Svar på remiss angående ansökan från Nordens Teknikerinstitut om tillstånd för nyetablering av fristående gymnasieskola (Dnr 5.

Transkript

1 Datum: Diarienummer: UBN Sida 1 (2) Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden Handläggare: Ingrid Holström Katarina Håkansson Svar på remiss angående ansökan från Nordens Teknikerinstitut om tillstånd för nyetablering av fristående gymnasieskola (Dnr 5.1 SI 2019:925 Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att lämna yttrande över ansökan från Nordens Teknikerinstitut enlighet med bilagt förslag. Ärendet Nordens Teknikerinstitut har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för att bedriva utbildningar enligt nedan vid NTI Gymnasiet i Uppsala. Ansökan avser övertagande av befintlig gymnasieskola vid NTI Gymnasiet i Uppsala och önskar driva vidare IT Gymnasiet i Sverige AB:s utbildningar vid gymnasieskolan. El- och energiprogrammet med inriktning dator och kommunikationsteknik. Estetiska programmet med inriktning musik. Naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap. Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning medier, information och kommunikation. Teknikprogrammet med inriktning informations- och medieteknik. Av yttrandet framgår att Nordens Teknikerinstituts ansökan avser ett övertagande av de befintliga programmen vid NTI Gymnasiet och inte innebär en utökning av antalet elevplatser på de sökta programmen. Övertagandet bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser för Uppsala kommun Förslag till yttrande redovisas i sin helhet i bilaga. Utbildningsförvaltningen

2 Sida 2 (2) Birgitta Pettersson Utbildningsdirektör

3 Remiss Berörda kommuner (2) Dnr 5.1-SI 2019:925 Remiss från Skolinspektionen Nordens Teknikerinstitut AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid NTI Gymnasiet Uppsala i Uppsala kommun fr.o.m. läsåret 2020/2021. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober Under maj 2019 kommer därför Skolinspektionen begära in årets slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: 3. Det nationella el- och energiprogrammet med inriktningen dator och kommunikationsteknik, estetiska programmet med inriktningen musik, naturvetenskapsprogrammet med inriktningen naturvetenskap, samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningen medier, information och kommunikation och teknikprogrammet med inriktningen informations- och medieteknik 4. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning (se ovan) vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

4 Skolinspektionen Remiss 2 (2) 5. Uppgift om kommunen avser att erbjuda sökta program och inriktningar läsåret 2019/2020 samt om möjligt läsåret 2020/2021. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 10 maj E-postadress: tillstand@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans dnr 5.1-SI 2019:925 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Feven Mehari Utredare Bilaga Ansökan från Nordens Teknikerinstitut AB Kopia till Nordens Teknikerinstitut AB

5 Datum: Diarienummer: UBN Sida 1 (8) Utbildningsförvaltningen Skolinspektionen tillstand@skolinspektionen.se Handläggare: Ingrid Holström Katarina Håkansson Yttrande angående ansökan från Nordens Teknikerinstitut om tillstånd för nyetablering av fristående gymnasieskola (Dnr 5.1 SI 2019:925) Skolinspektionen har i en skrivelse berett Uppsala kommun tillfälle att yttra sig över rubricerad ansökan och vill med anledning av detta framföra följande: Ansökan Nordens Teknikerinstitut har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för att bedriva utbildningar enligt nedan vid NTI Gymnasiet i Uppsala. Ansökan avser övertagande av befintlig gymnasieskola vid NTI Gymnasiet i Uppsala och önskar driva vidare IT Gymnasiet i Sverige AB:s utbildningar vid gymnasieskolan. Huvudmannen avser att starta utbildningen El- och energiprogrammet med inriktning dator och kommunikationsteknik. Estetiska programmet med inriktning musik. Naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap. Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning medier, information och kommunikation. Teknikprogrammet med inriktning informations- och medieteknik. Nordens Teknikerinstitut planerar att erbjuda 417 utbildningsplatser för ovanstående sökta program vid fullt utbyggd verksamhet läsåret 2022/2023. Faktaunderlag Uppsala kommuns bedömning bygger på det faktaunderlag som redovisas i bilaga till yttrandet, där följande punkter redovisas: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder de sökta programmen och inriktningarna. 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. 4. Uppgift om vilka program och inriktningar kommunen avser att erbjuda läsåret 2019/ Uppgift om vilka kommuner/förbund Uppsala har samverkansavtal med.

6 Sida 2 (8) Uppsala kommuns konsekvensbeskrivning Med anledning av att Nordens Teknikerinstituts ansökan avser ett övertagande av de befintliga programmen vid NTI Gymnasiet och inte innebär en utökning av antalet elevplatser på de sökta programmen, bedöms det inte medföra några ekonomiska konsekvenser för Uppsala kommun. Utbildningsnämnden Helena Hedman Skoglund Ordförande Jasmina Adabaniyan Nämndsekreterare

7 Sida 3 (8) Bilaga 1. Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ) Prognos Uppsala kommun 2019 År Antal 16-åringar 2018, utfall 2018, SCB Siffrorna ovan avser enbart personer folkbokförda i kommunen. Prognosen är osäker eftersom det är svårt att bedöma hur stor andel av de asylsökande som bor i kommunen som kommer att beviljas uppehållstillstånd och blir folkbokförda i Uppsala. Det är också svårt att bedöma hur stor tillströmningen av nya asylsökande blir och särskilt svårt att uppskatta hur stor omflyttningen av nyanlända blir inom landet.

8 Sida 4 (8) 2. Sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder de sökta programmen och inriktningarna Efter skolans namn anges K för kommunal skola och F för fristående skola El- och energiprogrammet med inriktning dator och kommunikationsteknik Grillska gymnasiet (F) NTI gymnasiet (F) Det totala antalet erbjudna platser till El- och energiprogrammet inför läsåret 2019/2020 är 128. Antalet förstahandssökande till programmet vid gymnasieskolorna i Uppsala har minskat mellan åren till gymnasieskolorna i Uppsala enligt nedanstående tabell. Antalet förstahandssökande elever den 15/ Estetiska programmet med inriktning musik Ansgargymnasiet (F) NTI Gymnasiet (F) Uppsala estetiska gymnasium (K) Det totala antalet erbjudna platser till det Estetiska programmet inför läsåret 2019/2020 är 193. Antalet förstahandssökande till programmet har minskat mellan åren till gymnasieskolorna i Uppsala enligt nedanstående tabell. Antalet förstahandssökande elever den 15/ Naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap. Ansgargymnasiet (F) Celsiusskolan (K) Fyrisskolan (K) Jensen gymnasium (F) Katedralskolan (K) Kunskapsgymnasiet (F) Lundellska skolan (K) NTI Gymnasiet (F) Rosendalsgymnasiet (K)

9 Sida 5 (8) Det totala antalet erbjudna platser till Naturvetenskapsprogrammet inför läsåret 2019/2020 är 748. Antalet förstahandssökande till programmet vid gymnasieskolorna i Uppsala har minskat mellan åren enligt nedanstående tabell. Antalet förstahandssökande elever den 15/ Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning medier, information och kommunikation Celsiusskolan (K) Grillska gymnasiet (F) NTI Gymnasiet (F) Thoren Business School (F) Det totala antalet erbjudna platser till Samhällsvetenskapsprogrammet inför läsåret 2019/2020 är 698. Antalet förstahandssökande till programmet vid gymnasieskolorna i Uppsala har ökat markant mellan åren enligt nedanstående tabell. Antalet förstahandssökande elever den 15/ Teknikprogrammet med inriktning informations- och medieteknik Fyrisskolan (K) Grillska gymnasiet (F) NTI Gymnasiet (F) Det totala antalet erbjudna utbildningsplatser på Teknikprogrammet inför läsåret 2019/2020 är 196. Antalet förstahandssökande till Teknikprogrammet har ökat mellan åren till gymnasieskolorna i Uppsala enligt nedanstående tabell. Antalet förstahandssökande elever den 15/

10 Sida 6 (8) 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen Antal elever den 21/3 2019: Program och inriktning El- och energiprogrammet, dator och kommunikationsteknik åk 2-3 Estetiska programmet, musik åk 2-3 Naturvetenskapsprogrammet, naturvetenskap åk 2-3 Samhällsvetenskapsprogrammet, medier, information och kommunikation Teknikprogrammet, informationsoch medieteknik åk 2-3 Antal elever kommunala gymnasieskolor Antal elever fristående gymnasieskolor 4. Uppgift om vilka program och inriktningar årskurs 1 kommunen avser att erbjuda läsåret 2019/2020 Program och inriktningar Skolförlagd Erbjuds som lärling Barn- och fritidsprogrammet Pedagogiskt arbete X X Bygg- och anläggningsprogrammet Anläggningsfordon X Husbyggnad X X Mark och anläggning X Måleri X X Plåtslageri X El- och energiprogrammet Elteknik X Fordons- och transportprogrammet Karosseri och lackering Lastbil och mobila maskiner X X Personbil X X

11 Sida 7 (8) Transport X Handels- och administrationsprogrammet Handel och service X X Hantverksprogrammet Övriga hantverk X Hotell- och turismprogrammet Hotell och konferens X X Naturbruksprogrammet Djur Lantbruk Skog X X X Restaurang- och livsmedelsprogrammet Bageri och konditori X X Kök och servering X X Färskvaror, delikatess och catering X VVS- och fastighetsprogrammet Fastighet X VVS X Vård- och omsorgsprogrammet X X Ekonomiprogrammet Juridik Ekonomi X X Estetiska programmet Bild och formgivning Estetik och media Musik X X X Humanistiska programmet Kultur Språk X X Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle X X Samhällsvetenskapsprogrammet

12 Sida 8 (8) Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap X X X Teknikprogrammet Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Teknikvetenskap X X X Introduktionsprogram Individuellt alternativ Programinriktat val Språkintroduktion Yrkesintroduktion IB (International Baccalaureate) X X X X X 5. Uppgift om vilka kommuner/förbund Uppsala har samverkansavtal med Uppsala kommun har samverkansavtal omfattande samtliga nationella program med Tierps kommun, Östhammars kommun, Heby kommun, Älvkarleby kommun, Norrtälje kommun och Knivsta kommun samt samverkansavtal omfattande ett begränsat antal nationella program med Enköpings kommun. Eleverna från samverkansområdet finns med i sammanställningen över antalet sökande den 15/

13

14 Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800) om sökanden genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten, har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen. Vidare krävs att den enskilde, inklusive samtliga inom ägar och ledningskretsen i övrigt bedöms lämplig. Det är sökanden som ska visa att denne uppfyller de ovan nämnda kraven för att godkännas som huvudman för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Det undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm alternativ till tillstand@skolinspektionen.se Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Skolinspektionen tar ut en avgift för ansökningar om godkännande med stöd av 2 kap. 5 c skollagen. Se sidan skicka in i ansökningsblanketten för mer information. Ange vilket läsår skolenheten avser att starta 2020 Ange i vilken kommun skolenheten ska vara belägen Uppsala kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Nordens Teknikerinstitut AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn NTI Gymnasiet Uppsala 1. Sökanden och kontaktperson 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Nordens Teknikerinstitut AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer Utdelningsadress Box 2121 Postnummer Ort Göteborg 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga samt visar personer som ingår i ägar och ledningskretsen ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt, max 3 månader gammalt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller

15 föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson E postadress Niklas Svensson niklas.svensson@academedia.se Telefon arbetet Mobil Kontaktpersonens funktion i verksamheten Kvalitets och utvecklingsansvarig Fullmakt Lägg till bilaga 1.5 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen. Ej aktuellt 2. Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Nationellt program Inriktning El och energiprogrammet Dator och kommunikationsteknik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Estetiska programmet Musik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår

16 Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Samhällsvetenskapsprogrammet Medier, information och kommunikation Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Teknikprogrammet Informations och medieteknik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Infoga Fullt utbyggd verksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Riktat intresse förutsätter att elev/vårdnadshavare fått information om huvudmannen innan de svarar. Det ska även framgå vilken utbildning, det vill säga program och inriktning som intresse lämnas för. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola vilka frågor som ställdes vid undersökningen resultatet från undersökningen där svaren redovisas per sökt program och inriktning hur och när intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden och antal tillfrågade elever/vårdnadshavare. Då Nordens Teknikerinstitut AB med denna ansökan om nyetablering önskar driva vidare IT Gymnasiet i Sverige AB utbildningar på NTI Uppsala, utgör skolornas befintliga elever tillsammans med historiken över antalet antagna till respektive program underlag för elevprognos (se bilaga B2.3_nuvarande antal elever) Lägg till bilaga 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Likviditetsbudgeten består av två delar: Del ett visar in och utbetalningar och investeringar för etablering, det vill säga in och utbetalningar som sker innan skolstart. Del två visar in och utbetalningar under läsår 1. Resultatbudget lämnas för de tre första läsåren och visar bokföringsmässiga intäkter och kostnader. Se vidare

17 under avsnitt 3.7 för likviditetsbudget samt 3.8 för resultatbudget. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och med varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Beräkning av kostnad utgår från de genomsnittliga kostnader som vi i dagsläget har för skolorna inom huvudmannen. Genom att ingå i AcadeMediakoncernen har vi fördelaktiga inköpspriser på t.ex. material till skolbibliotek, läromedel och litteratur men även bra skolmatsavtal och avtal för datorer som förhandlas direkt med tillverkarna vilket hjälper oss att hålla kostnaderna för detta nere. Kostnaden för skolbibliotek är baserat på de befintliga avtal vi har med våra leverantörer för litteratur, material och bibliotekssystem med utbildning av personal. Beräkning av kostnader för lokaler utgår på samma sätt från de genomsnittliga kostnaderna för lokaler på likvärdiga orter inom AcadeMediakoncernen. Även inom detta område drar vi nytta av att ingå i AcadeMediakoncernen som arbetar aktivt med fastighetsfrågor för att nyttja fördelarna av att vara en stor kund och hyrestagare. I varje fall gäller att varje skolas ekonomiska planering i samtliga avseenden görs i relation till skolans lokala förutsättningar och behov. Kostnaderna kan därmed skilja sig åt mellan skolor och mellan läsår. Genom att löpande följa upp kostnader för alla skolor och aktivt arbeta med leverantörer har vi däremot en mycket god kännedom om vilka faktiska kostnadsspann det rör sig om i olika delar. Det gör att vi kan ha en effektiv och ändamålsenlig framförhållning i kostnadsplaneringen för såväl etablering av nya utbildningar som befintliga skolor. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga årsredovisning/årsbokslut inklusive revisionsberättelse för senast avslutade räkenskapsår om sådan finns. Om sådan inte upprättats, kom in med en aktuell balans och resultatrapport (max 2 månader gammal). Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Om sökanden ingår i en koncern, redovisa koncernens ekonomiska ställning inklusive koncernredovisning om sådan finns. Förtydliga eventuella kommissionsförhållanden. Bifogar årsredovisning [Bilaga B3.2] Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen. Skolan finansieras via kommunala bidrag per elev från elevernas hemkommun. I planerad budget baserar vi oss på de uppgifter som aktuell kommun har lämnat till AcadeMediakoncernen för sökta program och inriktningar gällande året 2018, även om vi vet att en del elever sannolikt kommer att pendla in från kommuner med andra ersättningsbelopp och därmed skulle kunna påverka skolans finansiering. I lagd budget har vi inte tagit höjd för detta, vi räknar endast med indexering av bidragsbeloppen med 1 % per år trots att både löner och hyra uppräknats mer för kommande år. De aktuella bidragsbeloppen framgår i bilagd budget i bilaga B Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet underlag som visar att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket) underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post. Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en

18 juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Vi planerar inte att få några övriga inbetalningar eller intäkter utöver skolpeng. Lägg till bilaga 3.6 Investeringar och etableringsutbetalningar vid en ny skolenhet Investeringar och etableringsutbetalningar ska redovisas i budgeten. Av budgeten ska följande framgå ange med vilka belopp och i vilka poster etableringsutbetalningar respektive investeringar upptas i budgeten. Av beskrivning ska följande framgå hur investeringar och etableringskostnader är beräknade hur investeringar och etableringskostnader ska finansieras när i tiden in och utbetalningarna kommer att uppstå. Då ansökan avser övertagande av en redan befintlig enhet finns inga explicita kostnader eller investeringar förenade med etablering. Finansiering av skolan sker i dagsläget genom kommunala bidrag (grundbelopp) från resp. elevs hemkommun. 3.7 Likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt likviditetsbudget för läsår 1 Inkom med en likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt ytterligare en likviditetsbudget för läsår 1. Eventuella inbetalningar utöver bidrag ska vara sådana som inte redan angivits i investerings och etableringsbudgeten. Detta innebär alltså att sökanden inte kan ta upp samma inbetalning i både likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstart och i likviditetsbudget läsår 1. Likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstort Inbetalningar Innan skolstart Likviditetsbudget läsår 1 Inbetalningar Läsår 1 Totalt år 1 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Lån 0 Aktieägartillskott/ ägartillskott Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Finansiering med egna medel 0 Annan finansiering Annan finansiering 0 Övriga inbetalningar Övriga inbetalningar 0 Summa inbetalningar 0 Summa inbetalningar Utbetalningar innan skolstart Utbetalningar läsår 1 Utbildning och personal Utbildning och personal Skolledning Skolledning 0 Personal/lärare Lärare gymnasieskola 0 Övrig personal 0 Administration Administration 0 Rekrytering Rekrytering 0

19 Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Fortbildning 0 Lokalhyra Lokalhyra 0 Speciallokaler Speciallokaler 0 Möbler Möbler 0 Kontorsutrustning Kontorsutrustning 0 Telefon, kopiator mm Telefon, kopiator mm 0 Läromedel Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) Datorer Datorer 0 Övrigt Övrigt Info och annonsering Info och annonsering 0 Elevhälsa 0 Skolmåltider 0 Försäkringar Försäkringar 0 Studie och yrkesvägledning APL handledning 0 Övriga utbetalningar Övriga utbetalningar 0 Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor 0 Amorteringar Amorteringar 0 Summa utbetalningar 0 Summa utbetalningar 0 0 Över/Underskott 0 Över/Underskott Resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 Inkom med en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspektionens budgetmall nedan. Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudget. Förklara eventuella avvikelser. Resultatbudget Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Skolledning Lärare gymnasieskola Övrig personal Administration Rekrytering Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (inkl. programvaror, licenser) Övrigt Info och annonsering Elevhälsa Skolmåltider Försäkringar Studie och yrkesvägledning APL handledning Övriga kostnader Finansiella poster Räntor Avskrivningar

20 Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa kostnader Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen är nystartat eller av annat skäl inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 4. Lokaler 4.1 Lokaler Sökanden kommer att ha tillgång till lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Ange i vilken stadsdel/kommundel skolenheten planeras vara belägen. Vid ett godkännande av enskild som huvudman enligt 2 kap. 5 skollagen kommer Skolinspektionen enligt 26 kap. 9 a skollagen att genomföra en kontroll av den verksamhet som ska bedrivas innan utbildningen startar (etableringskontroll). Etableringskontrollen görs under maj juni samma år som utbildningen är tänkt att starta. Vid etableringskontrollen granskar Skolinspektionen huvudmannens förberedelser inför skolstarten. Bland annat granskas skolans lokaler. Skolinspektionen tar ställning till om huvudmannen följer de föreskrifter som gäller för verksamheten. Resultatet meddelas huvudmannen i ett beslut. Adress: Rapsgatan 8, Uppsala. Förutom vanliga undervisningssalar finns laborationssalar för ämnena biologi, kemi, teknik, fysik, mediekurser, nätverksteknik samt elämnen och två stycken ensemblerum, musikstudior och musiksal samt maker space. Idrottslektionerna har varit förlagd till olika idrottsanläggningar runt om i Uppsala, t.ex. nybyggda IFU Arena, Årsta IP samt Actic. Skolmaten serveras varje dag i vår egen matsal med tillhörande kafeteria. Skolbiblioteket fungerar även som studieplats och där finns film, media, facklitteratur samt skönlitteratur på svenska och engelska. Eleverna kan också få hjälp med att låna talböcker om de har läs och skrivsvårigheter. 4.2 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas inom skolenheten eller om de ska hyras externt. Om speciallokaler inte ska inrymmas i skolenheten, redogör för omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen. Idrott och hälsa Idrott och hälsa: Undervisning utförs i externa lokaler, och teoretiska delar sker i skolans ordinarie lokaler. Naturvetenskapliga ämnen Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram 4.3 Skolbibliotek Beskriv hur sökanden kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå skolbibliotekets innehållsmässiga funktion skolbibliotekets pedagogiska funktion. Om skolbiblioteket inte inryms inom skolenhetens lokaler redogör för hur sökanden avser ge eleverna tillgång till ett skolbibliotek. Skolan har ett eget skolbibliotek innehållande skönlitterära verk, uppslagsböcker samt facklitteratur. Det finns även litteratur på främmande språk (företrädesvis engelska) samt lättläst litteratur. Biblioteket har ett digitaliserat utlåningssystem samt använder biblioteksklassificering. Eleverna får utbildning i att söka på ett bibliotek samt i källkritik. Biblioteket skall användas för att främja läsande och lärande och samtliga undervisande lärare skall nyttja biblioteket kontinuerligt i sin undervisning. Biblioteket skall även ge eleverna

21 lust till att läsa även efter skoltid och avslutad skolgång. 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1 Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare uttryckt i personer och antal tjänster. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal elever per lärare, läsår 1 16 Antal elever per lärare, läsår 2 16 Antal elever per lärare, läsår 3 16 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 16 Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Det är rektor som ansvarar för organisering av skolenheten enligt författningarna. På NTI Gymnasiet är lärarna organiserade i arbetslag vilka styrs delvis av en arbetslagledare. Det finns också minst två timmar per vecka som är dedikerade till lärteamstid. Denna tid styrs av rektor tillsammans med skolans förstelärare. Lärteamstiden syftar till pedagogisk utveckling och kollegialt lärande. Mera praktiska frågor hanteras på arbetslagsmöten. Gymnasiegemensamma ämnen och programgemensamma kurser samläses mellan programmen. 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Med övrig personal avses IT, Kök & Vaktmästartjänster 6. Elevhälsa och studie och yrkesvägledning 6.1 Elevhälsa Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsans kompetenser och funktion. Av beskrivningen ska framgå vilka personalkategorier som kommer att ingå i elevhälsan hur elevhälsans kompetenser ska arbeta förebyggande hur elevhälsans kompetenser ska arbeta hälsofrämjande hur samverkan ska ske dels mellan elevhälsans samtliga kompetenser och dels med övriga personalgrupper i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Elevhälsan (EHT) består av skolsköterska, skolläkare, specialpedagog, kurator samt skolpsykolog. Huvudmannen har gett direktiv om möten och innehåll samt gett förslag på hur EHT kan inkluderas än mer

22 för att på bästa sätt kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande för att på bästa sätt kunna främja alla elevers lärande. EHT tillsammans med rektor har regelbundna möten där de går igenom aktuella och pågående elevärenden och på dessa möten finnas även stående punkter på dagordningen som rör EHT:s förebyggande och hälsofrämjande arbete. Det är också ett krav att hela EHT d.v.s. även skolläkare och skolpsykolog träffas minst en gång per termin för att få in samtliga perspektiv för att främja lärandet så att dessa specialistkompetenser inte enbart nyttjas vid specifika elevärenden. För att EHT skall kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande förutsätts att det finns en systematik i arbetet. EHT har förutom sina regelbundna möten även proaktiva elevuppföljningar i form av EWS möten. Early Warning System (EWS) är ett digitaliserat system i vilket lärarna fyller i bedömningar kring varje elev i varje kurs. Bedömningen görs utifrån att tillgänglig kunskap och det stöd varje elev har vid det aktuella syftet och bedömningen avser om eleven kommer få minst E eller inte vid kursens slut. Alla NTI Gymnasiets skolor har EWS möten minst tre gånger per läsår och varje skolas resultat delges huvudmannen så att även huvudmannen kan resursfördela och stötta skolorna vid behov. EWS ger indikation både på elevnivå och på lärarnivå om hur det går. EHT är med på dessa möten tillsammans med all undervisande personal för att kunna stötta pedagogerna kring extra anpassningar, utformning av lärmiljöer mm. EHT är delaktiga i skolans systematiska kvalitetsarbete genom att EHT använder ett diagnosverktyg för självskattning av skolans EHTarbete. Detta ligger bl.a. till grund för skolans kvalitetsrapport och skolans lokala arbetsplan. EHT skriver även en årlig elevhälsoplan. Vidare så genomför NTI Gymnasiet centralt elevutvärderingar vilket är en del av de kartläggningar som en skola gör för att kartlägga utvecklingsområden. 6.2 Studie och yrkesvägledning Beskriv hur skolan planerar att arbeta så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses. Studie och yrkesvägledaren (SYV) pratar med alla elever i årskurs 1 om vad som krävs att få en gymnasieexamen, vilka kurser som är direkt behörighetsgivande m.m. I slutet av åk 1 väljer eleverna kurser till sitt individuella val i åk 2 och SYV brukar tillsammans med undervisande lärare gå igenom kursernas innehåll och eventuella framtida konsekvenser av olika val. Särskild vikt skall läggas på att motverka könsstereotypa val utan istället skall varje elev ges goda möjligheter att göra väl underbyggda val utifrån elevens intresse. SYV går igenom de individuella valen i åk 2 inför valet till individuella val i åk 3. I åk 3 är det främst fokus på eftergymnasiala utbildningar och arbetsliv men detta begränsas inte enbart till åk 3 utan arbete pågår med detta även under åk 1 och åk 2 dock oftast i mindre omfattning än i åk 3. SYV är den som planerar studiebesök, arbetsmarknadsdagar samt bjuder in olika föreläsare med koppling till SYV:s område. Vidare så skall SYV ge både individuell som gruppvis vägledning. SYV är den som kvalitetssäkrar både skolans övergripande studieplaner och elevernas individuella studieplaner och SYV har även i uppdrag att utbilda och informera skolans övriga personal. SYV ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete och det skall av rektor finnas särskilt framtagna mål för SYV:s verksamhet. 7. Elevens utveckling mot målen 7.1 Stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen och särskilt stöd. Av beskrivningen ska framgå när det är aktuellt med stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen hur stödformen extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen förhåller sig till särskilt stöd när behov av särskilt stöd ska utredas och hur elevhälsan ska involveras i arbetet rutiner för utarbetande av åtgärdsprogram och vad som ska framgå av ett sådant. Om det framkommer att en elev vid skolan riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, har skolan rutiner för att utreda elevens behov av särskilt stöd. (Bilaga B7.1_Rutiner särskilt stöd_nordensteknikerinstitutab) Från det att en lärare anpassat undervisningen efter elevens kända förutsättningar, intressen och erfarenheter, kan rutinerna i stort beskrivas bestå av sex steg: Steg 1 Om det befaras att en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska detta anmälas till rektor, som tar med sig anmälan till skolans veckovisa uppföljningskonferens. All personal berörs av anmälningsskyldigheten. Steg 2 innebär att studiesituationen för de elever som anmälts till rektor utreds av skolans stödsamordnare med specialpedagogisk kompetens i samråd med elevhälsan. Utredningen ska göras skyndsamt och eleven och elevens vårdnadshavare kommer att ges möjlighet att bidra med information. Steg 3 innebär att rektor, utifrån vad som framkommer i utredningen, fattar beslut om huruvida åtgärdsprogram ska upprättas. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd fattar rektorn beslut om att ett åtgärdsprogram ska upprättas för eleven. Om utredningen visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd fattar rektorn beslut om att åtgärdsprogram inte ska upprättas. Elev och vårdnadshavare informeras i samband med beslutet att och hur de kan överklaga beslutet. Steg 4 tar vid då rektor beslutat om att åtgärdsprogram ska upprättas. Det utarbetas så att det tydligt framgår vilka behov som utredningen klarlagt att eleven har, hur skolan ska tillgodose dessa samt hur och när åtgärderna ska följas upp och utvärderas för att vid behov revidera eller avsluta åtgärdsprogrammet. Eleven och elevens vårdnadshavare kommer då att ges ytterligare möjlighet att medverka. Steg 5 innebär att åtgärdsprogrammet beslutas. Även i samband med detta beslut informeras elev och

23 vårdnadshavare om att de kan överklaga åtgärdsprogrammet. Steg 6 innebär slutligen att åtgärdsprogrammet genomförs, följs upp och utvärderas. Då informeras berörd personal om åtgärdsprogrammet så att berörd personal kan genomföra åtgärderna som beslutats i åtgärdsprogrammet. Då stödinsatserna i huvudsak ska ske inom ramen för undervisningen ansvarar undervisande lärare för genomförandet av åtgärderna. Rektorn ansvarar för att programmet följs upp, utvärderas och vid behov revideras av personal med specialpedagogisk kompetens. De åtgärder som preciseras i åtgärdsprogrammet utgår i första hand från ett inkluderande arbetssätt där undervisningens upplägg, metoder och innehåll anpassas efter elevens behov. Rektor ansvarar för att all originaldokumentation förvaras tryggt och säkert. 8. Kvalitet och inflytande 8.1 Systematiskt kvalitetsarbete Beskriv sökandens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att fördela ansvaret mellan huvudmannen och rektorn gällande det systematiska kvalitetsarbetet hur skolenhetens resultat följs upp i förhållande till kunskapsresultat, jämställdhet mellan elever, trygghet och studiero samt andra nationella mål vilka som ges möjlighet att delta i arbetet med kartläggning, analys och uppföljning inom det systematiska kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet på NTI Gymnasiet omfattar elevernas måluppfyllelse (kunskapsmål och läroplansmål), process och strukturkvalitet, upplevd kvalitet samt i vilken mån utbildningarna på sikt leder fram till förväntade effekter för eleverna (t.ex. anställning och vidare studier). Huvudmannens stab inkluderar bland annat en kvalitets och utvecklingsansvarig samt en skoljurist vilka båda arbetar med att informera och utbilda, följa upp, utvärdera och ge råd kring frågor som rör skollag, läroplan, andra författningar och regelverk samt forskning och beprövad erfarenhet. Uppföljning av krav, mål och riktlinjer för verksamheten sker på flera olika sätt. Ett antal enkätundersökningar genomförs varje år, bland annat en elevenkät kring elevernas generella trivsel, trygghet och studieron på skolan. Huvudmannen genomför regelbundet samt vid behov interna granskningar på skolorna enligt samma modell som Skolinspektionen för att utvärdera hur väl skolans processer (elevhälsa, APL, systematiskt kvalitetsarbete mm.) lever upp till författningarnas krav och vid behov genomföra utvecklingsinsatser. För att följa upp skolans arbete med trygghet och likabehandling genomförs också en separat årlig kartläggning av skolornas psykosociala klimat och främjande, förebyggande och åtgärdande arbete, vilken ligger till grund för skolornas årliga plandokument mot diskriminering och kränkande behandling. Proaktiva uppföljningar av elevernas kunskapsutveckling sker löpande avstämningar i tidigare beskrivna Early Warning System (EWS). EWS används också som underlag till det kollegiala lärandet i skolornas olika lärteam. I slutet av läsåret följs elevernas definitiva betygs och examensresultat samt nationella provresultat upp och utvärderas i syfte att ständigt förbättra skolans arbete för måluppfyllelse och likvärdighet. Resultaten sammanställs och analyseras på huvudmanna, skol, program, ämnes, klass, lärar och kursnivå. Rektor ansvarar för att den egna enhetens resultat utifrån samtliga ovanstående uppföljningar analyseras i samverkan med skolans personal, samt att hålla elever och vårdnadshavare informerade i frågor som rör elevernas utbildning och ger eleverna möjlighet att medverka i utvecklingen av skolans verksamhet. Rektor beslutar också, i samråd med huvudmannen, om nödvändiga utvecklingsinsatser och genomför dessa med stöd av huvudmannen. Skolans systematiska kvalitetsarbete dokumenteras i en årlig kvalitetsrapport. Beslutade utvecklingsåtgärder dokumentera och följs löpande upp i skolans arbetsplan, till exempel inom ramen för skolans pedagogiska samverkanstid. Huvudmannen bedriver ett övergripande systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet utgår från ovanstående uppföljningar och inriktas både mot skolornas förmåga att följa författningarnas krav och de för huvudmannen särskilt angivna ansvarsområdena. Resultat och analyser av verksamhetens samlade utvecklingsbehov och dokumenteras årligen i en kvalitetsrapport (bilaga B8.1_KR1718_ NordensteknikerinstitutAB). Huvudmannens beslutade utvecklingsinsatser dokumenteras och följs upp i den årliga verksamhetsplanen. Beskriv sökandens rutiner för klagomålshanteringen. 8.2 Rutiner för klagomål Av beskrivningen ska framgå sökanden kommande rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen hur information om rutinerna görs tillgänglig för elever, vårdnadshavare och andra. Huvudmannens skriftliga rutiner för klagomål mot utbildningen bifogas som bilaga i denna ansökan (bilaga B8.2_Klagomålsrutiner_NordensteknikerinstitutAB). Rutiner för framförande av klagomål mot utbildningen tillgängliggörs för elever, vårdnadshavare och andra genom NTI Gymnasiets hemsida samt genom vår lärplattform. Elever och vårdnadshavare informeras också om rutinerna i samband med läsårsstart och vid föräldramöten. Av rutinerna framgår att den klagande kan vända sig till vem som helst i personalen för att framföra ett klagomål till skolans rektor, men att den klagande också alltid kan välja att framföra klagomål direkt till huvudmannen. Ett ärende som inkommer till huvudmannen bekräftas inom ett dygn och huvudmannen inleder därefter inom ett dygn en utredning. Efter genomförd utredning fattar huvudmannen ett beslut, vilket kommuniceras till den klagande. I informationen inkluderas anvisningar om hur den

24 klagande vid behov kan gå vidare med ärendet. Samtliga klagomål och utredningar arkiveras och huvudmannen och rektor genomför regelbundna avstämningar angående inkomna klagomål. Anmälningar som inkommer till huvudmannen via Skolinspektionen hanteras enligt samma rutiner. 8.3 Inflytande och samråd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning. Av beskrivningen ska framgå hur eleverna kommer att få inflytande över sin undervisning vilka forum för samråd som kommer att finnas för eleverna. Elevernas inflytande över utbildningen är en central utgångspunkt för skolans verksamhet. Den omfattar möjligheten för varje elev att påverka utbildningen både i sin helhet och i dess delar. En given utgångspunkt i allt arbete med elevinflytande är att bidra till positiva erfarenheter hos eleven av personligt ansvarstagande för både sin egen utbildning och studiesituation och för studiemiljön i stort. För att varje elev ska kunna påverka utbildningen och undervisningen ges alla elever information om skolan och utbildningen samt elevernas rättigheter och ansvar, både när de börjar på skolan och löpande under utbildningens gång. I varje kurs som eleverna påbörjar förklarar läraren kursens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav och ge exempel på olika arbetsformer. Inom ramen för varje kurs planerar läraren tillsammans med eleverna undervisningens innehåll och upplägg. Under kursens gång utvärderar lärare och elever tillsammans undervisningen i bl. a. undervisningsutvärderingar en gång per termin och justerar arbetsformerna efter behov. Ordningsregler som är specifika för undervisningen i särskilda kurser kommer också att tas fram i samråd med de elever som berörs. (Ordningsregler för skolan behandlas i övrigt via forum för samråd, se nedan) Varje elev ges även inflytande över sin utbildning i samband med terminsvisa utvecklingssamtal och genom informations och vägledningssamtal med studievägledare. Eleverna på NTI Gymnasiet har en rad forum för samråd där de har inflytande över utbildningen: Elevråd På skolan skall det finnas ett elevråd som träffas regelbundet. Elevrådet organiserar sig med stöd av skolans personal och arbetar så som det, i enlighet med demokratiska arbetsformer, lämpar sig bäst i utskott, kommittéer, arbetsgrupper m.m. Elevrådsordförande, sekreterare och ledamöter väljs och dessa arbetar i linje med det uppdrag som respektive roll innebär. Klassråd Varje klass utser elevrådsrepresentanter som med stöd av klassens mentor ansvarar för att regelbundet hålla klassråd med sin klass. Klassrådet syftar till att lyfta frågor som rör utbildningen och arbetsmiljön, såväl den psykosociala som den fysiska. Utvärderingsseminarier Eleverna ges möjlighet och uppmuntras till att delta i skolans utvärderingsseminarier, som genomförs mot slutet av varje läsår för att följa upp och utvärdera hela skolans kvalitet för att identifiera utvecklingsområden i det fortsatta kvalitetsarbetet. 9. Åtgärder mot kränkande behandling 9.1 Målinriktat arbete Beskriv hur sökanden ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Av beskrivningen av sökandens arbete ska följande framgå främjande och förebyggande åtgärder att upptäcka trakasserier och kränkande behandling elevers delaktighet i arbetet, exempel på aktiviteter, åtgärder etc. på skolenheten för att motverka kränkande behandling. Värdegrundsarbetet är centralt inom NTI Gymnasiet. Skolan arbetar med likabehandlings och värdegrundsfrågor samt de mål och riktlinjer som beskrivs i läroplanen i såväl undervisning som former för samverkan och schemabrytande aktiviteter i utbildningen. Stort fokus läggs på det främjande och förebyggande arbetet som en del av att skapa en trygg skolkultur, vilket skolans elevhälsa är en naturlig del av. Rektor och personal är aktiva i att skapa goda förutsättningar för samtliga elever att utvecklas mot målen. Spridning av arbetsformer, förhållningssätt och tillämpningar görs lokalt på skolan men också inom ramen för kompetensutvecklingsdagar inom NTI Gymnasiet. Skolan har en särskild arbetsgrupp för likabehandlings och värdegrundsfrågor (LoV grupp). Denna omfattar elevrepresentanter, representant från lärarlag, elevhälsan och skolledning. Likabehandlingsgruppen är tillsammans med andra forum för elevinflytande såsom elevråd och mentorstid vara naturliga forum för att driva och konkretisera det främjande och förebyggande arbetet. Likabehandlings och värdegrundskartläggningen består av en enkät som genomförs i oktober varje år och ger information om elever känner sig trygga, har fått information om arbetet som drivs, om man vet vem man skall vända sig till, om man upplever att personal behandlar elever med respekt, om man blivit utsatt för trakasserier/kränkande behandling etc. Resultatet analyseras av elever, lärare, elevhälsa och skolledning och ligger till grund för skolans fortsatta främjande, förebyggande och även åtgärdande arbete. Utvärdering av tidigare års insats, resultat av innevarande läsårs kartläggning samt planerade insatser dokumenteras i Plan

25 mot diskriminering och arbetet mot kränkande behandling som färdigställs i december/januari varje läsår. De anmälningar om kränkande behandling som inkommer från skolorna under året är också en del av kartläggningen av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Kartläggningen på huvudmanna och skolnivå ligger till grund för upprättandet av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Huvudmannen bedömer då också vilka övergripande insatser som behöver göras på huvudmannanivå för att säkerställa att samtliga skolor arbetar målinriktat för att förebygga och förhindra kränkande behandling. 9.2 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Beskriv sökandens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Av beskrivningen ska framgå lärarens roll och ansvar rektorns roll och ansvar huvudmannens roll och ansvar. NTI Gymnasiets rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling bifogas denna ansökan (bilaga B9.2_Rutiner KB_NordensteknikerinstitutAB). En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannens jurist utreder då skyndsamt omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidtas därefter de åtgärder som kan krävas för att förhindra förekomsten av kränkande behandling i framtiden. 9.3 Grundläggande demokratiska värderingar Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor. Av beskrivningen ska framgå hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen ge exempel på hur skolenheten ska arbeta med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Arbetet med värdegrundsfrågor skall genomsyra den dagliga verksamheten och inte endast vara något som hanteras på särskilda temadagar eller inom separata kurser. För att öka elevernas förmåga till inlevelse och förståelse är det angeläget att undervisningen bygger på elevernas intresse och att aktuella händelser vävs in i undervisningen. För förståelsen av demokratiskt förhållningssätt ska utvecklas måste detta avspegla sig i undervisande lärares didaktik och att lärarna arbetar aktivt med demokratiska arbetsformer genom bl.a. elevernas påverkan på undervisningens upplägg, innehåll och examinationsformer. Skolan skall främja eleverna egna ansvar och för att kunna ta ansvar tydliggör undervisande lärare mål (examensmål, kursmål och läroplansmål), innehåll och former. Examensmålen förutsätter samverkan och samarbete mellan olika lärare och ämnen/kurser. Skolan anordnar även en introduktionsvecka där värdegrundsfrågor diskuteras och eleverna lär sig studieteknik och gymnasiets krav och förväntningar. Ett annat läroplansmål är att eleverna aktivt skall delta i samhällslivet vilket sker genom arbetsmarknadsdagar, föreläsare och studiebesök. Arbetet med framtagande av likabehandlingsplanen är ett konkret arbetsområde som beskrivits tidigare där eleverna skall vara delaktiga. Rektor säkerställer att lärarna planerar sin undervisning efter läroplansmålen genom att lyfta detta i de individuella pedagogiska samtalen som rektor genomför i början av varje läsår. 10. Gymnasieskola 10.1 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i gymnasieskolan kommer att genomföras. Av beskrivningen ska framgå hur undervisningen kommer att organiseras vilka arbetsformer som kommer att karaktärisera utbildningen. Elevantalet är en väsentlig faktor för att bedöma en enskild huvudmans förutsättningar att kunna bedriva en skolverksamhet av god kvalitet. Om den sökta verksamheten är en mindre skolenhet och/eller sökanden ansöker om ett litet antal utbildningsplatser per sökt inriktning, redogör för hur sökanden med det sökta antalet elever kan bedriva en verksamhet med god kvalitet. Om ansökan avser en mindre skolenhet ska det av redogörelsen framgå hur sökanden avser att säkerställa skolans ekonomi om det blir förändringar i det planerade antalet elever kommer att organisera undervisningen utifrån det relativt låga elevantalet ska kunna genomföra samtliga kurser på programmet med behöriga lärare och god kvalitet. Undervisningen utifrån den garanterade undervisningstiden är lärarledd och schemalagd. Planering av undervisning sköts av undervisande lärare i samråd med eleverna och rektor säkerställer undervisningens

26 upplägg via bl.a. de pedagogiska samtalen i början av läsåret. Det sker ett uppföljande samtal med undervisande lärare (medarbetarsamtal) runt årsskiftet och skolan utvärderar kontinuerligt undervisningens kvalitet dels genom elevutvärderingar, dels genom auskultationer av rektor, specialpedagog samt andra lärare. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och behöver därför säkerställa att alla elever får det stöd och den hjälp de behöver för att nå så långt som möjligt. Stödet sker genom extra anpassningar och särskilt stöd. NTI Gymnasiet använder tidigare beskrivna EWS system för att följa kunskapsutveckling kontinuerligt och för att kunna sätta i resurser på både individ som på lärarnivå vid behov. Lärteamstiden som sköts av skolans förstelärare syftar till pedagogisk utveckling genom bl.a. fokus på formativ bedömning samt genom kollegialt lärande vilket innebär att pedagogerna ges möjlighet att lyfta svårigheter och utmaningar men också bidra med lösningar och erfarenheter. Huvudmannen och förstelärarna arbetar med vetenskapligt grundade metoder bl.a. utifrån Helen Timperley, Dylan Williams, och John Hattie. Detta innebär konkret t.ex. att återkoppling skall ges kontinuerligt och denna skall vara framåtsyftande. För att nå examensmål m.m. förutsätts arbete över ämnes och kursgränser och rektor ansvarar för att lärarna ges tid och möjlighet att utveckla och genomföra detta. Redogörelsen ovan beskriver grundläggande förutsättningar, förväntningar och krav avseende undervisningen i den mån det är möjligt. Undervisning är komplext och eleverna har inflytande på arbetsformer och upplägg och undervisande lärare ska reflektera över sin praktik och ändrar och anpassar den efter utfall, den grupp och de individer som undervisas Utvecklingssamtal Vårdnadshavare till elever i gymnasieskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje termin enligt 15 kap. 20 skollagen Mottagande till gymnasieskolan Huvudregeln är att en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas. Om sökanden avser att begränsa mottagandet ska sökanden ange vilken grupp av elever som avses i nedanstående ruta. Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i gymnasieskolan enligt 15 kap. 33 skollagen. Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. Ej aktuellt Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. Ej aktuellt 10.4 Färdighetsprov Färdighetsprov kommer att anordnas enligt 7 kap. 5 gymnasieförordningen. Om färdighetsprov kommer att anordnas, redogör för följande vilka program/inriktningar som avses hur provet kommer att genomföras vilka moment som ingår i provet hur bedömningen och poängsättningen av provet går till hur färdighetsprovet kommer att användas som grund för urval. Ej aktuellt 11. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning 11.1 Gymnasial lärlingsutbildning Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen. Ej aktuellt 11.2 Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor

27 El och energiprogrammet Dator och kommunikationsteknik 15 Infoga program 11.3 Säkerställande av APL platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL platser på utbildningen. Samverkan skola arbetsliv är avgörande för kvalitén på NTI Gymnasiets yrkesutbildningar där det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) är en viktig arena. Som huvudman satsar vi på att lyfta och utveckla våra yrkesutbildningar, APL samordnare, yrkeslärare, rektorer och annan berörd personal som arbetar med APL. Som ett led i vårt systematiska kvalitetsarbete genomför vi en rad olika insatser. Vi inkluderar även andra aktiviteter som är kopplade till samverkan mellan skola och arbetsliv som programråd, fortbildning, kollegialt lärande, gästföreläsare, studiebesök m.m. På varje skola inom NTI Gymnasiet, med minst en yrkesutbildning, utses alltid en APL samordnare. Denna person har avsatt tid i sin tjänst för att anskaffa, förvalta och följa upp APL platser. yrkeslärare, rektorer och annan berörd personal är också medverkande vid olika processer och rutiner. Huvudmannen har arbetat fram olika stöd för APL samordnare, rektorer och yrkeslärare. Några av dessa insatser är: En APL konferens varje termin främst för alla APL samordnare, rektorer, yrkeslärare men även annan personal som rektor anser behöva fortbildning, inspiration och kollegialt utbyte inom APL. Under dessa konferenser bygger även APL samordnare nätverk mellan varandra och utbyter förslag på företagskontakter för att etablera nya APL platser. Konferenserna berör flera olika områden. Några av dessa är; systematiskt kvalitetsarbete, granskningar och vanliga brister i APL, kartläggning och kvalitetssäkring av en APL plats, programråd, handledarutbildning, arbetsmiljö på APL platser, förberedande arbete med elever inför APL. Alla skolor inom NTI Gymnasiet är indelade i olika regioner. Strategin bakom det är att förenkla för skolorna att kunna samarbete med lokala APL frågor, APL platser och programråd. Huvudmannen har tagit fram en gemensam plattform, ett CRM system, där alla APL samordnare kan registrera sina APL platser, handledare, logga samtalshistorik och matcha elever mot varje APL plats. Detta system är öppet för alla APL samordnare och rektorer inom NTI Gymnasiet vilket ger utrymme och möjlighet att dela APL platser mellan skolor och orter. Processer och rutiner styr hur APL samordnare arbetar med detta system. Alla nya APL samordnare och nya rektorer erbjuds en internutbildning inom APL. Denna internutbildning hålls av den centralt tillsatta APL utvecklaren. Utbildningen innehåller dels sammanfattad information kring Skolverkets styrdokument, författningar och egna framtagna stöddokument, men också vilka rutiner och processer som rektor, APL samordnare och annan berörd personal behöver vara införstådda med för att styra, leda och organisera APL verksamheten på skolan. APL utvecklaren för NTI Gymnasiet besöker skolor utifrån efterfrågan och behov. Vid besöken identifieras nuläge och berörd personal arbetar fram en plan för APL verksamheten tillsammans med vår nationella APLutvecklare. Om efterfrågan och behov framkommer med att tydliggöra ansvarsfördelningen bland berörd personal på skolan, görs detta utifrån de APL rutiner som är framtagna. Berörd personal kan även få råd och stöd i sakfrågor, olika processer, lyfta olika möjligheter till utveckling, tjänsteplanering, resursfördelning, periodförläggning, förlägga kursmoment till APL, driva utredningar, delta vid programråd, förslag på upplägg och hjälp att genomföra förberedande aktiviteter, föreläsningar och seminarium för elever på flera olika skolor inom NTI Gymnasiet Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL platsen. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att säkerställa att den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. Varje APL plats kvalitetssäkras utifrån centralt framtagna rutiner. Detta sker i samband med att en ny APL plats anskaffas. Vid detta introduktionsmöte informeras APL platsen om vilka rutiner och processer som vi arbetar med utifrån skolan och de styrdokument som gäller. Vid introduktionsmötet ställs frågor om vem som kommer att vara handledare och om dennes bakgrund och kompetens. APL samordnaren är vid introduktionsmötet skyldig att informera om arbetsmiljöföreskrifter för minderåriga, gällande försäkringar och skolans likabehandlingsplan. APL samordnaren gör därefter en bedömning av en riskanalys och om APL platsen delar skolans värdegrund Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL platsen kopplas till kursmålen. Rektor beslutar om vilka kurser eller delar av kurser som ska förläggas till APL. De lärare, främst yrkeslärare,

28 vars kursmoment är förlagda till APL utformar med stöd i kunskapskraven ett bedömningsunderlag. Bedömningsunderlaget ska ge information om elevens prestationer i formativt syfte för utvecklingssamtal med eleven och i summativt syfte för betygssättning. Handledaren ska inte behöva tolka kunskapskrav eller uttrycka sig i form av ett omdöme utan ska utifrån sitt yrkeskunnande och med sitt yrkesspråk beskriva med vilken kvalitet eleven utfört momentet. Det är därmed yrkesämnesläraren som tolkar den muntliga information hen får av APL handledaren vid trepartssamtalet, och som bedömer utifrån kursens kunskapskrav. Före varje APL period arbetar APL samordnaren med att förbereda eleverna inför kommande APL. Olika insatser görs utifrån vilken årskurs som eleverna läser. Detta planeras tillsammans med rektor, APLsamordnare och övrig personal som tar fram planeringen inför kommande läsår. Stöd och råd i detta arbete finns att tillgå internt i från huvudmannen som har tillsatt en nationell APL utvecklare för NTI Gymnasiet. Inom ramen för de förberedande aktiviteterna för eleverna ingår det att gå igenom hela eller delar av de kursmoment som rektor har beslutat att förlägga till APL. Den yrkeslärare eller annan lärare som har hela eller delar av sina kursmoment förlagda till APL går igenom det centrala innehållet och kursmålen med eleverna. Detta kan planeras att göras under lärarnas egna lektioner men även planeras in under en heldag. Det finns även tillfällen när NTI Gymnasiet har arbetet med förberedande aktiviteter under en vecka. Eleverna får då även annan information, gästföreläsare, studiebesök och alumnielever som berättar om sina erfarenheter. Andra exempel på förberedande aktiviteter är intervjuer som APL samordnare gör med varje elev för att ha ett underlag inför att matcha rätt elev till rätt APL plats. Vid dessa intervjuer lyfter APL samordnaren vilka styrkor eleven har inom olika kurser och tar fram andra önskemål, extra anpassningar och särskilt stöd inför sin APL. NTI Gymnasiet har arbetat fram ett strukturerat arbetssätt under APL dels vad det gäller dokumentationen men även processerna och rutinerna som dokumentationen stödjer. För att följa elevernas lärande under APL och kunna stötta handledarna under APL perioden har yrkeslärarna regelbundna samtal med både handledarna och eleverna under APL perioden. Efter avslutad APL period följer skolan upp och utvärderar perioden tillsammans med eleverna, yrkeslärarna, betygssättande lärare och handledarna på APL företagen och eleverna presenterar sina upplevelser för andra elever Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Ej aktuellt Lägg till bilaga 12. Övrigt 12.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. Genom denna ansökan om nyetablering önskar den ansökande huvudmannen driva vidare IT Gymnasiet i Sverige AB:s utbildningar på NTI Uppsala. I den mån den ansökande huvudmannen beviljas tillstånd för de utbildningar som idag bedrivs av IT Gymnasiet i Sverige AB, samt efter godkännande beslutar sig för att genomföra ägarbytet, har IT Gymnasiet i Sverige AB inte för avsikt att fortsätta bedriva utbildning på orten, varpå tillstånden kan återkallas. Tillstånden för den befintliga huvudmannen ska således inte återkallas före det att ovanstående ägarbyte genomförts Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta.

29

30 NTI Uppsala Program ÅK 1 ÅK 2 ÅK 3 ÅK 4 Totalt EEDAT ESMUS NANAT SAMED TEINF VIINF TOTALT

31

32

33

34

35

36

37 NTI Uppsala Inriktning Belopp Kommunalt bidrag/elev 2018 EEDAT Kommunalt bidrag/elev 2018 ESMUS Kommunalt bidrag/elev 2018 NANAT Kommunalt bidrag/elev 2018 SAMED Kommunalt bidrag/elev 2018 TEINF Likviditetsbudget läsår 1 Resultatbudget läsår 1, 2 och 3 Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag Kommunalt bidrag Lån - Övriga intäkter Ägartillskott - Finansiering med egna medel - Annan finansiering - Övriga inbetalningar - Summa inbetalningar Summa intäkter Utbetalningar Utbildning och personal Kostnader Utbildning och personal Skolledning Skolledning Lärare Lärare Övrig personal Övrig personal Administration Administration Rekrytering - Rekrytering Fortbildning Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Kostnader för speciallokaler Möbler Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier Telefon, kopiator mm Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (inkl. programvaror, licenser) Datorer Övrigt Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (inkl. programvaror, licenser) Övrigt Information och annonsering Info och annonsering Elevhälsa Elevhälsa Skolmåltider Skolmåltider Försäkringar Försäkringar Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Övriga utbetalningar - Övriga kostnader APL-handledning APL-handledning Finansiella poster Finansiella poster Räntor - Räntor Amorteringar - Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa utbetalningar Summa kostnader Över-/Underskott Vinst/Förlust

38 Utredning av en elevs behov av särskilt stöd Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. (Skollagen 3 kap. 7) Utgå från den aktuella situationen och fyll i relevanta uppgifter i blanketten. Vissa uppgifter kan beskrivas kort medan andra behöver mer utrymme. Datum Textfälten utvidgas automatiskt nedåt Elevens namn Skola Personnummer Myndig År/program Omyndig Mentor Utredningsansvarig enligt uppdrag Utredares profession Utredares kontaktuppgifter (telefonnummer och e-postadress) Frågeställning Vilken frågeställning ligger till grund för utredningen? Bakgrund Tidigare stödinsatser och utredningar samt tidpunkt för dessa. Ja (bifoga ev bilaga) Gjord av: Befattning: Datum: Nej Eventuella kommentarer: Utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Uppdaterad

39 Utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Uppdaterad

40 Eleven i den aktuella skolsituationen Beskrivning av de aktuella förutsättningarna i skolmiljön/lärmiljön (organisationsgrupp- och individnivå). Faktorer på skol- och gruppnivå kan många gånger minska, förebygga eller förstärka hinder för lärandet. Beskrivning av organisationen kring eleven för att nå kunskapskraven Hur samarbetar skolans personal för att eleven ska nå målen i kursen? (Mentor, undervisande lärare förstelärare med spec.kompetens, arbetslag, elevhälsa m.fl.) Hur ser resursfördelningen ut i olika skolsituationer? Vilka förutsättningar ges i den lärandemiljö och i den grupp där eleven finns? På vilket sätt anpassas undervisningen och läromedel för eleven? (Inläst material, lättläst text, uppgifter etc. Finns detta dokumenterat om det också är extra anpassningar) Vilka olika/alternativa studiemiljöer används för eleven? Vilka lokalmässiga förutsättningar finns, t.ex. grupprum etc.? Hur är klimatet i gruppen och det sociala samspelet där eleven ingår kopplat till undervisning (klassrum, APL etc.) Närvaro/frånvaro Hur har undervisningen påverkats av lärares frånvaro, vikarier, inställda lektioner, byte av lärare etc. Vilka ev. mönster går att se i elevens närvaro/frånvaro? Utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Uppdaterad

41 Vilka möjligheter ges eleven för att utveckla de förmågor som undervisningen syftar till? Beskriv det stöd som eleven får i form av t.ex. extra anpassningar Utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Uppdaterad

42 Elevens egen bedömning och lärarens/lärarnas bedömning Vilka är elevens intressen och starka sidor och hur tas de tillvara? Enligt eleven: Enligt läraren/lärarna: I vilka situationer och på vilket sätt yttrar sig elevens svårigheter? Enligt eleven: Enligt läraren/lärarna: Övrig information: Trivsel, kamrater etc. Stödbehov Vilket stöd behövs för att eleven ska nå kunskapskraven? Enligt eleven: Enligt läraren/lärarna: Vilka förmågor/kunskaper i förhållande till undervisningens syfte är mindre väl utvecklade hos eleven och hur visar det sig? Finns lärares dokumentation om detta och hur ser den ut? Förmågorna/kunskaperna är definierade och specifika för varje ämne: Se Skolverkets ämnesplaner och kurser Enligt läraren/lärarna (om flera ämnen, ange för varje) Utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Uppdaterad

43 Utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Uppdaterad

44 Vilka kunskapskrav, delar av kunskapskrav är eleven på väg att nå respektive befaras ha svårt att nå? Finns lärares dokumentation om detta och hur ser den ut? Kunskapskrav är definierade i kursplanerna och är specifika för varje kurs. Examensmål är ämnesövergripande mål för utbildningen. Se Skolverkets ämnes- och kursplaner rser-och-program Enligt läraren/lärarna (om flera ämnen, ange för varje) Kurser där eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås Kurs Kommentar (hinder/möjligheter) Eleven uppvisar andra svårigheter vilket gör att skolan av olika skäl bedömer att eleven längre fram under skoltiden kan få svårigheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås Beskriv dessa (t.ex. frånvaro) Utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Uppdaterad

45 Utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Uppdaterad

46 Pedagogisk bedömning, sammanfattande analys och slutsatser Dessa ska utgå från undervisningens syfte, kunskapskraven och det centrala innehållet i kurserna. Följande personer har deltagit i utredningen Namn Profession Har samråd skett med elevhälsan? Ja, samråd har skett med elevhälsan genom att: Datum: Nej Behövs vidare utredning? Ja Nej Utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd, rektor ska således besluta om åtgärdsprogram (3 kap. 9 skollagen). Beslut sker på avsedd blankett Utredningen visar inte att eleven är i behov av särskilt stöd, rektor ska således besluta om att åtgärdsprogram inte ska utarbetas (3 kap. 9 skollagen). Beslut sker på avsedd blankett Om eleven inte bedöms vara i behov av särskilt stöd beskrivs hur behovet kan tillgodoses genom förändringar i organisationen och/eller genom extra anpassningar: Datum då rektor tagit del av utredningen Rektors underskrift Datum då elev tagit del av utredningen Elevs underskrift Datum då vårdnadshavare tagit del av utredningen (underårig elev) Vårdnadshavares underskrift Utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Uppdaterad

47 Utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Uppdaterad

48

49 INLEDNING NTI Gymnasiet har ett bra läsår bakom sig med goda resultat och positiv utveckling på flera parametrar. Den upplevda kvaliteten bland eleverna visar att eleverna trivs och att de upplever sin studiemiljö som god. Nöjdheten är generellt hög och ligger över AcadeMedias snitt, även om skillnader mellan våra skolor förekommer. Vi ser en över tid stabil kvalitetsutveckling i verksamheten, och på många av våra skolor nådde 100% av eleverna kraven för examen NTI Gymnasiet stabila utveckling med förbättrade kvalitetsresultat utgår bland annat ifrån ett systematiskt och strukturerat arbete via de framgångsfaktorer vi identifierat genom åren; fokus på elevhälsoteamens arbete och på inkludering av detta i verksamheten tydliga direktiv och strukturerat arbete med extra anpassningar och särskilt stöd täta uppföljningar av elevernas kunskapsutveckling som grund för både resursfördelning och underlag för kollegialt lärande regelbundna uppföljningar mellan skolchef och rektorer arbete i stabs- och ledningsgruppen för att tydliggöra behovet av stöd på respektive skola ett långsiktigt och målinriktat arbete med de fyra strategierna; resursfördelning, kollegialt lärande, pedagogiskt ledarskap och formativ bedömning Roger Karlsson NTI Gymnasiet Sverige/ Nordens Teknikerinstitut AB (fd IT Gymnasiet Sverige AB)

50 INNEHÅLL INLEDNING 1 INNEHÅLL 2 OM NYA NTI GYMNASIET 5 Om IT Gymnasiet Sverige AB 5 Om Nordens Teknikerinstitut AB 5 IT Gymnasiet och NTI Gymnasiets gemensamma erbjudande och program 6 En skola för alla 6 Tech-profilerade gymnasieutbildningar 6 En digital skola 6 Kompetenser 8 MÅL 8 Övergripande målsättning 8 Delmål Våra mål i förhållande till de nationella målen 9 FÖRUTSÄTTNINGAR 10 Finansiella förutsättningar 10 Organisatoriska förutsättningar 10 Personella förutsättningar 11 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 12 AcadeMediamodellen 12 Hur vi jobbar med systematiskt kvalitetsarbete inom IT Gymnasiet och NTI Gymnasiet 13 Uppföljning och analys 13 Ansvarsfördelning 14 Hur dokumenterar vi vårt kvalitetsarbete? 15 Hur förändrar vi? 15 HUVUDMANNENS ÅTGÄRDER OCH STRATEGIER 2017/ Huvudmannens åtgärder 2017/ Fokusområde 1: fortsatt ökad måluppfyllelse 17 Fokusområde 2: närvaro 17 Fokusområde 3: utveckling och internationalisering apl 17 Fokusområde 4: undervisningens kvalitet 18 APL 18 Nationell huvudmannagemensam apl-utvecklare 18 APL-konferenser 19 APL-konferensen hösten Internationalisering och digitalisering 19 APL-konferensen våren Internationalisering och digitalisering 19 2

51 Rektorskonferenser 20 Internationalisering 20 Beviljade projekt call Genomförda projekt under läsåret 2017/ Digitalisering 21 STRATEGIER FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 22 Pedagogiskt ledarskap 22 Kollegialt lärande 22 Formativ bedömning 23 Resursfördelning 23 Gemensamt utvecklingsarbete inför verksamhetssammanslagningen 24 Gemensamma rektorsmöten 24 Sveriges främsta techutbildningar 24 Gemensam konferens IT Gymnasiet 20 år och NTI Gymnasiet 50 år 24 Externa samarbetspartners och internt utvecklingsarbete 24 Gemensamma program 24 SAMLAD BEDÖMNING AV VERKSAMHETEN 2017/ Funktionell kvalitet 25 Andel elever med gymnasieexamen 25 Genomsnittlig betygspoäng (GBP) 31 Samtliga satta betyg- nationella program 33 Nationella prov 38 Nationella prov engelska 40 Nationella prov matematik 41 Nationella prov svenska 41 Huvudmannens kommentarer avseende nationella prov 42 Upplevd kvalitet 43 Nöjdhet, rekommendationsgrad och trivselgrad 43 Undervisning och studiemiljö 45 Likabehandlings- och värdegrundskartläggning 46 Trygghet och studiero elevenkäten 47 Undervisning undervisningsutvärderingen 47 Undervisning elevenkäten 48 UTVÄRDERING AV ARBETET MED STRATEGIER OCH FRAMGÅNGSFAKTORER 50 Elevhälsa, extra anpassningar och särskilt stöd 50 Arbetsplatsförlagt lärande APL 50 Pedagogiskt ledarskap 50 3

52 Sammanfattning 51 HUVUDMANNENS FOKUSOMRÅDEN OCH PLANERADE INSATSER 2018/ Fokusområde 1: Fortsatt ökad måluppfyllelse 52 Fokusområde 2: Närvaro 52 Fokusområde 3: Undervisningens kvalitet 52 4

53 OM NYA NTI GYMNASIET Läsåret 2018/19 blir ett spännande läsår för Nordens Teknikerinstitut AB och IT Gymnasiet Sverige AB. Under läsåret 2017/18 togs beslutet att från och med det pågående läsåret samla båda dessa huvudmän under en gemensam verksamhet och med gemensamma arbetssätt, gemensamt namn och gemensam ledning. Båda huvudmännen har under ett flertal år haft ett nära samarbete då båda ägs av AcadeMedia AB och har snarlika utbildningar. Det har utvecklats till att huvudmännen också har gemensamma arbetssätt som vi redogör för nedan. Totalt kommer NTI Gymnasiet att ha 25 skolor och över 6000 elever fr o m höstterminen 2018 och gemensamt satsar vi på att bli landets ledande aktör inom gymnasieutbildning inom tech. Vi formulerar vår gemensamma vision så här: Vi utbildar elever för att de ska kunna leda och navigera i en teknikdominerad framtid. Med tech, science och IT i fokus gör vi på NTI Gymnasiet dig beredd på framtiden vad den än må innebära och innefatta. Med tech, science och IT i fokus kan du nämligen göra vad du vill. Hos oss får du alla tankesätt och verktyg för att du ska kunna navigera framtidens möjligheter. Vi utmanar och prövar, så att dina dörrar hålls öppna för vad nu än vill göra I och med detta beslut gör båda huvudmännen fr o m hösten 2018 en gemensam kvalitetsrapport och en gemensam verksamhetsplan för att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet. I denna kvalitetsrapport har vi dock valt att sära på respektive huvudmans resultat för att tydliggöra att det, de facto, fortfarande är två olika huvudmän med olika resultat. Om IT Gymnasiet Sverige AB IT Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan grundades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala It-företag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns drygt 2500 elever inom IT Gymnasiet Sverige AB på 12 gymnasieskolor fördelade på följande orter: Göteborg, Helsingborg, Karlstad, Kristianstad, Skövde, Sundbyberg, Stockholm, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga och Örebro. Under läsåret 2017/18 gick den sista årskursen ut från skolan i Åkersberga. Om Nordens Teknikerinstitut AB NTI (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan NTI har sedan starten bedrivit distansutbildningar inom elektronik och teknik samt IT och data på uppdrag av kommuner, näringsliv och privatpersoner. Förutom att NTI är en av Sveriges största utbildningsanordnare inom vuxenutbildning har även företaget sedan början av 2000-talet bedrivit gymnasieutbildning. Huvudinriktningen har varit inom media och data men har under senare år även kommit att omfatta teoretiska utbildningar och då primärt Teknikprogrammet. 5

54 NTI Gymnasiet hade läsåret 2017/2018 nära 3600 elever fördelade på 14 gymnasieskolor på följande orter: Eskilstuna, Falun, Göteborg (två skolor), Malmö, Lund, Luleå, Sollentuna, Stockholm (två skolor), Sundsvall, Södertälje och Umeå. NTI Falun har under det gångna läsåret legat under en annan verksamhet inom AcadeMedia, Drottning Blankas Gymnasieskola, och ansökan om huvudmannabyte är inlämnad och godkänd av Skolinspektionen. IT Gymnasiet och NTI Gymnasiets gemensamma erbjudande och program Vårt gemensamma erbjudande är verksamhetens kärnvärden, det som gör våra utbildningar unika och som beskriver på vilket sätt vi ska uppnå de mål vi har satt för dem. En skola för alla På våra skolor ska alla elever, både i och utanför klassrummet, bli sedda och respekterade för den de är. Våra skolor utmärker sig genom att ha en trygg och trivsam skolmiljö. Varje elev ska utmanas och inspireras att nå sin fulla potential. Detta gör vi genom att möta eleven där han/hon befinner sig och anpassa undervisningen därefter. Tech-profilerade gymnasieutbildningar Vi erbjuder både högskoleförberedande och yrkesförberedande utbildningar med målet att förbereda våra elever för en värld där teknik används på många olika sätt och i olika sammanhang och där tech är en naturlig del av våra elevers vardag inom ramen för utbildningen. För att säkerhetsställa att utbildningen motsvarar samhällets förväntningar och behov så samverkar vi med högskola, andra eftergymnasiala utbildningar och näringsliv. En digital skola På IT Gymnasiet och NTI Gymnasiet ska vi ligga i framkant vad gäller det innovativa användandet av IKT (Informations- och kommunikationsteknik) som pedagogiskt verktyg. Detta innebär att vi ständigt måste granska, utvärdera och utveckla vår IKT-pedagogik. Genom att lära sig hantera framtidens digitala verktyg skapar vi förutsättningar för eleverna att lyckas med vidare studier och i arbetslivet. IT Gymnasiet och NTI Gymnasiet erbjuder följande nationella program på sina skolor: Programbeteckning EE ES SA TE HA EK NA Program El- och energiprogrammet inriktning dator- och kommunikationsteknik Estetiska programmet inriktning musik och inriktning estetik och media Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning medier, information och kommunikation Teknikprogrammet inriktning informations- och medieteknik och inriktning teknikvetenskap Handels- och administrationsprogrammet inriktning handel och service (enbart NTI Gymnasiet) Ekonomiprogrammet inriktning ekonomi (enbart NTI Gymnasiet) Naturvetenskapliga programmet inriktning naturvetenskap 6

55 Flest elever gick läsåret 2017/2018 Teknikprogrammet följt av El- och energiprogrammet. Dessa två program utgör kärnan i de båda verksamheterna. Utöver programmen ovan erbjuds också IB-programmet på IT Gymnasiet Skövde, fjärde tekniskt år (Te4) på IT Gymnasiet Skövde, NTI Gymnasiet Luleå, NTI Gymnasiet Lund och NTI Gymnasiet Umeå samt Språkintroduktion (IMSPR) för nyanlända på IT Gymnasiet Helsingborg och NTI Mediegymnasiet. Nedan framgår vilka skolor som finns inom våra verksamheter med huvudman (IT Gymnasiet, ITG och NTI Gymnasiet, NTI) samt det namn som skolan kommer att ha fr o m HT2018 då flera skolor byter namn som en följd av att verksamheten blir gemensam. Enhet Huvudman Nytt namn fr o m HT 2018 Startår Elever HT2017 Program- erbjudanden läsåret 2017/2018 ITG Sundbyberg ITG NTI Sundbyberg EE, TE, ES ITG Göteborg ITG NTI Johanneberg EE, TE, ES ITG Skövde ITG NTI Skövde EE, IB, TE, Te4 ITG Södertörn ITG NTI Södertörn EE, TE, ES, SA ITG Uppsala ITG NTI Uppsala EE, TE, ES, NA, SA NTI Göteborg NTI NTI Kronhus EE, TE, HA, EK NTI Malmö NTI NTI Malmö EE, TE ITG Västerås ITG NTI Västerås EE, TE, ES NTI Eskilstuna NTI NTI Eskilstuna EE, TE, ES NTI Mediegymnasiet NTI NTI Medie- gymnasiet ES, SA, IMSPR NTI Stockholm NTI NTI Stockholm ES, EE, TE NTI Sundsvall NTI NTI Sundsvall ES, EE, TE NTI Luleå NTI NTI Luleå ES, EE, TE, Te4 ITG Örebro ITG NTI Örebro EE, TE, ES NTI Falun NTI Byter huvudman ES, EE, TE 2018/2019 NTI Lund NTI NTI Lund ES, EE, TE, Te4 ITG Åkersberga ITG EE, TE, ES NTI Umeå NTI NTI Umeå ES, EE, TE, Te4 ITG Helsingborg ITG NTI Helsingborg EE, TE, ES, IMSPR NTI Sollentuna NTI NTI Sollentuna EE, TE, HA NTI Södertälje NTI NTI Södertälje EE, TE ITG Kristianstad ITG NTI Kristianstad EE, TE ITG Karlstad ITG NTI Karlstad EE, TE NTI Handels-gymnasiet NTI NTI Handels- gymnasiet EK, HA ITG Stockholm ITG NTI Gärdet ES, TE NTI Vetenskapsgymnasiet NTI NTI Vetenskapsgymnasiet Stockholm NA, TE Till läsåret 2018/2019 startar dessutom en ny verksamhet, NTI Vetenskapsgymnasiet Gävle, med naturvetenskapliga programmet och teknik-programmet. 7

56 Kompetenser Följande kompetenser ska våra elever efter avslutad utbildning besitta och våra medarbetare förmedla: Problemlösning Eleverna ska på ett effektivt sätt kunna lösa problem självständigt och tillsammans med andra. Kreativitet Eleverna ska självständigt och i samarbete med andra kunna ge förslag på idéer och hur man kan genomföra dessa. Ansvarstagande Eleverna ska på ett självständigt sätt kunna ta ansvar för sina studier, sin hälsa, sina beslut och sina handlingar. Social kompetens och kommunikativ förmåga Eleverna ska kunna samspela och kommunicera med andra personer enligt de demokratiska principer och värden vårt samhälle bygger på. Bred IT-kompetens Eleverna ska ha en hög digital kompetens och en för utbildningen relevant kunskap om informationsteknologins användnings- och utvecklingsområden. MÅL Övergripande målsättning IT Gymnasiet och NTI Gymnasiet ska erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar Delmål Dessa delmål sattes av den då gemensamma verksamhetsledningen bestående av den gemensamma utbildningsdirektören och verksamhetscheferna för de båda verksamheterna 2013 och de kommande fem läsåren som nu är avslutade. Kvalitet och effektivitet Delmål 1 andel med examen: Samtliga elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen. Delmål 2 genomsnittlig betygspoäng Samtliga elever ska på samtliga program ligga minst en enhet över rikssnittet, samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av den genomsnittliga betygspoängen samtidigt som överensstämmelsen mellan nationella provbetyg och satta kursbetyg är god. 8

57 Delmål 3 sysselsättning efter avslutade studier Andel studerande eller yrkesverksamma 3 år efter avslutad utbildning på någon av våra skolor ska ligga över 95 % Attraktivitet Delmål 4 Nöjdhet: Nöjdheten hos eleverna på våra skolor ska ligga 5 enheter över AcadeMedias snitt Trygghet Delmål 5- Trygghet: Alla elever på våra skolor ska känna sig trygga och respekterade samt inte utsättas för hot, kränkningar eller trakasserier Våra mål i förhållande till de nationella målen Ett av syftena med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Med de nationella målen för utbildning menas de mål som anges i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplanerna och andra författningar som reglerar verksamheten. Ytterst handlar det om att alla barn och elever ska erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet oberoende av bostadsort, kön och social eller ekonomisk bakgrund. Våra mål utgår från de nationella målen och syftar till att eleverna får en god utbildning samtidigt som de är nöjda med sin utbildning och är trygga på skolan. 9

58 FÖRUTSÄTTNINGAR Finansiella förutsättningar För att kunna vara framgångsrik som huvudmän avseende kvalitet och kvalitetsutveckling krävs en stabil och långsiktig strategi. Det kräver också en stabil och långsiktig finansiell planering samt effektivt utnyttjande av ekonomiska resurser. IT Gymnasiet och NTI Gymnasiet har båda en stark ekonomi och finansieras uteslutande av den elevpeng som respektive elevs hemkommun betalar. Jämna elevintag gör att de finansiella förutsättningarna är utmärkta. En av de framgångsrika strategier som både IT Gymnasiet och NTI Gymnasiet använder sig av är resursfördelning. Resursfördelningen sker dels på enhetsnivå, dels på huvudmannanivå där svagare presterande enheter tilldelas ökade resurser. Materiellt är skolorna väl rustade och varje år avsätts betydande summor till investeringar och läromedel och samtliga skolor har idag tillgång till skolbibliotek. Organisatoriska förutsättningar Under det gångna läsåret valde verksamhetschefen för NTI Gymnasiet, Fredrik Wegbratt, att avsluta sin tjänst strax efter årsskiftet och då blev dåvarande verksamhetschefen för IT Gymnasiet, Roger Karlsson, verksamhetschef för båda huvudmännen vilket också var en naturlig utveckling givet det förekommande samgåendet. I samband med det skiftet tillträdde två verksamhetssamordnare som stöd till verksamhetschef under vårterminen. Dessa båda kommer att fr o m hösten 2018 vara skolchefer enligt den nya rollen som skrivits in i skollagen fr o m HT2018. På våra skolor har det endast skett tre rektorsbyten, på IT Gymnasiet Göteborg där bytet skedde vid jul till följd av att tidigare rektor blev verksamhetssamordnare och där den tidigare biträdande rektorn blev rektor, på NTI Eskilstuna där en tidigare förstelärare på skolan axlade rektorsrollen vid läsårsstart och på NTI Gymnasiet Umeå där den nye rektorn började i mitten av höstterminen Det faktum att det inte är fler byten av våra pedagogiska ledare är positivt för stabiliteten och långsiktigheten på våra skolor. Avseende anställda lärare har det skett få förändringar sett till verksamheterna som helhet och generellt och historiskt har det varit låg rörlighet vilket är positivt då det underlättar byggandet av redan påbörjade kvalitativa insatser. På huvudmannanivå består organisationen av en utbildningsdirektör samt som sagt, en verksamhetschef och två verksamhetssamordnare. Till sin hjälp har de en stab bestående av en businesscontroller, en kvalitets- och utvecklingsansvarig, en APL-samordnare, en fastighetsansvarig, en HR-ansvarig och en marknadsansvarig Det finns även stöd i form utav bl a skoljurist, medicinskt verksamhetsansvarig och IT-support Stabens primära uppgift är att få ytterligare kraft i det systematiska kvalitetsarbetet och stötta skolorna att nå ökad måluppfyllelse. 10

59 Personella förutsättningar Som nämnts ovan har det skett tre rektorsbyten under året. Alla rektorer har en gedigen erfarenhet som pedagogiska ledare och har god pedagogisk utbildning. Flera av rektorerna har rekryterats internt bland våra skickliga lärare. Bland lärarna har vi också en god stabilitet. Att rekrytera kompetenta medarbetare och lärare idag är svårt, särskilt inom våra specialområden kring nätverk och IT/programmering samt i naturvetenskapliga ämnen och teknikämnet. Totalt sett har IT Gymnasiet 74,6% med legitimation och behörighet i minst ett ämne och NTI Gymnasiet har 76,3% med legitimation och behörighet i minst ett ämne. Detta är nära rikssnittet på gymnasiet som är 76,8%. Bland de gymnasiegemensamma ämnena är dock andelen med behörighet högre. 11

60 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Enligt skollagen ska kvalitetsarbetet bedrivas både på huvudmannanivå och på varje skolenhet. Kravet på att följa upp och utvärdera utbildningens kvalitet är inte nytt. Sedan början av 1990-talet har ansvarsfördelningen inneburit att staten anger mål, krav och riktlinjer för utbildningen. Huvudmannen ansvarar för att organisera utbildningen samt för att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen för att vid behov kunna förbättra verksamheten så att målen uppfylls. Rektorer och personal ansvarar för att tillämpa skollag, läroplaner, ämnesplaner och kursplaner samt övriga bestämmelser. Huvudmannen är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar för skolorna att bedriva kvalitativ och likvärdig utbildning. Rektorn är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete samt för att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna. Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje barn och elev att utvecklas så långt det är möjligt i förhållande till de nationella målen. AcadeMediamodellen IT Gymnasiet och NTI Gymnasiet ingår i AcadeMedia som är norra Europas största privata utbildningsaktör. AcadeMedia har cirka elever och deras föräldrar har valt AcadeMedias förskolor, grundskolor och gymnasieskolor varav cirka elever går på gymnasiet. Ytterligare vuxna går på någon av AcadeMedias vuxenutbildningar. AcadeMedia finns i Norge samt över hela Sverige, från Boden i norr till Malmö i söder och arbetar alltså inom hela utbildningskedjan, från förskola hela vägen till vuxenutbildning. AcadeMedia har drygt 650 enheter och skolor, samt ungefär medarbetare (november 2018). Inom koncernen finns dryga tjugotalet huvudmän som alla har enats om samma utgångspunkter för det gemensamma kvalitets- och utvecklingsarbetet, det som kallas AcadeMediamodellen. Modellen syftar till att säkerställa att alla gör det de ska, att alla gör det bra och att alla hela tiden blir bättre på att förverkliga det uppdrag vi har. Bland annat utgår vi från en gemensam kvalitetsdefinition, med tre kvalitetsbegrepp: - Funktionell kvalitet- i vilken grad målen för utbildningen nås - Upplevd kvalitet- i vilken grad vi vinner våra elevers förtroende och motsvarar deras förväntningar - Ändamålsenlig kvalitet- i vilken grad våra elever efter avslutad utbildning känner sig rustade att gå vidare i studie- och yrkeslivet. Därtill följer vi också upp i vilken grad skolorna lever upp till de grundläggande krav som ställs utifrån skollag och gymnasieförordning. AcadeMediamodellen säkerställer en samsyn kring de nationella målen och en enhetlig kvalitetsuppföljning och transparens mellan huvudmännen. Samtidigt ger den stort friutrymme till de olika huvudmännen att driva systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete utifrån varje enskild verksamhets behov. 12

61 Hur vi jobbar med systematiskt kvalitetsarbete inom IT Gymnasiet och NTI Gymnasiet Övergripande ansvar för hela verksamheten har utbildningsdirektören och det operativa ansvaret åligger verksamhetschefen. Rektorerna har förstås också ett stort ansvar att tillsammans med sin personal öka måluppfyllelsen. Därtill har såväl verksamhetschef som rektorerna stöd av en kvalitets- och utvecklingsansvarig vars främsta uppgift är att skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete skall tas tillvara och att se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå samt att se till att rektorerna och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. Verksamheter behöver ständigt utvecklas och det är viktigt att det sker i samråd med elever, föräldrar och personal. Systematiskt kvalitetsarbete är omfattande och handlar om uppföljning och analys, om delaktighet och om förändring av människors förståelse och agerande. Det handlar om att sätta in adekvata åtgärder för att nå önskad effekt och det handlar om att ha sin utgångspunkt i forskningen om lärande och skolutveckling. Uppföljning och analys Inom IT- och NTI Gymnasiet arbetar vi systematiskt med uppföljning av elevers kunskapsresultat men för att möjliggöra förändringar på organisationsnivå arbetar vi också systematiskt med att analysera och utvärdera resultaten. Kunskapsutveckling, extra anpassningar och särskilt stöd (EWS) EWS (Early Warning System) eller proaktiv elevavstämning är ett digitaliserat system i vår lärplattform Schoolsoft där varje undervisande lärare fyller i en summativ betygsprognos för varje enskild elev. Vid risk för att eleven inte når målen rödmarkeras aktuell kurs för eleven. Systemet uppdateras löpande och ger information om elevernas kunskapsutveckling och behovet av extra anpassningar och särskilt stöd, vilket ger rektor goda förutsättningar att besluta om lämpliga åtgärder (t.ex. effektivt resursfördelande för ökad måluppfyllelse som är en av våra gemensamma strategier). Elevavstämningen uppdateras månatligen på de flesta enheter men huvudmannen ställer krav på tre gemensamma avstämningar per läsår. I samband med de tre elevavstämningarna med huvudmannen, gör rektor tillsammans med personalen kontinuerliga analyser av resultat och identifierar behov för ökad måluppfyllelse samt genomför åtgärder baserat på dessa. Kunskapsresultat (Betygsresultat, andel med examen, GBP) I slutet av juni sammanställs all betygsdata från skolorna och analyseras på skol- och huvudmannanivå utifrån skol-, program-, ämnes-, klass-, och kursnivå. Dels tittar vi på andelen elever som fått en examen och på avgångselevernas genomsnittliga betygspoäng, dels på den sammantagna betygsfördelningen på skolorna. Särskild uppföljning görs i de gymnasiegemensamma ämnen som i vissa fall innehåller kurser som är direkt behörighetsgivande (matematik, engelska, svenska samt gymnasiearbetet). Analyserna är ett viktigt underlag för huvudmannens, rektors och lärares utvärdering av det gångna läsårets arbete och det fortsatta arbetet med att utveckla verksamheten. Likabehandlings- och värdegrundskartläggning 13

62 Fr o m läsåret 2017/18 genomförs i oktober varje läsår en huvudmannagemensam Likabehandlingsoch värdegrundskartläggning för båda huvudmännen. Denna syftar till att ge underlag för vidare analys inför uppdateringen av skolornas plan mot kränkande behandling och till att kartlägga risker för diskriminering. Det blir också ett sätt för huvudmannen att följa upp det huvudmannaansvar som finns att ta emot och utreda anmälningar om kränkande behandling Undervisningsutvärderingar (undervisning) Eleverna fyller två gånger om året i lokala undervisningsutvärderingar i vilka rektor och lärare får input kring hur eleverna uppfattar att undervisningen bedrivs t ex hur väl eleverna känner till mål och syfte samt i vilken utsträckning de kan påverka undervisningens innehåll och examinationsformer. Nöjdhet (elevenkät) i likhet med hela AcadeMedia genomför våra skolor en årlig elevenkät i början av vårterminen i vilken eleverna svarar på frågor om hur de uppfattar sin skola avseende bl.a. trivsel, undervisning, studiemiljö, trygghet och attraktivitet. Skolinspektionens tillsyner och interna granskningar (grundläggande krav) Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyner av samtliga huvudmän i Sverige. I en sådan tillsyn granskar Skolinspektionen om huvudmannen och skolorna uppfyller kraven i de lagar och förordningar som reglerar verksamheten. Inom IT- och NTI Gymnasiet genomförs därutöver med viss regelbundenhet interna granskningar på alla våra skolor, så att alla skolor får en extern tillsyn eller en intern granskning minst vartannat läsår. De interna granskningarna utgår från Skolinspektionens tillsynsmodell och gör att huvudmannen har koll på huruvida skolorna lever upp till de grundläggande krav som ställs i skollag och andra författningar, samt om skolornas processer fungerar väl och leder till ökad måluppfyllelse. Om det upptäcks brister i exempelvis undervisningen, skolans elevhälsoarbete eller i den pedagogiska ledningen och kvalitetsarbetet på en enhet, utarbetas särskilda handlingsplaner. Identifierade brister skall normalt vara åtgärdade inom tre månader. Våra interna granskningar utförs av två internutbildade interngranskare inom AcadeMedia varav en är kvalitets- och utvecklingsansvarig för just den granskade skolan. De interna granskningarna ger huvudmannen en god bild av både den enskilda skolans men också varumärkets utvecklingsområden och ger på så sätt beslutsunderlag för olika utbildningsinsatser på både lokal och övergripande nivå. Ansvarsfördelning Rektor ansvarar för att, med stöd från kvalitets- och utvecklingsansvarig, sammanställa resultaten av olika undersökningar och uppföljningar, samt för att tillsammans med arbetslagen arbeta med analyser utifrån kunskapsresultat, nöjdhet och andra för verksamheten viktiga kvalitativa aspekter. Rektor ansvarar också för att det digitala systemet för EWS/Elevavstämning sköts på den lokala enheten och därigenom se till att eleverna får de extra anpassningar och/eller särskilt stöd de behöver och har rätt till. Huvudmannen följer genom verksamhetschef upp skolornas arbete via månadsrapporter från rektorerna där de beskriver och för en dialog kring arbetet med strategierna och målen. Vidare skickas 14

63 resultaten från respektive enhets EWS/Elevavstämning in tre gånger per år. Huvudmannen gör utifrån dessa en bedömning om särskilda resurser måste tillsättas samt har tät uppföljning på enheter med sämre resultat. Om en skola har mera omfattande utmaningar så hjälper också olika stabsfunktioner till, t.ex. genom att besöka skolan. Arbetet med de olika verksamhetsuppföljningarna och de övriga undersökningarna och utvärderingarna leder till ett gediget underlag för bedömning av behovet av utvecklingsinsatser för skolan på både individ-, grupp- och enhetsnivå. Hur dokumenterar vi vårt kvalitetsarbete? Kvalitetsrapport och arbetsplan Senast 1 oktober skall varje enskild skola ha inkommit med en kvalitetsrapport för föregående läsår. Rapporten innehåller historik om skolan, fakta om antal anställda och elever, vilka program som bedrivs, mål, vision och verksamhetsidé bland mycket annat. I rapporten skall rektor i samråd med elever och personal sammanställa sina resultat (funktionell kvalitet) t ex. genomsnittlig betygspoäng och andel elever som nått gymnasieexamen. Dessutom skall rektor redogöra för överensstämmelsen mellan nationella provbetyg och kursbetyg. Rektor skall vidare sammanställa resultaten utifrån den upplevda kvaliteten (nöjdhet, trivsel och rekommendationsgrad). Därefter skall resultat och genomförda aktiviteter analyseras bl.a. utifrån verksamhetsuppföljningar och elevernas utvärderingar. Slutligen skriver rektor tillsammans med personal och elever en separat lokal arbetsplan för det kommande läsåret innehållande aktiviteter för att öka måluppfyllelsen. Hur förändrar vi? Då vi har reflekterat, utvärderat och analyserat samt skapat nya aktiviteter gäller det att se till att det överenskomna verkligen sker. Genom att ha stor transparens i kvalitetsarbetet och låta alla komma till tals och vara delaktiga underlättas implementeringen. Huvudmannen och rektor måste skapa möjligheter till förändring av befintlig förståelse och nya kunskapsinsikter. Detta sker genom olika utbildningsinsatser på olika nivåer, läsecirklar och genom att skapa tid och arenor för erfarenhetsutbyte både inom den egna skolan och mellan skolor men även mellan andra huvudmän. Verksamhetschefen följer månatligen upp resultat och aktiviteter via månadsrapport och månadssamtal. Av våra pedagogiska ledare önskar vi att de skall auskultera hos sina anställda och hos varandra. Inom ramen för det kollegiala lärandet auskulterar de flesta av våra lärare hos varandra och flera skolor använder videofilmning för att vidareutveckla sina lärare. Rektorerna måste synliggöra den kontinuerliga kunskapsutvecklingen och ha uppföljningssystem så att de tidigt kan omfördela/tillsätta resurser i de klasser eller till den elev eller lärare som behöver detta. Systematiskt kvalitetsarbete fordrar kontinuitet, tålamod och långsiktighet varför vi har tidsatt viktiga händelser men också slagit fast särskilt viktiga aktiviteter enligt följande: Augusti: Samtal med samtliga anställda på skolan. Genomgång av verksamhetsuppföljningar, arbete med skolans kvalitetsrapport och lokala arbetsplan. Färdigställande av kvalitetsrapporten. 15

64 September: Samtal med elever om innehåll i kurser, examinationsformer och upplägg. Pedagogiska samtal vilket innebär enskilda samtal mellan undervisande lärare och rektor där läraren beskriver kursupplägg, hur de arbetar med nyckelkompetenser och värdegrundsfrågor m.m. Elevråd Oktober-november: Klasskonferenser, utvecklingssamtal samt auskultationer rektor-lärare men även lärare-lärare. Elevråd. EWS Likabehandlings- och värdegrundskartläggning, undervisningsutvärdering Huvudmannarapporten skrivs. December: Medarbetarsamtal (bl.a. uppföljning av de pedagogiska samtalen). Elevråd Januari-februari: Medarbetarsamtal. Elevråd. Klasskonferens. Auskultation. EWS. Elevenkät Mars: Analys och återkoppling av elevenkät. Elevråd. Klasskonferens. Auskultation April-maj: EWS. kursutvärdering. Elevråd, fortsatt arbete med resultat utifrån elevenkät. Individuella verksamhetsuppföljningar. Juni: Resultat avseende betyg, nationella prov och examen sammanställs och analyseras. Börja arbeta med årets kvalitetsrapport Ovanstående lista är på intet sätt fullständig utan det finns ytterligare en mängd aktiviteter som sker kontinuerligt utifrån den enskilda skolans valda strategier och aktiviteter. Betygs- och bedömningskonferenser, identifiering av elever i behov av särskilt stöd och ett välfungerande EHTarbete måste också till men bör betraktas som hygienfaktorer och ligger därför normalt utanför kvalitetshjulet. 16

65 HUVUDMANNENS ÅTGÄRDER OCH STRATEGIER 2017/2018 Huvudmannens åtgärder 2017/2018 Utifrån föregående års sammanfattning och slutsatser tillsammans med skolornas kvalitetsrapporter identifierades inför läsåret 2017/2018 följande fokusområden att arbeta vidare med inom båda huvudmännen. Fokusområde 1: fortsatt ökad måluppfyllelse Arbetet med att förbättra måluppfyllelsen har pågått flera år och varit framgångsrikt. Under läsåret fortsatte detta och vi genomförde utöver det löpande arbetet följande insatser: - Kollegialt lärande i lärteam under ledning av förstelärarna med bibehållet fokus på att utveckla arbetet med EWS, extra anpassningar och undervisningen - Nytt stöd och ny process för planering och EWS/elevavstämning infördes i vår lärplattform Schoolsoft - Regionsforum anordnas med pedagogiskt innehåll - Särskilt fokus riktades på att främja närvaro/minska frånvaro (se nedan) Fokusområde 2: närvaro En stor del av de elever som inte lyckats nå examen har en betydande frånvaro. Frånvaron är hög för en relativt stor grupp elever och vi såg och ser att ökad närvaro är en viktig framgångsfaktor för att kunna förbättra vår måluppfyllelse ytterligare. Vi har bl a genomfört följande insatser: - Frånvaron följs upp månadsvis i månadsavstämningar mellan rektor och verksamhetschef. - Närvarofrämjande insatser har varit ett tema för kollegialt lärande mellan rektorer på rektorsmöten och i regionsmöten Fokusområde 3: utveckling och internationalisering APL Under två år har IT Gymnasiet och NTI Gymnasiet arbetat tillsammans med utveckling av APL. Det arbetet fortsatte under läsåret 2017/2018 då vi även utvecklat APL-en ytterligare genom ett EUfinansierat projekt för APL utomlands för ca 100 elever under läsåret. De insatser som framförallt vår nationella APL-samordnare planerade inför läsåret var: - Stärka systematiska kvalitetsarbetet för APL genom att ha en del för fortsatt utveckling av APL i den lokala arbetsplanen - Stärka kopplingen mellan yrkeskurser och APL genom att såväl nationellt som lokalt involvera lärarna mer och i större omfattning tydliggöra tidsfördelning och koppling mellan kursernas undervisning på skolan och APL. - Fortsatt gemensamt stöd kring arbete med anskaffning av APL-platser, processer och APLkonferenser under ledning av huvudmannagemensam APL-utvecklare 17

66 - Lokala programråd ska finnas och verka för utökat samarbete på samtliga skolor. - Internationell APL genomförs med finansiering via EU-projekt som samordnas av en huvudmannagemensam APL-utvecklare. Yrkeslärare eller annan personal från skolorna besöker eleverna under samordning av APL-samordnare. Vad eleverna lärt sig dokumenteras Fokusområde 4: undervisningens kvalitet Under flera läsår har fokus legat på att utveckla undervisningen och insatser har gjort för kollegialt lärande kring bl a betyg och bedömning och extra anpassningar. Under läsåret 2016/2017 hade resultaten vad gällde funktionell kvalitet såsom andel examen förbättrats men elevernas upplevelse av undervisningen i Elevenkäten visade på fallande resultat inom de frågor som rör undervisning och arbetsro. Vi har därför valt att genom nedanstående insatser arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet. Insatser inom detta område som planeras är: - Ny gemensam modell för uppföljning av undervisningens kvalitet på lärarnivå har utvecklats med fokus på likvärdighet inom och mellan skolor - Fortsatt arbetet med kollegialt lärande i lärteam på skolorna fokus undervisning och extra anpassningar (se fokusområde 1) - Det digitala stödet i vår lärplattform Schoolsoft utvecklas genom ett bättre planeringsverktyg och EWS/Elevavstämning görs i Schoolsoft. - Läslyftet har genomförts med flera lärare. APL Samverkan skola arbetsliv är avgörande för kvalitén på våra yrkesutbildningar där APL är en viktig arena som möjliggör detta. Som huvudman satsar vi på att lyfta och utveckla våra yrkesutbildningar, APL-samordnare, yrkeslärare, rektorer och annan berörd personal som arbetar med APL. Som ett led i vårt systematiska kvalitetsarbete genomför vi en rad olika insatser: Nationell huvudmannagemensam APL-utvecklare Huvudmännen har under läsåret 2017/2018 successivt ökat resurser för att kunna stötta skolenheterna och samordna centrala funktioner för APL genom den tillsatta huvudmannagemensamma APLutvecklaren. Till skillnad i från Skolverkets nationella APL-utvecklare arbetar vår huvudmannagemensamma APL-utvecklare internt med stöd till IT Gymnasiet och NTI Gymnasiet, driver APL-konferenser och annat utvecklingsarbete för yrkesutbildningarna inom de båda varumärkena. Vår huvudmannagemensamma APL-utvecklare besöker skolor utifrån efterfrågan och behov. Vid besöken identifieras nuläge och berörd personal arbetar fram en plan för APL-verksamheten tillsammans med vår huvudmannagemensamma APL-utvecklare. Om efterfrågan och behov framkommer med att tydliggöra ansvarsfördelningen bland berörd personal på skolan, görs detta utifrån de APL-rutiner som är framtagna. Berörd personal kan även få råd och stöd i sakfrågor, olika processer, lyfta olika möjligheter till utveckling, tjänsteplanering, resursfördelning, periodförläggning, förlägga kursmoment till APL, driva utredningar, delta vid programråd, hållit i förberedande föreläsningar och seminarium för elever på flera olika skolor. 18

67 Att styra, planera, leda, organisera och kvalitetssäkra APL-verksamheten på varje skolenhet är ett komplext arbete. Att det då finns ett internt stöd centralt som kan stötta lokala APL-samordnare, yrkeslärare, rektorer och annan berörd personal på våra yrkesutbildningar i frågor som rör APL och samverkan skola och arbetsliv har varit en mycket uppskattad satsning. Vi anordnar även en internutbildning för nya APL-samordnare och nya rektorer. Dels för att APLsamordnare ska kunna komma in i arbetet så fort som möjligt men även för att säkerställa kvalitén i genomförandet samt att de ska vara väl insatta i de stöddokument och processer som är framtagna för att underlätta arbetet med APL-verksamheten. Vid denna internutbildning deltar även nya rektorer för att de ska ha full insyn i APL-verksamheten och ha en god förståelse för APL-samordnarens arbete, de lagkrav och skyldigheter som ställs på skolor med yrkesutbildningar. Även flera APL-samordnare som inte är nya återkommer vid detta tillfälle för att hålla sig a jour med sitt arbete APL-konferenser Kontinuerligt genomför vi APL-konferenser varje termin där vi nu kan se en tydlig utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet inom detta område. APL-konferenserna har under flera års tid utvecklats till att bli ett forum för kollegialt lärande, fortbildning och utveckling av APL-verksamheterna lokalt på våra skolor. Varje APL-konferens genomsyras av ett utvecklingsområde som blir det övergripande temat för hela konferensen. Konferenserna ger utrymme för diskussioner, kollegialt lärande och utbyte av erfarenheter, utvecklingsmöjligheter och goda exempel. APL-konferensen hösten Internationalisering och digitalisering Vid varje APL-konferens utgår huvudmannen utifrån behov från våra skolenheter och de prioriterade utvecklingsområdena för att sätta temat på konferensen. Med beviljade Erasmus+ medel, för att skicka elever utomlands för att göra delar av sin APL, har det varit fokus på utvecklingsarbete och kvalitet. Universitets och Högskolerådet inledde dagarna där de lyfte olika möjligheter till skolutveckling genom internationalisering. Detta ledde till att två av våra NTI skolor skrev som koordinator var sin Erasmus+ Strategiska partnerskapsansökan som även beviljades i juni 2018 och en skola ingick som partner i ett Erasmus+ Strategiska partnerskap. I det arbetet hade de även stöd från huvudmannen genom den gemensamma APL-utvecklaren. Under konferensen deltog representanter från partnerorganisationerna i Storbritannien där vi fokuserade på kvalitet i genomförande. Goda exempel, på förberedande arbete, genomförande i processerna och det systematiska kvalitetsarbetet för APL både nationellt och internationellt, lyftes. Ung företagsamhet i Sverige delade möjligheter till utveckling för våra elevers lärande och skolor. I samband med det nationella beslut som fattades kring digitaliseringsstrategi tog huvudmannen upp diskussionen med skolorna kring hur vi skulle kunna möta upp detta inom området för APL och presenterade olika digitala lösningar som kan vara till stöd i det arbetet. Regeringen beslutar om nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. ( APL-konferensen våren Internationalisering och digitalisering Under läsåret har vi arbetat fokuserat på att utveckla organisation, rutiner, stöd, processer och kvalite i arbetet med APL-utomlands. Under konferensen fick alla deltagare en internutbildning av vårt dataskyddsombud där frågor som rör elever som är ute på APL och hantering av företagskontakter 19

68 behandlades. Konkreta exempel utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv på hur olika skolor har arbetat med extra anpassning och särskilt stöd för elever med särskilda behov ute på APL belystes. Under vårt internationella fokusarbete kom specialister i från Universitets- och Högskolerådet och genomförde en workshop som innebar att samtliga deltagare fick utbildning, inlogg och uppstart i arbetet med etwinning och School education Gateway. Vi tog även in av Sveriges ledande ECVET experter, Pernilla Öhberg som vägledde och stöttade i dokumentation som är kopplat till att arbeta med det Europeiska kvalitetssystemet, ECVET. Rektorskonferenser Under sommarkonferensen för rektorerna i juni presenterades årets resultat och utveckling av APLverksamheten och internationaliseringsarbetet. Som en del i det systematiska kvalitetsarbetet gick vi även igenom vikten av att arbeta med ECVET för att att kvalitetssäkra lärandet som ska ske för eleverna på APL-utomlands. Inför detta hade även den gemensamma APL-utvecklaren tillsammans med representanter från skolorna tagit fram ett nytt system för att underlätta arbetet med dokumentationen i internationaliserings projekten. Internationalisering Vår huvudmannagemensamma APL-utvecklare för IT- och NTI Gymnasiet har deltagit vid flera planeringsaktiviteter som anordnats av Universitets- och högskolerådet. En del i det genomförda arbetet är också nätverkande och besöka partnerorganisationer, företag och värdfamiljer i andra länder. I februari 2017 lämnades ansökan in för NTI Gymnasiet och IT Gymnasiet för Erasmus+ mobilitet yrkesutbildning som ett gemensamt konsortium. Detta innebär i korta drag att endast en större ansökan skrivs för alla skolor och många processer går att samordna för att underlätta för skolorna att genomföra projektet med god kvalitet. Ansökan beviljades med 115 elever med möjlighet att göra delar av sin APLutomlands i Storbritannien men även 5 elever till Portugal med ambition att utveckla projektet mot hela Europa på sikt. Över 100 elever har under läsåret 2017/2018 varit utomlands för att göra delar av sin APL. Vi har även ifrån huvudmannanivå satt kravet att det är minst en medföljande lärare eller rektor per grupp elever som åker vilket har inneburit att 20 personer ifrån skolorna också har varit med inledningsvis under elevernas vistelse i värdlandet. I det förberedande arbetet med varje skola har den gemensamma APL-utvecklaren gått igenom hur hela processen i projektet ska hanteras, därefter har löpande veckovisa avstämningar skett inför, under och efter att varje elevgrupp har varit iväg. Beviljade projekt 2018 Erasmus+ strategiska partnerskap skola KA229 Entreprenörskap(koordinator), NTI Göteborg Erasmus+ strategiska partnerskap yrkesutbildning KA202 ECVET for IT (koordinator), NTI Malmö Erasmus+ Mobilitet skola KA personalmobiliteter varav 32 kurser och 50 jobbskuggningsmobiliteter Erasmus+ mobilitet yrkesutbildning KA elevmobiliteter 20

69 Genomförda projekt under läsåret 2017/2018 Erasmus+ mobilitet yrkesutbildning KA elevmobiliteter och 19 medföljande lärare/rektorer Erasmus+ strategiska partnerskap skola KA229 Digital teaching in natural scientific subjects (partner), NTI Lund Kontaktseminariun, study visits och andra transnational meetings Kontaktseminarium, 2 personer Study visits, 3 personer Transnational meetings, 2 personer Digitalisering För att möjliggöra och underlätta samarbetet med APL-platser inom våra regionala grupper och för framtida nationella samarbeten, är en gemensam digital plattform en förutsättning. Schoolsofts planeringsverktyg är i linje med det digitala stöd som behövs för att kunna dokumentera och följa elevens lärande under APL. Under läsåret har en digital plattform byggts upp för APL-utomlands. En del som hanterar arkivering av all obligatorisk dokumentation och en annan del med stöd dokumentation kopplat till APL-utomlands. Det har även skapats en digital plattform där samtlig stöddokumentation för APL-verksamheten finns att tillgå. Detta för att underlätta för varje skolenhet och för att kvalitetssäkra gemensam dokumentation. 21

70 STRATEGIER FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE Sedan 2013 har vi tillsammans inom båda verksamheterna successivt utvecklat en djupare förståelse för vilka processer som har störst effekt på lärande och utveckling, för såväl våra rektorer och lärare som för våra elever. Med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet har vi enats om fyra strategier som syftar till att utmana organisationen, dess befintliga kunskapsramar och dess olika nivåer (ledning, stödfunktioner, skolledning och pedagoger). Några av de viktigaste influenserna i arbetet med att ta fram strategierna har varit; Viviane Robinson, Student-Centered Leadership (2011) Skolverket, Forskning för klassrummet - vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken (2013) Helen Timperley, Det professionella lärandet inneboende kraft (2013) John Hattie & Gregory Yates, Hur vi lär - Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser (2014) Per Kornhall, Förstelärare en handbok (2015). Pedagogiskt ledarskap Vi ser pedagogiskt ledarskap som ett mönster av påverkan från flera aktörer, och inte endast från en enstaka person. Genom att öka utbytet mellan skolledare och lärare i pedagogiska och didaktiska frågor uppmuntras till ökat engagemang och lärarlärande, vilket i sin tur spiller över på eleverna. Främjandet och deltagandet i det professionella lärandet underlättas om man som rektor är tydlig med vilka som ingår i den klass man lärleder. Att identifiera lärandemål för sig själv som rektor är en viktig aspekt i ledarskapet. Kollegialt lärande En förutsättning för kollegialt lärande är att skolledare skapar gemensamt utrymme för kunskapsfördjupande möten för lärarna på våra skolor. Med start läsåret 2014/15 infördes därför två timmars lärteamstid per vecka på samtliga skolor. Inom ramen för detta har flera av skolorna har genomfört matematiklyftet (skolverket) och den webbaserade kursen om bedömning och betygsättning (Karlstad Universitet/Skolverket). Andra vanliga tematiseringar i lärteamsarbetet har varit gemensam läsning och diskussion av forskningstexter kring bedömning för lärande, feedback, mindset och motivation i syfte att utöka repertoaren av undervisnings- och bedömningsalternativ. I den modell för lärande organisation som arbetats fram inom ramen för strategierna finns också fokus på ett tidigt varningssystem (EWS). Förklaringen till förkortningen EWS kommer ur engelskans Early 22

71 Warning System och kan härledas till varningssystem inom logistikbranschen där de införts för att hålla koll på om varor finns på plats eller inte. Arbetet med det tidiga varningssystemet förutsätter att lärare kontinuerligt signalerar förväntningarna på den egna undervisningen. En annan förutsättning är att det finns möjligheter för lärare att i lärteam begripa och skapa bryggor till ny praktik utifrån de mönster och analyser som görs. Formativ bedömning Två särskilt viktiga och utmanande kunskapsområden rörande undervisningens kvalitet är lärarledd undervisning och formativ bedömning. I stället för att bara leverera undervisning som man hoppas leder till lärande har formativ bedömning fokus på kontroll om lärandet verkligen händer. Detta för att läraren med stöd i en växande repertoar av undervisningsalternativ och bedömningssituationer kan korrigera sitt sätt att undervisa efter det som sker eller inte sker. I strategin formativ bedömning, uttrycks utmaningen som finns i att, i undervisningen, dag för dag, timme för timme, minut för minut kunna flytta fokus från lärarens bedömningar av elevers förmågor (orange pil) till undervisningens kvalitet (röd pil). Resursfördelning Att använda skolans resurser mer effektivt kräver mod eftersom det innebär att göra prioriteringar, och att vara tillräckligt stark för att säga att vissa saker helt enkelt är viktigare än andra - också när dessa prioriteringar kräver att man måste avsluta eller förändra en uppskattad aktivitet. Utifrån huvudmannens nulägesanalys sker under läsåret exempelvis en omprioritering och styrning av lärteamens arbete där fokus under året tydligare kommer att kopplas mot lärarförväntningarna i EWS, förmågan att identifiera vilka förändrade handlingar som krävs av lärare i olika undervisnings- och bedömningssituationer, uppföljning huruvida elever upplever att detta leder till nya lärande-upplevelser, samt de förändrade handlingarnas effekt. Andra områden som kommer att prioriteras är arbetet med det pedagogiska ledarskapet och dess mer distribuerade dimensioner där specialkompetenser på skolorna behöver användas bättre i relation till lärteamens arbete. Specialpedagoger och förstelärare behöver nyttjas mer i relation till de olika dimensionerna i den undersökande och kunskapsbildande cykeln. 23

72 Gemensamt utvecklingsarbete inför verksamhetssammanslagningen I och med att beslutet togs under hösten 2017 att IT- Gymnasiet och NTI Gymnasiet skulle gå samman i en gemensam verksamhet fr o m läsåret 2018/2019 har också ett antal utvecklingsinsatser tillkommit under det gångna läsåret utöver ovanstående. Nedan redogörs kort för några av dessa Gemensamma rektorsmöten Under läsåret 2017/2018 har en majoritet av de olika rektorsmöten som genomförts varit för båda huvudmännen. Ett gemensamt ledord har varit att det ska vara ett gemensamt arbete med utveckling- Det vi gör, gör vi tillsammans. Fokus på dessa har utöver drift och ovan nämnda utvecklingsfrågor varit att förbereda det kommande samgåendet och diskutera bl a vilka gemensamma arbetssätt som skulle nyttjas, hur man ska arbeta med ett gemensamt utbildningserbjudande och gemensamt programinnehåll för våra program (se nedan), olika praktiska frågor kring varumärkesarbete, planering av kommande gemensam kompetensutveckling, externa samarbetspartners osv. Sveriges främsta techutbildningar Nya NTI Gymnasiets ledning satte under hösten 2017 ambitionen att bli ledande inom Tech- och ITutbildningar på gymnasienivå. Det innebär bl a ett vassare och mer genomtänkt gemensamt utbildningserbjudande, en hög nivå vad gäller tech, digitalisering och IT både vad gäller kompetens och material på skolorna och mer gemensamma arbetssätt i t ex Google Classroom. En konkret utvecklingsinsats är också att samtliga skolor fr o m HT2018 ska bygga upp ett MakerSpace. Det gemensamma utbildningserbjudandet för de olika programmen togs fram och presenterades under gemensamma rektorsmöten under våren Gemensam konferens IT Gymnasiet 20 år och NTI Gymnasiet 50 år För att manifestera det kommande samgåendet och samtidigt fira att under 2018 så fyller IT Gymnasiet 20 år och Nordens Teknikerinstitut (NTI) 50 år genomfördes vid terminsuppstart av vårterminen 2018 en gemensam konferens med samtliga medarbetare där det kommande samgåendet offentliggjordes och det ordnades också föreläsningar inom digitalisering, tech och vilka krav framtiden kan tänkas ställa på våra blivande och nuvarande elever. Konferensen kom att utgöra startskottet för processen mot samgåendet hösten Externa samarbetspartners och internt utvecklingsarbete Under våren tecknades flera samarbeten upp för att stötta utvecklingsarbetet inom att skapa riktigt vassa utbildningar. Bland dessa kan nämnas det fristående forskningsinstitutet Ifous som ska stötta ett antal skolor i aktionsforskning under 3 läsår framåt med start , ett 5-årigt samarbetsavtal mellan NTI och Uppsala Universitet inom ULF-projektet som syftar till att skapa forskningsinriktade lärteam samt ett partnerskap med Research Institute of Sweden (RISE) där NTI ska få hjälp att kompetensutveckla för och driva innovativa utbildningar för framtiden. Inom rektorsgruppen startades också ett arbete med att internt ta fram planer ett antal områden såsom teknisk utrustning, kompetensutveckling, gemensamma event, lärande och kultur. Gemensamma program Som en del av utvecklingsarbetet skapades ett gemensam utbildningserbjudande där huvudmännen via en gemensam utvecklingsgrupp tog fram ett antal utbildningspaket för att kunna erbjuda vassa utbildningar inom TECH och IT på alla våra program som skolorna ska erbjuda fr o m HT

73 SAMLAD BEDÖMNING AV VERKSAMHETEN 2017/2018 Utifrån de kvalitetsmått som tidigare presenterats i denna huvudmannarapport följer nedan genomgång av dessa samt att de efterföljs av kommentarer av den gemensamma huvudmannaorganisationen. Vi väljer att dela upp resultaten för respektive huvudman generellt för att tydliggöra att det är två huvudmän. I de gemensamma resultaten för NTI Gymnasiet räknas NTI Gymnasiet Falun med eftersom de ännu tillhör huvudmannen formellt och framförallt i den nationella statistiken men vi särredovisar inte den skolans resultat då ett huvudmannabyte är på gång och skolan rent organisatoriskt har legat inom en annan verksamhets under det gångna läsåret. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet avser att mäta i hur hög grad de nationella målen för utbildningen nås. I denna rapport menas andel elever som når gymnasieexamen samt genomsnittlig betygspoäng (GBP hädanefter). Samtliga resultat är preliminära men bygger på samma underlag som skolorna skickat in till UHR. Då resultaten för riket inte är presenterade i Skolverkets statistik SIRIS saknas jämförelsesiffror för Andel elever med gymnasieexamen Delmål 1 andel elever med examen: Samtliga IT- och NTI Gymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen. Resultat per huvudman IT Gymnasiet fortsätter sin positiva trend och höjer resultaten för andelen elever som når gymnasieexamen 2016/2017 med 0,2 procentenheter till 94,9%. NTI Gymnasiets andel minskar något, 0,8 procentenheter. Bortser man från NTI Falun så är resultatet 89,6%. Totalt sett har de två huvudmännen en andel examen på 91,6% vilket är högre än snittet för alla program. Den utvecklingsprocess som startade 2013 har lett till en tydlig utveckling hade IT Gymnasiet en andel examen på 82,7% och NTI Gymnasiet hade 78,0% så de arbetssätt som skolorna numera använder har gett tydliga resultat och andelen med examen ligger nu på en hög stabil nivå. En stor orsak till det förbättrade resultatet totalt sett är det fortsatta och långsiktiga arbetet med uppföljning av elevernas utveckling genom EWS. Även en utökad kompetens bland lärarnas arbetssätt kring betyg och bedömning och extra anpassningar har successivt gjort att andelen F minskat under flertalet år vilket man nu kan se resultat av. Vidare har ytterligare steg tagits på enheterna i att utveckla samverkan mellan lärarna och elevhälsan. Även ett utvecklat arbete med prövningar har gett resultat på ett antal skolor. 25

74 Gör man en detaljanalys av de elever, 32 elever totalt av 623 elever på IT Gymnasiet och 94 av 882 elever på NTI Gymnasiet (inklusive NTI Falun), som inte nådde examen så ser man att av dessa var de flesta relativt långt ifrån att klara en examen. En stor påverkansfaktor för många av dessa elever är en hög frånvaro där en majoritet av eleverna har mer än 50% frånvaro under sitt sista år. Vi behöver alltså ytterligare stärka det närvarofrämjande arbetet och arbetet med att fånga upp och utreda elever med låg närvaro. Av analysen framgår dock inte hur många som via olika insatser, som beskrivs ovan, faktiskt har klarat examen. Resultat per skola IT-Gymnasiet Vi ser att 8 av 11 enheter bibehåller en hög nivå över rikssnittet och fyra skolor når målet att samtliga avgångselever ska nå examen. Särskilt positivt att IT Gymnasiet Skövde gjort en stor förbättring från föregående läsår och nu når 100% och att ytterligare 5 skolor förbättrar sina resultat. Tydligast negativ förändring gör IT Gymnasiet i Södertörn där 21% av eleverna tyvärr inte nådde examen. Resultat per skola NTI Gymnasiet NTI Gymnasiet har som sagt haft en positiv trend de senaste åren och sedan 2014 ökat andelen elever som når gymnasieexamen med nästan 12 procentenheter. Detta läsår är det dock en liten tillbakagång. Detta trots att 8 av 12 skolor förbättrar sina resultat eller ligger kvar på en hög nivå. Tre av våra skolor visar på en signifikant förbättring, NTI Malmö, NTI Sollentuna och NTI Södertälje. Där ser vi att ett långsiktigt arbete med tydligt pedagogiskt ledarskap och förbättrad stabilitet och utvecklat elevhälsoarbete nu gett resultat. 26

75 Resultat programnivå IT-Gymnasiet Här ser vi att andelen examen är högre än riket totalt på alla IT Gymnasiets program utom SA. För Samhällsvetenskapsprogrammet handlar det om totalt 6 elever. För IT Gymnasiet Södertörn var det sista gruppen som slutade på SA-programmet detta läsår då intaget till det programmet stoppats. För våra större program så är det stabila höga resultat överlag med förbättringar för både det Estetiska programmet (ES) och för Teknikprogrammet (TE). Så gott som samtliga skolor ligger i nivå eller högre med riket för våra större program, se tabell nedan Resultat per skola Skola Program 2016 (SIRIS*) 2017 (SIRIS*) 2018 (AM) 2017 (Rikssnitt**) Göteborg EE 100% 100% 100% 91% Göteborg ES 100% 100% 100% 90% Göteborg TE 100% 100% 100% 90% Helsingborg EE 100% 95% 97% 91% Helsingborg ES 100% 88% 93% 90% Helsingborg TE 87% 100% 100% 90% Karlstad EE 100% 100% 100% 91% Karlstad TE 100% 81% 90% Kristianstad EE 100% 100% 100% 91% Kristianstad TE 100% 100% 100% 90% 27

76 Skövde EE 100% 77% 100% 91% Skövde TE 100% 92% 100% 90% Sundbyberg EE 92% 80% 75% 91% Sundbyberg ES 82% 100% 100% 90% Sundbyberg TE 97% 89% 96% 90% Södertörn EE 77% 82% 94% 91% Södertörn ES 95% 77% 90% Södertörn SA 77% 20% 40% 91% Södertörn TE 62% 85% 78% 90% Uppsala EE 100% 100% 93% 91% Uppsala ES 95% 92% 100% 90% Uppsala NA 100% 100% 100% 93% Uppsala SA 87% 100% 100% 91% Uppsala TE 97% 100% 100% 90% Västerås EE 87% 100% 100% 91% Västerås ES 89% 88% 100% 90% Västerås TE 100% 96% 100% 90% Åkersberga EE 100% 100% 100% 91% Åkersberga ES 93% 89% 85% 90% 28

77 Åkersberga TE 100% 89% 100% 90% Örebro EE 94% 100% 90% 91% Örebro ES 95% 100% 93% 90% Örebro TE 100% 93% 88% 90% *De siffror som är röda och kursiva är interna siffror då det var för få elever för att det ska visas i SIRIS statistik. För året 2018 är siffrorna preliminära och utgår från AcadeMedias egen interna sammanställning. Resultat programnivå NTI Gymnasiet Med undantag för samhällsvetenskapsprogrammet ser vi att andelen examen är i nivå med riket på alla våra program. En del skolor har få elever på respektive program vilket kan innebära stor variation i andel över tid. För SA är det enbart Mediegymnasiet som erbjuder det programmet och där handlar det om 4 av 25 elever som inte har nått examen. Vi ser dock i tabellen nedan också att flera av våra skolor ligger lägre än rikssnitt för våra större program EE och TE, framförallt TE där 7 av 10 skolor ligger lägre än rikssnitt. En stor utmaning för många elever och skolor är framförallt matematik och de naturvetenskapliga ämnena. Frånvaro är som sagt också en stor påverkansfaktor. Vi vet också att på 8 av 10 skolor så hade eleverna i medelvärde lägre meritvärde från grundskolan än rikssnittet för TEprogrammet vilket vi behöver bli ännu bättre att möta. Resultat per skola Skola Program 2016 (SIRIS*) 2017 (SIRIS*) 2018 (AM) 2017 (Rikssnitt**) Eskilstuna EE 100% 75% 67% 91% Eskilstuna ES 100% 92% 90% Eskilstuna TE 86% 100% 81% 90% 29

78 Göteborg EE 94% 97% 100% 91% Göteborg EK 95% 91% Göteborg HA 87% 100% 88% 86% Göteborg TE 89% 87% 87% 90% Handelsgymnasiet Sthlm Handelsgymnasiet Sthlm EK 92% 85% 91% HA 77% 82% 87% 86% Luleå EE 100% 89% 100% 91% Luleå ES 100% 100% 100% 90% Luleå TE 100% 91% 85% 90% Lund EE 86% 96% 100% 91% Lund TE 100% 89% 88% 90% Malmö EE 84% 69% 74% 91% Malmö TE 69% 68% 85% 90% Mediegymnasiet Gbg ES 85% 95% 90% 90% Mediegymnasiet Gbg SA 100% 100% 84% 91% Sollentuna EE 83% 75% 90% 91% Sollentuna HA 100% 80% 73% 86% Sollentuna TE 73% 68% 87% 90% Stockholm EE 98% 98% 97% 91% 30

79 Stockholm ES 97% 94% 93% 90% Stockholm TE 94% 96% 95% 90% Sundsvall EE 89% 73% 90% 91% Sundsvall ES 100% 71% 92% 90% Sundsvall TE 81% 100% 64% 90% Södertälje EE 93% 40% 100% 91% Södertälje TE 73% 92% 100% 90% Umeå EE 100% 100% 80% 91% Umeå ES 100% 50% 100% 90% Umeå HA 100% 100% 86% Umeå TE 100% 100% 90% 90% *De siffror som är röda och kursiva är interna siffror då det var för få elever för att det ska visas i SIRIS statistik. För året 2018 är siffrorna preliminära och utgår från AcadeMedias egen interna sammanställning Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Delmål 2 genomsnittlig betygspoäng Eleverna som tar studenten från någon av våra skolor ska på samtliga program ligga minst en enhet över rikssnittet, samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av den genomsnittliga betygspoängen samtidigt som överensstämmelsen mellan nationella provbetyg och satta kursbetyg är god. Den genomsnittliga betygspoängen för alla avgångselever redovisas nedan för hela huvudmannen, per program och per skola. Betygspoäng per satt betyg: A=20 poäng, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10, F=0 31

80 Resultat totalt per huvudman Per program IT-Gymnasiet Per program NTI Gymnasiet Per skola IT-Gymnasiet 32

81 Per skola NTI Gymnasiet På samma sätt som andelen examen stadigt har ökat har den genomsnittliga betygspoängen sakta följt med uppåt för båda huvudmännen. Den totala snittet för båda huvudmännen blir 13,9. Vi ser att vi för våra två stora program, EE och TE, ligger i nivå med eller strax över rikssnittet för respektive program. EE ökar något för både IT Gymnasiet och NTI Gymnasiet och detsamma gäller för TE Om man tittar på de inriktningar vi har, d. v. s. EE med inriktning dator- och kommunikationsteknik (EEDAT) samt TE med inriktning informations- och medieteknik (TEINF), så kan man se att rikssnittet för båda dessa är lägre. För EEDAT är rikssnittet 12,4 och för TEINF 13,7. Det innebär att vi totalt sett är väl i nivå och överträffar riket. Dock är spridningen mellan skolorna stor, för EE mellan 11,4 (IT Gymnasiet Sundbyberg) och 14,9 (NTI Gymnasiet Stockholm) och för TE mellan 12,4 (NTI Gymnasiet Eskilstuna) och 16,7 (IT Gymnasiet Göteborg) vilket till viss del beror på skillnader i meritvärde in för eleverna till gymnasiet, d v s förkunskaper, men också på t. ex. socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Det finns även skillnader som kan förklaras i arbetssätt. För ett program, ES är både IT och NTI Gymnasiets resultat lägre än rikssnittet. Traditionellt har IT- och NTI Gymnasiernas estetelever något lägre meritvärde in till gymnasiet och våra utbildningar drar elever som har ett mer brett estetiskt intresse än de specialister som söker sig till mer traditionella estetiska utbildningar inom t ex teater, dans och musik. Jämför man våra inriktningar, musik (ESMUS) samt estetik och media (ESEST), med rikssnittet så har våra elever på ESMUS 13,6 i snitt och rikssnittet 2017 var 15,0 och på ESEST har våra avgångselever 14,3 och rikssnittet var ,3. Våra designelever på ESEST har alltså en nivå som är samma som riket. För att fortsätta höja den genomsnittliga betygspoängen ytterligare krävs arbete på flera plan. Vi tror att ett fortsatt arbete med kollegialt lärande och ett systematiskt kvalitetsarbete kring utvecklingen av undervisningen, främst med avseende på formativ bedömning, extra anpassningar i undervisningen samt studiero, kan ge fortsatt utväxling i förbättrade resultat. Även det närvarofrämjande arbetet kan som tidigare konstaterats utvecklas ytterligare. Samtliga satta betyg- nationella program För att följa utvecklingen av måluppfyllelsen inom våra skolor räcker det inte med att enbart följa upp eleverna som går ut gymnasiet. Det är även givande att titta på betyg och betygsfördelning för samtliga satta betyg under ett läsår. Här saknas dock data för jämförelse längre tillbaka än föregående läsår. Då det inte finns den här typen av data för riket så går det inte heller att jämföra med rikssnitt. 33

82 Betygsfördelning per huvudman Här ser vi tyvärr en delvis annan trend än för avgångseleverna så till vida att andelen F ökar något totalt sett inom IT Gymnasiet men minskar på NTI Gymnasiet. I övrigt är det små förändringar. Betygsfördelning per skola IT-Gymnasiet Skola Läsår F E D C B A Göteborg % 17% 13% 23% 20% 26% Göteborg % 16% 15% 23% 19% 26% Helsingborg % 24% 19% 20% 13% 15% Helsingborg % 25% 18% 20% 13% 14% Karlstad % 37% 23% 16% 7% 4% Karlstad % 33% 23% 15% 9% 7% Kristianstad % 49% 21% 15% 8% 3% Kristianstad % 47% 22% 14% 5% 2% Skövde % 31% 20% 20% 9% 13% Skövde % 38% 18% 18% 10% 10% Stockholm % 33% 21% 19% 11% 9% 34

83 Sundbyberg % 37% 17% 15% 7% 7% Sundbyberg % 32% 23% 18% 7% 7% Södertörn % 25% 18% 21% 9% 9% Södertörn % 33% 15% 16% 8% 8% Uppsala % 27% 16% 21% 11% 14% Uppsala % 29% 17% 18% 12% 13% Västerås % 33% 16% 18% 12% 11% Västerås % 37% 17% 20% 10% 10% Åkersberga % 28% 20% 24% 14% 5% Åkersberga % 40% 16% 19% 9% 10% Örebro % 36% 16% 22% 9% 7% Örebro % 40% 18% 19% 8% 4% Vi ser att andelen F ökar på 6 av IT-Gymnasiets skolor. Det kan skapa ett problem för enskilda skolor att arbeta vidare med den höga andelen F kommande läsår för att genom prövningar hjälpa eleverna att nå examen parallellt med de ordinarie kurserna. Vad gäller betygsfördelningen i stort är det små förändringar jämfört med föregående läsår vilket gör det svårt att dra några större slutsatser kring detta. Betygsfördelning per skola NTI Gymnasiet Skola Läsår F E D C B A Eskilstuna % 36% 19% 13% 7% 5% Eskilstuna % 36% 19% 15% 6% 6% 35

84 Göteborg % 30% 19% 20% 10% 9% Göteborg % 29% 18% 21% 11% 11% Handelsgymnasiet Sthlm Handelsgymnasiet Sthlm % 25% 21% 20% 14% 10% % 21% 21% 21% 18% 13% Luleå % 31% 20% 20% 10% 11% Luleå % 27% 26% 18% 11% 7% Lund % 45% 20% 15% 5% 5% Lund % 45% 19% 14% 6% 5% Malmö % 26% 14% 16% 11% 9% Malmö % 30% 15% 17% 11% 11% Mediegymnasiet Gbg % 21% 14% 22% 15% 16% Mediegymnasiet Gbg % 20% 14% 17% 14% 14% Sollentuna % 32% 18% 16% 11% 7% Sollentuna % 35% 20% 22% 9% 7% Stockholm % 20% 17% 23% 18% 18% Stockholm % 17% 15% 24% 18% 22% Sundsvall % 31% 16% 19% 9% 12% Sundsvall % 30% 20% 17% 9% 12% Södertälje % 27% 18% 25% 13% 11% 36

85 Södertälje % 28% 16% 21% 11% 12% Umeå % 29% 20% 18% 12% 9% Umeå % 30% 17% 19% 10% 9% Vetenskapsgymnasiet % 19% 19% 29% 16% 9% För NTI Gymnasiet minskar andelen F på 6 skolor och den ökar på 3 skolor. Sammanfattning betygsfördelning Ämnen och kurser som sticker ut är fysik 1a (IT Gymnasiet 18% F och NTI Gymnasiet 17% F), kemi 1 (IT Gymnasiet 17% F och NTI Gymnasiet 17% F), Ledarskap och organisation (läses endast på EK NTI Gymnasiet 20% F), matematik 1a (IT Gymnasiet 15% F och NTI Gymnasiet 15% F), matematik 1b (IT Gymnasiet 12% F och NTI Gymnasiet 12% F), matematik 2c (IT Gymnasiet 13% och NTI Gymnasiet 17% F) samt matematik 3c (IT Gymnasiet 18% och NTI Gymnasiet 15% F) Av dessa läses matematik 1a första året på HA- och IT-programmet (EE) och matematik 1b första året på EK, ES och SA-programmen och där har eleverna ofta andra intressen än matematik och upplever en stor utmaning i ämnet. De flesta av våra skolor har olika typer av resurstid kopplat till kurserna som ligger utanför ordinarie schema. Dessa kurser är vanligt förekommande i samband med sommarskola som flera av våra skolor erbjuder. När det gäller matematik 2c, matematik 3c, fysik1a, och kemi1 är det bekymmersamt att andelen F är så hög i dessa kurser, då det är centrala kurser för elever på Teknikprogrammet. Även för dessa kurser erbjuds eleverna olika former av resurstid samt som sommarskolekurser för att ge dem möjligheter att nå målen för kurserna. 37

86 Nationella prov Som en del i säkerställandet av att bl.a. genomsnittlig betygspoäng baserar sig på en rättvis och likvärdig bedömning kan de nationella provens resultat jämföras med satta kursbetyg. För att få användbara siffror förutsätter detta att provresultat och kursbetyg kalibreras på individnivå. Som underlag för detta arbete finns listor som SCB samlar in från varje skolenhet. Huvudmannen sammanställer sedan samma underlag som SCB samlat in. Den nationella statistiken för vårterminen 2018 publicerades i oktober I sammanställningen nedan är samtliga resultat hämtade från SCB:s/Skolverkets statistik. De rikssnitt som redovisas är rikssnittet för samtliga huvudmän. Nytt fr o m vårterminen 2018 är att det är färre nationella prov som är obligatoriska. Det innebär att det endast är den sista kursen i respektive ämne som är obligatoriskt att genomföra, övriga beslutar rektor om det ska genomföras eller ej. Det har gjort att SCB/Skolverket beslutat att i den officiella statistiken bara redovisa de resultat och den överensstämmelse som gäller för de obligatoriska proven. I ämnet matematik skedde under våren ett brott mot provsekretessen vilket påverkade genomförandet av de ordinarie proven på ett stort antal skolor runt om i landet. Skolverket informerade om det inträffade och rekommenderade att rektor skulle besluta att använda ersättningsprovet istället, något flera av våra skolor valde att göra. Dessa ersättningsprov räknas dock ej med i den officiella statistiken som publiceras i Skolverkets officiella statistik. I skolornas egna kvalitetsrapporter har analyser gjorts utifrån de av huvudmannen sammanställda resultaten och då har samtliga provresultat räknats, alltså även i de fall ersättningsprov och/eller frivilliga prov använts. Samtliga skolor har i sina lokala kvalitetsrapporter, som publicerats på nya NTI Gymnasiets hemsida ( analyserat sina avvikelser mellan resultatet på det nationella provet och betyg. 38

87 Överensstämmelse nationella provbetyg och kursbetyg respektive kurs och huvudman jämfört med riket Kurs och huvudman (program där np-resultat redovisats) Lägre Lika Högre Rikssnitt (lika) VT2018 ENGENG05 IT Gymnasiet (EE) 22% 74% 4% 71% ENGENG05 NTI Gymnasiet (EE, HA) ENGENG06 IT Gymnasiet (ES, NA, SA, TE) ENGENG06 IT Gymnasiet (EK, ES, NA, SA, TE) 19% 66% 15% 71% 22% 60% 18% 69% 21% 59% 19% 69% MATMAT01a IT Gymnasiet (EE) 0% 72% 28% 59% MATMAT01a NTI Gymnasiet (EE, HA) 1% 70% 29% 59% MATMAT01b IT Gymnasiet (ES) 2% 58% 40% 68% MATMAT01b NTI Gymnasiet (ES) MATMAT03b NTI Gymnasiet (EK) 0% 43% 57% 68% 0% 37% 63% 64% MATMAT03c IT Gymnasiet (TE) 1% 71% 28% 76% MATMAT03c NTI Gymnasiet (TE) 2% 58% 40% 76% SVESVE01 IT Gymnasiet (EE) 7% 58% 35% 59% SVESVE01 NTI Gymnasiet (EE,HA) SVESVE03 IT Gymnasiet (ES, NA, SA, TE) SVESVE03 NTI Gymnasiet (EK, ES, NA, SA, TE) 8% 59% 33% 59% 10% 44% 46% 54% 12% 48% 39% 54% SVASVA01 IT Gymnasiet (EE) 0% 71% 29% 54% 39

88 SVASVA01 NTI Gymnasiet (EE, HA) SVASVA03 IT Gymnasiet (ES, NA, SA, TE) SVASVA03 NTI Gymnasiet (ES, EK, NA, SA, TE) 4% 50% 46% 54% 13% 46% 42% 53% 7% 58% 35% 53% Medelbetyg nationella prov respektive kurs och huvudman jämfört med riket Kurs Medelbetyg ITG Medelbetyg NTI Medelbetyg Riket ENGENG05 14,0 14,2 11,9 ENGENG06 15,1 15,1 14,7 MATMAT01a 8,6 8,8 7,2 (9,1 EE, 5,7 HA) MATMAT01b 8,4 9,6 10,2 MATMAT03b 2,2 7,9 MATMAT03c 10,7 9,7 10,1 (9,8 TE) SVASVA01 6,3 7,6 7,5 SVASVA03 12,8 12,2 12,5 SVESVE01 10,3 11,3 10,5 SVESVE03 12,6 12,4 13,8 Nationella prov engelska I tabellen ovan ser vi att överensstämmelsen ligger i linje med riket i engelska 5 men att den är lägre än riket i engelska 6. I båda kurserna i engelska beror det dock främst på att en högre andel på våra skolor får ett lägre kursbetyg än nationella provresultatet Förklaringen till detta anges från lärare på de skolor där andelen lägre betyg än np-resultat är ganska hög generellt vara att de nationella proven inte prövar alla delar av kursen och elever inte når upp till 40

89 godkänt i de delar av kursen som det nationella provet inte prövar. Det finns anledning för huvudman att följa upp detta vidare, då denna statistik uppvisas på några skolor men inte alls förekommer på andra enheter. Våra elever presterar generellt goda resultat på båda dessa kursers nationella prov, något jämförelsen med riket också visar, vilket ofta beror på att eleverna tack vare sitt IT-intresse fått en vana att läsa och kommunicera på engelska. Nationella prov matematik I tabellerna ovan ser vi att överensstämmelsen mellan resultat på nationella provet och kursbetyget och även resultaten generellt är i nivå med riket förutom för matematik 1b och för matematik 3b. När det gäller matematik 1b så är det våra elever på Estetiska programmet. Vi ser i resultattabellen att våra elever har något lägre snittbetyg på kursprovet. Våra esteter brukar, som tidigare konstaterat, generellt inte ha så lätt för matematik och vi möter upp detta med olika typer av insatser under året. Just situationen kring de nationella proven har vi dock inte helt lyckats träna våra elever inför i tillräcklig omfattning. Cirka en tredjedel av de högre betygen jämfört med nationella provbetyget är också elever som fått F på nationella provet och sedan ändå via en helhetsbedömning eller insatser efter np såsom sommarskola eller intensivläsning fått ett E i betyg. Även i övrigt är en stor majoritet av de högre betygen en höjning med ett steg. Spridningen mellan skolor vad gäller överensstämmelse i matematik 1b är generellt ganska stor, från 20% (IT Gymnasiet Stockholm) till 90% (IT Gymnasiet Göteborg). Fem skolor har högre överensstämmelse än riket och åtta har lägre. Vad gäller matematik 3b så är det bara elever på Ekonomiprogrammet på NTI Göteborg och NTI Handelsgymnasiet som skrivit detta prov. Hela 80% har tyvärr fått F på det nationella provet. Avvikelsen består så gott som enbart av elever som trots F på NP har fått ett E i kursbetyg. Båda de berörda skolorna har gjort förändringar i organisationen kring den kursen för att förhoppningsvis kunna förbättra resultaten. Totalt sett är det dock fortsatt viktigt för oss att överensstämmelsen förbättras så den ligger närmare rikssnittet. Därför analyserar varje skola avvikelserna i sina kvalitetsrapporter. Ser man på resultaten så ser vi att dessa överlag ligger i nivå med rikssnittet för de flesta kurser. Det är dock oroande att vi inte har bättre resultat på framförallt TE-programmet där matematik är en viktig del inte bara inom matematikämnet. Vi behöver också fortsätta att arbeta med hur vi kan planera och resursfördela för de olika matematikkurserna så att eleverna lär sig mer och därmed kan prestera bättre på de nationella proven. Nationella prov svenska I tabellerna ovan ser vi att överensstämmelsen är i nivå med riket för Svenska 1 men något lägre i Svenska 3 där den också minskat totalt sett för båda huvudmännen. Avvikelsen beror enligt skolornas analyser generellt på att de nationella proven inte provar alla delar av kunskapskraven och att elever generellt presterar bättre på övriga delar. Ca 80% av avvikelsen är en skillnad uppåt som motsvarar ett betygssteg. 41

90 Precis som i övriga ämnen är förekommer variationer mellan skolorna. Lägst överensstämmelse har IT Gymnasiet Sundbyberg och högst har IT Gymnasiet Kristianstad. Huvudmannens kommentarer avseende nationella prov Huvudmannen konstaterar att arbetet med hur de nationella proven används och hur upplägg av kurser ser ut är ett område där det finns anledning att arbeta vidare. Avvikelserna mellan de kursbetyg som sätts och resultaten på de nationella proven är i framförallt matematik men även på vissa skolor i svenska mycket stora. Den analys skolorna genomförde på enhetsnivå föregående läsår och de eventuella insatser det föranledde har inte lett till ökad överensstämmelse. Trots att samtliga skolor genomgått Karlstad Universitets kurs i betyg och bedömning, med syfte att lärarna ska bli mer säkra i sin betygsättning samt ökat deras förståelse, har det inte gett effekt när det gäller överensstämmelsen mellan nationella provresultat och kursbetyg. Det är därför viktigt för oss att överensstämmelsen förbättras så den ligger närmare rikssnittet, något huvudmannen behöver arbeta vidare med under kommande läsår, särskilt med tanke på att de nationella proven från läsåret 2018_2019 ska särskilt beaktas i betygssättningen enligt en lagförändring. 42

91 Upplevd kvalitet Nöjdhet, rekommendationsgrad och trivselgrad Attraktivitet Delmål 4 Nöjdhet: Nöjdheten ska ligga 5 enheter över AcadeMedias snitt Vi ser överlag att dessa indikatorer stiger totalt sett för båda huvudmännen och framförallt för IT Gymnasiet som också når målet att ligga minst fem enheter högre än AcadeMedia som helhet. För NTI Gymnasiet så ligger man i nivå med genomsnittet. Det är givetvis glädjande att våra elever i större utsträckning är nöjda med sina skolor, trivs och kan rekommendera våra skolor och utbildningar till andra. Det är ett kvitto på att vi överlag har bra utbildningar med bra undervisning och en hög trivsel. 43

92 Nöjdhet per skola IT Gymnasiet För IT Gymnasiet är det glädjande att 7 skolor har högre nöjdhet än föregående läsår. Störst positiva förändringar ser vi på skolorna i Kristianstad och Västerås som låg bland de lägre resultaten föregående läsår. Det är resultatet av ett antal utvecklade rutiner och andra aktiviteter utifrån föregående läsårs resultat i elevenkäten. Störst sänkning ser vi på skolan i Åkersberga som var under avveckling och där det bara gick en klass våren 2018 när denna utvärdering genomfördes. Det är lite oroväckande att vår nystartade skola IT Gymnasiet Stockholm har så låga resultat och även IT Gymnasiet Skövde. I Stockholms fall så rör det framförallt att eleverna inte varit helt nöjda med undervisningen från enstaka lärare vilket påverkar mycket på en så pass liten skola som det var. Skolan har också delat lokaler med en annan skola vilket har påverkat helhetsupplevelsen något. Till höstterminen 2018 fortsätter den skolan att växa och kommer att få egna lokaler och också en större medarbetargrupp vilket förhoppningsvis kommer att bidra till en positiv utveckling. Även på IT Gymnasiet Skövde var en variation i undervisningens kvalitet en viktig faktor. Något man arbetar vidare med lokalt. 44

93 Nöjdhet per skola NTI Gymnasiet Även för NTI Gymnasiet så är det några av de skolor som tidigare har haft lägre resultat som har lyft sig, framförallt NTI Sollentuna och NTI Södertälje där utvecklingsarbetet under rektors ledning, som vi även sett i de funktionella resultaten, har gett resultat över tid. I övrigt är det generellt små förändringar och i de fall där det skett försämringar är det en marginell försämring från en hög nivå. Vi kan t ex se att de skolor med ny rektor där vi vet att det som en följd av rektorsbytet under hösten var lite mindre struktur har fått en liten negativ inverkan på resultaten. Undervisning och studiemiljö Delmål 5- Trygghet: Alla elever ska känna sig trygga och respekterade samt inte utsättas för hot, kränkningar eller trakasserier Elevernas nöjdhet grundar sig till stor del på vilken kvalitet det finns i skolans undervisning och i den studiemiljö de är en del av. Utöver frågorna om elevernas nöjdhet och trivsel ställs därför också frågor kopplat till undervisning och studiemiljö i elevenkäten. Under det gångna läsåret har båda huvudmännen även tillfört en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-kartläggning) som genomförs under hösten som en del inför revidering av skolornas Plan mot kränkande behandling och undervisningsutvärderingar som genomförs en gång per termin för varje lärare där lärarnas uppdrag utifrån läroplanen följs upp utifrån elevernas input. 45

94 Likabehandlings- och värdegrundskartläggning Resultat LoV-kartläggningen urval av frågor IT Gymnasiet Resultat LoV-kartläggningen urval av frågor NTI Gymnasiet Den första LoV-kartläggningen genomfördes hösten 2017 och följer upp elevernas trygghet, huruvida de visar respekt mot varandra, vilken kännedom de har om skolans rutiner för likabehandling och vid kränkningar samt förekomsten av ev diskriminerande inslag på skolorna. Frågorna ställs som ena Ja/Nej-frågor och skiljer sig därmed från elevenkäten där eleverna får ta ställning utifrån en tiogradig skala. Eftersom det var första tillfället denna genomfördes så finns inget internt jämförelsematerial men vi kan ändå se att eleverna på våra skolor generellt är trygga och att det finns ett förtroende för att skolans personal tar tag i situationen vid ev kränkningar. Jämför man med andra huvudmän inom AcadeMedia som också genomför denna kartläggning står sig våra resultat bra. Det var inte heller några stora skillnader mellan skolorna, t ex så var det mellan 86% (NTI Sollentuna) och 99% (ITG Karlstad) som var trygga så det finns en god nivå på tryggheten på alla skolor även om målet givetvis måste vara 100% på alla skolor. Det område som är tydligast att en del skolor behöver arbeta vidare med är elevernas respekt gentemot varandra där det på vissa skolor finns framförallt finns ett språkbruk som uppfattas som respektlöst av eleverna. Spridningen här är större, mellan 54% till 87% som svarat ja. Det är ett fortsatt utvecklingsarbete som kan behöva göras på de skolor med lägst resultat. 46

95 Trygghet och studiero elevenkäten Trygghet och studiero elevenkäten IT Gymnasiet Trygghet och studiero elevenkäten NTI Gymnasiet Även i de frågor som rör trygghet och studiero i elevenkäten ser vi små skillnader mellan huvudmännen och även gentemot LoV-kartläggningen. Tryggheten är generellt god och det finns ett förtroende för personalen. Dock kan vi se även här att eleverna på framförallt vissa skolor upplever att de inte behandlar varandra på ett bra sätt. Vi kan även se att många skolor, i likhet med en stor andel skolor i Sverige, har svårigheter med arbetsro på skolan. IT Gymnasiet ligger något högre än NTI Gymnasiet men generellt är det ett utvecklingsområde. Flera skolor ligger under 50% positiva svar (7-10) på detta påstående. Undervisning undervisningsutvärderingen Undervisningsutvärderingen genomfördes under både hösttermin och vårtermin. I utvärderingen fick varje lärare elevernas syn (1-10) på ett antal påståenden som utgår från lärarens uppdrag i förhållande till läroplanen. Nedan anges andel positiva, 7-10, totalt på varje fråga för respektive huvudman men varje varje lärare fick även sina individuella resultat och varje rektor fick också en samlad bild över skolans resultat. 47

96 Resultat undervisningsutvärderingen IT Gymnasiet Resultat undervisningsutvärderingen NTI Gymnasiet Här ser vi att resultaten för arbetsro är något högre än i elevenkäten vilket kan handla om att eleverna här får ge varje enskild lärare ett omdöme medan de i elevenkäten mer ger en generell bild av sin upplevelse. Vi ser att eleverna tycker att de får god hjälp på lektionerna. En annan slutsats är att de i större grad tycker att de vet hur de ligger till under våren än under hösten vilket är naturligt då de oftast har kommit längre i kurserna och därmed fått mer återkoppling under våren. Undervisning elevenkäten Frågor om undervisningen från elevenkäten IT-Gymnasiet 48

97 Frågor om undervisning från elevenkäten NTI Gymnasiet I elevenkäten ser vi generellt att det mesta går åt rätt håll vilket stämmer överens med t ex den upplevda kvaliteten. Ett område där det finns utrymme för utveckling är framförallt som tidigare konstaterats en högre lägstanivå vad gäller arbetsro men vi kan också se att eleverna skattar påstående Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer lågt vilket ett fortsatt utvecklingsarbete för att vässa våra utbildningar förhoppningsvis kan åstadkomma en förbättring kring. 49