det är en delad bild om eleverna har förberett och hållt sina utvecklingssamtal. Eleverna känner i mindre utsträckning än år 2016 att de har förberett sitt samtal. Att bli lyssnad till och respekterad av vuxna känner enbart 31%. Jämfört med år 2016 så har det sjunkit med 8% på stämmer helt och för 11% av eleverna stämmer det dåligt, inte alls eller så vet de ej. De insatser planerats för har inte gett önskat resultat. Åtgärder för utveckling: Inför utvecklingssamtal behöver vi ge eleverna tid att förbereda och förtydliga för dem vad målet är med att de ska hålla i sitt eget utvecklingssamtal. Samtalen kommer att skjutas fram 3 veckor från föregående års samtalsveckor så att mer tid finns till förberedelse. Alla elever ska känna att de blir lyssnade till och respekterade av de vuxna arbetar inom skolan. Där behövs ett aktivt arbete i värdegrund i personalgrupp för att skapa en synvända i att vuxnas agerande kan påverka barn oavsett vad intentionen är. Aktuell forskning, skollagen, barnkonventionen samt kapitel 1 och 2 i Läroplanen för grundskolan behöver aktualiseras för samtliga yrkesgrupper inom skolan. Lärares uppdrag behöver förtydligas i organisationen.

16 Rektorns sammanfattande analys av kvalitetsredovisningen I arbetet med Kvalitetsredovisning har det framförallt synliggjorts att vi behöver arbeta med värdegrund och utveckla vår undervisning. Allt för många elever når inte målen för år tre samt år sex. Skolans viktigaste uppdrag är att eleverna lär sig saker och når målen, för att de ska göra det behövs många olika pusselbitar. Det är bland annat relationer, olika sorters undervisning, anpassningar, bemötande, gemenskap, lärmiljöer, lek, rast, bli sedd, att bli hörd, matsituationen, möjlighet till återhämtning och att tillhöra. Detta pussel behöver alla arbetar inom skolan bidra till med just sina bitar. Gemensamt för oss alla är att vi behöver vila på värdegrundsuppdraget! Hallsberg Lina Karvonen Vikarierande Rektor

17 Bilaga 1 Utvärdering/sammanfattning av läsåret 16/17 för Mottagningsenheten Skriven av Halmat Hosayn och Martina Carlén Mottagningsenheten startades augusti -16. Syftet var att ta emot, kartlägga och undervisa nyanlända elever mellan åldrarna 7 16 för hela Hallsbergs kommun. Av integrationssyftet valdes Långängsskolan är belägen centralt i Hallsberg. För att bedriva verksamheten anställdes en samordnare (75%) och en pedagog (75%). Under mottagningssamtalet med nya familjer informeras de om skolsystemet i Sverige och skolans värdegrund (bl.a. demokrati, jämställdhet och alla människors lika värde). Alla nyanlända barn i Hallsbergs kommun har fått börja gå på Mottagningsenheten så fort skolan har fått reda på deras folkbokföring i kommunen, max tre veckors väntetid. Alla mottagna elever har blivit kartlagda enligt skollagen (började gälla januari 2016). Elevens placeringsskola fick ta del av kartläggningen minst två veckor innan eleven börjat på skolan. Ett par dagar innan eleven börjat på sin placeringsskola följer Mottagningsenhetens samordnare med eleven till den enskilda skolan för ett inskolningsbesök. Detta för att ge eleven trygghet och för att få träffa sina klasskamrater, pedagoger och för att ha sett skollokaler innan skolstart. Under året har Mottagningsenheten haft ett gott samarbete med alla placeringsskolors ledning och pedagoger har gynnat båda parterna samt elever. Eleverna undervisas på Mottagningsenheten under åtta veckor för att sedan skolplaceras enligt föräldrarnas val/närhet till skola. Under elevernas vistelse på Mottagningsenheten undervisas eleverna huvudsakligen i det svenska språket (men även i övriga ämnen) genom att bl.a. arbeta gemensamt i klassrummet, språkstimuleras av språklekar, besöka olika föreningar i kommunen och göra samhällsbesök i närområdet. Mottagningsenheten har tagit emot 49 elever totalt under hela läsåret. Trots motgångarna (sjukdom inom personal och högt tryck av nyanländas ankomst) har Mottagningsenheten kunnat genomföra sina uppdrag inom de två månader eleverna befinner sig i vår verksamhet. Mottagningsenheten har även delat med sig av kunskaper och information med några skolor i Hallsbergs kommun. Bl.a. hur pedagoger kan arbeta med nyanlända elever i sin grupp, vad studiehandledning, modersmålsundervisning och svenska andraspråk innebär samt bedömning och betygsättning av nyanlända. Mottagningsenheten är tillgänglig för placeringsskolornas eventuella frågor ang. den enskilda eleven. Inför läsåret 17/18 - Efter att eleven har blivit skolplacerad och har gått några veckor på sin nya skola, vill vi ha ett uppföljningssamtal med elevens mentor för att följa elevens utveckling. - Pedagog 75% och samordnare 100% från och med ht-17 har beslutats. - Det vi kan utveckla är att dokumentera elevernas kunskapsutveckling under dessa åtta veckor för att delge den placeringsskola eleven senare börjar på.