Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12 Min/v Min/v h/år Min/v Min/v h/år Min/v Min/v h/år Min/v Min/v h/år Ämne Åk S:a Skolv Åk Åk 4-6 Skolv Åk Åk 7-9 Skolv Åk 7-9 S:a Åk 1-9 Skolverket Åk 1-9 Bd Hkk Idh Mu Sl Sv En Ma SO NO Tk Språk v Elev v Skol.val Summa h/v 15,83 18,00 20,83 22,67 22,75 23,58 23,42 23,50 24,33 Den förändrarde timplanen gäller för åk 1-6 från ht 2018 Åk 7-9 läser enligt tidigare timplan ht 2018 och förändring sker från och med ht Regeringen planerar också för att utöka undervisningstiden i idrott och hälsa med 100 timmar i grundskolan (ca 162 min/vecka) och matematik i grundskolans högstadium, grundsärskolan och specialskolan med 105 timmar (ca 177 min/vecka) Målsättningen är att utökningen ska gälla från och med läsåret 2019/20 Ev. mentorstid på högstadiet, läggs som Skolans val, dvs inte utökad tid utifrån timplanen utan tid tas från ämnen enligt regler för Skolans val Min/v Min/v h/år Min/v Min/v h/år Min/v Min/v h/år Min/v Min/v h/år Ämne Åk S:a Skolv Åk Åk 4-6 Skolv Åk Åk 7-9 Skolv Åk 7-9 S:a Åk 1-9 Skolverket Åk 1-9 Bd Hkk Idh Mu Sl Sv En Ma SO NO Tk Språk v Elev v Skol.val Summa h/v 16,50 18,67 20,83 23,08 23,17 24,00 24,50 24,75 25,00 Sida 1

13 2018 Id- ev ett kortpass utan ombyte, hälsa, teoripass, trivselledare, fritids Sida 2

14 2019 Min/v Min/v h/år Ämne Åk S:a Skolv Åk 1-3 Bd Hkk Idh Mu Sl Sv En Ma SO NO Tk Språk v Elev v Skol.val 0 Summa h/v 16,25 18,25 21,42 Sida 3

15 2019 Förslag ht ett första utkast Min/v Min/v h/år Åk 4-6 Skolv Åk ,33 22,75 23,17 23,17 Sida 4

16 2019 Min/v Min/v h/år Min/v Min/v 8 9 Åk 7-9 Skolv Åk 7-9 S:a Åk 1-9 Skolverket ,67 23,92 Sida 5

17 2019 h/år Åk Sida 6

18 Kompatibilitetsrapport för Timplan lå Falköping.xls Kör på :21 Följande funktioner i arbetsboken stöds inte i tidigare versioner av Excel. Dessa funktioner kan gå förlorade eller degraderas om du öppnar arbetsboken i en tidigare version av Excel eller om du sparar arbetsboken i ett tidigare filformat. Mindre återgivningsnedsättning Vissa celler eller format i den här arbetsboken innehåller formatering som inte stöds för det valda filformatet. Dessa format konverteras till de mest närliggande formaten. # förekomster 4

19 Version Excel

20 Kompatibilitetsrapport för Timplan lå Falköping.xls Kör på :22 Följande funktioner i arbetsboken stöds inte i tidigare versioner av Excel. Dessa funktioner kan gå förlorade eller degraderas om du öppnar arbetsboken i en tidigare version av Excel eller om du sparar arbetsboken i ett tidigare filformat. Mindre återgivningsnedsättning Vissa celler eller format i den här arbetsboken innehåller formatering som inte stöds för det valda filformatet. Dessa format konverteras till de mest närliggande formaten. # förekomster 4

21 Version Excel

22

23

24

25

26

27

28 Från: Skickat: den 22 mars :17 Till: Funktionsbrevlåda Barn- och Utbildningsfv Ämne: Protokollsutdrag Skaraborgs kommunalförbund - Interkommunal prislista för gymansieutbildningar i Skaraborg 2018 Bifogade filer: Protokollsutdrag 5 interkommunal prislista GYM.pdf Vänliga hälsningar Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare karin.hallgren@falkoping.se Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Sankt Sigfridsgatan FALKÖPING För miljöns skull skriv inte ut detta meddelande i onödan Från: Siw.Adamson@skaraborg.se [mailto:siw.adamson@skaraborg.se] Skickat: den 22 mars :02 Till: kommunen@hjo.se; info@essunga.se; info@mariestad.se; karlsborg.kommun@karlsborg.se; kommun@grastorp.se; kommun@gullspang.se; kommun@lidkoping.se; kommunen@falkoping.se; kommunen@toreboda.se; kommunstyrelsen@gotene.se; skara.kommun@skara.se; Kommunstyrelsen@skovde.se; tidaholms.kommun@tidaholm.se; kommun@tibro.se; vara.kommun@vara.se Ämne: Protokoll och protokollsutdrag Hej Översänder protokoll från Skaraborgs Kommunalförbund styrelsemöte den 23 februari 2018 samt protokollsutdrag. 5 Interkommunal prislista 7 Modell för samverkan avseende vuxenutbildningen i Skaraborg

29 10 Samverkansavtal naturbruksutbildningarna. Observera att detta är ett brådskande ärende. Kommunerna ska fatta beslut om nytt avtal senast den 30 april 2018 samtidigt som man säger upp nuvarande avtal. I styrelsens beslut hänvisas till att Samrådsorganet (SRO) beslutar att rekommendera huvudmännen att besluta om avtalet. Detta har man gjort den 22 februari, men utdrag från deras protokoll har inte distribuerats till oss ännu. Vi kommer att komplettera med detta så snart som möjligt, men låt inte detta hindra er beslutsprocess. Skaraborgs Kommunalförbund önskar återkoppling på era beslut. Hälsningar Siw Siw Adamson Informatör Skaraborgs Kommunalförbund Box Skövde Tel

30

31

32

33

34

35 Från: Skickat: den 8 mars :21 Till: Funktionsbrevlåda Barn- och Utbildningsfv Ämne: VB: Remiss från Skolinspektionen dnr :1124 Bifogade filer: Ansökan pdf; [Bilaga 1.2] Registreringsbevis Plusgymnasiet AB pdf; Fullmakt PLUS_Ann-Marie Viiala [tom ] sign.pdf; [Bilaga 3.2] ÅR Plusgymnasiet AB pdf; [Bilaga 3.4] Intyg Ägartillskott utökning 2019 Plus Skövde.pdf; [Bilaga 3.2] ÅR Plusgymnasiet AB pdf; [Bilaga 3.4.1] Regbevis AcadeMedia Support AB pdf; [Bilaga 3.4.2] ÅR Academedia Support AB pdf; [Bilaga 3.4] Intyg Ägartillskott utökning 2019 Plus Skövde.pdf; [Bilaga 3.6] Budgetar Breddning Plus Skövde pdf Hej! Här kommer en remiss för BUN att hantera. Hälsningar Anna-Karin Linder Administratör Falköpings kommun Kommunledningsförvaltningen kommunen@falkoping.se Falköping Från: Petra Johansson [mailto:petra.johansson@skolinspektionen.se] Skickat: den 8 mars :35 Till: kommunstyrelsen@skovde.se; kommunen@falkoping.se; kommun@gullspang.se; gotene.kommun@gotene.se; kommunen@hjo.se; karlsborg.kommun@karlsborg.se; kommun@lidkoping.se; info@mariestad.se; skara.kommun@skara.se; kommun@tibro.se; tidaholms.kommun@tidaholm.se; kommunen@toreboda.se Kopia: ann-marie.viiala@academedia.se Ämne: Remiss från Skolinspektionen dnr :1124 Plusgymnasiet AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Plusgymnasiet i Skövde i Skövde kommun fr.o.m. läsåret 2019/2020. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra

36 påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober Under maj 2018 kommer därför Skolinspektionen begära in årets slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: Det nationella handels- och administrationsprogrammet med inriktningen handel och service 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning (se ovan) vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. 4. Uppgift om kommunen avser att erbjuda sökt/a program och inriktning/ar läsåret 2018/2019 samt om möjligt läsåret 2019/2020. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 11 maj E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans dnr :1124 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Petra Johansson Utredare

37 Bilaga Ansökan från Plusgymnasiet AB Kopia till Plusgymnasiet AB

38 Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Det undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm alternativ till friskolor@skolinspektionen.se. Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Ange vilket läsår utökningen av skolenheten avser att starta 2019 Ange vilken kommun skolenheten ska vara belägen Skövde kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Plusgymnasiet AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn Plusgymnasiet i Skövde 1. Sökanden och kontaktperson 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Plusgymnasiet AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress Box 2121 Postnummer Ort Göteborg 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning.

39 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson Ann Marie Viiala E postadress ann marie.viiala@academedia.se Telefon arbetet Mobil Fullmakt Lägg till bilaga Skolenhetens namn Skolenhetens adress 1.5 Uppgifter om befintlig skolenhet Plusgymnasiet i Skövde Kavelbrovägen 2C Postnummer Ort Skövde 1.6 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen. Ej aktuellt Ange skolenhetskod på den befintliga skolenheten Skolenhetskod 1.8 Byta namn gamla namnet Om skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här. Det nya namnet anges här. 1.9 Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs. Nationellt program Inriktning Barn och fritidsprogrammet Fritid och hälsa Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Nationellt program Inriktning Hotell och turismprogrammet Hotell och konferens Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Nationellt program Inriktning Hantverksprogrammet Övriga hantverk Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Nationellt program Inriktning Vård och omsorgsprogrammet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Infoga program Totalt antal elever vid skolenheten Utökning Beskriv övergripande hur den sökta utökningen kommer att påverka den befintliga skolenheten.

40 Av beskrivningen ska framgå hur lokalen och speciallokaler kommer att påverkas/utökas hur skolenhetens ekonomi påverkas hur antalet lärartjänster påverkas övrigt kring hur utökningen kommer att påverka skolverksamheten. PG Skövde bedriver undervisning i skolbyggnad på Kavelbrovägen 2C i Skövde. Den befintliga lokalen är väl anpassad för att hantera handels och adminstrationsprogrammet. En ny utbildning innebär olika investeringar och för att se hur vi planerat rent ekonomiskt hänvisas till våra svar under område 3 och i bifogad bilaga Likviditetsbudget och Resultatbudget. Lokaler och speciallokaler redovisas under 4.1 och 4.2. Hur lärartjänster påverkas redovisas under Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Nationellt program Inriktning Handels och administrationsprogrammet Handel och service Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Infoga program Fullt utbyggd verksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Riktat intresse förutsätter att elev/vårdnadshavare fått information om huvudmannen innan de svarar. Det ska även framgå vilken utbildning, det vill säga program och inriktning som intresse lämnas för. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola vilka frågor som ställdes vid undersökningen resultatet från undersökningen där svaren redovisas per sökt program och inriktning hur och när intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden och antal tillfrågade elever/vårdnadshavare. Huvudmannen ämnar komplettera ansökan med dessa uppgifter under mars april Lägg till bilaga

41 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Beräkning av kostnad utgår från de genomsnittliga kostnader som vi i dagsläget har för skolorna inom huvudmannen. Genom att ingå i AcadeMediakoncernen har vi fördelaktiga inköpspriser på t.ex. material till skolbibliotek, läromedel och litteratur men även bra skolmatsavtal och avtal för datorer som förhandlas direkt med tillverkarna vilket hjälper oss att hålla kostnaderna för detta nere. Kostnaden för skolbibliotek är baserat på de befintliga avtal vi har med våra leverantörer för litteratur, material och bibliotekssystem med utbildning av personal. Beräkning av kostnader för lokaler utgår på samma sätt från de genomsnittliga kostnaderna för befintliga lokaler. Även inom detta område drar vi nytta av att ingå i AcadeMediakoncernen som arbetar aktivt med fastighetsfrågor för att nyttja fördelarna av att vara en stor kund och hyrestagare. I varje fall gäller att varje skolas ekonomiska planering i samtliga avseenden görs i relation till skolans lokala förutsättningar och behov. Kostnaderna kan därmed skilja sig åt mellan skolor och mellan läsår. Genom att löpande följa upp kostnader för alla skolor och aktivt arbeta med leverantörer har vi däremot en mycket god kännedom om vilka faktiska kostnadsspann det rör sig om i olika delar. Det gör att vi kan ha en effektiv och ändamålsenlig framförhållning i kostnadsplaneringen för såväl etablering av nya utbildningar som befintliga skolor 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet inklusive revisionsberättelse om sådan finns. Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive nationellt program. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen. Skolan finansieras via kommunala bidrag per elev från elevernas hemkommun. I planerad budget baserar vi oss på de uppgifter som aktuell kommun har lämnat till AcadeMediakoncernen för sökta program och inriktningar gällande året 2017, även om vi vet att en del elever sannolikt kommer att pendla in från kommuner med andra ersättningsbelopp och därmed skulle kunna påverka skolans finansiering. I lagd budget har vi inte tagit höjd för detta, vi räknar endast med indexering av bidragsbeloppen med 1 % per år trots att både löner och hyra uppräknats mer för kommande år. De aktuella bidragsbeloppen framgår i bilagd budget i bilaga Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet underlag som visar är att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket)

42 underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post. Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja.. Det underskott som redovisats i likviditetsbudgeten täcks genom ägartillskott från koncern (kommittenten Academedia Support AB, ). Detta styrks genom de intyg angående ägartillskott vid nyetablering som bifogats med ansökan [Bilaga 3.4]. Även registreringsbevis [Bilaga 3.4.1] och årsredovisning [Bilaga 3.4.2] för kommittenten finns bifogade Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Vi planerar inte att få några övriga inbetalningar eller intäkter utöver skolpeng. 3.6 Likviditetsbudget och resultatbudget Inkom med en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Om sökanden kommer in med en budget för hela skolverksamheten, ange nedan hur många elever och lärare som budgeten är beräknad på. Antal elever Antal lärare Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Likviditetsbudget läsår 1 Resultatbudget Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Annan finansiering Övriga inbetalningar Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter Summa inbetalningar 0 Summa intäkter Utbetalningar Kostnader Personal Personal Skolledning Skolledning Lärare gymnasieskola Lärare gymnasieskola Övrig personal Övrig personal Administration Administration Rekrytering Rekrytering Fortbildning Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Möbler Kostnader för speciallokaler

43 Kontorsutrustning/ förbrukningsinventarier Telefon, kopiator mm Läromedel Läromedel Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Datorer Övrigt Övrigt Kontorsutrustning/ förbrukningsinventarier Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Info och annonsering Info och annonsering Elevhälsa Elevhälsa Skolmåltider Skolmåltider Försäkringar Försäkringar Studie och yrkesvägledning Studie och yrkesvägledning APL handledning APL handledning Övriga utbetalningar Övriga kostnader Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor Amorteringar Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa utbetalningar 0 Summa kostnader Över/underskott 0 Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 4. Lokaler 4.1 Lokaler Redogör för om lokalerna behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Plusgymnasiet i Skövde flyttade i augusti 2017 till nya lokaler och redan i planeringsskedet planerade vi för utökning av programutbudet och därför har vi god tillgång till lokaler som är anpassade för handelsprogrammet. 4.2 Speciallokaler Redogör för om tillgången till speciallokaler behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Om speciallokaler ska hyras externt, redogör för avstånd från skolbyggnaden omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Idrott och hälsa Vi bedriver idrott och hälsa i idrottshallen i Skövde samt på Actic. Naturvetenskapliga ämnen Naturvetenskapliga ämnen Vi har naturkunskap 01a1 och 01a2 på våra ordinera program. För dessa kurser har vi en naturkunskapssal. Våra lokaler ligger också granne med Balthazar science center och många praktiska moment bedrivs där. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram Varje program på Plusgymnasiet har en specialsal samt metodrum som är utrustade med senaste tekniken för att eleverna ska förberedas för den verklighet de möter ute på APL och i sitt framtida yrkesliv.

44 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1 Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden har en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare i gymnasieskolan uttryckt i personer och antal heltidstjänster för båda sökt utökning och för hela skolenheten. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Utökning Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, läsår 2 16 Antal elever per lärare, läsår 3 16 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 16 Hela skolenheten Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Lärarna organiseras runt respektive program, men ingår också i ett större gemensamt arbetslag. Gymnasiegemensamma ämnen och programgemensamma kurser kommer att samläsas inom programmen. APL ansvariga och övriga funktioner som exempelvis likabehandlings och värdegrundssamordnare finns. 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Med övrig personal avses IT, Kök & Vaktmästartjänster. 6. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning 6.1 Gymnasial lärlingsutbildning Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen. 6.2 Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor Handels och administrationsprogrammet Handel och service 15 Infoga program

45 6.3 Säkerställande av APL platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL platser på utbildningen. Huvudmannen och rektor har sedan tidigare lång erfarenhet av att driva kvalitativ och utvecklande APL. Skolan har en APL ansvarig och arbetet innefattar både anskaffning och kvalitetssäkring av APL platser. I slutet av varje termin bedöms kvalitén av APL platserna för att bedöma om skolan bör fortsätta samarbetet. APL processen inom verksamheten på bygger på kontinuitet och utgår från upprättade rutiner. Skolan har sedan tidigare en hållbar process som innefattar informationsspridning, utbildning till handledare, APL besök och sedermera uppföljning. Målet är att arbetsplatserna skall se APL eleverna som viktiga resurser och som potentiella framtida anställda. Genom att vi skapar relationer med arbetsplatser som löper över tid får vi god avkastning på elevernas utveckling av färdigheter samtidigt som eleverna ges möjligheten till anställning efter skoltiden. Till detta ges arbetsplatsen möjlighet att utmana invanda föreställningar och i sin tur utveckla sin verksamhet. Anskaffandet av APL platser bygger således på hållbarhet och professionellt samarbete. 6.4 Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen. 6.5 Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL platsen. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att säkerställa att den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. Det är APL ansvarig som är skolans representant i dialog med arbetsgivaren som utser handledare. APLansvarig träffar handledaren inför APL där APL ansvarig informerar om vad som förväntas av APL perioden, där examensmål och kunskapskrav delges, att det arbetsplatsförlagda lärandet är en del i elevens totala utbildning och skolans värdegrund förväntas tillämpas även på APL platsen. Efter möte med den tilltänkta handledaren och tillsammans med övrig införskaffad information görs en bedömning om handledarens lämplighet. Samtliga handledare som väljs ut erbjuds att gå en handledarutbildning. Skolan gör inför, under pågående APL och efter genomförd APL en kontinuerlig bedömning av både arbetsplatsen som handledarens lämplighet. Tillsammans med eleverna och rektor samt undervisande lärare görs också en samlad bedömning. Om det i samband med denna utvärdering (eller vid andra tillfällen) framkommer information som innebär att det finns anledning att ifrågasätta lämpligheten hos handledaren ska APL ansvarig vända sig till arbetsgivaren. Om elever upplever APL av någon anledning inte fungerar så vet de att de ska vända sig till APL ansvarig. Handledaren får även skriva under ett "avtal" där det framgår vad som förväntas av en handledare och att det garanteras att skolans normer och värderingar efterlevs. 6.6 Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL platsen kopplas till kursmålen. De mål och centrala innehåll som ska nås under APL perioden gås igenom och diskuteras innan APL perioden med elev och handledare. Det är normalt APL ansvarig som går igenom detta tillsammans med en yrkeslärare. Målen finns även med i den APL mapp som både elev och handledare har var sitt exemplar av och där handledaren även fyller i elevens närvaro. Målen för respektive APL period är kopplade till de kursmoment som tagits fram av yrkeslärarna och beslutats av rektor. Kursmomenten kommer från de kurser som ingår i elevens utbildning. Yrkeslärare eller APL ansvarig, som är behörig lärare, gör löpande bedömning och avstämning utav satta mål för APL perioden under genomförda besök på arbetsplatsen. Detta dokumenteras skriftligen. Varje APL period avslutas med att Yrkeslärare och/eller APL ansvarig tillsammans med handledaren stämmer av APL perioden, hur väl aktuell APL svarat mot de mål som var uppsatta och hur elevens insats varit. Det avslutande samtalet tillsammans med APL besök och avstämning med eleven ger yrkeslärare/apl ansvarig en samlad bild och som utgör bedömningen av den aktuella APL perioden för eleven. Den bedömning som görs kommer utgöra en del av det betyg som sätts i de kurser vars kursmoment varit aktuella för APL perioden. 6.7 Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Lägg till bilaga 7. Övrigt

46 7.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. 7.2 Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta. [Bilaga 1.2] Registreringsbevis Plusgymnasiet AB , [Bilaga 3.2] ÅR Plusgymnasiet AB , [Bilaga 3.4.1] Regbevis AcadeMedia Support AB , [Bilaga 3.4.2] ÅR Academedia Support AB , [Bilaga 3.4] Intyg Ägartillskott utökning 2019 Plus Skövde, [Bilaga 3.6] Budgetar Breddning Plus Skövde

47

48 Från: Skickat: den 9 mars :47 Till: Funktionsbrevlåda Barn- och Utbildningsfv Ämne: VB: Remiss från Skolinspektionen Dnr :1171 Ansökan från Academy of Music and Business Education Vara AB Bifogade filer: Ansökan pdf; Registreringsbevis Vara 18.pdf; Elevunderso kning AMB Vara.pdf; A rsredovisning Vara 17.pdf; Bilaga 1 - Registreringsbevis Vara 18.pdf; Bilaga 2 - Elevunderso kning AMB Vara.pdf; Bilaga 3 - A rsredovisning Vara 17.pdf; Bilaga 4 - projekt fra n en elev pa AMB.pdf; Bilaga 5 - Intyg Holtab AMB Tingsryd 2018.pdf; Bilaga 6 - My Better Me video.pdf; Bilaga 7 - Gibson Brands coop letter 2018 PDF.pdf; Bilaga 8 - Disney.pdf; Bilaga 9 - Brev Kristina Alse r.pdf; Bilaga 10 - AMB elever och projekt i media - urval.pdf; Bilaga 11 - Utla tande Dream Academy, AMB jan 2018.pdf; Bilaga 12 - P. Aronsson Linne universitetet - AMB.pdf; Bilaga 13 - P. Hoffman KMH Avsikt AMB 2018.pdf; Bilaga 14 - A. Rydlo v Lunds U Musikho gskolan Malmo jan2018.pdf; Bilaga 15 - Make Music Matter.pdf; Bilaga 16 - Samverkan AMB Na ringsliv.pdf; Bilaga 17 - Samarbete AMB Gibson Audiotorium.pdf; Bilaga 18 - Yttrande Musikmakarna.pdf; Bilaga 19 - Internationalisering - samarbete.pdf; Bilaga 20 - Intyg KC Tingsryd.pdf; Bilaga 21 - Signerat Vara.pdf; Remissbrev gymnasieskola.pdf Hej! Här kommer en remiss för er att handlägga. Hälsningar Anna-Karin Linder Administratör Falköpings kommun Kommunledningsförvaltningen kommunen@falkoping.se Falköping Från: Susanna Lindström [mailto:susanna.lindstrom@skolinspektionen.se] Skickat: den 9 mars :32 Till: vara.kommun@vara.se; skara.kommun@skara.se; kommunen@falkoping.se; herrljunga.kommun@admin.herrljunga.se; kommunen@vargarda.se; kommun@essunga.se; kommun@grastorp.se; kommun@lidkoping.se Kopia: andreas@andreascarlsson.se Ämne: Remiss från Skolinspektionen Dnr :1171 Ansökan från Academy of Music and Business Education Vara AB

49 Remiss från Skolinspektionen Academy of Music and Business Education Vara AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Academy of Music and Business Vara i Vara kommun fr.o.m. läsåret 2019/2020. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober Under maj 2018 kommer därför Skolinspektionen begära in årets slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: Det nationella ekonomiprogrammet med inriktningen ekonomi 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning (se ovan) vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. 4. Uppgift om kommunen avser att erbjuda sökt program och inriktning läsåret 2018/2019 samt om möjligt läsåret 2019/2020. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 11 maj E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans dnr :1171 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer.

50 På Skolinspektionens vägnar Susanna Lindström Utredare Susanna Lindström Utredare Enheten för tillståndsprövning Skolinspektionen Telefon: +46 (0) E-post: Växel: +46 (0) Besök: Sveavägen 159 Postadress: Box 23069, Stockholm Prenumerera på Skolinspektionens nyheter Följ oss på Twitter Facebook LinkedIn YouTube

51 Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Det undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm alternativ till friskolor@skolinspektionen.se. Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Ange vilket läsår utökningen av skolenheten avser att starta 2019 Ange vilken kommun skolenheten ska vara belägen Vara kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Academy of Music and Business Education Vara AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn Academy of Music and Business Vara 1. Sökanden och kontaktperson 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Academy of Music and Business Education Vara AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress Box 30 Postnummer Ort Vara 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning.

52 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson Andreas Carlsson E postadress andreas@andreascarlsson.se Telefon arbetet Mobil Fullmakt Lägg till bilaga Skolenhetens namn 1.5 Uppgifter om befintlig skolenhet Academy of Music and Business Vara Skolenhetens adress Allégatan 49 Postnummer Ort Vara 1.6 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen. Ange skolenhetskod på den befintliga skolenheten Skolenhetskod 1.8 Byta namn gamla namnet Om skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här. Det nya namnet anges här. 1.9 Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs. Nationellt program Inriktning Estetiska programmet Musik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Infoga program Totalt antal elever vid skolenheten Utökning Beskriv övergripande hur den sökta utökningen kommer att påverka den befintliga skolenheten. Av beskrivningen ska framgå hur lokalen och speciallokaler kommer att påverkas/utökas hur skolenhetens ekonomi påverkas hur antalet lärartjänster påverkas övrigt kring hur utökningen kommer att påverka skolverksamheten. AMB Vara förfogar från och med höstterminen 2018 över ändamålsenliga lokaler belägna i Vara kommun. I lokalaerna som AMB förfogar över finns möjlighet till ökning av hyrd yta för att inrymma ytterligare ett program bestående av en klass per år. Ekonomin i bolaget skulle resultera i större omsättning och bra resultat då kostnaderna skulle understiga intäkterna, vilket leder till att verksamheten kan omsätta resultatet till eleverna. Antalet lärartjänster kommer att utökas för att möta det utökade elevantalet och bibehålla en tillfredsställande lärartäthet. Utökningen kommer att resultera i fler elever på skolan och bidra till den befintliga utbildningen (estetiska programmet inriktning musik) som redan idag har en entreprenöriell prägel. Idag finns många elever på skolan som har ett intresse för entreprenörskap och företagande. Utökningen skulle ytterligare ge en möjlighet att förena skolans tre ben (spetskompetens inom musik, värdegrundsarbetet MY BETTER ME och entreprenörskap) genom att erbjuda elever möjlighet att fokusera på entreprenörskap kopplat till musik

53 ytterligare. Genom att förena musikintresserade ungdomar med ungdomar som har ett intresse för företagande kan spännande synergier uppstå. 2. Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Nationellt program Inriktning Ekonomiprogrammet Ekonomi Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Infoga program Fullt utbyggd verksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Riktat intresse förutsätter att elev/vårdnadshavare fått information om huvudmannen innan de svarar. Det ska även framgå vilken utbildning, det vill säga program och inriktning som intresse lämnas för. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola vilka frågor som ställdes vid undersökningen resultatet från undersökningen där svaren redovisas per sökt program och inriktning hur och när intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden och antal tillfrågade elever/vårdnadshavare. Idag kommer alla elever på AMB Vara att läsa entreprenörskap under sina studier på skolan. Skolan bedriver riksrekryterande spetsutbildning inom musik men har även en entreprenöriell prägel. Många elever på systerskolan i Tingsryd finner under sin studietid ett stort intresse för entreprenörskap inom musik och vissa väljer att gå vidare i den inriktningen. Intresset för entreprenörskap är stort på skolan och dagens musiker har ofta en entreprenöriell inriktning. AMB Vara och Tingsryd har under gymnasiemässor fått frågan från besökare om ekonomiprogrammet erbjuds på utbildningen. Intresset har visat sig stort för att läsa ekonomi vid skolan. Vidare har Huvudmannen genomfört en undersökning på Lagmansgymnasiet i Vara. Period: vecka Hur många tillfrågade: 40 st Frågeställning: Om det fanns möjlighet att söka ekonomiprogrammet med inriktning särskild variant musik, hade det då varit intressant för dig? Procentuellt utfall: 85% av de tillfrågade skulle kunna tänka sig att göra det gymnasievalet. Informationen som har delgivits är att AMB är en friskola. Information som delgivits är att AMB Vara är en fristående gymnasieskola som idag bedriver riksrekryterande estetisk utbildning inom musik. Tankar kring att starta ett ekonomiprogram för musikintresserade elever finns idag och intresset undersökt. AMB står på tre ben; branschnärhet, värdegrunden My Better Me och

54 entreprenörskap. För de elever som är intresserade av musik men som hellre skulle läsa ekonomiprogrammet kommer Huvudmannen att skicka in en ansökan till Skolinspektionen och Skolverket för programstart Lägg till bilaga 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Första året utgår inget tillägg för hyra då AMB förfogar över lokaler som är dimensionerade för fullt utbyggd verksamhet. Första årets elever från ekonomiprogrammet kommer att inrymmas i de lokaler som verksamheten redan förfogar över, därav påverkas inte kostnaden för hyra år 1. Den budget som lämnas in är en bidragskalkyl och visar endast de intäkts och kostnadsposter som påverkas. Det som redovisas är intäktsökningen samt kostnadsökningen utöver skolans budget. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet inklusive revisionsberättelse om sådan finns. Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive nationellt program. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen. Grundbeloppet är räknat på riksprislistan hos Skolverket för 2017 och uppgår till kr/elev (inkl. måltid) uppräknat med 2 % indexhöjning vilket resulterar i kr/elev (inkl. måltid). AMB Vara har även skickat ansökan till Skolverket för Särskild variant på ekonomiprogrammet med inriktning musik. 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet underlag som visar är att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket) underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post.

55 Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja.. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. 3.6 Likviditetsbudget och resultatbudget Inkom med en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Om sökanden kommer in med en budget för hela skolverksamheten, ange nedan hur många elever och lärare som budgeten är beräknad på. Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Antal elever Antal lärare Likviditetsbudget läsår 1 Resultatbudget Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Annan finansiering Övriga inbetalningar Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter Summa inbetalningar Summa intäkter Utbetalningar Kostnader Personal Personal Skolledning Skolledning Lärare gymnasieskola Lärare gymnasieskola Övrig personal Övrig personal Administration Administration Rekrytering Rekrytering Fortbildning Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Möbler Kontorsutrustning/ förbrukningsinventarier Telefon, kopiator mm Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/ förbrukningsinventarier Läromedel Läromedel

56 Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Datorer Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Övrigt Övrigt Info och annonsering Info och annonsering Elevhälsa Elevhälsa Skolmåltider Skolmåltider Försäkringar Försäkringar Studie och yrkesvägledning Studie och yrkesvägledning APL handledning APL handledning Övriga utbetalningar Övriga kostnader Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor Amorteringar Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa utbetalningar Summa kostnader Över/underskott Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 4. Lokaler 4.1 Lokaler Redogör för om lokalerna behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. AMB förfogar idag över egna lokaler som inrymmer utökning med en klass. AMB har genom Vara kommun möjlighet att utöka hyrd yta för att inrymma resterande utökade klasser och lärare. 4.2 Speciallokaler Redogör för om tillgången till speciallokaler behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Om speciallokaler ska hyras externt, redogör för avstånd från skolbyggnaden omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Idrott och hälsa AMB hyr idag lokaler för idrott och hälsa av Vara kommun och kommer fortsatt att hyra dessa lokaler. Lokalen ligger i nära anslutning till befintliga lokaler. Naturvetenskapliga ämnen AMB hyr idag NO sal genom den kommunala skolan i anslutning till AMBs lokaler. Dessa lokaler skulle hyras i större utsträckning för det behov som uppstår. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram AMB förfogar över lokaler som inrymmer speciallokaler för estetiska programmet och gymnasiegemensamma ämnen. Ändamålsenliga lokaler och utrustning finns inom AMBs verksamhet idag. 5. Skolenhetens ledning och personal

57 5.1 Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden har en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare i gymnasieskolan uttryckt i personer och antal heltidstjänster för båda sökt utökning och för hela skolenheten. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Utökning Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal elever per lärare, läsår 1 20 Antal elever per lärare, läsår 2 20 Antal elever per lärare, läsår 3 20 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 20 Hela skolenheten Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Undervisningen organiseras i skolans arbetslag med arbetslagledare som har rapporteringsansvar till rektor och där lärarna ansvarar för olika arbetsområden inom verksamheten. Inom ramen för skolans uppdrag och mål sker såväl planering, genomförande och utvärdering/uppföljning av undervisningen. Utvärdering/uppföljning utgör en central del av hela verksamheten och sker löpande i form av såväl forma v som summariv utvärdering av elevernas måluppfyllelse. Som en del av de a utvecklingsarbete arbetar lärarna med a på olika sä förbä ra den egna undervisningen genom a utveckla effek va, ändamålsenliga och strategiska arbetsmetoder och arbetssä ll det kunskapsinnehåll som ska behandlas i undervisningen i sy e a eleverna ska kunna se samband, förstå sammanhang samt utveckla en helhetssyn inom det kunskapsområde som behandlas och utveckla förmågor i enlighet med läroplanens kunskapssyn, normer och värden. Den forma va utvärderingen betraktas som processer som sy ar ll a ge råd för utveckling i den löpande verksamheten för a främja måluppfyllelsen. Med e sådant perspek v blir den forma va utvärderingen naturliga och vik ga moment i kon nuerliga arbetet och undervisningen som y erst sy ar ll ständig förbä ring. Lärarans roll i planeringen är a presentera ändamålsenliga arbetsformer och arbetssä för eleverna. En del av undervisningen kommer a organiseras i så kallad projek orm där många av de olika gymnasieämnena integreras. I samband med arbetssä et projek orm blir lärarrollen mer av coach karaktär som sy ar ll a coacha elevernas utveckling, stödja deras idéer samt uppmuntra elevernas krea vitet. Lärarrollen ska utmana elevernas förmågor för a de ska utveckla sina kompetenser och stärka sin självbild. Vidare kommer huvudmannen a ge rektor i uppdrag a anställa behöriga, legi merade och kompetenta lärare ll skolan. Antal personer som redovisas i ovanstående tabell kan komma a ändras, däremot är tjänstgöringsgraden densamma. 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Vaktmästare/administratör 6. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning

58 6.1 Gymnasial lärlingsutbildning Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen. 6.2 Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor Infoga program 6.3 Säkerställande av APL platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL platser på utbildningen. 6.4 Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen. 6.5 Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL platsen. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att säkerställa att den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. 6.6 Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL platsen kopplas till kursmålen. 6.7 Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Lägg till bilaga 7. Övrigt 7.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. Bakgrunden ll denna ansökan är a huvudmannen har e stort engagemang i ungdoms och kulturfrågor, musik, entreprenörskap och pedagogik. Huvudmannen har under 4,5 år bedrivit en i gymnasieskola i Tingsryds kommun och startade även hös erminen 2017 en gymnasieskola med este skt program i Vara kommun. Den nuvarande skolan i Tingsryds kommun har e starkt söktryck från elever i e stort antal kommuner i Sverige och det förekommer endast e fåtal avhopp. Eleverna är sammantaget mycket nöjda med den verksamhet som bedrivs vid skolan, vilket e flertal olika genomförda enkäter bekrä at. Då en av huvudmannens representanter Andreas Carlsson själv verkar inom professionell musikproduk on på interna onellt plan har han även utvecklat e genuint intresse och engagemang kring a sprida denna kunskap vidare som skolentreprenör. Huvudmannen för skolan i Tingsryds kommun har få flera förfrågningar från flera olika kommuner i Sverige om a det finns intresse a starta liknande skolor som den i Tingsryds och Vara kommun. Skolan håller hög kvalitet i sin verksamhet då bland annat Andreas Carlsson (huvudmannen) är starkt knuten ll skolan. Genom hans breda erfarenheter i den professionella musikbranschen (låtskrivare ll interna onella världsar ster, såsom Katy Perry, Celin Dion, Bon Jovi, Britney Spears, Westlife, Backstreet Boys mfl och musikalen Paramour i samverkan med Cirques de Soleil på Broadway samt dennes omfa ande kontaktnät interna onellt skapas goda förutsä ningar för en skola som håller en hög kvalitet. Olika experter inom en rad områden i musik och entreprenörskap har knu ts ll såväl skolan i Tingsryds som Vara kommun. I dagsläget finns inga brister i verksamheten i Tingsryd enligt Skolinspektionen.

59 Huvudmannen vill ly a fram en del bakgrundsfakta kring de idéer som då låg ll grund för skolan i Tingsryd i samband med Skolinspek onens godkännande (år 2012). Idén ll gymnasieskolan i Tingsryds kommun började ta form år 2008, då där fanns en stor närhet ll musikbranschen och dess aktörer, lokalt, na onellt och interna onellt. Huvudmannen har se e stort behov av en utbildning som ger ungdomar möjligheter a möta och etablera kontakter med musikbranschen och yrkesverksamma musiker samt producenter på väg ll vidare utbildning och arbeten inom kultursektorn och musikbranschen. Musikbranschen präglas i stor utsträckning av engagerade entreprenörer. Därför finns e stort behov av a både utveckla självförtroende, samarbetsförmåga och vilja och mod a ta eget ansvar, kunskaper om a leda och genomföra projekt, affärsplanering och marknadsföring samt kunskap om hur man kan skydda musikrä gheter, IP (Intellectual Property), Business Intelligence etc. De aktörer som knu ts ll skolan i Tingsryds och Vara kommun är föreläsare och lärare är av hög na onell och interna onell klass. Olika samverkansmöjligheter mellan skolorna i Tingsryd och Vara kommun ger bä re möjligheter a genomföra större projekt, anskaffa dyrbar utrustning och anlita interna onella föreläsare. I Tingsryds kommun kan huvudmannen konstatera a samarbetet med kommunen har fallit väl ut (se bilaga) under den d som AMB har ha verksamhet. I Tingsryds kommun har dessutom näringslivet u alat sig positivt till den verksamhet som huvudmannen bedriver (se bilaga). Skolan i Tingsryds kommun arbetar efter ett eget framtaget koncept, MY BETTER ME, och skolan i Vara kommun har motsvarande inriktning. Huvudmannen har valt a kalla AMB:s värdegrundsarbete för MY BETTER ME. MY BETTER ME är en digital pla orm som har u ormats för a göra huvudmannens skolor skalbara, oberoende av person och geografisk placering, men först och främst för a främja individutveckling hos varje enskild elev för a denne därigenom skall kunna uppnå si bästa "jag". De a individutvecklingsprogram kan llämpas inom många olika områden, exempelvis sport, musik, matlagning, programmering eller handel mm. Med individutveckling i fokus är huvudmannens pedagogiska grundsyn inte knuten ll en specifik skolform. Huvudmannen har valt a börja med gymnasieutbildning, men metodiken fungerar lika bra på en grundskola som på e företag. A skapa en entusiasmerande miljö och en posi v inställning ll skola eller arbete är lika vik gt för elever som för medarbetare på e företag, för a nå e bä re resultat. MY BETTER ME skulle kunna beskrivas som en filosofi som bygger på värderingar som utgår från en sund värdegrund samt e verktyg för a nå bä re kunskap om sin person, en kunskap som skapar tryggare elever och på så sä höjt kunskapsresultaten. MY BETTER ME medför därmed individutveckling. Då huvudmannen bedriver en y erst spets este sk med entreprenöriell utbildning gör de a skolan unik i Sverige. Tack vare arbetet runt individutveckling och värdegrund har huvudmannens första skola Academy of Music & Business kunnat bevi na en posi v förändring och utveckling hos eleverna. Eleverna ser sin skolgång som en start på karriären och är fokuserade på möjligheter. Huvudmannen har dessutom konstaterat a mobbing förekommer i lägre grad. Skolan ses som en plats för möjlighet ll utveckling. Denna posi va inställning hos eleverna har även få ringar på va net inom kommunens andra gymnasieskola, det lokala ishockeylaget har börjat klä ra mot elitserien trots a Tingsryds som samhälle endast har 3000 invånare, huspriserna har gå upp, körskola har öppnat och entreprenörsandan blomstrar på e helt ny sä tack vare den posi va andan som sprids från skolan. Huvudmannen tror a MY BETTER ME programmet genom våra elever och deras föräldrar kommer a ha en na onell, speciellt med ambi onen med etablering av flera skolor med samma spets, men framförallt för a våra elever kommer bli e ertraktade på arbetsmarknaden och/eller i sina e ergymnasiala studier. Programmet MY BETTER ME är utvecklat llsammans med företaget "Skillnad" och är baserat på Susan Wheelans forskning om människans beteende i grupp. Susan Wheelan, som bland annat varit verksam som professor vid Temple University i Philadelphia, har under 30 års d studerat arbetsgruppers utveckling. Genom e digitalt styrdokument som inte är personberoende och som går a skala ll andra skoletableringar som huvudmannen ämnar göra tas eleverna genom e treårsprogram som bygger på POWER, SKILLS och ATTRACTION. Programmets huvudsakliga sy e är a skapa en djup kunskap om sig själv och sina tankar. När denna inlärning sker u från AMB:s värdegrundtankar främjar det elevernas allsidiga utveckling, självkännedom och iden tet. Bevis på resultatet går bland annat a ta del av i LUPP undersökning där AMB i förhållande ll andra skolor i länet låg i topp. Det finns också dokumenta on av våra elevers personliga utveckling i form av brev från föräldrar. Skolan skickar veckobrev ll elever och vårdnadshavare där såväl kunskapsinnehåll som skolans värdegrundsarbete tas upp. Den värdegrund som AMB arbetar e er är enligt följande: 1. Våra gemensamma presta oner bygger vår skola 2. Kvalitét är en prioritet 3. Posi vt tänkande ger posi vt resultat 4. Talang föds man med framgång kräver hårt arbete 5. Gör rä genom a våga göra fel god idé kan vara guld värd förädla den 7. Di personliga varumärke ligger i vad andra säger om dig inte vad du säger om dig själv 8. Kunskap är en nyckel som öppnar dörrar 9. Tid är pengar spendera den förnu igt 10. Dröm inte om din fram d skapa den 11. För den goda sakens skull Allmän informa on om Academy Of Music And Business systerskola i Tingsryds kommun Academy of Music and Business (AMB) i Tingsryd i Småland erbjuder riksrekryterande musikutbildning på gymnasiet som även har e fokus på affärsverksamhet och entreprenöriellt lärande, vilket gör utbildningen unik i si slag. AMB är en gymnasieskola med internat som startades av Andreas Carlsson och Magnus Lundin hösten AMB i Tingsryd förfogar över ungefär kvadratmeter av utbildningsyta. På Academy of Music and Business finns 11 produktionsstudios, 16 ensemblelokaler, en huvudstudio, ett auditorium som rymmer 450 personer. Sammantaget skapar de a goda och ändamålsenliga grundförutsä ningar för utbildning inom

60 musik och musikproduktion. Under utbildningen får eleven lära sig om de förutsä ningar som finns i det kulturklimat som unga ställs inför i dagens samhälle. De a betyder a eleven utvecklar förståelse om värdet av a bygga varumärken, a använda e pragma skt tänkande på sin krea vitet och kunskap om immaterialrä. På AMB föreläser representanter från den na onella och interna onella toppen inom musikbranschen. Vidare håller ledande företrädare inom musikjuridik seminarier u från olika fram da perspek v av immaterialrä. AMB samarbetar med låtskrivare, producenter och entreprenörer inom musikbranschen som är både na onellt och interna onellt erkända. Skolan erbjuder Este ska programmet med inriktning Musik, där eleven dessutom kan välja a fördjupa sig inom något av nedanstående tre områden: Studio och musikproduktion Artist/Musiker Music business/management AMB i Tingsryd och Vara erbjuder riksrekryterande spetsutbildning i musik, vilket innebär a elever från hela landet kan söka utbildningen och a möjlighet finns ll boende på skolans elevhem. Huvudmannen kommer även a ansöka om särskild variant för ekonomiprogrammet i Vara och Tingsryd. AMB samarbetar även med olika partners nationellt och internationellt. AMB har ha e samarbete med Länstyrelsen inom ramen för det regionala projektet "Mot nya höjder" (Se bilaga). AMB samarbetar även med några av Sveriges större lärosäten (se bilagor). AMB har e samarbete med världsvarumärket Gibson (se bilaga), som sponsrar alla AMB skolor med Gibson musikinstrument. TV serien Music Academy ett samarbete mellan AMB och Disney Channel (bilaga). AMB har e nära samarbete med Disney Channel. I januari 2016 filmade Disney Channel från England e pilotavsni om eleverna på AMB:s musikskola som sändes i maj Länk: h ps://m.youtube.com/watch?v=mchaqtaddvq De a ledde sedan vidare ll en hel programsäsong som spelades in under december 2016 och har premiär i mars Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta.

61

62 Från: Skickat: den 9 mars :18 Till: Funktionsbrevlåda Barn- och Utbildningsfv Ämne: VB: Remiss: dnr 2018:1057 ansökan från Olinsgymnasiet i Skara AB Bifogade filer: Ansökan pdf; _Registreringsbevis_ pdf; Intresseunderso kning info r anso kan om uto kat tillsta nd 2019.pdf; 17.pdf; Kontosammansta llning 31 januari.pdf; Olins_Intresse_Dans.pdf; Olins_Intresse_Estetik Media.pdf; Olins_Intresse_Fordon.pdf; Olins_Intresse_Restaurang.pdf; Olins_Intresse_Samha ll handboll.pdf; Intresseunderso kning info r anso kan om uto kat tillsta nd 2019.pdf; APL Fordon.pdf; APL Jula.pdf; APL Mattipset.pdf; APL Rosers.pdf; Kontosammansta llning 31 januari.pdf; APL Enjoy.pdf Hej! Här kommer en remiss till er för handläggning. Hälsningar Anna-Karin Linder Administratör Falköpings kommun Kommunledningsförvaltningen kommunen@falkoping.se Falköping Från: Frida Welin [mailto:frida.welin@skolinspektionen.se] Skickat: den 9 mars :28 Till: skara.kommun@skara.se; gotene.kommun@gotene.se; kommunen@hjo.se; kommunen@falkoping.se; info@mariestad.se; kommun@lidkoping.se; kommunstyrelsen@skovde.se; kommun@tibro.se; tidaholms.kommun@tidaholm.se; vara.kommun@vara.se Kopia: kristian@musiccenter.se Ämne: Remiss: dnr 2018:1057 ansökan från Olinsgymnasiet i Skara AB Remiss från Skolinspektionen Olinsgymnasiet i Skara AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Olinsgymnasiet i Skara kommun fr.o.m. läsåret 2019/2020.

63 Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober Under maj 2018 kommer därför Skolinspektionen begära in årets slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: Det nationella estetiska programmet med inriktningarna dans samt estetik och media, samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningen beteendevetenskap, fordons- och transportprogrammet med inriktningen personbil och restaurang- och livsmedelsprogrammet med inriktningen kök och servering 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning (se ovan) vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. 4. Uppgift om kommunen avser att erbjuda sökt/a program och inriktning/ar läsåret 2018/2019 samt om möjligt läsåret 2019/2020. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 11 maj E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans dnr :1057 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar

64 Frida Welin Utredare Bilaga Ansökan från Olinsgymnasiet i Skara AB Kopia till Olinsgymnasiet i Skara AB

65 Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Det undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm alternativ till friskolor@skolinspektionen.se. Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Ange vilket läsår utökningen av skolenheten avser att starta 2019/2020 Ange vilken kommun skolenheten ska vara belägen Skara kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Olinsgymnasiet i Skara AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn Olinsgymnasiet 1. Sökanden och kontaktperson 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Olinsgymnasiet i Skara AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress Box 45 Postnummer Ort SKARA 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning.

66 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson Kristian Wejshag E postadress kristian@musiccenter.se Telefon arbetet Mobil Fullmakt Lägg till bilaga Skolenhetens namn 1.5 Uppgifter om befintlig skolenhet Olinsgymnasiet Skolenhetens adress Box 45 Postnummer Ort SKARA 1.6 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen. Ange skolenhetskod på den befintliga skolenheten Skolenhetskod 1.8 Byta namn gamla namnet Om skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här. Det nya namnet anges här. 1.9 Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs. Nationellt program Inriktning Estetiska programmet Musik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Infoga program Totalt antal elever vid skolenheten Utökning Beskriv övergripande hur den sökta utökningen kommer att påverka den befintliga skolenheten. Av beskrivningen ska framgå hur lokalen och speciallokaler kommer att påverkas/utökas hur skolenhetens ekonomi påverkas hur antalet lärartjänster påverkas övrigt kring hur utökningen kommer att påverka skolverksamheten. Skolenheten har sedan tidigare gymnasieskola: Estetiska programmet musik samt gymnasiesärskola med programmet för estetiska verksamheter och från hösten 2018 även Fordonsvård och Godshantering. Ansökt utökning ryms inom skolenhetens lokaler per idag. Skolenheten innefattar 3 centrala fastigheter i Skara där all undervisning bedrivs förutom speciallokaler för fordon, idrott och naturkunskap. Lokalernas totala yta är 4750 kvm och har tidigare tillhört Skara Kommun och det kommunala bolaget Music Factory. I och med etableringen av vår skolenhet har således Skara Kommun valt att avveckla Music Factory och Olinsgymnasiet Property i Skara AB har förvärvat lokaler och samtliga inventarier. Skolenhetens ekonomi är god och vi följer, med bred marginal, de prognoser och budgetar vi skapat från verksamhetens start En utökning gör således uteslutande med eget kapital. Antalet lärartjänster ökar i takt med att skolenheten växer in i den ansökta utökningen. Utökningen innebär från läsår 2019 ökning av underlaget med 7,2 pedagoger.

67 Skolenhetens målsättning och vision är att bedriva en verksamhet med elever vid full utbyggnad. Utifrån denna vision och plan jobbar vi, och på så sätt är vi förberedda organisatoriskt. Vår vision genomsyrar vår verksamhet och såväl personal som eleverna är införstådda med hur vi planerar vår framtid. Eleverna väljer oss med vetskapen om att vi är en "mindre" skolenhet som kommer att ansöka om att ha ett intag mellan elever per år. Intresset från elever till våra program är stort och trots att vi har stor respekt för processen vad gäller att rekrytera nya elever så är vi lugna och trygga inför densamma. När det gäller frågan om att finna behöriga och kompetenta medarbetare har vår nuvarande etablering i Skara inneburit ett stort intresse från pedagoger från andra skolor. Vi ser således inte heller denna utmaning som ett problem. 2. Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Nationellt program Inriktning Estetiska programmet Dans Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Fordons och transportprogrammet Personbil Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Restaurang och livsmedelsprogrammet Kök och servering Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Estetiska programmet Estetik och media Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet

68 Infoga program Fullt utbyggd verksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Riktat intresse förutsätter att elev/vårdnadshavare fått information om huvudmannen innan de svarar. Det ska även framgå vilken utbildning, det vill säga program och inriktning som intresse lämnas för. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola vilka frågor som ställdes vid undersökningen resultatet från undersökningen där svaren redovisas per sökt program och inriktning hur och när intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden och antal tillfrågade elever/vårdnadshavare. Vi har även denna gång arbetat med intressundersökningar för att kartlägga intresset för våra ansökta utbildningar. Vi har sedan tidigare mycket goda erfarenheter och resultat av våra intresseundersökningar och vi har fyllt samtliga våra platser sedan skolan startade Intresseundersökningarna (bifogade) är gjorda vid: Gymnasiedagarna Göteborg oktober 2017 Öppet Hus Olinsgymnasiet 18 november 2017 Gymnasiemässor Skövde, Karlsborg, Tibro, Lidköping oktober december 2017 Skolbesök 8 klassare Lidköping, Skara januari 2018 Totalt har samtal hållits med cirka 450 elever. Bifogat finns resultatet där elever anmält ett tydligt och riktat intresse. Bifogat finns ytterligare material. Lägg till bilaga 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet inklusive revisionsberättelse om sådan finns. Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen.

69 Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive nationellt program. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen. Vi har idag 37 elever vid skolenheten. Ytterligare 40 börjar till hösten Totalt har vi nu elever från 13 olika kommuner. Till kommande läsår har vi elever från Vi har ingen kommun som är mer representerad än någon annan. Vårt genomsnittliga grundbelopp per elev är väldigt nära riksprislistan, vilket avspeglar ett genomsnitt på Sveriges kommuners respektive grundbelopp. Vi har en bra dialog med respektive kommun och vi anser att vi besitter god kompetens inom området. 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet underlag som visar är att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket) underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post. Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja.. Utökningen från 2019 sker till 100% med egna medel. Vi följer tidigare ansökningar vad gäller elevprognoser och således även resultaten. Bolaget har vid tillfället för utökningens start ett eget kapital på drygt 4 miljoner kronor. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. 3.6 Likviditetsbudget och resultatbudget Inkom med en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Om sökanden kommer in med en budget för hela skolverksamheten, ange nedan hur många elever och lärare som budgeten är beräknad på.

70 Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Antal elever Antal lärare 7,2 13,9 19,2 Likviditetsbudget läsår 1 Resultatbudget Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Annan finansiering Övriga inbetalningar Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter Summa inbetalningar Summa intäkter Utbetalningar Kostnader Personal Personal Skolledning Skolledning Lärare gymnasieskola Lärare gymnasieskola Övrig personal Övrig personal Administration Administration Rekrytering 5000 Rekrytering Fortbildning Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Möbler Kontorsutrustning/ förbrukningsinventarier Telefon, kopiator mm Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/ förbrukningsinventarier Läromedel Läromedel Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Datorer Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Övrigt Övrigt Info och annonsering Info och annonsering Elevhälsa Elevhälsa Skolmåltider Skolmåltider Försäkringar Försäkringar Studie och yrkesvägledning Studie och yrkesvägledning APL handledning 0 APL handledning Övriga utbetalningar Övriga kostnader Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor Amorteringar Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa utbetalningar Summa kostnader Över/underskott Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som

71 täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 4. Lokaler 4.1 Lokaler Redogör för om lokalerna behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Samtliga lokaler förutom undervisningslokaler till fordon, naturkunskap och idrott ryms inom skolenheten. Anpassningar görs för Dans och Restaurang. Kök och restaurang finns dock i fastigheten och skall användas till undervisningen. 4.2 Speciallokaler Redogör för om tillgången till speciallokaler behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Om speciallokaler ska hyras externt, redogör för avstånd från skolbyggnaden omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Idrott och hälsa hyrs som tidigare Naturvetenskapliga ämnen hyrs som tidigare Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram hyrs som tidigare (fordon) 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1 Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden har en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare i gymnasieskolan uttryckt i personer och antal heltidstjänster för båda sökt utökning och för hela skolenheten. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Utökning Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet Hela skolenheten Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet

72 Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Med övrig personal avses pedagogisk assistent 6. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning 6.1 Gymnasial lärlingsutbildning Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen. 6.2 Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor Fordons och transportprogrammet Personbil 15 Restaurang och livsmedelsprogrammet Kök och servering 15 Infoga program 6.3 Säkerställande av APL platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL platser på utbildningen. Alla APL platser är redan säkerställda. Se bilagor. 6.4 Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen. 6.5 Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL platsen. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att säkerställa att den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. Huvudmannen genomför ett informationstillfälle för arbetsgivare och/eller handledare. Utifrån samtal med och rekommendationer från arbetsgivaren bedömer skolan vilken person på respektive arbetsplats som bedöms lämplig för handledarrollen. Vi erbjuder alla handledare en handledarutbildning. En informativ handledarutbildning innehållande; handledarrollen, skolverkets riktlinjer, kursinformation, samarbete skola APL plats. Kursen innehåller även arbetsmiljö och säkerhet. Inför APL träffar ansvarig pedagog handledaren för information. Handledaren får också skriftlig information om handledarens roll och skolans roll under APL. 6.6 Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL platsen kopplas till kursmålen. Ansvarig pedagog betygsätter elev i kurs. Skolans ansvariga pedagog informerar elev inför APL period och placering. Elev får grundlig information om

73 kurs (där APL ingår) kursmål, centralt innehåll och APL delens omfattning och innehåll. Detta samlas i en pärm tillsammans med övrig information om APL platsen och utbildning, kurser, kursmål, APL uppgifter, praktisk information som ex. försäkring, kontaktperson och telefonnummer etc. Huvudmannen ansvarar för att handledare är informerad och väl förtrogen med utbildningens mål och innehåll. Handledarutbildning kommer att erbjudas och handledarträffar genomföras kontinuerligt. Pedagog från skolan står som kontaktperson och som stöd för handledare. APL besök från skolan ska ske och vid behov finns också ansvarig pedagog tillgänglig för samtal samt ytterligare besök. För att säkerställa att momenten i kursen på APL platsen är genomförda besöker ansvarig pedagog APL plats och elev. Matriser finns som ett stöd för handledare. Trepartssamtal genomförs; elev, handledare och pedagog. 6.7 Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Lägg till bilaga 7. Övrigt 7.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. För oss som driver gymnasieskola och gymnasiesärskola inom samma skolenhet går det inte att besvara 1.9 på ett korrekt sätt. Vår skolenhet idag har 37 elever varav 9 går på gymnasiesärskolan, programmet för estetiska verksamheter och 28 går på estetiska programmet musik. 7.2 Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta.

74

75 Från: Skickat: den 9 mars :20 Till: Funktionsbrevlåda Barn- och Utbildningsfv Ämne: VB: Remiss från Skolinspektionen: Dnr: :1177 Ansökan från Academy of Music and Business Education Vara AB Bifogade filer: application-pdf (00A).pdf; Bilaga 1 - Registreringsbevis Vara 18.pdf; Bilaga 1 - Signerat.pdf; Bilaga 2 - Elevunderso kning AMB Vara.pdf; Bilaga 3 - Registreringsbevis Vara 18.pdf; Bilaga 4 - projekt fra n en elev pa AMB.pdf; Bilaga 5 - Intyg Holtab AMB Tingsryd 2018.pdf; Bilaga 6 - My Better Me video.pdf; Bilaga 7 - Gibson Brands coop letter 2018 PDF.pdf; Bilaga 8 - Disney.pdf; Bilaga 9 - Brev Kristina Alse r.pdf; Bilaga 10 - AMB elever och projekt i media - urval (1).pdf; Bilaga 11 - Utla tande Dream Academy, AMB jan 2018.pdf; Bilaga 12 - P. Aronsson Linne universitetet - AMB (1).pdf; Bilaga 13 - P. Hoffman KMH Avsikt AMB 2018 (1).pdf; Bilaga 14 - A. Rydlo v Lunds U Musikho gskolan Malmo jan2018 (1).pdf; Bilaga 15 - Make Music Matter (1).pdf; Bilaga 16 - Samverkan AMB Na ringsliv (1).pdf; Bilaga 17 - Samarbete AMB Gibson Audiotorium (1).pdf; Bilaga 18 - Yttrande Musikmakarna (1).pdf; Bilaga 19 - Internationalisering - samarbete (1).pdf; Remissbrev - Vara kommun m.fl..docx Hej! Här kommer en remiss till er för handläggning. Hälsningar Anna-Karin Linder Administratör Falköpings kommun Kommunledningsförvaltningen kommunen@falkoping.se Falköping Från: Matilda Pedersen [mailto:matilda.pedersen@skolinspektionen.se] Skickat: den 9 mars :51 Till: vara.kommun@vara.se; skara.kommun@skara.se; kommunen@falkoping.se; herrljunga.kommun@admin.herrljunga.se; kommunen@vargarda.se; kommun@essunga.se; kommun@grastorp.se; kommun@lidkoping.se Kopia: kim.linkruus@ambsweden.com Ämne: Remiss från Skolinspektionen: Dnr: :1177 Ansökan från Academy of Music and Business Education Vara AB

76 Remiss från Skolinspektionen Academy of Music and Business Education Vara AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för särskild variant av gymnasieutbildning vid den fristående gymnasieskolan Academy of Music and Business Vara i Vara kommun fr.o.m. läsåret 2019/2020. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober Under maj 2018 kan därför Skolinspektionen komma att begära in 2018 års slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning för en etablering av den sökta utbildningen, i detta fall särskild variant av gymnasieutbildning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder utbildning liknande den sökta särskilda varianten av gymnasieutbildning. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 11 maj E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans dnr :1177 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Matilda Pedersen

77 Utredare Bilaga Ansökan från Academy of Music and Business Education Vara AB Kopia till Academy of Music and Business Education Vara AB

78 Ansökan om särskild variant av gymnasieutbildning Sökande Huvudman för utbildningen: Sökande huvudmans namn: Huvudmannen är fristående: Academy of Music and Business Education Vara AB Ja Sökande huvudmans organisationsnummer: Sökande huvudmans e-post: Utdelningsadress: Box 30 Postnummer: Postort: Vara Skolan/Skolor Skolans namn: Skolid: Academy of Music and Business Vara saknas Utdelningsadress: Box 30 Postnummer: Postort: E-post: Kommun: Vara Vara Kontaktperson Namn: E-post: Kim Linkruus Telefon (dagtid): Ansökan Särkild variant inom program: Den särsklida varianten är inom det estetiska området: Typ av avvikelse från nationellt program: Ekonomiprogrammet Ja Ämnen och kurser inom utrymmet för programfördjupning Utbildningens syfte och mål Utbildningens syfte och innehåll Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper och kompetenser som efterfrågas av näringslivet, samt möjlighet till att studera vidare. Utbildningen ska ge eleverna bra möjlighet att möta programmets examensmål men även ge eleverna de kunskaper som efterfrågas på dagens- och framtidens arbetsmarknad. Huvudmannens representanter och samarbetspartners har stora internationella framgångar och lång bakgrund inom musikbranschen. Med bakgrund av detta ser Huvudmannen att utbildningen bör präglas av en starkt värdegrundsarbete, entreprenöriellt förhållningssätt, medvetenhet om den ökade internationaliseringen, hållbar utveckling, kritiskt förhållningssätt och spetskunskap inom branschen. Många av dagens musiker tar steget in som egenföretagare och genom att prägla ekonomiprogrammet med musiknisch, förankras det i verkligheten. Utbildningen ämnar ge eleverna yttersta spetskunskap men även en förståelse för processen kring att starta och driva ett företag inom musikbranschen. Mål för utbildningen

79 En integration av estetiska ämnen ger eleverna en bra förståelse för hur de kan tillämpa sina kunskaper i näringslivet. Entreprenörskap och företagande är viktiga delar av musikbranschen. Med spetskompetens inom musik samt företagande får eleverna möjlighet att framgångsrikt verka inom musikbranschen i andra roller än musiker. Utbildningen ska bidra till att eleverna förstår hela kedjan i utveckling av kultur och musik i ett hållbart samhälle, vilket genom företagsekonomi ges ytterligare en dimension. Genom de estetiska ämnena får eleverna en kunskap gällande kultur och kulturhistoria, och får även utlopp för sina kreativa sidor. Arbete i musikbranschen sker ofta i projektarbetsform vilket är förenligt med företagsekonomi där eleverna med en affärsidé får omsätta idéer till praktisk verksamhet. Beskrivning av utbildningen Tidigare erfarenhet av utbildning med motsvarande innehåll Skolan har tidigare bedrivit utbildning med motsvarande innehåll: Nej Lokal eller regional efterfrågan på kunskaper som utbildningen ger Redogörelse för den lokala eller regionala efterfrågan på de kunskaper som utbildningen ger Musikbranschen är i ständig förändring och många musiker ställs inför komplexa situationer när de väljer att satsa på sin musik. När det gäller företagande i musikbranschen upplever många att de inte har de kunskaper som krävs för att navigera sig i näringslivet. På den befintliga skolan finns det ett entreprenörskapsspår som kan stärkas ytterligare. AMB har samarbeten med Sweden Rock Festival i Sölvesborg och på skolorna anordnas det ständigt event. Under lokala och regionala gymnasiemässor har många besökare uttryckt intresse för att läsa vid skolan, men alla vill inte läsa estetiska programmet. En integrering av ekonomiprogrammet på skolan skulle resultera i en förening mellan ekonomi och musik. Uppgift om kostnaden för utbildningen Beräknad utbildningskostnad per elev och läsår: Skillnad mot riksprislista Riksprislistan ligger på och utbildningskostnaden ligger kr över detta för att möjliggöra integrering av estetiska ämnen och undervisning. Föreläsare från toppskiktet av olika branscher kommer föreläsa på skolan och anordna master class Elevprognos Beräknat antal elever År Åk 1 Åk 2 Åk Beskrivning av vad elevprognosen grundar sig på Elevundersökning AMB Vara Period: vecka Hur många tillfrågade: 40 st Frågeställning: Om det fanns möjlighet att söka ekonomiprogrammet med inriktning särskild variant musik, hade det då varit intressant för dig? Procentuellt utfall: 85% av de tillfrågade skulle kunna tänka sig att göra det gymnasievalet. Informationen som har delgivits är att AMB är en friskola. Information som delgivits är att AMB Vara är en fristående gymnasieskola som idag bedriver riksrekryterande estetisk utbildning inom musik. Tankar kring att starta ett ekonomiprogram för musikintresserade elever finns idag och intresset undersökt. AMB står på tre ben; branschnärhet, värdegrunden My Better Me och entreprenörskap. För de elever som är intresserade av musik men som hellre skulle läsa ekonomiprogrammet kommer Huvudmannen att skicka in en ansökan till Skolinspektionen och Skolverket för programstart Antagning Särskilda förkunskapskrav kommer att tillämpas: Förutom betygen kommer kompletterande urvalsgrunder att användas Ja Ja

80 Beskrivning av de särskilda förkunskapskraven De särskilda förkunskapskrav som kommer att krävas för att genomgå utbildningen är att eleven kan uppvisa för utbildningen relevanta musikaliska förmågor såsom vokal förmåga och/eller musicerande förmåga. Antagningsprovet består av tre olika delprov (samt en intervjudel som inte bedöms). Dessa är enligt följande: samarbetsprov, teoriprov och audition. Se vidare bilaga. Beskrivning av särskilt prov Samarbetsprov - Indelade i grupper samarbetar eleverna och gör en musikalisk tolkning av en låt. Eleverna får några låtar som urval att välja mellan. Teoriprov - Detta moment är för att bedöma elevens musikteoretiska kunskapen. Audition - Här framför eleven genom vokalt eller instrumentalt musicerande ett stycke eller en låt, som eleven tycker är representativt för sig. Om eleven söker inom musikproduktion spelar eleven upp något som han eller hon har producerat. Se bilaga för info. Skolans resurser Lärarresurser AMB strävar för att alla lärare ska vara legitimerade. Därutöver kommer det att rekryteras lärare med stor erfarenhet av musikbranschen och med såväl nationell som internationell utbildning. Huvudmannen ser värdet av att personalen har ett stort intresse för ungdomar och deras personliga allsidiga utveckling samt att eleverna interagerar med skolans värdegrund. Ett generellt mål för huvudmannen i tidigare och kommande personalrekrytering är att personalen på skolan ska vara engagerade och införstådda med att skolans olika ämnen integreras på ett allsidigt sätt. Därtill finns det krav på att personalen inser och förhåller sig väl till värdet av pedagogisk forskning och till den tekniska utvecklingen inom musikbranschen. Till lärarna kan även räknas de föreläsare som regelbundet arbetar på skolan. Dessa tillhör toppskiktet inom de olika musikområdena. Lokala förutsättningar Vara kommun tillhandahåller ändamålsenliga lokaler som är designade och anpassade för musikverksamhet. Huvudmannen har samverkansavtal med Lagmansgymnasiet som ligger granne med AMB, för gymnasiegemensamma ämnen. Samtliga estetiska ämnen kommer att ske i ändamålsenliga lokaler. Skolan används idag av huvudmannen. AMBs etablering i Tingsryd har skapat positiva effekter hos både kommun och näringsliv, vidare beskrivet i bilagorna. Detta är förhoppningen att effekten ska bli även i Vara. GIBSON guitarrs sponsrar verksamheten med instrument för att eleverna ska kunna lära sig med det främsta tillgängliga materialet. Regionalt och lokalt har skolan haft stor på Bilagor Särskild variant - Bilaga A: Ansökan avseende rätt att erbjuda följande kurser som programfördjupning Inriktning: Ekonomi Ämnen och kurser inom det utrymme som motsvarar programfördjupningen Ämne Kurs Poäng Typ Valbar Estetisk kommunikation Estetisk kommunikation Befintligt ämne och kurs Nej Ämne Kurs Poäng Typ Valbar Teater Ljud och ljus 100 Befintligt ämne och kurs Nej Ämne Kurs Poäng Typ Valbar Musik Ensemble Befintligt ämne och kurs Nej

81

82 Från: Skickat: den 9 mars :20 Till: Funktionsbrevlåda Barn- och Utbildningsfv Ämne: VB: Remiss: dnr 2018:1060 ansökan från Olinsgymnasiet i Skara AB Bifogade filer: Ansökan pdf; _Registreringsbevis_ pdf; Intresseunderso kning info r anso kan om uto kat tillsta nd 2019.pdf; 17.pdf; Kontosammansta llning 31 januari.pdf; Intresseunderso kning info r anso kan om uto kat tillsta nd 2019.pdf; Olins_Intresse_Gysa r_restaurang.pdf; APL Jula.pdf; APL Mattipset.pdf; APL Enjoy.pdf; 17.pdf Hej! Här kommer en remiss till er för handläggning. Hälsningar Anna-Karin Linder Administratör Falköpings kommun Kommunledningsförvaltningen kommunen@falkoping.se Falköping Från: Frida Welin [mailto:frida.welin@skolinspektionen.se] Skickat: den 9 mars :57 Till: skara.kommun@skara.se; gotene.kommun@gotene.se; kommunen@hjo.se; kommunen@falkoping.se; info@mariestad.se; kommun@lidkoping.se; kommunstyrelsen@skovde.se; kommun@tibro.se; tidaholms.kommun@tidaholm.se; vara.kommun@vara.se Kopia: kristian@musiccenter.se Ämne: Remiss: dnr 2018:1060 ansökan från Olinsgymnasiet i Skara AB Remiss från Skolinspektionen Olinsgymnasiet i Skara AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasiesärskola vid Olinsgymnasiet i Skara kommun fr.o.m. läsåret 2019/2020. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra

83 påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). 2. Preliminär antagningsstatistik, uppgift om antalet platser samt antalet antagna vid befintliga program i både de kommunala och i de fristående gymnasiesärskolorna i kommunen. 3. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasiesärskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: Det nationella programmet för hotell, restaurang och bageri 4. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program (se ovan) vid kommunala respektive fristående gymnasiesärskolor i kommunen. 5. Uppgift om kommunen avser att erbjuda sökt/a program läsåret 2018/2019 samt om möjligt läsåret 2019/ Uppgift om hur många elever som går i gymnasiesärskola i annan kommun än i lägeskommunen, samt vilka program dessa elever är antagna till. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 11 maj E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans dnr :1060 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Frida Welin

84 Utredare Bilaga Ansökan från Olinsgymnasiet i Skara AB Kopia till Olinsgymnasiet i Skara AB

85 Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasiesärskola Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Det undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm alternativ till friskolor@skolinspektionen.se. Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Ange vilket läsår utökningen av skolenheten avser att starta 2019/2020 Ange vilken kommun skolenheten ska vara belägen Skara kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Olinsgymnasiet i Skara AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn Olinsgymnasiet 1. Sökanden och kontaktperson 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Olinsgymnasiet i Skara AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress Box 45 Postnummer Ort SKARA 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen.

86 Om detta är fallet, redogör utförligt för bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson E postadress Kristian Wejshag Telefon arbetet kristian@musiccenter.se Mobil Fullmakt Lägg till bilaga Skolenhetens namn 1.5 Uppgifter om befintlig skolenhet Olinsgymnasiet Utdelningsadress Box 45 Postnummer Ort SKARA 1.6 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen. Ange skolenhetskod på den befintliga skolenheten Skolenhetskod 1.8 Byta namn gamla namnet Om skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här. Det nya namnet anges här. 1.9 Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive program och årskurs. Nationellt program Programmet för estetiska verksamheter Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk4 Totalt Läsår Nationellt program Programmet för fordonsvård och godshantering Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk4 Totalt Läsår Infoga program Totalt antal elever vid skolenheten Utökning Beskriv övergripande hur den sökta utökningen kommer att påverka den befintliga skolenheten. Av beskrivningen ska framgå hur lokalen och speciallokaler kommer att påverkas/utökas hur skolenhetens ekonomi påverkas hur antalet lärartjänster påverkas övrigt kring hur utökningen kommer att påverka skolverksamheten. Skolenheten Olinsgymnasiet har idag verksamhet inom två program. Det är programmet för estetiska verksamheter på Gymnasiesärskolan samt estetiska programmet musik. Till läsåret 2018/2019 startar vi också Programmet för fordonsvård och godshantering på gymnasiesärskolan. Olinsgymnasiet ansöker nu om att utöka med ytterligare ett program inom gymnasiesärskolan. Det är

87 programmet Hotell, restaurang och bageri som denna ansökan avser. Lokaler gällande undervisning av de gymnasiegemensamma ämnena inryms inom befintlig byggnad för skolenheten). Vid en beviljad utökning ges möjlighet att sammläsa de gemensamma ämnena inom de tre programmen. Skolenhetens ekonomi är god och vi följer, med marginal, de i tidigare ansökningarna av oss presenterade budgetar. En utökning görs med eget kapital och uppstarten för en utökning av detta slag är i sammanhanget relativt liten. Antalet lärartjänster påverkas till viss del. En utökning sker. Vi har idag ett stort intresse från lärare som önskar jobba hos oss. Vi har i uppbyggnad av våra två aktuella program per idag inte annonserat efter personal utan intresset finns från behöriga pedagoger att jobba hos oss ändå. Vi har även säkerställt behörig lärare inom de programfördjupningarna som en utökning skulle innebära. En utökning skulle vidare innebära en större och stabilare verksamhet inom vårt gymnasiesärskola. Intresset hos elever är stort för det ansökta programmet, men idag finns inte programmet längre kvar inom någon av de kommuner som ingår i Utbildning Skaraborg. 2. Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationellt program Ange vilka nationella program eller individuellt program samt antalet utbildningsplatser ansökan avser. Nationellt program Programmet för hotell, restaurang och bageri Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk4 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Infoga program Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk4 Totalt Fullt utbyggd verksamhet Gymnasiesärskolan fullt utbyggd verksamhet Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. År Fullt utbyggd verksamhet Gymnasiesärskolan elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen ska visa ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. I ansökan ska sökanden redogöra för hur intresset från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten undersökts samt vilka kontakter som tagits med exempelvis kommuner och vårdnadshavare. Av redogörelsen bör följande framgå: namn och kontaktuppgifter till kommunala tjänstemän som kontaktats tidpunkt då kommunen/kommunerna kontaktats hur många elever/vårdnadshavare som kontaktats och hur många av dessa som visat intresse för den sökta utbildningen tidpunkt då elever/vårdnadshavare kontaktats vilken information om huvudmannen och den planerade skolenheten som elever/vårdnadshavare fick vid detta tillfälle att elever/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola. Redovisat elevunderlag ska ligga till grund för verksamhetens budget. Vi har även denna gång arbetat med intressundersökningar för att kartlägga intresset. Vi har sedan tidigare mycket goda erfarenheter och resultat av våra intresseundersökningar och vi har fyllt samtliga våra platser sedan skolan startade Intresseundersökningen är gjorda vid: Besöksdagar Gysär Olinsgymnasiet november 2017

88 Gymnasiesärskolemässa Utbildningskaraborg Skövde 18 oktober 2017 Gymnasiesärskolemässa Göteborg 19 oktober 2017 Totalt har samtal hållits med cirka 30 elever i personkretsen. Bifogat finns resultatet där elever anmält ett tydligt och riktat intresse. Lägg till bilaga 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudgeten avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet inklusive revisionsberättelse om sådan finns. Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per sökt skolform. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive skolform. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen Ingen av våra berörda kommuner har själva utbildning inom gymnasiesärskolan och därför tillämpas uteslutande riksprislistan. 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet underlag som visar är att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket) underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post.

89 Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågåendeverksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Lägg till bilaga 3.6 Likviditetsbudget och resultatbudget Inkom med en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Om sökanden kommer in med en budget för hela skolverksamheten, ange nedan hur många elever och lärare som budgeten är beräknad på. Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Antal elever Antal lärare Likviditetsbudget läsår 1 Resultatbudget Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasiesärskola Lån Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Annan finansiering Övriga inbetalningar Kommunalt bidrag gymnasiesärskola Övriga intäkter Summa inbetalningar Summa intäkter Utbetalningar Kostnader Personal Personal Skolledning Skolledning Lärare gymnasiesärskola Lärare gymnasiesärskola Övrig personal Övrig personal Administration Administration Rekrytering Rekrytering Fortbildning Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Möbler Kontorsutrustning/ förbruknings Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/ förbruknings

90 inventarier inventarier Telefon, kopiator mm 8000 Läromedel Läromedel Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Datorer Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Övrigt Övrigt Info och annonsering Info och annonsering Elevhälsa Elevhälsa Skolmåltider Skolmåltider Försäkringar 9500 Försäkringar Studie och yrkesvägledning 4000 Studie och yrkesvägledning APL handledning APL handledning Övriga utbetalningar Övriga kostnader Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor Amorteringar Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa utbetalningar Summa kostnader Över/underskott Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 4. Lokaler 4.1 Lokaler Redogör för om lokalerna behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Utökning för programmet kommer inrymmas inom skolenheten och befintliga lokaler av idag. I fastigheten finns dessutom ett stort kök som kommer att byggas om för att verka som undervisningslokal för relevanta delar inom programmet. 4.2 Speciallokaler Redogör för om tillgången till speciallokaler behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Om speciallokaler inte ska inrymmas i skolenheten, redogör för avstånd från skolbyggnaden omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Hem och konsumentkunskap I egen fastighet från 2019 Idrott och hälsa Idrott och hälsa hyrs av Skara Kommun och Nya Vilanhallen. Enhetschef Camilla Helander

91 Naturvetenskapliga ämnen Lokaler hyrs av friskolan Metis. Avstånd mellan Olinsgymnasiet och Friskolan Metis är 275 meter. Rektor Dan Jakobsson Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram Inom skolenheten 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1 Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden har en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasiesärskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasiesärskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare i gymnasiesärskolan uttryckt i personer och antal heltidstjänster för båda sökt utökning och för hela skolenheten. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Utökning Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet Hela skolenheten Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Med övrig personal avses pedagogisk assistent 6. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning 6.1 Gymnasial lärlingsutbildning Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning.

92 Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen. 6.2 Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program. Program Veckor Programmet för hotell, restaurang och bageri 22 Infoga program 6.3 Säkerställande av APL platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL platser på utbildningen. Redan säkerställt. Se bilagor. 6.4 Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL platsen. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att säkerställa att den handledaren som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. Huvudmannen kontaktar/ tillfrågar bransch och arbetsgivare. Huvudmannen genomför ett informationstillfälle för arbetsgivare och/eller handledare. Utifrån samtal med och rekommendationer från arbetsgivaren bedömer skolan vilken person på respektive arbetsplats som bedöms lämplig för handledarrollen Vi erbjuder alla handledare en handledarutbildning. En informativ handledarutbildning innehållande; handledarrollen, gymnasiesärskolan, skolverkets riktlinjer, kursinformation, samarbete skola APL plats. Kursen innehåller även arbetsmiljö och säkerhet. Inför APL träffar ansvarig pedagog handledaren för information. Handledaren får också skriftlig information om handledarens roll och skolans roll under APL. 6.5 Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL platsen kopplas till kursmålen. Ansvarig pedagog betygsätter elev i kurs. Skolans ansvariga pedagog informerar elev inför APL period och placering. Elev får grundlig information om kurs (där APL ingår) kursmål, centralt innehåll och APL delens omfattning och innehåll. Detta samlas i en pärm tillsammans med övrig information om APL platsen och utbildning, kurser, kursmål, APL uppgifter, praktisk information som ex. försäkring, kontaktperson och telefonnummer etc. Huvudmannen ansvarar för att handledare är informerad och väl förtrogen med utbildningens mål och innehåll. Handledarutbildning kommer att erbjudas och handledarträffar genomföras kontinuerligt. Pedagog från skolan står som kontaktperson och som stöd för handledare. APL besök från skolan ska ske och vid behov finns också ansvarig pedagog tillgänglig för samtal samt ytterligare besök. För att säkerställa att momenten i kursen på APL platsen är genomförda besöker ansvarig pedagog APL plats och elev. Matriser finns som ett stöd för handledare. Trepartssamtal genomförs; elev, handledare och pedagog. 7. Övrigt 7.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. Denna ansökan bör ses tillsammans med ärendet som har diarienummer : Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta.

93

94

95 Från: Skickat: den 15 mars :16 Till: Funktionsbrevlåda Barn- och Utbildningsfv Ämne: VB: Remiss avseende förslag till förändringar i vissa gymnasieprogram dnr: :570 Bifogade filer: Missiv remiss förslag ändringar i gymnasieskolan.pdf; Konsekvensbeskrivning program i gy _14mars_18.pdf; 1. Examensmål_för_barn_och_fritidsprogrammet.pdf; 2. Barn_och_fritidsprogrammet_BF001.pdf; 3. Examensmål_för_fordons_och_transportprogrammet_FT001.pdf; 4. Fordons_och_transportprogrammet_FT001.pdf; 5. Examensmål_för_hantverksprogrammet_HV001.pdf; 6. Hantverksprogrammet_HV001.pdf; 7. Examensmål_Hotell_och_turismprogrammet_HT001.pdf; 8. Hotell_och_turismprogrammet_HT001.pdf; 9. Examensmål_för_naturbruksprogrammet_NB001.pdf; 10. Naturbruksprogrammet_NB001.pdf; 11. Examensmål_för_restaurang_och_livsmedelsprogrammet_RL.pdf; 12. Restaurang_och_livsmedelsprogrammet_RL001.pdf; 13. Examensmål_för_humanistiska_programmet_HU001.pdf; 14. Programstruktur HU utan inriktningar pdf; 15. Examensmål_för vård_och_omsorgsprogrammet_vo001.pdf; 16. Examensmål_för_hantverksprogrammet_HV001.pdf; 17. Estetiska_programmet_ES001.pdf; 18. Examensmål_för_estetiska_programmet_ES001.pdf Vänliga hälsningar Karin Hallgren Falköpings kommun kommunen@falkoping.se Falköping Från: Eva Ekstedt Salzmann [mailto:eva.ekstedt.salzmann@skolverket.se] Skickat: den 15 mars :59 Till: arbetsmiljoverket@av.se; info@barnombudsmannen.se; datainspektionen@datainspektionen.se; registrator@esv.se; ifau@ifau.uu.se; stockholm@lansstyrelsen.se; info@mucf.se; info@nrr.se;

96 Kopia: Anna Jägberg; Torun Rudin; Eva Ekstedt Salzmann Ämne: Remiss avseende förslag till förändringar i vissa gymnasieprogram dnr: :570 Remiss avseende förslag till förändringar i vissa gymnasieprogram, ett regeringsuppdrag givet i regleringsbrev samt utifrån lagrådsremissen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (U2018/00691/GV). Alla förslag gäller under förutsättning att regeringen fattar nödvändiga beslut. Först efter att beslut har fattats kan Skolverket börja arbeta med ändringar av föreskrifter. Skolverket översänder härmed nedanstående förslag som berör gymnasieskolans nationella program. Förslagen finns på Skolverkets hemsida enligt följande länk: Skolverket vill ge remissinstanserna möjlighet att yttra sig över förslagen och särskilt de förslag som är relevanta för remissinstansen. Eventuella synpunkter bör vara Skolverket tillhanda senast den 12 april Skicka gärna svar som e-post till remiss.gy.programuppdrag@skolverket.se eller till registrator@skolverket.se Ange Skolverkets diarienummer :570. Vid eventuella frågor hänvisas till Eva Ekstedt Salzmann eva.ekstedt.salzmann@skolverket.se eller Anna Jägberg anna.jagberg@skolverket.se Med vänliga hälsningar Eva Ekstedt Salzmann Undervisningsråd/Director of Education Skolverket/Swedish National Agency of Education

97 Läroplaner, Enheten för gymnasieskola Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan

98 Remiss Dnr: :570 1 (1) Remiss avseende förslag till förändringar i vissa gymnasieprogram, ett regeringsuppdrag givet i regleringsbrev samt utifrån lagrådsremissen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (U2018/00691/GV). Alla förslag gäller under förutsättning att regeringen fattar nödvändiga beslut. Först efter att beslut har fattats kan Skolverket börja arbeta med ändringar av föreskrifter. Skolverket översänder härmed nedanstående förslag som berör gymnasieskolans nationella program. Förslagen finns på Skolverkets hemsida enligt följande länk: Skolverket vill ge remissinstanserna möjlighet att yttra sig över förslagen och särskilt de förslag som är relevanta för remissinstansen. Eventuella synpunkter bör vara Skolverket tillhanda senast den 12 april Skicka gärna svar som e-post till remiss.gy.programuppdrag@skolverket.se eller till registrator@skolverket.se Ange Skolverkets diarienummer :570. Vid eventuella frågor hänvisas till Eva Ekstedt Salzmann eva.ekstedt.salzmann@skolverket.se eller Anna Jägberg anna.jagberg@skolverket.se Bakgrund och skäl till förslagen Regeringsuppdraget Skolverket har i en ändring av regleringsbrevet (dnr :1585) fått i uppdrag att genomföra förändringar i vissa gymnasieprogram. Uppdraget handlar om förändringar dels i de nationella yrkesprogrammen barn- och fritidsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, hantverksprogrammet, hotelloch turismprogrammet, naturbruksprogrammet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet, dels i humanistiska programmet. De nationella yrkesprogrammen Skolverket ska förbereda och föreslå ändringar avseende en sammanslagning av barn- och fritidsprogrammets inriktningar pedagogiskt arbete och socialt arbete Skolverket Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: vx Fax: 08: Postadress: Stockholm

99 Skolverket Remiss Dnr :570 2 (5) samt en sammanslagning av hotell- och turismprogrammets inriktningar. Skolverket ska vidare göra en översyn av hantverksprogrammets inriktning frisör och eventuella konsekvensändringar för inriktningen övriga hantverk. Förslagen till ändringar i dessa nationella program ska utgå från förslagen till justeringar i utbudet av program och inriktningar i Gymnasieutredningens betänkande En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). För att möta arbetsmarknadsbehovet inom naturturismsektorn ska Skolverket även lämna förslag till en ny inriktning mot naturturism på naturbruksprogrammet. Eventuella konsekvensändringar i av Skolverket redan föreslagna inriktningar på naturbruksprogrammet ska lämnas (U2016/02057 /GV, U2016/05059/GV). I redovisningen ska förslag till ändringar i programstrukturen vad gäller inriktningars namn, omfång och innehåll, ändringar i programmens examensmål samt vid behov justeringar i programgemensamma ämnen ingå. Skolverket ska även när det gäller fordons- och transportprogrammet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet lämna förslag till justerade examensmål och justeringar i programstrukturen i enlighet med Gymnasieutredningens förslag om avveckling av inriktningen godshantering och inriktningen färskvaror, delikatess och catering. Humanistiska programmet När det gäller humanistiska programmet ska Skolverket föreslå konkreta åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan. Även här ska Gymnasieutredningens förslag beaktas. Lagrådsremissen Regeringen lämnade den 1 mars 2018 en lagrådsremiss innehållande förslag till förändringar för gymnasieskolans nationella program. Förslagen handlar bland annat om: 1. Grundläggande behörighet på gymnasieskolans yrkesprogram. 2. En utökning av gymnasieskolans yrkesprograms omfattning. 3. Ett nytt estetiskt ämne (kallat estetiska uttryck) på samtliga nationella program utom estetiska programmet. 4. Att estetiska programmets karaktärsämnen förstärks med 50 poäng. 5. Gymnasiearbetets minskning från 100 poäng till 50 poäng. Denna remiss I denna remiss behandlas förslag 1, 4 och 5 från lagrådsremissen. Skolverket föreslår ändringar i examensmålen för gymnasieskolans yrkesprogram utifrån att alla elever ska kunna uppnå grundläggande behörighet. Myndigheten föreslår också en estetisk kurs om 50 poäng som utökning av estetiska programmets karaktärsämnen från dagens poäng till poäng. Dessutom föreslår Skolverket ändrade

100 Skolverket Remiss Dnr :570 3 (5) skrivningar i samtliga gymnasieprograms examensmål utifrån gymnasiearbetets minskade omfattning från 100 till 50 poäng. Förslag 2 om en utökning av gymnasieskolans yrkesprograms omfattning finns omnämnt, men utan förslag, i förslag 1 under rubriken grundläggande behörighet. Förslag 3 om ett nytt estetiskt ämne (så kallat estetiska uttryck) behandlas inte i denna remiss. Skolverket håller nu på att förbereda för att utarbeta en ämnesplan för ämnet estetiska uttryck i samverkan med experter och referensgrupper. å Skolverkets vägnar Eva Ekstedt Salzmann Undervisningsråd eva.ekstedt.salzmann@skolverket.se Enheten för gymnasieskolan Skolverket Bilagor Konsekvensbeskrivning Bilaga 1-18

101 Skolverket Remiss Dnr :570 4 (5) Sändlista Myndigheter Arbetsmiljöverket Barnombudsmannen Datainspektionen Diskrimineringsombudsmannen Ekonomistyrningsverket Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Länsstyrelsen i Stockholm Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Näringslivets regelnämnd Regelrådet Sametinget Skolinspektionen Statens institutionsstyrelse Statistiska centralbyrån Arbetsförmedlingen Centrala studiestödsnämnden Elsäkerhetsverket Sveriges elevkårer Folkbildningsrådet Kriminalvården Myndigheten för yrkeshögskolan Tillväxtverket Transportstyrelsen Universitets- och högskolerådet Universitetskanslersämbetet Riksantikvarieämbetet Organisationer DHB för döva, hörselskadade och språkstörda barn Friskolornas riksförbund Funktionsrätt Sverige Föreningen Stöd Barnverket Föräldraalliansen Sverige Föräldraföreningen Dyslektiska barn Hem och skola Idéburna skolors riksförbund Lika Unika Riksförbundet Attention

102 Skolverket Remiss Dnr :570 5 (5) Riksförbundet Hem och skola Svenskt näringsliv Sveriges elevråd SVEA Riksidrottsförbundet Sveriges förenade studentkårer (SFS) Vuxenutbildning i samverkan Sveriges kommuner och landsting Språklärarnas riksförbund Humtank Sveriges museer Klassikerförbundet Svenska akademien Svensk handel Naturturismens yrkesnämnd Naturbruksskolornas förening Nationell estetisk kongress Kommuner Fagersta kommun Falköpings kommun Göteborgs kommun Kiruna kommun Luleå kommun Malmö stad Mjölby kommun Sjöbo kommun Stockholm stad Umeå kommun Fackförbund Kommunal Lärarförbundet Lärarnas riksförbund Skolledarföreningen Sveriges skolledarförbund Handelsanställda förbund

103 Dnr :570 1 (20) Konsekvensbeskrivning avseende förslag till förändringar i vissa gymnasieprogram Denna konsekvensbeskrivning avser förslag till förändringar i vissa gymnasieprogram både med anledning av ett regeringsuppdrag givet i regleringsbrev och utifrån lagrådsremissen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne i alla nationella program (U2018/00691/GV). Alla förslag gäller under förutsättning att regeringen fattar nödvändiga beslut. Först efter att beslut har fattats kan Skolverkets börja arbeta med ändringar av föreskrifter. Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Regeringsuppdraget... 3 De nationella yrkesprogrammen... 3 Humanistiska programmet... 3 Denna remiss... 3 Lagrådsremissen... 3 Denna remiss... 4 Beskrivning av beslutsgång och struktur för gymnasieskolans program och ämnen.4 A Allmänt Beskrivning av problemet, utredningens förslag och vad Skolverket vill uppnå 4 Barn- och fritidsprogrammet... 5 Fordons- och transportprogrammet... 5 Hantverksprogrammet... 6 Hotell- och turismprogrammet... 8 Naturbruksprogrammet... 8 Restaurang- och livsmedelsprogrammet... 9 Åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan... 9 Förslag utifrån Lagrådsremissen...11 Grundläggande behörighet Estetiska programmet Gymnasiearbetets minskning från 100 poäng till 50 poäng Beskrivning av alternativa lösningar för det Skolverket vill uppnå Barn- och fritidsprogrammet Fordons- och transportprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan Estetiska programmet Uppgifter om vilka som berörs av förslagen Uppgifter om vilka som berörs av förslagen utifrån regeringsuppdraget på en övergripande nivå Barn- och fritidsprogrammet (20)

104 Fordons- och transportprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan Lagrådsremissen Uppgifter om de bemyndiganden som Skolverkets beslutanderätt grundar sig på Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser förslagen medför Bedömning av om särskild hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande B Kommuner och landsting C Företag D Samråd E Kontaktperson (20)

105 Bakgrund Regeringsuppdraget Skolverket har i en ändring av regleringsbrevet (dnr :1585) fått i uppdrag att genomföra förändringar i vissa gymnasieprogram. Uppdraget handlar om förändringar dels i de nationella yrkesprogrammen barn- och fritidsprogrammet, fordonsoch transportprogrammet, hantverksprogrammet, hotell- och turismprogrammet, naturbruksprogrammet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet, dels i humanistiska programmet. De nationella yrkesprogrammen Skolverket ska förbereda och föreslå ändringar avseende en sammanslagning av barn- och fritidsprogrammets inriktningar pedagogiskt arbete och socialt arbete samt en sammanslagning av hotell- och turismprogrammets inriktningar. Skolverket ska vidare göra en översyn av hantverksprogrammets inriktning frisör och eventuella konsekvensändringar för inriktningen övriga hantverk. Förslagen till ändringar i dessa nationella program ska utgå från förslagen till justeringar i utbudet av program och inriktningar i Gymnasieutredningens betänkande En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). För att möta arbetsmarknadsbehovet inom naturturismsektorn ska Skolverket även lämna förslag till en ny inriktning mot naturturism på naturbruksprogrammet. Eventuella konsekvensändringar i av Skolverket redan föreslagna inriktningar på naturbruksprogrammet ska lämnas (U2016/02057 /GV, U2016/05059/GV). I redovisningen ska förslag till ändringar i programstrukturen vad gäller inriktningars namn, omfång och innehåll, ändringar i programmens examensmål samt vid behov justeringar i programgemensamma ämnen ingå. Skolverket ska även när det gäller fordons- och transportprogrammet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet lämna förslag till justerade examensmål och justeringar i programstrukturen i enlighet med Gymnasieutredningens förslag om avveckling av inriktningen godshantering och inriktningen färskvaror, delikatess och catering. Humanistiska programmet När det gäller humanistiska programmet ska Skolverket föreslå konkreta åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan. Även här ska Gymnasieutredningens förslag beaktas. Denna remiss I denna remiss behandlas samtliga delar av regeringsuppdraget. Lagrådsremissen Regeringen lämnade den 1 mars 2018 en lagrådsremiss som innehåller förslag till förändringar för gymnasieskolans nationella program. Förslagen handlar bland annat om: 1. Grundläggande behörighet på gymnasieskolans yrkesprogram. 2. En utökning av gymnasieskolans yrkesprograms omfattning. 3. Ett nytt estetiskt ämne (kallat estetiska uttryck) på samtliga nationella program utom estetiska programmet. 4. Att estetiska programmets karaktärsämnen förstärks med 50 poäng. 5. Gymnasiearbetets minskning från 100 poäng till 50 poäng. 3 (20)

106 Denna remiss I denna remiss behandlas förslag 1, 4 och 5 från lagrådsremissen. Skolverket föreslår ändringar i examensmålen för gymnasieskolans yrkesprogram utifrån att alla elever ska kunna uppnå grundläggande behörighet. Myndigheten föreslår också en estetisk kurs, under respektive inriktning, om 50 poäng som utökning av estetiska programmets karaktärsämnen från dagens poäng till poäng. Dessutom föreslår Skolverket ändrade skrivningar i samtliga gymnasieprograms examensmål utifrån gymnasiearbetets minskade omfattning från 100 till 50 poäng. Förslag 2 om en utökning av gymnasieskolans yrkesprograms omfattning finns omnämnt, men utan förslag, i förslag 1 under rubriken grundläggande behörighet. Förslag 3 om ett nytt estetiskt ämne (så kallat estetiska uttryck) behandlas inte i denna remiss. Skolverket håller nu på att förbereda för att utarbeta en ämnesplan för ämnet estetiska uttryck i samverkan med experter och referensgrupper. Beskrivning av beslutsgång och struktur för gymnasieskolans program och ämnen Riksdagen beslutar vilka ämnen som ska ingå i samtliga nationella program: så kallade gymnasiegemensamma ämnen. Det är regeringen som, efter Skolverkets beredning i samverkan med avnämare, beslutar om vilka ämnen som ska vara programgemensamma (det vill säga obligatoriska på respektive program) samt vilka nationella inriktningar som ska finnas på programmen. Skolverket föreskriver sedan vilka kurser som ska ges inom de gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnena och vilka ämnen och kurser som ska ingå i de nationella inriktningar som regeringen beslutat om samt vilka ämnen och kurser som får erbjudas inom programfördjupningen. Regeringen föreskriver vidare vilka kurser som måste erbjudas som individuellt val. Skolverket har regeringens bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka ämnen med tillhörande kurser som, utöver de gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnena, ska få förekomma i gymnasieskolan. Kurserna inom ett programs gymnasiegemensamma, programgemensamma och eventuella inriktningsgemensamma ämnen samt programfördjupningskurser, individuella val och gymnasiearbete är för varje nationellt gymnasieprogram beslutade i Skolverkets föreskrifter om kurser för respektive program. 1 Mer allmänt brukar Skolverket använda begreppet programstruktur för att beskriva hur ämnen och kurser lagts upp inom ett gymnasieprogram. A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad Skolverket vill uppnå För att nedanstående förslag från Skolverket ska kunna genomföra ändringar i bilaga 1 till gymnasieförordningen (nationella inriktningar och programgemensamma ämnen) och i förordningen om examensmål för gymnasieskolans nationella program. Förslag som rör ändringar i examensmålen utifrån regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program, förutsätter i första hand att riksdagen beslutar om ändringar i skollagen. Förutsatt att ovan beskrivna beslut tas bedömer Skolverket att myndigheten kommer kunna påbörja föreskriftsarbetet enligt vad som redovisas under punkt 4. 1 Exemplifieras av Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:38 för barn- och fritidsprogrammet 4 (20)

107 Barn- och fritidsprogrammet De två nuvarande inriktningarna socialt arbete och pedagogiskt arbete har stora beröringspunkter och utbildar delvis mot samma arbetsmarknad. Mot bakgrund av dagens situation, där inriktningen socialt arbete har en relativt liten elevvolym och huvudmännen inte alltid erbjuder den, anser Gymnasieutredningen att en gemensam inriktning med ett större gemensamt innehåll är att föredra, ur såväl elevperspektiv som kompetensförsörjningsperspektiv. Gymnasieutredningen föreslår därför att inriktningarna pedagogiskt arbete och socialt arbete slås samman. Programmet kommer då framöver att bestå av två inriktningar, pedagogiskt och socialt arbete samt fritid och hälsa, istället för dagens tre inriktningar. Skolverket har utifrån Gymnasieutredningens förslag fått i uppdrag att förbereda och föreslå ändringar avseende en sammanslagning av barn- och fritidsprogrammets inriktningar pedagogiskt arbete och socialt arbete. En sådan sammanslagen inriktning föreslås av Skolverket få det nya namnet pedagogiskt och socialt arbete. I den nya inriktningen föreslår Skolverket att kurserna socialt arbete 1, 100 poäng, och pedagogiskt arbete, 200 poäng, ingår. Det innebär att kursen socialt arbete om 200 poäng som har ingått i den tidigare inriktningen socialt arbete tas bort. Istället skapas kurserna socialt arbete 1 och socialt arbete 2. Kursen socialt arbete 2 föreslås erbjudas inom programfördjupningen. Kursen sociologi från den tidigare inriktningen föreslås utgå som inriktningskurs, men kan fortsatt läsas inom programfördjupningen. En tänkbar konsekvens av att inriktningarna slås samman skulle kunna vara att den nya inriktningen pedagogiskt och socialt arbete inte på motsvarande sätt som den tidigare inriktningen socialt arbete bedöms utbilda mot det sociala området, exempelvis funktionshinderområdet. Vid samråd med olika aktörer har dock detta inte bedömts vara någon större risk. Kursen barns lärande och växande om 100 poäng från den tidigare inriktningen pedagogiskt arbete föreslås också utgå från den nya inriktningen, men finnas kvar i programfördjupningen. Genom föreslagen förändring bedömer Skolverket att programmet ger en bättre grund för anställning eftersom både det pedagogiska och det sociala perspektivet beaktas utifrån dagens behov inom barnomsorg, skola och LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för barn- och fritidsprogrammet, se bilaga 1 för examensmålen och bilaga 2 för programstrukturen. Fordons- och transportprogrammet Inriktningen godshantering är mycket liten med mindre än 0,3 procent av totala antalet elever på fordons- och transportprogrammet (läsåret 2016/17). Denna inriktning är den minsta av alla de 42 inriktningar som sammantaget finns inom yrkesprogrammen. I Gymnasieutredningen framkom det även att denna inriktning är relativt okänd inom arbetslivet. Det nationella programrådet har i samtal med Skolverket framfört att inriktningen bör läggas ned. Branschen pekar dock samtidigt på att det finns behov av att efter transportinriktningen kunna fördjupa sig mot lager och terminal, även om det inte är i form av egen inriktning på fordons- och transportprogrammet. Skolverket ska enligt regeringsuppdraget lämna förslag till justerade examensmål och justeringar i programstrukturen i enlighet med Gymnasieutredningens förslag om avveckling av inriktningen godshantering. Skolverket föreslår att inriktningen godshantering tas bort och att samtliga kurser under inriktningen istället läggs inom programfördjupningen. Detta gör det möjligt för skolorna att erbjuda dessa kurser även i framtiden i anslutning till de övriga inriktningarna, exempelvis inom ramen för en yrkesutgång. Skolverket avser i samverkan 5 (20)

108 med branschen att ta fram en yrkesutgång mot lager och terminal, som alternativ till yrkesförare, efter inriktningen transport. Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för fordons- och transportprogrammet, se bilaga 3 för examensmålen och bilaga 4 för programstrukturen. Hantverksprogrammet Hantverksprogrammet har fem inriktningar, varav en övriga hantverk för närvarande omfattar 18 hantverksyrken som skolor kan profilera sig mot. Skolverket beslutar om vilka hantverksyrken som får förekomma inom inriktningen. Bland dessa finns hudvård samt håroch makeupstylist, vilka står för en stor del av eleverna inom programmet. Att frisör är en egen inriktning samtidigt som hår- och makeupstylist samt hudvård ligger i inriktningen övriga hantverk ansåg Gymnasieutredningen som problematiskt. Utredningen menade att yrkena stylist och hudvård har större likheter med frisör än med yrkesutgångarna i inriktningen övriga hantverk. Dessutom menade Gymnasieutredningen att de styrdokument som idag är gemensamma för en rad olika yrkesutgångar inom inriktningen övriga hantverk är så generella att de inte upplevs ge önskad styrning. Inom ämnet hantverk finns 46 kurser. Förutom en introduktionskurs kan eleverna läsa nio kurser inom varje inriktning. Inom inriktningarna finsnickeri, frisör, florist och textil design läser eleverna kurser med specificerat innehåll, till exempel inom kurserna finsnickeri 1, finsnickeri 2, etc. Inom inriktningen övriga hantverk används kurserna hantverksteknik 1, hantverksteknik 2, o.s.v. för alla hantverksyrken. Dessa generella kurser har vid många skolor breddats och utvecklats i riktning bort från hår- och makeuphantverket mot mer generell styling. Utvecklingen utmärks av att i allt större utsträckning kombinera färdiga material och produkter, vilket därmed fjärmar utbildningen från hantverkandets kärna. Regeringsuppdraget vad gäller hantverksprogrammet består av tre delar. Skolverket ska: 1. utreda och ta ställning till om yrkesutgången hudvård bör finnas på gymnasial nivå 2. slå samman inriktningen frisör med yrkesutgångarna hår- och makeupstylist samt hudvård, förutsatt att myndigheten bedömer att hudvård även fortsättningsvis ska finnas i gymnasieskolan 3. bereda den nya inriktningens namn. Med förslagen vill Skolverket öka styrningen av utbildningen så att den ryms inom examensmålen för programmet. Därigenom motverkas också tendenser till breddning istället för fördjupning samtidigt som innehållet i och progressionen mellan kurserna kan förtydligas och stärkas. Hudvård föreslås utgå som yrkesutgång Efter det utredningsarbete som Skolverket har gjort bedömer myndigheten att en grundläggande hudvårdsutbildning i allt väsentligt ligger på gymnasial nivå. Trots det landar Skolverket i att den gymnasiala hudvårdsutbildningen på hantverksprogrammet bör avvecklas. Detta beror på att den dominerande branschorganisationen inte har någon önskan om en gymnasial hudvårdsutbildning. Elever som har genomgått utbildningen accepteras inte av branschen inför fortbildningar, även om de har fått ett arbete. Därför finns det en risk att elever utbildas in i en återvändsgränd. Skolverket finner det i dagsläget inte ansvarsfullt att upprätthålla en sådan utbildning. Inriktningen frisör föreslås slås samman med yrkesutgången hår- och makeupstylist Yrkesutgången hår- och makeupstylist inom inriktningen övriga hantverk flyttas till frisörinriktningen. Inriktningen får även yrkesutgången barberare. 6 (20)

109 Förslaget är att den nya inriktningen omfattar 300 poäng inom ämnet hantverk och att programfördjupningen omfattar 900 poäng. För att uppnå önskad styrning avser Skolverket ta fram nya kurser för såväl hår- och makeupstylister som barberare. Därmed kommer kurserna hantverksteknik inte längre att vara tillgängliga för utbildning av stylister. Utbildningen till antingen frisöraspirant, hår- och makeupstylist eller barberare bygger på kursen frisör 1, men specialiseringen skjuts upp till dess att eleverna har hunnit orientera sig inom branschens olika yrken. Skolverket föreslår att yrkesutgången för hår- och makeupstylister stärks med en förberedelse för arbete inom handeln eftersom det, som Gymnasieutredningen konstaterar, är vanligt att elever efter denna utbildning arbetar inom handeln, exempelvis i butiker som säljer skönhetsprodukter. Förslaget är att kurser i hår- och makeupstylist begränsas till nivåerna 2, 3 och 4 vilket innebär 600 möjliga poäng inom yrket. Dessutom föreslås att kursen frisör 4 specialisering om 50 poäng, förutom på frisör 3 även ska kunna bygga på hår- och makeupstylist 3, och därmed kunna läsas inom yrkesutgången. Denna specialiseringskurs kan läsas flera gånger med olika innehåll, till exempel underhåll av peruker och hårersättningar eller behandling av afrohår, och på så sätt kan ytterligare specialiseringspoäng läsas inom yrket. Den nya inriktningens namn föreslås vara frisör, stylist och barberare Skolverkets förslag är att den nya inriktningen får namnet frisör, stylist och barberare. Namnet syftar till att peka på inriktningens bredd av yrken kopplade till hårvård. Bedömningen är att namnet stylist inrymt mellan frisör och barberare implicit anger att yrket gäller hår- och makeupstylist. Detta betonas även av att kursernas namn ändras från hantverksteknik till håroch makeupstylist. Skolverkets förslag för hantverksprogrammet Skolverkets förslag för hantverksprogrammet är därmed följande: yrkesutgången hudvård utgår inriktningen frisör slås samman med yrkesutgången hår- och makeupstylist, samt yrkesutgången barberare läggs till inriktningen den nya inriktningen föreslås omfatta 300 poäng, och programfördjupningen föreslås omfatta 900 poäng den nya inriktningen föreslås innehålla kurserna hantverkskunskap material och miljö samt hantverk frisör 1 kurserna hår- och makeupstylist 2, 3 och 4 inom ämnet hantverk tas fram kurserna barberare 2, 3, 4, 4 specialisering, 5, 5 specialisering samt 6 a och b inom ämnet hantverk tas fram kurserna hår- och makeupstylist 2 samt barberare 2 bygger på frisör 1 kursen frisör 4 specialisering får tillägget att kursen förutom på frisör 3 också kan bygga på hår- och makeupstylist 3 yrkesutgången hår- och makeupstylist får inslag av handelskurser som stärker elevernas förutsättningar att verka inom specialisthandeln kursen servicekunskap läggs till i programfördjupningen kurserna kemi 1, massage 1 och 2 samt medicin 1 och 2 utgår ur programfördjupningen den nya inriktningen får namnet frisör, stylist och barberare. 7 (20)

110 Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för hantverksprogrammet, se bilaga 5 för examensmålen och bilaga 6 för programstrukturen. Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet har idag två inriktningar: turism och resor med ungefär 60 procent av eleverna samt hotell och konferens med cirka 40 procent av eleverna. Inriktningen hotell och konferens har enligt branschföreträdare och Skolverket en avsevärt tydligare koppling till arbetsmarknaden än inriktningen turism och resor. Dessutom har skolorna ofta svårare att hitta relevanta apl-platser inom turismområdet medan det är lättare inom hotell- och konferensområdet. Diskussioner har förts inom bland annat det nationella programrådet om att ett program utan inriktningar vore att föredra. Flera företrädare för arbetslivet och gymnasieskolor menar att det skulle vara mer fördelaktigt för eleverna om de olika innehållsliga delarna rymdes inom en och samma inriktning. Detta mot bakgrund av att inriktningen hotell och konferens, som väljs av färre elever, har en tydlig arbetsmarknad, medan inriktningen turism och resor inte lika ofta leder direkt till målyrkena. Skolverket ska enligt uppdraget förbereda och föreslå ändringar avseende en sammanslagning av hotell- och turismprogrammets inriktningar. Programmet blir då utan inriktningar. Skolverket vill genom att slå ihop inriktningarna uppnå ett mer öppet program vilket skapar förutsättningar för skolorna att erbjuda eleverna en utbildning som innehåller en kombination av de två nuvarande inriktningarna. I samband med att inriktningarna slås samman föreslår Skolverket, i linje med betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95), att kursen hållbar turism läggs till bland de programgemensamma ämnena. I nämnda betänkande föreslås att regeringen utvecklar, antar och genomför en nationell strategi för hållbar turism och växande besöksnäring. Kursen hållbar turism kommer att ge eleverna på hotell- och turismprogrammet kunskaper som stämmer väl överens med betänkandets intentioner. Skolverket föreslår vidare att ämnet eventteknik läggs in i programfördjupningen. Ämnet har efterfrågats av både branscher och skolor för att ge elever möjlighet att utveckla kunskaper om bland annat teknisk utrustning. Dessutom föreslår Skolverket att kurserna barteknik samt service och bemötande 2 också läggs in i programfördjupningen för att bemöta efterfrågan från skolor och branscher. Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för hotell- och turismprogrammet, se bilaga 7 för examensmålen och bilaga 8 för programstrukturen. Naturbruksprogrammet Naturbruksprogrammet som det är utformat idag uppfattas som otydligt för elever och arbetsgivare, vilket bland annat framgår av Yrkesprogramsutredningens slutbetänkande Välja yrke (SOU 2015:29) och av Gymnasieutredningen. I båda dessa utredningar angavs också att programmets innehåll varierade stort mellan skolor, och att större likvärdighet var att föredra. En omfördelning av poäng från programfördjupningen till inriktningarna skulle kunna bidra till detta. I Yrkesprogramsutredningen fördes även ett resonemang kring inriktningen djur vilken bedömdes omfatta för stor bredd av yrkesutgångar inom djursektorn. Skolverket föreslog därför i april 2016, som svar på ett regeringsuppdrag, att inriktningarna på naturbruksprogrammet skulle vara djurvård, hästhållning, lantbruk, skogsbruk och trädgård. 2 För att möta arbetsmarknadsbehovet inom naturturismsektorn ska Skolverket nu lämna förslag till en ny inriktning mot naturturism på naturbruksprogrammet. Eventuella konsekvensändringar för de inriktningar som Skolverket föreslog 2016 ska också lämnas. 2 Redovisning av Skolverkets uppdrag att med utgångspunkt i delbetänkande av Yrkesprogramsutredningens förslag (SOU 2015:29) om nya inriktningar inom naturbruksprogrammet föreslå hur många gymnasiepoäng som de nya inriktningarna ska omfatta och examensmål för programmet. Dnr 2015: (20)

111 Skolverket föreslår att det skapas en ny inriktning inom naturbruksprogrammet som får namnet naturturism. Genom att införa ytterligare en inriktning blir programmet tydligare och det ges bättre möjligheter till fördjupade yrkeskunskaper hos eleverna. Inriktningen naturturism bör utformas på liknande sätt som övriga inriktningar vad gäller inriktningkursernas omfattning och upplägg. De andra inriktningarna har i Skolverkets tidigare redovisning föreslagits omfatta 700 poäng för inriktningarna hästhållning, lantbruk, skogsbruk och trädgård, samt 500 poäng för inriktningen djurvård. Inriktningkurserna för naturturism bör omfatta 700 poäng. Dessa bör kombinera en biologisk bas och ett yrkeskunnande inom naturbruk med kunskaper inom turism och upplevelser där naturen står i fokus. Vidare bedöms det vara av stor vikt att inriktningen ger kunskaper inom säkerhet, riskbedömning och praktisk tillämpning av gällande regelverk. För att uppnå detta behöver ett nytt ämne med tre kurser skapas. Ämnet har idag arbetsnamnet naturvägledning. Kursen terrängtransporter behöver också revideras något så att markpåverkan och säkerhetsaspekter lyfts fram ytterligare. Dessutom behöver begreppet naturturism komma in i kursen naturbruk. De föreslagna revideringarna och det nya ämnet kommer att påverka behörighetsfrågan för yrkeslärare och behöver därför hanteras i samarbete med UHR (Universitets- och högskolerådet). Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för naturbruksprogrammet, se bilaga 9 för examensmålen och bilaga 10 för programstrukturen. Restaurang- och livsmedelsprogrammet I Gymnasieutredningen beskrivs problemet med ett svagt intresse för restaurang- och livsmedelsprogrammets inriktning färskvaror, delikatesser och catering, både från elever och företrädare från arbetslivet. Andelen elever har pendlat mellan en och två procent av det totala elevantalet på programmet. Enligt uppdraget ska Skolverket lämna förslag till justerade examensmål och justeringar i programstrukturen i enlighet med Gymnasieutredningens förslag om att avveckla inriktningen färskvaror, delikatess och catering. Skolverket föreslår därför att denna inriktning tas bort och att kurserna i inriktningen istället läggs inom programfördjupningen. Genom denna förändring menar Skolverket att man uppnår en flexibilitet eftersom kurserna fortfarande kan läsas inom programfördjupningen samtidigt som risken för inlåsningseffekter minskar för elever som går en smal inriktning. Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för restaurang- och livsmedelsprogrammet, se bilaga 11 för examensmålen och bilaga 12 för programstrukturen. Åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att föreslå åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan med utgångspunkt i Gymnasieutredningens förslag om humanistiska programmet. I denna remiss ingår åtgärder som påverkar humanistiska programmets examensmål och programstruktur. Ytterligare förslag på åtgärder kommer att behandlas i regeringsredovisningen som ska lämnas senast den 1 juni Humanistiska programmet är det minsta nationella programmet och antalet nybörjarelever i år 1 har minskat från knappt läsåret 2011/12 till 618 läsåret 2017/18 3. Antalet skolkommuner som erbjuder programmet har minskat från 67 läsåret 2011/12 till 36 läsåret 2016/17. Programmet finns idag främst i större städer och universitetsstäder. Huvudorsaken till utvecklingen är troligen att det på grund av den låga elevtillströmningen är alltför kostsamt att driva programmet, i synnerhet språkinriktningen som kräver undervisning i flera olika språk och språksteg parallellt i språkgrupper som ofta blir små. 3 Skolverket: Uppföljning av gymnasieskolan (20)

112 Samtidigt som humanistiska programmet är litet finns det behov av att trygga kompetensförsörjningen i språk inom såväl den offentliga sektorn 4 som näringslivet 5 och Gymnasieutredningen har framhållit att studier i språk och humaniora är av samhällsintresse. 6 Vidare pekar en jämförelse med tiden före gymnasiereformen mot att det kan finnas ett större intresse för språk och humaniora än vad söktalen idag visar. Läsåret 2010/11 erbjöds inriktningen språk på det samhällsvetenskapliga programmet i 139 skolkommuner och inriktningen kultur i 88. Elevantalet var ungefär det dubbla 7 jämfört med läsåret 2016/17. Gymnasieutredningen har föreslagit att humanistiska programmets två inriktningar kultur och språk slås samman i syfte att öka humanistiska programmets attraktionskraft för såväl en bredare grupp elever som ett större antal huvudmän. Även Skolverkets bedömning efter att ha berett frågan är att en sammanslagning med något färre obligatoriska fördjupande kurser kan attrahera nya elevgrupper och underlätta för huvudmän att erbjuda programmet, bland annat genom ökade möjligheter att utforma programmet utifrån lokala förutsättningar. Det är också troligt att den elevgrupp som hade föredragit den ena eller andra inriktningen kommer att fortsätta att söka sig till programmet eftersom det även framgent erbjuder större möjligheter att läsa språk och kulturämnen än andra program. Skolverket har utgått från att ett sätt att stärka språk och humaniora är att göra humanistiska programmet attraktivare för fler elever. Därför föreslås att antalet obligatoriska poäng i språk omfattar 200 poäng mindre än på dagens språkinriktning och 100 poäng mer än på dagens kulturinriktning. Det innebär att humanistiska programmet alltjämt skiljer sig från samhällsvetenskapsprogrammet genom att innehålla 100 poäng mer i språk. Därutöver finns möjligheten att erbjuda ytterligare språkkurser som programfördjupning och individuellt val. Skolverket vill genom förslaget säkerställa fortsatt goda möjligheter för elever att få högskolebehörighet (steg 3) i två moderna språk men även möjliggöra andra sätt att fördela de 300 poängen på olika steg och moderna språk. En viktig utgångspunkt för Skolverket har varit att bevara en viss mängd centrala humanistiska ämnen från respektive av dagens inriktningar. Filosofi samt konst och kultur återfinns därför bland de programgemensamma ämnena i förslaget. Skolverket har även övervägt latinets förutsättningar som programgemensamt ämne. Latin språk och kultur är idag obligatoriskt på inriktningen språk och läses dessutom av 15 procent av eleverna på kulturinriktningen. Trots det bedömer inte Skolverket att det är önskvärt att göra ämnet obligatoriskt på ett program utan inriktningar, dvs. för samtliga elever på programmet. Förutom önskan att göra programmet tillgängligare för fler finns också en risk att det är svårt för vissa skolor att rekrytera lärare i latin även om det totala antalet legitimerade lärare i latin i landet bedöms vara mer än tillräckligt. 8 Därför ingår i förslaget en möjlighet för huvudmannen att erbjuda antingen latin eller ämnet konst och kultur, alternativt båda ämnena parallellt, inom det programgemensamma utrymmet. För att underlätta för skolor att uppfylla kravet att erbjuda båda ämnena kan fjärrundervisning vara en möjlighet i de fall när lärare inte kan rekryteras på andra sätt. En sådan möjlighet har föreslagits av Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning 9 men bör också enligt Skolverkets bedömning kompletteras av olika former av stödinsatser från nationellt håll. Kombinationen av stödinsatser och möjligheten till fjärrundervisning menar Skolverket vore en välkommen förbättring av latinets och andra små ämnens förutsättningar i gymnasieskolan. 4 Hoffman, A. Behovet av en språkstrategi för Sverige. SULF Språk en väg in i arbetslivet 2011, s Gymnasieutredningen SOU 2016:77 s Antalet legitimerade lärare i latin uppgår till 154 i februari Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning. SOU 2017: (20)

113 Utvidgning av programfördjupningen Gymnasieutredningen föreslog att vissa yrkeskurser från hotell- och turismprogrammet eventuellt skulle kunna ingå i humanistiska programmets programfördjupning. Detta är en rimlig slutsats eftersom turismsektorn ofta önskar rekrytera ungdomar med goda språkkunskaper. Vidare uttrycker intressenter för och elever från det humanistiska programmet ett intresse för internationalisering och internationellt arbete. Skolverket föreslår därför att relevanta ämnen från hotell- och turismprogrammet men även från handels- och administrationsprogrammet ingår i programfördjupningen på humanistiska programmet. Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för humanistiska programmet, se bilaga 13 för examensmålen och bilaga 14 för programstrukturen. Förslag utifrån Lagrådsremissen Alla nedanstående förslag gäller under förutsättning att regeringen fattar erforderliga beslut utifrån lagrådsremiss Ökade möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne på i alla nationella program (U2018/00691/GV). Först efter fattade beslut kan Skolverkets arbete med ändringar av föreskrifter påbörjas. Grundläggande behörighet Gymnasiereformen 2011 innebar att elever på yrkesprogram inte längre per automatik kunde läsa kurser som ledde till grundläggande högskolebehörighet. I syfte att undvika återvändsgränder infördes i och med reformen en rättighet för elever på yrkesprogram att läsa till de kurser som leder till grundläggande behörighet. Denna rättighet kan idag tillgodoses på olika sätt: som del av de programgemensamma kurserna (barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet), inom programfördjupningen, som individuellt val eller som utökat program. Möjligheten finns även att läsa in grundläggande behörighet inom vuxenutbildningen efter avslutade gymnasiestudier. Trots att elever på yrkesprogram idag erbjuds flera olika alternativ att ta del av kurser som ger grundläggande behörighet är det på ett flertal yrkesprogram ovanligt att eleverna väljer till de behörighetsgivande kurserna. Det finns olika orsaker till detta. Några förklaringar kan vara svårigheter att nå ut med information att välja till kurser, utrymmesmässiga svårigheter där yrkesämnena kräver för stor del av det totala utrymmet på programmet, mindre attraktiv schemaläggning för dessa kurser eller att kurserna kolliderar med elevernas apl. Inom vissa yrkesutgångar har det visat sig vara omöjligt att lägga in behörighetsgivande kurser utan att det sker på bekostnad av yrkesämnen och därmed anställningsbarheten. Mot denna bakgrund har regeringen i lagrådsremissen Ökade möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne i alla nationella program (U2018/00691/GV) föreslagit att yrkesprogrammens omfattning ska utökas upp till poäng. Syftet är att det ska bli mer attraktivt för elever att välja ett yrkesprogram. Yrkesutbildning är basen för industrin och välfärdens kompetensförsörjning. Ett ökat intresse för yrkesprogrammen är nödvändigt för att industrin och välfärden ska klara kompetensförsörjningen. Många branschföreträdare har även framfört att det är viktigt att kurser som ger grundläggande behörighet ingår i programmen, både för möjligheten att läsa vidare och för kunskaper som behövs för yrket. Yrkesprogrammen barn- och fritidsprogrammet, hotell- och turismprogrammet samt vårdoch omsorgsprogrammet ska enligt regeringens förslag i lagrådsremissen utökas till poäng och övriga yrkesprogram ska utökas till poäng. Med ett fullständigt program i gymnasieskolan ska avses att en elev har betyg från kurser och ett gymnasiearbete i en omfattning av poäng enligt elevens individuella studieplan. En elev på ett yrkesprogram ska kunna välja bort kompletterande kurser som krävs för grundläggande behörighet och som inte är obligatoriska på programmet. Detta gäller även elever som går en lärlingsutbildning. 11 (20)

114 Elever på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet får välja bort kurserna svenska 3 eller svenska som andraspråk 3 och engelska 6. Eleverna på hotell- och turismprogrammet får välja bort kurserna svenska 2 och 3 eller svenska som andraspråk 2 och 3. Elever på övriga program får välja bort kurserna svenska 2 och 3 eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6. Elever på yrkesprogrammen ska även i fortsättningen kunna läsa kurser som krävs för grundläggande behörighet som individuellt val. Huvudmännen ska också fortsättningsvis erbjuda dessa kurser inom programfördjupningen. Förändringarna vad gäller grundläggande behörighet och yrkesprogrammens omfattning ska enligt regeringens förslag träda i kraft den 1 januari För att detta ska vara möjligt föreslår Skolverket redan nu nödvändiga förändringar i yrkesprogrammens examensmål. De ändringar som Skolverkets föreslår i examensmålen utgår från rätten att läsa in grundläggande behörighet på samtliga yrkesprogram. För barn- och fritidsprogrammet, naturbruksprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet innebär de även en möjlighet att läsa både grundläggande och särskild behörighet för de högskoleutbildningar som vanligtvis väljs efter dessa program. I examensmålens förslag till ny skrivning likställs dessutom möjligheten att läsa vidare på både yrkeshögskola och högskola. De ändringar som Skolverket föreslår exemplifieras med examensmålen för vård- och omsorgsprogrammet och hantverksprogrammet, se bilaga 15 för vård- och omsorgsprogrammet och bilaga 16 för hantverksprogrammet. Förslagen gäller under förutsättning att regeringen fattar nödvändiga beslut utifrån lagrådsremissen Ökade möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne i alla nationella program (U2018/00691/GV). Estetiska programmet Omfattningen av estetiska programmets karaktärsämnen ska enligt regeringens förslag i lagrådsremissen Ökade möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne i alla nationella program (U2018/00691/GV) utökas från till poäng. Förändringen ska enligt regeringens förslag träda i kraft den 1 januari I översynen av estetiska programmets karaktärsämnen har Skolverket uppmärksammat ett behov av både fördjupning och breddning för eleverna på estetiska programmet. Dessutom finns behov av att kunna utforma kursernas innehåll efter lokala förutsättningar. Skolverket föreslår därför att en estetisk-praktisk kurs som omfattar 50 poäng ska ingå i var och en av inriktningarna på estetiska programmet. Genom detta förslag förstärks den skapande karaktären och möjligheterna till praktiska inslag i elevernas utbildning. Omfattningen av inriktningarna utökas därmed från 400 till 450 poäng. Skolverket föreslår att den nya kursen ska vara en specialiseringskurs inom ett ämne som är centralt för inriktningen. Ovanstående förslag påverkar programstruktur för estetiska programmet, se bilaga 17. Förslagen gäller under förutsättning att regeringen fattar nödvändiga beslut utifrån lagrådsremissen Ökade möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne i alla nationella program (U2018/00691/GV). Gymnasiearbetets minskning från 100 poäng till 50 poäng I lagrådsremissen Ökade möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne i alla nationella program (U2018/00691/GV) föreslår regeringen att ett nytt ämne estetiska uttryck 50 poäng införs på alla program i gymnasieskolan. För att möjliggöra detta ska gymnasiearbetets omfattning minskas från dagens 100 poäng till 50 poäng på samtliga nationella program. Förändringarna ska enligt regeringens förslag träda i kraft den 1 januari Skolverket lämnar förslag på ändrade skrivningar i de nationella programmens examensmål utifrån att gymnasiearbetets omfattning ska minska. Förslaget innebär en likalydande skrivning för samtliga högskoleförberedande program vilket exemplifieras av estetiska 12 (20)

115 programmet, se bilaga 18. Yrkesprogrammens skrivning exemplifieras av vård- och omsorgsprogrammet och hantverksprogrammet, se bilaga 15 för vård- och omsorgsprogrammet och bilaga 16 för hantverksprogrammet. Hantverksprogrammet behöver, utifrån programmets karaktär, ett ytterligare tillägg i beskrivningen av gymnasiearbetet men följer i övrigt yrkesprogrammens skrivning. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det Skolverket vill uppnå Barn- och fritidsprogrammet I arbetet med tänkbara lösningar för barn- och fritidsprogrammet har diskussionen främst fokuserat kring ämnes- och kursinnehållet i den framtida inriktningen pedagogiskt och socialt arbete samt hur detta bör hanteras utifrån ett helhetsperspektiv på programmet. Alternativa lösningar för inriktningen pedagogiskt och socialt arbete har problematiserats genom att överväga olika ämnen och kurser i programstrukturen. I huvudsak har de alternativa lösningarna bidragit till att betona antingen det pedagogiska eller det sociala perspektivet, vilket innebär en risk för att det sker på bekostnad av något av perspektiven och i förlängningen att eleverna inte får nödvändig grund för anställning. Som exempel kan ett alternativ vara att kursen sociologi 100 poäng från den nuvarande inriktningen socialt arbete blir en del av den framtida inriktningen pedagogiskt och socialt arbete. Denna lösning valdes bort då den inte ligger i linje med Gymnasieutredningens förslag. Kursen sociologi 100 poäng föreslås istället erbjudas inom programfördjupningen. Sammanfattningsvis bedömer Skolverket att den lösning som nu föreslagits ger en väl avvägd balans mellan det pedagogiska respektive det sociala perspektivet. Utifrån ett helhetsperspektiv ges därför förutsättningar för goda framtidsutsikter för barn- och fritidsprogrammet. Fordons- och transportprogrammet Eftersom det är så få elever som har gått inriktningen godshantering sedan den infördes 2011 och att inriktningen inte efterfrågas av branschen bedömer Skolverket att det inte finns några andra alternativ än att ta bort den. Branschen har dock påpekat att det behövs en studieväg inom inriktningen transport som passar för de elever som av något skäl inte önskar gå hela studievägen mot yrkesutgången yrkesförare. Kurserna inom inriktningen godshantering kommer därför att finnas kvar inom programfördjupningen som tidigare och skolhuvudmännen kan erbjuda dessa kurser även i framtiden. Skolverket ser också att dessa kurser kan användas på introduktionsprogrammen och på yrkespaket inom kommunal vuxenutbildning för personal inom lager- och terminalområdet. Förslag på sådana yrkespaket planerar Skolverket att ta fram under 2018 tillsammans med branschen. Effekten om regleringen inte kommer till stånd är att de elever som genomgår inriktningen godshantering tillgodogör sig en kompetensprofil som inte efterfrågas i någon större omfattning på arbetsmarknaden. Hantverksprogrammet Alternativ 1: Hudvård finns kvar inom programmet Om regeringen, trots Skolverkets bedömning, anser att det bör finnas en hudvårdsutbildning på gymnasial nivå finns det två vägar att gå. Dels kan hudvård samt hår- och makeupstylist slås samman med frisörinriktningen som även får yrkesutgången barberare, dels kan hudvård ligga kvar inom inriktningen övriga hantverk. Alternativ 1a: Hudvård samt hår- och makeupstylist slås samman med frisörinriktningen som även får yrkesutgången barberare Skolverket bedömer att hudvård bygger på en annan grund än yrkesutgångarna frisöraspirant, hår- och makeupstylist och barberare. Medan kursen frisör 1 kan vara gemensam inriktningskurs för yrkesutgångarna frisöraspirant, hår- och makeupstylist och barberare, är 13 (20)

116 bedömningen att utbildningen inom hudvård bör inledas med en hudvårdskurs. Mot den bakgrunden skulle en alternativ lösning kunna vara att inriktningen omfattar 500 poäng och består av kursen material och miljö samt två kurser (1 och 2) inom ett valfritt hantverksämne. Det valfria hantverksämnet skulle kunna omfatta kurserna frisör 1 och 2, hår- och makeupstylist 1 och 2, eller hudvård 1 och 2. Alternativ 1b: Hudvård ligger kvar inom inriktningen övriga hantverk Hudvård bygger på en annan grund än yrkesutgångarna frisöraspirant, hår- och makeupstylist och barberare. Som tidigare nämnts gör Skolverket bedömningen att utbildningen inom hudvård bör inledas med en hudvårdskurs. Om hudvård ska ligga kvar inom inriktningen övriga hantverk skulle en alternativ lösning kunna vara att kurserna i hantverksteknik 1, 2, 3, o.s.v. ersätts av hudvård 1, 2, 3, o.s.v. för att öka styrningen av innehållet. Detta alternativ påverkar inte förslaget att hår- och makeupstylist slås samman med frisörinriktningen och även inkluderar yrkesutgången barberare. Utbildningen inom hudvård accepteras inte av branschen Vad gäller båda alternativen 1a och 1b kvarstår dilemmat att utbildningen inom hudvård på gymnasial nivå inte accepteras av den dominerande branschorganisationen. Erfarenheten visar vidare att utbildningen vid många skolor har utvecklats bort från hår- och makeuphantverket mot generell styling och att hybrider mellan styling, spa och hudvård har vuxit fram. Skolverkets bedömning är att denna utveckling utan en reglering kommer att fortsätta, vilket medför att utbildningen med tiden riskerar att inte rymmas inom hantverksprogrammets examensmål. Hotell- och turismprogrammet Gällande hotell- och turismprogrammet bedömer Skolverket att regeringsuppdragets tydliga skrivningar om programmets förändring inte medger några alternativa förslag. Naturbruksprogrammet Ett alternativ till Skolverkets förslag skulle kunna vara att behålla dagens relativt små inriktningar, i dagsläget 300 poäng, och istället öppna upp för fler ämnen och kurser kopplade mot naturturismområdet i programfördjupningen. Detta skulle dock inte bidra till en ökad tydlighet, och variationen i yrkesutgångar inom varje inriktning skulle snarare öka än minska. Av samma skäl, och för att säkerställa en gedigen koppling till naturbruket som grund, bör antalet inriktningspoäng för inriktningen naturturism hållas på samma nivå som huvuddelen av programmets övriga inriktningar. Restaurang- och livsmedelsprogrammet Gällande restaurang- och livsmedelsprogrammet bedömer Skolverket att regeringsuppdragets tydliga skrivningar om programmets förändring inte medger några alternativa förslag. Åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan Som tidigare framgått är syftet med en översyn av humanistiska programmets utformning att öka programmets attraktionskraft för såväl en bredare grupp elever som ett större antal huvudmän. Det skulle kunna vara möjligt att nå detta mål genom att istället skapa en tredje inriktning på humanistiska programmet, flytta programmets innehåll till en ny inriktning på samhällsvetenskapsprogrammet eller byta namn på programmet till språk- och kulturprogrammet. En tredje inriktning på humanistiska programmet En tredje inriktning på humanistiska programmet skulle göra det möjligt för en huvudman att pröva ett nytt upplägg om det råder goda lokala förutsättningar för en sådan förändring. Samtidigt skulle de existerande inriktningarna kunna behållas på de skolor där de fungerar 14 (20)

117 och det skulle bli möjligt för staten att på längre sikt följa och jämföra de tre inriktningarnas utveckling och framgångspotential. En tredje inriktning om 400 poäng skulle kunna likna det inriktningslösa förslaget men också innehålla kursen matematik 2b som ger särskild behörighet till ett antal högskoleutbildningar. Skolverket bedömer det inte som lämpligt att lägga in matematik 2b i ett inriktningslöst program eftersom det skulle tvinga alla elever inom humanistiska programmet att läsa den kursen och innebär en utökning av de gymnasiegemensamma ämnenas omfattning på programmet. Även om införandet av en tredje inriktning skulle kunna attrahera nya elevgrupper skulle det innebära mindre utrymme i programfördjupningen för att kunna utforma programmet utifrån lokala förutsättningar. Flytta programmets innehåll till en ny inriktning på samhällsvetenskapsprogrammet Ett annat alternativ är att låta humanistiska programmets innehåll blir en ny inriktning på samhällsvetenskapsprogrammet. Både Gymnasieutredningen och Skolverket har visat att en sådan lösning har både för- och nackdelar. Den främsta fördelen är att det ger goda förutsättningar för skolorna att synliggöra humaniora för fler och att marknadsföra utbildningen eftersom eleverna inte påbörjar inriktningsstudierna förrän i årskurs två. Det finns dock en oro som framkommit i de samråd som Skolverket har haft. Den innebär att utbildningen och undervisningen riskerar att tappa sin identitet om examensmålen blir mer riktade mot det samhällsvetenskapliga området. Skolverket har också tidigare påpekat att det har gått relativt kort tid sedan reformen infördes och att programmet kan behöva mer tid att etablera sig. Därför bedömer Skolverket att det är prioriterat att välja den föreslagna linjen som kan utvärderas på ett antal års sikt, tillsammans med andra åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan. Byta namn på programmet till språk- och kulturprogrammet En återkommande observation från de intressenter som Skolverket har haft kontakt med runt programmet är att ordet humanistiska är svårt att förstå för dagens elever, vårdnadshavare och även för studie- och yrkesvägledare. Om regeringen bedömer att Skolverkets förslag på förändringar av programstrukturen inte kommer att förbättra situationen för humanistiska programmet eller kan riskera förutsättningarna på de platser där programmet fungerar väl, är en annan möjlig förändring att ändra programmets namn till exempelvis språk- och kulturprogrammet. Ingen reglering kommer till stånd Om ingen reglering kommer till stånd menar Skolverket att söktrycket till humanistiska programmet sannolikt inte kommer att öka nämnvärt inom överskådlig framtid. Dessutom kommer sannolikheten att programmet kan etableras i fler kommuner att vara mycket liten. Det finns också en risk att intresset för programmet bedöms vara så litet i framtiden att det läggs ner och inte ersätts av motsvarande alternativ, vilket skulle innebära att samhället missar en möjlighet att tillgängliggöra språk och humaniora för fler elever. Estetiska programmet Det finns några olika alternativ för att förstärka estetiska programmets karaktärsämnen. I kontakter med Skolverkets referensskolor har det framförts önskemål om en utvidgning av kursen konstarterna och samhället, 50 poäng, för att ge ökade möjligheter till skapande inslag. Att förstärka inslag av den konstnärliga arbetsprocessen i denna kurs kan dock skapa svårigheter för de lärare som inte är behöriga 10 i ett estetiskt ämne utan i allmänna ämnen, till exempel historia. 10 Behörighet i ett ämne i gymnasieskolan kan i vissa fall ge behörighet i ett annat ämne genom föreskrifterna för vissa ämnen (SKOLFS 2011:159) till exempel en lärare med behörighet i historia kan via kedjebehörighet även bli behöriga i ämnet konst och kultur. 15 (20)

118 En annan möjlighet är att placera den av regeringen föreslagna utökningen av programmets karaktär från till poäng bland kurserna i programfördjupningen. På så sätt ges skolorna ännu större utrymme att forma utbildningen efter lokala behov. Skolverket bedömer dock att detta skulle signalera att den förstärkning av programmets karaktärsämnen som regeringen föreslagit inte är prioriterad. 3. Uppgifter om vilka som berörs av förslagen Uppgifter om vilka som berörs av förslagen utifrån regeringsuppdraget på en övergripande nivå Skolhuvudmän som avser bedriva verksamhet inom barn- och fritidsprogrammet, fordonsoch transportprogrammet, hantverksprogrammet, hotell- och turismprogrammet, humanistiska programmet, naturbruksprogrammet eller restaurang- och livsmedelsprogrammet kommer att beröras eftersom inriktningar slås samman, tas bort eller läggs till. Elever som har för avsikt att påbörja gymnasial utbildning inom barn- och fritidsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, hantverksprogrammet, hotell- och turismprogrammet, humanistiska programmet, naturbruksprogrammet och restaurang- och livsmedelsprogrammet får en förändring i de val som är möjliga att göra inom programmet. Yrkeslärare och branscher inom barn- och fritidsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, hantverksprogrammet, hotell- och turismprogrammet, humanistiska programmet, naturbruksprogrammet och restaurang- och livsmedelsprogrammet kommer att påverkas i olika omfattning. Nya ämnen och kurser behöver förhålla sig till kraven på lärarlegitimation. Lokala programråd, som finns för yrkesprogrammen, kan beröras positivt av förslagen i form av att i högre grad kunna vara med och påverka skolans val av kurser inom programfördjupningen och yrkesutgångarna om inte en alltför stor andel av kurserna är låsta enbart inom inriktningarna. Skolhuvudmän som bedriver gymnasieutbildning kommer samtliga att beröras av de delar som reglerar grundläggande behörighet och minskningen av gymnasiearbetets omfattning. Skolhuvudmän som bedriver estetiska programmet kommer att beröras av den föreslagna utökningen av estetiska programmets karaktärsämnen. Barn- och fritidsprogrammet Läsåret 2016/17 var det totalt elever som studerade på barn- och fritidsprogrammet. Vid en jämförelse över tid framgår att antalet elever minskar, som exempel var det totalt elever läsåret 2013/14. Antalet elever i årskurs 3 på barn- och fritidsprogrammet uppgick läsåret 2016/17 till Andelen elever som samma läsår valt att läsa inriktningen pedagogiskt arbete var 57 procent, motsvarande för inriktningen fritid och hälsa var 31 procent. För inriktningen socialt arbete var andelen elever 12 procent, dvs. endast 325 elever 11. Fordons- och transportprogrammet Enligt Skolverkets statistik för läsåret 2016/17 är det 9 huvudmän (av vilka 6 är kommunala och 3 enskilda) som bedriver gymnasieutbildning på fordons- och transportprogrammet, inriktningen godshantering. Antalet elever som går den aktuella inriktningen läsåret 2016/17 är enligt Skolverkets statistik cirka 23 elever totalt. Utbildningsanordnare som bedriver motsvarande utbildning inom kommunal vuxenutbildning kommer också att beröras av förslagen. 11 Programblad BF Gy (20)

119 Hantverksprogrammet Under läsåret 2016/17 uppgick antalet elever på hantverksprogrammet till fördelade på tre år. Inriktningen övriga hantverk samlar flest elever men de flesta av dessa finns inom yrkesutgångarna hår- och makeupstylist samt hudvård. De som vidare berörs av förslagen är lärare som utbildats inom hudvård samt hår- och makeupstylist. Genom att lärarna har behörighet i ämnet hantverk kan Skolverket inte bedöma hur många lärare som berörs. Däremot kan det ses i ljuset av hudvårdsutbildningarnas ringa omfattning inom gymnasieskolan. Endast 175 elever går en sådan utbildning läsåret 2016/17. Elever och lärare inom hår- och makeupstylistutbildningen kommer också att påverkas av att innehållet blir mer reglerat. Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet är det minsta yrkesprogrammet i gymnasieskolan med totalt elever inskrivna läsåret 2016/ Programmet har sedan införandet 2011 haft två inriktningar: hotell och konferens samt turism och resor. Eleverna är relativt jämt fördelade mellan inriktningarna 13 med 49 procent på hotellinriktningen och 51 procent på turisminriktningen. Programmet erbjöds läsåret 2016/17 i 77 av Sveriges totalt 290 kommuner med en blandning av kommunala- och fristående huvudmän. En utgångspunkt för Gymnasieutredningens förslag är att det är önskvärt med en utveckling i riktning mot en mer flexibel utbildning. Genom att slå ihop inriktningarna underlättar det för huvudmännen att erbjuda en utbildning anpassad efter behov och efterfrågan i regionen där skolan är förlagd. Naturbruksprogrammet Läsåret 2016/17 14 läste elever på naturbruksprogrammet. Hur stor andel av eleverna på inriktningen skog som redan idag bedöms läsa en utbildning som mer skulle lämpa sig inom inriktningen naturturism, såsom till exempel jakt och viltvård, viss turridning och sportfiske, är svårt att fastställa. En analys utifrån vilka kurser som ingår i elevernas examens- eller studiebevis kan dock ge viss vägledning. Av de totalt 385 avgångseleverna på inriktningen skog 15 hade 139 elever läst kursen avverkningsmaskiner, 147 elever skogsmaskiner specialisering och 202 elever virkestransport med skotare (där eleverna kan ha läst en eller flera av de tre kurserna). Det är därför ett rimligt antagande att antalet elever från inriktningen skog som läser en utbildning som riktas mot skogsproduktion är någonstans mellan Detta leder till att ungefär hälften av eleverna läser något annat, varav olika utbildningar mot naturturismsektorn utgör huvuddelen. Som exempel kan nämnas kursen aktiviteter och upplevelser som lästs av 100 elever, och naturguidning 1 som lästs av 130 elever. 16 De justeringar som behöver göras i kurserna naturbruk samt terrängtransporter kan eventuellt påverka behörigheter för lärare och behöver utredas vidare tillsammans med UHR. Restaurang- och livsmedelsprogrammet Under läsåret 2016/17 17 läste elever restaurang- och livsmedelsprogrammet. Av dem läste endast 1 procent inriktningen färskvaror, delikatess och catering Programblad HT Gy (I siffran finns även antalet lärlingselever (319) angivet.) 13 Programblad HT Gy Programblad NB Gy Juni Skolverkets analysmaterial Kursstatistik för avgångselever per inriktning Programblad RL Gy Programblad RL Gy (20)

120 Åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan Läsåret 2016/17 erbjöds humanistiska programmet i 36 kommuner. När programmet startades till läsåret 2011/12 fanns det i 67 kommuner. 19 Humanistiska programmet är ett högskoleförberedande program som kan erbjudas av samtliga huvudmän. Det innebär att de som berörs är offentliga och enskilda huvudmän, rektorer och lärare vars förutsättningar förändras om förslaget genomförs. Ytterligare en primär målgrupp är elever som ska söka till gymnasieskolan och deras vårdnadshavare eftersom möjligheterna att läsa språk- och kulturämnen kommer att förändras om förslaget genomförs. Lagrådsremissen För mer utförlig information kring vilka som berörs utifrån lagrådsremissen Ökade möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne i alla nationella program U2018/00691/GV) hänvisas till däri ingående konsekvensutredning. 4. Uppgifter om de bemyndiganden som Skolverkets beslutanderätt grundar sig på Förutsatt att regeringen genomför föreslagna ändringar i bilaga 1 till gymnasieförordningen samt i förordningen om examensmål för gymnasieskolans nationella program, gör Skolverket bedömningen att myndigheten kommer att kunna meddela följdenliga föreskrifter med stöd av bemyndigandena i 1 kap. 4 och 4 kap. 1 och 5 gymnasieförordningen, 2 kap. 13 förordningen om vuxenutbildning samt 2 kap. 27 a förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Skolverket bedömer vidare att myndigheten kommer att kunna besluta följdenligt enligt 4 kap. 2 gymnasieförordningen. De förslag som rör ändringar i examensmålen och programstrukturen, och som utgår från regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program, förutsätter i första hand att riksdagen beslutar om ändring i skollagen. Skolverket bedömer i sådant fall att myndigheten kommer att kunna meddela följdenliga föreskrifter med stöd av bemyndigandena i 1 kap. 4 och 4 kap 1 och 5 gymnasieförordningen samt 2 kap. 13 förordningen om vuxenutbildning. 5. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser förslagen medför Kostnadsmässiga konsekvenser utifrån regeringsuppdraget I nuläget finns inga kända kostnadsmässiga konsekvenser för barn- och fritidsprogrammet, estetiska programmet, fordons- och transportprogrammet, hantverksprogrammet, hotell- och turismprogrammet, humanistiska programmet och restaurang- och livsmedelsprogrammet med anledning av de förslag som gäller regeringsuppdraget. Naturbruksprogrammet I dagsläget ges samma elevpeng för alla elever på en inriktning oaktat utbildningens faktiska kostnader, vilken kan variera stort för naturbruksprogrammet beroende på yrkesutgång. Detta är särskilt märkbart för inriktningen skog. I lagda förslag förs vissa av de utbildningar med låga kostnader som idag bedrivs i inriktningen skog över till en egen inriktning benämnd naturturism. Det är ett rimligt antagande att de av huvudmännen budgeterade kostnaderna för den inriktningen kommer vara lägre än för inriktningen skog, vilket i förlängningen bör få genomslag i riksprislistan (20)

121 Kostnadsmässiga konsekvenser utifrån lagrådsremissen För kostnadsmässiga konsekvenser utifrån lagrådsremissen Ökade möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne i alla nationella program U2018/00691/GV) hänvisas till däri ingående konsekvensutredning. Andra konsekvenser Barnets bästa Skolverket bedömer att förslagen är förenliga med barnkonventionens artiklar och bestämmelsen i 1 kap. 10 skollagen (2010:800) om att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning. Bedömningen grundas på att förslagen ger en bättre förberedelse för arbetslivet och fortsatta studier. Skolverket har vid referensskolbesök presenterat förslagen och diskuterat dem med elever som till övervägande del stödjer förslagen. Skolverket bedömer att myndigheten har ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma att förslagen är förenliga med barnets bästa. Jämställdhetsperspektivet, funktionshinderperspektivet och de nationella minoriteterna Skolverket bedömer att inga särskilda hänsyn behöver vidtas i förslagen med anledning av jämställdhetsperspektivet, funktionshinderperspektivet eller de nationella minoriteterna. 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande Vad gäller de förslag Skolverket framför med anledning av regeringsuppdraget bedömer Skolverket att myndigheten, under förutsättning att regeringen fattar erforderliga beslut under 2018, kan meddela föreskrifter i tid för att tillämpas höstterminen I lagrådsremissen har regeringen föreslagit ett ikraftträdande den 1 januari 2019 med tillämpning från och med den 1 juli Under förutsättning att riksdagsbeslut fattas som planerat (enligt riksdagens planering den 19 juni 2018) 20 gör Skolverket bedömningen att myndigheten kan meddela föreskrifter i tid för tillämpning den 1 juli B Kommuner och landsting Skolverket gör bedömningen att inget av förslagen, förutom det som rör hantverksprogrammet, kommer att få effekter för kommuner eller landsting mer än de konsekvenser som redovisas ovan där kommuner och landsting är huvudmän för utbildningarna som berörs. C Företag Skolverket gör bedömningen att inget av förslagen, förutom det som rör hantverksprogrammet, kommer att få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. För hantverksprogrammet görs bedömningen att mer än tre fjärdedelar av utbildningsanordnarna inom hudvård samt hår- och make-up-stylist är fristående skolor. De föreslagna ändringarna kan komma att kräva anpassning av verksamheten i enlighet med de nya bestämmelserna. D Samråd Skolverket har i sitt beredningsarbete utgått från Gymnasieutredningens förslag och regeringsuppdraget 21. Myndigheten har samrått med representanter för referensskolor i form Uppdrag givet i ändring av regleringsbrev (dnr :1585). 19 (20)

122 av elever, lärare och rektorer. Skolverket har inhämtat synpunkter från de nationella programråden. I arbetet har myndigheten även rådfrågat sakkunniga experter, ämnesexperter och branschorganisationer. E Kontaktperson Vid eventuella frågor, kontakta Enheten för gymnasieskola, undervisningsråden: Eva Ekstedt Salzmann, eva.ekstedt.salzmann@skolverket.se Anna Jägberg, anna.jagberg@skolverket.se 20 (20)

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139