BLÅGULA VÄGEN HÖSTEN 2018

Transkript

1 BLÅGULA VÄGEN HÖSTEN 2018

2

3 LÄNGDKONSULENTERNA - VI FINNS FÖR ER Länk mellan SSF distrikt förening. Inspirationsträffar med olika teman Utvecklingsfrågor i samarbete med SISU Sommarläger barn & ungdom

4 SKIEQUILITY

5 JÄMSTÄLLDHET DRIVER PRESTATION OCH SKAPAR RESULTAT

6 SKIEQUALITY AV OCH FÖR VEM? Sommar-OS 2012 första OS då alla delegationer hade damlag representerade Av alla atleter var 45% kvinnor Forskning visar att den enda faktorn som signifikant avgör ett lands möjlighet att optimera OS-medaljer på herr- och damsidan är.

7

8 AGENDA SkiEquality Introduktion av initiativet Varför, vad, hur och vem? Ledar- och föreningsutveckling med koll på genus Stereotyphot inom sporten Begrepp och modeller Skidstället plattform för förändringsarbete Verktyg och stöd att etablera SkiEquality hos er

9 JÄMSTÄLLDHET UTVECKLAR HAR GÅTT FRÅN LAGUPPFYLLNAD TILL VERKSAMHETSNYTTA Lagenlig Jämställdhetsplan HR/Compliance Effekt Åtgärd Ansvar Syfte Verksamhetsnytta Verksamhetsplan Verksamhetssledning Etiska skäl Behov Verksamhetsmässiga skäl

10 FRÅGOR SOM KRÄVER SVAR FÖR ETT HÅLLBART JÄMSTÄLLDHETSARBETE VARFÖR Syftet kopplas till verksamhetens kärna VAD Fokus på aktiviteter som adresserar struktur och kultur VEM Ledarskapet äger ansvaret för verksamhetsutveckling HUR En iterativ process som kräver kunskap och uthållighet

11 SKIEQUALITY VARFÖR? Utveckla Svenska Skidförbundets verksamhet utifrån jämställdhet och genuskunskap Målsättningar Tillväxt av ledare och aktiva Utveckla antalet flickor, tjejer kvinnor som ledare Öka förbundets legitimitet Hur får vi fler tjejer att bli elit- /landslagstränare?

12 SKIEQUALITY HUR? Syftar till att skapa en förståelse hur jämställdhet fostras och utvecklas (eller inte) i det dagliga sportsutövandet och i det vardagliga arbetet Engagemang och ansvarstagande sker inifrån grenarna Ett förbund är en löst sammansatta organisation. Förändringar lyckas om det finns samförstånd mellan förbund och grenarnas föreningar/distrikt. Nationell verksamhet Landslagsverksamhet

13 VARDAGSHANDLINGAR SkiEquality är ett specialprojektet finansierat av Postkodlotteriet som ger SSF tillfälle att reflektera över hur vardagshandlingar i det lilla skapar kulturer och arbetsmiljöer i det stora. Samt vad som behövs revideras i de små vardagshandlingarna för att förbättra förutsättningarna för alla individer att utvecklas som aktiv eller i sin roll som ledare.

14 MÄNNISKAN ÄR MÅNGFACETTERAD...

15 MÖJLIGHETSSTRUKTUR Små möjligheter Låga förväntningar på befordran Begränsar sina ambitioner Undervärderar sin kompetens Jämför på samma nivå Tillfredsställelse utanför arbetet Stora möjligheter Höga förväntningar på befordran Stora ambitioner (Över)Värderar sin kompetens Relaterar vertikalt uppåt Arbetet centralt i livet Source: Rosabeth Moss Kanter

16 AGENDA SkiEquality Introduktion av initiativet Varför, vad och hur? Ledar- och föreningsutveckling med koll på genus Stereotyphot inom sporten Begrepp och modeller Skidstället plattform och stöd för förändringsarbete

17 FORSKNING OM STEREOTYPA KÖNSROLLER OCH MOTIVATION ATT BYGGA MUSKLER Killar i åldrarna år uppmuntrar/s att styrketräna mer (74%) än tjejer i samma ålder (66%) Muskler stärker upplevelse av maskulinitet hos män Muskler stärker inte upplevelsen av femininitet hos kvinnor. Upplevelsen av maskulinitet påverkar inte kvinnors motivation att styrketräna (88%) Holly S. Howe, Timothy N. Welsh and Catherine M. Sabiston, Psychology of Sport and Exercise (2017)

18 UPPENBARA OCH SUBTILA STEREOTYPHOT Uppenbart stereotyphot när man uttalar genusskillnader och påpekar att de finns Subtilt stereotyphot allt som undermedvetet påminner om genusskillnaderna Hoten påverkar Koncentrationsförmågan Inre övertygelse om prestation och kompetens

19 STEREOTYPISERINGAR PEAKAR VID ÅR FÖR KILLAR OCH TJEJER

20 FORSKNING VISAR Killar och män som känner att sporten är maskulin känner sig mer kompetenta värdesätter sporten mer för sin identitet gör deltagandet centralt i livet Tjejer och kvinnor som känner att sporten är maskulin tror sig vara mindre kompetenta värdesätter sporten lägre för sin identitet deltar i lägre utsträckning Holly S. Howe, Timothy N. Welsh and Catherine M. Sabiston, Psychology of Sport and Exercise (2017)

21 LEDARSKAP ÄR MANLIGT NORMERAT Föreställningar om kvinnor och män i ledarpositioner är starkt kopplade till kvinnligt och manligt. De bygger på stereotyper. Män och ledarskap är lika med norm för ledarskap då ledarskap och manlighet är två sociala konstruktioner som förstärker varandra. Kvinnor avviker från normen för ledarskap och benämns därmed kvinnliga chefer/ledare. Ledarskap utövas på ett likvärdigt sätt av kvinnor och män men uppfattas olika utifrån stereotypa föreställningar dels om kvinnor och män, dels utifrån normen för ledarskap.

22 PRESTATION SOM FUNKTION AV MOTIVATION Individer internaliserar könsstereotyper vilket påverkar deras upplevelse av sportkompetens och värdet som sporten har för identiteten En individens upplevelse av sin förmåga inom sporten samvarierar med värdet sporten har för ens identitet vilket påverkar motivationen att utföra sporten Högsta motivationen; deltar för att åstadkomma ett eget resultat Lägsta motivation; deltar för att externt erkännande eller undvikande av skuld Vilka är förutsättningarna för att utveckla sin rörelsekompetens?

23 PROBLEMFORMULERINGEN ÄR LÖSNINGEN Problem Vardagshandlingar är designade av priviligierade vita heterosexuella män och framstår som naturliga Maktstrukturer ger olika möjligheter för och olika resursallokering till män respektive kvinnor Lösning Utvärdera och revidera arbetskulturen från flera perspektiv Ge lika möjligheter Kvinnors kunskaper belönas inte Belöna det feminina Kvinnor saknar kunskap och know-how för att spela spelet Fixa kvinnorna Source: Ely and Meyerson in Research in Organizational Behaviour (2000) Theories of gender in organizaitons

24 AGENDA SkiEquality Introduktion av initiativet Varför, vad och hur? Ledar- och föreningsutveckling med koll på genus Stereotyphot inom sporten Begrepp och modeller Skidstället plattform och stöd för förändringsarbete

25 REPRESENTATION OCH MAKT/INFLYTANDE Kvantitativ jämställdhet representation En representativ fördelning av människor inom alla områden i samhället, t ex inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner Kvalitativ jämställdhet makt/inflytande Att alla människors kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika samt påverka utvecklingen inom alla områden i samhället

26 SKIDSTÄLLET REFERENSRAM OCH STRUKTUR FÖR HÅLLBART UTVECKLINGSARBETE

27 DISKUTERA. Hur ser det ut i vallaboden? Ledarstrukturer i föreningen / skidåkningen?

28 Utförande Förbereda TÄNK OM VARJE STUND ÄR ETT TILLFÄLLE FÖR REFLEKTION OCH NYA LÄRDOMAR. ÅTGÄRD 1 Dagligen ÅTGÄRD 2 Kort sikt ÅTGÄRD 3 Lång sikt Definiera tre åtgärder som hjälper dig att hålla SkiEquality top of mind i din roll. En åtgärd som du kan utföra dagligen, en som du tror har effekt på kort sikt och en tredje som har effekt på lång sikt. Beskriv också hur du förbereder dig för att lyckas utföra åtgärderna.

29 Utförande Förbereda TÄNK OM VARJE STUND ÄR ETT TILLFÄLLE FÖR REFLEKTION OCH NYA LÄRDOMAR Ex Påminna mig själv inför varje träning om att ge tips till alla. ÅTGÄRD 1 Dagligen Ex Se mönster bland tjejer och killar i sätt att anta utmaningar ÅTGÄRD 2 Kort sikt Ex Vad krävs för att fler tjejer tar sig till elitnivå som ledare? ÅTGÄRD 3 Lång sikt Definiera tre åtgärder som hjälper dig att hålla SkiEquality top of mind i din roll. En åtgärd som du kan utföra dagligen, en som du tror har effekt på kort sikt och en tredje som har effekt på lång sikt. Ex Jag ska ge minst ett tips per person vid varje träning på hur de kan utvecklas vidare. Ex Skapa optimala förutsättningar för killar och tjejer att träna enligt sina behov. Ex Planera säsongen så att tjejer skaffar sig rätta erfarenheter inför ledarroller på elitnivå. Beskriv också hur du förbereder dig för att lyckas utföra åtgärderna.

30 TEMA RULLSKIDOR BARN & UNGDOM

31 VARFÖR ÅKA RULLSKIDOR? Skidspecifik träning året runt Snöfattiga vintrar = desto viktigare träningsredskap Skapar variation i träningen

32 HÅRDA FAKTA RULLSKIDOR Stomme av aluminium eller trälaminat /glasfiber Använd samma stavar som på vintern -byt till hårdmetallspetsar Det finns olika rullmotstånd på rullskidor. Olika märken har olika beteckningar. Standardrullmotstånd betecknas oftast som RM 2 Nybörjare och unga rekommenderas starta med standardmotstånd.

33 KLASSISKA RULLSKIDOR Längd mellan 480 (juniormodell) 800 mm. Viktigt med kortare skida för barn mer lätthanterlig. Gummihjul mellan mm breda. Bredare hjul lättare att starta med, smalare hjul lättare att manövrera. Finns olika gummiblandningar med olika hårdhet. Spärr på bakhjulet alltid bergfäste

34 RULLSKIDOR FÖR SKEJT Längd mellan ca 500 till 700 mm Hjulen ca 100 mm höga och mm breda. Skejthjulen är smalare för att kunna vinkla hjulet och få ett bra skär Hjulen kan rulla fritt åt båda håll. Gummi- eller plasthjul Kortare skidor för barn /ungdom!

35 SÄKERHET I TRAFIKEN Ur trafikförordningen: Använd gångbanan eller vägrenen. Om det inte finns någon gångbana eller vägren får du använda cykelbanan eller körbanan Om du åker rullskidor eller rullskridskor i högre hastighet än gångfart, ska du färdas på höger sida om det är lämpligare.

36 NÄR KAN MAN BÖRJA? Finns ingen åldersgräns prova på låneskidor/ inlines Utrustningen ska vara anpassad för barnet. Starta gärna med skejt inbjuder till lek, variation, mest skidlikt Trafikmiljön! Säkerhet först! Hjälmkrav Knä- och armbågsskydd Varselklädd

37 SÄKRA TRAFIKMILJÖER Parkeringsplatser Go-cartbanor Cykel- gångbanor Skylta gärna

38 NYTTJA BEFINTLIGA MILJÖER EXEMPEL FRÅN VÄXJÖ

39 PROGRESSION RULLSKIDTRÄNING Prova på- inslag fram till ca 13 år Utveckla allsidiga idrottsfärdigheter fokus! Vid år bör skidspecifik träning (rullskidor/skidgång) utgöra % av den totala aktiviteten. Snötillgången styr Snötillgång mindre än 4 mån/år bör rullskidor tränas mer regelbundet för att få skidvana.

40 AKTIVITET PÅ RULLSKIDOR EFTER UTVECKLINGSFAS Före pubertet Teknikbanor Lekar Bollspel Stafetter Snabbhet Under/ efter pubertet Korta & långa intervaller Kombinationspass /längre turer Teknikbanor Bollspel koordination! Grennära styrka

41 DEN VIKTIGA KONDITIONSTRÄNINGEN Grenspecifik träning är viktigt framförallt för att kunna utveckla en god och optimal skidteknik hos en skidåkare. Träning med outvecklad teknik innebär dock begränsad utveckling av konditionen. Viktigt att inte enbart försöka utveckla sin kondition med skidåkning utan att man kombinerar detta med andra träningsformer, såsom löpning och skidgång.

42 MED DETTA SAGT Barn- och ungdomsträning bör domineras av helkroppsarbete med stor variation i utförande och intensitet. Isolerade överkroppspass (enbart stakpass) ej prioriterat för ungdomar. Satsa istället på teknikbanor och variation på rullskidor. Mål: Skapa brett rörelseregister och förutsättningar till framtiden.

43 VILL DU LÄSA MER OM RULLSKIDOR FÖR BARN & UNGDOM? NGDAKNING/2017/RULLSKIDTRANINGFORBARNOCHUNGDOM/

44 INSPIRATION

45 AKTUELL INFORMATION SSF Stjärnjakten start 1 oktober BAUI S skidskola

46 FÖLJ OSS! Ski Team Sweden X-Country - nationell verksamhet - utbildningar - ledarskap & föreningsliv - barn & ungdom, junior & senior - nationella tävlingar - Skidor hela livet

47 TACK FÖR ATT NI LYSSNADE!