1. Val av justerare, förslag: Monica Kunckel Qvist (SD) 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden/frågor 3. Anmälan av eventuellt jäv

Transkript

1 Kallelse/underrättelse (94) Barn- och utbildningsförvaltningen Beslutsorgan Barn- och utbildningsnämnden Tid Måndagen den 3 april, kl Plats A1 Ärenden 1. Val av justerare, förslag: Monica Kunckel Qvist (SD) 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden/frågor 3. Anmälan av eventuellt jäv Kl Yttrande gällande ansökan om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Varberg - Folkuniversitetet kursverksamheten vid Göteborgs universitet (BUN 2017/0192-2) 5. Revidering av barn- och utbildningsnämndens delegeringsförteckning (BUN 2017/0235-1) 6. Kunskap och lärande 2017 (BUN 2017/0257-1) 7. Uppföljning av omorganisation (BUN 2016/0635-1) 8. Tillsyn av Montessoriskolan Lära för livet (BUN 2017/0054-2) 9. Tillsyn av Solkulla förskola 2016/2017 (BUN 2017/0056-1) 10. Tillsyn av fristående Lerjans förskola 2016/2017 (BUN 2017/0062-1) 11. Tillsyn av fristående Fröets förskola 2016/2017 (BUN 2017/0063-1) 12. Tillsyn av fristående Breareds förskola 2016/2017 (BUN 2017/0067-1) 13. Tillsyn av fristående Västanvindens förskola 2016/2017 (BUN 2017/0068-1) 14. Tillsyn av fristående Kompassens förskola 2016/2017 (BUN 2017/0059-1) 15. Ambitionsnivå gällande andel förskollärare i fristående förskolor (BUN 2017/0291-1) 16. Begäran om namn för ny förskola i Veddige (BUN 2017/0238-1) POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg

2 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 17. Begäran om namn för förskola på fastighet Bolmen 3 (BUN 2017/0138-5) Kl Kl Kl Kl Kl Kl Bosgårdsskolan investeringsobjekt (BUN 2017/0186-3) Kaffe 19. Uppföljning av förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 15 oktober 2016 (BUN 2017/0230-1) 20. Barn- och utbildningsförvaltningens handlingsplan mot bakgrund av medarbetarundersökningen 2016 (BUN 2017/0227-2) 21. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - fysisk arbetsmiljö 2016 (BUN 2016/0533-7) 22. Uppföljning handlingsplan skolledares arbetssituation (BUN 2016/ ) 23. Intern kontroll - Arbetsmiljöplan (BUN 2017/0226-1) 24. Psynk projektet - slutrapportering (BUN 2014/0069-5) 25. Drogvaneenkät/ Uppföljning ANDT 26. Förskolechefs/Rektors anmälan gällande diskriminering eller kränkande behandling 27. Delegation/Meddelanden Lunch 28. Information angående budgetprocess 29. Förvaltningschef informerar 30. Övriga frågor Kaffe 31. Information Arbetsmiljöutbildning för förtroendevalda Micael Åkesson Ordförande Helge Scharf Wramling Sekreterare

3 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 4. Yttrande gällande ansökan om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Varberg - Folkuniversitetet kursverksamheten vid Göteborgs universitet Dnr: BUN 2017/0192 Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 45 Dnr BUN 2017/0192 Yttrande gällande ansökan om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Varberg - Folkuniversitetet kursverksamheten vid Göteborgs universitet Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. föreslå kommunstyrelsen att till Skolinspektionen översända barn- och utbildningsförvaltningens yttrande som sitt eget. Förslag till beslut på sammanträdet Micael Åkesson (M), Jeanette Qvist (S) och Peter Stoltz (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutsordning Ordföranden ställer proposition på sitt eget m.fl. yrkande och finner det antaget. Beskrivning av ärendet Folkuniversitetet kursverksamheten vid Göteborgs universitet har ansökt hos Skolinspektionen (dnr :1050) om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Varbergs kommun fr.o.m. läsåret 2018/2019. Varbergs kommun har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttrande är ett viktigt underlag för Skolinspektionens prövning av ansökan. Syftet är att bedöma om etableringen av den sökta utbildningen vid den fristående verksamheten skulle medföra påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen. Kommunens yttrande ska beskriva konsekvenserna av en etablering. Konsekvensbeskrivningen ska visa på

4 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av den planerade utbildningen vid den fristående skolan. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år. Kommunfullmäktige i Varberg har beslutat om valfrihet och kvalitetskonkurrens som strategiska inriktningar i kommunen. Samverkansavtal Varbergs kommun har ett samverkansavtal med Region Halland. Där ingår följande kommuner: Laholm, Halmstad, Falkenberg, Hylte och Varberg. Antagningsstatistik Antagningsstatistik kommer att kompletteras efter information om slutgiltig antagning från gymnasieantagningen Halland i april Beslutsunderlag Beslutsförslag Bilaga - Yttrande till skolinspektionen Ansökan om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Varbergs kommun Folkuniversitetet kursverksamheten vid Göteborgs universitet Samverkansavtal Varbergs kommun - Region Halland Övervägande I Varbergs kommun finns en kommunal gymnasieskola, Peder Skrivares skola. De tre program och samtliga inriktningar som Folkuniversitetets ansökan gäller erbjuds på Peder Skrivares skola, det vill säga naturvetenskapliga, ekonomiska programmet och det samhällsvetenskapliga programmet. På fristående Drottning Blankas skola erbjuds samhällsvetenskapliga programmet med samma inriktningar som ansökan avser. De ekonomiska konsekvenserna blir stora för den kommunala gymnasieskolan vid en nyetablering av fristående gymnasieskola i Varberg. Det innebär att det blir kostsammare för Varbergs kommun. En fullt utbyggd gymnasieutbildning enligt ansökan från Folkuniversitetet kan som mest innebära minskat elevunderlag om totalt 270 elever på Peder Skrivares skola. Minskat elevantal innebär att skolan enbart kan organisera en klass per årskurs eller alternativt två små klasser. Det medför färre valmöjligheter för den enskilde eleven. För skolan innebär det svårigheter att täcka kostnader för programmet. Nyetablering av gymnasieskola enligt ansökan, kan innebära att den elevgrupp som idag väljer fristående Drottning Blanka, en mindre enhet, kan komma att välja Folkuniversitets gymnasieskola. För Drottning Blankas gymnasieskola kan ett elevtapp innebära att samhällsvetenskapsprogrammet inte längre kan erbjudas. Våren 2017 finns det 668 elever som slutar grundskolan i Varberg (630 elever i kommunal grundskola och 38 elever i fristående grundskola, avläst 2 mars 2017).

5 Varbergs kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kallelse/underrättelse (94) Inför antagningen hösten 2017 finns det totalt 1046 utbildningsplatser kommunala och fristående i Varbergs kommun enligt Gymnasieantagning i Halland. Dessa finns fördelade på en kommunal gymnasieskola, tre fristående gymnasieskolor samt en gymnasieskola som drivs i Region Hallands regi. Med hänvisning till elevantalet i förhållande till planerade utbildningsplatser hösten 2017 finns ingen brist på utbildningsplatser i Varbergs kommun. De senaste åren har antalet 16-åringar i Varberg minskat samtidigt som antalet utbildningsplatser har varit intakt. Peder Skrivares skola minskade antalet erbjudna program inför läsåret 2013/2014 som ett resultat av klasser som inte fyllts. Som en följd av detta avslutades Hantverk frisör och hantverk finsnickeri våiterminen En ytterligare utökning av antalet utbildningsplatser inom de aktuella programmen fåi såväl ekonomiska som organisatoriska och pedagogiska konsekvenser. Färre sökande i den egna verksamheten resulterar i små klasser vilket är kostnadsdrivande eller som en yttersta konsekvens, nedläggning av program. Andra konsekvenser av en överetablering blir ökade lokalkostnader för kommunen, så väl internt som interkommunalt. Även säkerställandet av legitimerade lärare blir problematiskt om inte hela tjänster kan erbjudas. Kommunen kommer genom en överetablering av utbildningsplatser få svåit att finna omedelbara lösningar för att leva upp till skollagen gällande en elevs rätt att fullfölja sin utbildning. En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på det påbö1jade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. (16 kap 37 SkoL) Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna blir stora för den kommunala gymnasieskolan vid en nyetablering av fristående gymnasieskola i Varberg. Det innebär att det blir kostsammare för Varbergs kommun. Vid etablering enligt ansökan kommer det minskade anslaget till den kommunala gymnasieskolan under 2018 uppgå till tkr för höstterminen. De tre efterföljande åi en kommer de minskade anslagen till den kommunala gymnasieskolan att uppgå till tkr, tkr och tkr under förutsättning att elevunderlaget minskar till den kommunala gymnasieskolan enligt ansökan. Ekonomisk påverkan )a d en k ommun al a!!vlilnas1es. k o 1 ans b u dget: Beräknat minskat anslag per År kalenderår tkr tkr tkr tkr lq QOO tkr tkr

6 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Idag är det god fyllnadsgrad på de program och inriktningar som erbjuds i Varberg. Så gott som samtliga behöriga elever kommer idag in på programmen. En nyetablering av fristående skola om 270 elever kommer medföra svårigheter för den kommunala skolans del att täcka kostnader för programmen. Idag kan Peder Skrivares skola erbjuda ett stort utbud av kurser för individuella val. Samtliga högskoleförberedande program samt yrkesprogram går samman och erbjuder ett brett och varierat utbud. Den kapacitet och elevunderlag som Peder Skrivares skola har i de högskoleförberedande programmen möjliggör en bredd i yrkesprogrammen, som är mer kostnadsdrivande. Vid minskat elevunderlag i högskoleförberedande program innebär det att vi kan tvingas minska utbudet även för yrkesprogrammen. I motsats till övriga Sverige har Peder Skrivares skola god fyllnadsgrad på det utbud vi har idag. Detta kan ske på grund av ett stabilt elevunderlag. Med en nyetablering av friskola kommer organisationen bli svårare och kostsammare med anledning av att färre elever eventuellt väljer Peder Skrivares Skola. Ett minskat anslag kommer medföra att förändringar behöver göras inom den kommunala gymnasieskolan. En översyn av programinriktningar och kursutbud kommer krävas för att möta ett minskat elevunderlag och resultera i små undervisningsgrupper. Det kan vara bra av pedagogiska skäl, men försvårar också för flexibiliteten i undervisningen. Valmöjligheterna för den enskilde eleven kommer därmed att påverkas i samband med val av programinriktning, individuellt val samt modernt språk. Folkuniversitetet avser att erbjuda moderna språk till samtliga program. Detta är obligatoriskt inom programmen som avses i ansökan. Tyska, franska och spanska ska erbjudas. Det som skiljer sig i ansökan från det befintliga utbudet är att Folkuniversitetet avser erbjuda en internationell profil i sin verksamhet, där undervisningen sker på engelska uppskattningsvis 20 %. En reflektion är att lärare idag är en svårrekryterad yrkeskår. Det är svårt att rekrytera legitimerade lärare inom samtliga ämnen. Det torde vara ännu svårare att rekrytera legitimerade lärare med engelska som modersmål eller som är så bra på språket att de utan problem kan genomföra undervisningen på engelska. Det kan leda till att utbildningen på engelska i realiteten blir av mindre omfattning än riktvärdet 20 %. Ett mindre antal Varbergselever söker sig utanför kommunen för att få hela sin gymnasieutbildning på engelska IB (Internationell Baccalaureate). Det är en internationellt godkänd studentexamen som finns på över skolor i mer än 125 länder. Utbildningen är universitetsförberedande där alla ämnen läses på engelska. Antalet Varbergselever som i sitt första val sökt till IB har de senaste fem åren varit nedanstående antal

7 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Folkuniversitet uppger i ansökan att de kommer att erbjuda möjligheten att ta Cambridgecertifikat kostnadsfritt till elever i åk 3. På Peder Skrivares skola läser idag drygt 30 elever Cambridgeengelska. Kostnaden för certifikatet betalar eleven själv cirka 500 kr. Tidigare har Peder Skrivare skola stått för kostnaden för elevens certifikat, men erfarenheten är att fler lyckas med certifikatet när de själva tar ansvar för kostnaden. Vi ser ett ökat elevunderlag framåt i tiden, med stöd av prognos fram till Det kan innebära att det finns utrymme för ytterligare en skola i Varberg dock med annan inriktning än den som Folkuniversitetet har ansökt om. Varbergs kommun behöver framtidsbereda för att tillhandahålla lokaler för yrkesprogram, bland annat fordon- och transportprogrammet och industriprogrammet samt eventuell vuxenutbildning. Kommunen kommer således behöva säkerställa att yrkesprogrammen bedrivs i moderna och arbetsmiljömässigt kvalitetssäkrade lokaler. Med bakgrund mot det finns det idag inget skäl att öka Varbergs gymnasiala utbud med ovanstående program enligt Folkuniversitetets aktuella ansökan.

8 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Yttrande gällande ansökan om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Varberg - Folkuniversitetet kursverksamheten vid Göteborgs universitet Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. föreslå kommunstyrelsen att till Skolinspektionen översända barn- och utbildningsförvaltningens yttrande som sitt eget. Beskrivning av ärendet Folkuniversitetet kursverksamheten vid Göteborgs universitet har ansökt hos Skolinspektionen (dnr :1050) om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Varbergs kommun fr.o.m. läsåret 2018/2019. Varbergs kommun har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens yttrande är ett viktigt underlag för Skolinspektionens prövning av ansökan. Syftet är att bedöma om etableringen av den sökta utbildningen vid den fristående verksamheten skulle medföra påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen. Kommunens yttrande ska beskriva konsekvenserna av en etablering. Konsekvensbeskrivningen ska visa på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av den planerade utbildningen vid den fristående skolan. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år. Kommunfullmäktige i Varberg har beslutat om valfrihet och kvalitetskonkurrens som strategiska inriktningar i kommunen. Samverkansavtal Varbergs kommun har ett samverkansavtal med Region Halland. Där ingår följande kommuner: Laholm, Halmstad, Falkenberg, Hylte och Varberg. Antagningsstatistik Antagningsstatistik kommer att kompletteras efter information om slutgiltig antagning från gymnasieantagningen Halland i april Beslutsunderlag Bilaga - Yttrande till skolinspektionen

9 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Ansökan om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Varbergs kommun Folkuniversitetet kursverksamheten vid Göteborgs universitet Samverkansavtal Varbergs kommun - Region Halland Övervägande I Varbergs kommun finns en kommunal gymnasieskola, Peder Skrivares skola. De tre program och samtliga inriktningar som Folkuniversitetets ansökan gäller erbjuds på Peder Skrivares skola, det vill säga naturvetenskapliga, ekonomiska programmet och det samhällsvetenskapliga programmet. På fristående Drottning Blankas skola erbjuds samhällsvetenskapliga programmet med samma inriktningar som ansökan avser. De ekonomiska konsekvenserna blir stora för den kommunala gymnasieskolan vid en nyetablering av fristående gymnasieskola i Varberg. Det innebär att det blir kostsammare för Varbergs kommun. En fullt utbyggd gymnasieutbildning enligt ansökan från Folkuniversitetet kan som mest innebära minskat elevunderlag om totalt 270 elever på Peder Skrivares skola. Minskat elevantal innebär att skolan enbart kan organisera en klass per årskurs eller alternativt två små klasser. Det medför färre valmöjligheter för den enskilde eleven. För skolan innebär det svårigheter att täcka kostnader för programmet. Nyetablering av gymnasieskola enligt ansökan, kan innebära att den elevgrupp som idag väljer fristående Drottning Blanka, en mindre enhet, kan komma att välja Folkuniversitets gymnasieskola. För Drottning Blankas gymnasieskola kan ett elevtapp innebära att samhällsvetenskapsprogrammet inte längre kan erbjudas. Våren 2017 finns det 668 elever som slutar grundskolan i Varberg (630 elever i kommunal grundskola och 38 elever i fristående grundskola, avläst 2 mars 2017). Inför antagningen hösten 2017 finns det totalt 1046 utbildningsplatser kommunala och fristående i Varbergs kommun enligt Gymnasieantagning i Halland. Dessa finns fördelade på en kommunal gymnasieskola, tre fristående gymnasieskolor samt en gymnasieskola som drivs i Region Hallands regi. Med hänvisning till elevantalet i förhållande till planerade utbildningsplatser hösten 2017 finns ingen brist på utbildningsplatser i Varbergs kommun. De senaste åren har antalet 16-åringar i Varberg minskat samtidigt som antalet utbildningsplatser har varit intakt. Peder Skrivares skola minskade antalet erbjudna program inför läsåret 2013/2014 som ett resultat av klasser som inte fyllts. Som en följd av detta avslutades Hantverk frisör och hantverk finsnickeri vårterminen En ytterligare utökning av antalet utbildningsplatser inom de aktuella programmen får såväl ekonomiska som organisatoriska och pedagogiska konsekvenser. Färre sökande i den egna verksamheten resulterar i små klasser vilket är kostnadsdrivande eller som en yttersta konsekvens, nedläggning av program. Andra konsekvenser av en överetablering blir ökade lokalkostnader för kommunen, så väl internt som interkommunalt. Även säkerställandet av legitimerade lärare blir problematiskt om inte hela tjänster kan erbjudas. Kommunen kommer genom en överetablering av utbildningsplatser få svårt att finna omedelbara lösningar för att leva upp till skollagen gällande en elevs rätt att fullfölja sin utbildning. En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt

10 Varbergs kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kallelse/underrättelse (94) program, en nationell inriktning eller en särskild variant har rätt att hos huvudmannen eller, om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på det påbö1jade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under studietiden. (16 kap 37 SkoL) Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna blir stora för den kommunala gymnasieskolan vid en nyetablering av fristående gymnasieskola i Varberg. Det innebär att det blir kostsammare för Varbergs kommun. Vid etablering enligt ansökan kommer det minskade anslaget till den kommunala gymnasieskolan under 2018 uppgå till tkr för höstterminen. De tre efterföljande åren kommer de minskade anslagen till den kommunala gymnasieskolan att uppgå till tkr, tkr och tkr under förntsättning att elevunderlaget minskar till den kommunala gymnasieskolan enligt ansökan. Ekonomisk påverkan )a d en k ommun al a!!vffinas1es. k o 1 ans b u dget: Beräknat minskat anslag per År kalenderår tkr tkr tkr tkr tkr tkr Idag är det god fyllnadsgrad på de program och inriktningar som erbjuds i Varberg. Så gott som samtliga behöriga elever kommer idag in på programmen. En nyetablering av fristående skola om 270 elever kommer medföra svårigheter för den kommunala skolans del att täcka kostnader för programmen. Idag kan Peder Skrivares skola erbjuda ett sto1t utbud av kurser för individuella val. Samtliga högskoleförberedande program samt yrkesprogram går samman och erbjuder ett brett och varierat utbud. Den kapacitet och elevunderlag som Peder Skrivares skola har i de högskoleförberedande programmen möjliggör en bredd i yrkesprogrammen, som är mer kostnadsdrivande. Vid minskat elevunderlag i högskoleförberedande program innebär det att vi kan tvingas minska utbudet även för yrkesprogrammen. I motsats till övriga Sverige har Peder Skrivares skola god fyllnadsgrad på det utbud vi har idag. Detta kan ske på grnnd av ett stabilt elevunderlag. Med en nyetablering av friskola kommer organisationen bli svårare och kostsammare med anledning av att fän-e elever eventuellt väljer Peder Skrivares Skola. Ett minskat anslag kommer medföra att förändringar behöver göras inom den kommunala gymnasieskolan. En översyn av programinriktningar och kursutbud kommer krävas för att möta ett minskat elevunderlag och resultera i små undervisningsgrupper. Det kan vara bra av pedagogiska skäl, men försvårar också för flexibiliteten i undervisningen. Valmöjligheterna för den enskilde eleven

11 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) kommer därmed att påverkas i samband med val av programinriktning, individuellt val samt modernt språk. Folkuniversitetet avser att erbjuda moderna språk till samtliga program. Detta är obligatoriskt inom programmen som avses i ansökan. Tyska, franska och spanska ska erbjudas. Det som skiljer sig i ansökan från det befintliga utbudet är att Folkuniversitetet avser erbjuda en internationell profil i sin verksamhet, där undervisningen sker på engelska uppskattningsvis 20 %. En reflektion är att lärare idag är en svårrekryterad yrkeskår. Det är svårt att rekrytera legitimerade lärare inom samtliga ämnen. Det torde vara ännu svårare att rekrytera legitimerade lärare med engelska som modersmål eller som är så bra på språket att de utan problem kan genomföra undervisningen på engelska. Det kan leda till att utbildningen på engelska i realiteten blir av mindre omfattning än riktvärdet 20 %. Ett mindre antal Varbergselever söker sig utanför kommunen för att få hela sin gymnasieutbildning på engelska IB (Internationell Baccalaureate). Det är en internationellt godkänd studentexamen som finns på över skolor i mer än 125 länder. Utbildningen är universitetsförberedande där alla ämnen läses på engelska. Antalet Varbergselever som i sitt första val sökt till IB har de senaste fem åren varit nedanstående antal Folkuniversitet uppger i ansökan att de kommer att erbjuda möjligheten att ta Cambridgecertifikat kostnadsfritt till elever i åk 3. På Peder Skrivares skola läser idag drygt 30 elever Cambridgeengelska. Kostnaden för certifikatet betalar eleven själv cirka 500 kr. Tidigare har Peder Skrivare skola stått för kostnaden för elevens certifikat, men erfarenheten är att fler lyckas med certifikatet när de själva tar ansvar för kostnaden. Vi ser ett ökat elevunderlag framåt i tiden, med stöd av prognos fram till Det kan innebära att det finns utrymme för ytterligare en skola i Varberg dock med annan inriktning än den som Folkuniversitetet har ansökt om. Varbergs kommun behöver framtidsbereda för att tillhandahålla lokaler för yrkesprogram, bland annat fordon- och transportprogrammet och industriprogrammet samt eventuell vuxenutbildning. Kommunen kommer således behöva säkerställa att yrkesprogrammen bedrivs i moderna och arbetsmiljömässigt kvalitetssäkrade lokaler. Med bakgrund mot det finns det idag inget skäl att öka Varbergs gymnasiala utbud med ovanstående program enligt Folkuniversitetets aktuella ansökan. Ekonomi och verksamhet Se ovan under rubrik Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser.

12 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Samråd Samråd vid facklig samverkan FSG. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Maria Gustafsson Gymnasiechef Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

13 (5) Dnr: Diarienr Barn- och utbildningsförvaltning Margareta Börjesson, Bilaga Yttrande till skolinspektionen Beskrivning av ärendet Folkuniversitetet kursverksamheten vid Göteborgs universitet har ansökt hos Skolinspektionen om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Varbergs kommun fr.o.m. läsåret 2018/2019. Varbergs kommun har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Ansökan Folkuniversitetet ansökan gäller följande programutbud och inriktningar: Naturvetenskapsprogrammet inriktning naturvetenskap Naturvetenskapsprogrammet inriktning naturvetenskap och samhälle Ekonomiprogrammet inriktning ekonomi Ekonomiprogrammet inriktning juridik Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet beteendevetenskap Folkuniversitetet anger i sin ansökan att de planerar för 15 elever per årskurs och läsår för varje program som ansökan gäller. Sammanlagt innebär det 270 elever vid en fullt utbyggd verksamhet år 2020, se tabell. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt År Full utbyggd verksamhet Tabell 1: Antal elever vid fullt utbyggd verksamhet år Internationell profil Enligt ansökan kommer Folkuniversitetets Gymnasium i Varberg att ha en utpräglat internationell profil. Undervisningen planeras delvis ges på engelska av lärare som har engelska som modersmål eller är så bra på språket att de utan problem kan genomföra undervisningen på engelska. I ansökan framgår att de har svårt att uppge exakt hur stor del av undervisningen som kommer att ges på engelska, men det ska vara en mindre del. Som riktvärde är ungefär 20 % av utbildningen på engelska. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se Barn- och utbildningsförvaltning TELEFAX WEBBPLATS Varberg

14 (5) Dnr: Diarienr Befolkningsprognos Tabellen nedan visar befolkningsprognosen över 16-åringar boende i Varbergs kommun de kommande fem åren, Som framgår i tabellen förväntas antalet 16 åringar i Varberg öka under de kommande fem åren. Ålder år Tabell 2. Befolkningsprognos 16-åringar i Varbergs kommun Skolor som erbjuder de aktuella programmen Tabellen nedan visar en sammanställning av antalet kommunala och fristående skolor i Varbergs kommun som läsåret 2016/2017 erbjuder de i ansökan aktuella programmen och inriktningarna. Skola Peder Skrivares skola Huvud man Kommunal Första val 2017 Antal platser HT 2017 Naturvetenskapsprogrammet Särskild variant Naturvetenskapsprogrammet Natur/estet Ekonomiprogrammet Samhällsvetenskapsprogram Drottning gymnasieskola Blankas Fristående Samhällsvetenskapsprogram Tabell 3: Skolor i Varberg som erbjuder de i ansökan aktuella programmen, siffror enligt prel. planering, Gymnasieantagningen i Halland Av tabellen framgår att det i Varberg på kommunala Peder Skrivares skola går att läsa naturvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet samt samhällsvetenskapsprogrammet. I Varberg går det även att läsa samhällsvetenskapsprogrammet på fristående Drottning Blankas skola. Valda inriktningar i de aktuella programmen Tabellen nedan visar en sammanställning av antal elever per inriktning år 2 och år 3 i kommunala och fristående skolor i Varbergs kommun läsåret 2016/2017 i de aktuella programmen.

15 (5) Dnr: Diarienr Skola Huvudman Antal elever vald inriktning år 2 Läsår 16/17 Peder Skrivares gymnasieskola Naturvetenskapsprogrammet inriktning naturvetenskap Naturvetenskapsprogrammet inriktning naturvetenskap och samhälle Ekonomiprogrammet ekonomi Ekonomiprogrammet juridik inriktning inriktning Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap Samhällsvetenskapsprogrammet beteendevetenskap Drottning gymnasieskola Blankas Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap Kommunal Fristående Antal elever vald inriktning år 3 Läsår 16/ Tabell 4: Valda inriktningar i ansökan de aktuella programmen på skolor i Varberg. Uppgifter från rektor Av tabellen framgår att Peder Skrivares skola erbjuder samtliga inriktningar som ansökan från Folkuniversitetet avser på såväl naturvetenskapliga programmet, ekonomiprogrammet som samhällsvetenskapsprogrammet. Drottning Blankas skola erbjuder idag inriktning samhällsvetenskap på samhällsvetenskapsprogrammet. Eleverna väljer inriktning inför sitt andra år på valt program. Gymnasieförordningen 4 kap 2 (2010:2039) De nationella inriktningarna i gymnasieskolan framgår av bilaga 1. De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret. Läsåret 2016/2017

16 (5) Dnr: Diarienr Tabellen nedan visar de program och inriktningar som erbjuds på Peder Skrivares skola under läsåret Läsåret 2016/2017 avseende de i ansökan aktuella programmen. Peder Skrivares gymnasieskola Antal platser Antal antagna elever efter reserv antagning Naturvetenskapsprogrammet ( NA ) Naturvetenskapsprogrammet, Särskild variant, bild ( NABILVE ) 5 3 Naturvetenskapsprogrammet, Särskild variant, musik ( NAMUSVE ) Ekonomiprogrammet ( EK ) Samhällsvetenskapsprogrammet ( SA ) Totalt ovanstående program Tabell 5: Programutbud Peder Skrivares skola 2016/2017 avseende de i ansökan aktuella programmen. Tabellen nedan visar de program och inriktningar som erbjuds på Drottning Blankas gymnasieskolaskola under läsåret Läsåret 2016/2017 avseende de i ansökan aktuella programmen. Drottning Blankas gymnasieskola Antal platser Antal antagna elever efter reserv antagning Samhällsvetenskapsprogram Tabell 6: Programutbud Drottning Blankas gymnasieskola 2016/2017 avseende de i ansökan aktuella programmen. Läsåret 2017/2018 Tabellen nedan visar de program och antal platser som erbjuds på Peder Skrivares skola av de program som ansökan gäller under läsåret 2017/2018. Avsikten är att programutbudet kvarstår även under läsåret 2018/2019. Program Antal elever okt 2016 Antal sökande Första val 2017 Förslag Antal platser HT 2017 Naturvetenskapliga programmet Naturvetenskapliga programmet Estet bild Naturvetenskapliga programmet Estet musik

17 (5) Dnr: Diarienr Naturvetenskapliga programmet Estet teater Ekonomiska programmet Samhällsvetenskapsprogrammet Totalt Tabell 7: Programutbud Peder Skrivares skola på de i ansökan aktuella programmen, statistik från Gymnasieantagningen Halland Tabellen nedan visar de program och antal platser som erbjuds på Drottning Blankas gymnasieskolaskola av de program som ansökan gäller under läsåret 2017/2018. Program Antal elever okt 2016 Antal sökande Första val 2017 Förslag Antal platser HT 2017 Samhällsvetenskapsprogrammet Tabell 8 Programutbud Drottning Blankas gymnasieskola på de i ansökan aktuella programmen, statistik från Gymnasieantagningen Halland Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Maria Gustafsson Gymnasiechef

18 Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Det undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm alternativ till friskolor@skolinspektionen.se Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Ange vilket läsår skolenheten avser att starta 2018 Ange i vilken kommun skolenheten ska vara belägen Varbergs kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Folkuniversitetet kursverksamheten vid Göteborgs universitetet Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Stiftelse Skolenhetens namn Folkuniversitetets Gymnasium i Varberg 1. Sökanden och kontaktperson Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) 1.1 Uppgifter om sökanden Folkuniversitetet kursverksamheten vid Göteborgs universitetet Organisationsform Stiftelse Organisationsnummer/personnummer Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning.

19 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson E postadress Daniel Jonlund daniel.jonlund@folkuniversitetet.se Telefon arbetet Mobil Utdelningsadress till sökanden Folkuniversitetets gymnasium i Trollhättan Garvaregatan 13 Postnummer Ort Trollhättan Fullmakt Lägg till bilaga 1.5 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell. Redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen. 2. Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Nationellt program Inriktning Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap och samhälle Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Ekonomiprogrammet Ekonomi Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Ekonomiprogrammet

20 Inriktning Juridik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår Läsår Läsår Fullt utbyggd verksamhet Infoga Fullt utbyggd verksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. År Fullt utbyggd verksamhet Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: hur intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden hur många elever/vårdnadshavare som blivit tillfrågade vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola när intresseundersökningen genomfördes vilka frågor som ställdes vid undersökningen resultatet från undersökningen och hur svaren är fördelade per program och inriktning Folkuniversitetet har i denna ansökan valt att ansöka om ekonomi, samhälls och naturvetenskapliga programmet. Vägledande för dessa val var Folkuniversitetets kompetensområden, vår tidigare erfarenhet i skolsammanhang samt det samhälleliga behovet. I Halland beräknas befolkningen att öka med nästan 12% mellan år , enligt bifogad befolkningsprognos från Statisticon. Specifikt Varberg beräknas få närmare 3000 (2819) fler invånare mellan 2015 och Nationell statistik från SCB visar att det blir alltfler ungdomar i gymnasieåldern framöver, dels på grund av födelsenetto, dels på grund av inflyttning.ekonomiprogrammet har ökat markant de senaste året och är tillsammans med samhällsprogrammet och naturvetenskapliga programmet Sveriges största nationella program. Bifogad finns en intresseundersökning som visar ett riktat intresse från målgruppen gentemot våra utbildningar. Undersökningen är genomförd av Axand, som på uppdrag av Folkuniversitetet varit i kontakt med Skolinspektionen för att säkerställa att prognosen metodologiskt motsvarar vad Skolinspektionen kräver.

21 Lägg till bilaga 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Likviditetsbudgeten består av två delar: Del ett visar in och utbetalningar och investeringar för etablering, det vill säga in och utbetalningar som sker innan skolstart. Del två visar in och utbetalningar under läsår 1. Resultatbudget lämnas för de tre första läsåren och visar bokföringsmässiga intäkter och kostnader. Se vidare under avsnitt 3.7 för likviditetsbudget samt 3.8 för resultatbudget. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och med varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Den likviditets och resultatbudget som lämnats in indikerar att Folkuniversitetet kommer att bedriva gymnasieutbildning med god kvalitet och varaktighet. Det finns vissa poster som avviker från nationell statistik och jämförelsetal. Dessa berörs kortfattat här. Personal/lärare/skolledning: År 1 går ca 51,5% av Folkuniversitetets Gymnasium i Varbergs totala resurser till personal, år3 ligger personalkostnaden på ca 48,5,5%. Detta ska jämföras med jämförelsetal från skolverket (Siris kostnadssammanställning för gymnasiet Halland, år 2015) som visar att ca 48,5% går till personal. Här satsar Folkuniversitetet lika mycket som genomsnittet i Sverige, kommunal huvudman. Lokaler: Som kommer att beskrivas längre ner i ansökan så avser Folkuniversitetets Gymnasium i Varberg gå in i lokaler som ligger på Birger Svenssons väg, där organisationen redan har etablerad verksamhet. I lokalerna finns salar, mötesrum, kontor och Folkuniversitetet kommer gradvis att bygga ett skolbibliotek som svarar mot skolans behov. Vi kommer att dela ytor med andra verksamheter (Gymnasiet har lokaler dagtid och folkbildning har kvällar och helger) vilket gör att kostnaderna för lokaler blir något lägre än genomsnittet i Sverige. Detta förklarar att vi sammantaget har lägre kostnader för lokaler än genomsnittet i Västra Götaland eller i GBG. Vår andel ligger på ca 12,3% medan snittet i Halland ligger på 18,4%. Vår målsättning är att hitta synergier som gör att vi kan lägga mer resurser på undervisning istället. Skolmat: Vi har högre kostnader för skolmat, framförallt för att vi inte avser ha egen skolbespisning, utan avser teckna avtal med restauranger, vilket blir dyrare. Elevhälsan: Kostnader för elevhälsa är något lägre än jämförelsetalen, men detta är marginellt. Vi har lyckats skapa god kvalitet i elevhälsan på andra skolor med denna beläggningsgrad. Litteratur/utrustning/skolbibliotek: Här vi ligger vi marginellt under snittet för Halland. Vår budget hamnar på 9,3% av omsättningen år 1 och minskar år 2 och 3 till ca 4,2%, medan snittet i Halland är 7,8%. En del av dessa resurser går till skolbibliotek. Här avser vi samverka med övriga Folkuniversitetet och kommer därför ner i kostnader. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet inklusive revisionsberättelse om sådan finns. Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Trots att stiftelsen har gjort ett minusresultat under 2015 och 2016 så har organisationen en god soliditet med eget kapital, vilket gör oss till en stabil aktör på utbildningsområdet. Stiftelseledningen har tagit fram en åtgärdsplan med organisa onsförändringar inför budget Se KreditvärdighetsintygUC Bisnode i bifogad fil. Se också årsredovisning och rev.berättelse under övriga bifogade filer. Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen. Vid beräkning av elevbidrag har Folkuniversitetet tagit kontakt med Varbergs kommun och från dem har vi fått beslut kring budget från utbildningsnämnden, (se bilaga med filnamn IKE Varberg) På Naturvetenskapliga programmet framgår det av bilagan att grundbeloppet är 86766kr per elev/ läsår. Det är samma ersättning för årskurs 1 3, oavsett inriktning.

22 På Samhällsvetenskapliga programmet framgår det av bilagan att grundbeloppet är 81478kr per elev/läsår. Det är samma ersättning för årskurs 1 3, oavsett inriktning. På Ekonomiska programmet framgår det av bilagan att grundbeloppet är 80921kr per elev/läsår. Det är samma ersättning för årskurs 1 3, oavsett inriktning. Tilläggsbelopp eller eventuella stödersättningar har inte räknats med i budget. 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet underlag som visar är att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket) underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post. Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Etableringskostnader och investering avses finansieras genom egna medel. Att det finns egna medel för att starta skolor framgår av bifogat engagemangsbesked med kontoställning från SEB Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. Vi har inte räknat med några specifika statsbidrag (lärarlönelyft, karriärtjänst, förstärkningar elevhälsa mm) då vi inte kan garantera att vi erhåller dessa. Naturligtvis kommer vi ansöka om extra statsbidrag. Lägg till bilaga 3.6 Investeringar och etableringsutbetalningar vid en ny skolenhet Investeringar och etableringsutbetalningar ska redovisas i budgeten. Av budgeten ska följande framgå ange med vilka belopp och i vilka poster etableringsutbetalningar respektive investeringar upptas i budgeten. Av beskrivning ska följande framgå hur investeringar och etableringskostnader är beräknade hur investeringar och etableringskostnader ska finansieras när i tiden in och utbetalningarna kommer att uppstå. Beräkning av etableringskostnad: Har räknat på 5 månaders förberedelse för rektor på 50%, (innan elever kommer, därefter anställs rektor på 100%), 2 månader för administratör, 40%, samt 0,5 månad för pedagoger. För pedagogerna innebär detta ca 3 4 veckors förberedelsetid innan eleverna börjar.

23 Administration och skolledning ökar successivt i takt med att skolan växer. Beräkning av investering: Vi kommer att investera i bokbestånd, möbler och labbsal. Investeringen skrivs av på 5 år. Investeringar tas från stiftelsens kassa. Labbet skrivs av under rubriken möbler i avskrivningskolumnen. Datorer leasas. In och utbetalningar: Eleverna beräknas börja skolan i mitten augusti och första fakturering av kommunen sker 15 sept, vilket innebär att utbetalningar för lön (rektor) sker 4 mån innan, administratör 3 månader innan och lärare ca 3 veckor innan inbetalning kommer från kommunen. Utbetalningarna för personal specificeras ovan, i övrigt rör det sig om investering samt utgifter för marknadsföring, vissa möbler, kontorsutrustning, datorer mm. 3.7 Likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt likviditetsbudget för läsår 1 Inkom med en likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt ytterligare en likviditetsbudget för läsår 1. Eventuella inbetalningar utöver bidrag ska vara sådana som inte redan angivits i investerings och etableringsbudgeten. Detta innebär alltså att sökanden inte kan ta upp samma inbetalning i både likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstart och i likviditetsbudget läsår 1. Likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstort Inbetalningar Innan skolstart Likviditetsbudget läsår 1 Inbetalningar Läsår 1 Totalt år 1 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Lån 0 Aktieägartillskott/ ägartillskott Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel 1523 Finansiering med egna medel 1523 Annan finansiering Annan finansiering 0 Övriga inbetalningar Övriga inbetalningar 0 Summa inbetalningar 1523 Summa inbetalningar Utbetalningar innan skolstart Utbetalningar läsår 1 Utbildning och personal Utbildning och personal Skolledning 140 Skolledning Personal/lärare 123 Lärare gymnasieskola Övrig personal 0 Administration 35 Administration Rekrytering 50 Rekrytering 50 Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Fortbildning Lokalhyra 10 Lokalhyra Speciallokaler Speciallokaler Möbler 1000 Möbler 1000 Kontorsutrustning 20 Kontorsutrustning Telefon, kopiator mm 10 Telefon, kopiator mm Läromedel Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) 50 Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) Datorer 30 Datorer Övrigt Övrigt Info och annonsering 50 Info och annonsering 50 Elevhälsa Skolmåltider Försäkringar 5 Försäkringar Studie och yrkesvägledning APL handledning 0 Övriga utbetalningar Övriga utbetalningar 0 Finansiella poster Finansiella poster

24 Räntor Räntor 0 Amorteringar Amorteringar 0 Summa utbetalningar 1523 Summa utbetalningar Över/Underskott 0 Över/Underskott Resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 Inkom med en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspektionens budgetmall nedan. Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudget. Förklara eventuella avvikelser. Resultatbudget Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Skolledning Lärare gymnasieskola Övrig personal Administration Rekrytering Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (inkl. programvaror, licenser) Övrigt Info och annonsering Elevhälsa Skolmåltider Försäkringar Studie och yrkesvägledning APL handledning Övriga kostnader Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa kostnader Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen är nystartat eller av annat skäl inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta.

25 4. Lokaler 4.1 Lokaler Sökanden kommer att ha tillgång till lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Redogör för skolenhetens planerade lokaler. Ange, om möjligt, i vilken stadsdel/kommundel skolenheten planeras vara belägen. Vid ett godkännande av enskild som huvudman enligt 2 kap. 5 skollagen kommer Skolinspektionen enligt 26 kap. 9 a skollagen att genomföra en kontroll av den verksamhet som ska bedrivas innan utbildningen startar (etableringskontroll). Etableringskontrollen görs under maj juni samma år som utbildningen är tänkt att starta. Vid etableringskontrollen granskar Skolinspektionen huvudmannens förberedelser inför skolstarten. Bland annat granskas skolans lokaler. Skolinspektionen tar ställning till om huvudmannen följer de föreskrifter som gäller för verksamheten. Resultatet meddelas huvudmannen i ett beslut. Folkuniversitetets gymnasium i Varberg kommer att ligga på Birger Svenssons väg 28 D där utbildning redan bedrivs i Folkuniversitetets regi. Lokalerna kommer att innefatta administration, skolbibliotek, undervisningssalar och mötesrum. Samarbetet med övriga Folkuniversitetet öppnar för synergier och möjligheten att dela på kostnader för lokaler och administration. Möjligheterna är goda att förvärva utrymmen i takt med att skolan växer. 4.2 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas inom skolenheten eller om de ska hyras externt. Om speciallokaler inte ska inrymmas i skolenheten, redogör för avstånd från skolbyggnaden omfattning av undervisningen som ska bedrivas där. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen. Idrott och hälsa Undervisning i ämnet Idrott och hälsa planeras att genomföras i Hagaskolans idrottshall som ligger ca 1,1 km från skolbyggnaden och som alltså nås genom en promenad. Lokalen kan hyras, i mån av tid av Varberg stad som samordnar uthyrning idrottshallar för hela staden. Naturvetenskapliga ämnen När det gäller naturvetenskaplig undervisning så avser Folkuniversitetet investera i en labbsal i sina lokaler. Kostnader för detta skrivs av på 5 år. Redovisas under rubriken möbler i avskrivningskolumnen. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram 4.3 Skolbibliotek Beskriv hur sökanden kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå skolbibliotekets innehållsmässiga funktion skolbibliotekets pedagogiska funktion. Om skolbiblioteket inte inryms inom skolenhetens lokaler redogör för hur sökanden avser ge eleverna tillgång till ett skolbibliotek. På Birger Svensson gata i Varberg kommer ett skolbibliotek iordningställas. Skolan kommer följa skollagens krav på skolbibliotek enligt 2 kap, 36 (2010:800). Definitionen av skolbibliotek framgår inte av skollagen, men tydliggörs i propostionen (prop. 2009/10:165 sid 283), i skolverkets juridiska vägledning från 2015 ( där "en gemensam resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande" lyfts fram som den bärande tanken bakom begreppet. Skolbibliotek har alltså del en materiell/fysisk innebörd, dels en funktionell innebörd. Nedan följer en kort beskrivning av hur skolan uppfyller dessa två krav. Fysisk närhet innehåll Folkuniversitetets Gymnasium i Varberg svarar mot kravet på fysisk närhet till ett bibliotek genom uppbyggnaden av studiebibliotek på Birger Svenssons väg i Varberg, där också skolan har sina lokaler. Skolan kommer att ta fram en biblioteksplan i vilken prioriteringar i bokbestånd och resurser faställs. Skolbiblioteket skall ha gott om skönlitteratur men prioriteringen ligger i linje med syftesbeskrivningen bakom skolbiblioteken det vill säga att biblioteket skall stödja elevernas lärande. Utöver det som lärarteamen och biblioteksansvarig tar fram så kommer fokus att ligga på klassuppsättningar av skönlitterära verk, ungdomslitteratur, litteratur i på moderna språk, lättläst litteratur för elever som läser svenska som andraspråk, minoritetsspråk, engelskspråkig litteratur i klass eller gruppuppsättning, fackböcker inom de olika ämnen och kurser som skolan erbjuder, specifika lexikon och uppslagsverk samt digitala media/multimedia. Skolan avser, som tidigare nämnt, arbeta med en till en, vilket gör söktjänster och databaser online extra angelägna. Skolan avser teckna avtal med Mediapoolen för strömmande medier, lån av spelfilm, multimedia, litteratur/boklådor, ljudböcker och övrigt AV material, samt med mediearkivet och

26 eventuellt Nationalencyklopedin. Skolbiblioteket spelar en central roll i informationen om och användandet av dessa medier. Hissar finns så kravet om framkomlighet för elever med funktionsnedsättning tillmötesgås. Biblioteksfunktioner I läroplanen framgår att skolbiblioteket inte bara är en materiell resurs utan också en funktion inom den pedagogiska verksamheten i stort. Exempelvis står det att eleverna skall lära sig att: "använda bok och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande", samt att eleverna skall få: "tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel" (SKOLFS 2011:144) På grundval av dessa krav arbetar lärarteam och pedagoger i skolan gemensamt för att stimulera till läsning, hjälpa till med informationssökning och sammanställning av kunskap. Vid större projekt samverkar pedagogerna med biblioteksansvarig, det egna skolbiblioteket och besök på stadsbiblioteket i Varberg kommer regelbundet att genomföras. Mediapoolen har också kompetensutvecklingstjänster riktat till skolbiblioteksansvariga för att på bästa sätt förverkliga skollagens intentioner bakom skolbiblioteken. Varje år görs en plan över kommande projekt och ämnesövergripande teman som planeras genomföras och denna plan ligger delvis till grund för de kompletterande inköp som görs till skolbiblioteket. Bibliotekskunskap tas upp i ämnet svenska men också i övriga språk och i ämnen där moment av informationssökning, uppsatsarbete och källkritik är viktiga. Varje läsårsstart avser skolan samarbeta med stadsbiblioteket när det gäller inledande bibliotekskunskap och klassifikationsystem. Även samverkan i teman, exempelvis poesi, romantik skräck etc. planeras genomföras. Biblioteksfunktionen används alltså kontinuerligt av pedagoger, biblioteksansvarig och elever för att hjälpa eleverna att nå målen med sin utbildning. 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1 Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare uttryckt i personer och antal tjänster. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal elever per lärare, läsår 1 15 Antal elever per lärare, läsår 2 15 Antal elever per lärare, läsår 3 15 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 15 Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Pedagogerna på skolan kommer att organiseras i ett stort lärarlag samt 3 programarbetslag som träffas varje vecka för ca 2,5 timmars gemensamma möten och samplaneringar. I samarbetet med övriga Folkuniversitetet öppnas möjlighet att under år 1 anställa flera lärare på deltid för att sedan gradvis öka tjänsteunderlaget i takt med att skolan får fler elever. Denna samverkan ökar också vår möjlighet att hitta behöriga lärare till alla undervisningsämnen. Skolledare planeras anställas på 50% under 5 mån, därefter 100% under år 1. Anledningen till att det är tämligen många lärare år 1 (antal personer) är att vi avser börja med moderna språk år 1. Det blir troligen 3 olika lärare med mycket små tjänster. Vi har beräknat antalet tjänster tämligen proportionerligt under tre år. År 1 är det färre valbara kurser (inga inriktningar exempelvis, men högre kostnader för att få igång skolan och erbjuda stöd via specialpedagog. Naturligtvis erbjuder skolan de kurser som skollagen föreskriver att skolan måste erbjuda, ex idrott2, estetiskt ämne etc. Som grund för tjänsteutlägget utgår vi från att en heltid motsvarar 16 timmars undervisning i veckan. Till detta kommer sedan mentorstid, möten och ev extraundervisning/resurstid. Vi har räknat på en genomsnittlig månadslön om ca 32tkr, exklusive lärarlönelyft, förstelärartillägg eller andra statsbidrag som är möjligt att söka.

27 Om vi studerar lönekostnadens andel av beräknade omsättningen så hamnar den på ca 51,5%, vilket är högre än snittet i Halland som ligger på 48,5%. Detta indikerar att det inte är för lite personal i våra beräkningar. Antal elever per lärare Personaltätheten kan tyckas verka låg, men den utgår från en budget om fullt utbyggda klasser (fullt i varje klass). Om vi exempelvis tänker oss att vi får 2 3 färre elever per klass, vilket inte är orimligt (ca 247 elever fullt utbyggd skola) så blir lärartätheten 13,7, vilket är under rikssnittet för fristående gymnasieskolor (13,8 enligt skolverkets statistik). Rent ekonomiskt innebär ett bortfall på 23 elever ca 1,9 milj i minskade intäkter och det är därför klokt att ha en tilltagen marginal i resultatbudget år 3 (se bifogad budget). Vill också påpeka att vi inte räknat med några höjningar av löner år 2 3, men inte heller några höjningar av elevbidrag, några statsbidrag (vilket vi troligen blir berättigade till) eller några extra tillägg i form av tilläggsbelopp eller socioekonomiskt indextillägg. 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. 6. Elevhälsa och studie och yrkesvägledning Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsa. 6.1 Elevhälsa Av beskrivningen ska framgå elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande roll vilka personalkategorier som kommer ingå i elevhälsan. Elevhälsa Genom nya skollagen (2010:800) införs elevhälsan som en övergripande funktion inom skolan. Målet är att elever såväl som personal skall uppleva sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö som positiv och att professionerna inom elevhälsan på skolan skall medverka till att det hälsofrämjandet blir ett stöd för elevernas lärande. I Skolverkets vägledning för elevhälsa kan man läsa att elevhälsan bör vara en resurs i arbetet för en hälsofrämjande skolutveckling. Elevhälsan skall alltså bidra till en ökad måluppfyllelse, vilket förutsätter ett nära samarbete mellan olika personalgrupper. I skollagen och i lagens förarbeten fastslås det att elevstödet skall omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. (prop. 2009/10:165 s. 274) Utgångspunkten är att kunskaper och åtgärder gentemot hela elevens situation och sammanhang är viktigt för att kunna ge rätt hjälp och stöd. Elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande roll EHT teamet kommer att ha elevernas lärande och hälsa i fokus och därför betrakta dessa delar som förutsättningar för en god skolgång och måluppfyllelse. Elevhälsoarbetet kommer inte bara att genomföras inom ramen för elevhälsoteamet, utan tanken är att elevhälsoarbetet skall bedrivas i hela skolans verksamhet så att utveckling sker i skolans arbets och lärandemiljö. Exempelvis blir värdegrundsarbetet, mentorskapet, positiv återkoppling på arbetsuppgifter och i synnerhet goda relationer mellan elever och mellan elev lärare centralt för det hälsofrämjande arbete. I den vägledning för elevhälsan som socialstyrelsen och skolverket tagit fram, och i Skolverkets allmänna råd för elevhälsa, så skiljer man på främjande arbete och och förebyggande arbete. Det förra handlar om skapa lärandemiljöer och strukturer vars funktion är att stärka eller bibehålla elevernas fysiska och psykiska hälsa, medan den förra inriktas på att minska risken för ohälsa genom riktade åtgärder mot det man identifierat som orsaker till ohälsa. I socialstyrelsens och skolverkets skrift Vägledning för elevhälsan framgår det att elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete också bör bedrivas på organisations, grupp och individnivå. När det gäller det hälsofrämjande arbetet så kommer skolan på organisatorisk nivå verka för tätt samarbete mellan elevhälsoteamet och pedagogisk personalen på flera sätt: EHT kommer medverka vid de återkommande kvalitetsdialoger som följer med kvalitetsarbetets årshjul, för att ge sin bild av uppföljningen, utvärderingen och analysen av måluppfyllelsen EHT kommer samarbeta med skolledning och lärare vid planering av kompetensutveckling och fortbildning för att stödja ett hälsofrämjande arbetssätt EHT kommer att samverka med skolledningen vid organisationsplanering EHT kommer att vara med och kvalitetssäkra de främjande insatserna för: värdegrundsarbetet, planen för mentorskap, likabehandlingsarbetet, krisplaner och ANDT plan Elevhälsan kommer att ha en central roll för att planera främjande insatser för 100% närvaro i skolan EHT kommer genom aggregerad och avidentifierad information från hälsosamtalen planera hälsofrämjande insatser för exempelvis stärkt självbild EHT kommer vara med på föräldramöten och informera om elevernas utveckling och skapa dialog kring skolans hälsofrämjande arbete, exempelvis stress EHT kommer ge stöd för personalens arbete med sex och samlevnadsundervisningen De planerade samverkansformerna ovan kommer att införlivas i ordinarie kvalitetsarbetet och följa det årshjul som verksamheten arbetar efter. När det gäller det förebyggande arbetet så avser elevhälsan, förutom att uppmärksamma de förebyggande aspekterna när det gäller punkterna ovan, också ha en central roll för det förebyggande arbetet på följande områden: Kartlägga och identifiera riskområden genom samtal och enkäter när det gäller elevernas vanor på områden

28 som: Arbetsmiljö Stress Tobak, alkohol, narkotika, doping Kränkande behandling Diskriminering Medverka vid framtagandet av policyarbete och handlingsplaner med målsättningar på ovan nämnda områden Utifrån aggregerad avidentifierad information vid hälsosamtal identifiera risker och ta fram rutiner och arbetssätt som motverkar förekomsten av ohälsa Handleda och stödja arbetslagen i sitt förebyggande arbete Handleda och stödja mentorer i det individuella förebyggande arbetet Utöver det främjande och förebyggande arbetet med hälsofrämjande skolutveckling kommer också elevhälsan, tillsammans med pedagoger, ha en åtgärdande roll. En del av dessa skrivs om i avsnitt 7.1 och i övrigt beskrivs dessa funktioner i den elevhälsoplan som Folkuniversitetet använder och som kommer tas fram i samarbete med EHT och personalen vid skolstart. Elevhälsans organisation/personal Skolan kommer efter hand bygga upp en elevhälsoorganisation med ett komplett EHT. Elevhälsoteamet kommer att bestå rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska samt vissa fall studie och yrkesvägledare. Skolan har skall också ha tillgång till skolläkare och psykolog i de fall då detta behövs. Olika personer i elevhälsoteamet blir kallade till sammanträde beroende på vilken typ av ärende det gäller och kan också själva kalla lärare, mentorer och övrig personal till möten. Elevhälsoteamet skall ta fram och medverka i utformningen av handlingsplaner för elevhälsa och likabehandling för att säkerställa att kompetensen används för att skapa en bra och hälsofrämjande studiemiljö. Som utgångspunkt för detta arbete används planer som i dagsläget tagits fram av organisationens andra gymnasieskolor. Teamet skall även kunna hantera akut uppkomna elevhälsoärenden. Specialpedagogen kommer, tillsammans med rektor, att ha en nyckelroll i arbetet med åtgärdsprogram för elever som är i behov av särskilt stöd. En viktig del av elevhälsoarbetet kommer att bedrivas av lärarna, både i egenskap av kurslärare och i egenskap av mentorer, samt övrig personal i skolan som helhet. Organisation och funktioner Elevhälsoarbetet kommer att organiseras på uppdrag av rektor. Rektor leder och medverkar vid de EHTsammanträden som hålls på skolan och även vid elevvårdskonferenser samt vid behov mentorsmöten med elever och elevers vårdnadshavare. Nedan listas de olika funktioner och ansvarsuppgifter som ligger på respektive roll i elevhälsoarbetet: Rektor Rektor ansvarar för att fastställa riktlinjerna inom elevhälsoarbetet och att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera gymnasiets handlingsplaner inom elevhälsa. Rektor ska verka för ökad elevhälsa genom att organisera och utveckla arbetsformer som gynnar elevhälsan. Rektor är även ansvarig för beslut om att behov av särskilt stöd ska utredas och beslutar om åtgärdsprogram ska eller inte ska upprättas för de elever som en utredning visar är i behov av särskilt stöd. Klassföreståndare Klassföreståndarna ska verka för god social miljö i klassen genom gemensamma aktiviteter och ge möjligheter till samvaro. Klassföreståndarna ger information till klassen, ser till att klassråd hålls varje vecka och inhämtar samt vidarebefordrar information från klassen. Klassföreståndare bör även ha översikt över klassens provschema/uppgifter och vid signaler om problem i arbetsmiljön för klassen underrätta EHT och övriga lärare. Mentor Mentors uppgift är att ha en samlad bild av elevens hela studiesituation; kunskapsutveckling, närvaro och sociala utveckling. Mentor genomför utvecklingssamtal en gång per termin och verkar för god och regelbunden kontakt med elevens hem i de fall där eleven är omyndig. Vid eventuella bekymmer med elevens skolgång (sociala eller studiesvårigheter) anmäler mentor elevens problematik till skolans elevhälsoteam och medverkar vid elevvårdskonferens (EVK). Mentor följer upp frånvaro (frånvarorapportering kommer att göras av kurslärare på skolans lärplattform och vårdnadshavare underrättas om ogiltig frånvaro genom systemet samma dag). Skolsköterska Skolsköterskan är en del av skolans elevhälsoteam och deltar i skolans hälsofrämjande arbete som helhet. Vid skolstart håller skolsköterskan hälsosamtal med samtliga elever i årskurs 1 och meddelar övriga EHT om elever är i riskzonen för psykisk, social eller fysisk ohälsa. Skolsköterskan erbjuder mottagning vid behov och kan agera och bistå vid akuta händelser som inträffar då hon är närvarande på skolan (gäller enklare sjukvårdsinsatser). Skolsköterskan kan även ta emot elever med olika besvär, göra en bedömning av tillståndet samt vid behov slussa vidare till andra instanser. Skolsköterska genomför även utredning av frånvaro och är en viktig kugge i skolans långsiktiga, hälsofrämjande och förebyggande arbete, exempelvis genom att ta fram handlingsplaner och ge avidentifierat underlag som kan användas för framtida åtgärder och aktiviteter för ökad trivsel och hälsa. Skolkurator Skolkuratorn har socialt arbete som huvudarbetsuppgift. Detta arbete bedrivs på såväl individ, grupp som organisationsnivå och kan innefatta socialt behandlingsarbete med enskilda elever och eventuellt föräldrar som samtal av stödjande, rådgivande eller motiverande karaktär, av insiktskaraktär eller som stöd i en krissituation eller vid konfliktlösning. Skolkuratorn kan ge information och service i sociala frågor och kring studieekonomi och förmedla kontakter till andra myndigheter. Särskilt uppmärksamhet ägnas åt elever i behov av särskilt stöd för sin utveckling och ett samarbete med andra aktörer och myndigheter som exempelvis socialtjänst, LSS, polis och sjukvård kan ingå i arbetsuppgifterna. Skolkuratorn har även en funktion som stödjande av övriga personalens elevhälsoarbete och medverkar i organisationsutveckling och förändringsarbete. Studie och yrkesvägledare Studievägledaren kan komma att medverka vid elevmöten och utredningar för att bistå med

29 vägledningshjälp och motiverande samtal. Se övrigt under studievägledning nedan. Specialpedagog Specialpedagogen kommer att bli en del i skolans elevhälsoteam (EHT) och har både en förebyggande och en åtgärdande funktion. Specialpedagogen verkar för goda lärmiljöer och är ett stöd för lärarna vid utformning av extra anpassningar i klassrummet. Utöver det verkar även specialpedagogen som ett stöd vid upprättande av åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd och genomför pedagogiska utredningar i samråd med mentor och undervisande lärare. 6.2 Studie och yrkesvägledning Beskriv hur skolan planerar att arbeta så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses. Studie och yrkesvägledarens uppgift är att ge informationsstöd till elever, föräldrar och personal gällande studier och arbetsliv, hålla vägledningssamtal individuellt och i grupp samt samverka med alla yrkesgrupper inom skolan, andra skolformer, föräldrar, förvaltningar och andra myndigheter, arbetsgivare, utbildningsföretag samt institutioner och organisationer. Vid behov kan studie och yrkesvägledaren delta i elevhälsokonferens som relateras till studier och yrkesval. Dessutom medverkar SYV vid marknadsföring av gymnasiet. SYV ska även hantera den egna kompetensutvecklingen och tillgodogöra sig aktuell information samt medverka vid utvecklingsarbete tillsammans med kommunens övriga studie och yrkesvägledare då det är möjligt. Det övergripande målet för studie och yrkesvägledningen är alltså att eleverna skall kunna fatta väl underbyggda beslut om sina studier och sitt framtida yrkesliv. Detta sammanfattas väl i skolverkets stödmaterial för skolans studie och yrkesvägledning, där det fastslås att eleven, utifrån sina förutsättningar, ska: Bli medveten om sig själv Bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken Bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen Lära sig fatta beslut Lära sig att genomföra beslut (Skolverkets allmänna råd, arbete med studie och yrkesvägledning) I de allmänna råden (SKOLFS 2013:180) skiljer man på studie och yrkesvägledning i vid och i snäv bemärkelse. Folkuniversitetet utgår från denna indelning i de planer för studie och yrkesvägledning som skolenheterna jobbar efter, där det vida perspektivet tolkas som hela den organiserade undervisningen och verksamheten om samhälle och yrkesliv som ger eleverna valkompetens, medan det snäva perspektivet är de riktade vägledningssamtal och mentorssamtal, individuellt eller grupp, som skolan erbjuder. Huvudmannen kommer inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet fastställa mål, resurser och kompetensinsatser så att styrdokumentens intentioner bakom studievägledningen tillgodoses. Detta görs i samband med analysen av nulägesbeskrivningen, där kartläggning och utvärdering av vägledning är en del, som ligger till grund för beslutet om ny verksamhetsplan. Så här avser skolan arbeta för att tillgodose elevernas vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet Personal, ansvarsområden och kompetensinsatser Skolan avser anställa en studie och yrkesvägledare som tillsammans med rektor leder och utvecklar vägledningen på ett professionellt sätt och med avstamp i vetenskapliga modeller för karriär och vägledningsteorier. I samverkan med studie och yrkesvägledaren kommer skolledningen se till att kritiska delar av hela skolans ansvar när det gäller vägledningsuppdraget tydliggörs genom riktade och återkommande utbildningsinsatser. Framförallt är vägledningens uppdrag för studievägledare, mentor och lärare att hitta strategier och arbetssätt när det gäller att motverka: Att val inte är underbyggda eller inte vilar på valkompetens och fakta Att val grundas på traditionella könsroller, social eller kulturell bakgrund Att val grundas på omedvetna och oreflekterade beslutsprocesser Att val begränsas av funktionshinder, diagnos eller annat hinder På uppdrag av rektor och i samverkan med denne blir studievägledarens ansvarsområden framförallt att ta fram och förankra en vägledningsplan för skolenheten som beskriver hela arbetet från rutiner, utvärdering, utveckling och aktiviteter på vägledningsområdet. Huvudsakliga innehållet utgörs av rutiner för planering, utvärdering och utveckling av vägledningen, ansvarsförhållanden, aktivitetsplanering för det indirekta och organisatoriska (vida) arbetet samt för det direkta och individuella (snäva) aktiviteterna, kompetensutvecklingsinsatser för vägledare och personal. Vägledningsplanen kommer bland annat innehålla följande delar för att tillgodose elevernas behov av vägledning: Snäva vägledningsinsatser av studie och yrkesvägledare: Alla elever erbjuds individuell samtalstid på bestämda tider i veckan (vid behov tid enligt överenskommelse) Vägledarsamtal med elever som har problem med skolgången i samarbete med EHT Inplanerat individuellt vägledningssamtal för alla elever i samband med valbara kurser Snäva vägledningsinsatser av mentorer och lärare Återkommande individuella mentorssamtal om personlig utveckling, framtidsval, studier och målsättningar Återkommande samtal i mentorsgruppen om arbetsmarknad, studier och framtidsval Återkommande samtal i gruppen om vikten av medvetna val, valalternativ och individens behov och förutsättningar, utan begränsningar på grund av kön, etnicitet, social klass, funktionshinder eller annan möjligt begränsande kategori Vida vägledningsinsatser av studie och yrkesvägledare: Studie och yrkesvägledaren arrangerar i samverkan med lärargruppen i planering av besök till skolan av:

30 Fackföreningar och branchspecifika yrkesföreträdare Tidigare elever som berättar om olika studie och yrkesvägar Olika yrkesgrupper som skolan bjuder in utifrån elevernas önskemål Studie och yrkesvägledaren arrangerar i samverkan med lärargruppen också studiebesök till: Vägledningsmässa, exempelvis arrangerad av Kunskap & Framtid eller högskola Arbetsplatser, både offentliga och privata verksamheter Arbetsförmedling om framtidens arbetsmarknad Vida vägledningsinsatser av lärare och mentorer I samband med undervisningen ge eleverna förståelse för kunskapernas relevans för kommande studie och yrkesliv Återkommande i undervisning problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som kan begränsa livsvalen Ge eleverna allsidiga kunskaper om studie och yrkeslivet Övriga vida vägledningsinsatser Att under introduktion av nya elever se till att elever har valt rätt, känner till skolans arbete med vägledning och vet vilka vägledningstjänster som erbjuds på skolan Vägledningsinformation (antagning, behörighet mm) ges i grupp/klass om inriktningsval samt individuella val för elever i år 1 och 2, för de elever/program där dessa val görs Informations ges i grupp/ klass om valmöjligheter efter gymnasiet i åk. 3 Information om högskoleprov och antagningsprocessen åk 3 7. Elevens utveckling mot målen 7.1 Särskilt stöd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd. Av beskrivningen ska framgå när en elev ska ges stöd i form av extra anpassningar hur behov av särskilt stöd identifieras när behov av särskilt stöd ska utredas och hur elevhälsan ska involveras i arbetet rutiner för utarbetande av åtgärdsprogram och vad som ska framgå av programmet. Om elevstödjande arbete Folkuniversitetets gymnasieskolor arbetar efter elevhälsoplaner, vilket också vår nya skolenhet skall arbeta fram, med utgångspunkt i styrdokument och vår erfarenhet av elevstödjande arbete. Följande beskrivning vilar på innehållet i sådan elevhälsoplan. All verksamhet inom elevhälsan skall bedrivas inkluderande, det vill säga att lösningar skall så långt som möjligt sökas inom den egna gymnasieskolan i samverkan mellan lärare, klassföreståndare, mentorer, rektor och elevhälsoteam. Arbetslaget/lärargruppen skall sträva efter ett gemensamt ansvar för eleven, där mentor initialt har huvudansvaret för den enskilde elevens välmående. Miljön kring aktuella elever skall analyseras och hanteras tillsammans av alla inom elevhälsan. Genom att ta tillvara varandras erfarenhet och kompetens kan vi skapa en positiv lärandemiljö för våra elever, där all personal är lika viktig för elevens utveckling. I enskilda elevhälsoärenden skall vi eftersträva en öppenhet och dialog där lärare, elevhälsoteam, eleven och dennes vårdnadshavare (vid omyndig elev) strävar mot samma mål. Denna dialog är ofta avgörande för resultatet. När ska stöd ges i form av extra anpassningar? Folkuniversitetet har utarbetade rutiner och arbetssätt när det gäller elever i behov av extra anpassat stöd, särskilt stöd och utarbetning av åtgärdsprogram. När kurslärare upptäcker att en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen i eller kunskapskraven för lägst E i ett ämne (detta kan visa sig genom sviktande resultat i undervisningen, hög frånvaro, sociala problem eller andra studiesvårigheter) ska kurslärare ta upp detta i samtal med eleven och tillsammans med eleven utifrån elevens behov, skyndsamt arbeta fram anpassningar, inom ramen för den ordinarie undervisningen, som kan hjälpa eleven att nå kraven för lägst E. Till exempel anpassning av undervisningsmaterial, stödundervisning, lästräning eller annan färdighetsträning och enstaka specialpedagogiska insatser. Dessa anpassningar ska, enligt skolans rutiner dock ej krav från författningar dokumenteras och kopia ska lämnas in till EHT och mentor. Dokumentationen, som syftar till överblick för EHT och skolledning, ska vara så enkel att den inte fördröjer stödinsatsen. Dokumentation av extra anpassning kan ocksp fungera som eventuell del av utredning inför för framtida åtgärdsprogram. Det viktigaste är att eleven snabbt får det stöd som den behöver och att stödet kvarstår oavsett om eleven utreds vidare eller inte, tills eleven inte längre har behov av det. Kursläraren bör ta stöd av sitt arbetslag (ofta underlättar det att hela arbetslaget har en gemensam syn på och ett gemensamt arbetssätt kring eleven) och kan även rådfråga EHT, till exempel genom att be specialpedagog medverka vid samtalet med eleven. Hur ska behov av särskilt stöd identifieras? I skolverkets allmänna råd om fastslås det att lärare och annan personal skall uppmärksamma tecken på att en elev kan vara i behov av annat stöd än det som ges i form av extra anpassningar och då skyndsamt anmäla till rektorn att det finns behov av att göra en utredning om särskilt stöd. De rutiner som Folkuniversitetet har för sina skolenheter på detta område bygger på tät dialog mellan lärare, skolledning och elevhälsa samt återkommande diskussioner i arbetslag om eleverna och deras utveckling. De viktigaste sätten, eller tecknen, att identifiera behovet av särskilt stöd är om eleven:

31 Inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen, trots genomförda extra anpassningar Uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation som misstänks leda till att eleven inte når kunskapsmålen, exempelvis: Fysisk eller psykisk funktionsnedsättning Ihållande och återkommande frånvaro Svårigheter i det sociala samspelet Koncentrationsproblem På grundval av tidigare utredning eller vid överlämning från grundskola eller annat håll uppges ha behov av särskilt stöd Eller om det av annat skäl tydligt framgår att det stöd som ges vid extra anpassningar inte kommer att vara tillräckligt När ska utredning om särskilt stöd genomföras och hur elevhälsan involveras? I de fall där problematiken är sådan att särskilt stöd misstänks behövas (se ovan), ska elevens behov utredas. Pedagoger, arbetslag och mentorer kan då orosanmäla fall till EHT och rektor fattar beslut om utredning. En kartläggning av elevens hela studiesituation på organisations grupp och individnivå görs av specialpedagog (där mentor, vårdnadshavare, elevhälsoteam, rektor och eventuell externa instanser involveras och efter analys av kartläggningen sammanställs elevens behov av stöd i en pedagogisk utredning gjord av specialpedagog. Ett av de sätt som EHT involveras i utredningen kring särskilt stöd är att alla orosanmälningar inför beslut om utredning tas upp på elevhälsomöten som sker veckovis. Elevhälsan är alltså med i hela processen från uppmärksamma, utreda, åtgärda följa upp och utvärdera där kompetensen från elevhälsan (exempelvis kurator, skolsköterska eller psykolog) är viktig för att utreda hela situationen för eleven. Vissa utredningar kan dock göras relativt enkelt och snabbt, men skolans rutiner säkerställer att utredningar alltid sker i samråd med EHT. Rektor fattar utifrån den pedagogiska utredningen beslut om upprättande av åtgärdsprogram. Om utredningen visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd utan kan nå målen med hjälp av det extra anpassade stöd som redan är tillsatt, upprättas ej åtgärdsprogram. Föräldrar ska informeras om att utredning har gjorts och att de har rätt att överklaga beslutet om att inte upprätta ett åtgärdsprogram. Upprättande av åtgärdsprogram Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd och att det anpassade stödet inte är tillräckligt, upprättas ett åtgärdsprogram efter formellt beslut av rektor. Vilka rutiner för utarbetande av åtgärdsprogram använder skolan och vad ska framgå av åtgärdsprogrammet? Rektor fattar utifrån den pedagogiska utredningen beslut om upprättande av åtgärdsprogram. Om utredningen visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd utan kan nå målen med hjälp av det extra anpassade stöd som redan är tillsatt, upprättas ej åtgärdsprogram. Föräldrar ska då informeras om att utredning har gjorts och att de har rätt att överklaga beslutet om att inte upprätta ett åtgärdsprogram. Beslutet skall ange vem det gäller, skälet bakom bedömningen, hänvisning till lagrum samt tidpunkt för beslutet. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd och att det anpassade stödet inte är tillräckligt, upprättas ett, och endast ett (vid problem i flera ämnen sammanställs dessa), åtgärdsprogram efter formellt beslut av rektor. Åtgärdsprogrammet ska visa vilka konkreta åtgärder som skolan tillsätter för att eleven ska hjälpas med studierna, på organisations grupp och individnivå. Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara och ska svara mot de behov som framkommit av den pedagogiska utredningen. Åtgärdsprogrammet kan upprättas av mentor i samråd med EHT och specialpedagog och om eleven inte är myndig ska vårdnadshavare ta del av åtgärdsprogrammet, godkänna det och informeras om att de kan överklaga beslutet om att upprätta ett åtgärdsprogram. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå en tydlig tidsplan för uppföljning och utvärdering av åtgärderna. Uppföljning innebär att alla de personer som ansvarar för olika åtgärder i åtgärdsprogrammet följer upp och ser till att det som bestämt verkligen genomförs. Detta sker fortlöpande. Utvärderingen är systematisk och en helhetsbedömning som görs av ansvarig personal vid en inplanerad tidpunkt. Eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta i utvärderingen. Vid utvärderingen diskuteras en eventuell revidering av programmet. Hur ofta programmet ska utvärderas bestäms av elevens behov och det är rektor eller den som utsetts som ansvarig för programmet som beslutar om hur ofta det ska utvärderas. Om utvärderingen visar att åtgärderna behöver förändras eller förlängas, upprättas ett nytt åtgärdsprogram där det gamla används. Även här ska eleven och vårdnadshavare informeras om att de kan överklaga. Om det vid utvärdering av åtgärdsprogrammet framkommer att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd, kan åtgärdsprogrammet avslutas. Rektor ansvarar för att det beslutet fattas. Trots att åtgärdsprogrammet är avslutat, kan eleven behöva fortsatt extra anpassningar inom ramen för undervisningen. Även beslutet att avsluta åtgärdsprogrammet kan överklagas och elev och vårdnadshavare ska informeras om detta. Processen har alltså fyra steg: uppmärksamma elevens problem, utreda och analysera behov, utarbeta åtgärdsprogram och följa upp/utvärdera åtgärderna. Samtliga steg i processen har stödmallar för att säkerställa att elevens behov av stöd tillgodoses. Förvaring Åtgärdsprogrammen med beslut finns tillgängliga i skolans EHT rum. Åtgärdsprogram hanteras med aktsamhet och dokumentation av utredning skall skiljas från åtgärdsprogrammet och förvaras separat i arkivskåp. 8. Kvalitet och inflytande

32 8.1 Systematiskt kvalitetsarbete Beskriv sökandens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att fördela ansvaret mellan huvudmannen och rektorn gällande det systematiska kvalitetsarbetet hur krav, mål och riktlinjer följs upp vilka som ges möjlighet att delta i arbetet hur det systematiska kvalitetsarbetet kommer dokumenteras. Kort beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet Folkuniversitetet strävar efter att vara en lärande organisation och därigenom kunna erbjuda god kvalitet i alla delar av sin verksamhet. Organisationen arbetar utifrån ett årshjul med planerade målsättningar/fokusområden, genomförande, kontinuerliga uppföljningar/utvärderingar och förbättringsarbeten. Målstyrning i respektive verksamhetsgren är centralt för denna process. Målstyrningen syftar till att i så hög utsträckning som möjligt svara mot de krav, behov och förväntningar som åligger huvudmannen från såväl uppdragsgivare som deltagare. Att sträva efter ständiga förbättringar och kontinuerlig utveckling är alltså organisationens övergripande målsättning. Stiftelsen är också kvalitetscertifierad enligt SS EN ISO 9001:2008 och sedan 2013 miljöcertifierad enligt ISO Organisationen arbetar med webbaserade system för att kunna dokumentera, hantera klagomål, samla in förbättringsförslag samt identifiera utvecklingsområden på ett strukturerat sätt. För skolenhetens del innebär detta att det finns regionala övergripande kvalitetsmål som skall återspeglas på enhetsnivå. Dessa ska följas upp i början av det nya året. Kvalitetsrapporter, ledningens genomgång och interna revisioner under våren ingår i de övergripande rutinerna. I korthet fungerar det alltså enligt nedan: Varje år anger huvudmannen prioriterade mål för verksamheten som enheterna ska redovisa i kvalitetsarbetet. Dessa mål konkretiseras tillsammans med enhetens egna mål i verksamhetsplanen som tas fram i samråd med personal och elever och som tar sin utgångspunkt de nationella målen för utbildningen, enl. skollagen kap 4, 5 (2010:800) Såväl verksamhetsplanen som kvalitetsrapport ska användas och återkopplas till i det löpande arbetet på enheten Ansvarsförhållandena mellan rektor (skolenhet) och huvudman Enligt allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete i skolväsendet så fastslås att huvudmannens ansvar avser genomförandet av utbildningen (med god kvalitet och med utifrån likvärdighet) och att det skall finnas förutsättningar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete medan rektor ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar för att utveckla utbildningen utifrån målen. Ytterst sett är huvudmannen alltså ansvarig för de rutiner, system, förutsättningar, analysverktyg och resurser som tillhandahålls för att kunna bedriva utbildningen med god kvalitet, medan rektor har ansvar för skolenhetens kvalitetsarbete i alla led från uppföljning, utvärdering, analys, planering, genomförande och dokumentation. Hur krav, mål och riktlinjer följs upp På Folkuniversitetet avses krav, mål och riktlinjer följas upp på följande sätt: Huvudmannen inleder årshjulet med att följa upp föregående års resultat och måluppfyllelse (dock inte första läsåret, av förklarliga skäl) Uppföljningen genomförs utifrån en nulägesbeskrivning som skickas till huvudmannen i form av tre delrapporter: i maj, juli och september Delrapporterna svarar mot olika delar av skolans krav, mål och riktlinjer och syftar till att sprida ut uppföljningsarbetet under året, vilka sammanställs till en komplett kvalitetsrapport i aug/sept Kvalitetsrapporten innefattar resultat, förutsättningar för genomförandet, utvärdering av resultaten samt analys (med identifierade utvecklingsområden) Kort efter kvalitetsrapporten skickas en arbetsplan/vp för kommande läsår med förslag på utvecklingsområden, förbättringsförslag och planering Utifrån de nationella målen, kvalitetsrapporten och skolenhetens gemensamma analys av resultaten så analyserar huvudmannen måluppfyllelsen och har dialog med rektor om underlagen är tillräckliga eller om ytterligare underlag behövs samt sammanställer på huvudmannanivå nyckeltal/indikatorer som införlivas i huvudmannens övergripande system för kvalitetsarbetet. Huvudmannen fastslår också i samband med ledningens genomgång prioriterade områden som enheterna skall redovisa under året Såväl verksamhetsplanen som kvalitetsrapporten ska användas och återkopplas till i det löpande arbetet på enheten Utöver dessa mer formaliserade och dokumenterade uppföljningar så sker utvecklingsarbetet kontinuerligt genom samtal, diskussioner och reflektioner i vardagen. En av rektorn viktigaste informationskällor är den dagliga kontakten med elever, lärare och annan personal. Rektor gör lektionsbesök som dokumenteras och tas upp under samtal och målsättningen är att en verka för en pågående dialog med elever, föräldrar, lärare och elevhälsopersonal om var vi befinner oss i förhållande till målen, var vi ska någonstans och hur vi skall ta oss dit. Vilka som ges delaktighet i kvalitetsarbetet Läsåret inleds med att ha en genomgång av skolans resultat (lägesbedömning) och ett seminarium om varför det blev som del blev, analys och fastställande av nya utvecklingsområden i en verksamhetsplanering mot bakgrund av resultatet. Arbetslagen konkretiserar hur de skall jobba mot styrdokumenten dels enskilt i form av kursplanering, dels gemensamt i form av ett utvecklingsdokument på arbetslagsnivå. Under året följs målsättningarna regelbundet upp och arbetslagen dokumenterar i utvecklingsdokumentet. Årets samlade dokumentation (både på individ, grupp och skolnivå) utgör underlag för lägesbedömningen och används för att identifiera utvecklingsområden för att nå högre måluppfyllelse. Lägesbedömningen och resultaten

33 analyseras och diskuteras från olika perspektiv och i olika konstellationer exempelvis av skolledning, arbetslag, elevråd, elevklubbar, elevhälsa och kollegium för att få en bredd och mångfald av infallsvinklar. Hur det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras Huvudmannen samlar in underlag i form av delrapporter från respektive skolenhet under året. Detta sammanställs och införlivas genom indikatorer till organisationens övriga kvalitetsarbete som ger en samlad bild av utbildningarnas verksamhet Skolenheterna dokumenterar resultat och måluppfyllelse i en kvalitetsrapport i aug/sept Rapporten vilar på dokumenterade underlagen varav de viktigaste är följande: Utvecklingssamtal Enkäter (skolenkät, trivsel, likabehandling, kursenkät, ANDT) Samtal i fokusgrupper Nationella prov Lärarnas och arbetslagens redovisning Beskriv sökandens rutiner för klagomålshanteringen. 8.2 Rutiner för klagomål Av beskrivningen ska framgå sökanden kommande rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen hur information om rutinerna görs tillgänglig för elever, vårdnadshavare och andra. Huvudmannen ska enligt 4 kap. 7 i skollagen se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. Skolan skall därför följa Folkuniversitetets rutiner och arbetsgång när det gäller klagomål, vilka sammanfattas i en rutinbeskrivning och en klagomålsblankett. Information om hur man klagar finns på skolans hemsida, men tas också upp vid elevintroduktion, under föräldramöten och utvecklingssamtal. I rutinerna framgår det exempelvis att både elever och föräldrar har rätt att vända sig direkt till huvudman eller till skolinspektionen med klagomål men att skolan rekommenderar följande: Om missnöjet handlar om undervisningen i en viss kurs Kontakta i första hand undervisande lärare. Om ingen bättring sker kontakta rektor. Om missnöjet handlar om elevens sociala situation i skolan Kontakta elevens mentor. Vem som är mentor för varje elev meddelas föräldrarna när eleven börjar hos oss. Om missnöjet handlar om skolans rutiner, organisation eller regelverk Kontakta rektor Folkuniversitetet är ISO certifierade, där klagomålshantering ingår som rutin. När klagomål inkommit, informeras huvudmannen alltid om detta via en ärendeportal, för att säkerställa att synpunkterna kommer huvudmannen till del, och en utredning samt påföljande behandling av ärendet inleds snarast möjligt. Det är i första hand rektor för skolenheten som har ansvaret att utreda klagomålet. Om klagomålet inte utreds eller behandlas på ett tillfredsställande sätt, eller om ärendet handlar om rektors tjänsteutövande kan huvudmannen ge någon annan i uppdrag att utreda klagomålet. Om klagomålet gäller en lärares undervisning så avidentifieras ärendet såvida inte problemet kvarstår efter utredning och behandling. 8.3 Inflytande och samråd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning. Av beskrivningen ska framgå hur eleverna kommer att få inflytande över sin undervisning vilka forum för samråd som kommer att finnas för eleverna. Folkuniversitetets Gymnasium avser följa Skollagen (2010:800) kap 4, 9 som klargör elevernas inflytande över utbildningen och verksamheten. På skolan skall eleverna ges formellt inflytande över verksamheten genom olika grupper eller forum för samråd, ex: Skolkonferens (samrådsmöte med elevrådsstyrelsen och personalrepresentanter) Matråd Skyddskommitté Programråd Klassråd Elevråd Elevskyddsombudsmöten Matråd Trivselgrupp De kommer också att ges ett pedagogiskt och informellt inflytande genom att tillsammans med sina lärare diskutera varje kurs avseende: Stoff Metoder Utvärderingsformer Eleverna har alltså ett direkt inflytande över utbildningens innehåll, metoder och utvärdering genom de samtal i klassen som genomförs tillsammans med varje lärare i varje kurs. Examensmålen gås igenom och diskuteras tillsammans med klassföreståndarna. Genom att skolan planeras vara i mindre formatet och personal och elever lever tätt inpå varandra hela dagarna, har eleverna också ett informellt inflytande genom en ständigt pågående dialog. Vårdnadshavarna ges kontinuerlig information om elevernas kunskapsutveckling och skolans verksamhet. Varje år bjuds det in till föräldramöten, öppet hus och två gånger årligen utvecklingssamtal. Utöver detta skall vårdnadshavare hållas informerade om elevernas utveckling, studieresultat och frånvaro mm på skolans planerade lärplattform. Varje år under föräldramötet informeras det om skolans planering, arbetsformer,

34 rutiner och samverkansformer och synpunkter hämtas in som tas upp som tas avstamp i inför nästa års planering. Information och återkoppling från vårdnadshavarna sker också i samband med utvecklingssamtalen. Rektor har kontinuerlig kontakt med elevrådet, som har en regelbundna sammanträden. Rektor deltar som adjungerad när elevrådet så önskar. Vid nyanställningar deltar eleverna i rekryteringsarbetet. Deras representanter utgör en egen intervjugrupp som sedan diskuterar de olika kandidaterna med rektor och lärarrepresentant inför tillsättningen. 9. Åtgärder mot kränkande behandling 9.1 Målinriktat arbete Beskriv hur sökanden ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Av beskrivningen av sökandens arbete ska följande framgå främjande och förebyggande åtgärder att upptäcka trakasserier och kränkande behandling elevers delaktighet i arbetet, exempel på aktiviteter, åtgärder etc. på skolenheten för att motverka kränkande behandling. Målet för arbetet med likabehandling och motverkandet av olika former av kränkande behandling, beskrivs, förutom i läroplanen och skollagen, också i skolans arbetsplan/verksamhetsplan samt i likabehandlingsplanen. Varje år ska en omfattande kartläggning av elevernas arbetsförhållanden göras i skolan. Resultatet analyseras och diskuteras både i lärarlaget, elevernas skyddskommitté och i samrådsmöten. Rektor bestämmer i samråd med elevskyddsombuden om åtgärder med anledning av undersökningens resultat. Resultaten sammanställs i skolans kvalitetsrapport och ligger till grund för fortsatt arbete med att förhindra och förebygga kränkande behandling. Folkuniversitetets gymnasieskolor tolererar inte någon form av kränkande särbehandling och ska aktivt verka för ett vänligt och respekterande arbetsklimat. Vi utgår från Plan för skolans material för att säkerställa att vi utformar ett likabehandlingsarbete och ett målinriktat arbete mot kränkande behandling i alla former. Texten och svaren nedan bygger på delar av våra skolors likabehandlingsarbete. Främjande och förebyggande åtgärder Främjande insatser handlar om att skapa en skolkultur och en miljö som minimerar riskerna för utanförskap och kränkande särbehandling. Syftet är att skapa gemenskap, god stämning och en skola där elever och personal ser efter varandra utan att kränka. För alla åtgärder och planerade insatser fastställs ansvariga samt mål och syfte. Arbetet med likabehandling skall omfatta all personal, bedrivas långsiktigt och systematiskt, integreras i det vardagliga arbetet och förutsätter kunskaper, tid för samtal och kompetensutveckling för personalen. Alla skall ha kunskaper om och vara medvetna om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Nedan följer några av de främjande åtgärderna som vi planerar genomföra i syfte att motverka kränkande behandling och utanförskap och främja gemenskap och bra arbetsklimat: Introduktionsvecka för årskurs 1: med med lära känna övningar och olika lekar. Lägerskola eller annan utflykt för att stärka band och öka gemenskap. Klassråd/klassrådstimma: motverka kränkande behandling genom att arbeta på ett demokratiskt sätt med frågor som rör eleverna. Målet är att eleverna ska få öva sig i den demokratiska processen, i form av ett klassråd (med representanter från elevrådsstyrelsen). Klassföreståndare informerar eleverna om aktiviteter på skolan och säkerställer att alla skolans elever får möjlighet till inflytande på skolans verksamhet Elevklubbar: skolan planerar starta olika typer av intresseklubbar för att knyta kontakter mellan olika elever och erbjuda meningsfull fritid och öka trivseln. Insatsen ska möjliggöra och uppmuntra att eleverna ska kunna träffas och umgås oberoende av klass, årskurs och kön Julshow och avslutningsshow och/eller andra shower: Syftet är att öka elevernas sammanhållning och gruppkänsla genom att tillsammans bidra med något allas glädje. Målet är att varje klass ska känna att de har något att bidra med till skolans gemenskap och att de olika klasserna och programmen ska se varandras styrkor och ha roligt ihop Temadagar om samlevnad: syftet medvetandegöra eleverna om olika könsuttryck, könsidentiteter och sexuella läggningar. Tanken är att bjuda in externa organisationer som RFSL eller Kärleksakuten och även att använda skolans personal. Filmvisning, värderingsövningar, föreläsningar och samtal Likabehandling i undervisningen: Syftet är att ta upp frågor i undervisningen som handlar om likabehandlingsfrågor som kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning och sexuell läggning. Målet är att skolan i undervisningen aktivt ska arbeta med alla de olika områden som berörs av likabehandlingsplanen. Det finns olika sätt att arbeta aktivt med likabehandlingsfrågorna i undervisningen. Dels genom att faktiskt ta upp och diskutera frågor som rör villkor och strukturer i samhället för till exempel någon med funktionsnedsättningen eller som handlar om sexuell läggning, kön och trosfrågor. Dels genom att låta undervisningen genomsyras av exempel och förklaringar som inte begränsas till till exempel vissa könsroller, viss sexuell läggning eller viss etnisk tillhörighet. Till exempel kan man inom kurser som svenska, engelska och samhällskunskap visa filmer och läsa litteratur som kopplas till jämställdhetsfrågor eller som tar upp alternativa livsval och relationer. Inom kurser som historia och religion kan man visa filmer, läsa litteratur och se dokumentärer som leder till diskussion kring frågor som behandlar även etnicitet, nationalitet, trosfrågor, religion och krigskonflikter.

35 Olikheter och likheter: ta upp frågor i undervisningen som handlar om likabehandlingsfrågor vad gäller funktionshinder som är vanliga hos ungdomar (neuropsykiatriska diagnoser). Målet är att öka förståelsen hos eleverna om att människor fungerar olika, både socialt och hur vi lär oss och tar till oss information och att det är viktigt att alla respekterar och accepterar varandra. Elevhälsoteamet planerar i samråd med klassföreståndare och undervisande lärare insatser i form av till exempel filmvisning och/eller samt diskussionsfrågor som kan tas upp under klassråd eller i samband med undervisning i samhällskunskap eller naturkunskap. Mentorskap: Syftet med mentorskapet på skolan är att varje elev ska ha en vuxen person som de träffar regelbundet varje vecka och som har hand om kontakten med elevens hem. Mentorn ska vara en lärare på skolan, helst en som eleven har i undervisningen. Målet är att varje elev ska känna att det finns någon som de kan prata med och vända sig till med sina problem, tankar och känslor. Mentorstiden finns schemalagd varje vecka efter klassråd och träffarna sker både i grupp och enskilt. Mentorn följer upp elevens utveckling via lärplattform och har även kontakt med hemmet samt är ofta med vid eventuella EHT möten. Skolan har tagit fram/avser ta fram rutiner för mentorskapet så att varje elev får så likartat stöd som möjligt. Enligt läroplanen för gymnasieskolan ska alla som arbetar i skolan uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förebyggande åtgärder är kopplade till resultaten av kartläggningen och handlar både om att skapa nya insatser och att förbättra genomförda insatser som gjorts på skolan tidigare. I ett första steg är det viktigt att kartlägga riskerna för uppkomst av kränkande behandling. Av förklarliga skäl har vi ingen kartläggning att utgå från, då denna ansökan handlar om nyetablering av gymnasieskola. Rutinerna för det förebyggande arbetet skall dock följa organisationens övriga strukturer och rutiner det systematiska kvalitetsarbetet där det blir viktigt att det förebyggande arbetet bedrivs: Regelbundet och utgår från kartläggningen av elevernas uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolmiljön Utifrån analys av genomförda insatser och identifikation av risker Med tydlig ansvarsfördelning av konkreta och utvärderingsbara åtgärder som följs upp och utvärderas Under medverkan av all personal och elever Huvudmannen informeras löpande om arbetet med att fastställa planen mot kränkande behandling såväl som utvärderingen av åtgärderna och förbättringsområden inför nästkommande läsårs plan mot diskriminering och kränkande behandling. Att upptäcka trakasserier och kränkande behandling Enligt läroplanen för gymnasieskolan framgår att alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För skolans del innebär det att utarbeta rutiner och förhållningssätt som fyller detta syfte. I allmänna råden för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling tydliggörs en del rutiner som organisationens skolenheter tagit fasta på och som också kommer att användas vid ny skoletablering: Att all personal är observant och lyhörd inför vad som sker i skolmiljön Att pedagoger och mentorer utvecklar sina relationer med eleverna så väl att det blir naturligt för dem att ta kontakt om de känner sig kränkta, illa behandlade eller diskriminerade Att samverkan med elevråd och elever i likabehandlingsarbetet fungerar så väl att kunskapsnivån hos eleverna om kränkande behandling, diskriminering samt om rättigheter och skyldigheter är tydlig Att vid introduktion och återkommande under utbildningen informera elever samt deras vårdnadshavare om hur de ska rapportera när upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Att pedagogisk personal befinner sig nära eleverna i skolmiljön så att man kan uppmärksamma eventuell förekomst av kränkande behandling Elevers delaktighet i arbetet, exempel på aktiviteter, åtgärder på skolenheten för att motverka kränkande behandling Eleverna utvärderar föregående års likabehandlingsarbete med hjälp av en enkät. Eleverna diskuterar förebyggande och främjande arbete i elevrådet och på TTF (klassråd) i alla klasser. Resultatet av enkäterna sammanställs och implementeras i den nya planen. Eleverna lämnar synpunkter på den färdigställda planen först på klassråd och sedan i elevrådsstyrelsen. Eleverna är också kontinuerligt delaktiga i arbetet med att motverka kränkande behandling genom: Elevskyddsombuden, som kan ta emot eventuella upplevelser av utsatthet Psykosocial skyddsrond som genomförs årligen Diskussion i klasser om trivsel och risker för utanförskap Dialoger i mentorsgrupper om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling I utvärderingsmöten om temadagar och undervisning kring dessa frågor För exempel på aktiviteter i syfte att motverka kränkande behandling, se fråga om främjande och förebyggande åtgärder. 9.2 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Beskriv sökandens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Av beskrivningen ska framgå lärarens roll och ansvar rektorns roll och ansvar huvudmannens roll och ansvar. Lärarens roll och ansvar

36 Alla i personalen har ett ansvar att agera om misstanke finns om kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Den som upptäcker eller känner till en kränkning eller särbehandling gör skyndsamt en anmälan till rektor. Rektor beslutar om vem som ska göra utredning. Berörda vårdnadshavare kontaktas snarast vid behov. Utredning genomförs med hjälp av upprättad utredningsmall som finns i likabehandlingsplanen. Rektors roll och ansvar Rektor ansvarar, tillsammans med elevhälsan, för att eventuella kränkningar utreds, åtgärdas, följs upp/utvärderas samt dokumenteras. Utifrån resultatet av utredningen upprättas en åtgärdsplan som genomförs, följs upp och utvärderas av den som uppfört den och rektor. Åtgärdsplanen revideras vid behov och avslutas först när kränkningen upphört. Om inte åtgärderna fungerar kan extern hjälp sättas in. Rektor är ytterst ansvarig. Huvudmannens roll och ansvar Huvudmannens roll och ansvar är ta fram och säkerställa att systemet och rutinerna för hur en anmälan om trakasserier eller kränkande behandling ska göras så att den kommer såväl rektorn som huvudmannen till del, fungerar. Vid varje misstanke om kränkande behandling skall rektor omedelbart utreda händelsen och besluta om eventuella åtgärder, enligt de rutiner som skolan har för detta (i enlighet med likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling). I samband med en anmälan ska också en rapportering till huvudmannen ske, som tar del av beslutat åtgärd och uppföljning. Huvudmannen delegerar alltså till rektor, som ansvarar för enheten, men får fortlöpande information om de fall av kränkande behandling som dyker upp och kan följa arbetet med utredning, beslut av åtgärder och uppföljning. Om inte huvudmannen anser att utredningen är tillräcklig, ställs krav till rektor om ytterligare utredningsinsatser. Huvudmannen, som ju ansvarar för att ett målinriktat förebyggande arbete mot kränkande behandling utförs, tar del av redogörelsen av vidtagna åtgärder under året och godkänner, om man finner de vara tillräckliga, planen för förebyggande åtgärder kommande år (enl. (kap , 2010:800) 9.3 Grundläggande demokratiska värderingar Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor. Av beskrivningen ska framgå hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen. Hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen Värdegrunden, som den uttrycks i Lpf 2011 (SKOLFS 2011:144) skall förmedlas genom ett förhållningssätt som skall genomsyra all verksamhet och alla handlingar och aktiviteter som förekommer på skolan. Därför tas dessa frågor upp under studiedagar i lärargruppen genom diskussion, reflektion och utvärderingar. Arbetslagen/teamen arbetar utifrån årlig verksamhetsplan där värdegrundsfrågor intar en central roll. Denna VP redovisas och utvärderas också vid läsårets slut. Genom att varje vecka avsätta undervisningstid för klassråd och frågor rörande samhällets grundläggande värden menar vi att vi ska införa ett fungerande arbetssätt där vi fångar upp läroplanens mål för värdegrundsarbetet och ett demokratiskt förhållningssätt. Därtill är det varje lärares uppdrag att jobba med sitt och elevernas förhållningssätt/värderingar vid varje möte med eleven i såväl lektionssituationen som i övriga möten på skolan. Vi avser också genomföra temadagar som alltid har olika värdegrundsfrågor i fokus. I dessa frågor ska arbetet ske i heterogena grupper och vi tar läroplansmålen som utgångspunkt. Konkreta exempel på det vi gör/avser göra är: Normkritiska seminarium och klassdiskussioner, FN rollspel (mänskliga rättigheter, globala frågor etc), dokumentärfilmproduktion som belyser jämställdhetsfrågor och klassfrågor, internationella miljödagar med paneldiskussion och debatt, samlevnadsdagar (där RFSL, kommunens samordnare för jämställdhet m.fl bjuds in) mm. 10. Gymnasieskola 10.1 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i gymnasieskolan kommer att genomföras. Av beskrivningen ska framgå hur undervisningen kommer att organiseras vilka arbetsformer som kommer att karaktärisera utbildningen. Elevantalet är en väsentlig faktor för att bedöma en enskild huvudmans förutsättningar att kunna bedriva en skolverksamhet av god kvalitet. Om den sökta verksamheten är en mindre skolenhet och/eller sökanden ansöker om ett litet antal utbildningsplatser per sökt inriktning, redogör för hur sökanden med det sökta antalet elever kan bedriva en verksamhet med god kvalitet. Om ansökan avser en mindre skolenhet ska det av redogörelsen framgå hur sökanden avser att säkerställa skolans ekonomi om det blir förändringar i det planerade antalet elever kommer att organisera undervisningen utifrån det relativt låga elevantalet ska kunna genomföra samtliga kurser på programmet med behöriga lärare och god kvalitet. Folkuniversitetets Gymnasium Varberg kommer att bygga på Lpf 2011 samt Folkuniversitetets gymnasieskolors ramprogram. I ramprogrammet lyfts en del centrala fokusområden fram som ska genomsyra utbildningen och som står i samklang med nationella styrdokument. Verklighetsanknytning, omvärldssamverkan, internationalisering, högskoleförberedelse, småskalighet, individualisering, lokal förankring och starkt elevinflytande är några av ledorden. I de skolor som Folkuniversitetet redan driver

37 gestaltas dessa värden. Som en mångårigt erfaren aktör på utbildningsområdet och med sin nära koppling till landets lärosäten, så har organisationen också universitetsanknytning, oberoende samt förnyelse som sina kärnvärden. Universitetsanknytningen handlar inte bara om att stiftelsen är knuten till de stora universiteten i Sverige, i vårt fall Göteborgs universitet, utan också genom den uttalade målsättningen att få våra elever att vara särskilt väl förberedda för högre studier, varför samarbeten med högskolor blivit något naturligt för våra skolor. Oberoendet från politiska, religiösa eller fackliga intressen sammanfaller med skolans ickekonfessionella uppdrag och utgör en garant för vetenskaplighet och opartiskhet. Att organisationen inte heller har ägare med avkastningskrav och därigenom inflytande över utformningen av skolans arbete, stärker den lokala skolans friutrymme och självständighet. Förnyelsen får sitt tydligaste uttryck i våra skolors strävan att alltid ligga i framkant när det gäller pedagogisk utveckling, att ta del nya forskningsrön och nya metoder/arbetssätt för förbättrat lärande. Nedan tas först kortfattat de viktigaste pedagogiska grundtankarna samt de tre profilerande områden bakom Folkuniversitetets Gymnasium i Varberg upp och därefter beskrivs hur dessa ska omsättas i praktiken i samband med organiseringen av undervisningen samt utbildningens arbetsformer. För det första så vilar skolan på en tanke om att allt lärande i någon mening är relationellt. Det är i relationen som vi blir till som människor, socialiseras och blir medvetna varelser. Det är i relationen som vi förvärvar ett språk och därmed en föreställning om verkligheten. Att vi lär oss, utvecklas och skapar förståelse tillsammans och i relation till något är alltså en grundtanke bakom skolan i Varberg. Detta görs bäst inom en mindre skolenhet där gruppens betydelse tillvaratas och där lärarens roll, förutom att vara kunskapsförmedlare, också ses som en vägvisare och mentor för hela elevens personliga utveckling som människa och medborgare i samhället. För det andra utgår vi från en tanke om att lärandet når sin fulla potential och blir befäst som en del i vårt sätt att se på världen genom aktiviteten, genom handlandet och görandet. När vi får ett uppdrag att utföra och behöver kunskaper för att klara uppgiften, blir det dels lättare att få drivkraft att lära sig, dels ter sig läromålen mer meningsfulla. Lärandet sker ofta i växelverkan mellan tillägnande och tillämpande och blir tydligt i ämnen som matematik och språk, men är egentligen fundamentalt i allt lärande. Det vill vi ta fasta på i skolarbetet. För det tredje så utgår vi från en tanke om att allt lärande bör vara relevant och handla om den verklighet vi lever i. Aktiviteten får sin meningsfullhet genom relationen och verklighetsanknytningen. Lärande är i själva verket ett naturligt sätt att förhålla sig till tillvaron och vi lär oss i allt vi företar oss genom livet. Därför måste skolan sträva efter att så långt det är möjligt utgå från verklighetsanknutna uppgifter, svara mot reella behov som efterfrågas och arbeta med autentiskt lärande. Det är mot bakgrund av detta som Folkuniversitetets Gymnasium i Varberg avser jobba med verklighetsanknytning och aktiviteter med relevans när man organiserar skolan och planerar sina lärmiljöer. Folkuniversitetets Gymnasium i Varberg kännetecknas också av tre profilområden som våra skolor har en lång tradition av som också harmonierar med bärande idéer i läroplanen samt traditioner och värden i hela organisationens historia: Internationalisering, högskoleförberedelse och individen centrum. Nedan tas först kortfattat de dessa profilerande utgångspunkterna upp och därefter beskrivs kort hur de ska omsättas i praktiken i samband med organiseringen av undervisningen samt utbildningens arbetsformer. Folkuniversitetets Gymnasium i Varberg kommer att ha en utpräglat internationell profil. För det första handlar en del av den internationella profilen om utbildningens perspektiv och fokus. Globaliseringens betydelse för Sverige och världen samt arbetet med hur hållbar utveckling skall kunna uppnås kommer att löpa som en röd tråd genom de tre läsåren. Det internationella perspektivet kommer att genomsyra hela utbildningen och vår tid stora utmaningar på det ekonomiska, sociala och miljömässiga området kommer att behandlas i kurser, samarbetsprojekt och temadagar. För det andra är en del av den internationella profilen att undervisningen delvis planeras ges på engelska som undervisningsspråk, av lärare som har engelska som modersmål eller är så bra på språket att de utan problem kan genomföra undervisningen på engelska. Detta innebär att litteratur, lektioner, uppgifter och diskussioner inom ramen för undervisningsämnet sker på engelska. Syftet är att eleverna skall tränas i språk betydligt mer än på traditionella program, som i sin tur motiveras av att språkfärdigheter är allt mer avgörande i en global värld. Det är svårt att ange exakt hur stor del av undervisningen som kommer att ges på engelska, men det ska vara en mindre del, då svenska också är centralt för språkutveckling och tänkande under gymnasiet. Som riktvärde tänker vi oss ungefär 20% av utbildningen. Om elever visar sig ha undermåliga kunskaper i engelska kommer skolan att erbjuda extra tid och resurstid för att stärka språkfärdigheterna. Det kommer alltid finns tillgång till svenskspråkigt läromedel, svensktalande handledare eller lärare och om det misstänks att någon elev riskerar få underkänt i ett ämne som ges på engelska (och engelskan skulle kunna vara en del av problemet) så är grundprincipen att individualisera efter elevens behov, vilket kan innebära att kursen erbjuds på svenska istället. För det tredje kommer valbara kurser och programfördjupningskurser präglas av den internationella profilen. Alla, oavsett program, kommer att erbjudas läsa moderna språk. Inom det individuella valen kommer företrädesvis kurser som stärker den internationella profilen erbjudas och elever kommer också att erbjudas läsa fördjupningskursen engelska 7 som individuellt de program, där den inte ingår i programfördjupningen. Engelska 7 förbereder också för internationellt gångbart Cambridgecertifikat, vilket eleven får ta kostnadsfritt i åk 3. Slutligen avser skolan resa utomlands på studieresor i syfte att ge eleverna förståelse och erfarenhet av kultur, arbetsliv och samhälle i annat ett europeiskt land. Studieresan planeras genomföras under läsår 2 eller 3 och strävan skall vara att hitta en partnerskola att samarbeta med, där också elever från partnerskolan besöker Sverige och Varberg. Europeiska samarbetet, hållbar utveckling och globala framtidsfrågor blir här naturliga intresseområden. Den internationella profilen med bland annat undervisning på engelska spelar också en avgörande roll för skolans andra viktiga kännetecken: Högskoleförberedelse. Den akademiska världen blir allt mer internationell och gränslös och ett tecken på denna utveckling är engelskans starka ställning även på svenska universitet och högskolor. Att elever genom träning och praktisk användning under gymnasiet lärt sig behärska engelska fullt ut, kommer att stärka deras chanser att lyckas väl på såväl arbetsmarknaden som på högskolan. Detta är viktigt. Eftersom Folkuniversitetet är ett studieförbund kopplat till universiteten så är det naturligt för oss att jobba med högskoleförberedelse. Våra kontakter med Högskolan väst, Göteborgs och Karlstads universitet kommer att användas även i vår skola i Varberg. I Varberg finns sedan flera år ett väl utvecklat högskolecentrum, Campus Varberg, där möjligheten till samarbeten och samverkan är stor. Målsättningen är att genomföra studiebesök, delta i öppna kurser på högskolan, samverka när det gäller kompetensutveckling

38 och överlag verka för att minska steget till högskolevärlden. Arbetssätten som skolan eftersträvar kännetecknar till stor del högskolestudenters vardag att växla mellan föreläsningar, litteraturstudier, gruppdiskussioner och verklighetsanknutna arbetsuppgifter ligger i linje med vad skolan anser vara modernt lärande. Den tredje grundtanken bakom utbildningssatsningen i Varberg är att starta en skola som sätter individen i centrum. Individens behov har varit en utgångspunkt för Folkuniversitetets verksamhet under lång tid och väglett organisationens arbete sedan starten för över 70 år sedan. På en gymnasieskola kan tanken om individen i centrum gestaltas i antal konkreta förhållningssätt och strukturer. För det första handlar det om småskalighet. Folkuniversitetets Gymnasium i Varberg avser inte blir en stor skolenhet. Fullt utbyggd och med maximalt antal elever blir den 270 elever, vilket också betraktas som något av en maxgräns för att vi, genom pedagoger och elever, skall kunna känna nära samhörighet, korta beslutsvägar och anpassning efter elevernas behov. För det andra är det viktigt att mentorskap och lärarskap grundas i en tanke om att relationerna mellan elever och mellan elever och lärare, är centralt i allt lärande. Att sätta individen i centrum innebär att engagera sig för hela elevens person och att skolan, med detta som målsättning, anstränger sig för att se varje individ. För det tredje är tanken om individen i centrum också en grundläggande insikt om varje individs möjlighet till påverkan och demokratiskt inflytande. Skolans litenhet, aktivt och tydligt mentorskap och arbete med gemensamma regler, förhållningssätt och mål, framtagna i samverkan, gör läroplanens betoning på elevinflytande möjligt. Det vill Folkuniversitetets gymnasium i Varberg ta fasta på och avser därför arbeta aktivt med såväl formellt som informellt inflytande och ansvarstagande, för alla som går på skolan. Undervisningens organisation arbetsformer Undervisningen kommer att präglas av olika undervisningsformer och variation av arbetssätt och metoder. I en av Folkuniversitetets skolor har en gemensam plattform för pedagogisk kvalitet i undervisningen tagits fram, med utgångspunkt i läroplan, vetenskap och beprövade erfarenhet. Vid skolstarten avser den nystartade lärargruppen gå tillväga på samma sätt även här. Eftersom Folkuniversitetets pedagogiska grundtankar, från studiecirkelns traditioner och framåt, grundas i en övertygelse om individens möjligheter och gruppens styrka, kommer både individuella som kollektiva lärandeformer användas. Vi kommer att erbjuda 30 platser per program som delas upp i programklasser, mentorsgrupper och studiegrupper. Efter första året kan eleverna välja inriktning utifrån intresse och önskan om fördjupning. På motsvarande sätt är pedagogerna indelade i programbaserade arbetslag vars uppgift är att i samverkan med eleverna, planera undervisningen mot examensmålen. Skolan kommer att ha lärarledd undervisning som motsvarar garanterade undervisningstiden och timplaner för alla kurser. Schemat struktureras enligt ett blockschema med 4X 80 minuters lektionspass per dag och målsättningen är att olika ämnen får olika många timmar under läsåret i perioder, för att möjliggöra ämnesintegrering och fokus på färre saker i taget. Samverkan kommer att ske med Folkuniversitetets övriga gymnasieskolor och med andra verksamhetsgrenar inom Folkuniversitetet. Entreprenörskap kommer att löpa som en röd tråd genom utbildningen då övningsföretag och samverkan med UF kommer initieras under årskurs 2. Samverkan i projekt och därmed verklighetsanknytning blir en central del av arbetsformerna och genomförandet av undervisningen. Vi avser använda varierande metoder för att möta olika elevers behov och önskemål. En ständig strävan skall vara att skapa ett sammanhang mellan studierna i de olika ämnena. En del av undervisningen sker därför ämnesövergripande i samarbete mellan olika kurser. Datorn är ett viktigt pedagogiskt verktyg i undervisningen och varje elev disponerar en egen dator under sin gymnasietid. Skolan kommer att använda en lärplattform där information, kommunikation och elevernas utveckling mot målen dokumenteras. Valet av inriktningarna på de olika programmen har dels att göra med de kompetenser och erfarenheter som Folkuniversitetet sedan tidigare förfogar över, dels med möjligheterna till verklighetsanknutet lärande och praxis. På ekonomiprogrammets ekonomiinriktning ligger tyngdpunkten de grundläggande kunskaperna inom företagsekonomi, såsom redovisning, kalkylering, marknadsföring samt ledarskap och organisation. Strävan är att hela tiden har praktiskt genomförande i åtanke och att eleverna startar övningsföretag i samverkan med UF i slutet av årskurs 2. Mot bakgrund av skolans profil så kommer bland annat fördjupningskurser i moderna språk samt internationell ekonomi erbjudas som individuellt val. På ekonomiprogrammets inriktning juridik ska fokus ligga på rättssystemets utformning och betydelse i vårt samhälle och hur den påverkas av internationell rätt. Inriktningen ska utveckla elevernas förmåga att analysera och bedöma juridiska problem med hjälp av rättskällor och juridiska metoder. Då utbildningen är internationell kommer särskild uppmärksamhet riktas mot mänskliga rättigheter, FN:s roll och transnationella juridiska förpliktelser. På samhällsprogrammets inriktning samhällsvetenskap så kommer tyngdpunkten att ligga på de samhällsstrukturer och livsvillkor som präglar människors situation i vår tid. Betoning ska ligga på förståelsen av samhällsfrågor genom att tolka, förklara och analysera utifrån kontext och samhällsvetenskapliga metoder. Politiska och historiska perspektiv blir viktiga och utifrån skolans internationella profil blir globala problem och förändringsprocesser i särskilt viktiga. På samhällsprogrammets beteendevetenskapliga inriktning står människors utveckling, socialisation och interaktion i olika sammanhang i blickpunkten. Tanken är att eleverna ska ges möjlighet att utveckla fördjupad förståelse av människans handlingar ur ett individ och grupperspektiv genom att studera organisationer och samhällen utifrån beteendevetenskaplig teoribildning. Kunskaper om kommunikation, pedagogik och ledarskap blir centralt och eleverna introduceras i grundläggande samhällsvetenskaplig metod. Det internationella perspektivet levandegörs med exempelvis jämförande studier av socialisationsmönster och organisationskultur. På naturvetenskapliga programmet ligger tyngdpunkten på att eleverna utvecklar en sammanhängande och vetenskapligt förankrad förståelse av natur och samhälle. Utbildningen syftar till att utveckla elevernas problemlösningsförmåga, logiska tänkande och kritiska förhållningssätt i systematiska studier av biologiska, fysikaliska och kemiska processer. I samband med detta blir också naturvetenskapen och naturvetenskapliga förhållningssättet till vår tids samhälls och klimatproblem viktiga att studera. Den internationella profilen innebär på naturvetenskapliga programmet exempelvis att kunna förstå, läsa, beskriva samt diskutera grundläggande naturvetenskap på engelska samt att (framförallt på inriktning naturvetenskap och samhälle) sätta de naturvetenskapliga kunskaperna i relation till samhällsutveckling, problem och utmaningar; inte

39 minst de globala effekterna vår livsstil leder till. Experiment, laborationer, fältstudier och praktiska moment kommer vara viktiga inslag i utbildningen på båda inriktningarna. Folkuniversitetet har stor kompetens på de områden som programmen ovan kretsar kring. Exempelvis erbjuds sedan länge kvälls företags och diplomutbildningar inom ekonomi och samhällsvetenskap och där ser vi möjligheter till samverkan för att använda branschkunnande, programvaror och utrustning. Skolans organisation vid färre antal elever än beräknat I den bifogade budgeten för skolan utgår vi från det planerade antalet elever per program, d v s 30 elever per program, 15 elever per inriktning. Blir det mot förmodan färre sökande än planerat avser vi agera enligt följande: Samläsningsmöjligheter över programgränserna Då alla de program om Folkuniversitetet ansöker om är högskoleförberedande och till största delen består av kurser som är gymnasiegemensamma samt programgemensamma, så finns stora möjligheter till samläsning om elevantalet blir litet. Om det blir få sökande kan alltså elever på exempelvis samhällsprogrammet läsa kurser tillsammans med elever på ekonomi eller naturvetenskapliga programmet. Denna omorganisation leder också till färre lärare, vilket minskar kostnaderna och säkerställer att vi kan genomföra utbildningen med god kvalitet. En stor del av läraruppdraget ligger i enskild handledning, återkoppling och bedömning. Denna arbetsbörda är direkt kopplad till antalet elever man ansvarar för. Om elevantalet i grupperna blir litet är det också rimligt att anpassa antalet undervisningstimmar i veckan, eftersom en stor del av uppdraget handlar om för och efterarbete. Folkuniversitetet har räknat på ca 16 tim undervisning per vecka, per heltid. Undervisningstiden kan komma att öka något om det blir långt färre elever än budgeterat. Samverkan med övriga Folkuniversitetet gällande pedagogisk personal För Folkuniversitetets Gymnasium i Varberg är det avgörande att ha behöriga lärare i samtliga ämnen. Det är alltid svårt att starta nya skolenheter om man inte redan har befintliga verksamheter, eftersom tjänsteunderlaget är litet de två första åren. Skolan har dock redan verksamhet i Varberg, exempelvis inom vuxenutbildningen, där behöriga lärare jobbar med utbildningsuppdrag. Det finns alltså goda möjligheter till att erbjuda större tjänster i samarbete med Folkuniversitetet, för att undvika för många och ofördelaktiga deltidstjänster i uppstarten av skolan. Denna samverkansmöjlighet blir också viktig, för att behålla behörig kompetens om elevunderlaget blir litet. I I 10.2 Utvecklingssamtal P' Vårdnadshavare till elever i gymnasieskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje termin enligt 15 kap. 20 skollagen Mottagande till gymnasieskolan Huvudregeln är att en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas. Om sökanden avser att begränsa mottagandet ska sökanden ange vilken grupp av elever som avses i nedanstående ruta. Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i gymnasieskolan enligt 15 kap. 33 skollagen. r Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. r I r Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses Färdighetsprov Färdighetsprov kommer att anordnas enligt 7 kap. 5 gymnasieförordningen. Om färdighetsprov kommer att anordnas, redogör för följande vilka program/inriktningar som avses hur provet kommer att genomföras vilka moment som ingår i provet. r 11. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning 11.1 Gymnasial lärlingsutbildning Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen.

40 11.2 Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor Infoga program 11.3 Säkerställande av APL platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL platser på utbildningen Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL platsen. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att säkerställa att den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL platsen kopplas till kursmålen Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Lägg till bilaga 12. Övrigt 12.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. Problem med att ladda upp bifogade filer samt ett flertal felmeddelanden. Har mailat skolinspektionen om detta. Om någon fil saknas, vänligen kontakta oss Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta.

41 REGISTRERINGSBEVIS NÄRINGSDRIVANDE STIFTELSE Utskriftdatum/tid :51 Registreringsdatum Sida 1 (4) Stiftelsenummer Aktnummer N1647 Org. nr: Namn: Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Adress: Box Göteborg Telefon: Fax: Säte (kommun): Län: Göteborg Västra Götalands län Anmärkning: ÄNDAMÅL Stiftelsens ändamål är att bedriva folkbildning och vuxenutbildning. I denna uppgift ingår att stimulera forskare, lärare och studerande till insatser för ett fritt och frivilligt och för alla öppet studiearbete. Stiftelsens ser som en viktig angelägenhet att pröva nya former och metoder inom folkbildning och vuxenutbildning samt att verka för en ökad internationalisering av studiearbetet. Eventuellt uppkomna överskott skall användas för folkbildningsändamål, pedagogisk forskning samt för stipendiering av stiftelsens kursdeltagare för deras utbildning. ORDFÖRANDE , Bergö, Martin, Älgvägen 8, , Onsala, STYRELSELEDAMÖTER , Berglindh, Ulla, Älvsborgsgatan 12, , GÖTEBORG, , Blixt, Stig-Olov, Högsbogatan 25, , Göteborg, , Koziomtzis, Anna Maria, Landsvägsgatan 14, , GÖTEBORG, , Wägnerud, Lena, Kungälvsgatan 5B, , Göteborg, , Bergö, Martin, Älgvägen 8, , Onsala, , Warfvinge, Rasmus, Lagerbringsgatan 3, , Göteborg, , Ruus, Anna, Norra Gubberogatan 11, , Göteborg, , Manucheri, Adrian, Studiegången 14 lgh 206, , Göteborg, Postadress GÖTEBORG Besöksadress Telefon Telefax Internet

42 REGISTRERINGSBEVIS NÄRINGSDRIVANDE STIFTELSE Utskriftdatum/tid :51 Registreringsdatum Stiftelsenummer Aktnummer N1647 Sida 2 (4) SUPPLEANTER , Dahlström, Gunnar, Landalagången 14, , GÖTEBORG, , Lundh, Torbjörn, Furuslätten 27, , Billdal, , Månsson, Linus, Engdahlsgatan 4c, , Göteborg, FIRMA Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet BIFIRMA NÄRINGSVERKSAMHETENS ART Folkbildning och vuxenutbildning. REVISOR , Elofsson, Ingela, Adolf Edelsvärds gata 12, , GÖTEBORG, , Waern, Fredrik, c/o KPMG Bohlins AB, Box 11908, , Göteborg, , Hurtigh, Moa, Aschebergsgatan 17 Lgh 1001, , Göteborg, REVISORSSUPPLEANT , Franck, Anders, Sörensens gata 14, , GÖTEBORG, , Strand, Marie-Louise, c/o KPMG AB, Box 11908, , Göteborg, FIRMATECKNING Stiftelsens firma tecknas av Martin Bergö, Stig-Olov Blixt och Marcus Hallberg, två i förening. FIRMATECKNARE , Blixt, Stig-Olov, Högsbogatan 25, , Göteborg, , Hallberg, Marcus, Naglumsgatan 6, , TROLLHÄTTAN, , Bergö, Martin, Älgvägen 8, , Onsala, RÄKENSKAPSÅR Kalenderår Postadress GÖTEBORG Besöksadress Telefon Telefax Internet

43 REGISTRERINGSBEVIS NÄRINGSDRIVANDE STIFTELSE Utskriftdatum/tid :51 Registreringsdatum Stiftelsenummer Aktnummer N1647 Sida 3 (4) ÄNDRINGAR Utförd ändring Inkomdatum Registreringsdatum Kungörelsedatum Efternamn ledamot Adress ledamot Adress ledamöter Styrelse Grunddata, Styrelse, Korrigering av uppgifter Styrelse, Revisorer Firmateckning Firmateckning Styrelse, Revisorer Styrelse, Firmateckning Styrelse Revisorer Adressändring (revisor) Grunddata, Firma och bifirma, Tidigare namn och firma: Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Styrelse, Revisorer Firmateckning Styrelse Styrelse Revisorer Revisorer Styrelse Styrelse Styrelse Styrelse Adress ledamot Styrelse Namnbyte revisor Styrelse, Revisorer Postadress GÖTEBORG Besöksadress Telefon Telefax Internet

44 REGISTRERINGSBEVIS NÄRINGSDRIVANDE STIFTELSE Utskriftdatum/tid :51 Registreringsdatum Stiftelsenummer Aktnummer N1647 Sida 4 (4) Revisorssuppleant Styrelse, Revisorssuppleant Styrelse Styrelse Namnbyte (ledamot) Styrelse Revisorer Revisorer Styrelse Revisorer Styrelse Namnändring ledamot Styrelse Styrelse Revisorer Styrelse, Revisorer Styrelse Styrelse Styrelse Styrelse Styrelsen Ny styrelsesuppleant och ny firmatecknare Styrelse Styrelse och firmateckning **************** Ovanstående registreringsbevis är utfärdat av **************** Länsstyrelsen Postadress GÖTEBORG Besöksadress Telefon Telefax Internet

45 FULLMAKT / DELEGATION Fullmaktsgivaren Namn/Firma Organisationsnummer STIG-OLOV BLIXT och MARCUS HALLBERG Folkuniversitetet, Stiftelsen kursverksamheten vid Göteborgs universitet Postutdelningsadress Postnummer I Ort BOX GÖTEBORG Fullmäktigen Namn/Firma Pers-/organisationsnummer DAN IELJONLUND, REKTOR FOLKUN IVERSITETETS GYMNASIUM Postutdelningsadress Postnummer I Ort GARVAREGATAN 13, BOX TROLLHÄTTAN Härmed befullmäktigar, Fullmaktsgivaren, Fullmäktigen att för min räkning vidta följande åtgärder: Företräda huvudmannen Folkuniversitetet, Stiftelsen kursverksamheten vid Göteborgs universitet, i alla frågor för ansökan om Folkuniversitetets gymnasium i Varberg. Ort GÖTEBORG Datum I MARCUS HALLBERG

46 Intresseundersökning bland åttondeklassare i Varberg November-December 2016

47 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL... 3 GENOMFÖRANDE AV DATAINSAMLINGEN... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 VAL AV METOD OCH SÄKERHET I SVAREN... 4 RESULTAT FOLKUNIVERSITETET VARBERG... 5 KÖNSFÖRDELNING... 5 BESKRIVNING AV SKOLAN... 6 Naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap... 7 Naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap och samhälle... 8 Samhällsvetenskapliga programmet med inriktning samhällsvetenskap... 9 Samhällsvetenskapliga programmet med inriktning beteendevetenskap Ekonomiska programmet med inriktning ekonomi Ekonomiska programmet med inriktning juridik Totalt intresse per inriktning enbart en inriktning

48 INLEDNING, SYFTE OCH METOD INLEDNING Axánd fick i november 2016 i uppdrag av Folkuniversitetet att utföra en undersökning bland åttondeklassare i Varbergs kommun gällande deras intresse för ett antal gymnasieutbildningar på en ny internationell gymnasieskola i Varberg. Inledningsvis beslutades det att undersökningen skulle genomföras från ett slumpmässigt urval av åttondeklassare bosatta i Varbergs kommun. Insamlandet av data skedde i december SYFTE Syftet med denna intresseundersökning är att ta fram information om i vilken utsträckning 14-åringar i Varbergs kommun kan tänka sig att läsa ett antal program/inriktningar på en ny internationell gymnasieskola i Varberg. METOD Urval Tillsammans med uppdragsgivaren beslutades att målgruppen utgjordes av åttondeklassare bosatta i Varbergs kommun. Axánd kontaktade kommunen i fråga och begärde ut en elevlista över åttondeklassare, undantaget grundsärskolan. Listan skickades ut i elektroniskt format innehållande namn och adress till eleverna. Utifrån underlaget genomförde Axánd ett slumpmässigt urval på 430 elever som går i åttonde klass. Från detta totala urval om sammanlagt 430 personer genomfördes 150 intervjuer. Genomförande av datainsamlingen Generellt kan sägas att datainsamlingen har gått bra. De största bortfallsgrupperna utgörs av felaktiga telefonnummer/avsaknad av nummer (eller liknande), vägran samt ej nådda. Samtalen har tagit mellan 4-5 minuter per intervju. De som har utfört telefonintervjuerna har inte uppfattat några svårigheter för respondenterna att förstå frågorna. Minst åtta kontaktförsök har gjorts med de personer som ej svarat. Eftersom samtliga respondenter är yngre än 15 år har intervjuaren bett om målsmans tillstånd innan intervjun har genomförts. Efter att ha fått en kort presentation av Folkuniversitetets tänka internationella gymnasieskola i Varberg har eleverna fått ta ställning till om de kan tänka sig att läsa sex olika program/inriktningar på skolan i fråga. 3

49 INLEDNING, SYFTE OCH METOD Sammanställning och analys Resultaten från intresseundersökningen har sammanställts och analyserats i lämpligt statistikprogram. På grund av avrundning summerar inte alltid procentsatserna i ett diagram till 100 %. Val av metod och säkerhet i svaren Varbergs kommun skickade sin elevlista i elektroniskt format. Utifrån denna lista genomförde Axánd ett slumpmässigt urval om 430 elever. Intervjuandet avslutades när minst åtta kontaktförsök gjorts per icke nådd elev och 150 intervjuer uppnåtts. För att kunna beräkna statistisk felmarginal är det av vikt att urvalet är slumpmässigt. Om urvalet är ett bekvämlighetsurval eller motsvarande kan inte resultatet användas för att dra slutsatser om hela populationen. Dock finns det alltid en risk för felaktiga estimeringar när man drar slutsatser om populationen utifrån en urvalsundersökning, en så kallad felmarginal. Denna felmarginal varierar beroende på hur omfattande antalet intervjuer är och hur stor populationen är. För den här undersökningen har 150 intervjuer genomförts. Den totala populationen består av cirka 650 personer. Även eventuell bias eller snedvridningar i bortfallet kan påverka generaliserbarheten. Undersökningen i Varbergs kommun uppvisar en liten överrepresentation av kvinnor. Inga uppgifter finns kring könsfördelningen i populationen totalt sett, men sannolikt utgörs populationen av ungefär lika många kvinnor som män. Överrepresentationen kan dock ses som liten och återfinns inom felmarginalen för undersökningen. För den här undersökningen gäller följande rörande felmarginalen vid ett 95 % konfidensintervall. Om det till exempel är 20 % bland 150 tillfrågade som svarat ett visst svarsalternativ blir felmarginalen +/-5,6 procentenheter. Man kan då med 95 % säkerhet säga att det sanna värdet för de tio kommuner som ingår i undersökningen ligger mellan 14,4 och 25,6 %. Om det är 50 % som svarat ett annat svarsalternativ i samma fråga blir felmarginalen för denna andel +/-7,0 procentenheter. 4

50 RESULTAT FOLKUNIVERSITETET VARBERG RESULTAT FOLKUNIVERSITETET VARBERG Könsfördelning Markera kön (ställs ej till respondenten) 80% Könsfördelning 60% 51% 49% 40% 20% 0% Kvinna Man Av respondenterna är 51 % kvinnor och 49 % män. Svar har markerats för samtliga 150 respondenter. 5

51 RESULTAT FOLKUNIVERSITETET VARBERG Beskrivning av skolan Innan några frågor ställts har en kort beskrivning av Folkuniversitetets planerade internationella gymnasieskola i Varberg lästs upp. Den beskrivning som använts är: Folkuniversitetet planerar att starta en ny internationell gymnasieskola i Varberg under hösten Delar av undervisningen kommer att ges på engelska för att förbereda eleverna för högskolestudier och ge dem möjlighet till utbildning och jobb i hela världen. Skolan kommer att vara i det mindre formatet med gemenskap, trygghet och studiero. Alla lektioner är lärarledda, utbildningarna lär dig att arbeta vetenskapligt och du ges möjlighet till studieresor utomlands. 6

52 RESULTAT FOLKUNIVERSITETET VARBERG Naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap 1) Om det var val till gymnasiet idag, skulle du då vara intresserad av att gå naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap på Folkuniversitets internationella gymnasium i Varberg? 80% Intresse för naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap 60% 46% 40% 20% 29% 25% 0% Ja Nej Vet ej Antal svar: 150 st 29 % av de tillfrågade åttondeklassarna uppger att de skulle vara intresserade av att gå naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap på Folkuniversitetets internationella gymnasium i Varberg. 7

53 RESULTAT FOLKUNIVERSITETET VARBERG Naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap och samhälle 2) Om det var val till gymnasiet idag, skulle du då vara intresserad av att gå naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap och samhälle på Folkuniversitets internationella gymnasium i Varberg? 80% Intresse för naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap och samhälle 60% 47% 40% 20% 30% 23% 0% Ja Nej Vet ej 30 % av de tillfrågade åttondeklassarna uppger att de skulle vara intresserade av att gå naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap och samhälle på Folkuniversitetets internationella gymnasium i Varberg. Antal svar: 150 st 8

54 RESULTAT FOLKUNIVERSITETET VARBERG Samhällsvetenskapliga programmet med inriktning samhällsvetenskap 3) Om det var val till gymnasiet idag, skulle du då vara intresserad av att gå samhällsvetenskapliga programmet med inriktning samhällsvetenskap på Folkuniversitets internationella gymnasium i Varberg? 80% Intresse för samhällsvetenskapliga programmet med inriktning samhällsvetenskap 60% 55% 40% 20% 30% 15% 0% Ja Nej Vet ej Antal svar: 150 st 30 % av de tillfrågade åttondeklassarna uppger att de skulle vara intresserade av att gå samhällsvetenskapliga programmet med inriktning samhällsvetenskap på Folkuniversitetets internationella gymnasium i Varberg. 9

55 RESULTAT FOLKUNIVERSITETET VARBERG Samhällsvetenskapliga programmet med inriktning beteendevetenskap 4) Om det var val till gymnasiet idag, skulle du då vara intresserad av att gå samhällsvetenskapliga programmet med inriktning beteendevetenskap på Folkuniversitets internationella gymnasium i Varberg? 80% Intresse för samhällsvetenskapliga programmet med inriktning beteendevetenskap 66% 60% 40% 20% 18% 16% 0% Ja Nej Vet ej Antal svar: 150 st 18 % av de tillfrågade åttondeklassarna uppger att de skulle vara intresserade av att gå samhällsvetenskapliga programmet med inriktning beteendevetenskap på Folkuniversitetets internationella gymnasium i Varberg. 10

56 RESULTAT FOLKUNIVERSITETET VARBERG Ekonomiska programmet med inriktning ekonomi 5) Om det var val till gymnasiet idag, skulle du då vara intresserad av att gå ekonomiska programmet med inriktning ekonomi på Folkuniversitets internationella Gymnasium i Varberg? 80% Intresse för ekonomiska programmet med inriktning ekonomi 60% 49% 40% 37% 20% 13% 0% Ja Nej Vet ej Antal svar: 150 st 49 % av de tillfrågade åttondeklassarna uppger att de skulle vara intresserade av att gå ekonomiska programmet med inriktning ekonomi på Folkuniversitetets internationella gymnasium i Varberg. 11

57 RESULTAT FOLKUNIVERSITETET VARBERG Ekonomiska programmet med inriktning juridik 6) Om det var val till gymnasiet idag, skulle du då vara intresserad av att gå ekonomiska programmet med inriktning juridik på Folkuniversitets internationella Gymnasium i Varberg? Intresse för ekonomiska programmet med inriktning juridik 80% 60% 57% 40% 32% 20% 11% 0% Ja Nej Vet ej Antal svar: 150 st 32 % av de tillfrågade åttondeklassarna uppger att de skulle vara intresserade av att gå ekonomiska programmet med inriktning juridik på Folkuniversitetets internationella gymnasium i Varberg. 12

58 RESULTAT FOLKUNIVERSITETET VARBERG Totalt intresse per inriktning enbart en inriktning 7) Om intervjupersonen svarar ja på fler än ett program: Vilket program/inriktning skulle du välja i första hand? Intresse per inriktning Naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap Naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap och samhälle Samhällsvetenskapliga programmet med inriktning samhällsvetenskap Samhällsvetenskapliga programmet med inriktning beteendevetenskap Ekonomiska programmet med inriktning ekonomi Ekonomiska programmet med inriktning juridik Inte intresse för något program 9% 7% 5% 7% 19% 25% 29% 0% 20% 40% Antal svar: 150 st Sist i intervjun har de personer som visat intresse för mer än en inriktning fått svara på vilket program/inriktning de skulle välja i första hand. Totalt sett visar 75 % av respondenterna intresse för något av programmen/inriktningarna på Folkuniversitetets internationella gymnasium i Varberg. I diagrammet ovan syns intresset per program utifrån förstahandsval i kombination med dem som enbart har visat intresse för en inriktning. Detta ger att 19 % av de intervjuade åttondeklassarna skulle kunna tänka sig att läsa naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap 13

59 RESULTAT FOLKUNIVERSITETET VARBERG på Folkuniversitetets internationella gymnasium i Varberg/i första hand/. 9 % kan tänka sig att läsa naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap och samhälle på Folkuniversitetets internationella gymnasium i Varberg /i första hand/. 7 % svarar att de kan tänka sig att läsa tänka sig att läsa samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning samhällsvetenskap och 5 % kan tänka sig att läsa samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning beteendevetenskap på Folkuniversitetets internationella gymnasium i Varberg /i första hand/. Av de tillfrågade eleverna uppger 29 % att de kan tänka sig att läsa ekonomiska programmet med inriktning ekonomi och 7 % kan tänka sig att läsa ekonomiska programmet med inriktning juridik på Folkuniversitetets internationella gymnasium i Varberg /i första hand/. 14

60 RATINGUTLÅTANDE FÖR FÖRETAG VÄRDERAT AV BISNODE/SOLIDITET Vår ref Avdelning Tfn Datum Er ref Page Tomas Nylander Företagsanalytiker Bisnode Sverige AB Prof Services Credit & Risk Åsa Roback / Folkuniversitetet 1 (7) BISNODE ADDITION REPORT FOLKUNIVERSITETET STIFTELSEN KURSVERKSAMHETEN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Postadress: Box 2542, Göteborg, Sverige Besöksadress: Norra Allégatan 6, Göteborg, Sverige ORG.NR D&B D-U-N-S Nr TELNR Ålder/Verksamhet Företagsform Stiftelse Ursprungsregistrering Nuvarande namn registrerat Föregående namn Säte F-skattsedel Registrerad arbetsgivare Aktiv i moms Registrerad i momsregister Lagerbolag SNI-kod Kursverksamheten vid Göteborgs Göteborgs kommun i västra Götalands län Ja Ja Ja Ja Nej 8559 / Studieförbundens och frivilligorganisationernas utbildning

61 RATINGUTLÅTANDE FÖR FÖRETAG VÄRDERAT AV BISNODE/SOLIDITET Page 2 (7) Verksamhetsbeskrivning Stiftelsens ändamål är att bedriva folkbildning och vuxenutbildning. I denna uppgift ingår att stimulera forskare, lärare, och studerande till insatser för ett fritt och frivilligt och för alla öppet studiearbete. Stiftelsens ser som som en viktig angelägenhet att pröva nya former och metoder inom folkbildning och vuxenutbildning samt att verka för en ökad internationalisering av studiearbetet. Eventuellt uppkomna överskott skall användas för folkbildningsändamål, pedagogisk forskning samt för stipendiering av stiftelsens kursdeltagare för deras utbildning. Stiftelsen främjar sitt ändamål genom tre verksamhetsområden inom utbildning: - Folkbildning - Uppdragsutbildning - Skolor Ägare / Ledning STYRELSE Styrelse enligt registreringsbevis Ordförande Martin Bergö Styrelseledamöter Berglindh Ulla Stig-Olov Blixt Anna Maria Koziomtzis Lena Wägnerud Martin Bergö Rasmus Warfvinge Anna Ruus Adrian Manucheri

62 RATINGUTLÅTANDE FÖR FÖRETAG VÄRDERAT AV BISNODE/SOLIDITET Page 3 (7) Suppleanter Gunnar Dahlström Torbjörn Lundh Linus Månsson Revisor Ingela Elofsson Fredrik Waern, KPMG Göteborg Moa Hurtigh Revisorssuppleant Anders Franck Marie-Louise Strand, KPMG Göteborg Firmateckning Stiftelsens firma tecknas av Martin Bergö, Stig-Olov Blixt och Marcus Hallberg, två i förening. Firmatecknare Stig-Olov Blixt, född 1962 Marcus Hallberg, född 1967 Martin Bergö, född 1970 Ekonomi Utdrag ur stiftelsens årsredovisning för räkenskapsåret 2015 respektive Belopp i KR. Avser perioder 1 januari 31 december. RESULTATRÄKNING Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader

63 RATINGUTLÅTANDE FÖR FÖRETAG VÄRDERAT AV BISNODE/SOLIDITET Page 4 (7) Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Övriga rörelsekostnader RÖRELSERESULTAT Resultat övriga värdepapper Övriga ränteintäkter Övriga räntekostnader RESULTAT E FINANS POSTER ÅRETS RESULTAT BALANSRÄKNING Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggn. tillgångar Balanserade utg programvara Materiella anläggn. tillgångar Nedl kostnader på annans fastigh Inventarier, verktyg, installationer S:a materiella anl tillgångar Finansiella anläggn.tillgångar Andra långfristiga vp-innehav Summa anläggningstillgångar

64 RATINGUTLÅTANDE FÖR FÖRETAG VÄRDERAT AV BISNODE/SOLIDITET Page 5 (7) Varulager Råvaror och förnödenheter Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbet. kostn o upplupna int S:a kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Bundet eget kapital Fritt eget kapital Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader Summa kortfristiga skulder SUMMA EK OCH SKULDER Nyckeltal Soliditet 50,6% 52,6% Kassalikviditet 167,0% 188,0% Avkastning på totalt kapital -4,0% 7,9%

65 RATINGUTLÅTANDE FÖR FÖRETAG VÄRDERAT AV BISNODE/SOLIDITET Page 6 (7) Antalet anställda Övrigt: Stiftelsen redovisar 2015 en kraftig resultatförsämring för året. Försämringen beror främst på stora kostnader för omställning inom arbetsmarknadsutbildning då flera sådana avtal har upphört under året. Stiftelsen uppger även att det tagit tid att få igång utbildningar enligt stiftelsens nya avtal inom detta område. Vad gäller nettoomsättning 2016 förväntas den uppgå till ungefärligen lika nivå som Betalningsförmåga BETALNINGSINDEX Datum Omfrågad 79 Bransch 79 Antal fakturor 157 Snitt efter förfallodatum 1 dag Bisnode har per erhållit information avseende 157 betalda fakturor, totalt belopp kr. BETALNINGSANMÄRKNINGAR OCH ANDRA NOTERINGAR Inga registrerade ANSÖKNINGAR Inga registrerade SKULDSALDO Aktuellt skuldsaldo saknas

66 RATINGUTLÅTANDE FÖR FÖRETAG VÄRDERAT AV BISNODE/SOLIDITET Page 7 (7) Kreditrekommendation Kredit tillrådes. Utvecklingen rekommenderas följas med hänvisning till förra årets resultatförsämring.

67 S/EIB Skandinaviska Enskilda Banken ENGAGEMANGSSAMMANSTÄLLNING Per l Blad nr l/ 1 Kund Kundnummer FOLKUNIVERSITETET STIFTELSEN I Adress BOX 2542 Koncern GÖTEBORG I Kundnummer KONTOSPECIFIKATION Typ av förbi ndel sa I kontonummer Belopp Säkerheter I Övriga upplysningar * *KREDIT- *FÖRB INDELSER: * ** INGA KREDITFi~RBINDELSER FINNS '* :lfinulning: * * FöRETAGSKONTO SEK KONTOBENÄMNING: ,00 UTVECKLINGSFOND FöRETAGSKONTO SEK KONTOBENÄMNING: ,00 STIPENDIEFOND FöRETAGSKONTO SEK KONTOBENÄMN ING: 4.046,60 IZETTLE FöRETAGSKONTO SEK KONTOBENÄMNING: ,22 VID GöTEBORGS UNIVERSITET FöRETAGSKONTO SEK ,25 FöRETAGSKONTO SEK ,56 ENKLA SPAR FTG SEK KONTOT AVSLUTAT UNDER 2016 o,oo SLUT )> g "' ro g <D "'

68 tfu Skatteverket Gör så här SKATTEVERKET Härnösandskontoret Fyll i blankettens övre del och skicka blanketten till Skatteverket Härnösand Du kan även skicka blanketten via fax eller Myndigheterna svarar på den nedre delen och skickar den till ad re ssen eller faxnumret du angett här bredvid. Har du frågor kan du vända dig till Skatteverket, telefon Se även information på sidan 2. Begäran/Svar Offentliga uppgifter [DM / b l 2. / ~ I Senaste svarsdatum A. Besvarad blankett ska skickas till FOLKUNIVERSITETET/STIFTELSEN KURSVERKSAMHETEN VID GÖTEBORGS UNIVERSITETET BOX GÖTEBORG Vil l du har svar via fax? Ange faxnummer B. Information önskas om Företag/person eller organisation som information önskas om Person-/Organisationsnummer FOLKUNIVERSITETET/ STIFTELSEN KURS VERKSAMHETEN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Om gruppregistreringsnummer till mervärdesskatt finns, ange nummer C. Information om dig som frågar Namn på företaget eller organisationen FOLKUNIVERSITETET/ STIFTELSEN KURSVERKSAMHETEN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Kontaktperson kq -Robadc Telefonnummer Skatteverkets svar Registrerad i organisationsnummerregistret Registrerad som arbetsgivare Ja Nej Ja Nej Registrerad för mervärdesskatt Ja Nej Registrerad för F-skatt FA-skatt A-skatt Arbetsgivaravgifter de tre senaste månaderna Har företaget restförda skulder avseende skatter och avgifter hos kronofogdemyndigheten enligt Skatteverkets register? 1-o l &-12---t Underskrift/Uppgifterna lämnade av ~~ Namnförtydligande Datum då uppgifter har hämtats ur Skatteverkets register Ja Nej Telefonnummer S J<A TT - Sl<atte l<ontor Härnösand O"I Kronofogdemyndighetens svar Skuldbelopp avseende skatter och avgifter, kr ~ f-=--.,..---:-;-~-:-::---:---:--::--c---;---:-~--:-----,--~--:c-:.i...,-...j_-..,.-,--~-'-~'---7-~~~~~~_,._~~~--'-~~n_e~j'--~~~~~--j 0 ~ "' ~r.u7n~de-r~sk~rift/~u~p-p~gi~fte_m_a~la~m-n-ad7e_a_v~~~~~~~-:;;;."""" ~~~~~~~~~~~~"~e71e7fo-nn_u_m_m_e_r~~~~~~~~~--j :; s 0 N ~ ~N~a-m-nf=örty---,dl~ig-an-d~e~~~~-,,,,,,.,:::;..~~~~~~~~~~~~~~~~~~--'-~~~~~~~~~~~~~~--j ~ U) ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

69 Stadgar START REGION VÄST VERKSAMHET STADGAR Region Väst Aktuellt Anställning Stöd och service Verksamhet Stadgar Mål och vision Folkbildning! " # $ Skapa genväg Tipsa andra Gilla (0) Skriv ut Skola Uppdrag Utveckling Verksamhetsberättelse Vår organisation Säkerhet och kris Ledning och styrning Dokumenthantering Stadgar REGION VÄST 07 MAR 2016 Stadgar för Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet. 1. Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet med säte i Göteborg är bildad av Göteborgs universitet, Folkuniversitetsföreningen och Göteborgs Förenade Studentkårer och ingår i studieförbundet Folkuniversitetet. 2. Stiftelsen verkar i nära anknytning till universitet och högskola och är fristående i förhållande till politiska, religiösa och fackliga rörelser. Stiftelsens uppgift är att bedriva folkbildning och vuxenutbildning. I denna uppgift ingår att stimulera forskare, lärare och studerande till insatser för ett fritt och frivilligt och för alla öppet studiearbete. Stiftelsen ser som en viktig angelägenhet att pröva nya former och metoder inom folkbildning och vuxenutbildning samt att verka för en ökad internationalisering av studiearbetet. Eventuellt uppkomna överskott skall, sedan fondbildning ägt rum, användas för folkbildningsändamål, pedagogisk forskning samt för stipendiering av stiftelsens kursdeltagare för deras utbildning. 3. Stiftelsen förvaltas och företrädes av en styrelse bestående av åtta ledamöter och tre suppleanter. Göteborgs universitet utser, efter samråd med övriga högskolor i Göteborg, tre ordinarie ledamöter och en suppleant. Göteborgs Förenade Studentkårer utser tre ordinarie ledamöter och en suppleant. Valen gäller för en tid av tre år. Avgår ledamot eller suppleant under mandattiden, skall nyval ske för återstoden av denna tid. Självskriven ledamot är den av styrelsen utsedda rektorn för stiftelsen. Styrelsen utser ordförande och vice ordförande. Ordföranden skall utses bland de av Göteborgs universitet utsedda ledamöterna. Styrelsen beslutar i övrigt själv om sina arbetsformer. 4. Styrelsen är beslutsför, då minst fem ledamöter är närvarande. Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. 5. Styrelsen äger uppdraga åt någon eller några inom eller utom styrelsen att teckna stiftelsens firma. 6. Stiftelsens räkenskaper skall avslutas per den 31 december varje år. Styrelsens 1 av :24

70 Stadgar förvaltning och räkenskaper skall granskas av tre revisorer, av vilka minst en skall vara auktoriserad revisor. Var och en av stiftarna utser en revisor jämte en! suppleant för denne. Valet gäller för ett år. Senast den 31 mars skall berättelse över föregående års förvaltning och räkenskaper överlämnas till revisorerna. " 7. # Styrelsens och revisorernas berättelser skall senast den 15 april av styrelsen $ Skapa genväg Tipsa andra Gilla (0) överlämnas till stiftarna, som var för sig beslutar omansvarsfrihet. Skriv ut 8. Stiftelsen skall icke stå under tillsyn av myndighet enligt därom gällande lagstiftning. 9. Ändring av dessa stadgar kan endast ske genom enhälligt beslut av stiftarna. 10. Upplösning av stiftelsen kan endast ske genom enhälligt beslut av stiftarna. Vid upplösningen skall tillgångarna användas för ändamål som anges i 2. Antagen Giltighet från Namnändring Läs mer Stadgar för Folkuniversitetet (pdf) INNEHÅLLSANSVARIG Martin Lundin REDAKTÖR Martin Lundin Kommentarer (0) Kommentera 2 av :24

71 Revisionsberättelse Till styrelsen i Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet, org. nr Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisn ingen för Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet för år Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter el ler på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts en ligt god revisionssed. För den auktoriserade revi sorn innebä r detta att han eller hon utfört revisionen enligt lnternational Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerh et att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision inn efattar att genom olika åtgä rder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrol len som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet för år Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vå r revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skä l för entledigande. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamå lsenl iga som grund för vårt uttalande. Uttalande Enligt vår uppfattning har styrelseledamöterna inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Göteborg den 31 mars 2016 Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitets finansiella stä llning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Fredrik Waern Auktoriserad revisor.v'vw..l't:/vv\j~ Inge lofsson Revisor utsedd av Folkuniversitetsföreningen Moa Hurtigh Revisor utsedd av Göteborgs Förenade Studentkårer

72 Årsredovisning för F ol ku n iversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Räkenskapsåret Innehållsförteckning: F örvaltningsberättel se Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Kassaflödesanalys Noter Underskrifter Sida

73 Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet (13) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet, , avger härmed årsredovisning för Uppgifter inom parentes avser föregående år. Allmänt om verksamheten Ur stiftelsens stadgar: Stiftelsen verkar i nära anknytning till universitet och högskola och är fristående i förhållande till politiska, religiösa och fackliga rörelser. Stiftelsens uppgift är att bedriva folkbildning och vuxenutbildning. I denna uppgift ingår att stimulera forskare, lärare och studerande till insatser för ett fritt och frivilligt och för alla öppet studiearbete. Stiftelsen ser som en viktig angelägenhet att pröva nya former och metoder inom folkbildning och vuxenutbildning samt att verka för en ökad internationalisering av studiearbetet. Stiftelsen har sitt geografiska verksamhetsområde i Västra Sverige. Stiftelsen främjar sitt ändamål genom tre verksamhetsområden inom utbildning: Folkbildning utgörs av en omfattande verksamhet i form av studiecirklar och kulturprogram. Stiftelsen erbjuder kurser och föreläsningar riktade mot allmänheten via kursprogram och hemsida. Dessutom har stiftelsen folkbildningsverksamhet i samarbete med föreningar och kulturinstitutioner. Uppdragsutbildning omfattar ett stort antal utbildningar för stat och kommun, till exempel arbetsmarknadsutbildningar, svenska för invandrare (sfi) och kommunal vuxenutbildning. Stiftelsen genomför även viss personalutbildning för företag och organisationer. Skolor omfattar utbildningsformerna kompletterande utbildningar, konst- och kulturutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar. Stiftelsen är även huvudman för gymnasieskolor i Karlstad och Trollhättan. Stiftelsens verksamhet är kvalitets- och miljöcertifierad enligt ISO 9001 och Under 2015 har nettoomsättningen i stiftelsen uppgått till drygt 376 miljoner kronor (370 miljoner kronor). Trots ökad nettoomsättning har stiftelsen haft bristande lönsamhet och redovisar därför ett negativt resultat med -4,9 miljoner kronor (9,3 miljoner kronor). Försämringen beror främst på stora kostnader för omställning inom arbetsmarknadsutbildning då flera sådana avtal har upphört under året. Det har också tagit tid att få igång utbildningar enligt stiftelsens nya avtal inom detta område. Utveckling av stiftelsens verksamhet, resultat och ställning Stiftelsens ekonomiska utveckling i sammandrag, belopp i tkr Ekonomisk översikt Nettoomsättning Rörelseresultat Arets resultat Balansomslutning Soliditet,% Avkastning på eget kapital, % Avkastning på totalt kapital, % För definitioner se redovisnings- och värderingsprinciper.

74 Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet (13) Väsentliga händelser under räkenskapsåret Stiftelsen har under året arbetat med att förtydliga mål och handlingsplaner. Syftet är att tydliggöra färdriktningen och göra personalen mer delaktig i uppfyllandet av stiftelsens målsättningar. Under året har stiftelsen fortsatt varumärkesarbetet i regionen genom såväl interninformation och kickoffs som i marknadskommunikationen. Inom folkbildningen har stiftelsen gjort satsningar på studiecirkelverksamheten genom att tillföra centrala resurser. Stiftelsen har inrättat en stipendiefond och delat ut stipendier som syftar till att främja och stimulera deltagares, gruppers och föreningars arbete med fri kunskapsbildning. Under hösten 2015 har stiftelsen också fått i uppdrag av Folkbildningsrådet att starta verksamhet för asylsökande. Denna har bedrivits i form av studiecirklar i svenska och samhällsorientering på ett tjugotal platser runt om i regionen. Verksamheten har finansierats med statsbidrag och rapporterats till Folkbildningsrådet. Inom uppdragsutbildning har stiftelsen samverkat med övriga stiftelser i en organisation för nationella upphandlingar. Inom skolor är stiftelsens kompletterande utbildningar från och med hösten 2015 överförda till Myndigheten för yrkeshögskolans ramverk för konst- och kulturutbildningar. Förväntad framtida utveckling Bedömningen är att omsättningen inom folkbildning och öppna kurser ligger kvar på nuvarande nivå. Målsättningen enligt stiftelsens verksamhetsplan för 2016 är att genomföra omräknade folkbildningstimmar där den öppna programverksamheten ska utgöra en betydande andel på de orter där stiftelsen har lokalkontor. Inom folkbildningen kommer stiftelsen att fortsätta dela ut stipendier till deltagare, grupper och föreningar för att främja fri kunskapsbildning. Inom uppdragsutbildning är resultaten av genomförda upphandlingar gott. Detta visar att stiftelsen kommer att fortsätta att tillhandahålla utbildningar åt staten och kommunerna i regionen. På skolsidan kommer stiftelsen att fortsätta bedriva en stor verksamhet inom yrkeshögskolan. Stiftelsen har ansökt om och beviljats flera nya yrkeshögskoleutbildningar med start Totalt har stiftelsen ca 20 yrkeshögskoleutbildningar i regionen. Stiftelsen är också underleverantör för flera yrkeshögskoleutbildningar i Varberg. Styrelsen bedömer att omsättningen kommer att ligga kvar på nuvarande nivå jämfört med Stiftelsen kommer också att fortsätta att arbeta med att förbättra lönsamheten. Styrelsen bedömer att det finns en fortsatt stor efterfrågan på offentliga uppdrag, skolverksamhet och utbildningar för asylsökande under Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Efter räkenskapsårets slut har stiftelsen erfarit att flera nya avtal har överklagats och därför inte startat som beräknat under våren Stiftelsen har till följd av detta fattat beslut om justering av bemanningen inom arbetsmarknadsområdet i Göteborg. Det råder också viss osäkerhet kring antagningssiffrorna för både gymnasieskolor och yrkeshögskoleutbildningar. Samtliga dessa faktorer kan komma att påverka lönsamheten negativt under 2016.

75 Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet (1 3) Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Stiftelsens verksamhet är beroende av politiska beslut och andra omvärldsfaktorer, såsom den internationella konjunkturen och flyktingströmmarna. Ett nytt stats- och regionbidragssystem för folkbildningen införs under Detta kan komma att påverka storleken på stiftelsens framtida bidrag för folkbildning, men utifrån den information som finns att tillgå bör förändringarna bli måttliga. Under 2015 har det meddelats några underrättsavgöranden gällande beskattning av stiftelser, vilka kan komma att påverka stiftelsens kommande skattestatus. Då stiftelsen redovisar en förlust under 2015 är stiftelsens skattestatus en fråga av mindre betydelse i årets årsbokslut. Förslag till disposition beträffande stiftelsens resultat Styrelsen föreslår att årets resultat kronor , tillsammans med balanserat resultat, kronor , tillsammans kronor disponeras enligt följande: Till förfogande står: Balanserat resultat Arets resultat Summa Styrelsen föreslår följande disposition: Avsättning till Folkuniversitetet Göteborgs Stipendiefond Balanseras i ny räkning Summa Belopp i kr Vad beträffar stiftelsens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

76 Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Resultaträkning Belopp i kr Not Rörelsens intäkter Nettoomsättning övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella- och immateriella anl.tillg. 5,6, Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper som är anläggningstillgångar övriga ränteintäkter övriga räntekostnader Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Arets resultat (13)

77 Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet 5(13) Balansräkning Belopp i kr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för programvara Materiella anläggningstillgångar Nedlagda kostnader på annans fastighet Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager mm Råvaror och förnödenheter Kortfristiga fordringar Kundfordringar övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

78 Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet 6(13) Balansräkning Belopp i kr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 10 Bundet eget kapital Dispositionsfond Fritt eget kapital Utvecklingsreserv Folkuniversitetets Stipendiefond Balanserad vinst Arets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda panter och säkerheter Inga Inga Ansvarsforbindelser Inga Inga

79 Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet (13) Kassaflödesanalys Belopp i kr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning (+)av varulager Ökning(-)/Minskning (+)av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning (-)av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten lnvesteringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Nettoförvärv av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Arets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m m Av- och nedskrivningar av tillgångar Rearesultat avyttring av anläggningstillgångar Rearesultat avyttring av finansiella anläggningstillgångar

80 Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs un iversitet (13) Noter Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inget annat anges nedan. Materiella och immateriella anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Avskrivning Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. Materiella och immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för programvara Nedlagda utgifter på annans fastighet Inventarier verktyg och installationer Ar Finansiella anläggningstillgångar Finansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR 2012:1. Om marknadsvärdet varaktigt understiger anskaffningsvärdet sker nedskrivning. Varulager Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först ut- principen. I anskaffningsvärdet ingår förutom utgifter för inköp även utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. Intäkter Det inflöde av ekonomiska fördelar som stiftelsen erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter. Offentliga bidrag Offentliga bidrag som inte är förknippade med krav på framtida prestation redovisas som intäkt när villkoren för att få bidraget uppfyllts. Offentliga bidrag som är förenade med krav på framtida prestation redovisas som intäkt när prestationen utförts. Om bidraget har tagits emot innan villkoren för att redovisa det som intäkt har uppfyllts, redovisas bidraget som skuld.

81 Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet (13) Leasing Alla stiftelsens leasingavtal redovisas som operationella, d v s leasingavgiften redovisas linjärt över leasingperioden. Nyckeltalsdefinitioner Balansomslutning: Soliditet: Avkastning på eget kapital: Avkastning på totalt kapital: Totala tillgångar Totalt eget kapital I Totala tillgångar Arets resultat I Genomsnittligt eget kapital Årets resultat I Genomsnittligt totalt kapital

82 Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet (13) Noter till resultaträkningen Not 1 Nettoomsättningens fördelning Nettoomsättning per intäktsslag Deltagarintäkter 1) Statsbidrag 2) Kommunbidrag 3) Landstingsbidrag övriga bidrag Summa 1) i omsättningen ingår inte vidarefakturering till underleverantör med 2) varav statsbidrag till folkbildning 3) varav kommunal ersättning till gymnasieverksamhet Not 2 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse Medelantalet anställda Män Kvinnor Totalt Könsfördelning bland styrelseledamöter och ledande befattningshavare Andel män Styrelsen (ord. ledamöter) 50% 50% övriga ledande befattningshavare 63% 63% Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och stiftelserektorer övriga anställda Summa Sociala kostnader (varav pensionskostnader) I löner och andra ersättningar för övriga anställda ingår avsättning för lön till personer som tidigare har ingått i stiftelseledningen.

83 Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet (13) Not 3 Leasingavgifter avseende operationell leasing Stiftelsen leasar framför allt kontorslokaler samt datorer och annan kontorsutrustning. Kostnadsförda leasingavgifter uppgår till ( ). Framtida minimileasingavgifter förfaller enligt följande: Inom ett år Inom 2-5 år Senare än 5 år Not4 Resultat från övriga värdepapper som är anläggningstillgångar Utdelningar Realisationsresultat vid avyttring av andelar Summa Noter till balansräkningen Not 5 Balanserade utgifter för programvara Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början -Arets aktiveringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan: -Vid årets början -Arets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut Not 6 Nedlagda kostnader på annans fastighet Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början -Nyanskaffningar -Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan: -Vid årets början -Avyttringar och utrangeringar -Arets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut

84 Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet (13) Not 7 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början -Nyanskaffningar -Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan: -Vid årets början -Avyttringar och utrangeringar -Arets avskrivning enligt plan Redovisat värde vid årets slut Not 8 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början -Tillkommande tillgångar -Avgående tillgångar Redovisat värde vid årets slut Marknadsvärde Värdepappersinnehavet avser marknadsnoterade aktier och fonder Not 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förskottsbetalda hyror Upplupna kursavgifter och bidrag övrigt Not 10 Eget kapital Oispositionsfond övriga fonder Balanserad vinst Vid årets början Disposition av fg. års resultat Balanseras i ny räkning Avsättning Utdelning Stipendiefond Arets resultat Vid årets slut Arets resultat

85 Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet (13) Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterskuld inkl. sociala avgifter Löneskuld inkl. sociala avgifter Förutbetalda kursavgifter Upplupna kostnader Underskrifter Göteborg den 30 mars 2016 Stig-Olov Blixt - ---V /I Ulla Berglind ~~~fo-t Anna Maria Koziomtzis Lena Wägnerud Vår revisionsberättelse har lämnats den 31 mars ~ Fredrik Waern Auktoriserad revisor ~~~~ Revisor utsedd av Folkuniversitetsföreningen ).... u~, G I., ( fo~ /, ' Moa Hurtigh Revisor utsedd av Göteborgs Förenade Studentkårer

86 i::= Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet KÖRKORT SVERtGE 1. BLIXT 2. STIG-OLOV MIKAEL a c. Vägverket 4b d ~~- 9. AB C 1962 *Vägverket KÖRKORT SVE:RIGE 1. HALLBERG 2. SV!tN MARCUS a , 09-0~ 4c. Transp0rtst1y1elsen 4b. Z0 : ~1' ~ ~~ o. B ' &1 ti 9. AM/B KÖRKORT 1. BERGÖ 2. MAR rln OLOF 3. oa o4. s10-4a c. Tran porlstyrelsen 4b d s Q:Z..?sr- Utdrag ur Protokoll fört vid styrelsemöte den 13 december 2016 med styrelsen för Folkuniversitetet Stiftelsen Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Firmateckning Styrelsen beslutade att stiftelsens firma för 2017 ska tecknas av Martin Bergö, Stig-Olov Blixt och Marcus Hallberg, två i förening, samt att paragrafen ska anses omedelbart justerad. Göteborg den 13 decemb_e_r _20_1_6 _ =S(@ Stig-Olov Blixt ~ Vid protokollet Justeras: Vidimeras: -

87 Närvarande: Ledamöter utsedda av Göteborgs universitet: Martin Bergö (ordförande) Anna Maria Koziomtzis Lena Wängnerud Ledamöter utsedda av Göteborgs Förenade Studentkårer: Anna Ruus Adrian Manucheri Rasmus Warfvinge Ledamot utsedd av Folkuniversitetsföreningen: Ulla Berglindh Självskriven ledamot: Stig-Olov Blixt övriga kallade: lng-marie Blomström, facklig representant Unionen Gunnar Dahlström, suppleant utsedd av FUF Karin Eriksson Jeanson, facklig representant, Lärarförbundet Marcus Hallberg, bitr stiftelserektor Elizabeth Heller, ekonomichef Linus Månsson, suppleant utsedd av GFS Rutger Lindahl, inspektor Torbjörn Lundh, suppleant utsedd av Göteborg universitet

88 Gymnasieskolan - Kostnader Gymnasieskolan - Kostnader Valt år: 2015 Vald organisation: Göteborg Från och med 2010 har SCB tagit över ansvaret för kostnader på kommunal nivå. Eventuella frågor om kostnaderna på kommunnivå besvaras av SCB. Huvudman Inriktning Genomsnittligt antal elever eller inskrivna barn Totala kostnader (tusentals kronor) Totalt Undervisning Totalt Lokaler och inventarier Kostnader per elev eller inskrivet barn(kronor) Läromedel, utrustning, bibliotek Undervisning Skolmåltider Elevhälsa Övrigt Västra Götaland Kommunal Storstäder Kommunal Göteborg Kommunal Till länsnivå Till riksnivå Rapportbeskrivning och definitioner etc. Som jämförelsemått presenteras uppgifterna för riket totalt och fördelat efter huvudmannatyp (kommun, fristående). Kostnader avseende fristående skolor visas enbart på riksnivå fördelat per inriktning på grund av ekonomisk statistisk sekretess. Fördelning per inriktning för fristående skolor görs från och med år För tidigare år visas endast summor för samtliga fristående inriktningar. * Genomsnittligt antal elever eller inskrivna barn Medeltal av antalet elever eller inskrivna barn (inkl. integrerade särskoleelever) 15 oktober valt år och 15 oktober föregående år. Totala kostnader * Totalt Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden i tusentals kronor för valt år. * Undervisning/Personal Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden för undervisning/personal i tusentals kronor för valt år. Avser kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, skolans undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader. I statistiken ingår inte kostnader för kompetensutveckling såsom kurs- och seminarieavgifter. Kostnader per elev eller inskrivet barn * Totalt Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev/inskrivet barn för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet, skolledning och administration samt grundskolans del av kommungemensam verksamhet såsom kompetensutveckling av lärare och personal, elevassistenter och skolvärdar. I statistiken ingår inte kostnader för skolskjutsar. * Lokaler och inventarier Denna statistikuppgift visar kostnaden för lokaler och inventarier per elev/inskrivet barn för valt år. I statistiken ingår kostnader för lokaler och inventarier, inklusive underhåll, städning och kostnader för vaktmästare avseende fastighetsskötsel. I kostnaden kan interna hyror vara självkostnadsberäknade. I statistiken ingår inte kostnader för övriga vaktmästartjänster. * Undervisning/personal Denna statistikuppgift visar kostnaden för undervisning per elev/inskrivet barn för valt år. Avser kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, skolans undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader. I statistiken ingår inte kostnader för kompetensutveckling såsom kurs- och seminarieavgifter. * Skolmåltider Denna statistikuppgift visar kostnaden för skolmåltider per elev/inskrivet barn för valt år. I statistiken ingår kostnader för skolmåltids- och caféverksamhet, dvs. kostnader för personal, livsmedel, transporter, administrativa kostnader, t.ex. för kostkonsulent och intäkter från t.ex. försäljning till fristående skolor och sameskolan. * Läromedel, utrustning och skolbibliotek I statistiken ingår inte lokalkostnader. Lokaler m.m. kan ingå för de kommuner som via entreprenad köper skolmåltider. För kommuner är kostnaden för skolmåltidsverksamheten nettoräknad så att intäkter för t.ex. försäljning har dragits från kostnaderna. Denna statistikuppgift visar kostnaden för läromedel, utrustning och skolbibliotek per elev/inskrivet barn för valt år. I statistiken ingår kostnader för: läromedel, dvs. skön- och facklitteratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material samt för kopior framtagna för undervisningen. Datorer, maskiner och verktyg som används i undervisningen. Bild och ljudmedier, förbrukningsmaterial och programvara för undervisning. Kapital och servicekostnader för datorer, maskiner etc. Kostnader för resor i samband med studiebesök, kulturaktiviteter och lägerskolor. Bokinköp till skolbibliotek. Skolbibliotekarie. * Elevhälsa Denna statistikuppgift visar kostnaden för elevhälsa/elevvård per elev/inskrivet barn för valt år. I statistiken ingår kostnader för: skolläkare och skolsjuksköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer, köpta tjänster, t.ex. från landsting. I statistiken ingår inte kostnader för lokaler, elevassistenter, personliga assistenter, skolvärdar och elevförsäkringar. * Övrigt Denna statistikuppgift visar övriga kostnader per elev/inskrivet barn för valt år. I statistiken ingår alla övriga kostnader som inte ingår i ovanstående kostnadsslag t.ex. SYV-verksamhet, administration och kostnad för kompetensutveckling. I statistiken ingår inte lönekostnader för vikarier under den tid ordinarie personal deltar i kompetensutveckling. 1 av :51

89 Befolkningsprognos Halland och Varberg

90 1 (1) Dnr: 2015/0708 Bilaga 3 Gymnasieskola interkommunal ersättning samt bidrag till fristående verksamhet 2016 Bidragsbelopp fristående verksamhet Interkommunal ersättning Program Barn- och fritidsprogrammet (BF) kr kr Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) kr kr Ekonomiprogrammet (EK) kr kr El- och energiprogrammet (EE) kr kr Estetiska programmet exkl musik (ES) kr kr Estetiska programmet inkl musik (ES) kr kr Fordon- och transportprogrammet (FT) kr kr Fordon- och transportprogrammet inriktning transport (FT) kr kr Handels- och administrationsprogrammet (HA) kr kr Hantverksprogrammet (HV) kr kr Humanistiska programmet (HU) kr kr Industritekniska programmet (IN) kr kr Naturvetenskapsprogrammet (NA) kr kr Naturvetenskapsprogrammet inriktning estet (NAVE) kr kr Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) kr kr Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) kr kr Teknikprogrammet (TE) kr kr VVS- och fastighetsprogrammet (VF) kr kr Vård- och omsorgsprogrammet (VO) kr kr Ersättning nationellt program samt bidrag avseende stöd för att elev ska uppnå Ersättning nationellt program samt bidrag avseende stöd för att elev ska uppnå behörighet till nationellt behörighet till nationellt Introduktionsprogrammet Preparand (IMPRE) program program Ersättning nationellt program samt bidrag avseende stöd för att elev ska uppnå Ersättning nationellt program samt bidrag avseende stöd för att elev ska uppnå behörighet till nationellt behörighet till nationellt Introduktionsprogrammet Programinriktat individuellt val (IMPRO) program program Ersättning nationellt program samt bidrag avseende stöd för att elev ska uppnå Ersättning nationellt program samt bidrag avseende stöd för att elev ska uppnå behörighet till nationellt behörighet till nationellt Introduktionsprogrammet Yrkesintroduktion (IMYRK) program program Introduktionsprogrammet Individuellt alternativ (IMIND) kr kr IMIND NPF kr kr Introduktionsprogrammet Språkintroduktion (IMSPR) kr kr POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

91 1(8) Samverkansavtal för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Syfte Samverkansavtalet grundas på en gemensam strävan att genom utökad samverkan erbjuda alla elever som bor i de avtalsslutande kommunerna ett likvärdigt och attraktivt utbildningsutbud av hög kvalitet. Avtalet syftar också till att genom samverkan optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten i gymnasieskolan och gymnasiesärskola Definitioner av begrepp i avtalet (från styrdokumenten) Samverkansområde utgörs av avtalsparterna i detta avtal. Enligt skollagen bildar två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning på ett nationellt program ett samverkansområde för den utbildningen. Elev är behörig sökande till gymnasieutbildning när den avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden fram till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Fritt sök innebär att en elev inom samverkansområdet behandlas genom förstahandsmottagning när denna söker till alla de gymnasieprogram och inriktningar som finns inom samverkansområdet. Hemkommun är den kommun där eleven är folkbokförd. Anordnarkommun är den kommun som är huvudman och som erbjuder utbildning en. I detta begrepp innefattas även Region Halland. Avtalsområde är det område som begränsas av medverkande avtalsparter d v s de parter som skriver på avtalet. Särskild variant är program som har avvikelser från den nationella programstrukturen då de inte inryms i någon nationell inriktning eller inom något nationellt program. Trots att de är avvikande från de ordinarie programmen ska dock särskilda varianter inrättas inom ramarna för de nationella programmen och ska vara godkända av Skolverket. Introduktions program är de 5 program som är till för de elever som ännu inte uppnått behörighet till något av de nationella programmen.

92 2(8) Information om Gymnasiesärskolan och definitioner av begrepp i avtalet (från styrdokumenten) Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. De ungdomar som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har rätt att bli mottagna i gymnasiesärskola om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Lag (2012:109). Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna har fått i grundsärskolan eller i motsvarande utbildning. Hemkommun är den kommun där sökande är folkbokförd. Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen. Anordnarkommun är den kommun som är huvudman och som erbjuder utbildning, validering och prövning. 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Region Halland, Laholms kommun, Halmstads kommun, Hylte kommun, Falkenbergs kommun och Varbergs kommun. Dessa bildar ett antagnings- och samverkansområde. 2. Avtalsperiod och villkor Föreliggande avtal gäller från och med läsår 2014/2015 till och med läsår 2016/2017. Därefter förlängs avtalet ett år i taget om det inte sägs upp skriftligt till Region Halland senast den 30 juni året före avtalsperiodens utgång. Det gemensamma utbudet av gymnasial utbildning ses över kontinuerligt under avtalsperioden av planeringsgruppen. Om en part säger upp avtalet stryks denna automatiskt. Övriga avtalsparter meddelas av Region Halland. Uppsägande avtalspart är skyldig att följa avtalet till avtalstidens slut. Elev som redan påbörjat sin utbildning innan avtalet sägs upp har rätt att gå färdigt utbildningen. Avtalet ska efter godkännande i respektive kommun undertecknas och tillsammans med protokollsutdrag på beslut i kommunfullmäktige eller nämnd/styrelse skickas till Region

93 3(8) Halland senast den 1 juli I de fall beslutanderätten är delegerad sänds underskrivet avtal samt kopia på gällande delegationsordning. 3. Avtalsområde Avtalet syftar till att reglera samverkan kring den gymnasieutbildning som avtalsparterna enskilt eller i samverkan är huvudman för. De delar som är ingår i Gymnasiesamverkansavtalet är: Nationella program och inriktningar Särskilda varianter IM/YRK på individuell nivå och IM/PRO (med möjlighet för utföraren att tacka nej ) Nationella och individuellt program för Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan Avtalet fokuserar i huvudsak på att tillsammans mellan parterna utveckla: Gemensamma antagningsregler Gemensam introduktion av nya utbildningar Gemensamt utvecklingsarbete Lärande organisationer med kompetensutbyte och lärarsamverkan Samarbetsmöjligheter mellan gymnasiesärskolan och andra verksamheter t.ex. daglig verksamhet och andra skolformer Det innebär att ingående avtalsparter förbinder sig att göra dessa tillgängliga för alla de elever som bor inom samverkansområdet genom förstahandsmottagning, så kallat fritt sök. Övriga introduktionsprogram ingår inte i avtalet utan regleras genom särskilda överenskommelser mellan kommunerna. Det totala utbudet av program och inriktningar och särskilda varianter ses över varje år av planeringsgruppen och lyfts till den politiska styrgruppen. Anordnarkommunen ansvarar för utbildningens planering, genomförande, uppföljning och ekonomi enligt självkostnad. Avtalsslutande part äger vid sidan av detta avtal rätt att ingå andra samverkansavtal med huvudmän under förutsättning att detta inte står i strid med detta avtals innebörd. Detta innebär att inga andra avtal får tecknas med andra huvudmän som begränsar möjligheterna för fritt sök för de elever som via avtalsparterna omfattas av detta avtal. Elever ska alltid ha rätt att via förstahandsmottagning söka alla de nationella program och inriktningar och särskilda varianter som finns hos avtalsparterna i detta avtal. 4. Samverkan kring gymnasieutbud Avtalsparterna ska genom samråd och samverkan skapa förutsättningar för att det gymnasieutbudet blir tillgängligt för medborgare från samtliga avtalade kommuner. Samråd avseende omfattning, förläggning i tid och lokalisering bör ske med utgångspunkt från de behov som bedöms föreligga.

94 4(8) Politisk ledning En politisk styrgrupp leder arbetet med samverkansavtalet. Varje avtalspart ska utse två personer att ingå i styrgruppen. Den politiska styrgruppen följer mandatperioderna för de kommunala valen. När en ny mandatperiod påbörjas ska en ny styrgrupp väljas. Utsedda personer meddelas snarast till Region Halland. Ordförande för styrgruppen är en av representanterna från Region Halland. Styrgruppen ska stimulera regionens utbildningsanordnare att utveckla nya utbildningsområden med hänsyn till efterfrågan från elever, samhälle och arbetsmarknad. Styrgruppen ska också sträva efter att det inom samverkansområdet erbjuds kvalitativ och kostnadseffektiva utbildning. De lokala initiativen ska ligga till grund för det samlade gymnasieutbudet. Elevernas val ska vara vägledande med en balans invägd mot faktiska förutsättningar och kvalitetskrav. Dit hör arbetslivets och samhällets synpunkter på såväl utbildningsvägarnas volym som inriktning. Beredning För planering av det gemensamma utbildningsutbudet ska det finnas en planeringsgrupp bestående av förvaltningschefer eller motsvarande samt ansvarig tjänsteman från Region Halland. Förvaltningschef kan välja att delegera detta till någon annan som företräder denna i frågan. Dessa personer ska ha mandat och befogenheter att fatta beslut gällande samverkansavtalet och ansvarar för tillbakarapportering till den egna organisationen. Planeringsgruppen bereder, på eget initiativ, förslag till styrgruppen och har mandat att tillsätta arbetsgrupper inom olika områden som t ex: planering av gemensamma fortbildningsinsatser utveckling av samarbetsmöjligheter med andra verksamheter främjandet av erfarenhetsutbyte främjandet av pedagogisk utveckling Planeringsgruppen bereder på uppdrag av styrgruppen för gymnasiesamverkan frågor som rör: det totala gemensamma utbildningsutbudet förslag till samverkanslösningar och avtal förslag till lokalisering och dimensionering i förekommande fall samverkan med arbetslivet övrigt av vikt för det regionala samarbetet Beslut om godkännande av gymnasieutbudet fattas sedan av respektive huvudman och redovisas i planeringsgruppen. En redovisning av det totala utbudet sker i kvartal 4 i

95 5(8) kommunberedningen genom styrning från styrgruppen för gymnasiesamverkan. Förändringar redovisas efterhand utifrån lagd plan under kvartal 1. Dialog mellan avtalsparterna i planeringsgruppen ska hållas årligen innan september månads utgång med syfte att ge parter möjlighet att framföra synpunkter på det samlade utbudet innan beslut fattas hos respektive huvudman. Region Halland svarar för samordning av samverkansavtalet vilket innebär: upprättande av kalendarium för aktiviteter med anledning av samverkansavtalet dokumentation och upprättande av handlingar utfärdande av kallelser till sammanträden föranledda av samverkansavtalet deltagande i sammanträden med beredande organ 5. Antagning Elev som är bosatt i någon av de avtalsslutande kommunerna söker till program eller särskild variant och prövas genom förstahandsmottagning inom samverkansområdet. Eleven prövas sedan på sitt val. Urvalet till programmet sker enligt gymnasieförordningen. Om eleven inte tas in på sitt förstahandsval, prövas eleven på nästa val. Elev som inför årskurs två vill byta till annan inriktning i annan kommun inom samverkansområdet hanteras enligt principen för andrahandssökande. För gymnasiesärskolan Hemkommunen utreder och beslutar om elevens behörighet. Ansökningarna skickas sedan, med bilagda yttranden och utredningar, till antagningskansliet. Anordnarkommunen genomför därefter antagningen enligt för utbildningen fastställda antagningskrav och relevanta förordningar. Antagningskansliet ger eleven och vårdnadshavaren besked samt meddelar hemkommunen beslut om vilka elever som antagits till utbildningen. Avtalsparterna ska ta fram gemensamma urvalskriterier som ska gälla för urval av de sökande. Antagningskansliet Det gemensamma antagningskansliet hanterar antagningsarbetet utifrån planeringsgruppens direktiv, vilket innebär: Hantera antagningsförfarandet och informationsgången runt denna. Årligen upprätta kalendarium för verksamhetsårets antagningsarbete. Motta och publicera uppgifter om de olika huvudmännens program och inriktningsutbud och sammanställa detta samt distribuera det till samtliga. Vara behjälplig med att ta fram statistikuppgifter som efterfrågas av huvudmännen.

96 6(8) 6. Ekonomi Den interkommunala ersättningen beräknas enligt anordnarens självkostnad och tas fram enligt överenskommen gemensam modell, som årligen ses över av Gymnasieekonomerna i oktober månad. De interkommunala ersättningarna för respektive avtalsparts program, inriktningar och särskilda varianter ska årligen redovisas till den politiska styrgruppen kvartal 4. Om kostnader skulle uppstå under utbildningstiden utöver de som beräknas i den interkommunala ersättningen betalas de av anordnarkommunen, om inte avtalsparterna genom separat överenskommelse kommer överens om annat. Om utbildningen finns i hemkommunen betalas interkommunal ersättning högst motsvarande den egna kostnaden för motsvarande utbildning. Är anordnarkommunens kostnad lägre för utbildningen än hemkommunens tillämpas den lägre kostnaden. Den interkommunala ersättningen erläggs efter fakturering två gånger per år i anslutning till avstämningsdatum den 15 september och den 15 februari. För elev som avbryter studierna före avstämningsdatumet debiteras sändande kommun ingen kostnad. För elev som avbryter studierna efter avstämningsdatum sker en reglering vid terminens slut. Hemkommunen betalar för varje månad utifrån elevplacering fram till den 15:e varje månad. Ersättning tillbaka till hemkommunen för resterande månader sker via kreditfaktura. Detta gäller även elev som byter program eller inriktning. För gymnasiesärskolan gäller: Avtalet innebär ett åtagande för kommunerna att betala för de eleverna som antagits till någon av utbildningarna inom det totala utbudet inom gymnasiesärskolan. Elevs hemkommun svarar för kostnader för resor mellan bostad och skolan och/eller eventuellt inackorderingstillägg för elev som omfattas av avtalet. Elevers individuella behov regleras genom överenskommelse mellan berörda kommuner. Om elev har specifika, individuella behov av extra stöd och/eller resurser ska anordnarkommunen kontakta hemkommunen för godkännande innan extra kostnader faktureras. Den interkommunala ersättningen erläggs efter fakturering två gånger per år i anslutning till avstämningsdatum den 15 september och den 15 februari. För elev som avbryter studierna efter avstämningsdatum sker en reglering vid terminens slut. Hemkommunen betalar då för det faktiska antalet dagar som eleven varit inskriven på programmet. Ersättning tillbaka till hemkommunen för resterande tid sker via kreditfaktura. Detta gäller även elev som byter program. Avhopp och svårigheter med utbildning

97 7(8) Rapportering till hemkommunen och antagningskansliet ska ske omgående beträffande avhopp (avbrutna studier) och programbyte eller inriktningsbyte. Rapportering ska ske snarast till elevens hemkommun beträffande: Elever som bedöms ha påtagliga studiesvårigheter som föranleder att särskilda åtgärder vidtas. Elever med så hög frånvaro att skolan vidtar åtgärder. Elever som bedöms behöva mer än tre år för att kunna fullfölja sina studier (ersättning för ett fjärde år beslutas av varje enskild hemkommun) Särskilda elevvårdsinsatser Kostnader för särskilda elevvårdsinsatser ska alltid i förväg godkännas av hemkommunen och ersättas av denna med överenskommen, faktisk kostnad och modell, oavsett huvudman. Inackorderingstillägg Inackorderingstillägg bekostas av elevens hemkommun. Inackorderingstillägg utgår för de som omfattas av fritt sök och hanteras i sin helhet av hemkommunen. Beloppet följer minimibeloppet i skollagen. Ingen ersättning utgår för resekostnader från inackorderingsadressen till den aktuella gymnasieskolan. En elev som går en utbildning i vilken det ingår en längre utlandsvistelse har rätt till inackorderingsbidrag, enligt minimibeloppet i skollagen, under tiden som denna befinner sig utomlands i utbildningssyfte. Resor Elevs hemkommun svarar för kostnaden för resor mellan bostad och skola. Kostnader för utbildning förlagd på annan plats eller annan tid än ordinarie skoltid bekostas av anordnarkommunen. Resekostnader förknippade med APL bekostas av anordnarkommunen och ska ingå i den interkommunala ersättningen. Försäkringar Kostnader för elevförsäkring (ansvarsförsäkring) ingår i den interkommunala ersättningen och tecknas av anordnande kommun. 7. Information om överenskommet utbildningsutbud Avtalade parter förbinder sig att informera om det totala gymnasieutbudet via olika kommunikationsvägar såsom, studie- och yrkesvägledare, hemsidor, eventuella kurskataloger med mera. På den gemensamma hemsidan presenteras det gemensamma totala utbildningsutbudet. Antagningskansliet ansvarar för hemsidan. Länkning till denna hemsida ska finnas på alla avtalsparternas hemsidor.

98 8(8) Varje avtalspart ska, så snart den egna gymnasieorganisationen antagits i nämnd/styrelse, meddela Antagningskansliet så att hemsidan kan hållas uppdaterad. Varje avtalspart är skyldig att meddela ändringar av utbudet till Antagningskansliet så snart som sådana sker. Det åligger varje huvudman att se till att de egna gymnasieskolornas hemsidor kontinuerligt uppdateras med ny information om de utbildningar som erbjuds. 8. Kvalité och utvärdering Utvärdering av respektive kurs/utbildning sker genom huvudmannens försorg. Avtalsparterna ska samarbeta kring kvalitets- och utvärderingsfrågor. Årligen, i kvartal 3, ska avtalsparterna via planeringsgruppen ta ställning till om avtalet behöver revideras utifrån de erfarenheter eller förändringar som uppkommit samt utvärdera effekterna av avtalet och föra resultatet till den politiska styrgruppen. 9. Tvister Tvister uppkomna i anledning av detta avtal löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens sker medling genom Region Halland. 10. Force majeure Om huvudmannen inte kan fullgöra ett åtagande på grund av omständigheter utanför dennes kontroll, till exempel arbetskonflikt, eldsvåda, naturkatastrof med mera, är huvudmannen inte ansvarig för den skada eller förlust som kan uppkomma för motparten.... Region Halland Laholms Kommun Halmstad Kommun Gösta Bergenheim Elisabet Babic Dag Hultefors... Falkenbergs Kommun Hylte Kommun Varbergs Kommun Kerstin Angel Tommy Edenholm Micael Åkesson

99 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 5. Revidering av barn- och utbildningsnämndens delegeringsförteckning Dnr: BUN 2017/0235 Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 41 Dnr BUN 2017/0235 Revidering av barn- och utbildningsnämndens delegeringsförteckning Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. anta reviderad delegeringsförteckning för barn- och utbildningsnämnden enligt bilaga. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämndens delegeringsförteckning behöver uppdateras. Sida 4 Lagrum och förkortning gällande vårdnadsbidrag tas bort. Följande punkter har hittills inte varit delegerade men rekommenderas att tas upp i delegeringsförteckning: Förskoleklass, grundskola och fritidshem Nr. Ärende Delegat Lagrum Ny 3.1 Beslut att ta emot barn tidigare än GRC 9 kap. 15 höstterminen det år barnet fyller sex år Resterande punkter under avsnitt 3 numreras om utifrån detta. Ny 3.6 Beslut om att få slutföra högsta årskursen även R om skolplikten upphör dessförinnan 7 kap st. Ny 3.7 Beslut om att, efter skolpliktens upphörande, R 7 kap st. få slutföra utbildningen under ytterligare två år

100 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Resterande punkter under avsnitt 3 numreras om utifrån detta. Beslutsunderlag Beslutsförslag Barn- och utbildningsnämndens delegeringsförteckning,

101 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Helge Scharf Wramling Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Revidering av barn- och utbildningsnämndens delegeringsförteckning Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. anta reviderad delegeringsförteckning för barn- och utbildningsnämnden enligt bilaga. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämndens delegeringsförteckning behöver uppdateras. Sida 4 Lagrum och förkortning gällande vårdnadsbidrag tas bort. Följande punkter har hittills inte varit delegerade men rekommenderas att tas upp i delegeringsförteckning: Förskoleklass, grundskola och fritidshem Nr. Ärende Delegat Lagrum Ny 3.1 Beslut att ta emot barn tidigare än GRC 9 kap. 15 höstterminen det år barnet fyller sex år Resterande punkter under avsnitt 3 numreras om utifrån detta. Ny 3.6 Beslut om att få slutföra högsta årskursen även R om skolplikten upphör dessförinnan 7 kap st. Ny 3.7 Beslut om att, efter skolpliktens upphörande, R 7 kap st. få slutföra utbildningen under ytterligare två år Resterande punkter under avsnitt 3 numreras om utifrån detta. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens delegeringsförteckning, Ekonomi och verksamhet Ärendet medför inga kostnader.

102 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Lars Karlsson Admistrativ chef Protokollsutdrag Kansli barn- och utbildningsförvaltningen

103 Barn- och utbildningsnämndens delegeringsförteckning Reviderad Dokumenttyp: Dokumentnamn: Diarienummer: BUN 2017/0235 Beslutad av: Beslutsdatum: Giltig till och med: BUN Gäller för: Dokumentansvarig avdelning: Senast reviderad: BUF Kansli , 111

104 Innehåll Delegationens syfte... 2 Vilka beslut kan delegeras?... 2 Beslut som inte får delegeras... 2 Vidaredelegation... 2 Utövande av delegeringsrätt... 2 Anmälan av delegeringsbeslut... 3 Rektorers och förskolechefers ansvar med stöd av skollagen och andra författningar... 3 Personalärenden... 3 Överklagande... 3 Förkortningar... 4 Förteckning över delegerade beslut Huvudmannens ansvar för verksamhetens innehåll Förskola och pedagogisk omsorg Förskoleklass, grundskola och fritidshem Grundsärskolan Gymnasieskolan Gymnasiesärskolan Särskild utbildning för vuxna Beslut och yttrande vid interkommunala placeringar Ekonomiärenden Skolskjuts och elevresor Offentlighet och sekretess Övrigt

105 Delegationens syfte En nämnd har till uppgift att fatta ett stort antal beslut. Det är emellertid praktiskt omöjligt för nämnden att fatta beslut i samtliga ärenden som faller inom nämndens ansvarsområde. Syftet med delegation är att avlasta nämnden från att behöva fatta beslut. Delegering innebär överföring av beslutanderätten från en nämnd till ett utskott, en ledamot eller ersättare samt till anställd i kommunen, 6 kap. 33 (1991:900) kommunallagen. Blandad delegering till förtroendevald och tjänsteman är inte tillåten. Delegering får inte heller ske till två anställda eller förtroendevalda att tillsammans besluta. Vilka beslut kan delegeras? Beslut av rent förberedande eller verkställande karaktär (ett beslutsfattande där beslutet är givet på förhand utan att det föreligger ett verkligt bedömningsutrymme, t.ex. beslut om debitering enligt en fastställd taxa) kräver ingen delegation utan sådana beslut kan tjänstemännen fatta utan delegation. Nämndens rätt att delegera är inriktad på ett beslutsfattande där det finns utrymme för överväganden och bedömningar, dock utan att detta utrymme är forum för politiska värderingsfrågor, t.ex. myndighetsutövning som inte är av principiell natur och verkställighet av kommunfullmäktiges beslut. Genom delegation effektiviseras den kommunala förvaltningen och medborgarna ges en bättre service. Beslut som inte får delegeras Enligt 6 kap 34 kommunallagen får beslutanderätten inte delegeras i följande slag av ärenden: 1. Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och 5. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter Vidaredelegation Nämnden kan genom beslut ge förvaltningschefen rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd enligt 6 kap. 37 kommunallagen. Sådana beslut ska anmälas till förvaltningschefen som i sin tur ska anmäla beslutet till nämnden vid nästkommande nämndssammanträde. Utövande av delegeringsrätt Beslut som fattas på delegation får samma rättsverkan som om nämnden själv hade fattat beslutet. Vid utövande av delegerad beslutanderätt gäller att lagar, avtal, anvisningar, mål, riktlinjer och policys ska följas samt att beslut ryms inom tilldelad budget. Beslut som redan har fattats med stöd av delegering får inte ändras eller prövas av nämnden. Delegerad beslutanderätt får inte utövas i ärende som rör beslutsfattarens egna personliga förhållanden eller där i annat fall jäv föreligger, 6 kap. 24 kommunallagen. Det är i första hand den jävige själv som ska tillkännage att jäv föreligger. I sådana fall övergår beslutanderätten till närmsta chef. Om delegat inte är i tjänst på grund av sjukdom, semester, tjänsteledighet, jäv eller liknande får ställföreträdare överta beslutanderätten av ordinarie delegat, se förteckning nedan. Om ställföreträdare inte finns tillhanda och beslutet inte kan dröja ska ärendet avgöras av delegatens 2

106 närmaste chef. Om även denna chef är frånvarande och ärendet är brådskande beslutar förvaltningschef. Delegat Ordförande Förvaltningschef Verksamhetschef Rektor Förskolechef Ställföreträdare Vice ordförande Tf. förvaltningschef Stf. verksamhetschef Stf. rektor Stf. förskolechef Anmälan av delegeringsbeslut Beslut som fattats med stöd av delegering ska anmälas skriftligen till nämnden, 6 kap. 35 kommunallagen, på gemensam mall för delegeringsbeslut till nästkommande nämndssammanträde. Rektorers och förskolechefers ansvar med stöd av skollagen och andra författningar En stor del av nämndens ansvarområde regleras i skollagen. Enligt 2 kap. 9 och 10 skollagen ansvarar rektor respektive förskolechef för sin enhets inre organisation och fattar alla beslut hänförliga till denna. Beslutanderätten i dessa frågor följer direkt av lagen och utgör inte en av nämnden delegerad beslutanderätt. Exempel på sådana beslut är fördelning av barn och elever på klasser och grupper, fastställande av schema för undervisningen och beslut i fråga om personalens kompetensutveckling. Rektor och förskolechef har även en i skollagen en direkt utpekad beslutanderätt i vissa ärenden, t.ex. rektors beslut att tilldela elev en skriftlig varning enligt 5 kap. 11 skollagen. Rektor och förskolechef har enligt skollagen rätt att delegera vissa uppgifter, såvida det inte uttryckligen anges i skollagen att beslutanderätten inte får delegeras. Personalärenden Delegation i personalärenden beslutas av kommunstyrelsen och är direkt delegerade till förvaltningschefen med rätt att vidaredelegera till annan anställd (se KS delegeringsförteckning och Förvaltningschefens vidaredelegering - personaladministrativa ärenden). Överklagande I de fall det särskilt anges kan ett beslut överklagas genom förvaltningsbesvär hos allmän förvaltningsdomstol respektive Skolväsendets överklagandenämnd. De flesta övriga beslut kan överklagas genom laglighetsprövning, reglerna för detta finns i 10 kap kommunallagen. Ett beslut ska överklagas skriftligt. För vissa beslut råder överklagandeförbud vilket i så fall anges särskilt i lag. Laglighetsprövning Överklaganden enligt laglighetsprövningsinstitutet ska ske inom tre veckor från den dag då justering av protokollet från det sammanträde då delegationsbeslutet anmäldes tillkännagivits på kommunens officiella anslagstavla. 3

107 Beslutsfattaren har ingen skyldighet att bifoga anvisning om hur man begär laglighetsprövning. Överklagandet ska inges skriftligt direkt till Förvaltningsrätten i Göteborg, Box 53197, Göteborg. Förvaltningsrätten kan endast pröva lagligheten men inte lämpligheten i ett beslut. Domstolen kan upphäva det överklagade beslutet men inte sätta något annat beslut i dess ställe. Förvaltningsbesvär Bestämmelserna om laglighetsprövning gäller inte om det i en specialförfattning anges hur beslut enligt denna författning ska överklagas. Det blir då istället fråga om förvaltningsbesvär. Enligt skollagen kan vissa beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol och vissa till Skolväsendets överklagandenämnd. Beslut om att inte lämna ut en allmän handling eller uppgifter i en allmän handling kan överklagas till Kammarrätten i Göteborg. Överklagande genom förvaltningsbesvär ska ske inom tre veckor från den dag då klagande fått del av beslutet. Överklagandet ska inges till den myndighet som har meddelat beslutet, vilken i sin tur prövar om överklagandet har inkommit i rätt tid. Har överklagandet inkommit i rätt tid ska överklagandet översändas till anvisad överinstans. Har överklagandet inkommit för sent ska aktuell delegat fatta ett avvisningsbeslut vilket i sin tur kan överklagas. Vid förvaltningsbesvär prövas både lagligheten och lämpligheten av det överklagade beslutet. Prövningsinstansen kan sätta ett nytt beslut i det tidigare beslutets ställe. Vilka ärenden som går att överklaga genom förvaltningsbesvär och till vilken instans framgår av delegeringsförteckningen i kolumnen Kommentar. Förkortningar Lagrum Skollag (2010:800) Skolförordning (2011:85) Gymnasieförordning (2010:2039) Tryckfrihetsförordning (1949:105) Kommunallag (1991:900) Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Förkortning SL SF GyF TF KL OSL Delegat Arbetsutskott Ordförande Förvaltningschef Chef ekonomi Administrativ chef Utvecklingschef Chef förskoleverksamhet Grundskolechef Gymnasiechef Förkortning AU ORDF FC CE AC UC CF GRC GYC 4

108 Förskolechef Rektor Verksamhetschef Skolhälsovården Skolskjutshandläggare Förvaltningsjurist FSC R VC SHV SSH FJ 5

109 Förteckning över delegerade beslut 1. Huvudmannens ansvar för verksamhetens innehåll Nr Ärende Delegat Lagrum Anmärkning 1.1 Beslut om läsårstider FC SF 3 kap 3, GF 3 kap Mottagande av förskolechefs och FC SL 6 kap 10 rektors anmälan om kränkande behandling 1.3 Utredningsskyldighet gällande FSC, R SL 6 kap 10 anmälan om kränkande behandling 1.4 Avge yttrande till Skolinspektionen, Barn- och elevombudet, Diskrimineringsombudsmannen och förvaltningsdomstol i ärenden som rör enskilda barn och elever, såvida yttrandena inte avser skadestånd, vite eller andra ersättningar 1.5 Avge yttrande till Barn- och elevombudet, Diskrimineringsombudsmannen och förvaltningsdomstol i ärenden som rör enskilda barn och elever gällande skadestånd, vite eller andra ersättningar CF, GRC, GYC SL 2 kap 8 FC SL 2 kap Yttrande till Justitieombudsmannen FC SL 2 kap 8 2. Förskola och pedagogisk omsorg Nr Ärende Delegat Lagrum Anmärkning 2.1 Beslut om att erbjuda placering i FSC SL 8 kap 5 förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till barnets egna behov på grund av familjens situation i övrigt 2.2 Beslut om utökad vistelsetid för FSC SL 8 kap 6 barn i förskola vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga 2.3 Beslut om placering av barn i förskola som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola FSC SL 8 kap 7 3. Förskoleklass, grundskola och fritidshem Nr Ärende Delegat Lagrum Anmärkning 3.1 Beslut att ta emot barn tidigare än höstterminen det år barnet fyller sex år GRC 9 kap Beslut om uppskjuten skolplikt R SL 7 kap 10 2 st Kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap 12 6

110 3.3 Beslut om förlängning av skolplikt R SL 7 kap 13 2 st Kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap Beslut om skolpliktens upphörande i förtid 3.5 Föreläggande till vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske 3.6 Beslut om att få slutföra högsta årskursen även om skolplikten upphör dessförinnan 3.7 Beslut om att, efter skolpliktens upphörande, få slutföra utbildningen under ytterligare två år 3.8 Beslut om placering av elev i förskoleklass och grundskola 3.9 Beslut om att erbjuda placering i fritidshem i den omfattning det behövs med hänsyn till elevens egna behov på grund av familjens situation i övrigt 3.10 Beslut om placering av elev i fritidshem som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av fritidshem 3.11 Beslut om att erbjuda placering i fritidshem istället för öppen fritidsverksamhet om eleven på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem 3.12 Beslut om mottagande av barn i grundskolan som är bosatta i annat land 3.13 Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden 3.14 Mottagande på försök i annan skolform 3.15 Beslut om elevs integrering i annan skolform R SL 7 kap 14 2 st Kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap 12 GRC SL 7 kap 23 1 st Kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol, SL 28 kap 5 R R R 7 kap st. 7 kap st. SL 9 kap 15, 10 kap 30 R SL 14 kap 5 R SL 14 kap 6 R SL 14 kap 7 GRC SF 4 kap 2 R SF 9 kap 3 2 st Avslagsgrund enligt paragrafernas 2 st kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap 12 R SL 7 kap 8 Berörda rektorer ska vara överens GRC SL 7 kap 9 1 st Berörda rektorer ska vara överens 7

111 3.16 Medgivande att ett skolpliktigt barn får fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i skollagen 3.17 Återkallelse av medgivande att ett skolpliktigt barn får fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i skollagen GRC SL 24 kap 23, 25 Kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol, SL 28 kap 5 GRC SL 24 kap 24, 25 Kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol, SL 28 kap 5 4. Grundsärskolan Nr Ärende Delegat Lagrum Anmärkning 4.1 Beslut om uppskjuten skolplikt R SL 7 kap 10 2 st Kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap Beslut om förlängning av skolplikt R SL 7 kap 13 2 st Kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap Beslut om skolpliktens upphörande i förtid 4.4 Beslut om mottagande i grundsärskolan 4.5 Beslut om en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden 4.6 Beslut om placering av elev i grundsärskola 4.7 Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden 4.8 Mottagande på försök i annan skolform 4.9 Beslut om elevs integrering i annan skolform 4.10 Beslut om mottagande av barn i grundsärskolan som är bosatta i annat land R SL 7 kap 14 2 st Kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap 12 GRC SL 7 kap 5 Kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap 12 GRC SL 11 kap 8 1 st 1 men GRC SL 11 kap 29 Avslagsgrund enligt paragrafens 2 st kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap 12 R SF 10 kap 2 2 st R SL 7 kap 8 Berörda rektorer ska vara överens GRC SL 7 kap 9 1 st Berörda rektorer ska vara överens GRC SF 4 kap 2 5. Gymnasieskolan Nr Ärende Delegat Lagrum Anmärkning 5.1 Beslut om avvikelse för enskild R SL 16 kap 14 elev på nationellt program 5.2 Beslut om att utbildning på nationellt program får fördelas på längre tid än tre läsår GYC SL 16 kap 15, GyF 9 kap 7 8

112 5.3 Beslut om behörighet och mottagande i första hand till gymnasieskolans nationella program 5.4 Beslut om att preparandutbildning får förlängas till två år om synnerliga skäl finns 5.5 Beslut om att utbildning på introduktionsprogram får minskas om elev begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med elevens utbildning 5.6 Beslut om plan för utbildning på ett introduktionsprogram 5.7 Beslut om mottagande av elev till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ trots att elev uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram om synnerliga skäl föreligger 5.8 Beslut om behörighet och mottagande till programinriktat individuellt val eller till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever 5.9 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som programfördjupning på nationella program 5.10 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val 5.11 Beslut om arbetsplatsförlagt lärande på högskoleförberedande program 5.12 Beslut om arbetsplatsförlagt lärande på yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i gymnasiesärskolan byts ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan 5.13 Beslut om antal undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbete och gymnasiesärskolearbetet samt hur fördelningen av undervisningstiden över läsåren ska göras 5.14 Beslut om antagning till programinriktat individuellt val eller till yrkesintroduktion 5.15 Beslut om att en elevs yrkesintroduktion i sin helhet ska skolförläggas 5.16 Beslut om antal platser för fri kvot 5.17 Beslut om antagning till gymnasieskolan 5.18 Beslut om antagning till gymnasieskolan vid senare tidpunkt GYC SL 16 kap 36 Kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap 12 GYC SL 17 kap 5 R SL 17 kap 6 R SL 17 kap 7 GYC SL 17 kap 11 GYC SL 17 kap 14 Kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap 12 GYC GyF 4 kap 6 GYC GyF 4 kap 7 R GyF 4 kap 12 2 st R GyF 4 kap 13 GYC GyF 4 kap 22 R GyF 6 kap 1 GYC GyF 6 kap 5, 7 kap 7 GYC GyF 7 kap 3 GYC GyF 7 kap 7 Överklagandeförbud enligt SL 28 kap 18 GYC GyF 7 kap 8 Överklagandeförbud enligt SL 28 kap 18 9

113 5.19 Beslut om byte av studieväg GYC GyF 7 kap 9 Överklagandeförbud enligt SL 28 kap Beslut om mottagande av GYC GyF 12 kap 7 nordisk sökande i gymnasieskolan 5.21 Beslut om mottagande av övriga utländska sökande i gymnasieskolan GYC GyF 12 kap Gymnasiesärskolan Nr Ärende Delegat Lagrum Anmärkning 6.1 Beslut om tillhörighet till målgruppen samt mottagande i gymnasiesärskolan GYC SL 18 kap 8 2 st 1 och 2 men Kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap Beslut om antagning av elev i GYC SL 18 kap 12 1 st, gymnasiesärskolan 6.3 Beslut om en elev i gymnasiesärskolan ska gå på ett nationellt program, ett specialutformat program eller ett individuellt program efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare 6.4 Beslut om arbetsplatsförlagt lärande på yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i gymnasiesärskolan byts ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan 6.5 Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val 6.6 Beslut om antal undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbete och gymnasiesärskolearbetet samt hur fördelningen av undervisningstiden över läsåren ska göras 6.7 Beslut om placering av elev i gymnasiesärskola GYC GyF 7 kap 13 SL 18 kap 12 2 st R GyF 4 kap 13 GYC GyF 4 kap 7 a GYC GyF 4 kap 22 GYC SL 19 kap 19 Avslagsgrund enligt paragrafens 2 st kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap Särskild utbildning för vuxna Nr Ärende Delegat Lagrum Anmärkning 7.1 Beslut om mottagande i särskild utbildning för vuxna 7.2 Beslut om antagning i särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå GYC SL 21 kap 7 3 st Kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap 12 R SL 21 kap 7 4 st Kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap 18 10

114 7.3 Beslut om upphörande av utbildningen för en elev i särskild utbildning för vuxna 7.4 Beslut om återinträde i särskild utbildning för vuxna 7.5 Beslut om att elever själva får anskaffa böcker och lärverktyg på särskild utbildning för vuxna R SL 21 kap 9 2 st Kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap 12 R SL 21 kap 9 3 st Kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap 12 R SL 21 kap 6 8. Beslut och yttrande vid interkommunala placeringar Nr Ärende Delegat Lagrum Anmärkning 8.1 Avge yttrande över placering av CF SL 8 kap 13 barn i förskola i annan kommun 8.2 Inhämtande av yttrande och beslut CF SL 8 kap 13 om mottagande av barn i förskolan från annan kommun 8.3 Beslut om att inte lämna bidrag för särskilt stöd i fråga om barn i förskola som har ett omfattande behov av särskilt stöd då det i sådant fall uppstår betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen CF SL 8 kap 17 2 st sista men 8.4 Avge yttrande över placering av barn i förskoleklass, grundskola och grundsärskola i annan kommun 8.5 Inhämtande av yttrande och beslut om mottagande av elev i förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan från annan kommun 8.6 Beslut om att inte lämna bidrag för särskilt stöd i fråga om elev i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem som har ett omfattande behov av särskilt stöd då det i sådant fall uppstår betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen 8.7 Avge yttrande över placering av barn i gymnasieskola och gymnasiesärskola i annan kommun 8.8 Inhämtande av yttrande och beslut om mottagande av elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan från annan kommun GRC SL 9 kap 13, 10 kap 24, 11 kap 25 GRC SL 9 kap 13, 10 kap 25, 11 kap 25 GRC GYC GYC 9 kap 16 2 st sista men, 10 kap 34 2 st sista men, 11 kap 33 2 st, sista men, 14 kap 14 2 st sista men SL 16 kap 48, 19 kap 13 SL 16 kap 48, 19 kap 13 11

115 9. Ekonomiärenden Nr Ärende Delegat Lagrum Anmärkning 9.1 Beslut om avstängning från plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i de fall kravrutinerna fullföljts och avgiften inte erlagts FC SL 8 kap 16, 14 kap 12, 25 kap Beslut om av- eller nedskrivning av fordran för debiterad avgift för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i de fall avgiften inte erlagts kr Därutöver 9.3 Upphandling och avtal upp till ett värde av CE AU 75 prisbasbelopp AU 25 prisbasbelopp FC 10 prisbasbelopp Upphandling och avtal (ej leasing) upp till ett värde av 2 prisbasbelopp CE, UC, AC, CF, GRC, GYC R, FSC 9.4 Beslut om avgiftsbefrielse för plats av barn i förskola och pedagogisk omsorg mer än 15 timmar/vecka 9.5 Beslut om avgiftsbefrielse för placering av elev i fritidshem 9.6 Beslut om tilläggsbelopp till fristående förskola och pedagogisk omsorg 9.7 Beslut om tilläggsbelopp till fristående förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem 9.8 Beslut om tilläggsbelopp till fristående gymnasieskola och gymnasiesärskola 9.9 Försäljning av lös egendom upp till ett värde av kr Därutöver CF SL 8 kap 16, 25 kap 9 GRC SL 14 kap 12 CF GRC GYC CE AU SL 8 kap 21, 25 kap 13 SL 9 kap 19, 10 kap 37, 11 kap 36, 14 kap 15 SL 16 kap 52, 17 kap 31, 19 kap 25 Kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol, SL 28 kap 5 Kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol, SL 28 kap 5 Kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol, SL 28 kap 5 12

116 9.10 Beslut om kostnadstäckning för elev som måste bo utanför det egna hemmet till följd av sin skolgång GRC SL 10 kap 29 3 st Kan överklagas till skolväsendets överklagandenämnd, SL 28 kap Beslut om inackorderingsstöd GYC SL 15 kap 32 Kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol, SL 28 kap Beslut om ersättning till huvudman gällande förlängd studietid på nationellt program 9.13 Beslut om ersättning till huvudman gällande förlängning av preparandutbildning till två år om synnerliga skäl finns 9.14 Beslut att skolpeng, vid utlandsstudier, ska utbetals till respektive gymnasieskola eller motsvarande GYC GYC GYC Enligt BUN;s riktlinje, BUN 2015/0210 Enligt BUN:s riktlinje, BUN 2015/0210 Enligt BUN:s riktlinje, BUN 2015/ Skolskjuts och elevresor Nr Ärende Delegat Lagrum Anmärkning 10.1 Beslut om skolskjuts SSH SL 10 kap 32, 33, 40, 11 kap 31, 32, 39, 19 kap 20, 21, Beslut om elevresor SSH Lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor Kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol, SL 28 kap Offentlighet och sekretess Nr Ärende Delegat Lagrum Anmärkning 11.1 Pröva utlämnande av allmän handling; beslut att inte lämna ut allmän handling och beslut om handlings utlämnande med förbehåll avseende handlingar som förvaras/diarieförs på barn- och utbildningsförvaltningens kansli FJ TF 2 kap 12, 14, OSL 6 kap 3,4, 5, 10 kap Pröva utlämnande av allmän handling; beslut att inte lämna ut allmän handling och beslut om handlings utlämnande med förbehåll avseende handlingar som förvaras/diarieförs på barn- och utbildningsförvaltningens enheter 11.3 Pröva utlämnande av allmän handling; beslut att inte lämna ut allmän handling och beslut om handlings utlämnande med förbehåll avseende medicinska journaler FSC, R TF 2 kap 12, 14, OSL 6 kap 3,4, 5, 10 kap 14 VC SHV TF 2 kap 12, 14, OSL 6 kap 3,4, 5, 10 kap 14 Kan överklagas till Kammarrätten, OSL 6 kap 8 Kan överklagas till Kammarrätten, OSL 6 kap 8 Kan överklagas till Kammarrätten, OSL 6 kap 8 13

117 12. Övrigt Nr Ärende Delegat Lagrum Anmärkning 12.1 Anställning av personal som inte är legitimerad och behörig förskollärare/lärare längre tid än 6 månader FC SL 2 kap 19 Vidaredelegerat till HR, se Förvaltningschefens vidaredelegering av personaladministrativa 12.2 Beslut i brådskande ärenden där nämndens avgörande inte kan avvaktas 12.3 Yttranden i ärenden som är av enklare art 12.4 Deltagande vid kurser och konferenser för förtroendevalda 12.5 Prövning av om ett överklagande har inkommit i rätt tid samt beslut att avvisa för sent inkommit överklagande 12.6 Omprövning/rättelse av beslut Delegat som fattat ursprungsbeslutet ärenden ORDF KL 6 kap 36 FC KL 6 kap 33 AU Bestämmelse om ersättningar och arvoden till förtroendevalda punkt 2 FJ FL 24 Avvisningsbeslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol, FL 27 FL 30 14

118 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 6. Kunskap och lärande 2017 Dnr: BUN 2017/0257 Handläggare: Lovisa Sandberg Ronan Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 42 Dnr BUN 2017/0257 Kunskap och lärande 2017 Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna bilagan Kunskap och lärande Beskrivning av ärendet Det systematiska kvalitetsarbetet i Varbergs kommunala skolor är indelat i tre årligen återkommande avstämningar. Kunskap och lärande, Mål och resultat samt Trygghet och trivsel. Kunskap och lärande är den del i det systematiska kvalitetsarbetet då fokus framför allt ligger på elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö kopplat till formativ bedömning, även kallat bedömning för lärande (BFL). Beslutsunderlag Beslutsförslag Kunskap och lärande 2017 Övervägande Arbetet med en formativ praktik även kallad bedömning för lärande har kommit långt i stora delar av Varbergs kommunala grundskola och gymnasieskola. Men det finns fortfarande varianser i den pedagogiska praktiken mellan enheter, mellan ämnen och mellan lärare. Rapporten Kunskap och lärande sammanfattar elevernas upplevelser utifrån Kunskapskrav, Förväntan och motivation, Inflytande samt Återkoppling och bedömning.

119 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Lovisa Sandberg Ronan Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Kunskap och lärande 2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna bilagan Kunskap och lärande Beskrivning av ärendet Det systematiska kvalitetsarbetet i Varbergs kommunala skolor är indelat i tre årligen återkommande avstämningar. Kunskap och lärande, Mål och resultat samt Trygghet och trivsel. Kunskap och lärande är den del i det systematiska kvalitetsarbetet då fokus framför allt ligger på elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö kopplat till formativ bedömning, även kallat bedömning för lärande (BFL). Beslutsunderlag Kunskap och lärande 2017 Övervägande Arbetet med en formativ praktik även kallad bedömning för lärande har kommit långt i stora delar av Varbergs kommunala grundskola och gymnasieskola. Men det finns fortfarande varianser i den pedagogiska praktiken mellan enheter, mellan ämnen och mellan lärare. Rapporten Kunskap och lärande sammanfattar elevernas upplevelser utifrån Kunskapskrav, Förväntan och motivation, Inflytande samt Återkoppling och bedömning. Samråd Samverkas i FSG. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Maria Wirén Utvecklingschef

120 Kunskap och lärande Kommunövergripande analys över elevernas upplevelse av sin egen lärandemiljö och formativ bedömning

121 Barn- och utbildningsförvaltningen i Varberg Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Maria Wirén Utvecklingschef Joachim Wadström Grundskolechef Maria Gustafsson Vik. Gymnasiechef 1

122 Stärka pedagogers skicklighet som lyfter barns och elevers resultat 2

123 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Metod Elevenkät Elevperspektiv Lärarperspektiv Formativ bedömningsteori Formativ i praktiken Kunskap och lärande Kunskapskraven Förväntan och motivation Inflytande Återkoppling och bedömning Avslutning Fortsatta utvecklingsområden Källförteckning

124 1 Inledning Följande är en för Varberg kommunövergripande rapport syftande till att följa upp elevernas upplevelse av sitt lärande och utvärdera det pågående utvecklingsarbetet kring bedömning för lärande (BFL) i syfte att utveckla en formativ praktik. 1.1 Bakgrund 1.2 Metod Elevenkät Som en del i utvärdering, uppföljning och analys av arbetet med en formativ praktik genomförs varje år en enkät för elever i grundskola och gymnasieskola. Föregående år har den genomförts i årskurs 2, 5, 8 och gymnasieskolans år 2. I år är det ändrat till grundskolans årskurs 5 och årskurs 9 samt gymnasieskolans år 2. Urvalsförändringen är gjord dels för att bättre kunna jämföra Varbergs resultat med liknande nationella enkäter men också för att samtal är att föredra som metod med eleverna i lågstadiet. Frågorna söker utreda hur eleverna uppfattar sin lärandemiljö, om undervisningens mål är tydliga i skolarbetet, hur lärare stämmer av kunskapsnivå innan och under en ny del i undervisningen samt hur eleverna ser på sin egen möjlighet till delaktighet i undervisningen. I grundskolan var svarsfrekvensen fortsatt hög med 82,3 % svarande. Andel svarande i gymnasieskolan har tidigare år varit så låg som 20 %. 2015/16 höjdes svarsfrekvensen med förändrad process till 48 % och ligger kvar på samma nivå i år. Här behövs ytterligare fokus på distribution för att höja svarsfrekvensen och därigenom förbättra tillförlitligheten i materialet inför nästa års utvärdering Elevperspektiv För att skapa en djupare förståelse för statistiken och hur eleverna uppfattat frågorna samt reflekterat då de svarat, analyseras enkätsvaren i dialog mellan förstelärare och slumpvis utvalda elevgrupper. Eleverna intervjuas och uppmuntras att reflektera kring sin egen skolas svar, allmänt kring hur de uppfattat frågorna och hur de ställer sig till svaren Lärarperspektiv Förvaltningens analys sker tillsammans med förstelärare med fokus på resultaten utifrån likheter, skillnader, utvecklingsområden och framgångsfaktorer på den enskilda skolan och i jämförelse mellan skolenheterna. 4

125 Områden Kunskapskraven Förväntan och motivation Inflytande 7. Återkoppling och bedömning KUNSKAP OCH LÄRANDE 2016/ Frågor Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Jag känner till, utifrån kunskapskraven, vad jag behöver lära mig Mina lärare visar exempel, utifrån kunskapskraven, på vad som förväntas för att jag ska nå så långt som möjligt Mina lärare förväntar sig att jag ska utvecklas så långt som möjligt i alla ämnen Mina lärare får mig att tro på mig själv i mitt skolarbete Mina lärare undervisar så att skolarbetet blir intressant Mina lärare lyssnar på mina tankar och idéer och använder dem i undervisningen Mina lärare stöttar och hjälper mig att lära Jag ges möjlighet att arbeta med utmanande uppgifter Under lektionerna använder klassen sig av kamratbedömning i syfte att utveckla våra förmågor/kunskaper Mina lärare berättar ofta för mig hur jag ligger till i skolarbetet Mina lärare talar regelbundet om för mig på vilket sätt jag visar mina förmågor/kunskaper 1.3 Formativ bedömningsteori En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs för eleven. Att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet. Att återkoppling ges som talar om för eleven hur denne ska arbeta för att utvecklas vidare mot högre måluppfyllelse. Att pedagogen i undervisningens alla delar samlar in information kring hur väl eleverna tar till sig undervisningen och fortlöpande uppdaterar undervisningsmetod för bästa möjliga progression i lärandet. Dylan Wiliam, internationellt ledande pedagogikforskare, åskådliggör den formativa bedömningens kärna genom att utgå från de tre processer som formulerades av Sadler (1989) 1 ; 1 Wiliam, D. (2011) 5

126 Vart ska jag/vad är målet? Var är jag nu? Hur ska jag komma till målet? Wiliam beskriver lärandets tre aktörer 2 ; lärare, kamrat och elev samt förtydligar den formativa bedömningens grund med fem nyckelstrategier: 1. Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen och kriterierna för att lyckas i sitt lärande. 2. Skapa effektiva diskussioner, aktiviteter och uppgifter som kan visa i vilken utsträckning eleverna lärt/förstått. 3. Ge återkoppling som för lärande framåt. 4. Aktivera elever som undervisningsresurser för varandra. 5. Aktivera elever som ägare av sitt eget lärande Formativ i praktiken Ett exempel på hur formativ bedömning kan se ut i praktiken ger Christian Lundahl (2011) syftande till lärarens återkoppling till elev på en inlämningsuppgift eller ett prov. En summativ bedömning ger eleven ett betyg (A-F) eller antal rätt av antal möjliga. Lundahl beskriver hur modern forskning tydliggör att sådan återkoppling inte ger eleven den information och de verktyg eleven behöver för att utvecklas i sitt lärande. Feedback, eller återkoppling, är kärnan i bedömning för lärande 3. Lundahl beskriver olika typer av återkoppling. Forskningen talar om överblickande, diagnostiska och formativa bedömningar. En återkoppling som poängterar elevens fel men inte beskriver på vilket sätt felet begåtts är överblickande. En bedömning som beskriver det område där eleven stött på svårigheter men utan att ge eleven verktyg för att hantera problemet är det en diagnostisk återkoppling. Formativ återkoppling innehåller en tydlig åtgärd för eleven att arbeta vidare med. Lärarens återkoppling till eleven i form av framåtsyftande strategier är en del i den formativa praktiken. Lika viktig är den återkoppling läraren får av eleven eller elevgruppen och framför allt hur läraren använder den i upplägget för undervisningen. Den formativa praktiken skjuter ansvaret för lärandet från eleven till läraren som hela tiden måste reflektera kring hur kunskap och information når eleverna. En lärare som arbetar med formativ praktik frågar sig kontinuerligt under terminen: På vilket sätt tar denna elev eller elevgrupp bäst till sig undervisningen? Hur kan jag som pedagog förändra min praktik för att skapa bästa möjliga möte för lärande kopplat till varje enskild situation? 2 Wiliam, D. (2011) 3 Lundahl, C. (2011) 6

127 2 Kunskap och lärande Efter genomförd enkät och diskussion tillsammans med urvalsgrupper av elever möts förstelärare från hela kommunen för att jämföra enkätresultaten, elevernas reflektioner och vilka slutsatser som dragits av analysen på enheten. Vid analysen på enheten var synvinkeln i första hand en granskning av de egna resultaten i jämförelse med de kommunövergripande. Medan under försteläraranalysen jämförelsen kunde vidgas till enhet i förhållande till enhet. Enkätensvaren visar att eleverna har en fortsatt övervägande positiv upplevelse av sin lärandemiljö. Praktiken är till stor del formativ och eleverna är medvetna om de strategier kopplade till BFL som används i klassrummet och gynnar lärandet. Nedan beskrivs utifrån enkätens fyra områden analysen från förstelärarmötet. 2.1 Kunskapskraven För att eleverna ska kunna förstå vad som bedöms i det aktuella arbetsområdet så behöver läraren först tolka vad de aktuella kunskapskraven innebär i just detta område för att sedan kunna tydliggöra det för eleverna 4. Eleverna är i hög grad positiva till de sätt som lärarna presenterar kunskapskraven på och hur dessa är kopplade till aktuell uppgift. Eleverna uppskattar när lärarna förtydligar kunskapskraven och när de visar elevexempel på olika betygsnivåer. Eleverna vill även ha kunskapskraven tillgängliga för att löpande koppla dem till pågående arbete. 2.2 Förväntan och motivation För en hög måluppfyllelse och progression i lärandet är det avgörande med lärare som har höga förväntningar på alla elever. En förväntan som bygger på värdegrunden att alla elever vill och kan lära och utvecklas. I diskussion med eleverna har flera förstelärare uppmärksammat att höga förväntningar ibland kan upplevas som pressande av eleverna. Förstelärare menar att det därför är viktigt att reflektera kring hur vi arbetar med höga förväntningar. Upplever eleverna att den förväntan som läraren har på progression inte uppfylls kan det stressa och istället motverka ett ökat lärande

128 En av frågorna i enkäten som flera förstelärare vill arbeta vidare med är; Mina lärare får mig att tro på mig själv i mitt skolarbete. Eleverna menar att lärare som ger tydliga instruktioner tillsammans med uppmuntran skapar ett självförtroende hos eleven. Det självförtroendet ligger sedan till grund för elevens framtida progression. Eleverna utrycker förståelse för att alla inte kan vara intresserade av alla ämnen. Men en engagerad pedagog som varierar undervisningen och undervisningsmetod räcker långt. (...)och sen får läraren gärna ha lite humor också, det gör allting mer intressant. Elev, Peder Skrivares skola. 2.3 Inflytande Elever har rätt till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Elevinflytande främjar elevernas förmåga att ta eget ansvar och ökar lusten att lära. Det stärker även relationen mellan lärare och elever och leder till en större acceptans för de beslut som fattas 5. Inom samtliga områden upplever eleverna att praktiken skiljer mellan lärare eller mellan olika ämnen. Just kopplat till inflytande blir det extra tydligt. Vissa elever menar att de inte är särskilt intresserade av att påverka. De menar att läraren vet bäst och har förtroende för att denne väljer bästa möjliga upplägg för ämnet. Förstelärarna reflekterar kring att de framför allt är äldre elever, som har ett tydligare fokus på slutbetyget, som i viss mån inte vill påverka. Eleverna är fokuserade på slutbetyget och vill bara ha tydliga strategier för att uppfylla kunskapskraven. Det är viktigare för dem med tydlighet än möjlighet att påverka. Andra elever menar att det är oerhört viktigt att få påverka. Att det motiverar gruppen och ökar intresset för ämnet. Eleverna menar att när de får möjlighet att påverka rör det sig framförallt om redovisningsmetod. De får välja i vilken form deras genomförda arbete ska presenteras eller lämnas in. Det kan då röra sig om skriftlig inlämningsuppgift, muntlig redovisning, enskilt eller i grupp. Förstelärarna menar att elevinflytande används i högre utsträckning än vad eleverna är medvetna om. En lärare som arbetar formativt låter elevgruppens agerande och lärande kontinuerligt påverka undervisningen. Det är viktigt att synliggöra det elevinflytande som sker. Läraren borde vara noggrann med att påvisa kopplingen mellan förändring i upplägget och den feedback hen fått från eleverna. Dels muntligen men också genom deras 5 8

129 prestationer och progression. På så vis medvetandegörs eleverna om elevinflytandet. 2.4 Återkoppling och bedömning I lärarens roll ingår att främja, följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och syftar till att kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen 6. Frågar man efter hjälp så finns det alltid tid(...) Elev, Peder Skrivares skola. Övergripande kan sägas att eleverna får det stöd de efterfrågar. Det finns dock en trend i elevanalysen: att det går mer lärartid till de elever som satsar på ett godkänt betyg än till de elever som siktar högre. Samtidigt menar eleverna att det är förståeligt. För ett högre betyg ska du vara mer självgående och ta egna initiativ. Frågan kring om eleverna upplever att de får utmanande uppgifter hör samman med diskussionen kring stöd. Eleverna menar att de finns fler extrauppgifter för lågpresterande elever men att de högpresterande själva kan skapa en högre svårighetsgrad i arbetet med en befintlig uppgift. En elev särskiljer hur man arbetar med utmanande uppgifter i exempelvis matematik och svenska. I matematik behöver man få extra uppgifter när man är klar medan man i svenska oftast själv kan höja kvaliteten på det man presterat kopplat till en uppgift. Eleverna efterfrågar mer återkoppling på prestation. Framför allt vill de ha återkoppling regelbundet under terminen, individuellt och muntligt. De medger att de får återkoppling vid varje uppgift och oftast framåtsyftande strategier kring hur de kan arbeta för att höja resultaten. Dessa är oftast skriftliga eller till hela klassen som grupp. Eleverna menar att den bästa återkopplingen sker i diskussion mellan lärare och enskild elev. Förstelärarna menar att återkopplingen måste synliggöras för eleverna. Förtydliga vad återkoppling/respons är. Förstelärarna menar att det är ett utvecklingsområde att finna vägar för återkoppling som tillfredsställer elevernas behov inom vad som är organisatorisk möjligt. På gymnasiet reflekterar eleverna kring att det är ett mer formativt arbete i de teoretiska ämnena än i de praktiska. Det borde gå att arbeta mer med formativ återkoppling även i gymnasiets praktiska kurser. Hur pedagoger i kommunen arbetar med självbedömning och kamratbedömning varierar. Vissa elever har inte arbetat med självbedömning eller kamratbedömning. Vissa har gjort det men använder andra begrepp. Andra elever är vana vid metoden och menar att den används som en naturlig del i undervisningen

130 Både elever och förstelärare understryker att kunskapskraven måste vara tydliga och väl förankrade för eleverna för att dessa ska kunna ge sig själva eller klasskompisar respons på en uppgift. Flera elever vittnar om att kamratbedömning tydliggör kunskapskraven men att det samtidigt upplevs som svårt. Både att utifrån kunskapskraven bedöma exempelvis en text men också att ge en kompis feedback överlag. Förstelärarna reflekterar kring att det är viktigt att eleverna får rätt verktyg för att kunna genomföra bedömningen, att klassen som grupp är trygg och att läraren parar ihop elever som fungerar tillsammans. Förstelärarna reflekterar också kring begreppet kamratbedömning. Det kan uppfattas som om eleverna bedömer varandra på samma sätt som en lärare bedömer en elev vilket är en helt missvisande tolkning av metoden. Det hade vart bättre att kalla det kamratrespons. 3 Avslutning Nedan sammanfattas de slutsatser som framkommit ur det systematiska kvalitetsarbetets första årliga avstämning; kunskap och lärande, vad som framkommit i enkät, elevanalys och försteläraranalys kopplat till lärandemiljö och formativ bedömning. Arbetet med en formativ praktik även kallad bedömning för lärande har kommit långt i stora delar av Varbergs kommunala grundskola och gymnasieskola. Men det finns fortfarande varianser i den pedagogiska praktiken mellan enheter, mellan ämnen och mellan lärare. 3.1 Fortsatta utvecklingsområden Område Kunskapskraven Förväntan och motivation Inflytande Återkoppling och bedömning Utvecklingsområden Exempel på kvalitet kopplat till kunskapskrav Rätt förmedlade förväntningar Synliggöra på vilket sätt elevgruppens agerande och lärande kontinuerligt påverkar undervisningen Kontinuerlig återkoppling som innehåller strategier för det fortsatta arbetet för högre progression Rätt förutsättningar för kamratrespons 10

131 4 Källförteckning Barn- och utbildningsförvaltningen i Varberg (2017) Egen enkät Kunskap och lärande. Wiliam, D. (2011) Att följa lärande formativ bedömning i praktiken Uppl. 1:7. Studentlitteratur AB, Lund. Lundahl, C. (2011) Bedömning för lärande Uppl. 1:7. Norstedts, Stockholm. 11

132 BESÖKSADRESS: NORRGATAN 25 POSTADRESS: 12 VARBERGS KOMMUN, VARBERG TELEFON VÄXEL: E-POST: WEBBPLATS:

133 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 7. Uppföljning av omorganisation Dnr: BUN 2016/0635 Handläggare: Lovisa Sandberg Ronan Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 46 Dnr BUN 2016/0635 Uppföljning av omorganisation Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna uppföljning enligt bilaga 2. att de skolor där lärmiljön inte har anpassats ska skyndsamt åtgärdas. Förslag till beslut på sammanträdet Micael Åkesson (M) föreslår bifall till förvaltningens förslag med redaktionella ändringar och kompletteringar. Jeanette Qvist (S) förslår följande tillägg: De skolor där lärmiljön inte har anpassats ska skyndsamt åtgärdas. Beslutsordning Ordföranden ställer proposition på sitt eget förslag och Jeanette Qvists (S) tilläggsförslag och finner båda antagna. Beskrivning av ärendet Den 1 mars 2010 ger Barn- och utbildningsnämnden förvaltningen uppdraget att utreda hur man inom grundskolan långsiktigt kan minska segregationen, förbättra lärmiljöerna och öka lokaleffektiviteten. Den nya skollagen, som trädde i kraft i augusti 2010, innebar ett förtydligande för kommunerna att skapa en organisation som möjliggör att skollagen och dess nya krav kan efterlevas. Utvecklingsarbetet som skedde ihop med rektorer och förskolechefer och som ledde fram till förslag om skolorganisation med förändrade upptagningsområden baserades på: Skollagens krav på rättssäkerhet, likvärdighet och behörighet. Ett F-9 perspektiv med en organisation som bygger på max en övergång mellan skolor.

134 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) En organisation där våra resurser (personal, lokaler och material) nyttjas på bästa sätt. Lärmiljöer som stimulerar till pedagogisk och ämnesdidaktisk utveckling för ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat. Förvaltningens förslag skiljde sig från den organisation som beslutades. Bifogad uppföljning beskriver effekterna av omorganisationen i respektive upptagningsområde. Beslutsunderlag Beslutsförslag Bilaga, Uppföljning kring nuvarande skolorganisation Övervägande I bilagan beskrivs effekten av omorganisationen per upptagningsområde.

135 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2016/ Handläggare: Lovisa Sandberg Ronan Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av omorganisation Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna uppföljning enligt bilaga. Beskrivning av ärendet Den 1 mars 2010 ger Barn- och utbildningsnämnden förvaltningen uppdraget att utreda hur man inom grundskolan långsiktigt kan minska segregationen, förbättra lärmiljöerna och öka lokaleffektiviteten. Den nya skollagen, som trädde i kraft i augusti 2010, innebar ett förtydligande för kommunerna att skapa en organisation som möjliggör att skollagen och dess nya krav kan efterlevas. Utvecklingsarbetet som skedde ihop med rektorer och förskolechefer och som ledde fram till förslag om skolorganisation med förändrade upptagningsområden baserades på: Skollagens krav på rättssäkerhet, likvärdighet och behörighet. Ett F-9 perspektiv med en organisation som bygger på max en övergång mellan skolor. En organisation där våra resurser (personal, lokaler och material) nyttjas på bästa sätt. Lärmiljöer som stimulerar till pedagogisk och ämnesdidaktisk utveckling för ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat. Förvaltningens förslag skiljde sig från den organisation som beslutades. Bifogad uppföljning beskriver effekterna av omorganisationen i respektive upptagningsområde. Beslutsunderlag Bilaga, Uppföljning kring nuvarande skolorganisation Övervägande I bilagan beskrivs effekten av omorganisationen per upptagningsområde. Ekonomi och verksamhet I bilagan beskrivs effekten av omorganisationen per upptagningsområde.

136 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Samråd Samverkan i FSG. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Joachim Wadström Grundskolechef

137 PM 1 (11) Dnr: Diarienr Barn- och utbildningsförvaltning Lovisa Sandberg Ronan, Uppföljning av beslutad skolorganisation Bakgrund Den 1 mars 2010 ger Barn- och utbildningsnämnden förvaltningen uppdraget att utreda hur man inom grundskolan långsiktigt kan minska segregationen, förbättra lärmiljöerna och öka lokaleffektiviteten. Barn och utbildningsförvaltningen påbörjade utredningen men den stannade av i väntan på beslut om ny skollag och reviderade läroplaner. Den nya skollagen innebar ett förtydligande för kommunerna att skapa en organisation som möjliggör att skollagen och dess nya krav kan efterlevas. Nedan anges korthet vad detta innebär. Skollagen ställer tydliga krav på likvärdighet och att ge samtliga elever förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Barn och elevers resultat ska förbättras. Bedömning och betygsättning kräver en organisation där likvärdigheten och rättssäkerheten säkerställs ska kommunerna garantera en kompetensförsörjning med en bemanning av behöriga och legitimerade lärare i respektive verksamhetsform. Förutsättningar ska skapas så att rektor kan utöva och ta ansvar som pedagogisk ledare. Elevhälsa ska finnas tillgänglig för alla elever med skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens. Elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Ett dokumenterat systematisk kvalitetsarbete ska upprättas. Skolan ska spegla dagens samhälle där elever med olika förutsättningar möts och arbetar utifrån ett inkluderande förhållningsätt. Barn och utbildningsförvaltningen beskrev skollagens effekter för den kommunala organisationen och beslut togs i Barn och utbildningsnämnden, som lämnade över dokumentet till Kommunfullmäktige för beslut i juni Beslutet i Kommunfullmäktige innebar att tidigare beslutad F-9 organisation för Varbergs Kommun upphävdes och Barn och utbildningsnämnden fick mandat att besluta om eventuell ny organisation. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se Barn- och utbildningsförvaltning TELEFAX WEBBPLATS Varberg

138 (11) Dnr: Diarienr Kommunfullmäktige beslutade att en övergripande lokalförsörjningsplan för Varbergs kommun skulle upprättas. Med anledning av detta fastställde Barnoch utbildningsnämnden en strategi för det arbetet, enligt nedan: Attrahera med ändamålsenliga lokaler Samordna mellan aktörer, verksamheter och skapa fleravdelningsförskolor Omdisponera för att nyttja lokaler optimalt Avveckla tillfälliga, undermåliga lokaler samt lokaler som inte behövs Framtidsbereda med investeringar som håller över tid Utvecklingsarbetet som skedde ihop med rektorer och förskolechefer och som ledde fram till förslag om skolorganisation med förändrade upptagningsområden baserades på: Skollagens krav på rättssäkerhet, likvärdighet och behörighet. Ett F-9 perspektiv med en organisation som bygger på max en övergång mellan skolor. En organisation där våra resurser (personal, lokaler och material) nyttjas på bästa sätt. Lärmiljöer som stimulerar till pedagogisk och ämnesdidaktisk utveckling för ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat. Utifrån ovanstående inriktningar och efter remissrundor och ett av förvaltningen justerat förslag fattade Barn och utbildningsnämnden beslut gällande en förändrad skolorganisation i april Beslutet innebar nedan förändringar: Skola Årskurser på skolan innan omorganisation Årskurser på skolan, förvaltningens förslag Årskurser på skolan efter beslut i BUN om omorganisation, Buaskolan F-9 F-3 F-6 Väröbackaskolan F F-3 och 7-9 Karl Gustav skola F-5 Till Kungsäter Kung Karl skola F-5 skola Kungsäter skola F-5 F-3 Kung Karl skola F-5 Derome skola F-6 F-3 F-3 Vidhögeskolan F-9 F-9 F-9 Bockstenskolan F-9 F-5 F-5 Furubergskolan F-9 F-5 F-5 Håstenskolan F

139 (11) Dnr: Diarienr Göthrik skola F-9 F-4 F-6 Skällinge skola F-6 F-4 F-3 Rolfstorp skola F F-3 och 7-9 Sibbarp skola F-6 F-3 F-5 Spannarp skola F-3 F-3 F-3 Bosgårdskolan F-9 F-9 F-9 Mariedalsskolan F-9 F-3 F-3 Almers skola F Mariedal grundsärskola Almers grundsärskola Fanns ej Bläshammar skola F-9 F-7(åk 8 & 9 till F-9 (åk 8 & 9 till PS) PS) Lindberg skola F-9 F-9 F-9 Effekter efter omorganisation Bua - Väröbacka Rättssäkerhet, likvärdighet och behörighet Enligt skollagen får undervisning endast bedrivas av behörig/legitimerad personal. Med den tidigare skolorganisationen var det förvaltningens bedömning att det skulle vara svårt att uppnå då flera skolor hade få elever per årskurs. Fler elever per årskurs innebär fler kollegor som arbetar med bedömning inom samma ämne/ämnesgrupper. Det kollegiala samtalet är en viktig del i att uppnå likvärdighet gällande bedömning och betygsättning. Det finns en allt större vana att ta hjälp av varandra, samarbeta ämnesvis och övergripande. Det sker ett större kunskapsutbyte mellan pedagoger idag än tidigare. Det skapar likvärdighet i bedömningen. För de elever som inte når eller riskerar att inte nå minst betyget E ska särskilt stöd ges. En viktig del i detta är tillgängligheten till elevhälsa kurator, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog, skolpsykolog, skolläkare. På små enheter uppstår organisatoriska svårigheter att uppnå tjänsteunderlag. Genom omorganisationen har rektor i större utsträckning kunnat nyttja sina resurser mer ändamålsenligt och möta elevernas behov.

140 (11) Dnr: Diarienr Övergångar Målet att endast ha en övergång för eleverna från en skola till en annan kunde inte uppnås genom den beslutade organisationen. Elever tillhörande Väröbackas upptagningsområde påbörjar sin grundskoleutbildning i Väröbacka för att i årskurs 4 till 6 gå på Buaskolan och avsluta grundskolan åter på Väröbackaskolan. Skolskjuts Skolskjutsarna styr skoldag och schemaläggning. Delvis beroende på bussningen av elever mellan Bua Värö. I dagsläget finns elever på lågstadiet som kommer till skola nästa 40 minuter innan första lektionen vilket inte är önskvärt för 7-8 åringar. Äldre elever har väntetider på uppåt 60 minuter. Situationen försvåras av att skolorna har otillräckligt med uppehållsytor att erbjuda elever under denna tid. Barn och utbildningsförvaltningens bedömning är att förändringarna för skolskjutsar har hanterats med en viss kostnadsökning jämfört mot tidigare budget. Den nya organisationen har inneburit att bussning mellan skolor för undervisning i specialsalar (t.ex. idrott, hemkunskap, slöjd) till stora delar har upphört. Integration Den genomförda omorganisationen har inneburit en ökad integration. Eleverna har överlag fått fler jämnåriga kamrater vilket ökar elevernas sociala kontaktytor som skapar bättre förutsättningar för inkludering och ökade sociala kontakter för alla elever. Genom förvaltningens nuvarande resursfördelningssystem sker tilldelning av elevpeng med hänsyn till socioekonomisk faktor. Lärmiljö Lokalerna kan efter omorganisationen nyttjas på lämpligast sätt för de aktuella årskursers sätt. Kostnader i anknytning till omorganisationen har främst handlat om anpassning av lokalerna utifrån nya behov och verksamhet. Kungsäter Karl Gustav Derome - Veddige Rättssäkerhet, likvärdighet och behörighet Enligt skollagen får undervisning endast bedrivas av behörig/legitimerad personal. Med den tidigare skolorganisationen var det förvaltningens bedömning att det skulle vara svårt att uppnå då flera skolor hade få elever per årskurs.

141 (11) Dnr: Diarienr Det är svårt att rekrytera behörig personal. En fråga som var lika aktuell innan som efter omorganisationen. Men med den rådande situationen i Sverige är det än mer kännbart för en skola utanför centralorten. Skolorna har en särskild utmaning att kvalitetssäkra så elever på mindre skolor har likvärdig måluppfyllelse som för den större enheten. Det är särskilt svårhanterligt att få till bra klasser då eleverna kommer i olika årskurser till den större enheten. Fler elever per årskurs innebär fler kollegor som arbetar med bedömning inom samma ämne/ämnesgrupper. Det kollegiala samtalet är en viktig del i att uppnå likvärdighet gällande bedömning och betygsättning. Det finns en allt större vana att ta hjälp av varandra, samarbeta ämnesvis och övergripande. Det sker ett större kunskapsutbyte mellan pedagoger idag än tidigare. Det skapar likvärdighet i bedömningen. För de elever som inte når eller riskerar att inte nå minst betyget E ska särskilt stöd ges. En viktig del i detta är tillgängligheten till elevhälsa kurator, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog, skolpsykolog, skolläkare. På små enheter uppstår organisatoriska svårigheter att uppnå tjänsteunderlag. Genom omorganisationen har rektor i större utsträckning kunnat nyttja sina resurser mer ändamålsenligt och möta elevernas behov. Övergångar Målet att endast ha en övergång för eleverna från en skola till en annan har uppnåtts inom detta upptagningsområde. Skolskjuts Genomsnittstiden för eleverna har ökat något i vissa områden men överstiger inte det kvalitetsvärde som anges om 60 minuter per resa. Undantag är restid till Vidhögeskolan för elever som bor i Gunnarsjö. Barn och utbildningsförvaltningens bedömning är att förändringarna för skolskjutsar har hanterats med en viss kostnadsökning jämfört mot tidigare budget. Den nya organisationen har inneburit att bussning mellan skolor för undervisning i specialsalar (t ex idrott, hemkunskap, slöjd) till stora delar har upphört. Integration Den genomförda omorganisationen har inneburit en ökad integration. Eleverna har överlag fått fler jämnåriga kamrater vilket ökar elevernas sociala kontaktytor som skapar bättre förutsättningar för inkludering och ökade sociala kontakter för alla elever. Genom förvaltningens nuvarande resursfördelningssystem sker tilldelning av elevpeng med hänsyn till socioekonomisk faktor. Lärmiljö Lokalerna kan efter omorganisationen nyttjas på lämpligast sätt för de aktuella årskursers sätt.

142 (11) Dnr: Diarienr Kostnader i anknytning till omorganisationen har främst handlat om anpassning av lokalerna utifrån nya behov och verksamhet. Rolfstorp Skällinge Göthrik Rättssäkerhet, likvärdighet och behörighet Enligt skollagen får undervisning endast bedrivas av behörig/legitimerad personal. Med den tidigare skolorganisationen var det förvaltningens bedömning att det skulle vara svårt att uppnå då flera skolor hade få elever per årskurs. Utifrån den delade organisationen F-3 och 7-9 på Rolfstorp skola är det en utmaning att få till heltidstjänster som också ses som attraktiva för pedagoger. Fler elever per årskurs innebär fler kollegor som arbetar med bedömning inom samma ämne/ämnesgrupper. Det kollegiala samtalet är en viktig del i att uppnå likvärdighet gällande bedömning och betygsättning. Det finns en allt större vana att ta hjälp av varandra, samarbeta ämnesvis och övergripande. Det sker ett större kunskapsutbyte mellan pedagoger idag än tidigare. Det skapar likvärdighet i bedömningen. För de elever som inte når eller riskerar att inte nå minst betyget E ska särskilt stöd ges. En viktig del i detta är tillgängligheten till elevhälsa kurator, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog, skolpsykolog, skolläkare. På små enheter uppstår organisatoriska svårigheter att uppnå tjänsteunderlag. Genom omorganisationen har rektor i större utsträckning kunnat nyttja sina resurser mer ändamålsenligt och möta elevernas behov. Övergångar Målet att endast ha en övergång för eleverna från en skola till en annan kunde inte uppnås genom den beslutade organisationen. Elever boendes i Skällinge byter skola vid varje stadie och även elever tillhörande Rolfstorps upptagningsområde påbörjar sin grundskoleutbildning i Rolfstorp för att i årskurs 4 till 6 gå till Göthriks skola och avsluta grundskolan åter på Rolfstorp skola. Det innebär en svårighet att uppnå kontinuitet i elevernas lärande. Skolskjuts Genomsnittstiden för eleverna har ökat något i vissa områden men överstiger inte det kvalitetsvärde som anges om 60 minuter per resa. Barn och utbildningsförvaltningens bedömning är att förändringarna för skolskjutsar hanteras med en viss kostnadsökning jämfört mot tidigare budget. Den nya organisationen har också inneburit att bussning mellan skolor för undervisning i specialsalar (tex idrott, hemkunskap, slöjd) till stora delar har upphört. Integration Den genomförda omorganisationen har inneburit en ökad integration. Eleverna har överlag fått fler jämnåriga kamrater vilket ökar elevernas sociala

143 (11) Dnr: Diarienr kontaktytor som skapar bättre förutsättningar för inkludering och ökade sociala kontakter för alla elever. Genom förvaltningens nuvarande resursfördelningssystem sker tilldelning av elevpeng med hänsyn till socioekonomisk faktor. Lärmiljö Lokalerna kan efter omorganisationen nyttjas på lämpligast sätt för de aktuella årskursers sätt. Kostnader i anknytning till omorganisationen har främst handlat om anpassning av lokalerna utifrån nya behov och verksamhet. Håsten Bocksten Furuberg Rättssäkerhet, likvärdighet och behörighet Enligt skollagen får undervisning endast bedrivas av behörig/legitimerad personal. Med den tidigare skolorganisationen var det förvaltningens bedömning att det skulle vara svårt att uppnå då flera skolor hade få elever per årskurs. Fler elever per årskurs innebär fler kollegor som arbetar med bedömning inom samma ämne/ämnesgrupper. Det kollegiala samtalet är en viktig del i att uppnå likvärdighet gällande bedömning och betygsättning. Det finns en allt större vana att ta hjälp av varandra, samarbeta ämnesvis och övergripande. Det sker ett större kunskapsutbyte mellan pedagoger idag än tidigare. Det skapar likvärdighet i bedömningen. För de elever som inte når eller riskerar att inte nå minst betyget E ska särskilt stöd ges. En viktig del i detta är tillgängligheten till elevhälsa kurator, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog, skolpsykolog, skolläkare. På små enheter uppstår organisatoriska svårigheter att uppnå tjänsteunderlag. Genom omorganisationen har rektor i större utsträckning kunnat nyttja sina resurser mer ändamålsenligt och möta elevernas behov. Övergångar Målet att endast ha en övergång för eleverna från en skola till en annan har uppnåtts inom detta upptagningsområde. Integration Omorganisationen innebar en ökad integration då även Trönninge skolas upptagningsområde ingick i Bockstensskolans upptagningsområde. Dessutom innebar det en ökad integration då elever från Furubergsskolan och Bockstenskolan ingick i Håstenskolans upptagningsområde. Genom förvaltningens nuvarande resursfördelningssystem sker tilldelning av elevpeng med hänsyn till socioekonomisk faktor. Lärmiljö

144 (11) Dnr: Diarienr Kostnader i anknytning till omorganisationen har främst handlat om anpassning av lokalerna utifrån nya behov och verksamhet. Mariedal Almers - Särskolan Rättssäkerhet, likvärdighet och behörighet Enligt skollagen får undervisning endast bedrivas av behörig/legitimerad personal. Med den tidigare skolorganisationen var det förvaltningens bedömning att det skulle vara svårt att uppnå då flera skolor hade få elever per årskurs. Fler elever per årskurs innebär fler kollegor som arbetar med bedömning inom samma ämne/ämnesgrupper. Det kollegiala samtalet är en viktig del i att uppnå likvärdighet gällande bedömning och betygsättning. Det finns en allt större vana att ta hjälp av varandra, samarbeta ämnesvis och övergripande. Det sker ett större kunskapsutbyte mellan pedagoger idag än tidigare. Det skapar likvärdighet i bedömningen. För de elever som inte når eller riskerar att inte nå minst betyget E ska särskilt stöd ges. En viktig del i detta är tillgängligheten till elevhälsa kurator, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog, skolpsykolog, skolläkare. På små enheter uppstår organisatoriska svårigheter att uppnå tjänsteunderlag. Genom omorganisationen har rektor i större utsträckning kunnat nyttja sina resurser mer ändamålsenligt och möta elevernas behov. Övergångar Målet att endast ha en övergång för eleverna från en skola till en annan har uppnåtts inom detta upptagningsområde. Integration Den genomförda omorganisationen har inneburit en ökad integration. Eleverna har överlag fått fler jämnåriga kamrater vilket ökar elevernas sociala kontaktytor som skapar bättre förutsättningar för inkludering och ökade sociala kontakter för alla elever. Genom förvaltningens nuvarande resursfördelningssystem sker tilldelning av elevpeng med hänsyn till socioekonomisk faktor. Lärmiljö Utifrån att Mariedalskolan blev en F-3 skola finns det fortfarande anpassningar kvar då den tidigare var en f-9 skola. Detta gäller samtliga skolor som tidigare var F-9 skolor. Lokalerna kan efter omorganisationen nyttjas på ett annat sätt. Med en F-3 organisation behövs tex inte alla specialsalar.

145 (11) Dnr: Diarienr Almers skola har få uppehållsytor. Skolan har små klassrum då flera fått luftflödesbestämmelse på max 25 elever. Det gör att organisation inte kan hanteras på bästa sätt. Sibbarp Spannarp Bosgård Rättssäkerhet, likvärdighet och behörighet Enligt skollagen får undervisning endast bedrivas av behörig/legitimerad personal. Fler elever per årskurs innebär fler kollegor som arbetar med bedömning inom samma ämne/ämnesgrupper. Det kollegiala samtalet är en viktig del i att uppnå likvärdighet gällande bedömning och betygsättning. Det finns en allt större vana att ta hjälp av varandra, samarbeta ämnesvis och övergripande. Kunskapsutbyte mellan skolor och pedagoger för likvärdighet bör utvecklas. För de elever som inte når eller riskerar att inte nå minst betyget E ska särskilt stöd ges. En viktig del i detta är tillgängligheten till elevhälsa kurator, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog, skolpsykolog, skolläkare. På små enheter uppstår organisatoriska svårigheter att uppnå tjänsteunderlag. Det är svårt att rekrytera behörig personal. En fråga som var lika aktuell innan som efter omorganisationen. Men med den rådande situationen i Sverige är det än mer kännbart för en skola utanför centralorten. Övergångar Målet att endast ha en övergång för eleverna från en skola till en annan har uppnåtts inom detta upptagningsområde. Integration Den genomförda omorganisationen har inneburit en ökad integration. Eleverna har överlag fått fler jämnåriga kamrater vilket ökar elevernas sociala kontaktytor som skapar bättre förutsättningar för inkludering och ökade sociala kontakter för alla elever. Genom förvaltningens nuvarande resursfördelningssystem sker tilldelning av elevpeng med hänsyn till socioekonomisk faktor. Lärmiljö Lokalerna kan efter omorganisationen nyttjas på lämpligast sätt för de aktuella årskursers sätt. Kostnader i anknytning till omorganisationen har främst handlat om anpassning av lokalerna utifrån nya behov och verksamhet. Förvaltningsnivå

146 (11) Dnr: Diarienr Omorganisation har medfört att vi bättre kan genomföra undervisningen utifrån Skollagens intentioner och läroplan. På de flesta skolor finns ökade möjligheter till kollegialt lärande och fler kolleger i arbetslagen borgar för en ökad kvalitet i undervisningen. Elevs möjlighet till ökad måluppfyllelse har förbättrats. Vi ser att progressionen i elevs kunskapsutveckling har ökat för fler elever. På de flesta skolor har skolan fått bättre förutsättningar att möta elevs behov av särskilt stöd då organisationen är sammanhållen utifrån ett stadietänk F-3, 4-6 och 7-9 som gör att samordningsmöjligheterna blir fler. I Varberg är de flesta skolor indelade utifrån stadier. Dock inte Kung Karl skola, Bläshammar skola, Bockstensskolan, Furubergsskolan och Sibbarp skola som är F-5 skolor samt Håstenskolan som är 6-9 skola. Bockstensskolan F-5, Furubergsskolan F-5 och Håstenskolan 6-9 har en organisation som ej följer stadieindelningen men samarbetet har fungerat bra och elevers kunskapsutveckling har säkerställts. Ett problem som uppdagats är de två mindre idrottshallarna på Håstenskolan som har storlek som är mer anpassade för undervisning upp till årskurs 5. Furubergsskolan har en för liten idrottshall som är anpassad för undervisning upp till årskurs 3. Omorganisationen har på ett par skolor har försvårat elevs kunskapsutveckling. Det finns svårigheter för mottagande skola gällande olikheter när elev börjar på skolan. Vidhögeskolan tar emot elever från Deromeskolan i årskurs 4 och från Kung Karl skola i årskurs 6. Det medför nya klassbildningar på Vidhögeskolan två gånger dels i årskurs 4 och dels i årskurs 6. På liknande sätt är det för Bosgårdsskolan där tar skolan emot elever från Spannarp skola i årskurs 4 och Sibbarp skola i årskurs 6. Det medför nya klassbildningar dels i årskurs 4 och dels i årskurs 6. De nya klassbildningarna ger en oro i klasserna på Bosgårdsskolan där önskad studiero försvåras. Eleverna ska möta nya klasskompisar och ombilda kompisgemenskapen inom kort tid med risk för utanförskap. Skolorna har en utmaning i att få till en kvalitetssäkring gällande elevernas kunskapsutveckling då eleverna har olika förutsättningar. Det är också en svårighet att få lärare med rätt kompetens till de mindre skolorna med många ämnen och få timmar i respektive ämne årskurs 4-5. Utifrån ett socialt hänseende bör klasserna vara konstruerade så att flera kompisar i elevens ålder finns att umgås med i klassen. När få ålderselever går i klassen kan det skapa ett utanförskap som inte är önskvärt. Segregationen kommer att öka i och med förändrat upptagningsområden för Bockstensskolan vid tillskapande av Trönninge skola upptagningsområde. Det är ett dilemma med nuvarande upptagningsområde till Bockstensskolan och

147 (11) Dnr: Diarienr Furbergsskolan utifrån ett integrationsperspektiv. Detta bör hanteras i samband med fastställande av upptagningsområde för Träslövs by. Organisationsförändringen har skapat ökad möjlighet att möta kommande utvecklingsinsatser från såväl Riksdag som Skolverket. I ett växande Varberg måste kommunen säkerställa att organisationen är flexibel så den kan möta kommande behov.

148 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 8. Tillsyn av Montessoriskolan Lära för livet Dnr: BUN 2017/0054 Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 47 Dnr BUN 2017/0054 Tillsyn av Montessoriskolan Lära för livet Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna tillsynsansvarigas rapport inklusive bedömning för Montessoriskolan Lära för livet förskola. Beskrivning av ärendet Kommunen har enligt skollagen (2010:800) tillsynsansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Skollagen Enligt 26 kap. 2 skollagen avses med tillsyn en självständig granskning som har i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att rätta fel som upptäckts vid granskningen. Av 26 kap. 4 framgår att kommunen har tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt samt över pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Enligt 26 kap. 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Av andra stycket framgår att ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 11 får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten. Tillsyn Tillsynsbesöken sker enligt Riktlinjer för tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg beslutade av barn- och utbildningsnämnden. Varje fristående förskola får

149 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) årligen tillsynsbesök där en tredjedel av tillsynsbesöken sker genom fördjupade besök och övriga förskolor får ett kortare besök. Samtliga fristående förskolor har haft fördjupade besök vid något tillfälle under de senaste åren. Fördjupningsområden vid det fördjupade besöket har varit det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vid samtliga tillsynsbesök har i år granskning av huvudmannens köregler genomförts. Ytterligare tillsynsbesök genomförs vid behov exempelvis som uppföljning av det årliga tillsynsbesöket. Det kan också ske i samband med utredning av inkomna klagomål. Tillsyn har genomförts på Montessoriskolan Lära för livet förskola och det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. I bilagan finns tillsynsansvarigas rapport från tillsynen. Rapportens längd är beroende på om förskolan haft ett kort eller fördjupat tillsynsbesök. Beslutsunderlag Beslutsförslag Tillsyn på Montessoriskolan Lära för livet förskola Övervägande Förvaltningen samtycker till tillsynsansvarigas bedömning.

150 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Tillsyn av Montessoriskolan Lära för livet Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna tillsynsansvarigas rapport inklusive bedömning för Montessoriskolan Lära för livet förskola Beskrivning av ärendet Kommunen har enligt skollagen (2010:800) tillsynsansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Skollagen Enligt 26 kap. 2 skollagen avses med tillsyn en självständig granskning som har i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att rätta fel som upptäckts vid granskningen. Av 26 kap. 4 framgår att kommunen har tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt samt över pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Enligt 26 kap. 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Av andra stycket framgår att ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 11 får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten. Tillsyn Tillsynsbesöken sker enligt Riktlinjer för tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg beslutade av barn- och utbildningsnämnden. Varje fristående förskola får årligen tillsynsbesök där en tredjedel av tillsynsbesöken sker genom fördjupade besök och övriga förskolor får ett kortare besök. Samtliga fristående förskolor har haft fördjupade besök vid något tillfälle under de senaste åren. Fördjupningsområden vid det fördjupade besöket har varit det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vid samtliga tillsynsbesök har i år granskning av huvudmannens köregler genomförts. Ytterligare tillsynsbesök genomförs vid behov exempelvis som uppföljning av det årliga tillsynsbesöket. Det kan också ske i samband med utredning av inkomna klagomål.

151 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Tillsyn har genomförts på Montessoriskolan Lära för livet förskola och det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. I bilagan finns tillsynsansvarigas rapport från tillsynen. Rapportens längd är beroende på om förskolan haft ett kort eller fördjupat tillsynsbesök. Beslutsunderlag Tillsyn på Montessoriskolan Lära för livet förskola Övervägande Förvaltningen samtycker till tillsynsansvarigas bedömning. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Agneta Svenberg Verksamhetschef förskola Protokollsutdrag Montessoriskolan Lära för livet Agneta Svenberg Eva Larsson Christina Svensson

152 VARBERGS KOMMUN Till Barn- och utbildningsnämnden Eva Larsson, Tillsyn på Montessoriskolan Lära för livet - förskola Montessoriskolan Lära för livet Sandstensbacken Varberg Tillsyns besök: Fördjupat besök Fakta om förskolan Förskolan drivs som en: Stiftelse Antal avdelningar: 2 stycken varav en med barn 1-2 år och en med barn 3-5 år Antal barn: 27 stycken Personal: Totalt 600 % varav 200 % förskollärare, 100 % med lärarutbildning, 200 % annan utbildning för arbete med barn, 100 % ingen utbildning för arbete med barn Förskolechefsuppdraget i procent: 20 % Tillsyn är gjord utifrån nedanstående områden: Förskolans pedagogiska verksamhet Barns inflytande Systematiskt kvalitetsarbete dvs. uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Lärandemiljöns utformning Förskolans arbete med modersmålsstöd Rutiner kring barn i behov av särskilt stöd Rutiner kring barn som far illa Klagomålshantering Köregler Samverkan mellan förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Öppethållande/tider Inhämtande av belastningsregister Bedömning Det systematiska kvalitetsarbetet sker utifrån givna frågor där man tittar på "nuläget" och vidare på "vad vi vill" och "så här gör vi det", frågorna utgår ifrån ett individperspektiv. Hela skolan försöker skapa en "röd tråd" genom hela skolgången, förskolan och övriga skolan har därför samtidigt samma fokusområden, nu är fokusområdet språket. Förskolan använder begreppen presentation och arbete för att ge det barnen gör värde och respekt. Presentationen av en POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS Norrgatan 25 TELEFON ORGANISATIONSNR E-POST ADRESS bun@varberg.se Varberg Varberg TELEFAX WEBBPLATS

153 aktivitet leds av en pedagog. Utifrån observationer och dokumentation av presentationer sätts nya individuella mål upp som leder till nya presentationer allt efter barnets nyfikenhet och behov. Vårdnadshavarna är delaktiga i denna process. Observationer på barnen visar också för pedagogerna vad pedagogerna själva behöver fortsätta arbeta med vad det gäller sitt eget samspel med barnen utifrån barnet utvecklings behov. Uppföljning kring förskolans måluppfyllelse görs på vaije personalmöte och i den fortlöpande dokumentationen som görs kring varje barn. Vaije barn har en dokumentationsbok där pedagogerna skriver angående barnets egen utveckling och händelser under dagen. Barnens delaktighet sker genom att barnen får möjlighet välja aktivitet utifrån barnets egna intressen. Flera i arbetslagen har påbyggnad inom montessoripedagogiken utöver sin grundutbildning. Samverkan mellan förskola och hem sker genom utvecldingssamtal, individuella samtal, föräldramöten och föräldramedverkan. Förskolan skriver även veckorapport. Förskolan har fungerande rutiner i arbetet med att möta bain i behov av särskilt stöd. Kontakt med vårdcentral och logoped hålls vid behov. Förskolan har tillgång till kontakt med och handledning av specialpedagog. På förskolan finns nio språk representerade utöver det svenska. De har även en i personalen som har spanska som modersmål. Förskolan arbetar med språklådor och bildmaterial om barn, bostäder, mat etc. från andra länder. De sjunger och rälmar på olika språk. Förskolan har fungerande köregler, syskonförtur gäller. Rutiner kring klagomålshantering finns. Rutiner kring barn som far illa finns. Förskolan och skolan ligger i samma byggnad och har de kontinuerlig samverkan. Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEP Eva Larsson Förskolechef med tillsynsansvar E.Y~J POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS Norrgatan 25 TELEFON ORGANISATIONSNR E-POSTADRESS bun@varberg.se Varberg Varberg TELEFAX WEBBPLATS

154 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 9. Tillsyn av Solkulla förskola 2016/2017 Dnr: BUN 2017/0056 Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 48 Dnr BUN 2017/0056 Tillsyn av Solkulla förskola 2016/2017 Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna tillsynsansvarigas rapport inklusive bedömning för Solkulla förskola. Beskrivning av ärendet Kommunen har enligt skollagen (2010:800) tillsynsansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Skollagen Enligt 26 kap. 2 skollagen avses med tillsyn en självständig granskning som har i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att rätta fel som upptäckts vid granskningen. Av 26 kap. 4 framgår att kommunen har tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt samt över pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Enligt 26 kap. 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Av andra stycket framgår att ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 11 får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten. Tillsyn Tillsynsbesöken sker enligt Riktlinjer för tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg beslutade av barn- och utbildningsnämnden. Varje fristående förskola får

155 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) årligen tillsynsbesök där en tredjedel av tillsynsbesöken sker genom fördjupade besök och övriga förskolor får ett kortare besök. Samtliga fristående förskolor har haft fördjupade besök vid något tillfälle under de senaste åren. Fördjupningsområden vid det fördjupade besöket har varit det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vid samtliga tillsynsbesök har i år granskning av huvudmannens köregler genomförts. Ytterligare tillsynsbesök genomförs vid behov exempelvis som uppföljning av det årliga tillsynsbesöket. Det kan också ske i samband med utredning av inkomna klagomål. Tillsyn har genomförts på Solkulla förskola och det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. I bilagan finns tillsynsansvarigas rapport från tillsynen. Rapportens längd är beroende på om förskolan haft ett kort eller fördjupat tillsynsbesök. Beslutsunderlag Beslutsförslag Tillsyn på Solkulla förskola Övervägande Förvaltningen samtycker till tillsynsansvarigas bedömning.

156 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Tillsyn av Solkulla förskola 2016/2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna tillsynsansvarigas rapport inklusive bedömning för Solkulla förskola. Beskrivning av ärendet Kommunen har enligt skollagen (2010:800) tillsynsansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Skollagen Enligt 26 kap. 2 skollagen avses med tillsyn en självständig granskning som har i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att rätta fel som upptäckts vid granskningen. Av 26 kap. 4 framgår att kommunen har tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt samt över pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Enligt 26 kap. 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Av andra stycket framgår att ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 11 får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten. Tillsyn Tillsynsbesöken sker enligt Riktlinjer för tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg beslutade av barn- och utbildningsnämnden. Varje fristående förskola får årligen tillsynsbesök där en tredjedel av tillsynsbesöken sker genom fördjupade besök och övriga förskolor får ett kortare besök. Samtliga fristående förskolor har haft fördjupade besök vid något tillfälle under de senaste åren. Fördjupningsområden vid det fördjupade besöket har varit det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vid samtliga tillsynsbesök har i år granskning av huvudmannens köregler genomförts. Ytterligare tillsynsbesök genomförs vid behov exempelvis som uppföljning av det årliga tillsynsbesöket. Det kan också ske i samband med utredning av inkomna klagomål.

157 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Tillsyn har genomförts på Solkulla förskola och det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. I bilagan finns tillsynsansvarigas rapport från tillsynen. Rapportens längd är beroende på om förskolan haft ett kort eller fördjupat tillsynsbesök. Beslutsunderlag Tillsyn på Solkulla förskola Övervägande Förvaltningen samtycker till tillsynsansvarigas bedömning. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Agneta Svenberg Verksamhetschef förskola Protokollsutdrag Solkulla förskola Agneta Svenberg Eva Larsson Christina Svensson

158 VARBERGS KOMMUN Till Barn- och utbildningsnämnden Christina Svensson, Tillsyn på Solkulla förskola Solkulla personalkooperativ förskola Vipvägen Veddige Tillsynsbesök: Fördjupat besök Fakta om förskolan Förskolan drivs som en: Ekonomisk förening, personaldrivet Antal avdelningar: 2 st avdelningar varav en har åldern 1-3 år och en har åldern 3-6 år Antal barn: 32 st Personal: Totalt 631%varav158% förskollärare, 227,5% barnskötare, 205,5% ingen utbildning för arbete med barn och 40% resurs Förskolechefsuppdraget i procent: 30% Tillsyn är gjord utifrån nedanstående områden: Förskolans pedagogiska verksamhet Bams inflytande Systematiskt kvalitetsarbete dvs. uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Lärandemiljöns utformning Förskolans arbete med modersmålsstöd Rutiner kring barn i behov av särskilt stöd Rutiner kring barn som far illa Klagomålshantering Köregler Samverkan mellan förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Öppethållande/tider Inhämtande av belastningsregister Helhets bedömning Verksamheten på förskolan utgår från en helhetssyn på barnet och barnets behov så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Personalen är förankrad i läroplanen och bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där de genom observationer och dokumentationer följer barnens intressen och lärande. Denna dokumentation används under reflektions och planeringstid där POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR. E-POST ADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

159 de tillsammans analysera materialet och detta ligger till grund för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. Genom dokumentationen reflekterar de också kring barnens och deras eget lärande. I projektarbeten sätter de upp tydliga mål i fmm av förändrat lärande som de vill uppnå med projektet. De jobbar även kontinuerligt med att målen ska kunna gå att utvärdera för att kunna vidareutveckla verksamheten. De observationer och dokumentation de gör ligger även till grund för hur de organiserar miljön på förskolan. Lärmiljöerna både ute och inne anpassas efter barnens behov och intressen och de är också utformade så att barnen själva ska ha tillgång till materialet. Miljön är noga avvägd så den är stimulerande för alla sinnen, uppmuntrar och utmanar barnen till möten, självständighet, utveckling och lärande. Genom att bland annat använda sig av bilder och projektorn låter de barnen reflektera över sitt eget lärande där de ser vad de gjort och vad de lärt. Även vårdnadshavarna involveras i arbetet på förskolan genom en dokumentationsvägg. På förskolan finns rutiner för samverkan mellan förskola och hem. Vid introduktionen på förskolan ges vårdnadshavarna skriftlig information om läroplanen för att ha förutsättning för reellt inflytande. Förskolan arbetar för ett god samverkan där pedagogerna är lyhörda och intresserade av vårdnadshavarnas åsikter både vad gäller det enskilda barnet och verksamheten i stort. På utvecklingssamtalen tar de tillvara på vårdnadshavarnas syn på förskolans arbete och hur de kan jobba för att stödja deras barn i sin utveckling. Detta ligger sedan till grund för planeringen av verksamheten. Förskolan har fungerande rutiner för arbetet med att möta barn i behov av särskilt stöd. De stävar efter att anpassa verksamheten och miljöerna så den passar alla barn och de fokuserar på barnens behov. Vid behov görs en handlingsplan tillsammans med specialpedagog och vårdnadshavare. Förskolan har fungerande köregler med enbart syskonförtur annars gäller ködatum. Rutiner kring klagomålshantering finns. Rutiner kring barn som far illa finns. Det finns utarbetade rutiner för samverkan med förskoleklass och fritidshem. Där man jobbar både för ett god och trygg övergång genom besök och träffar att lära känna varandra innan skolstart samt en återkoppling där barnen kommer tillbaka till förskolan i november. Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Christina Svensson Förskolechef med tillsynsansvar POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS Norrgatan 25 TELEFON ORGANISATIONSNR E-POSTADRESS bun@varberg.se Varberg Varberg TELEFAX WEBBPLATS

160 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 10. Tillsyn av fristående Lerjans förskola 2016/2017 Dnr: BUN 2017/0062 Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 49 Dnr BUN 2017/0062 Tillsyn av fristående Lerjans förskola 2016/2017 Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna tillsynsansvarigas rapport inklusive bedömning för Lerjans förskola. Beskrivning av ärendet Kommunen har enligt skollagen (2010:800) tillsynsansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Skollagen Enligt 26 kap. 2 skollagen avses med tillsyn en självständig granskning som har i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att rätta fel som upptäckts vid granskningen. Av 26 kap. 4 framgår att kommunen har tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt samt över pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Enligt 26 kap. 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Av andra stycket framgår att ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 11 får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten.

161 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Tillsyn Tillsynsbesöken sker enligt Riktlinjer för tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg beslutade av barn- och utbildningsnämnden. Varje fristående förskola får årligen tillsynsbesök där en tredjedel av tillsynsbesöken sker genom fördjupade besök och övriga förskolor får ett kortare besök. Samtliga fristående förskolor har haft fördjupade besök vid något tillfälle under de senaste åren. Fördjupningsområden vid det fördjupade besöket har varit det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vid samtliga tillsynsbesök har i år granskning av huvudmannens köregler genomförts. Ytterligare tillsynsbesök genomförs vid behov exempelvis som uppföljning av det årliga tillsynsbesöket. Det kan också ske i samband med utredning av inkomna klagomål. Tillsyn har genomförts på Lerjans förskola och det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. I bilagan finns tillsynsansvarigas rapport från tillsynen. Rapportens längd är beroende på om förskolan haft ett kort eller fördjupat tillsynsbesök. Beslutsunderlag Beslutsförslag Tillsyn på Lerjans förskola Övervägande Förvaltningen samtycker till tillsynsansvarigas bedömning.

162 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Tillsyn av fristående Lerjans förskola 2016/2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna tillsynsansvarigas rapport inklusive bedömning för Lerjans förskola. Beskrivning av ärendet Kommunen har enligt skollagen (2010:800) tillsynsansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Skollagen Enligt 26 kap. 2 skollagen avses med tillsyn en självständig granskning som har i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att rätta fel som upptäckts vid granskningen. Av 26 kap. 4 framgår att kommunen har tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt samt över pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Enligt 26 kap. 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Av andra stycket framgår att ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 11 får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten. Tillsyn Tillsynsbesöken sker enligt Riktlinjer för tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg beslutade av barn- och utbildningsnämnden. Varje fristående förskola får årligen tillsynsbesök där en tredjedel av tillsynsbesöken sker genom fördjupade besök och övriga förskolor får ett kortare besök. Samtliga fristående förskolor har haft fördjupade besök vid något tillfälle under de senaste åren. Fördjupningsområden vid det fördjupade besöket har varit det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vid samtliga tillsynsbesök har i år granskning av huvudmannens köregler genomförts. Ytterligare tillsynsbesök genomförs vid behov exempelvis som uppföljning av det årliga tillsynsbesöket. Det kan också ske i samband med utredning av inkomna klagomål.

163 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Tillsyn har genomförts på Lerjans förskola och det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. I bilagan finns tillsynsansvarigas rapport från tillsynen. Rapportens längd är beroende på om förskolan haft ett kort eller fördjupat tillsynsbesök. Beslutsunderlag Tillsyn på Lerjans förskola Övervägande Förvaltningen samtycker till tillsynsansvarigas bedömning. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Agneta Svenberg Verksamhetschef förskola Protokollsutdrag Lerjans förskola Agneta Svenberg Eva Larsson Christina Svensson

164 VARBERGS KOMMUN Till Barn- och utbildningsnämnden Eva Larsson, Tillsyn på Lerjans förskola Lerj ans förskola Lerj ans väg Tvååker Tillsynsbesök: kort besök Fakta om förskolan Förskolan drivs som en: Ekonomisk förening, personaldrivet Antal avdelningar: 3 stycken varav två med barn 1-3 år och en med barn 3-5 år Antal barn: 47 Personal: Totalt 785 % varav 92,5 % förskollärare, 487,5 % barnskötare och 100 % annan utbildning för att arbeta med barn och 105 % utan utbildning att arbeta med barn. Rekrytering av fler förskollärare pågår Förskolechefsuppdraget i procent: 22,5 % Tillsyn är gjord utifrån nedanstående områden: Förskolans pedagogiska verksamhet Barns inflytande Systematiskt kvalitetsarbete dvs. uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Lärandemiljöns utformning Förskolans arbete med modersmålsstöd Rutiner kring barn i behov av särskilt stöd Rutiner kring barn som far illa Klagomålshantering Köregler Samverkan mellan förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Öppethållande/tider Inhämtande av belastningsregister Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats.!2:> BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Eva Larsson Förskolechef med tillsynsansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON Varbergs kommun N orrgatan TELEFAX Varberg Varberg ORGANISATIONSNR. E-POSTADRESS bun@varberg.se WEBBPLATS

165 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 11. Tillsyn av fristående Fröets förskola 2016/2017 Dnr: BUN 2017/0063 Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 50 Dnr BUN 2017/0063 Tillsyn av fristående Fröets förskola 2016/2017 Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna tillsynsansvarigas rapport inklusive bedömning för Fröets förskola. Beskrivning av ärendet Kommunen har enligt skollagen (2010:800) tillsynsansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Skollagen Enligt 26 kap. 2 skollagen avses med tillsyn en självständig granskning som har i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att rätta fel som upptäckts vid granskningen. Av 26 kap. 4 framgår att kommunen har tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt samt över pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Enligt 26 kap. 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Av andra stycket framgår att ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 11 får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten.

166 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Tillsyn Tillsynsbesöken sker enligt Riktlinjer för tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg beslutade av barn- och utbildningsnämnden. Varje fristående förskola får årligen tillsynsbesök där en tredjedel av tillsynsbesöken sker genom fördjupade besök och övriga förskolor får ett kortare besök. Samtliga fristående förskolor har haft fördjupade besök vid något tillfälle under de senaste åren. Fördjupningsområden vid det fördjupade besöket har varit det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vid samtliga tillsynsbesök har i år granskning av huvudmannens köregler genomförts. Ytterligare tillsynsbesök genomförs vid behov exempelvis som uppföljning av det årliga tillsynsbesöket. Det kan också ske i samband med utredning av inkomna klagomål. Tillsyn har genomförts på Fröets förskola och det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. I bilagan finns tillsynsansvarigas rapport från tillsynen. Rapportens längd är beroende på om förskolan haft ett kort eller fördjupat tillsynsbesök. Beslutsunderlag Beslutsförslag Tillsyn på Fröets förskola Övervägande Förvaltningen samtycker till tillsynsansvarigas bedömning.

167 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Tillsyn av fristående Fröets förskola 2016/2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna tillsynsansvarigas rapport inklusive bedömning för Fröets förskola. Beskrivning av ärendet Kommunen har enligt skollagen (2010:800) tillsynsansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Skollagen Enligt 26 kap. 2 skollagen avses med tillsyn en självständig granskning som har i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att rätta fel som upptäckts vid granskningen. Av 26 kap. 4 framgår att kommunen har tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt samt över pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Enligt 26 kap. 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Av andra stycket framgår att ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 11 får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten. Tillsyn Tillsynsbesöken sker enligt Riktlinjer för tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg beslutade av barn- och utbildningsnämnden. Varje fristående förskola får årligen tillsynsbesök där en tredjedel av tillsynsbesöken sker genom fördjupade besök och övriga förskolor får ett kortare besök. Samtliga fristående förskolor har haft fördjupade besök vid något tillfälle under de senaste åren. Fördjupningsområden vid det fördjupade besöket har varit det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vid samtliga tillsynsbesök har i år granskning av huvudmannens köregler genomförts. Ytterligare tillsynsbesök genomförs vid behov exempelvis som uppföljning av det årliga tillsynsbesöket. Det kan också ske i samband med utredning av inkomna klagomål.

168 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Tillsyn har genomförts på Fröets förskola och det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. I bilagan finns tillsynsansvarigas rapport från tillsynen. Rapportens längd är beroende på om förskolan haft ett kort eller fördjupat tillsynsbesök. Beslutsunderlag Tillsyn på Fröets förskola Övervägande Förvaltningen samtycker till tillsynsansvarigas bedömning. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Agneta Svenberg Verksamhetschef förskola Protokollsutdrag Fröets förskola Agneta Svenberg Eva Larsson Christina Svensson

169 VARBERGS KOMMUN Till Barn- och utbildningsnämnden Christina Svensson, Tillsyn på Fröets förskola Fröets föräldrakooperativa förskola Beles Gränd Varberg Tillsynsbesök: Fördjupat besök Fakta om förskolan Förskolan drivs som en: ekonomisk förening, föräldrakooperativ med kristen profil Antal avdelningar: 1 st avdelning i åldern 1-6 år Antal barn: 15 st Personal: 350% varav 90% förskollärare, 80% barnskötare, 100% annan utbildning för arbete med barn och 80% resurs Förskolechefsuppdraget i procent: 10% Tillsyn är gjord utifrån nedanstående områden: Förskolans pedagogiska verksamhet Barns inflytande Systematiskt kvalitetsarbete dvs. uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Lärandemiljöns utformning Rutiner kring barn i behov av särskilt stöd Rutiner kring förstärkt modersmålsstöd Rutiner kring barn som far illa Klagomålshantering Köregler Samverkan mellan förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Öppethållande/tider Inhämtande av belastningsregister Helhets bedömning Verksamheten är utformad så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet genom att man är lyhörda för barnens intressen och behov. De jobbar i mindre grupper för att kunna se vaije barn och kunna utmana dem vidare där de befinner sig. Genom att observera och dokumentera och sedan gemensamt reflektera över dessa observationer kan de se en ökad POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

170 medvetenhet hos pedagogerna. Detta leder också till pedagogiska diskussioner och medvetna val i sin undervisning. Läroplanen ligger till grund i deras arbete och tillsammans med dokumentationer och planeringar tar de ut mål dit de vill nå. Nu är utvecklingsområdena: Att verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver samt att personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. De försöker hålla sig uppdaterade om ny forskning genom att tillsammans läsa och diskutera litteratur samt gå på föreläsningar som de delger varandra för att få en så bred kunskap som möjligt. På förskolan jobbar man projektimiktat. Dessa projekt skapas utifrån barnens intressen och ideer. Pedagogerna på förskolan har jobbat med att utfonna en välkomnande och undersökande lärmiljö där man genom nya möbler och ett medvetet val att ha materialet tillgängligt för barnen gett barnen förutsättningar att kunna ta egna initiativ och känna sig kompetenta, de behöver inte heller avbryta leken för att fråga en vuxen om hjälp att komma åt materialet. Fröet är ett föräldrakooperativ där föräldrarna genom ex styrelsearbete har stort inflytande i verksamheten. Det finns ett nära samarbete mellan pedagoger och föräldrar. Det finns rutiner kring barn i behov av särskilt stöd där man med godkännande av föräldrarna tar in specialpedagog för konsultation. Det finns även personal anställda på förskolan som har kompetens att jobba med barn i behov av särskilt stöd. Pedagogerna har även samarbete med habiliteringen och försöker även skaffa sig kunskap för att möta varje barn och tillgodo se deras behov på bästa sätt. I dag finns inga barn med annat modersmål på förskola. Det finns däremot barn vars föräldrar har annat modersmål och då arbetar de för att barnen får detta som en integrerad del i den dagliga verksamheten genom sånger, traditioner, ordvägg osv. Rutiner finns för barn som far illa. Rutiner finns för klagomålshantering. Samverkan med förskoleklass och fritidshem varierar då Fröets barn går till många olika skolor och därför försöker de anpassa sig efter barnens behov och skolans önskemål för att övergångarna ska bli så bra som möjligt för barnen. Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Christina Svensson Förskolechef med tillsynsansvar POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS Norrgatan 25 TELEFON ORGANISATIONSNR E-POSTADRESS bun@varberg.se Varberg Varberg TELEFAX WEBBPLATS

171 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 12. Tillsyn av fristående Breareds förskola 2016/2017 Dnr: BUN 2017/0067 Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 51 Dnr BUN 2017/0067 Tillsyn av fristående Breareds förskola 2016/2017 Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna tillsynsansvarigas rapport inklusive bedömning för Breareds förskola. Beskrivning av ärendet Kommunen har enligt skollagen (2010:800) tillsynsansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Skollagen Enligt 26 kap. 2 skollagen avses med tillsyn en självständig granskning som har i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att rätta fel som upptäckts vid granskningen. Av 26 kap. 4 framgår att kommunen har tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt samt över pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Enligt 26 kap. 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Av andra stycket framgår att ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 11 får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten.

172 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Tillsyn Tillsynsbesöken sker enligt Riktlinjer för tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg beslutade av barn- och utbildningsnämnden. Varje fristående förskola får årligen tillsynsbesök där en tredjedel av tillsynsbesöken sker genom fördjupade besök och övriga förskolor får ett kortare besök. Samtliga fristående förskolor har haft fördjupade besök, vid något tillfälle under de senaste tre åren. Fördjupningsområden vid det fördjupade besöket har varit det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vid samtliga tillsynsbesök har i år granskning av huvudmannens köregler genomförts. Ytterligare tillsynsbesök genomförs vid behov exempelvis som uppföljning av det årliga tillsynsbesöket. Det kan också ske i samband med utredning av inkomna klagomål. Tillsyn har genomförts på Breareds förskola och det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. I bilagan finns tillsynsansvarigas rapport från tillsynen. Rapportens längd är beroende på om förskolan haft ett kort eller fördjupat tillsynsbesök. Beslutsunderlag Beslutsförslag Tillsyn på Breareds förskola Övervägande Förvaltningen samtycker till tillsynsansvarigas bedömning.

173 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Tillsyn av fristående Breareds förskola 2016/2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna tillsynsansvarigas rapport inklusive bedömning för Breareds förskola. Beskrivning av ärendet Kommunen har enligt skollagen (2010:800) tillsynsansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Skollagen Enligt 26 kap. 2 skollagen avses med tillsyn en självständig granskning som har i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att rätta fel som upptäckts vid granskningen. Av 26 kap. 4 framgår att kommunen har tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt samt över pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Enligt 26 kap. 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Av andra stycket framgår att ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 11 får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten. Tillsyn Tillsynsbesöken sker enligt Riktlinjer för tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg beslutade av barn- och utbildningsnämnden. Varje fristående förskola får årligen tillsynsbesök där en tredjedel av tillsynsbesöken sker genom fördjupade besök och övriga förskolor får ett kortare besök. Samtliga fristående förskolor har haft fördjupade besök, vid något tillfälle under de senaste tre åren. Fördjupningsområden vid det fördjupade besöket har varit det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vid samtliga tillsynsbesök har i år granskning av huvudmannens köregler genomförts. Ytterligare tillsynsbesök genomförs vid behov exempelvis som uppföljning av det årliga tillsynsbesöket. Det kan också ske i samband med utredning av inkomna klagomål.

174 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Tillsyn har genomförts på Breareds förskola och det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. I bilagan finns tillsynsansvarigas rapport från tillsynen. Rapportens längd är beroende på om förskolan haft ett kort eller fördjupat tillsynsbesök. Beslutsunderlag Tillsyn på Breareds förskola Övervägande Förvaltningen samtycker till tillsynsansvarigas bedömning. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Agneta Svenberg Verksamhetschef förskola Protokollsutdrag Breareds förskola Agneta Svenberg Eva Larsson Christina Svensson

175 VARBERGS KOMMUN Till Barn- och utbildningsnämnden Eva Larsson, Tillsyn på Breareds förskola Breareds förskola Brearedsvägen Varberg Tillsynsbesök: kort besök Fakta om förskolan Förskolan drivs som en: Ekonomisk förening, personaldrivet Antal avdelningar: 3 stycken varav en med barn 1-3 år, en med barn 3-4 år och en med barn som är 5 år Antal barn: 54 stycken Personal: Totalt 995,5 % varav 620,5 % förskollärare, 310 % barnskötare och 65% resurs varav 40% är tilläggsbelopp Förskolechefsuppdraget i procent: 70 % Tillsyn är gjord utifrån nedanstående områden: Förskolans pedagogiska verksamhet Bams inflytande Systematiskt kvalitetsarbete dvs. uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Lärandemiljöns utfonnning Förskolans arbete med modersmålsstöd Rutiner kring barn i behov av särskilt stöd Rutiner kring bam som far illa Klagomålshantering Köregler Samverkan mellan förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Öppethållande/tider Inhämtande av belastningsregister Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. B~- OCHUTBILDNINGSFÖRVAL~N --~~-.::r-["-~,j c:?,_/'v~~ ~ Eva Larsson Förskolechef med tillsynsansvar POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS Norrgatan 25 TELEFON ORGANISATIONSNR E-POST ADRESS bun@varberg.se Varberg Varberg TELEFAX WEBBPLATS

176 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 13. Tillsyn av fristående Västanvindens förskola 2016/2017 Dnr: BUN 2017/0068 Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 52 Dnr BUN 2017/0068 Tillsyn av fristående Västanvindens förskola 2016/2017 Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna tillsynsansvarigas rapport inklusive bedömning för Västanvindens förskola. Beskrivning av ärendet Kommunen har enligt skollagen (2010:800) tillsynsansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Skollagen Enligt 26 kap. 2 skollagen avses med tillsyn en självständig granskning som har i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att rätta fel som upptäckts vid granskningen. Av 26 kap. 4 framgår att kommunen har tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt samt över pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Enligt 26 kap. 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Av andra stycket framgår att ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 11 får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten.

177 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Tillsyn Tillsynsbesöken sker enligt Riktlinjer för tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg beslutade av barn- och utbildningsnämnden. Varje fristående förskola får årligen tillsynsbesök där en tredjedel av tillsynsbesöken sker genom fördjupade besök och övriga förskolor får ett kortare besök. Samtliga fristående förskolor har haft fördjupade besök vid något tillfälle under de senaste tre åren. Fördjupningsområden vid det fördjupade besöket har varit det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vid samtliga tillsynsbesök har i år granskning av huvudmannens köregler genomförts. Ytterligare tillsynsbesök genomförs vid behov exempelvis som uppföljning av det årliga tillsynsbesöket. Det kan också ske i samband med utredning av inkomna klagomål. Tillsyn har genomförts på Västanvindens förskola och det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. I bilagan finns tillsynsansvarigas rapport från tillsynen. Rapportens längd är beroende på om förskolan haft ett kort eller fördjupat tillsynsbesök. Beslutsunderlag Beslutsförslag Tillsyn på Västanvindens förskola Övervägande Förvaltningen samtycker till tillsynsansvarigas bedömning.

178 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Tillsyn av fristående Västanvindens förskola 2016/2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna tillsynsansvarigas rapport inklusive bedömning för Västanvindens förskola. Beskrivning av ärendet Kommunen har enligt skollagen (2010:800) tillsynsansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Skollagen Enligt 26 kap. 2 skollagen avses med tillsyn en självständig granskning som har i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att rätta fel som upptäckts vid granskningen. Av 26 kap. 4 framgår att kommunen har tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt samt över pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Enligt 26 kap. 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Av andra stycket framgår att ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 11 får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten. Tillsyn Tillsynsbesöken sker enligt Riktlinjer för tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg beslutade av barn- och utbildningsnämnden. Varje fristående förskola får årligen tillsynsbesök där en tredjedel av tillsynsbesöken sker genom fördjupade besök och övriga förskolor får ett kortare besök. Samtliga fristående förskolor har haft fördjupade besök vid något tillfälle under de senaste tre åren. Fördjupningsområden vid det fördjupade besöket har varit det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vid samtliga tillsynsbesök har i år granskning av huvudmannens köregler genomförts. Ytterligare tillsynsbesök genomförs vid behov exempelvis som uppföljning av det årliga tillsynsbesöket. Det kan också ske i samband med utredning av inkomna klagomål.

179 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Tillsyn har genomförts på Västanvindens förskola och det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. I bilagan finns tillsynsansvarigas rapport från tillsynen. Rapportens längd är beroende på om förskolan haft ett kort eller fördjupat tillsynsbesök. Beslutsunderlag Tillsyn på Västanvindens förskola Övervägande Förvaltningen samtycker till tillsynsansvarigas bedömning. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Agneta Svenberg Verksamhetschef förskola Protokollsutdrag Västanvindens förskola Agneta Svenberg Eva Larsson Christina Svensson

180 VARBERGS KOMMUN Till Barn- och utbildningsnämnden Eva Larsson, Tillsyn på Västanvindens förskola Västanvindens förskola Babordsvägen Träslövsläge Tillsynsbesök: fördjupat besök Datum för besöket: Fakta om förskolan Förskolan drivs som en: Ekonomisk förening, personaldrivet Antal avdelningar: 4 stycken. En med barn 1-2 år, 1 avd. 2-3 år, 1 avd. 3-4 år och 1 avd. med barn som är 5 år Antal barn: 53 stycken Personal: Totalt 1151 % varav 583 % förskollärare, 402 % barnskötare, 91 % ingen utbildning för arbete med barn, 75% extra resurs/pool Förskolechefsuppdraget i procent: 65% Tillsyn är gjord utifrån nedanstående områden: Förskolans pedagogiska verksamhet Barns inflytande Systematiskt kvalitetsarbete dvs. uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Lärandemiljöns utformning Förskolans arbete med modersmålsstöd Rutiner kring barn i behov av särskilt stöd Rutiner kring barn som far illa Klagomålshantering Köregler Samverkan mellan förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Öppethållande/tider Bedömning Det systematiska kvalitetsarbetet utgår ifrån ett processinriktat arbetssätt där pedagogerna är medforskare, barnen utmanas med följdfrågor, uppmanas till problemlösning och pedagogerna är nyfikna på barnensupplevelser och tankar. Lärprocesserna dokumenteras och varje vecka har de inplanerad tid för reflektion och analys av verksamheten. Detta blir sedan underlag för hur POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

181 de går vidare och utmanar barnen. För att möta barnen utifrån intressen och utvecklig läser pedagogerna relevant litteratur och söker information och inspiration på nätet. Pedagogerna har reflekterat mycket kring miljön och dess inverkan på barnens lärande. Förskolan använder sig av årsklocka, organisationsschema och gemensam årsplanering. Verksamhetens kvalitet bedöms utifrån reflektion som utgår ifrån Pluttra som är ett webbaserat dokumentationsverktyg, intervjuer av barnen, foton, filmer och texter från verksamheten. Dokumentation sparas också i en pärm som följer barngrnppen under hela deras tid på förskolan. Detta görs för att dokumentationen alltid ska vara tillgänglig för barnen och för att de ska ges möjlighet att se sina och grnppens gemensamma upptäckter och lärprocesser över tid. Förskolan har ett väl förankrat arbetssätt där barnens inflytande är synligt och tydligt beskrivet. De utvecklingsområden förskolan valt är "Livsstil och hälsa'', "Lärandemiljö inne och ute", "Uppföljning, utvärdering och utveckling". Samverkan mellan förskola och hem staiiar genom att förskolan har föräldraaktiv inskolning. Vidare sker samverkan genom Pluttra, utvecklingsråd, föräldraenkät, föräldramöten, utvecklingssamtal och daglig dialog. Förskolan har fungerande rntiner för arbetet med att möta barn i behov av särskilt stöd. Pedagogerna håller sig uppdaterade genom artiklar och relevant litteratur, samarbetar med specialpedagog och en resursförstärkning finns. Förskolan har fungerande köregler. Rutiner kring klagomålshantering finns. Rutiner kring barn som far illa finns. Samverkan med förskoleklass och fritidshem sker genom en utarbetad plan. Utöver planen besöker de äldsta barnen skolgården kontinuerligt. Under höstterminen bjuder förskolan in till en återträff. Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats. BARN-OCHUTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Eva Larsson Förskolechef med tillsynsansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON Varbergs kommun Norrgatan TELEFAX Varberg Varberg ORGANISATIONSNR. E-POST ADRESS bun@varberg.se WEBBPLATS

182 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 14. Tillsyn av fristående Kompassens förskola 2016/2017 Dnr: BUN 2017/0059 Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 53 Dnr BUN 2017/0059 Tillsyn av fristående Kompassens förskola 2016/2017 Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna tillsynsansvarigas rapport inklusive bedömning för Kompassens förskola. Beskrivning av ärendet Kommunen har enligt skollagen (2010:800) tillsynsansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Skollagen Enligt 26 kap. 2 skollagen avses med tillsyn en självständig granskning som har i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att rätta fel som upptäckts vid granskningen. Av 26 kap. 4 framgår att kommunen har tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt samt över pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Enligt 26 kap. 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Av andra stycket framgår att ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 11 får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten.

183 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Tillsyn Tillsynsbesöken sker enligt Riktlinjer för tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg beslutade av barn- och utbildningsnämnden. Varje fristående förskola får årligen tillsynsbesök där en tredjedel av tillsynsbesöken sker genom fördjupade besök och övriga förskolor får ett kortare besök. Samtliga fristående förskolor har haft fördjupade besök vid något tillfälle under de senaste åren. Fördjupningsområden vid det fördjupade besöket har varit det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vid samtliga tillsynsbesök har i år granskning av huvudmannens köregler genomförts. Ytterligare tillsynsbesök genomförs vid behov exempelvis som uppföljning av det årliga tillsynsbesöket. Det kan också ske i samband med utredning av inkomna klagomål. Tillsyn har genomförts på Kompassens förskola och det har vid tillsynen framkommit att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats förutom vad det gäller utformningen av förskolans köregler. Vid tillsynen har påtalats att huvudmannen för förskolan ska vidta nödvändiga rättelser (26 kap 12 SkolL) vad gäller köregler. Rättelser ska inkomma skriftligen till tillsynsansvarig senast Tillsynsansvarig kommer att efter detta granska att nödvändiga rättelser vidtagits. Uppföljning kommer även att ske vid nästa tillsyn. I bilagan finns tillsynsansvarigas rapport från tillsynen. Rapportens längd är beroende på om förskolan haft ett kort eller fördjupat tillsynsbesök. Beslutsunderlag Beslutsförslag Tillsyn på Kompassens förskola Övervägande Förvaltningen samtycker till de tillsynsansvarigas bedömning.

184 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Tillsyn av fristående Kompassens förskola 2016/2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna tillsynsansvarigas rapport inklusive bedömning för Kompassens förskola. Beskrivning av ärendet Kommunen har enligt skollagen (2010:800) tillsynsansvar för fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Skollagen Enligt 26 kap. 2 skollagen avses med tillsyn en självständig granskning som har i syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att rätta fel som upptäckts vid granskningen. Av 26 kap. 4 framgår att kommunen har tillsyn över förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt samt över pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag. Enligt 26 kap. 10 får en tillsynsmyndighet förelägga en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Av andra stycket framgår att ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Enligt 26 kap. 11 får en tillsynsmyndighet istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt skollagen står under dess tillsyn anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten. Tillsyn Tillsynsbesöken sker enligt Riktlinjer för tillsyn av förskolor och pedagogisk omsorg beslutade av barn- och utbildningsnämnden. Varje fristående förskola får årligen tillsynsbesök där en tredjedel av tillsynsbesöken sker genom fördjupade besök och övriga förskolor får ett kortare besök. Samtliga fristående förskolor har haft fördjupade besök vid något tillfälle under de senaste åren. Fördjupningsområden vid det fördjupade besöket har varit det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vid samtliga tillsynsbesök har i år granskning av huvudmannens köregler genomförts. Ytterligare tillsynsbesök genomförs vid behov exempelvis som uppföljning av det årliga tillsynsbesöket. Det kan också ske i samband med utredning av inkomna klagomål.

185 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Tillsyn har genomförts på Kompassens förskola och det har vid tillsynen framkommit att förskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats förutom vad det gäller utformningen av förskolans köregler. Vid tillsynen har påtalats att huvudmannen för förskolan ska vidta nödvändiga rättelser (26 kap 12 SkolL) vad gäller köregler. Rättelser ska inkomma skriftligen till tillsynsansvarig senast Tillsynsansvarig kommer att efter detta granska att nödvändiga rättelser vidtagits. Uppföljning kommer även att ske vid nästa tillsyn. I bilagan finns tillsynsansvarigas rapport från tillsynen. Rapportens längd är beroende på om förskolan haft ett kort eller fördjupat tillsynsbesök. Beslutsunderlag Tillsyn på Kompassens förskola Övervägande Förvaltningen samtycker till de tillsynsansvarigas bedömning. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Agneta Svenberg Verksamhetschef förskola Protokollsutdrag Kompassens förskola Agneta Svenberg Eva Larsson Christina Svensson

186 VARBERGS KOMMUN Till Barn- och utbildningsnämnden Eva Larsson, Tillsyn på Kompassens förskola Kompassens förskola Västervägen Varberg Tillsyns besök: fördjupat besök Fakta om förskolan Förskolan drivs som en: Ekonomisk förening, personaldrivet Antal avdelningar: 2 stycken varav båda med barn 1-5 år Antal barn: 42 stycken Personal: Totalt 775% varav 675% förskollärare, 100% barnskötare Förskolechefsuppdraget i procent: 70% Tillsyn är gjord utifrån nedanstående områden: Förskolans pedagogiska verksamhet Barns inflytande Systematiskt kvalitetsarbete dvs. uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten Lärandemiljöns utformning Förskolans arbete med modersmålsstöd Rutiner kring barn i behov av särskilt stöd Rutiner kring barn som far illa Klagomålshantering Köregler Samverkan mellan förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Öppethållande/tider Inhämtande av belastningsregister Bedömning Förskolan strävar efter att forma attraktiva och föränderliga lek- och lärmiljöer utifrån barnens intressen, de har skapat en balans mellan hem och förskolemiljö. I sitt systematiska kvalitetsarbete, vad det gäller uppföljning, utvärdering och utveckling använder förskolan sig av pedagogiska samtal mellan pedagoger och mellan pedagoger och vårdnadshavare för att förstå, följa upp och kommunicera barnens kunskapsutveckling. Förskolan har synlig dokumentation och barnen har egna mappar i datorn. För att bedöma verksamhetens kvalitet använder förskolan sig av Skolverkets BRUK och enkätundersökningar. Tid för att se och följa måluppfyllelsen ges vid arbetslagens planeringar och på personalmöten. För att göra barnen POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

187 delaktiga i verksamheten startas varje termin med samtal och intervjuer med barnen för att bilda en uppfattning och önskemål och intressen. Samverkan mellan förskola och hem sker genom den dagliga kontakten, uppföljnings/utvecklingssamtal och föräldramöten. Förskolan har också utarbetat ett samråd där vårdnadshavare bjuds in till gruppsamtal för att diskutera olika frågor som rör verksamheten. Förskolan har rutiner för att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. En i arbetslaget har specialpedago gutbildning. I arbetet med att utveckla verksamheten för barn med annat modersmål strävar förskolan efter att i miljön påvisa andra kulturer genom olika flaggor, kartor, litteratur, sånger och genom ipad. Förskolan tar även del av andra seder och traditioner från de länder där vårdnadshavarna kommer ifrån. Rutiner kring klagomålshantering finns. Rutiner kring barn som far illa finns. Rutiner för samverkan med förskoleklass och fritidshem består av att representant från förskoleklassen gör ett besök på förskolan. Vårdnadshavare och barn erbjuds också besök till skolan. Vid önskemål från vårdnadshavare medverkar även pedagog från förskolan i ett samtal med skolan inför skolstart. Rutinerna angående tillgänglighet under sommaren, vid storhelger och planerings/kompetensutvecklingsdagar är följande, vårdnadshavare som inte har semester när verksamheten stänger meddelar detta till förskolan som i sin tur köper plats i kommunal förskola. Förskolans köregler är följande: "Kompassens förskola erbjuder plats på förskolan enligt skollagen (2010:800 8 kap. 3-7 ). Förskolan Kompassen är öppen för barn 1-6 år och har egen kö. Anmälan sker skriftligt eller via mail till oss. Dagen då anmälan är oss tillhanda är barnet placerat i kö. Barnet kan anmälas från och med det är nyfött. Därmed är man inte garanterad plats. Vid anmälan ska även antal vistelsetimmar uppges för barnet. De barn som är placerade i kön och har syskon på förskolan har syskonfö1iur. Placering sker så rättvist som möjligt i turordning. Förskolan tar viss hänsyn till barngruppens sammansättning då det gäller ålder och kön för placering av nya barn. Tackar man nej till förskoleplats står man kvar i kön. Maxtaxa gäller. Juli är betalningsfri månad". Det har vid tillsynen framkommit att förskolan uppfyller författningarnas krav inom alla områden förutom vad det gäller utformningen av förskolans köregler. Det har vid tillsynen framkommit att förskolan uppfyller författningarnas krav inom alla områden förutom vad det gäller köregler. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR. E-POST ADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

188 Motivering Av förskolan Kompassens köregler framgår att de barn som är placerade i kön och har syskon på förskolan har syskonförtur. Placering sker så rättvist som möjligt i turordning. Förskolan tar viss hänsyn till barngruppens sammansättning då det gäller ålder och kön för placering av nya barn Av 8 kap 19 SkolL framgår om det inte finns plats för alla sökande till en förskoleenhet, ska urvalet göras på de grunder som den kommun där förskolenheten är belägen godkänner. Av kommentar framgår: Urvals grunder som enligt förarbeten och praxis brukas anses som godtagbara är bl.a. syskonförtur, geografisk närhet och anmälningsdatum. I Varbergs kommun i beslut 25 maj 2014 av verksamhetschef för förskolan framgår att "Det är förskolechefens ansvar (tillsammans med huvudman) att ansvara för att barngruppen har lämplig sammansättning i ålder och antal utifrån de aktuella förutsättningarna i såväl kommunal som fristående förskola. Det är förenligt med att ta hänsyn till kraftig snedfördelning så länge det inte missbrukas utan tillämpas på saklig grund". Tillsynsansvarig ser att Förskolans köregler gällande hänsyn till barnets kön inte är förenligt med ovanstående. Förtydligande bör även göras gällande vad som avses med "placering sker så rättvist som möjligt i turordning". Vid tillsynen har påtalats att huvudmannen för förskolan ska vidta nödvändiga rättelser (26 kap 12 SkolL) vad gäller köregler. Rättelser ska inkomma skriftligen till tillsynsansvarig senast Tillsynsansvarig kommer att efter detta granska att nödvändiga rättelser vidtagits. Uppföljning kommer även att ske vid nästa tillsyn. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRV AL TNINGEN Eva Larsson Förskolechef med tillsynsansvar POSTADRESS Varbergs kommun BESÖKSADRESS Norrgatan 25 TELEFON ORGANISATIONSNR E-POST ADRESS bun@varberg.se Varberg Varberg TELEFAX WEBBPLATS

189 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 15. Ambitionsnivå gällande andel förskollärare i fristående förskolor Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Margareta Börjesson Dokument: Beslutsförslag Ambitionsnivå gällande andel förskollärare i fristående förskolor Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. att fristående förskolans ambitionsnivå ska vara samma som den kommunala förskolans ambitionsnivå gällande andel förskollärare dvs. minst två av tre årsarbetare ska vara förskollärare 2. ge uppdrag åt förvaltningen att följa fristående förskolas tidsplan med att öka andel förskollärare 3. godkänna information till fristående förskolor gällande beslut om ambitionsnivå enligt bilaga. Beskrivning av ärendet I samband med tillsynsbeslut har barn- och utbildningsnämnden uppmärksammat att flera av de fristående förskolornas andel förskollärare inte ligger i nivå med kommunala förskolorna och den kommunala ambitionsnivån. Andel förskollärare anges i förhållande till totala personalbemanningen i barngrupp. Förskolechef, kök och städ personal etc. ingår inte i bemanning i barngrupp. Fristående förskolors genomsnitt andel förskollärare är 43 % av den totala bemanningen. I kommunal förskola är den genomsnittliga andelen 63 % förskollärare. Andelen förskollärare varierar mellan förskolorna. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott gav förvaltningen i uppdrag att förbereda ett ärende gällande att andelen förskollärare i fristående förskolor ska öka och vara samma som i den kommunala förskolan. Ambitionsnivån i den kommunala förskolan är att minst två av tre årsarbetare ska vara förskollärare. Beslutsunderlag Sammanställning andel förskollärare i fristående förskolor Information om ambitionsnivå andel förskollärare i fristående förskolor

190 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Övervägande Förvaltningen ser att andelen förskollärare i fristående förskolor inte är i nivå med de kommunala förskolorna och andelen ska öka för att säkerställa att uppdrag enligt skollag och läroplan kan fullföljas. Fristående förskolas ambitionsnivå ska vara samma som ambitionsnivån för kommunal förskola gällande andel förskollärare. Det innebär att minst två av tre årsarbetare ska vara förskollärare. Ekonomi och verksamhet Bidrag till fristående sker på lika villkor, vilket innebär att fristående förskolor tilldelas samma belopp som motsvarande kommunal verksamhet. Att öka andelen förskollärare utifrån ambitionsnivån är ett arbete som kräver en medvetenhet och en planering framåt över åren för att tillvarata tillfällen när vakanser uppstår. Tillgången på behöriga förskollärare är också en viktig faktor. Samråd Lokal samverkan sker. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Agneta Svenberg Chef förskoleverksamheten Protokollsutdrag Agneta Svenberg Eva Larsson Christina Svensson Fristående förskolor

191 Sammanställning andel förskollärare i fristående förskolor Sammanställningen bygger på skriftligen insamlade uppgifter från huvudman inför tillsynsbesöken under hösten Fristående förskolor Årsarbetare totalt Förskollärare Andel förskollärare Därutöver i barngrupp i procent i % i förhållande till Förskolechef anges i procent total bemanning i % i barngrupp Solkulla förskola ,0 30% Havsbris AB Fyrens förskola ,7 40% Pilgläntans förskola ,1 18% Kompassen ,1 70% Bikupans förskola ,9 30% Fastarps förskola ,0 30% Lerjans förskola ,8 23% *Rekrytering Fröets förskola ,7 10% Kullerbyttans förskola ,6 80% Varbergs Montessoriförskola ,0 50% Nyhemsskolan Förskolan Äpplet ,6 56% Påskbergets förskola AB ,6 60% Breareds förskola ,3 70% Montessoriskolan Lära för livet ,3 20% Västanvindens förskola ,7 65% Totalt ,15 *Rekrytering gjord, 100% förskollärare ytterligare f.o.m 6/6 I personalbemaningen totalt, samt även i andel förskollärare är inte tid för förskolechefsuppdraget inräknat. Det innebär att tid för förskolechefsuppdraget är utöver bemanning i barngrupperna. I fristående förskolors förskolechefsuppdrag omfattas i första hand det pedagogiska uppdraget. Ekonomi, barnkö, placeringar, fastighetsfrågor osv. är ofta fördelat på andra personer. I personalkoppoerativ fördelas det mellan styrelsen liksom i föräldrakooperativ. Beräkningen av vad som ingår i förskolechefsuppdraget varierar mellan de olika huvudmännen. Barn- och utbildningsförvaltningen Margareta Börjesson Utredare

192 PM 1 (1) Dnr: Diarienr Barn- och utbildningsförvaltning Margareta Börjesson, Till Huvudman för fristående förskola Information om ambitionsnivå av andel förskollärare i fristående förskolor Barn- och utbildningsnämnden har i samband med tillsynsbesluten uppmärksammat att andelen förskollärare i fristående förskolor inte är i nivå med de kommunala förskolorna. Barn- och utbildningsnämnden bedömer att andelen förskollärare på flera av fristående förskolorna inte är dimensionerad till det uppdrag som i enlighet med skollag och läroplan ska fullföljas. Barn- och utbildningsnämnden gav barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att ytterligare granska andelen förskollärare i fristående förskolor och att andelen förskollärare ska öka. Ambitionsnivån för fristående förskolor ska efter beslut i barn- och utbildningsnämnden vara samma som den kommunala förskolan. Ambitionsnivån i den kommunala förskolan är att minst två av tre årsarbetare i barngrupp ska vara förskollärare. Att öka andelen förskollärare utifrån ambitionsnivån är ett arbete som kräver en medvetenhet och en planering framåt över åren för att tillvarata tillfällen när vakanser uppstår. I samband med detta behöver förvaltningen uppgifter från enskild huvudman. Varje enskild huvudman ska till bun@varberg.se senast 30 maj inkomma med en plan hur ni avser att arbeta med att öka andelen förskollärare. Observera att det är en plan som efterfrågas, där ni anger er planering för hur och när åtgärder planeras ske. Fristående förskola som idag uppnår två av tre förskollärare besvarar endast fråga tre. Hur planerar ni på er fristående förskola att öka bemanning med behöriga förskollärare? Hur ser er tidsplan ut för att uppnå ambitionsnivå dvs. minst två av tre årsarbetare ska vara förskollärare. Ange planerad förändring av andel förskollärare per år från 2017 framåt i tid. Hur planerar fristående förskolan för att behålla andel förskollärare över tid? Utifrån de inkomna uppgifterna fortsätter arbetet. I kommande tillsyn kommer speciellt fokus att riktas till andelen förskollärare. Agneta Svenberg Verksamhetschef förskola POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se Barn- och utbildningsförvaltning TELEFAX WEBBPLATS Varberg

193 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 56 Dnr BUN 2017/0291 Uppdrag till förvaltningen angående andel förskollärare i fristående förskolor Beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar 1. ge förvaltningen i uppdrag att initiera ett ärende till kommande nämndssammanträde att andelen förskollärare i fristående förskolor ska öka. Förslag till beslut på sammanträdet Micael Åkesson (M) och Jeanette Qvist (S) yrkar följande: I samband med tillsynsbeslut fristående förskolor har barn- och utbildningsnämnden uppmärksammat att flera av de fristående förskolornas andel förskollärare inte ligger i nivå med de kommunala förskolorna. Arbetsutskottet ger förvaltningen i uppdrag att initiera ett ärende till kommande nämndssammanträde att andelen förskollärare i fristående förskolor ska öka. Beslutsordning Ordföranden ställer proposition på sitt eget förslag m.fl. och finner det antaget. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

194 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 16. Begäran om namn för ny förskola i Veddige Dnr: BUN 2017/0238 Handläggare: Emma Lundgren Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 54 Dnr BUN 2017/0238 Begäran om namn för ny förskola i Veddige Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden förslår kommunstyrelsen besluta att 1. ny förskola i Veddige får namnet Vidhöge förskola. Beskrivning av ärendet Kommunen hanterar namngivningsfrågor när det gäller att sätta namn på gator, vägar, byggnader med mera. I Varberg har kommunfullmäktige bemyndigat kommunstyrelsen att besluta i kommunala namnärenden. Dessa ärenden ska beredas av stadsbyggnadskontoret. Ärendet gäller namn för ny förskola i Veddige. Förskolan byggs på fastighet Veddige 33:6. Verksamhetschef förskola tillsammans med förskolechef har framfört önskemål om att ny förskola i Veddige som står färdig våren 2017 ska få namnet Vidhöge förskola. Nuvarande förskola heter Vidhöge förskola och den nya förskolan ligger lokaliserad vid samma plats som den gamla förskolan. Vidare ligger förskolan intill Vidhögeskolan och namnet Vidhöge förskola är därmed enhetligt med skolans namn. Beslutsunderlag Beslutsförslag Övervägande Barn- och utbildningsförvaltningen ser fördelar med att den nya förskolan heter Vidhöge förskola, då namnet är enhetligt med skolans namn.

195 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Emma Lundgren Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Begäran om namn för ny förskola i Veddige Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden förslår kommunstyrelsen att 1. Besluta att ny förskola i Veddige får namnet Vidhöge förskola Beskrivning av ärendet Kommunen hanterar namngivningsfrågor när det gäller att sätta namn på gator, vägar, byggnader med mera. I Varberg har kommunfullmäktige bemyndigat kommunstyrelsen att besluta i kommunala namnärenden. Dessa ärenden ska beredas av stadsbyggnadskontoret. Ärendet gäller namn för ny förskola i Veddige. Förskolan byggs på fastighet Veddige 33:6. Verksamhetschef förskola tillsammans med förskolechef har framfört önskemål om att ny förskola i Veddige som står färdig våren 2017 ska få namnet Vidhöge förskola. Nuvarande förskola heter Vidhöge förskola och den nya förskolan ligger lokaliserad vid samma plats som den gamla förskolan. Vidare ligger förskolan intill Vidhögeskolan och namnet Vidhöge förskola är därmed enhetligt med skolans namn. Övervägande Barn- och utbildningsförvaltningen ser fördelar med att den nya förskolan heter Vidhöge förskola, då namnet är enhetligt med skolans namn. Ekonomi och verksamhet Ingen påverkan för verksamhet och ekonomi. Samråd Samråd kommer ske i förvaltningens samverkansgrupp. Barn- och utbildningsförvaltningen

196 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Agneta Svenberg Verksamhetschef förskola Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Agneta Svenberg, barn- och utbildningsförvaltningen Linda Person, barn- och utbildningsförvaltningen

197 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 17. Begäran om namn för förskola på fastighet Bolmen 3 Dnr: BUN 2017/0138 Handläggare: Emma Lundgren Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 55 Dnr BUN 2017/0138 Begäran om namn för förskola på fastighet Bolmen 3 Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att 1. förskola på fastighet Bolmen 3 får namnet Bolmens förskola. Beskrivning av ärendet Kommunen hanterar namngivningsfrågor när det gäller att sätta namn på gator, vägar, byggnader med mera. I Varberg har kommunfullmäktige bemyndigat kommunstyrelsen att besluta i kommunala namnärenden. Dessa ärenden ska beredas av stadsbyggnadskontoret. Ärendet gäller namn för ny- och sammanbyggd förskola på Bolmen. Ny förskola uppförs på tomten Bolmen 3 och byggs samman med nuvarande Bolmens förskola. Verksamhetschef förskola tillsammans med förskolechef har framfört önskemål om att förskolan ska få namnet Bolmens förskola. Verksamheten ser det som positivt att namnet på förskolan speglar området den ligger i. Beslutsunderlag Beslutsförslag Övervägande Barn- och utbildningsförvaltningen ser fördelar med att den nya förskolan heter Bolmens förskola, då namnet speglar i vilket område som förskolan är belägen.

198 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Emma Lundgren Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Begäran om namn för förskola på fastighet Bolmen 3 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att 1. Besluta att förskola på fastighet Bolmen 3 får namnet Bolmens förskola. Beskrivning av ärendet Kommunen hanterar namngivningsfrågor när det gäller att sätta namn på gator, vägar, byggnader med mera. I Varberg har kommunfullmäktige bemyndigat kommunstyrelsen att besluta i kommunala namnärenden. Dessa ärenden ska beredas av stadsbyggnadskontoret. Ärendet gäller namn för ny- och sammanbyggd förskola på Bolmen. Ny förskola uppförs på tomten Bolmen 3 och byggs samman med nuvarande Bolmens förskola. Verksamhetschef förskola tillsammans med förskolechef har framfört önskemål om att förskolan ska få namnet Bolmens förskola. Verksamheten ser det som positivt att namnet på förskolan speglar området den ligger i. Övervägande Barn- och utbildningsförvaltningen ser fördelar med att den nya förskolan heter Bolmens förskola, då namnet speglar i vilket område som förskolan är belägen. Ekonomi och verksamhet Ingen påverkan för verksamhet och ekonomi. Samråd Samråd kommer ske i förvaltningens samverkansgrupp. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Agneta Svenberg Verksamhetschef förskola

199 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Agneta Svenberg, barn- och utbildningsförvaltningen Pia Ringborg Nilsson, barn- och utbildningsförvaltningen

200 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 18. Bosgårdsskolan investeringsobjekt Dnr: BUN 2017/0186 Handläggare: Emma Lundgren Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 40 Dnr BUN 2017/0186 Bosgårdsskolan investeringsobjekt Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna information avseende styrgruppsbeslut Bosgårdsskolan. Eva Pehrsson-Karlsson (C) deltar inte i beslutet. Förslag till beslut på sammanträdet Micael Åkesson (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutsordning Ordföranden ställer proposition på sitt eget förslag och finner det antaget. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden hemställde den 4 september 2013 till kommunstyrelsen att uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att genomföra en förstudie avseende om- och nybyggnation på Bosgårdsskolan (BUN 2013/0265). Förstudien beslutades i BUN i februari 2015 (BUN 2014/0748). I förstudien framgår att skolan ska dimensioneras för 720 elever. I det pågående projektet har det framkommit att antalet klassrum, ventilationskapacitet och arbetsplatser för personal inte kommer räcka till för en dimensionering om 720 elever. För att möta och klara framtida behov har en översyn av antalet klassrum, arbetsplatser och ventilationskapacitet gjorts. Merkostnaden för att åtgärda och säkerställa en skola med kapacitet för 720 elever har av Varbergs Fastighets AB beräknats till tkr, vilket är ~ 9 % över budget.

201 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Styrgruppen för Bosgårdsskolan beslutade vid styrgruppsmöte den 6 februari 2017 att godkänna föreslagen kostnadsökning om tkr som ligger inom ram för de 10 % som styrgruppen kan ta beslut om. Ny total investeringsvolym uppgår därav till tkr. Beslutsunderlag Beslutsförslag Signerat styrgruppsprotokoll Bosgårdsskolan Övervägande Enligt beslutsunderlag.

202 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Emma Lundgren Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Bosgårdsskolan investeringsobjekt Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna information avseende styrgruppsbeslut Bosgårdsskolan. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden hemställde den 4 september 2013 till kommunstyrelsen att uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att genomföra en förstudie avseende om- och nybyggnation på Bosgårdsskolan (BUN 2013/0265). Förstudien beslutades i BUN i februari 2015 (BUN 2014/0748). I förstudien framgår att skolan ska dimensioneras för 720 elever. I det pågående projektet har det framkommit att antalet klassrum, ventilationskapacitet och arbetsplatser för personal inte kommer räcka till för en dimensionering om 720 elever. För att möta och klara framtida behov har en översyn av antalet klassrum, arbetsplatser och ventilationskapacitet gjorts. Merkostnaden för att åtgärda och säkerställa en skola med kapacitet för 720 elever har av Varbergs Fastighets AB beräknats till tkr, vilket är ~ 9 % över budget. Styrgruppen för Bosgårdsskolan beslutade vid styrgruppsmöte den 6 februari 2017 att godkänna föreslagen kostnadsökning om tkr som ligger inom ram för de 10 % som styrgruppen kan ta beslut om. Ny total investeringsvolym uppgår därav till tkr. Beslutsunderlag Signerat styrgruppsprotokoll Bosgårdsskolan Övervägande Enligt beslutsunderlag. Ekonomi och verksamhet Ny total investeringsvolym uppgår till tkr och säkerställer en skola med kapacitet för 720 elever.

203 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Samråd Samråd har skett i projektet och i styrgrupp. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

204 Protokoll 1 (8) Objekt: VARBERGS KOMMUN Bosgårdsskolan Styrgruppsmöte Bosgårdsskolan Datum möte 1: Datum möte 2: Kallade: Anna-Karin Kvarnemar Stefan Berntsson Elisabeth Svennerstål Jonsson Stefan Tengberg Magnus Sjöberg Fredrik Damfeldt Katarina Lindh Beställarrepresentant, protokollförare Projektledare, föredragande av ärende Förvaltningschef Barn och Utbildning Ekonomidirektör Mark och exploateringschef Projektchef VF AB Fastighetschef Medverkar: Möte1 Möte2 X X X X X X X X X X X X 1 BESLUTSMÄSSIGHET Detta ärende förläggs till två tillfällen där första mötet är enbart föredragande av ärendet och inget beslut tas. Alla som var kallade till möte 2 var närvarande, mötet anses vara beslutsmässigt. 2 BESLUTSUNDERLAG Beslutad förstudie: KS 2013/ 0419 Beslut BUN klar förstudie: BUN 2014/ 0748 Bilaga 1: PPT Styrgrupp Bosgård

205 2.1 BAKGRUND PROJEKT Bosgårdsskolan, belägen i Tvååker, bedriver i dag skolverksamhet för årskurs F-9. Verksamheten bedrivs i tre olika skolbyggnader: Bosgårdsskolan, Kyrkskolan samt paviljongerna "Växthuset". Arbetsmiljöverket har identifierat och dokumenterat ett antal brister i de ovan nämnda paviljonger och kommunen har lovat att åtgärda dessa. Skolledningen på Bosgårdsskolan har i nuläget en problematik att få ihop arbetslagen på ett för verksamheten gynnsamt sätt, och önskar få alla delar i en och samma skolbyggnad. Bosgårdsskolan, som idag har ca 450 elever i det stora skolhuset och ca 150 elever som har sin hemvist i paviljongerna Växthuset eller Kyrkskolan utgör tillsammans ca 600 elever. Planerad ut- och ombyggnation möjliggör för ca 720 elever. 2.2 SYFTE/BAKGRUNDÄNDRING Mötets syfte är att ta beslut om utökad investeringsvolyrn för Bosgårdsskolan, om kostnaden ryms inom de 10% som styrgruppen kan ta beslut om. I annat fall får det skrivas fram ett ärende så att det så småningom kan tas ett beslut i kommunfullmäktige. Mötet är indelat i två tillfällen där första mötet är ett rent informationsmöte. Bakgrunden till ändringen från lagd budget är att det tidigt i projektet framkom att de 720 platserna som skolan dimensionerades för enligt förstudien inte skulle räcka till. Rummen dimensionerades för 24 personer och planen är idag att de skall rymma personer. Därutöver har kontorsplatserna behövts utökas. Den nya layouten är väl planerad tillsammans med verksamheten. Utöver utökat behov av ytor, påverkas totalkostnaden av högre kostnader i entreprenaden (byggkonjunktur), vilket prognos enligt bilaga 1 (Bild: Ny fördelning kostnader) har tagit höjd för. 2.3 DISKUSSION Möte 1: Katarina påminde om att det finns 750 tkr avsatta för rena underhållsåtgärder i befintlig byggnad, Stefan B uppdaterar sitt underlag med detta. Mötet diskuterade även avetablering av paviljongerna ("Växthuset"), de 4ootkr som är avsatta räcker till rivning. Om en flytt behövs kommer det att kosta mer, men troligtvis finns det inget behov varför rivning föredras. Stefan B påtalade även att det inte finns med garantiavsättning i beslutad kalkyl. Möte2: Stefan har justerat siffrorna efter kontroll, och merkostnaden över prognos är beräknad till 5470 tkr, vilket är,...,9% över budget. Då finns inga avsatta medel för reserv/risker och indexering utan dessa har fått gå till totalen. Dock ser Stefan att det finns både risker och möjligheter (se slide 9, sid 8) som i princip kompenserar ut varandra, så detta känns inte som ett problem i dagsläget. Elisabeth poängterade att det finns andra skolprojekt som ligger under planerad budget, och att hänsyn borde tas till den totala hyresvolyrnen för barn- och fritidsförvaltningen, vilket mötet instämde i. Ett beslut om omfördelning av kostnader skulle dock behövas tas i fullmäktige. 2

206 Med den planerade nya internhyresmodellen behöver gamla hyror justeras. Detta påverkar Bosgårdsskolan positivt, och innebär trots utökad investeringsvolym på billigare hyra än planerat efter ombyggnationen (7 397 tkr/år jämfört med tkr/år). Nuvarande hyra är tkr/år. 3 BESLUT Inget beslut togs på möte 1. Möte 2: Mötet beslutar föreslagen kostnadsökning på 5470 tkr med motivering att framtaget elevunderlag inför projektering var underestimerat och skolan skall byggas om för att klara framtid behov, och kostnadsökningen ryms inom den 10 % som styrgruppen kan ta beslut om (,.,9% över lagd budget). Hyran påverkas även positivt av den planerade justeringen av internhyresmodellen. 1:a möte granskat av Stefan Berntsson Juster~t 179Ji13 ~-~-!~ Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Barn och Utbildning Projektledare VFAB 3

207 Bilaga 1 s,tyrgrup;p BOSGARD,SSKOLAN - VARBERGS KOMMUN SKANSKA Bosgårdskolan ritning förstudie~! ~1?~.~ H" i,,, i,' l'',l.'- r:.'; ~;:;~~~,~ ~~,,~~~:. : ~.. ~ 4

208 Bosgårdsskolan ritning projektering..,-- Förändringar från förstudie. Utökat kot!ltolr$p!atser. Från 4 tm 8. Plan 2 apparatrum 169,Skvm. U~ökat med 3 klassrum, 314,Skwm. Ökade pers-011antalfrum. förstudie 24/kiass, Om projek:terad till: f-3 32, ,

209 Ökade produktionskostnader ut över förstudie. 169_.5kvm plan 2 314,51:.vm nya klassrum mm. ökade person antal VFAB kostnader "fot: 2.S43tkr 688Btkr 1524tkr 3.S6tkr 113ll tkr ( Projektdirektiv. Totala investerings.volymen Total budget VFAB 61800tkr tkr varav produktion tkr VFAB 5775 tkr reserv/risker 52.00tkr Total budget SUK 4775tkr varav index 3800 tkr garantiav. 250 tkr konstnärligut. 100 tkr budgetreserv 625 tkr 6

210 65687tkr 3567tkr 5200 tkr) / /' ~/"' Sj>,..-qf~psmOte Rosgårds.skolan '-"~...,;,; 111 UJ ~F.astlgheu -... ~.. _~, Ny fördelning kostnader. Total budget VFAB tkr Tidigare SUK Tidigare SUK Tidigare SUK varav produktion tkr VFAB 3541 tkr (reserv/risker 5200 tkr) (index 3800 tkr) (konstnärliidjl. 100 tkr) (budgetreserv 625 tkr) Total budget SUK Ny total investeringsvolym. 250 tkr garantiavsättning tkr (tidigare 61800, ökning 5470 tkr) Styrgruppsmöte Bosgårdsskolao 7

211 Budget risker och möjligheter i projektet. Risker: 921 tkr Möjligheter: 887 tkr rot: -34 tkr ( Paviljonger ingår 400 tkr. Skötsel/service under garantitid ingår ej. Storkök Tot: ca 1000 tkr 8

212 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 19. Uppföljning av förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 15 oktober 2016 Dnr: BUN 2017/0230 Handläggare: Gunvor Lindqvist Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 57 Dnr BUN 2017/0230 Uppföljning av förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 15 oktober 2016 Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna uppföljningen av förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 15 oktober Beskrivning av ärendet En mätning av antalet inskrivna barn, omsorgstimma och personal den 15 oktober 2016 har gjorts. Mätningen avser 50 kommunala och 15 fristående förskolor, 19 kommunala och 3 fristående fritidshem samt kommunal pedagogisk omsorg och fristående pedagogisk omsorg. Beslutsunderlag Beslutsförslag Uppföljning av barn och personal i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem

213 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Gunvor Lindqvist Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 15 oktober 2016 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna uppföljningen av förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 15 oktober Beskrivning av ärendet En mätning av antalet inskrivna barn, omsorgstimma och personal den 15 oktober 2016 har gjorts. Mätningen avser 50 kommunala och 15 fristående förskolor, 19 kommunala och 3 fristående fritidshem samt kommunal pedagogisk omsorg och fristående pedagogisk omsorg. Beslutsunderlag Uppföljning av barn och personal i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Gunvor Lindqvist Administrativ handläggare förskola Protokollsutdrag Administrativ handläggare förskola

214 Uppföljning av barn och personal i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Förskola och pedagogisk omsorg Kommunal förskola 15/ / / Jmf 2015/2016 Kommentar Totalt antal inskrivna barn * varav under 3 år * varav 3 år och uppåt * Andel "15-timmarsbarn" 19,6% 16,4% 18,4% Antal årsarbetare 427,8 428,0 449,7 21,7 ** Barn/årsarbetare 5,6 5,6 5,3-0,4 ** Vistelsetid *** Planerad vistelsetid Tempus *** Faktisk vistelsetid Tempus *** Differens mellan planerad och faktisk tid Vistelsetid/barn 31,5 31,1 *** Faktisk vistelsetid/barn Tempus 25,0 *** Vistelsetid/barn exkl barn i allmän förskola 36,6 35,3 *** Vistelsetid/barn exkl barn i allmän förskola Tempus 29,09 *** Fristående förskola 15/ / / Jmf 2015/2016 Kommentar Totalt antal inskrivna barn * varav under 3 år * varav 3 år och uppåt * Andel "15-timmarsbarn" 13,7% 13,2% 14,5% Antal årsarbetare Saknas 129,7 136,4 7 ** Barn/årsarbetare Saknas 5,3 4,9-0 Vistelsetid *** Vistelsetid/barn 32,5 32,2 32,6 0 Vistelsetid/barn exkl barn i allmän förskola 36,1 35,5 36,0 1 Kommunal pedagogisk omsorg 15/ / / Jmf 2015/2016 Kommentar Totalt antal inskrivna barn * varav under 3 år fr o m 3 år och uppåt Antal årsarbetare 9,00 6,00 5,00-1 Barn/årsarbetare 5,0 4,8 4,4 Fristående pedagogisk omsorg 15/ / / Jmf 2015/2016 Kommentar Totalt antal inskrivna barn * varav under 3 år fr o m 3 år och uppåt Antal dagbarnvårdare Barn/årsarbetare - 4,00 4,50 Summering förskola o. pedagogisk omsorg 15/ / / Totalt antal inskrivna barn Framräknat platsbehov Differens * Kommentar till antalet inskrivna barn: Antalet inskrivna barn har minskat i samtliga verksamheter. Den största åldersgruppen, barn födda 2010, har gått över till förskoleklass. Fristående pedagogisk omsorg, Ek och lek barnomsorg har fördubblat antalet dagbarnvårdare och därmed också tagit in fler barn.

215 Uppföljning av barn och personal i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem ** Kommentar till antal årsarbetare Varbergs kommun erhöll riktad statsbidrag för att minska barngruppernas storlek. *** Kommentar till schematid De kommunala förskolorna använder ett nytt system för vårdnadshavarna för inrapportering av schema. Där hämtas också den faktiska närvarotiden. De fristående förskolorna använder sig inte av detta system, vilket innebär att schematiden är den genomsnittliga som är inrapporterad till ProCapita. Vårdnadsbidrag 15/ / / Antal barn Vårdnadsbidraget fasas ut för att helt upphöra Möjligheten att ansöka om vårdnadsbidrag upphörde Antal barn folkbokförda i Vbg enligt KIR 15/ / / Kommentar 1 år år år år år Täckningsgrad av andel folkbokförda 15/ / / Jmf 2015/2016 Kommentar 1 år 46,5% 50,2% 48,9% -1,4% *** 2 år 91,9% 91,4% 91,3% -0,2% *** 3 år 95,8% 97,5% 96,9% -0,6% *** 4 år 98,4% 98,9% 99,1% 0,2% 5 år 97,3% 99,6% 98,1% -1,5% *** *** Kommentar till täckningsgraden Täckningsgraden har minskat något för samtliga åldersgrupper utom 4-åringar, barn födda Fritidshem Kommunala fritidshem 15/ / / Jmf 2015/2016 Kommentar Totalt antal inskrivna barn **** Vistelsetid ***** Planerad vistelsetid Tempus ***** Faktisk vistelsetid Tempus ***** Differens mellan planerad och faktisk tid Vistelsetid/barn 14,9 15,5 ***** Vistelsetid/barn Tempus 12,8 ***** Antal årsarbetare Saknas 98,2 111,2 13 Barn/årsarbetare Saknas 27,3 25,8-2 Fristående fritidshem 15/ / / Jmf 2015/2016 Kommentar Totalt antal inskrivna barn **** Totalt vistelsetid ***** Vistelsetid/barn 14,5 14,7 15,7 ***** Antal årsarbetare Saknas 4,8 5,6 Barn/årsarbetare Saknas 23,4 25,0 ****Kommentar till antalet inskrivna barn:

216 Uppföljning av barn och personal i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Antalet inskrivna barn på fritidshemmen har ökat med totalt 208 barn. Barn födda 2010, 6-åringar är den största åldersgruppen som nu börjat förskoleklass. Det innebär att antalet barn i fritidshem ökat markant. ***** Kommentar till schematid De kommunala förskolorna använder ett nytt system för vårdnadshavarna för inrapportering av schema. Där hämtas också den faktiska närvarotiden. De fristående förskolorna använder sig inte av detta system, vilket innebär att schematiden är den genomsnittliga som är inrapporterad till ProCapita. Antal barn folkbokförda i Varberg enligt KIR15/ / / år år år år år år år Täckningsgrad (andel folkbokförda i verksam15/ / / år 84,7% 87,1% 88,4% 7 år 86,2% 87,8% 88,9% 8 år 84,6% 86,5% 86,4% 9 år 89,6% 76,2% 80,4% 10 år 39,4% 41,0% 41,5% 11 år 8,1% 10,4% 11,5% 12 år 0,9% 1,7% 2,4%

217 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 20. Barn- och utbildningsförvaltningens handlingsplan mot bakgrund av medarbetarundersökningen 2016 Dnr: BUN 2017/0227 Handläggare: Lars Karlsson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 58 Dnr BUN 2017/0227 Barn- och utbildningsförvaltningens handlingsplan mot bakgrund av medarbetarundersökningen 2016 Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. notera information angående handlingsplan mot bakgrund av medarbetarundersökningen Beskrivning av ärendet Under 2016 har en kommungemensam medarbetarundersökning genomförts. Medarbetarundersökningen genomfördes i form av en enkät där resultatet analyserats och handlingsplaner upprättats på respektive arbetsplats, på verksamhetsnivå samt för förvaltningen som helhet (tidsplan för arbetet framgår av bilaga 2). På barn- och utbildningsförvaltningen svarade 1460 medarbetare på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på cirka 72 %. I relation till motsvarande undersökning 2014 har förvaltningens resultat som helhet förbättrats inom de flesta områdena. Efter analys av medarbetarundersökningen på övergripande nivå har förvaltningsledningen i samverkan med huvudskyddsombuden och förvaltningens samverkansgrupp valt att arbeta vidare med följande fokusområden: Arbetet med att förebygga och hantera upplevda trakasserier/mobbning/kränkningar. Arbetssituationen för chefer och arbetsbelastningen generellt för medarbetare. En relativt hög andel av medarbetarna upplever att de har svårt att hinna med arbetet under normal arbetstid. Särskilt uppmärksamma lärare praktiskt/estetiska ämnen som inom flera områden (ledarskap, arbetsmiljö, arbetsplatsutveckling,

218 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) kompetensutveckling och upplevda trakasserier) har ett sämre resultat i medarbetarundersökningen jämfört med En övergripande handlingsplan har upprättas mot bakgrund av fokusområdena (handlingsplanen framgår av bilaga 1) och genomförande av aktiviteter påbörjas omedelbart. Förvaltningens handlingsplan lämnas till personalkontoret senast för sammanställning på kommunnivå och en första uppföljning sker i samband med delårsrapporten Beslutsunderlag Beslutsförslag Bilaga 1 - Övergripande handlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen utifrån medarbetarundersökningens resultat 2016 Bilaga 2 - Barn- och utbildningsförvaltningens tidsplan för analys av medarbetarundersökningen 2016 och utarbetande av handlingsplaner

219 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Lars Karlsson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningens handlingsplan mot bakgrund av medarbetarundersökningen 2016 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. anta handlingsplan mot bakgrund av medarbetarundersökningen Beskrivning av ärendet Under 2016 har en kommungemensam medarbetarundersökning genomförts. Medarbetarundersökningen genomfördes i form av en enkät där resultatet analyserats och handlingsplaner upprättats på respektive arbetsplats, på verksamhetsnivå samt för förvaltningen som helhet (tidsplan för arbetet framgår av bilaga 2). På barn- och utbildningsförvaltningen svarade 1460 medarbetare på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på cirka 72 %. I relation till motsvarande undersökning 2014 har förvaltningens resultat som helhet förbättrats inom de flesta områdena. Efter analys av medarbetarundersökningen på övergripande nivå har förvaltningsledningen i samverkan med huvudskyddsombuden och förvaltningens samverkansgrupp valt att arbeta vidare med följande fokusområden: Arbetet med att förebygga och hantera upplevda trakasserier/mobbning/kränkningar. Arbetssituationen för chefer och arbetsbelastningen generellt för medarbetare. En relativt hög andel av medarbetarna upplever att de har svårt att hinna med arbetet under normal arbetstid. Särskilt uppmärksamma lärare praktiskt/estetiska ämnen som inom flera områden (ledarskap, arbetsmiljö, arbetsplatsutveckling, kompetensutveckling och upplevda trakasserier) har ett sämre resultat i medarbetarundersökningen jämfört med En övergripande handlingsplan har upprättas mot bakgrund av fokusområdena (handlingsplanen framgår av bilaga 1) och genomförande av aktiviteter påbörjas omedelbart. Förvaltningens handlingsplan lämnas till personalkontoret senast för sammanställning på kommunnivå och en första uppföljning sker i samband med delårsrapporten Beslutsunderlag Bilaga 1 - Övergripande handlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen utifrån medarbetarundersökningens resultat 2016

220 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Bilaga 2 - Barn- och utbildningsförvaltningens tidsplan för analys av medarbetarundersökningen 2016 och utarbetande av handlingsplaner Samråd Analys av medarbetarundersöknings resultat och utarbetande av handlingsplan på förvaltningsnivå har skett i samarbete mellan förvaltningsledningen och huvudskyddsombuden/förvaltningens samverkansgrupp vid möten 6 december och 18 januari. Samverkan avseende handlingsplanen har genomförts 15 februari och 22 februari. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Lars Karlsson Administrativ chef Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

221 Barn- och utbildningsförvaltningen Bilaga 1 - Övergripande handlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen utifrån medarbetarundersökningens resultat 2016 Enhet: Barn och utbildningsförvaltningen Ansvarig chef: Elisabeth Svennerstål Jonsson, förvaltningschef Handlingsplanen upprättad (datum): Beslutad i FSG Redovisa enhetens handlingsplan mot bakgrund av medarbetarundersökningens resultat. Ange max tre områden som ni skall fokusera på med beslutade aktiviteter i prioritetsordning. Fokusområde från enkäten Beslutade aktiviteter Tid för genomförande Arbetet med att förebygga och hantera upplevda trakasserier/ mobbning/ kränkningar. Antalet fall där medarbetare upplevt mobbing/kränkningar/trakasserier från elever och vårdnadshavare har ökat och måste stävjas som en del av god arbetsmiljö. Tydliggöra barn- och utbildningsförvaltningens förväntningar på kommunikation och tillgänglighet för chefer och medarbetare till vårdnadshavare. Utveckla barn- och utbildningsförvaltningens övergripande förväntningar avseende vad vårdnadshavare bör ansvara för i barn och elevers Ansvarig 2016/2017 Ledningsgruppen BUF med stöd av kommunikatör Våren 2017 Ledningsgruppen BUF med stöd av kommunikatör Uppföljning I samband med årlig uppföljning av SAM Medarbetarundersökning 2018

222 Barn- och utbildningsförvaltningen förhållningssätt till vuxna och varandra samt att tydliggöra vårt uppdrag. Informera om förväntningar enligt ovanstående på varje förskola/skola tillsammans med föräldrar/barn och elever. Terminsstart hösten -17 Rektor/förskole chef Kränkning/trakasserier/mobbning måste identifieras och hanteras på arbetsplatsen. Stöd till chefer/medarbetare som upplever sig kränkta. Utveckla stöd med insatser för att stärka samtliga medarbetare för att kunna hantera då kränkning, trakasserier och mobbning uppstår. Våren 2017 Respektive chef med stöd av HR och KHÄ Årligen vid uppföljning av SAM Kommunikation och bemötande. Bevakning av kränkningar på sociala medier. Löpande Kommunikatör Barn- och utbildningsnämnden tar beslut om ny mångfaldsplan i februari Mångfaldsplanen beskriver såväl förslag på åtgärder från arbetsgivaren som den enskilde medarbetaren. Våren 17 Beslut i BUN Årligen vid uppföljning av SAM

223 Barn- och utbildningsförvaltningen 58 % av chefer upplever att de inte har en rimlig arbetsbelastning och 42 % upplever inte att de har tillräckliga resurser att kunna utföra ett bra arbete för verksamheten och arbetsmiljön. Fortsatt genomförande av aktiviteter enligt handlingsplan upprättad efter Arbetsmiljöverkets inspektion 2016 avseende arbetssituationen för skolledare. Handlingsplanen omfattar: Tillgänglig och relevant service (ex ITsupport) Fortsatt översyn av organisation och ansvar Fortsatt implementering av beslutstöd Hypergene Översyn och utveckling av administrativt stöd och processer i samband med införande av gemensam Kundservice Komplettering av ledningsresurs vid exempelvis rektorsutbildning. Utvecklande av chefsförsörjningsprogram Internt utvecklingsprogram ledare Föra en dialog med BUN och inför 2018 lägga fram plan för chefsförsörjning med utvecklade förutsättningar för ledarskapet. Enligt tidigare upprättad handlingsplan. Åtgärder påbörjade 2016 och fortsätter under 2017 Respektive ansvarig chef Årligen vid uppföljning av SAM samt enligt tidigare upprättad handlingsplan. Tydliggöra förväntningar på kommunikation och tillgänglighet för chefer och medarbetare.

224 Barn- och utbildningsförvaltningen En relativt hög andel 36 % av medarbetarna upplever hög arbetsbelastning och att de har svårt att hinna med arbetet under normal arbetstid. Utvecklingsarbete med stöd av kommunhälsan vad den enskilde medarbetaren/arbetslaget/enheten behöver synliggöra, medvetandegöra för att skapa möjligheter att utveckla arbetssituationen VC med stöd av KHÄ Medarbetarundersökning 2018 Belastningsergonomi utbildning i förskola, fritidshem och särskola under Löpande VC med stöd av KHÄ Sunt arbetslivs insatser på enhet och övergripande. Särskilt uppmärksamma lärare praktiskt/estetiska ämnen som inom flera områden (ledarskap, arbetsmiljö, arbetsplatsutveckling, kompetensutveckling och upplevda trakasserier) har ett sämre resultat i medarbetarundersökningen jämfört med Kommunhälsan tillsammans med HR konsulter får i uppdrag att genomföra fördjupade intervjuer med grupper av lärare inom praktiskt/estetiska ämnen. Intervjuerna återkopplas till ledningsgrupp för att utifrån resultatet upprätta handlingsplan med specifika åtgärder. Våren HR med stöd av KHÄ

225 Barn- och utbildningsförvaltningen Förslag till fokusområden för Varbergs kommun (prioritera max 2 områden) Chefers arbetsbelastning och arbetssituation Trakasserier/mobbning och kränkning av medarbetare Kortfattad beskrivning I lednings och styrningsstrategi tydliggöra vilka förutsättningar respektive chef måste tilldelas för att kunna genomföra uppdraget. Ett tydligt ställningstagande från politisk och kommunal ledning, som står upp för anställda i Varbergs Kommun. Ett tydligt ställningstagande som visar vad Varbergs Kommun förväntar sig av sina medborgare i dialog med verksamheten. Övergripande kommunikationsenhet behöver intensifiera arbetet med att aktivt bearbeta och motverka kränkningar på nätet.

226 (2), Bilaga 2 - Barn- och utbildningsförvaltningens tidsplan för analys av medarbetarundersökningen 2016 och utarbetande av handlingsplaner Tid Omfattning Ansvarig Gemensam presentation av resultatet av medarbetarundersökningen samt hur resultatet kan tolkas. Utlämning av resultat till respektive chef. Instruktion för hur arbetet med analys och framtagning av handlingsplan skall genomföras i respektive arbetslag Presentation av resultat, analys och utarbetande av handlingsplan inom respektive enhet/verksamhet vid APT eller motsvarande Analys av medarbetarundersökningens resultat på förvaltningsnivå med huvudskyddsombuden Senaste tidpunkt för inlämning av respektive enhets handlingsplan till verksamhetschef Fortsatt analys av medarbetarundersökningens resultat på förvaltningsnivå i FSG/Skyddskommitté Redovisning i FSG/skyddskommittén av handlingsplan på förvaltningsnivå. Kommunhälsan deltar Beslut i FSG/skyddskommitté om handlingsplan på förvaltningsnivå Övergripande analys av resultatet av medarbetarundersökningen redovisas i ÅR Godkänd av BUN Redovisning i BUN av handlingsplan på förvaltningsnivå. Kommunhälsan deltar. Medarbetarkraft och Personalkontoret Respektive chef Förvaltningschefen Respektive rektor/förskolechef/ avdelningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef/ administrativ chef Förvaltningschef/ Administrativ chef POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun TELEFAX WEBBPLATS

227 (2) Fel! Hittar inte referenskälla. Mars-april 2017 Överenskommelse med kommunhälsan avseende särskilda insatser Senaste tidpunkt för inlämning av handlingsplan på förvaltningsnivå till personalkontoret. Augusti 2017 Redovisning av handlingsplan på förvaltningsnivå samt planerade och genomförda åtgärder i samband med DÅR 2017 Administrativ chef Administrativ chef Förvaltningschef/ Administrativ chef

228 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 21. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - fysisk arbetsmiljö 2016 Dnr: BUN 2016/0533 Handläggare: Lars Karlsson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 59 Dnr BUN 2016/0533 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - fysisk arbetsmiljö 2016 Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende fysisk arbetsmiljö Beskrivning av ärendet Den fysiska arbetsmiljön vid respektive arbetsplats undersöks löpande och vid arbetsplatsträffar (APT) samt i lokal samverkan. Fysisk arbetsmiljörond genomförs en gång per år och ska ske före inplanerat skyddskommittémöte i samverkansgruppen (FSG). Vid arbetsmiljöronden medverkar chef, skyddsombud samt medarbetarna. Vid behov medverkar även arbetsmiljöingenjör och/eller ergonom på Kommunhälsan. Vid en fysisk skyddsrond undersöks bland annat arbetsplatsens utformning, brandsäkerhet, buller, ergonomi och inomhusklimat. Vid skyddsronden ska protokoll föras och en handlingsplan upprättas mot bakgrund av identifierade och bedömda risker. Åtgärder enligt handlingsplanen genomförs vid respektive arbetsplats. Om något är trasigt eller saknas och som borde finnas i fastigheten görs en felanmälan till fastighetsägaren. Behov av akuta verksamhetsanpassningar görs löpande. I annat fall anmäls behov av anpassningar två gånger per år. Eventuella investeringsäskanden görs i samband med lokalförsörjningsarbetet. Sammanställningar avseende identifierade brister avseende den fysiska arbetsmiljön i förskolans, grundskolans och gymnasiets lokaler utarbetas och presenteras för förvaltningens skyddskommitté och för Barn- och utbildningsnämnden. Sammanställningen bygger på rektorers och förskolechefers registrerade skyddsrondsprotokoll och rapporter enligt rutinerna för årlig

229 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Fortfarande saknas protokoll/rapport från några förskolor/skolor. Beslutsunderlag Beslutsförslag Bilaga 1 fysisk arbetsmiljö på förskolor Bilaga 2 fysisk arbetsmiljö på grundskolor Bilaga 3 fysisk arbetsmiljö på PS Övervägande Identifierade brister avseende den fysiska arbetsmiljön i förskolor, grundskolor och på gymnasieskolan framgår av upprättade skyddsrondsprotokoll samt av den sammanfattande analys som respektive chef inrapporterat inom ramen för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det finns brister avseende att registrera skyddsrondsprotokollen enligt dokumenthanteringsplanen varför en del underlag saknas i de bifogade sammanställningarna. Implementering av rutinerna för årlig uppföljning kommer att fortsätta under Av sammanställningarna i bilaga 1-3 framgår övergripande vad som rapporterats som brister i den fysiska arbetsmiljön. Bristerna inom respektive område exemplifieras. Sammanställningarna innehåller inga detaljer kring den aktuella situationen på respektive arbetsplats. En detaljerad sammanställning av inrapporterade skyddsrondsprotokoll finns att tillgå. För att åtgärda bristerna i den fysiska arbetsmiljön har handlingsplaner upprättats och genomförs. Störst problem har inrapporterats från förskolorna Applagården, Håstensgården, Rundgården, Snickerns och Söderlyckan. Problemen är kända sedan tidigare och åtgärder är beslutade och under genomförande. Serviceförvaltningen arbetar med att upprätta underhållsplaner för fastigheter, något som har saknats tidigare, vilket bedöms skapa förutsättningar för att minska arbetsmiljöproblem långsiktigt.

230 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2016/ Handläggare: Lars Karlsson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) - fysisk arbetsmiljö 2016 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende fysisk arbetsmiljö 2016 Beskrivning av ärendet Den fysiska arbetsmiljön vid respektive arbetsplats undersöks löpande och vid arbetsplatsträffar (APT) samt i lokal samverkan. Fysisk arbetsmiljörond genomförs en gång per år och ska ske före inplanerat skyddskommittémöte i samverkansgruppen (FSG). Vid arbetsmiljöronden medverkar chef, skyddsombud samt medarbetarna. Vid behov medverkar även arbetsmiljöingenjör och/eller ergonom på Kommunhälsan. Vid en fysisk skyddsrond undersöks bland annat arbetsplatsens utformning, brandsäkerhet, buller, ergonomi och inomhusklimat. Vid skyddsronden ska protokoll föras och en handlingsplan upprättas mot bakgrund av identifierade och bedömda risker. Åtgärder enligt handlingsplanen genomförs vid respektive arbetsplats. Om något är trasigt eller saknas och som borde finnas i fastigheten görs en felanmälan till fastighetsägaren. Behov av akuta verksamhetsanpassningar görs löpande. I annat fall anmäls behov av anpassningar två gånger per år. Eventuella investeringsäskanden görs i samband med lokalförsörjningsarbetet. Sammanställningar avseende identifierade brister avseende den fysiska arbetsmiljön i förskolans, grundskolans och gymnasiets lokaler utarbetas och presenteras för förvaltningens skyddskommitté och för Barn- och utbildningsnämnden. Sammanställningen bygger på rektorers och förskolechefers registrerade skyddsrondsprotokoll och rapporter enligt rutinerna för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Fortfarande saknas protokoll/rapport från några förskolor/skolor. Beslutsunderlag Bilaga 1 fysisk arbetsmiljö på förskolor Bilaga 2 fysisk arbetsmiljö på grundskolor Bilaga 3 fysisk arbetsmiljö på PS

231 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Övervägande Identifierade brister avseende den fysiska arbetsmiljön i förskolor, grundskolor och på gymnasieskolan framgår av upprättade skyddsrondsprotokoll samt av den sammanfattande analys som respektive chef inrapporterat inom ramen för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det finns brister avseende att registrera skyddsrondsprotokollen enligt dokumenthanteringsplanen varför en del underlag saknas i de bifogade sammanställningarna. Implementering av rutinerna för årlig uppföljning kommer att fortsätta under Av sammanställningarna i bilaga 1-3 framgår övergripande vad som rapporterats som brister i den fysiska arbetsmiljön. Bristerna inom respektive område exemplifieras. Sammanställningarna innehåller inga detaljer kring den aktuella situationen på respektive arbetsplats. En detaljerad sammanställning av inrapporterade skyddsrondsprotokoll finns att tillgå. För att åtgärda bristerna i den fysiska arbetsmiljön har handlingsplaner upprättats och genomförs. Störst problem har inrapporterats från förskolorna Applagården, Håstensgården, Rundgården, Snickerns och Söderlyckan. Problemen är kända sedan tidigare och åtgärder är beslutade och under genomförande. Serviceförvaltningen arbetar med att upprätta underhållsplaner för fastigheter, något som har saknats tidigare, vilket bedöms skapa förutsättningar för att minska arbetsmiljöproblem långsiktigt. Samråd Fysisk arbetsmiljörond har genomförts av chef tillsammans med skyddsombud på respektive arbetsplats. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Lars Karlsson Administrativ chef Protokollsutdrag

232 PM 1 (2) Dnr: Diarienr Barn- och utbildningsförvaltning Mikael Rosén Bilaga 1 - Fysisk arbetsmiljö på förskolor 2016 Inledning Förskolechefer har sammanställt den fysiska arbetsmiljön på sina enheter. Delvis bygger analysen på vad som kommit fram under skyddsronder. Sammanställning av information från skyddsronder För förskolor ser sammanställningen av information från skyddsrondsprotokoll 2016 ut som följande med exempel till några av rubrikerna. I många protokoll tas med fel som med en fungerande underhållsplan skulle ha åtgärdats. Även direkta felanmälningar är med på skyddsrondsprotokollen. I första diagrammet visas fördelning av påpekanden av byggnadsfaktorer från skyddsronder i förskolor 2016 och i andra diagrammet antal påpekanden av olika arbetsmiljöfaktorer. Exempel från några av rubrikerna i diagrammen Belysning Påpekandena om för dålig belysning gäller såväl inne som ute. Buller Ofta störande ventilationsljud och verksamhetsljud som förstärks av brister i byggnadsakustiken. Pedagogiska åtgärder är inte alltid lösningen. Skaderisker Staket och grindar har brister men också vattensamlingar på utegårdarna är riskabla. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se Barn- och utbildningsförvaltning TELEFAX WEBBPLATS Varberg

233 2 (2) Dnr: Diarienr Annat + Övriga arbetsmiljöfaktorer Här finns behov av solskydd och av staket för att avdela utegårdarna så att personalen ska kunna få överblick över barnen. Många utemiljöer är dåligt underhållna. Brandskydd Kommentarerna gäller utrymning, brandvarnare och brandsläckare. Fall-/halkrisker Halkbekämpningen vintertid med snöröjning och sandning kommenteras. Trafik Problemen med parkering vid lämning och hämtning, trafikflöden utanför förskolans område och snöröjning och halkbekämpning vintertid. Arbetsställningar/ergonomi Arbetsställningar/ergonomi handlar ofta om hjälpmedel kring skötborden och andra moment där lyft och böjda ryggar kan förekomma. Smittorisk Här kommenteras rutiner vid olika smittor. Personlig skyddsutrustning Behov av plasthandskar, kräkväska, hörselskydd och arbetskläder nämns. Ytterligare från förskolechefers SAM-analys Förskolor som planeras att ersättas av nybyggnation Till informationen från skyddsronder ska läggas byggnadsbrister på äldre förskolor som planeras att ersättas av nybyggnation. Inga större underhållsåtgärder har gjorts de senare åren och inte mycket görs nu heller. Mycket är eftersatt och den dåliga miljön påverkar personalen. Brister är exempelvis ventilation som låter och dålig ljudmiljö även i övrigt, radiatorer som inte fungerar, besvärande lukt, äldre sämre belysning, dåliga hygienutrymmen, dåligt med utrymme för samtal samt brister i personalrum. Även i utemiljön släpar underhåll och andra åtgärder efter. Den fysiska miljön måste upprätthållas trots att alla vet att förskolan inte ska vara kvar, så länge vi är där. Åtgärder För att komma till rätta med brister i inomhusmiljön kommer under 2017 rutinerna att förbättras vad det gäller felanmälan och underhåll. Dessutom finns fortsatt möjligheter att ansöka om miljöförbättrande åtgärder.

234 PM 1 (3) Dnr: Diarienr Barn- och utbildningsförvaltning Mikael Rosén Bilaga 2 - Fysisk arbetsmiljö på grundskolor 2016 Inledning Grundskolerektorer har sammanställt den fysiska arbetsmiljön på skolorna. Delvis bygger analysen på vad som kommit fram under skyddsronder. Sammanställning av information från skyddsronder För grundskolor ser sammanställningen av information från skyddsrondsprotokoll 2016 ut enligt nedan med exempel till några av rubrikerna. I många protokoll tas fel med som med en fungerande underhållsplan skulle ha åtgärdats regelbundet. Även direkta felanmälningar är med på skyddsrondsprotokollen. I första diagrammet visas fördelning av påpekanden av byggnadsfaktorer från skyddsronder i skolor 2016 och i andra diagrammet antal påpekanden av olika arbetsmiljöfaktorer. Exempel från några av rubrikerna i diagrammen Belysning Dålig belysning finns såväl inne som ute. Även lampor som tänds för sent eller släcks för fort vållar problem. Buller Buller avser ventilationsljud, för dålig isolering mellan rum och verksamhetsljud som förstärks av otillräckliga ljudabsorbenter. Pedagogiska åtgärder räcker inte alltid. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se Barn- och utbildningsförvaltning TELEFAX WEBBPLATS Varberg

235 2 (3) Dnr: Diarienr Klimat Som konstateras på en skola: kallt ute = kallt inne. För varmt inne beror enligt protokollen på att det är för mycket folk i rummet eller på solinstrålning. Luftföroreningar Dålig lukt men också matos kan störa och dålig ventilation ger problem. En orsak kan vara att ventilationen startas för sent eller stängs av för tidigt. Övriga arbetsmiljöfaktorer + Annat Svårigheter att komma åt vid lokalvård, klotter, att befintliga bänkar inte alltid svarar mot elevers behov och undermåliga vitvaror i hemkunskap tas upp liksom lösa armaturer i uppehållsrum, att elementskydd saknas, vattensamlingar på gården och trång utemiljö. Trafik Problem är parkeringsplatser som är för få, för små, eller saknas för funktionshindrade och för mopeder. Trafikmiljön är osäker i anslutning till skolstart eller dess slut, t ex. vid korsning mellan cykelväg och bilväg eller vid busshållplats. Brandskydd Kommentarerna gäller olika aspekter på utrymning. Fall-/halkrisker Här tas upp att barn springer in i varandra eller in i en dörr som plötsligt öppnas, hala klinkergolv samt halkbekämpning vintertid. Skaderisker Tunga dörrar som stängs snabbt är skaderisker liksom vassa kanter. Arbetsställningar/ergonomi Oergonomiska arbetsplatser och dåliga stolar besvärar personal och elever. Personlig skyddsutrustning Utbildning i första hjälpen, HLR och brand saknas liksom förbandsmateriel. Kemikalier Osäkerhet kring förteckning av kemikalier, skyddsblad och nya beteckningar. Ytterligare från grundskolerektorers SAM-analys I idrotten på flera skolor efterfrågas duschväggar av eleverna. En skola behöver översyn utifrån tillgänglighet och på en skola bedöms inte miljön vara anpassad för yngre elever.

236 3 (3) Dnr: Diarienr Åtgärder På flera skolor har anpassningar förbättrat t ex. ljudmiljöer och möjligheten att ansöka om anpassningar finns kvar. Rutiner kring felanmälan och underhåll kommer att förbättras under 2017.

237 PM 1 (2) Dnr: Diarienr Barn- och utbildningsförvaltning Mikael Rosén Bilaga 3 - Fysisk arbetsmiljö på Peder Skrivares skola 2016 Inledning För att förbättra uppföljning och rapportering av PS:s systematiska arbetsmiljöarbete har årsprocessen reviderats och förtydligats under Arbetsmiljöarbetets årshjul måste följas i högre grad och riskbedömningar och handlingsplaner vid organisationsförändringar ska förbättras. Under 2017 fortsätter arbetet med att implementera de nya rutinerna. Rektorerna på gymnasieskolan har sammanställt den fysiska arbetsmiljön på sina enheter enligt nedan. Delvis bygger analysen på vad som kommit fram under skyddsronder. Vidtagna åtgärder På Rosenfredsskolan pågår byte av alla fönster och arbetet ska klart senast Ett tidigare teaterförråd har gjorts om till instrumentförråd. För att förbättra arbetssituationen lägger numera lärare för förstaspråk inte sina schema själva och de tjänstgör på så få skolor som möjligt. (Enheten för nyanlända och modersmål.) Ventilationsfel i hus 8 har åtgärdats. Elevskåp har omfördelats med mindre trängsel som följd i hus 1. Lokalvårdens brister på grund av ökad belastning har åtgärdats i hus 1. Behov av åtgärder Kemi- och bildsalar Kemikalieförteckningar och säkerhetsföreskrifter för kemi- och bildsalar ska kompletteras och uppdateras. Rökning Genom förbättrad skyltning motverkas att besökande röker på Rosenfredsskolans skolgård och rökarna hänvisas till askfat utanför skolgården. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan bun@varberg.se Barn- och utbildningsförvaltning TELEFAX WEBBPLATS Varberg

238 2 (2) Dnr: Diarienr Samordningsansvar Arbetsmiljösamordningsansvaret vid arbeten med externa utövare måste förbättras eftersom det blev glapp när elektriker inte färdigställt sitt arbete. På grund av detta fick verksamhet i hus 4 stoppas. Städning Ansamling av material som inte används ska undvikas och ska istället slängas. Röjning och städning bör ske. Trångboddhet Trångboddhet, som kan lösas om och när hyresgäster flyttar ut men lärare i hus 1 saknar arbetsplatser med möjlighet till arbetsro. Antalet personer och luftmängderna stämmer inte alltid överens. Upprustning lokaler Elevvården har problem på grund av dålig ljudklassning och kan därför inte arbeta ostört. Ny beklädnad av tak och golv i Tolken på grund av att ytorna idag medför dammansamling. Inbyggnad av elcentraler i hus 3, hus 4 och Tolken. En vägg i hus 5 behöver underhåll. Skyltning behövs i industriprogrammets verkstadslokaler i hus 3. Serviceförvaltningen undersöker och åtgärdar avvikande lukt i hus 9. Rosenfredsskolan Luftfuktare har provats i en sal på Rosenfredsskolan och effekten utvärderas innan någon mer sal kan få det.

239 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 22. Uppföljning handlingsplan skolledares arbetssituation Dnr: BUN 2016/0365 Handläggare: Lars Karlsson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 60 Dnr BUN 2016/0365 Uppföljning handlingsplan skolledares arbetssituation Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna uppföljning av handlingsplan och åtgärder avseende skolledares arbetssituation. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade att anta svar till Arbetsmiljöverket angående inspektionen av barn- och utbildningsförvaltningen Av svaret till Arbetsmiljöverket framgick bland annat en riskbedömning och handlingsplan för åtgärder kring skolledarnas arbetssituation. Barn- och utbildningsförvaltningen fick samtidigt i uppdrag av barn- och utbildningsnämnden att kontinuerligt och senast i april 2017 ge en återkoppling av vidtagna åtgärder enligt handlingsplanen. Beslutsunderlag Beslutsförslag Övervägande I samband med undersökningen av skolledarnas arbetssituation genomfördes riskbedömning som låg till grund för handlingsplanen. En del åtgärder enligt den beslutade handlingsplanen påbörjades omedelbart medan andra är av mer långsiktig karaktär och fortfarande i planeringsfas. Samtidigt med upprättandet av handlingsplanen genomfördes kommunens medarbetarundersökning för Analysen av medarbetarundersökningen förstärker den bild av skolledarnas arbetssituation som framkommit tidigare varvid behovet av de framtagna

240 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) åtgärderna i handlingsplanen bekräftades. En enkel lägesbeskrivning avseende genomförda och pågående aktiviteter redovisas nedan. Vidtagna åtgärder syftar naturligtvis till att få positiva effekter såväl på kort som på längre sikt. Resultatet följs upp löpande i dialog mellan verksamhetschef och skolledare. En objektiv mätning av resultatet genomförs i form av medarbetarundersökningen 2018 samt i någon mån i samband med psykosocial skyddsrond Åtgärder Säkerställa att "en väg in" till service fungerar (främst ITsupport och annan support från serviceförvaltningen) Översyn av organisation och rektors ansvar (antal verksamheter, underställda medarbetare och antal elever) för att skapa bättre förutsättningar för ett hållbart ledarskap Upprättande, fastställande och implementering av ny krisplan. Rutiner för riskbedömning hot och våld utvecklas och förtydligas som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Införande av nytt beslutsstöd som också medför förändrat arbetssätt. Översyn och utveckling av administrativa processer och rutiner samt skoladministratörers och gemensamma stödresursers fördelning, uppgifter och kompetens. Införande av kommungemensam kundservice. Status Förvaltningen för en kontinuerlig dialog med serviceförvaltningen för att utveckla supporten. Genomfördes Totalt var utökningen i grundskolan 4,2 rektorstjänster höstterminen 16. På gymnasieskolan har biträdande rektorer tillförts på de 3 största enheterna. Enhet 4 har delats i 2 enheter med en rektor för varje. Ny krisplan antagen Rutiner utarbetade och fastställda Tillämpas enligt årshjulet för det systematiska arbetsmiljöarbetet första gången hösten Hypergene infört. Fortsatt utveckling med nya möjligheter till uppföljning och analys pågår. Arbetet pågår. Ny organisation inklusive kommungemensam kundservice införs jan-feb I samband med detta sker översyn och utveckling av administrativa processer.

241 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Kapacitetsförstärkning på ledningsnivå exempelvis vid rektorsutbildning. Medel reserverade i budget. Internt utvecklingsprogram för ledare. Att utveckla sitt ledarskap och förmågan att vara chef utifrån individuella förutsättningar. Tydliggöra förväntningarna på tillgänglighet för rektorer och hur detta kan hanteras genom att utveckla rutiner/praktiska tips Genomförande och analys av medarbetarenkät. Uppföljning av rektorernas arbetsmiljö. Klart. Tillämpningen är något olika i grundskolan jämfört med gymnasieskolan. Ledarutvecklingsprogram framtaget och kommer att genomföras med start 2017 parallellt med de ledarutvecklingsinsatser som redan pågår. Manual framtagen och implementerad hösten 2016 Analys genomförd hösten Handlingsplaner upprättade på samtliga ledningsnivåer.

242 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2016/ Handläggare: Lars Karlsson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Uppföljning handlingsplan skolledares arbetssituation Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna uppföljning av handlingsplan och åtgärder avseende skolledares arbetssituation. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade att anta svar till Arbetsmiljöverket angående inspektionen av barn- och utbildningsförvaltningen Av svaret till Arbetsmiljöverket framgick bland annat en riskbedömning och handlingsplan för åtgärder kring skolledarnas arbetssituation. Barn- och utbildningsförvaltningen fick samtidigt i uppdrag av barn- och utbildningsnämnden att kontinuerligt och senast i april 2017 ge en återkoppling av vidtagna åtgärder enligt handlingsplanen. Övervägande I samband med undersökningen av skolledarnas arbetssituation genomfördes riskbedömning som låg till grund för handlingsplanen. En del åtgärder enligt den beslutade handlingsplanen påbörjades omedelbart medan andra är av mer långsiktig karaktär och fortfarande i planeringsfas. Samtidigt med upprättandet av handlingsplanen genomfördes kommunens medarbetarundersökning för Analysen av medarbetarundersökningen förstärker den bild av skolledarnas arbetssituation som framkommit tidigare varvid behovet av de framtagna åtgärderna i handlingsplanen bekräftades. En enkel lägesbeskrivning avseende genomförda och pågående aktiviteter redovisas nedan. Vidtagna åtgärder syftar naturligtvis till att få positiva effekter såväl på kort som på längre sikt. Resultatet följs upp löpande i dialog mellan verksamhetschef och skolledare. En objektiv mätning av resultatet genomförs i form av medarbetarundersökningen 2018 samt i någon mån i samband med psykosocial skyddsrond 2017.

243 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Åtgärder Säkerställa att "en väg in" till service fungerar (främst ITsupport och annan support från serviceförvaltningen) Översyn av organisation och rektors ansvar (antal verksamheter, underställda medarbetare och antal elever) för att skapa bättre förutsättningar för ett hållbart ledarskap Upprättande, fastställande och implementering av ny krisplan. Rutiner för riskbedömning hot och våld utvecklas och förtydligas som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Införande av nytt beslutsstöd som också medför förändrat arbetssätt. Översyn och utveckling av administrativa processer och rutiner samt skoladministratörers och gemensamma stödresursers fördelning, uppgifter och kompetens. Införande av kommungemensam kundservice. Status Förvaltningen för en kontinuerlig dialog med serviceförvaltningen för att utveckla supporten. Genomfördes Totalt var utökningen i grundskolan 4,2 rektorstjänster höstterminen 16. På gymnasieskolan har biträdande rektorer tillförts på de 3 största enheterna. Enhet 4 har delats i 2 enheter med en rektor för varje. Ny krisplan antagen Rutiner utarbetade och fastställda Tillämpas enligt årshjulet för det systematiska arbetsmiljöarbetet första gången hösten Hypergene infört. Fortsatt utveckling med nya möjligheter till uppföljning och analys pågår. Arbetet pågår. Ny organisation inklusive kommungemensam kundservice införs jan-feb I samband med detta sker översyn och utveckling av administrativa processer.

244 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Kapacitetsförstärkning på ledningsnivå exempelvis vid rektorsutbildning. Medel reserverade i budget. Internt utvecklingsprogram för ledare. Att utveckla sitt ledarskap och förmågan att vara chef utifrån individuella förutsättningar. Tydliggöra förväntningarna på tillgänglighet för rektorer och hur detta kan hanteras genom att utveckla rutiner/praktiska tips Genomförande och analys av medarbetarenkät. Uppföljning av rektorernas arbetsmiljö. Klart. Tillämpningen är något olika i grundskolan jämfört med gymnasieskolan. Ledarutvecklingsprogram framtaget och kommer att genomföras med start 2017 parallellt med de ledarutvecklingsinsatser som redan pågår. Manual framtagen och implementerad hösten 2016 Analys genomförd hösten Handlingsplaner upprättade på samtliga ledningsnivåer. Samråd Samråd sker i förvaltningssamverkan. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Lars Karlsson Administrativ chef

245 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 23. Intern kontroll - Arbetsmiljöplan Dnr: BUN 2017/0226 Handläggare: Lars Karlsson Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 61 Dnr BUN 2017/0226 Intern kontroll - Arbetsmiljöplan Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna uppföljning av arbetsmiljöplan enligt internkontrollplan. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsförvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete genomförs i enlighet med arbetsmiljöföreskriften för systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), Varbergs kommuns styrdokument - Arbetsmiljöarbete i Varbergs kommun samt Barn- och utbildningsnämndens arbetsmiljöhandbok och arbetsmiljöplan. Efter Arbetsmiljöverkets inspektion av barn- och utbildningsförvaltningens arbetsmiljöarbete 2016 kompletterades arbetsmiljöhandboken med ett årshjul för årlig uppföljning och rapportering av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den interna kontrollen av arbetsmiljöarbetet har genomförts i form av att samtliga chefer tillsammans med respektive skyddsombud utvärderat det interna systematiska arbetsmiljöarbetet vid respektive arbetsplats med stöd av ett frågeformulär och där slutsatserna därefter inrapporterats enligt rutinerna i det nya årshjulet. Efter påminnelse saknas emellertid fortfarande ett fåtal rapporter. Frågeformuläret besvarades i samband med en gemensam utbildning avseende arbetsmiljöföreskriften för organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) i september/oktober och rapporterna skulle vara inlämnade till respektive verksamhetschef senast Beslutsunderlag Beslutsförslag

246 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Övervägande Det systematiska arbetsmiljöarbetet bedöms överlag fungera tillfredsställande även om det varierar i kvalitet mellan olika arbetsplatser. Arbetet genomförs i samverkan mellan chef och medarbetare vid APT, i lokal samverkan och med stöd av medarbetarsamtal. Därutöver genomförs protokollförda skyddsronder. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har utvärderats och analyserats med stöd av den gemensamma medarbetarundersökningen. Generellt sett framkommer ett antal utvecklingsområden avseende genomförandet av det systematiska arbetsmiljöarbetet som kräver fortsatt uppmärksamhet: Behov av kompletterande utbildning för chefer och skyddsombud avseende genomförande av det systematiska arbetsmiljöarbetet Behov av fortsatt implementering av rutinerna för årlig rapportering och uppföljning Vidareutveckling av instruktioner och verktyg för att underlätta arbetsmiljöarbetet för chefer och medarbetare Genomförande av riskbedömningar med anledning av hot och våld, inrapporterade olycksfallstillbud och arbetsskador samt vid andra identifierade risker i arbetsmiljön Registrering av skyddsrondsprotokoll och riskbedömningar i enlighet med dokumenthanteringsplanen Kontroll av att upprättade handlingsplaner genomförs

247 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2017/ Handläggare: Lars Karlsson Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämnden Intern kontroll - Arbetsmiljöplan Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna uppföljning av arbetsmiljöplan enligt internkontrollplan. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsförvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete genomförs i enlighet med arbetsmiljöföreskriften för systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), Varbergs kommuns styrdokument - Arbetsmiljöarbete i Varbergs kommun samt Barn- och utbildningsnämndens arbetsmiljöhandbok och arbetsmiljöplan. Efter Arbetsmiljöverkets inspektion av barn- och utbildningsförvaltningens arbetsmiljöarbete 2016 kompletterades arbetsmiljöhandboken med ett årshjul för årlig uppföljning och rapportering av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den interna kontrollen av arbetsmiljöarbetet har genomförts i form av att samtliga chefer tillsammans med respektive skyddsombud utvärderat det interna systematiska arbetsmiljöarbetet vid respektive arbetsplats med stöd av ett frågeformulär och där slutsatserna därefter inrapporterats enligt rutinerna i det nya årshjulet. Efter påminnelse saknas emellertid fortfarande ett fåtal rapporter. Frågeformuläret besvarades i samband med en gemensam utbildning avseende arbetsmiljöföreskriften för organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) i september/oktober och rapporterna skulle vara inlämnade till respektive verksamhetschef senast Övervägande Det systematiska arbetsmiljöarbetet bedöms överlag fungera tillfredsställande även om det varierar i kvalitet mellan olika arbetsplatser. Arbetet genomförs i samverkan mellan chef och medarbetare vid APT, i lokal samverkan och med stöd av medarbetarsamtal. Därutöver genomförs protokollförda skyddsronder. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har utvärderats och analyserats med stöd av den gemensamma medarbetarundersökningen. Generellt sett framkommer ett antal utvecklingsområden avseende genomförandet av det systematiska arbetsmiljöarbetet som kräver fortsatt uppmärksamhet: Behov av kompletterande utbildning för chefer och skyddsombud avseende genomförande av det systematiska arbetsmiljöarbetet Behov av fortsatt implementering av rutinerna för årlig rapportering och uppföljning

248 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Vidareutveckling av instruktioner och verktyg för att underlätta arbetsmiljöarbetet för chefer och medarbetare Genomförande av riskbedömningar med anledning av hot och våld, inrapporterade olycksfallstillbud och arbetsskador samt vid andra identifierade risker i arbetsmiljön Registrering av skyddsrondsprotokoll och riskbedömningar i enlighet med dokumenthanteringsplanen Kontroll av att upprättade handlingsplaner genomförs Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Lars Karlsson Administrativ chef

249 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 24. Psynk projektet - slutrapportering Dnr: BUN 2014/0069 Handläggare: Lovisa Sandberg Ronan Dokument: Protokollsutdrag från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott BUN AU 62 Dnr BUN 2014/0069 Psynk projektet - slutrapportering Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna Psynk-projektets slutrapport 2. föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta om överföring av resterande projektmedel, tkr, att nyttjas under 2017 och 2018 enligt beskrivning under Ekonomi och verksamhet. Beskrivning av ärendet Psynk har varit ett övergripande projekt med syfte att synkronisera samhällets alla insatser för barn och unga mellan 0-20 år som har, eller riskerar att drabbas av, psykisk ohälsa. Psynkprojektet i Varberg pågick under tre år från fram till Psynkprojektet skulle svara upp till de av kommunfullmäktige fastslagna strategiska målinriktningarna: - Andelen ungdomar med behov av insatser ska minska med 20% - Andelen unga med ofullständigt slutbetyg ska minska med 20% jämfört med Psynk-projektet har bestått av fem delprojekt. Be right Back (BRB) - en verksamhet som riktar sig till elever mellan år, som är helt frånvarande från undervisningen och där det behövs extraordinära anpassningar. Mångkulturellt centrum - för ett effektivt och likvärdigt mottagande som ger förutsättningar till integration i samhället för ett bättre nyttjande av gemensamma resurser.

250 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Skolfam - ett projekt för att förbättra familjehemsplacerade barns skolgång och ge dem bättre möjligheter som vuxna. Steget vidare/kommunens aktivitetsansvar (KAA) vänder sig till ungdomar mellan 16 och 20 år som varken är i studier eller arbete och därmed omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Ökat välmående och minskat utanförskap för barn och unga, en samverkans grupp med syfte att främja inkludering och stärka såväl psykisk som fysisk hälsa för barn och ungdomar i Varbergs kommun Beslutsunderlag Beslutsförslag Bun 2014/0069-5, Psynk slutrapport samt tillhörande bilaga 1 och 2 Övervägande Gemensamt för samtliga delprojekt är att de lyfter samverkan mellan förvaltningar och övriga aktörer som en framgångsfaktor, att synkronisera tillgängliga resurser och tillsammans verka för att minska ohälsa för barn och ungdomar. Genom samverkan och tydlig kommunikation upplevs delprojekten har hittat verktyg för att bättre kunna möta barn och ungdomars behov. Vi ser också att det bör finnas samverkansrutiner nedtecknade i respektive förvaltnings reglemente. Delprojekten ökade i intensitet under framför allt 2015 och 2016 och samtliga förvaltningar kan konstatera att insatserna varit framgångsrika. Behovet av fortsatta medel/ sociala investeringsfonder är nödvändigt för att skapa förutsättningar för att öka välmående och minska utanförskap hos våra barn och unga i kommunen.

251 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Dnr: BUN 2014/ Handläggare: Lovisa Sandberg Ronan Dokument: Beslutsförslag till barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Psynk projektet - slutrapportering Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna Psynk-projektets slutrapport 2. föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta om överföring av resterande projektmedel, tkr, att nyttjas under 2017 och 2018 enligt beskrivning under Ekonomi och verksamhet. Beskrivning av ärendet Psynk har varit ett övergripande projekt med syfte att synkronisera samhällets alla insatser för barn och unga mellan 0-20 år som har, eller riskerar att drabbas av, psykisk ohälsa. Psynkprojektet i Varberg pågick under tre år från fram till Psynkprojektet skulle svara upp till de av kommunfullmäktige fastslagna strategiska målinriktningarna: - Andelen ungdomar med behov av insatser ska minska med 20% - Andelen unga med ofullständigt slutbetyg ska minska med 20% jämfört med Psynk-projektet har bestått av fem delprojekt. Be right Back (BRB) - en verksamhet som riktar sig till elever mellan år, som är helt frånvarande från undervisningen och där det behövs extraordinära anpassningar. Mångkulturellt centrum - för ett effektivt och likvärdigt mottagande som ger förutsättningar till integration i samhället för ett bättre nyttjande av gemensamma resurser. Skolfam - ett projekt för att förbättra familjehemsplacerade barns skolgång och ge dem bättre möjligheter som vuxna. Steget vidare/kommunens aktivitetsansvar (KAA) vänder sig till ungdomar mellan 16 och 20 år som varken är i studier eller arbete och därmed omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret.

252 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Ökat välmående och minskat utanförskap för barn och unga, en samverkans grupp med syfte att främja inkludering och stärka såväl psykisk som fysisk hälsa för barn och ungdomar i Varbergs kommun Beslutsunderlag Bun 2014/0069-5, Psynk slutrapport samt tillhörande bilaga 1 och 2 Övervägande Gemensamt för samtliga delprojekt är att de lyfter samverkan mellan förvaltningar och övriga aktörer som en framgångsfaktor, att synkronisera tillgängliga resurser och tillsammans verka för att minska ohälsa för barn och ungdomar. Genom samverkan och tydlig kommunikation upplevs delprojekten har hittat verktyg för att bättre kunna möta barn och ungdomars behov. Vi ser också att det bör finnas samverkansrutiner nedtecknade i respektive förvaltnings reglemente. Delprojekten ökade i intensitet under framför allt 2015 och 2016 och samtliga förvaltningar kan konstatera att insatserna varit framgångsrika. Behovet av fortsatta medel/ sociala investeringsfonder är nödvändigt för att skapa förutsättningar för att öka välmående och minska utanförskap hos våra barn och unga i kommunen. Ekonomi och verksamhet Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Kultur- och fritidsnämnden önskar överföra tkr till 2017 och tkr till 2018 att fördelas enligt nedan. Be Right Back (BRB) Be right back verksamheten innebär en kostnad på tkr. Utöver detta vill Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Kultur- och fritidsnämnden komplettera Be Right Back med egna yrkeskompetenser från respektive driftsbudget och vidga projektet att omfatta fler verksamheter och utöka projektets målgrupp till år. Att BRB fortsätter som ett samverkansprojekt på olika nivåer mellan Social-, Kultur- och fritids- och Barn- och utbildningsförvaltning, ses som ett fortsatt utvecklings- och förbättringsområde som kan leda till framgång för BRBs målgrupp. Be right back avses ingå i ordinarie verksamhet. Skolfam 400 tkr används till att fortsätta arbetet med familjehemsplacerade barn och ungdomar i samarbete med Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Kultur- och fritidsnämnden. En specialpedagog ska stödja i arbetet. Låga eller ofullständiga betyg är en riskfaktor, som ofta leder till sämre livsvillkor i vuxen ålder (Social rapport, 2010). Det är nödvändigt och av stor betydelse att myndigheter samverkar och har ett gemensamt ansvar för de barn som är placerade i familjehem.

253 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) Övergångar och inkludering 300 tkr används för att stärka övergångar mellan grundskola och gymnasieskola och därmed komplettera Steget vidare. Målgruppen, ungdomar år som inte studerar eller arbetar, efterfrågar ett individanpassat stöd med ett helhetsperspektiv och enkla kontaktvägar in mot myndigheter och andra samhällsaktörer. Detta kräver en helhetssyn och god samverkan mellan olika insatser för att uppsatta mål ska bli hållbara över tid. En ökad satsning för att säkra övergång skola-arbetsmarknad ökar anställningsbarheten som i sin tur underlättar inkludering. Samråd Samverkan i respektive samverkansgrupp. Barn- och utbildningsförvaltningen Elisabeth Svennerstål Jonsson Förvaltningschef Protokollsutdrag Kultur- och fritidsförvaltningen Socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen

254 Slutrapport 1 (18) Dnr: Diarienr Psynk samverkansprojekt mot psykisk ohälsa

255 2 (18) Dnr: Diarienr Innehåll Uppdrag Psynk... 3 Mål och insatser... 3 Ekonomi... 3 Mångkulturellt Centrum... 4 Behov av fortsatt insats... 5 Skolfam... 5 Nuläge...6 Behov av fortsatt insats... 8 Steget vidare/kaa (Kommunens aktivitetsansvar)... 9 Nuläge Behov av fortsatt insats Ökat välmående och minskat utanförskap för barn och unga - samverkansgrupp i Varberg Behov av fortsatt insats BRB Be Right Back (Steget före) Nuläge Behov av fortsatt insats Slutsats Psynk... 16

256 3 (18) Dnr: Diarienr Uppdrag Psynk För att möta utvecklingen av den psykiska hälsan startade Varbergs kommun ett treårigt samarbetsprojekt i samverkan mellan Socialförvaltningen, Barn och utbildningsförvaltningen och Kultur och Fritidsförvaltningen. Projektet blev PSYNK, som står för synkronisering av insatser för barn och ungas psykiska hälsa. Med PSYNK skapades en Varbergsmodell i syfte att främja hälsa och förebygga ohälsa hos barn och ungdomar mellan 0-22 år. Riskområden och specifika målgrupper identifierades, prioriterades och beslut togs av projektets styrgrupp. Projektet mål är att få ett förbättrat arbetssätt kring barn och ungas hälsa som på sikt ska leda till att barn och unga i Varberg mår bättre vilket beräknas minska kostnaderna för samhället. Efter projekttiden skall de arbetssätt och modeller som antagits och provats kunna användas inom ramen för en social investeringsfond (Varbergsfond). Mål och insatser Psynkprojektet skulle svara upp till de av kommunfullmäktige fastslagna strategiska målinriktningarna: Andelen ungdomar med behov av insatser ska minska med 20% Andelen unga med ofullständigt slutbetyg ska minska med 20% jämfört med För att nå dit skapades övergripande samordningsinsatser som förenades i en Varbergsmodell, gemensam för Socialförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det arbetet innebar att: Identifiera riskområden/grupper Inventera befintliga verksamhetsområden Prioritera behovsområden att satsa på Psynkprojektet i Varberg pågick under tre år från fram till Ekonomi Se bilaga 2

257 4 (18) Dnr: Diarienr Psynk projektet har bestått av olika delprojekt. Dessa redovisas nedan. Mångkulturellt Centrum För att möta behovet av en effektiv och likvärdig integration startade Varbergs kommun projektet Mångkulturellt Centrum i samverkan mellan socialförvaltning, barn- och utbildningsförvaltning samt kultur- och fritidsförvaltning. Projektet skulle bidra till att det stöd och den hjälp som samhället kan erbjuda målgruppen, från skola, socialtjänst och kultur och fritid, var synkroniserat, strukturerat, lätt att hitta samt ges i rätt tid. Projektet skulle svara upp till kommunens målinriktning "Fokus på välfärdens kärna" och till verksamhetsidén utifrån visionen: "Vi skall förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar" Det övergripande målet för projektet var att utveckla ett mångkulturellt centrum som bidrar till bättre mottagande och integration av ensamkommande flyktingbarn, nyanlända och asylsökande barn och unga mellan 0-22 år och deras familjer i Varbergs kommun. Projektet skulle bidra till ett effektivt och likvärdigt mottagande som ger förutsättningar till integration i samhället vilket på sikt blir ett bättre nyttjande av gemensamma resurser och öka livskvaliteten för målgruppen. Projektet skulle synkroniseras med integrationsplanen för Varbergs Kommun. Genomförda aktiviteter Se bilaga 1 Utvärdering Efter genomförd omvärldsanalys samt utvärdering har flera framgångsfaktorer för ett lyckat inkluderingsarbete kunnat identifieras. Dessa är: Att ha en väg in för alla nyanlända i kommunen. Flera kommuner, exempelvis Alingsås och Linköping, har med framgång samlat alla myndigheter som den nyanlände måste ha kontakt med under etableringsprocessen, tillsammans med kommunens inkluderingsansvariga, under ett tak. Att hitta enkla vägar till information t.ex. via IT-stöd. Det finns appar som samlar all samhällsinformation inklusive kommens egen information, som nyanlända behöver. Detta finns på svenska kombinerat med flera olika språk.

258 5 (18) Dnr: Diarienr Fadderverksamhet i olika former skapar kontaktytor och relationer som underlättar och snabbar på integrationsprocessen. Aktiviteter och möta svenska språket och samhället så fort som möjligt. Exempelvis genom praktikplatser i förvaltningar och företag. Samarbete med civilsamhället. Att samordna och underlätta. God tillgång till hälsovård då många lider av depressioner och trauman vilket fördröjer inkluderingsprocessen. Att bygga nätverk och tidigt få känsla av sammanhang (KASAM). Att lära sig demokrati och jämställdhet. Att få starka mammor (och pappor) ger starka barn. Kartläggning av en nyanländ människas väg in i vårt samhälle. Kvalitetssäkring. Att ha koll på vilken effekt insatserna har genom riktade enkäter, intervjuer, fokusgrupper. Hindrar kontraproduktiva insatser. Tydlighet i strukturer och rutiner. Samarbete kommunenarbetsförmedlingen Kontinuitet i relationer. Snabbar på inkluderingsprocessen. Såsom Introduktionsguider. Behov av fortsatt insats Projekt Mångkulturellt Centrum avslutades i ursprunglig form den 31:a december Aktiviteter och framgångsfaktorer lyftes till inkluderingsstrategen och integrationssamordnaren. Dåvarande resurs om 300 tkr till Kultur och Fritidsförvaltningen fortsatte med aktivitetsplanering tillsammans med inkluderingsstrategen under Mångkulturellt centrum övergår i kommunens övergripande inkluderingsarbete och fortsatta insatser sker inom denna verksamhet. Skolfam Både svenska och internationella studier visat att barn som växer upp i familjehem generellt lämnar skolan med betydligt lägre betyg än sina jämnåriga. Låga eller

259 6 (18) Dnr: Diarienr ofullständiga betyg är en riskfaktor, som ofta leder till sämre livsvillkor i vuxen ålder (Social rapport, 2010). Det är nödvändigt och av stor betydelse att myndigheter samverkar och har ett gemensamt ansvar för de barn som är placerade i familjehem. Många kommuner i Sverige, och de flesta kommunerna i Halland, är redan igång med samverkan kring familjehemsplacerade barns skolgång. Syftet med projektet är att förbättra familjehemsplacerade barns skolgång och ge dem bättre möjligheter som vuxna. Projektmål För att förbättra familjehemsplacerade barns skolresultat krävs kompetens och kunskap från både skola och familjehemsvård i ett nära samarbete med barn, familjehem och föräldrar. Projektmålet innebär: Att öka förutsättningarna för förbättrade skolresultat Att utveckla en arbetsorganisation och ett arbetssätt som framöver möjliggör motsvarande arbetssätt för hela gruppen familjehemsplacerade barn Det förslag som ursprungligen tagits fram av en tvärprofessionell arbetsgrupp var i linje med det nationella Skolfam. Projektet startade och bestod av 0.75% specialpedagog och 0,75 % skolpsykolog anställda av BUF samt 0,25 % socialsekreterare, 0,25 % familjehemssekreterare och 0,5 projektledare anställda av socialförvaltningen. På konsultbasis fanns också kultur- och fritidsförvaltningen med i projektet. Under projektets första halvår lades en bas för arbetet utifrån den manual som Skolfam innebär. Skolpsykolog, specialpedagog, familjehemssekreterare och socialsekreterare arbetade tillsammans med projektledare med information, kunskapsinhämtande och inte minst ett samgående utifrån de olika professionerna. Initialt var det samma socionomer som deltog i projektet för att skapa en trygg bas som sedan kunde implementeras i hela familjehemsgruppen om 10 socionomer. Runt varje familjehemsplacerat barn som ingick i projektet skapades sedan ett team med barnets utsedda socialsekreterare, familjehemssekreterare samt specialpedagog och psykolog. Nuläge Under 2016 har Skolfam-arbetet fortsatt. Några nya barn har inte startas upp då projektet saknat nödvändig personal.

260 7 (18) Dnr: Diarienr Utöver arbetet enligt Skolfam-modellen har socialtjänstens personal tillsammans med specialpedagogen fortsatt att arbeta för att stärka de placerade barnens skolgång. Pedagogen i samarbete med barnets socialsekreterare och familjehemssekreterare har haft gemensamma skolmöten för flera placerade barn. Ytterligare möten är inbokade. Pedagogens roll har varit att vara en brygga mellan socialtjänst och skola. Det enskilda barnets behov styr arbetet framåt. Pedagogen medverkar på familjehemsgruppens veckomöten för att föra in skolperspektivet i ärendediskussion och planering. Stora ansträngningar har gjorts för att få metoden att fungera. Metodens krav på en kontinuitet med fyra yrkeskompetenser i samarbete har dock inte gått att upprätthålla. De barn som har ingått i Skolfam och där en första kartläggning och uppföljningar är gjorda kommer att få skriftlig information om att Skolfam avslutas. Nationella såväl som internationella forskningen har visat att familjehemsplacerade barn generellt har sämre studieresultat och uppnår lägre utbildningsnivå än andra barn. Utbildning är den enskilda faktor som är allra viktigast för hur det går för placerade barn senare i livet. Statistik för 2016 Familjehemsplacerade barn och ungdomar inkl. ensamkommande barn (ej medräknat kortare jourplaceringar) Totalt antal placerade i kommunen utanför kommunen under året 77 barn 28 barn 49 barn Institutionsplacerade barn och ungdomar (ej medräknat kommunens egna institutioner för ensamkommande barn eller barnboende LSS) 9 barn och ungdomar Kritiska punkter

261 8 (18) Dnr: Diarienr Socialstyrelsen och Skolverket har identifierat åtta kritiska punkter under barnets placeringstid. De kritiska punkterna handlar om skärningspunkter där parternas ansvar korsar varandra.( Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar 2013) Inför placering Under placering Inför avslut 1. Samordning 5. Uppmärksamma 7. Förbered barnets behov avslutningsfasen 2. Ta fram underlag 6. För vidare relevant 8. Samordna information 3. Tydliggör kostnadsansvar 4. Tydliggör rollerna Både socialtjänsten och skolan behöver ta ansvar för att de placerade barnens skolgång och avsätta resurser för att möjliggöra det arbetet. En svårighet är skillnader i ansvar mellan barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Socialtjänsten har ansvar för de placeringar som är beslutade av kommunen oavsett i vilken kommun barnet är familjehemsplacerad. Skolans ansvarsområde är de barn som är bosatt i Varbergs kommun. När det gäller de barn som är placerade på institution är de fortsatt folkbokförda i Varbergs kommun och skolan har då kvar ansvar för uppföljning av skolan oavsett var barnet är placerat. Under 2016 har arbetet med att implementera SiSam på börjats i Varberg. SiSam berör de barn som är placerade på de institutioner som kallas för 12 hem och som drivs av Statens institutionsstyrelse. Det finns många beröringspunkter med det arbete som har bedrivits inom ramen för Skolfam. Behov av fortsatt insats Med erfarenheter från Skolfam projektet behövs fortsatt arbete och en gemensam arbetsform för placerade barn och ungdomar oavsett placeringsform, dvs. familjehem, HVB eller SiS institution. Arbetsformen behöver skapas för att passa Varbergs kommun utifrån våra förutsättningar. Socialförvaltningen kommer även avsätta resurser motsvarande en tjänst, som fördelas på de socialsekreterare som handlägger de olika formerna av placering för att aktivt kunna arbeta med de placerade barnens skolgång. Detta arbete ska ske

262 9 (18) Dnr: Diarienr tillsammans med eleven, familjehemmet/ institutionen, vårdnadshavare, rektorer, lärare och elevhälsopersonal. För att kvalitetssäkra detta arbete föreslås att tjänsten som specialpedagog inrättas som samordnare för skolans arbete tillsammans med socialtjänsten. Tjänsten bör organisatoriskt tillhöra Barn och utbildningsförvaltningen men i huvudsak vara placerad på socialtjänsten. Arbetet skall utgå från de åtta kritiska punkter som Skolverket och Socialstyrelsen beskriver. Arbetsformen behöver utformas i ett tydligt ledningssystem och med skriftliga rutiner för de olika delarna. Ansvaret för det arbetet bör ligga på respektive chef på förvaltningarna. Steget vidare/kaa (Kommunens aktivitetsansvar) Projektet Steget vidare har vänt sig till ungdomar mellan 16 och 20 år som varken är i studier eller arbete och därmed omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Ansvaret innebär att kommunen ska bedriva ett fortlöpande och aktivt uppsökande av målgruppens ungdomar samt erbjuda individanpassade insatser för att få den unge att i första hand återuppta studier eller påbörja annan aktivitet för att förhindra utanförskap. Unga med ofullständig skolgång känner sig ofta misslyckade, har låg självkänsla och svårigheter att hantera sin livssituation. Den psykiska ohälsan är stor i målgruppen och många har även en NPF diagnos. Det är inte ovanligt att de har kontakt med flera myndigheter. Det övergripande projektmålet har varit att ge målgruppens ungdomar hjälp och stöd att främst påbörja studier eller hitta sin väg in i arbete. På grund av en ofta komplex livssituation kan den vägen vara lång och behöva omfatta en bred repertoar av insatser. Det krävs en helhetssyn och god samverkan mellan olika insatser för att uppsatta mål ska bli hållbara över tid. Majoriteten av deltagarna i projektet har velat återuppta studier. Projektet har visat på ett stort behov av fler alternativa studieformer och även fortsatt stöd upp till ca 25 år. Vid mätningstillfället den 1 november 2016 omfattades sammanlagt 169 ungdomar av ansvaret. Dessa fördelas på tre grupper: Ungdomar som aldrig påbörjar eller hoppar av en gymnasieutbildning på ett nationellt program, ungdomar som går ut gymnasiet med ofullständiga betyg samt elever som är inskrivna på Introduktionsprogrammet.

263 10 (18) Dnr: Diarienr Antalet ungdomar som inte genomför en utbildning på ett nationellt program varierar men ligger vanligtvis kring personer. Vid mätningstillfället 1 november 2016 fanns 38 personer registrerade. Samtliga utom tre är i dagsläget kartlagda, dvs. det finns vetskap om vad de gör. De allra flesta av dessa är i någon aktivitet t.ex. fördjupad vägledning genom Steget vidare, studier i Steget vidares regi i samarbete med den kommunala gymnasieskolan, arbete/ praktik eller har insats av annan myndighet (Försäkringskassan, Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen). Några få personer har projektet inte kommit i kontakt med och orsaken kan t.ex. vara omfattande psykisk ohälsa, drogproblematik, kriminalitet eller mantalsskrivning i Varberg men befinner sig på annan ort. I denna grupp av ungdomar har många mer än en insats, t.ex. en kombination av fördjupad vägledning och praktik eller samarbete med insatser från Socialförvaltningen. Ungdomarna på listan kontaktas regelbundet för en uppföljning av deras livssituation. Flertalet vill åter till studier i någon form men efterfrågar mycket stöd och förståelse för de svårigheter de har. Ytterligare uttryckta behov hos gruppen är motiverande insatser och handledare med kunskaper om gott bemötande på praktikplatser. Därtill behövs hälsomotiverande insatser. Nuläge Vid mätningstillfället fanns 50 ungdomar under 20 år som har avslutat sina gymnasiestudier med studiebevis, dvs. med ofullständiga betyg. Samtliga är kontaktade och erbjudna vägledning. Majoriteten av dessa ungdomar är i arbete och/eller kompletterande vuxenstudier. Antalet elever på Introduktionsprogrammet som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret var vid mätningstillfället 81. IM har huvudansvaret för dessa. Statistik avseende antalet pojkar och flickor inom KAA-verksamheten. Avstämning för nedanstående uppgifter är Antal ungdomar Män Kvinnor Individer i KAA som ej genomför utbildning på nationellt program 50 Män Kvinnor Individer i KAA som har avslutat gymnasiet med studiebevis Män Kvinnor

264 11 (18) Dnr: Diarienr Individer som studerar på Introduktionsprogrammet Genom Steget vidare, utförare av det kommunala aktivitetsansvaret, finns en god kunskap om målgruppens perspektiv i åldrarna Ungas erfarenheter, åsikter och uttryckta behov har fångats upp genom fokusgrupper och individuella samtal. Arbetet i Steget vidare bygger på långsiktighet och relationsbyggande vilket borgar för god kännedom om de ungas situation och deras behov vad gäller målgruppen. Den stora majoriteten av de unga som intervjuats har skolgång som inte har fungerat och bekräftar de skäl som framgår i rapporten 10 orsaker till avhopp (2013:2) från Myndigheter för ungdoms- och civilsamhällefrågor. Det framgår att den psykiska ohälsan är stor i gruppen samt att de tre vanligast orsakerna till avhopp är socialt utanförskap, brist på pedagogiskt stöd i skolan och uppfattningen att vuxna inte bryr sig. Avhopparna är i många fall samma personer som har fortsatt utanförskap även efter gymnasieåren. De problem som orsakade avhoppet i kombination med de ofullständiga studierna förhindrar etableringen på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Samstämmigheten kring behoven är stor i gruppen. Bortsett från de ungdomar som är missbruk och inte har insikt i konsekvenserna av det så önskar samtliga stöd och hjälp med att komma vidare i studier eller arbete. Samtliga ungdomarna önskar att de hade fått mer stöttning under sin skoltid och att det stödet hade inbegripit mer än bara skolsituationen, att hela livssituationen hade beaktats. Många återkommer till att det finns brister i bemötandet av dem vid olika myndighetskontakter. De efterfrågar tid och empati. De uttrycker att de suttit på en mängd möten med olika personer utan att större förändring skett och att mycket ansvar har lagts på dem personligen. De upplever att ingen lyssnade på riktigt. Även de över 20 år skulle vilja ha få personer att vända sig till i alla de frågor som dyker upp när de söker sin väg in i samhället. Att snabbt få hjälp av någon som de har en förtroendefull relation till vare sig det gäller frågor kring studier, arbete, ekonomi, hälsa eller mående. Den psykiska ohälsan är stor i gruppen som står längst från arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis kan sägas att ungdomarna efterfrågar ett individanpassat stöd med ett helhetsperspektiv med enkla kontaktvägar in mot myndigheter och andra samhällsaktörer.

265 12 (18) Dnr: Diarienr Behov av fortsatt insats Projektmedel har tidigare bekostat 2 vägledare á 100%, samt budget för kringkostnader. Lokaler har tillhandahållits av Arbetscentrum. I den fortsatta utvecklingen av Uppföljningsansvaret enligt KAA, finns behov att kunna fortsätta med de båda vägledarna. En tjänst bekostas då av socialförvaltningen och en tjänst bekostas av barn och utbildningsförvaltningen. Utöver den tjänst som BUF bär kostnaden för behövs följande resurser för att fullgöra de stödåtgärder som bedöms vara nödvändiga för att uppfylla det nya aktivitetsansvaret för hela målgruppen. Vi ses ett behov av en ökad satsning för att säkra övergång skola-arbetsmarknad. En sådan satsning gynnar ökar anställningsbarheten som i sin tur underlättar inkludering. Ökat välmående och minskat utanförskap för barn och unga - samverkansgrupp i Varberg I syfte att starta en samverkan och synkronisering av verksamheter som finns för barn och ungas hälsa i kommunen inbjöds representanter, i januari 2016, till möte/samverkan. Det blev en samverkansgrupp. Denna samverkansgrupp gjorde initialt en kartläggning av aktuella behovsområden som är avgörande för målet: Att främja inkludering och stärka såväl psykisk som fysisk hälsa för barn och ungdomar i Varbergs kommun. Samverkansgruppen tog gemensamt fram konkreta förslag utifrån behov man upplever viktiga för att kunna leva upp till målen: ökat välmående och minskat utanförskap för barn och ungdomar. Syftet med det första mötet var att lyfta fram "fokusområden" utifrån prioriterade behov, som samverkansgruppen under året skulle fokusera på. Därefter delades gruppen in i olika fokusgrupper vars huvudsakliga uppgift under året är att samverka och driva de projekt samtliga i gruppen upplevt stort behov av att få igång. Året 2015 kom många ensamkommande barn och ungdomar till Varbergs kommun. Fokus har till viss del legat på att möta upp ensamkommandes komplexa behov såväl inom skolan, på fritiden och inom de boendeformer ungdomarna har. Samverkansgruppen upplever att just ensamkommande är i stort behov av samverkan mellan verksamheter för att kunna skapa ett socialt skyddsnät runt denna elevgrupp och för att kunna kommunicera behoven som ungdomarna har. Tankarna om inkludering är centralt i kommunen gällande allt arbete med ungdomar. Ett inkluderande förhållningssätt har genomsyrat diskussionerna och även om visst fokus

266 13 (18) Dnr: Diarienr legat på ensamkommande främjar och möjliggör gruppen samverkan runt alla barn och ungdomar i Varbergs kommun. Konkreta resultat av samverkan Gruppen har träffats i snitt en förmiddag i månaden. Träffarna har utgått från en agenda. Utifrån den har representanter tydligt delgett rutiner för respektive verksamhet så att alla fått ökad kännedom om vilka kompetenser som finns i kommunen, regionen och vilka olika grenar som finns inom dem. Samverkansgruppen har hittat rutiner för samverkan och synkroniserat verksamheter med behov. I öppen dialog har nya behov lyfts fram allt eftersom bland annat ensamkommande nu varit en tid i kommunen och det faktum att deras behov ständigt förändras. I samband med träffarna har olika gäster bjudits in som föreläst följt av diskussion, för att höja kompetensen och främja en professionell dialog. Fokusområden Psynk Ökad kunskap om sex- och samlevnadsområdet i stort. Normer och värderingar/livskunskap 2. Barn i väntan/barn i start 3. Vuxna professionella på ungas arenor Behov av fortsatt insats Samverkansgruppen övergår i kommunens övergripande inkluderingsarbete. BRB Be Right Back (Steget före) För att öka andelen behöriga till gymnasiet är det viktigt att minska frånvaron i grundskolan och se till att de elever som behöver särskilt stöd verkligen får det. Bred samverkan mellan verksamheter, föräldrar och tydliga rutiner har visat sig vara ett framgångsrikt arbetssätt när det gäller att minska skolfrånvaron (Varbergs kommun, 2015). Det ligger i förvaltningarnas uppdrag att verka hälsofrämjande och förebyggande, vilket BRB (Be Right Back) blir ett redskap för. Syftet med samverkansprojekt BRB är att tidigare i grundskolan möta elever i behov av extraordinära alternativa lösningar för att bryta negativa mönster av långtidsfrånvaro

267 14 (18) Dnr: Diarienr eller ökande ströfrånvaro. Hälsofrämjande och stressreducerande lösningar används som ett led i att hitta tillbaka till en fungerande skolgång. Projektet BRB vänder sig till elever i mycket svåra skolsituationer och dess kvalitet förväntas visa sig mer subtilt. Kvalitetsindikatorer som går att mäta är t ex antal timmar elever kan delta i social aktivitet, att eleven börjar svara på sms, ökat deltagande i möten med BRB:s professioner etc. Mätbara skillnader som indikerar en påbörjad resa mot minskat utanförskap, ökat välmående och närvaro. Ökad skolnärvaro är en mer långsiktig målsättning och förmodligen inte realistiskt inledningsvis. Projektet BRB utvecklar en Varbergs modell, som bygger på metoder som möjliggör genomtänkta, strukturerade och individuellt anpassade aktiviteter. Det är individens styrkor, intressen och förutsättningar som styr vilka insatser som erbjuds. Dessa anpassningar kan vara av rehabiliterande art som under en period kan ersätta ordinarie skolverksamhet i syfte att på sikt öka elevens skolnärvaro. Målgruppen elever har ofta ett stort behov av upplevelsebaserat lärande, vilket den traditionella skolan inte erbjuder i så stor omfattning. En viktig del i arbetet är att få tillgång till samhällets utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Därför eftersträvas ett utökat nära samarbete med Kultur- och fritidsförvaltningen. Ett samarbete med gymnasieskolans Introduktionsprogram bör också vara i fokus för att hjälpa eleverna att hitta en väg till gymnasiestudier. Verksamheten riktar sig till elever mellan år, som är helt frånvarande från undervisningen och där det behövs extraordinära anpassningar. Gemensamt för målgruppen är en stressfylld skolsituation med mycket låg känsla av sammanhang (KASAM), Antonovsky (2005). För dessa elever upplevs skolan inte som begriplig, hanterbar och meningsfull, vilket behöver mötas av extraordinära flexibla och lösningsfokuserade arbetsformer. Nuläge BRB startade i september 2016 med 175 % % tjänst för att hantera uppdraget. I den inledande fasen har fokus varit att lägga grund för den modell som ska komplettera redan befintligt elevhälsa och socialt arbete. besöka olika Flexteam och att ta del av kommunens skolors elevhälsaarbete. För att skapa ramar i tänkt struktur har olika presentationer utarbetats som förtydligar arbetsgången för de olika intressenter som projektet kan tänkas möta. För att underlätta det individinriktade arbetet och för att säkerställa att alla delar av den

268 15 (18) Dnr: Diarienr tänkta modellen noggrant arbetas igenom har man tagit fram ett sätt att dokumentera. Det gör att BRB insatser blir tydliga, kan följas och blir tillgängliga för elev och andra berörda runt eleven. Pågående insatser följer den tänkta modellen med vissa modifieringar. Insatserna bör vara av intensiv karaktär och kommer sannolikt att pågå under en längre period. Arbetet kräver i sin uppbyggnadsfas att det finnas utrymme för att vara flexibel samt för att utöka antalet träffar med berörda. Intensiteten i de olika uppdragen varierar och är i hög grad individbundna vilket i nuläget gör att det är svårt att definiera vad som är en rimlig arbetsbelastning för BRB i form av antalet möjliga case att arbeta med inom projekttiden. Då uppdragen är fördelade på olika skolor är även förflyttningar nödvändiga att göra under dagen vilket kräver förberedelser och tid. Det har även påbörjats ett förebyggande arbete på en av projektets utvalda skolor. BRB kommer att arbeta med en grupp av flickor för att främja och öka deras närvaro i skolan. Urvalet är baserat på närvaro samt där pedagogerna tror att en insats skulle kunna påverka på gruppnivå. Arbetet kommer att ha ett salutogent fokus på hälsa och välmående. Tillsammans med ungdomarna (genom självskattning) kommer det att identifieras mer exakt vilka arbetsområden som kommer att fokuseras. De framgångsfaktorer som initialt identifierats i projektet är att flera professionella möten mellan olika aktörer och förvaltningar har ägt rum. Ett nära och positivt arbete har påbörjats med vårdnadshavare för att på så sätt etablera och stödja ett mer nära samarbete mellan skola och hem. Personal inom Kultur- och fritid har fått ett mer nära samarbete med de professioner som finns inom BRB, vilket gör att den kunskap som finns inom projektet även sprids inom denna verksamhet. Ytterligare en framgångsfaktor är att arbetsterapeut finns i projektet. Det ger ett kompletterande perspektiv och en kunskap som kan bidra till att möjliggöra en högre grad av tillgänglighet för de elever som ingår i projektets målgrupp. Något som även lyfts som en framgångsfaktor i den statliga utredningen kring problematisk frånvaro; Saknad, SOU 2016:94. BRB fortsätter påbörjat arbete med att utveckla en Varbergs modell och att etablera samarbete med både interna och externa samarbetspartners. Arbetet har påbörjats och kommer på sikt utökas på de tre skolor som är utvalda inom projektet; Vidhögeskolan, Almers skola och Håstenskolan, varav Håstenskolan är prioriterad. Arbetet ska successivt få ett mer intensifierat fokus på att aktivera respektive elev och dess nätverk utifrån de salutogena framgångsfaktorer som identifierats.

269 16 (18) Dnr: Diarienr Behov av fortsatt insats Ett framgångskoncept för projektet är att BRB är sammansatt av olika professioner. Det är även positiva erfarenheter som gjorts inom Bäring, där olika professioner från olika förvaltningar samarbetar. Det som saknas inom BRB, och som finns i Bäring, är tillgång till en samverkande socialsekreterare, sk social koordinator, som kan bistå i de frågor som rör samarbete med socialtjänsten. Ytterligare erfarenhet som gjorts från Bärings arbete och som visats sig ha god effekt är då dramapedagog från Kultur- och fritidsförvaltningen, arbetat på grupp- och klassnivå för att främja närvaro och förebygga frånvaro. Utifrån dessa erfarenheter föreslås att BRB och del av yrkeskompetenser från Bäring inkluderas till en gemensam insats för vidare arbete. Arbetet föreslås kompletteras med dramapedagog, specialpedagog och en samverkande socialsekreterare, sk social koordinator. För att komma in i ett tidigare skede så föreslås att målgruppens avgränsningsområde vad gäller ålder, utvidgas till att innefatta elever från 10 års ålder. Behovet är att öka grundresursren med ytterligare 75% för att vidga projektet och optimera BRBs insats att omfatta målgruppen år i hela Varbergs Kommun., vilket innebär att 250% tjänst och personalinsats tas från ev beslutade psynkmedel för ch 2018 om 130 tkr. Att BRB fortsätter som ett samverkansprojekt på olika nivåer mellan Social-, Kulturoch fritids- och Barn- och utbildningsförvaltning, ses också som ett fortsatt utvecklings- och förbättringsområde som kan leda till framgång för BRBs målgrupp. Slutsats Psynk Gemensamt för samtliga delprojekt är att de lyfter samverkan mellan förvaltningar och övriga aktörer som en framgångsfaktor, att synkronisera tillgängliga resurser och tillsammans verka för att minska ohälsa för barn och ungdomar. Genom samverkan och tydlig kommunikation upplevs delprojekten har hittat verktyg för att bättre kunna möta barn och ungdomars behov. Vi ser också att det bör finnas samverkansrutiner nedtecknade i respektive förvaltnings reglemente. En av målsättningarna med psynkprojektet var att minska andelen unga med ofullständiga betyg. Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars

270 17 (18) Dnr: Diarienr framtida möjligheter. Ju tidigare utbildningskedjan bryts desto sämre är framtidsutsikterna. De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem. 1 Våren 2016 har andelen grundskoleelever som inte fått godkänt i samtliga ämnen minskat med 11,7% i jämförelse med Även på gymnasiet har det skett en positiv utveckling med en minskning av andelen elever som avslutat gymnasiestudierna med studiebevis, det vill säga ofullständiga betyg, med 24,7%. Här jämförs 2016 års siffror med 2014 då elever som gick ut gymnasieskolan innan 2014 gjorde det i med annan läroplan, Lpf94. Studiebevis fanns inte tidigare utan elever som slutfört gymnasiet fick ett slutbetyg. I och med förändringen av gymnasieskolan (införandet av Gy11) kunde eleverna få en examen eller studiebevis. Mål Förändring Andelen elever som inte uppnått godkänt i samtliga ämnen som elever läser (Grundskolan åk 9, slutbetyg) Andelen elever som avslutar sina studier med studiebevis, dvs. ofullständiga betyg (Gymnasieskolan) 19,7% 17,4% Minskning med 11,7% * 2 7,7% 5,8% Minskning med 24,7% Källa: Skolverkets databas Siris En annan målsättning med Psynkprojektet var att minska andelen ungdomar i behov av insatser. Denna målsättning är svårare att redovisa kvantitativt. Genom att genomföra Psynkprojektet och utöka samverkan och utveckla nya arbetsmetoder har ytterligare insatser blivit tillgängliga och fler behov har kunnat identifieras och 1 Socialstyrelsen, Social rapport Elever som gick ut gymnasieskolan innan 2014 gjorde det i med annan läroplan, Lpf94, Studiebevis fanns inte utan elever som slutfört gymnasiet fick ett slutbetyg. I och med förändringen av gymnasieskolan (införandet av Gy11) kunde eleverna få en examen eller studiebevis.

271 18 (18) Dnr: Diarienr tillgodoses. Att minska ungdomars behov av insatser fortsätter att vara en målsättning även efter avslutat projekt. Vi ser en framgång med insatserna och det krävs särskilda satsningar för att fortsätta att utveckla arbetet och att skapa förutsättningar för våra barn och unga. Behovet av fortsatta medel/ sociala investeringsfonder är nödvändigt för att öka välmående och minska utanförskap hos våra barn och unga i kommunen. Fortsatta insatser utifrån identifierade behov Utifrån i rapporten beskrivna behov beslutar Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Kultur- och fritidsnämnden i respektive nämnd i april 2017 om en begäran till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige att överföra tkr till 2017 och tkr till 2018 att fördelas enligt nedan. Be Right Back (BRB), tkr Be right back verksamheten innebär en kostnad på tkr. Utöver detta avser Barnoch utbildningsnämnden, Socialnämnden och Kultur- och fritidsnämnden komplettera Be Right Back med egna yrkeskompetenser från respektive driftsbudget och vidga projektet att omfatta fler verksamheter och utöka projektets målgrupp till år. Skolfam, 400 tkr 400 tkr används till att fortsätta arbetet med familjehemsplacerade barn och ungdomar i samarbete med Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Kultur- och fritidsnämnden. En specialpedagog ska stödja i arbetet. Övergångar och inkludering, 300 tkr 300 tkr används för att stärka övergångar mellan grundskola och gymnasieskola och därmed komplettera Steget vidare. Steget vidares uppgift är att ge målgruppens ungdomar hjälp och stöd att främst påbörja studier eller hitta sin väg in i arbete. En satsning för att säkra övergång skola-arbetsmarknad ökar anställningsbarheten som i sin tur underlättar inkludering.

272 Bilaga 1 Aktiviteter Mångkulturellt centrum Under våren, 15 april, genomfördes en Workshop med tjugotalet föreningar, frivilligorganisationer, förvaltningar, kyrkan, regionen och studieförbund m.fl. Sammantaget framkom att behovet av samordning och underlättande av aktiviteter är stort riktning mot ett Mångkulturellt centrum. Start av Integrationsforum för att snabbt möta behovet av information, samordning och samarbete. Det är öppet för föreningar, organisationer, myndigheter, företag. Samarbete mellan socialförvaltningen och kultur och fritid gällande ensamkommande flyktingbarns fritidsaktiviteter. Språkcafé på Komedianten (Biblioteket i samarbete med Röda Korset och Medborgarskolan) Språkcafé för unga på Centralen (Centralen) Låna en svensk (MC och biblioteket) Naturpromenader med svenskar och nyanlända (Centralen i samarbete med Medborgarskolan, Valinge-Stamnared Röda Kors, Himledalens församling) Skjuts till olika evenemang för att få möjlighet till att aktivt delta i samhällets utbud såsom UKM, La foraine, Nationaldagsfirande mm. (Centralen, Muve) Specifika inbjudningar för boende på Fenix och asylboendena till olika arrangemang och projekt (Centralen, Muve och biblioteket) Samarbete mellan gymnasieprogram på Drottning Blanka och asylboendet i Himle o. Mäshult (Muve och DB med stöd av Centralen) Fotbollsturnering (Centralen) Fotbollsprojekt på PS (Muve och Peder Skrivare Gymnasium) Fotbollsträning för Fenix (ensamkommande flyktingbarn) (Centralen) Fotbollsskor, skänkta av Fritid, KOF, samt privatpersoner (Muve)

273 Bilaga 1 Matchställ, skänkta av Rolfstorps Gif och Bois (Centralen och Muve) Nätverksskapande på Solbacken och Mäshult (Centralen) Biblioteket har böcker på 19 språk för barn och unga. De böcker vars språk saknas eller om någon vill ha en speciell bok på sitt språk, beställs in från Internationella biblioteket (biblioteket) Under våren har en hel helg utgått från temat Språk på biblioteket med sagostunder och föreställningar på andra språk än svenska (biblioteket) Nätverk språk: ett nätverk med olika aktörer från skola, studieförbund, övrig kommunal verksamhet som berörs av språk på olika sätt (biblioteket). Utvecklat samarbete med koordinatorer på asylboendena, d.v.s. personer på boendet som har ett specifikt ansvar för samordning (Centralen och Muve) Samarbete med introgrupperna på grundskola och gymnasium (Centralen och Muve) Introduktionsgruppen för nyanlända på Hagaskolan har haft tjejgrupper tillsammans med elever från Drottning Blanka gymnasium. Båda grupperna på Hagaskolan och Påskbergsskolan har genomfört ett antal studiebesök, hos t.ex. polisen och räddningstjänsten. De har genomfört animationsprojekt i samarbete med Teater Halland. Aktiviteter genomförda hösten 2015: Integrationsforum under hösten med ca tre tillfällen. Att låna en svensk genomfördes.

274 Bilaga 2 Psynk-projekt Tkr Fördelning 2016 Belopp i tkr Projektledning mm SkolFam Mångkulturellt centrum KAA BRB Summa Medel i ram 2015 &2016 BuF Soc Kof Summa Psynk-projekt Tkr Sammanställning 2016 Belopp i tkr Projektledning mm SkolFam Mångkulturellt centrum KAA BRB Summa Medel i ram 2015 &2016 BuF Soc Kof Summa Psynk-projekt Tkr Utfall/budget Belopp i tkr Projektledning mm SkolFam Mångkulturellt centrum KAA BRB Summa Utfall Utfall Utfall Utfall Summa Finansiering: tkr Återstår: 3 443

275 Bilaga 2 Ekonomisk Redovisning Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Kultur- och fritidsnämnden önskar överföra tkr till 2017 och tkr till Fördelning enligt nedan. Be Right Back (BRB), tkr Be right back startade fullt ut i september Medel för 2016 har kunna nyttjas motsvarande 449 tkr. Total med utökad grundresurs som motsvarar 250% tjänst innebär det kostnad på tkr. Utöver detta avser Barn- och utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen att komplettera Be Right Back med egna yrkeskompetenser från respektive driftsbudget och vidga projektet att omfatta fler verksamheter och utöka projektets målgrupp till år. Syftet med samverkansprojekt BRB är att tidigare i grundskolan möta elever i behov av extraordinära alternativa lösningar för att bryta negativa mönster av långtidsfrånvaro eller ökande ströfrånvaro. Hälsofrämjande och stressreducerande lösningar används som ett led i att hitta tillbaka till en fungerande skolgång. Att BRB fortsätter som ett samverkansprojekt på olika nivåer mellan Social-, Kultur- och fritids- och Barn- och utbildningsförvaltning, ses också som ett fortsatt utvecklings- och förbättringsområde som kan leda till framgång för BRBs målgrupp. BRB avses ingå i ordinarie verksamhet. Genom att utöka grundresurs och komplettera med del av yrkeskompetenser inom Bäring kan målgruppen vidgats till elever år och för omfatta alla elever i behov av det specifika stödet i Varbergs Kommun Skolfam, 400 tkr 400 tkr används till att fortsätta arbetet med familjehemsplacerade barn och ungdomar i samarbete med Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Kultur- och fritidsnämnden. En specialpedagog ska stödja i arbetet. Både svenska och internationella studier visar att barn som växer upp i familjehem generellt lämnar skolan med betydligt lägre betyg än sina jämnåriga. Låga eller ofullständiga betyg är en riskfaktor, som ofta leder till sämre livsvillkor i vuxen ålder (Social rapport, 2010). Det är nödvändigt och av stor betydelse att myndigheter samverkar och har ett gemensamt ansvar för de barn som är placerade i familjehem. Med erfarenheter från Skolfam projektet behövs fortsatt arbete och en gemensam arbetsform för placerade barn och ungdomar oavsett placeringsform, dvs. familjehem, HVB eller SiS institution. Arbetsformen behöver skapas för att passa Varbergs kommun utifrån våra förutsättningar. Övergångar och inkludering, 300 tkr 300 tkr används för att stärka övergångar mellan grundskola och gymnasieskola och därmed komplettera Steget vidare. Steget vidares uppgift är att ge målgruppens ungdomar hjälp och stöd att främst påbörja studier eller hitta sin väg in i arbete. Ungdomarna efterfrågar ett individanpassat stöd med ett helhetsperspektiv och enkla kontaktvägar in mot myndigheter och andra samhällsaktörer. Detta kräver en helhetssyn och god samverkan mellan olika insatser för att uppsatta mål ska bli hållbara över tid. En satsning för att säkra övergång skola-arbetsmarknad ökar anställningsbarheten som i sin tur underlättar inkludering.

276 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Barn- och utbildningsförvaltningen (94) 25. Drogvaneenkät/ Uppföljning ANDT

277 Varbergs kommun Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll BUNAU 63 Dnr Drogvaneenkät/ Uppföljning ANDT Arbetsutskottets förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. godkänna informationen. Gymnasiechef informerar om rapport Drogvaneenkät och svarar på frågor angående enkät och uppföljning av det förebyggande arbetet angående ANDT (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak). Besluts underlag Bilaga - Drogvaneenkät Utdragsbestyrkande Datum

278 Varbergs skolelevers drogvanor 2016 Undersökning genomförd med eleverna i gymnasiernas åk 2 och högstadiets åk 9 under november och december Sammanställd under januari-februari

279 Innehållsförteckning: BAKGRUND sid 3 ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIESKOLORNA Alkohol sid 6 Tobak sid 11 Narkotika sid 13 Aktuellt narkotikamissbruk sid 17 Övrigt sid 19 Samband & att notera sid 21 ÅRSKURS 9 PÅ HÖGSTADIESKOLORNA Alkohol sid 23 Tobak sid 29 Narkotika sid 31 Övrigt sid 35 BILAGOR sid 37 SAMMANFATTNING sid 43 Ur CAN:s rapport SKOLELEVERS DROGVANOR 2016 Sid 44 2

280 BAKGRUND Drogvaneenkäter har genomförts på skolor i Varberg sedan De har kunnat genomföras tack vare kursen Droger och missbruk, ett lokalt individuellt val i åk 2 och 3 på gymnasiet. Under de första sju-åtta åren besvarades frågorna på papper som sedan eleverna i denna kurs läste in i Excel- och sedermera i Accessdatabas. Sedan 2009 har databasen legat på webben och eleverna har då själva besvarat frågorna direkt i Access. På så sätt har vi sluppit det tidsödande arbetet med inläsningen från papper till databas. Denna fördel medförde dock det beklagliga faktum att svarsfrekvensen gick ner rejält. Ibland hade vi bortfall på 20% och det påverkar naturligtvis reliabiliteten i en sådan här undersökning. När jag hösten 2016 tog uppdraget att genomföra ytterligare en undersökning blev det naturligt att samarbeta med Nils Johansson på BUN. Vid olika undersökningar som BUN gör används verktyget Quicksearch. Med hjälp av Nils publicerades de traditionella frågorna på Quicksearch och lades ut på Internet. För att garantera hög svarsfrekvens bestämde jag i samråd med gymnasie- och grundskolechefen att jag skulle närvara när klasserna genomförde enkäten. Undersökningen genomfördes under november och december Frågorna avser de senaste tolv månaderna, alltså huvudsakligen året Deltagande elever går, som vid mätningen 2014, i åk 9 och åk 2 på gymnasiet, en skillnad från tidigare mätningar då alla tre årskurserna på gymnasiet deltagit. Sedan tidigare vet vi att årskurs två utgör ett ganska stabilt medelvärde av de tre gymnasieårskurserna. Dessutom är det bättre att bara låta tvåorna delta när det gäller jämförelser med landet i övrigt, då CAN:s årliga undersökningar på gymnasierna gäller just åk 2. Denna sammanställning bygger på 1093 respondenter, alltså svarande elever. Några elever har av olika anledningar inte besvarat alla frågorna. Av denna anledning kommer jag att redovisa antalet respondenter på varje fråga. På frågan om kön har 1068 svarat och de fördelar sig enligt följande: 582 pojkar (54%) 486 flickor (46%) 557 går i åk 9 på högstadiet (52%) 511 går på gymnasiet (48%) (1068 respondenter) Svaren från årskurs två på gymnasieskolorna fördelar sig så här: PS Enhet PS Enhet PS Enhet

281 PS Enhet 4 18 PS Enhet 5 3 Munkagård 48 Drottning Blanka 29 Ljud & Bild 36 Ridgymnasiet 18 61% av gymnasisterna går på studieförberedande program och således går 39% på yrkesförberedande. Dessa siffror var för två år sedan 45 respektive 55. I årskurs 9 fördelar sig svaren så här: Väröbackaskolan 42 (av 51) Håstensskolan 82 (av 95) Lindbergs skola 44 (av 49) Bläshammar skola 30 (av 33) Rolfstorps skola 40 (av 51) Hagaskolan 38 (av 46) Påskbergsskolan 42 (av 48) Vidhögeskolan 50 (av 61) Bosgårdsskolan 52 (av 67) Ankarskolan 47 (av 57) Almers skola 60 (av 72) Nyhemsskolan 16 (av 20) Kunskapsskolan 16 (av 21) Bortfallet i åk 9 är knappt 16%. Detta bortfall kan delvis förklaras av det faktum att en del sjukdomar grasserade på skolorna under november-december. I sammanställningen kommer jag inte att offentliggöra några resultat som kan identifiera enskilda skolor eller elevgrupper. Frågor om detaljer hänvisar jag till mig personligen. Jag kan nås på telefon, Jag väljer i denna sammanställning att utgå från årets frågor och sedan att göra jämförelser med tidigare undersökningar och därmed visa på trenderna. Observera att årskurs 9 inte deltog i undersökningen 2012/13 och att det därför blir ett avbrott på fyra år i statistik och diagram. Procenttal och absoluta antal gäller både pojkar och flickor, om inte annat anges. Mörkröda siffror gäller enbart flickor. Om jag avser enbart pojkar använder jag en blåaktig färg. När det gäller statistik från undersökningen 2009/10 så föreslår jag att man antingen bortser från dem eller att man tar dem med en nypa salt eller två. Svarsfrekvensen blev synnerligen låg och dessutom havererade Internet-sidan och undersökningen blev bristfällig med förmodat missvisande siffror. 4

282 Efter min sammanställning finns det bilagor med diagram som jag hämtat ur CAN:s rapport nr 146, Skolelevers drogvanor 2016, samt ett utdrag ur samma undersökning. Om någon är intresserad av ett visst samband som jag inte belyst i denna sammanställning, går det bra att kontakta mig! Varberg, den 16 februari 2017 /Mats Peterson/ 5

283 GYMNASIERNA ALKOHOL Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit alkohol? (501 respondenter) 52% ja, flera gånger (51% bland flickorna) 25% ja, någon enstaka gång (max 5ggr) (24% bland flickorna) 24% svarar nej. (25% bland flickorna) 120 Druckit alkohol 2016, åk 2 gymnasierna ,5 6, ,5 10, , ,5 93, ,5 89, , Blått: elever i åk 2 som druckit alkohol 2016 Rött: elever i åk 2 som inte druckit alkohol 2017 Vi kan konstatera att trenden från tidigare år håller i sig; gymnasisterna i Varberg dricker mindre än förr. Observera att bland de elever som ingår i ja-gruppen finns även de som bara druckit några enstaka gånger, högst fem. De som svarat ja, flera gånger utgör alltså 52%, samma som 2014 och jämfört med 55% år 2012 och den siffran har tidigare år pendlat mellan 64% och 72%. Glädjande! 25% svarade ja, någon enstaka gång. Jämför med 30% för två år sedan. Hela 24% svarar att de inte druckit alkohol överhuvudtaget; 2014 var den siffran 17%. Vi kan också konstatera att det inte finns någon större skillnad mellan pojkar och flickor. Jämför med CAN-bilagan n:r 1. 6

284 Hur ofta har du det senaste året druckit alkohol? (501 respondenter) 33% (28% 2014) aldrig/någon enstaka gång. 34% 17% (21% 2014) högst en gång varannan månad. 16% 20% (21% 2014) cirka en gång/månad. 21% 19% (18% 2014) cirka en gång varannan vecka. 21% 8% (9% 2014) en gång i veckan. 4% 4% (2% 2014) mer än en gång i veckan. 4% Hur ofta har du druckit alkohol 2016? 19% 8% 4% 20% 17% 32% aldrig/någon enstaka gång max en gång varannan månad c:a en gång/månad c:a en gång varannan vecka en gång i veckan mer än en gång i veckan Ovan: så ofta drack åk 2-eleverna 2016 Jämför nedan med 2014: Andelen som representeras av den blå, röda och gröna sektorn (= 69%) skulle man nog kunna kalla relativa lågkonsumenter av alkohol. Givetvis måste man också ta mängden alkohol i beaktande vid ett sådant konstaterande. Jag återkommer till det under frågan om berusning. 7

285 Hur får du vanligen tag på öl, vin och sprit? (De kan markera högst två alternativ.) Siffrorna i parentes avser antalen Då var antalet respondenter ungefär lika stort. 190 (227) från mina kompisar och deras syskon 109 (124) mina föräldrar skaffar 47 (73) köper själv 47 (57) från mina syskon 28 (44) från vuxen som handlar utomlands 26 (42) på restaurang, pub eller liknande 86 (--) från vuxen som köper ut 45 (--) från vuxen som bjuder 12 (36) från pojk- eller flickvän 9 (13) tillverkar själv 5 (10) kamraters föräldrar 19 (6) handlar tullfritt Eftersom eleverna kan markera två alternativ är det omöjligt att beräkna annat än i förhållande till samtliga gymnasister. Då kan vi konstatera att 19% av samtliga gymnasister i åk 2 har föräldrar som skaffar alkohol till sina barn. Det är samma andel som År 2002 var den siffran 35%, och den har sjunkit för varje år; 2003= 34%, 2004= 30%, 2005= 26% och 2007 var den 21%, 2010 hade den sjunkit till 14%. Detta var glädjande siffror och det blir bekymmersamt när trenden plötsligt går åt fel håll. Har du någonsin druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad/full? (492 respondenter) 66% svarade ja (bland flickorna: 66%) 34% svarade nej (bland flickorna: 34%) 81% av gymnasister, vars föräldrar skaffar alkohol, har svarat ja. Dessa elever har använt narkotika i högre utsträckning än genomsnittet! Som jämförelse följer här siffrorna för 2014: 73 % svarar ja (bland flickorna: 69%) 27 % svarar nej (bland flickorna: 31%) Fram till 2007 frågade jag om eleverna hade druckit så mycket att de känt sig påverkade/berusade /fulla. Därefter tog vi bort ordet påverkade och det påverkade troligtvis svaren radikalt. Därför är siffrorna inte riktigt jämförbara. 8

286 Så här har det i alla fall sett ut genom åren: denna andel har någon gång druckit så mycket att de känt sig berusade/fulla: % % % % % % % påverkad, berusad, full % berusad, full % % % Glädjande är ju att det finns en rekordstor andel, 34%, som aldrig druckit sig berusade! Hur gammal var du första gången du kände dig berusad/full? Här ska de svara med ålder. Medelvärdet för de 328 som besvarade frågan var 15 år exakt, och bland enbart flickorna 15 år och en månad var siffran för samtliga gymnasietvåor 14 år och 10 månader. Detta visar en hoppfull utveckling. I tabellen nedan kan vi utläsa ålder för den första berusningen för de elever som genomfört undersökningen mellan åren 2001 och Vi ser en tydlig förskjutning mot högre debutålder och det är just vad vi alla borde sträva efter; det betyder lägre risk för framtida missbruk, enligt expertisen år 1,5% 1 2,7 1,2 1,2 0,9 0, år 7% 8 5 3,5 4,3 4 3, år 23,8% 24 18,5 14,7 14, 14,6 12, år 39,3% , år 20% ,4 29,3 27, år 5,2% 7 8,3 16,5 12,7 13,3 13,6 14, år 2,7% 5 3,5 5,4 5 5,6 5, Hur ofta händer det att du känner dig berusad/full när du dricker alkohol? Bland dem som har druckit alkohol under 2016 fördelar sig svaren så här: Aldrig: 18% Bara flickorna: 18% Ibland: 40% 38% Ofta: 27% 28% Alltid: 14% 16% Tidigare undersökningar är inte jämförbara men jag konstaterar att eleverna genom åren skaffat sig ett allt bättre förhållande till alkohol. Jämför med CAN-bilagan n:r 2. 9

287 Har du någonsin fått något av följande problem p g a att du druckit alkohol? (Här kan eleverna markera flera alternativ.) Här anges även hur många procent av de svarande som markerat respektive problem. problem antal procent av samtliga procent av flickorna antal nej, inget % (46%) 289 varit bakfulla % (51%) 289 grälat, bråkat eller varit i slagsmål 79 16% (15%) 121 har haft oskyddad sex 59 12% (13%) 74 råkat ut för olycka eller skadats 39 8% (7%) 45 har haft oönskad sex 27 6% (6%) 38 har åkt bil/mc med någon som varit berusad 25 5% (10%) 33 har kört mc/moped 29 5% (5%) 28 bråkat med polis/vakter 19 4% (2%) 22 blivit bestulna/rånade 8 2% (2%) 16 har kört bil/epa-traktor 19 4% (3%) 15 våldtäkt 2 7 (6 flickor) Vi måste ha det totala antalet respondenter (488) i åtanke samt att eleverna kan markera flera alternativ. Observera även att antalet respondenter på gymnasierna 2014 var 654 när det gällde denna fråga. Har någon i din närhet påpekat för dig att du dricker för mycket eller för ofta? 11% svarade ja, samma som (I tidigare undersökningar har siffran pendlat mellan 9 och 17 procent ) 10% av flickorna och 12% av pojkarna svarade ja. 89% av gymnasisterna svarade alltså nej. Tycker du att någon av dina närmaste eller andra som du känner väl dricker för mycket alkohol? (491 respondenter) 23 % ja, kompisar, exakt samma som (bland flickorna: 28%) 5% ja, familjemedlemmar. 7% % ja, släktingar. 3% % ja, pojkvän/flickvän, samma som % nej (62% av flickorna) I de tre undersökningarna mellan 2004 och 2007 var det drygt 30% som tyckte att de hade kompisar som drack för mycket. Sedan 2010 är det dock samma som nu. Det faktum att 23% av gymnasisterna tycker att deras kompisar dricker för mycket kan man med fördel använda 10

288 sig av när man i klassen skall diskutera alkohol och alkoholkonsumtion. Var fjärde elev vill alltså inte att kompisarna dricker så mycket alkohol som de gör. Är det OK för dina föräldrar att du dricker alkohol? Ja: 28% (32% 2014) 19% av flickorna Ja, vid vissa tillfällen: 29% (31% 2014) 28% av flickorna Ja, om de kan kontrollera hur mycket: 23% (20% 2014) 27% av flickorna Nej: 21% (17% 2014) 26% av flickorna Uppenbarligen och synnerligen glädjande har föräldrarna på senare tid blivit alltmer restriktiva vad gäller barnens alkoholvanor, speciellt flickornas. Undantaget är de elever vars föräldrar skaffar alkohol; 47% av dessa elever svarar ja! TOBAK Röker du? (491 respondenter) Ja: 10% (2014: 13%) Denna andel gäller både pojkar och flickor vilket kan jämföras med 2014, då 14% av flickorna svarat ja medan bara 12% av pojkarna gjorde det. Ibland: 23% (2014: 22%). 26% (25% 2014) av flickorna och 21% av pojkarna har svarat ibland. Nej: 67% (2014: 65%). Av pojkarna har 69% svarat nej medan flickornas siffror är 64%. Två år tidigare var det 61% av flickorna som inte rökte. Det är med glädje vi kan konstatera att andelen icke-rökare stiger, om än långsamt. Om vi slår ihop ja och ibland hamnar vi på 33% idag mot 35% för två år sedan. Bland flickorna blir den andelen 36% mot 39% Om vi bara tar pojkarna är siffran 31%. I mätningarna 2003 till 2005 var det mellan 33% och 34% steg dessa siffror till 37% för att sjunka radikalt 2010 (bristfällig undersökning!) till 19% var siffrorna 30%. Årets siffror pekar på en trend som kanske går åt rätt håll men utvecklingen går för långsamt för att den ska kallas glädjande. Här följer några diagram som visar skillnaden i pojkarnas och flickornas rökvanor mellan 2014 och

289 Pojkarnas rökning, gymnasiet, 2016: Pojkarnas rökning, åk 2 gymnasiet, 2014: POJKARNAS RÖKNING, GYMNASIET 2016 Ja 10% Pojkarnas rökning, gymnasiet 2014 Nej 69% Ibland 21% Ja Ibland Nej Flickornas rökning, gymnasiet 2016: Flickornas rökning, gymnasiet, 2014: FLICKORNAS RÖKNING, GYMNASIET 2016 Ja 10% Flickornas rökning, gymnasiet 2014 Nej 64% Ibland 26% Ja Ibland Nej Jämför med CAN-bilagan n:r 3 och 4. Hur ofta röker du? (OBS: av dem som svarat att de röker) Varje dag: 21% (mot 26% 2014) 23% av de rökande pojkarna och 18% av de rökande flickorna. Nästan varje dag: 9% Samma siffror för två år sedan och samma siffror för pojkar och flickor. Bara vid veckosluten: 13% (8% 2014)16% bland de rökande pojkarna och 10% bland flickorna. Bara när jag är på fest: 57% (Samma 2014). 52% av pojkarna som röker och 63% av de rökande flickorna. Snusar du? 76% av pojkarna svar nej. Jämför med 77% år De övriga alternativen: Ja, mindre än en dosa per vecka: 9% av pojkarna. 2014: 5% Ja, 1-2 dosor per vecka: 7% av pojkarna. 2014: 10% Ja, 3-5 dosor per vecka: 7% av pojkarna. 2014: 6% Ja, en dosa om dagen: 1% av pojkarna. 2014: 3% Vi kan alltså konstatera att andelen snusande pojkar är i stort sett densamma men också att de snusar något mindre mängder nu är två år tidigare. 12

290 PROCENT AV POJKARNA 11 flickor, 5%, snusar och de har alla utom en uppgivit mindre än en dosa per vecka var det bara 2% av flickorna som snusade. Vi kan då se att 24% av pojkarna snusar, i stort sett samma siffra som 2014 men vi vet också att snusandet bland gymnasisterna har sjunkit dramatiskt på senare år. Jag tror att de höjda snuspriserna är en bidragande faktor. Snusningen har av tradition varit högst bland pojkarna, precis som rökningen bland flickorna. Så här har snusningen bland pojkar sett ut genom åren: Andel snusande pojkar gymnasiet Jämför med CAN-bilagorna n:r 5 och 9. NARKOTIKA Har du någon gång haft möjlighet att prova narkotika? (487 respondenter) Ja: 33% (2014: 31%) Bland flickorna: samma siffra. Vet ej: 4% (2014: 3%) Nej: 63% (2014: 66%) Ja-siffrorna kan jämföras med de senaste sju mätningarna: 31% år 2014, 25% år 2012,17%, 32,5%, 32%, 34%, 33%, 36% och 44% år

291 Har du någon gång haft lust att prova narkotika? Ja: 19% (2014: 19%) 17% bland flickorna. 20% bland pojkarna. Vet inte: 11% (2014: 8%) Nej: 70% (2014:73%) 2014: 19%, 2012: 15%, 2009 var siffran 8% var den 15%, 2005 var den 16,7% ,5% och de två föregående åren uppmättes 16,5%, 17% och 22,5%. Känner du till någon i ungefär din egen ålder som du tror eller vet har använt narkotika? Ja: 72% (2014: 69%) Bland flickorna: 72% men 69% år Nej: 28% (2014: 31%) 72% känner således till någon i egen ålder som de tror eller vet har använt narkotika att jämföra med 69% år 2014, 60% år 2012, 35% 2009, 61% år 2007, 63,7% år 2005 och 65,7% 2004 och de tre åren närmast före, 67 %, 70% och 76%. Anser du att du skulle kunna skaffa narkotika på 24 timmar utan att lämna Varberg? Ja: 43% (2014: 44%) (samma bland flickorna) Nej: 57% (2014: 54%) 43% anser sig alltså kunna skaffa fram narkotika på 24 timmar utan att lämna Varbergs kommun. Det var 44% år 2014, 35% år 2012, % mot 46,7% år 2007, 50% år 2005, 48% 2004 mot 50% 2003 då det var några procentenheter fler än året tidigare. Vet du någon i din dagliga närhet som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig? Ja: 31% (2014: 29%) Bland flickorna: 33% (2014: 27%) 30% bland pojkarna. 69% (2014: 71%) 31% vet alltså någon i sin dagliga närhet som skulle kunna ge eller sälja narkotika. Andelen 2014 var 29% och 2012 var den 25%, %, 2007 var den 29%, 2005 var den 27% och de tre föregående åren var den 27%, 28,5% och 29 %. 14

292 I diagrammet nedan vill jag åskådliggöra gymnasieelevernas olika svar på de frågor som handlar om närhet till narkotika på olika sätt. De frågor som ligger till grund för diagrammet är således följande: 1 Har du någon gång haft möjlighet att prova narkotika? 2 Har du någon gång haft lust att prova narkotika? 3 Känner du till någon i ungefär din egen ålder som du tror eller vet har använt narkotika? 4 Anser du att du skulle kunna skaffa narkotika på 24 timmar utan att lämna Varberg? 5 Vet du någon i din dagliga närhet som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig? 80 Närhet till narkotika, gymnasiet Haft möjlighet Haft lust Vet någon som använt Kan skaffa på 24 timmar Vet någon som kan skaffa Har du någon gång använt narkotika? (487 respondenter) Ja: 15.4% (2014: 16,26%) Bland flickorna: 11% eller 23 stycken (2014: 16%) OBS: bara pojkarna: 19% eller 52 stycken. Nej: 84.5% (2014: 83,74%) Vi kan lätt konstatera att många av eleverna, såväl pojkarna som flickorna, befinner sig i miljöer där narkotika finns eller kan skaffas. Vi ser också att flickorna i mycket högre utsträckning avstår från att testa. Dessa siffror kan jämföras med statistik som går tillbaka ända till 1995, då undersökningen genomfördes första gången. 20% av elever vars föräldrar skaffar alkohol har någon gång använt narkotika. 15

293 Procent av samtliga Har använt narkotika någon gång, åk 2 14,414,3 16,2 14,4 16,3 15,5 9,6 12,1 12, ,7 10,1 10 9,5 5,5 Även om de två senaste undersökningarna gällde enbart åk 2 så anser jag att de gamla siffrorna, som ju gällde alla tre årskurserna, är relativt jämförbara; så gott som alltid har årskurs legat mitt emellan årskurs 1 och 3. Tvåorna har alltid representerar samtliga gymnasister väl. Det är värt att notera att tidigare har flickorna använt narkotika i så gott som lika hög utsträckning som pojkarna visar undersökningen att pojkarna har markant högre missbruk av narkotika. Jämför med CAN-bilagan n:r 6 Vilket eller vilka slag av narkotika har du använt? Antal respondenter: 452. (Redovisas i antal elever, inte procent) (OBS att respondenterna var c:a 150 fler) Cannabis 72 (21 flickor) 92 (47 flickor) Spice 9 (1 flicka) 33 (20 flickor) Extacy 13 (2 flickor) 9 Bensodiazepiner och liknande 7 (1 flicka) 8 Kokain 11 (2 flickor) 7 Heroin 5 (0) 7 LSD 8 (1) 6 Amfetamin 11 (2) 6 Andra nätdroger 1 (0) 4 16

294 GHB 1 (0) 4 Annat 10 (3) 10 Jämför med CAN-bilagan n:r 8. Här kan vi alltså konstatera att 72 av de 75 (2014: 92 av 93) som någon gång använt narkotika har angivit cannabis, alltså marijuana och hasch. Flickorna: 21 av 23. Hur många gånger har du använt cannabis? (Absoluta tal) En gång 15 (6) 32 (20) 2-4 gånger 20 (10) 21 (10) 5-10 gånger 6 (0) 10 (6) gånger 10 (2) 9 (3) > 20 gånger 19 (3) 18 (8) Antalet högkonsumenter tycks bestå och är oroande. AKTUELLT MISSBRUK Hur många gånger har du använt narkotika under år 2016? 472 respondenter (Absoluta tal) En gång 12 (4) 21 (16) 2-4 gånger 20 (8) 21 (7) 5-10 gånger 8 (0) 7 (5) gånger 8 (1) 3 (2) > 20 gånger 10 (1) 11 (5) 58 av de 75 som någon gång använt narkotika har alltså gjort det under av 23 flickor. Jämför med CAN-bilagan n:r 10 17

295 Hur många gånger har du använt narkotika under höstterminen 2016? (Absoluta tal) En gång 11 (2) 14 (9) 2-4 gånger 10 (3) 7 (3) 5-10 gånger 3 (0) 3 (2) gånger 2 (0) 1 (0) > 20 gånger 8 (1) 7 (4) Av de 75 som använt narkotika är det bara 34 som gjort det under höstterminen, 7% av samtliga. Dessa siffror bekräftar bilden från tidigare undersökningar. 6 av 23 flickor. Hur många gånger har du använt narkotika den senaste månaden, 30 dagar från idag? En gång 6 (3) 10 (6) 2-4 gånger 8 (1) 3 (0) 5-10 gånger 2 (0) gånger 1 (0) 0 > 20 gånger 3 (1) 3 (2) 20 av de 75 som någon gång använt narkotika har gjort det under den senaste månaden, 4% av samtliga. Endast fem av dem är flickor. Även dessa siffror bekräftar bilden från tidigare undersökningar. Jämför med CAN-bilagan n:r 7 Hur gammal var du första gången som du använde narkotika? 15 år och 8 månader i genomsnitt, något högre än tidigare mätningar var debutåldern 15 år och 5 månader, som då i stort sett var samma siffra som åren tidigare. På flicksidan är debutåldern något högre, 15 år och 11 månader. Av vem har du fått tag på narkotikan? (absoluta tal) Kamrater 54 (15) 64 (32) Okänd 30 (8) 26 (9) Pojk- eller flickvän 8 (5) 3 (2) 18

296 Var har du fått tag på narkotikan? (absoluta tal) På fest 47 (18) 70 (35) På skolan 19 (1) 15 (6) På restaurang eller liknande 7 (3) 6 Internet 9 (3) 5 Säljer själv 3 (0) 5 Utomlands 6 (1) 3 De höga siffrorna på de två senaste frågorna (kamrater och på fest) bekräftar alla tidigare undersökningar. Varifrån har eleverna fått sina kunskaper om droger? I skolan: 34% (32%) Mina föräldrar: 11% (12%) Kompisar: 23% (29%) På nätet: 33% (27%) I gruppen som använt narkotika har 80% skaffat sin kunskap i de två sista kategorierna. ÖVRIGT Har du någon gång använt dopningsmedel? Nej 99% 98% (550) Ja 1% (7 stycken, 3 flickor) 2% (9, 5 flickor) Ja-svaren 2012 var 20 (i alla årskurserna) vilket är nästan identiskt. 19

297 Hur trivs du i skolan? Mycket bra 51% (43%) 51% (flickorna: 41%) Ganska bra 38% (44%) 37% (flickorna: 44%) Så där 8% (9%) 9% Ganska dåligt 1% (1%) 2% Mycket dåligt 1% (2%, fem stycken) 1% Flickorna avvikande siffror är, som jag ser det, något för skolornas personal att beakta. Känner du dig trygg i skolan? Ja 96% 95 % för två år sedan Nej 4% (6%) 5 % (7% av flickorna) Bland flickorna finns det fler som inte känner sig trygga än bland pojkarna. Händer det att du skolkar från skolan? Nej, aldrig 59% (61%) 59% (62%) Ja, någon gång/termin 28% (27%) 30% (26%) Ja, någon eller några gånger/ månad 9% (9%) 8% (10%) Ja, c:a en gång/ vecka 3% (2%) 2% Ja, flera gånger/vecka 2% (1%) 1% Har du under 2016 gjort något som du tror är brottsligt och som kan leda till åtal och fängelsestraff? Nej 83% (87%) 2014: 85% Ja 17% (flickorna: 13%, 28) 2014: 15% (85) (flickorna: 8%, 23) När det gäller frågorna om trivsel, trygghet, skolk och brottslighet är de ungefär som tidigare år, även om skolket minskat marginellt över hela linjen i åk 2 på gymnasierna. 20

298 SAMBAND och ATT NOTERA Om vi tittar på den gruppen som någon gång använt narkotika i åk 2 på gymnasiet kan vi notera följande: Det är 75 elever i den gruppen, 52 pojkar och 23 flickor. Jag jämför dem med gruppen SAMTLIGA, d v s när alla gymnasister är med. 54% av den gruppen gå på studieförberedande program. Observera dock att dessa program representerar 62% av samtliga. 92% av dem har berusat sig med alkohol mot 66% för SAMTLIGA. 74% blir alltid eller ofta berusade när de dricker alkohol mot 44% för SAMTLIGA. 69% av dem dricker alkohol en gång varannan vecka eller oftare. I SAMTLIGA -gruppen är den siffran 31%. 29 av dem har haft oskyddad sex. 59 i gruppen SAMTLIGA. 37% av dem har föräldrar som obetingat accepterar att de dricker alkohol mot 28% i SAMTLIGA-gruppen. 29% i den gruppen har föräldrar som köper ut alkohol jämfört med 28% i SAMTLIGA-gruppen. 88% av dem röker. (SAMTLIGA: 33%) 64% av dem har aldrig använt annat än cannabis. 80% av dem har hämtat sina kunskaper om droger på nätet eller hos kompisar. 81% trivs bra eller mycket bra i skolan, mot 89% för SAMTLIGA) 30% skolkar någon/några gånger varje månad eller oftare. Jämför 14% i gruppen SAMTLIGA. Samtliga elever i gymnasierna och högstadiernas åk 9 som använt narkotika: 68 % är pojkar. 83% går i åk 2 på gymnasierna. PS-skolan har störst antal i absoluta tal medan tre privatskolor sticker ut procentuellt. 27% av dem har föräldrar som köper ut alkohol. 88% har druckit sig berusade. 33% har föräldrar som tycker att det är OK att de dricker alkohol. 75% i den gruppen röker. När det gäller gymnasietjejerna som använt narkotika kan vi konstatera följande: Bara 9% svarar nej på frågan om de druckit alkohol det senaste året. 34% av SAMTLIGA FLICKOR svarar nej på den frågan. 91% av de flickor som använt narkotika har druckit sig berusade någon gång. 78% av dem blir alltid/ofta berusade när de dricker. SAMTLIGA FLICKOR: 66%. 17% av dessa flickor har fått påpekanden att de dricker för mycket. SAMTLIGA FLICKOR: 10% 83% av dem röker. 58% av dessa röker dagligen eller nästan varje dag. 87% av dem har använt cannabis, 20 stycken. Två har använt kokain, två extacy och två amfetamin. 74% av dem har fått tag i narkotikan på fest. 82% i den gruppen trivs bra eller ganska bra i skolan jämfört med 87% för SAMTLIGA. 17% (35% 2014) av flickorna som använt narkotika säger att de skolkar någon eller några gånger varje månad eller oftare, vilket kan jämföras med 12% i gruppen SAMTLIGA FLICKOR. 21

299 Gruppen rökare i gymnasiet. De som svarat ja eller ibland på frågan Röker du? Av rökarna i gymnasiernas åk 2 är 48% flickor. I samma grupp har 99% druckit alkohol under 2016 och 94% har någon gång druckit sig berusade. Dessa båda siffror är långt högre än för gruppen SAMTLIGA. 61% av dem blir alltid/ofta berusade när de dricker, några procentenheter lägre än % av dem röker varje dag/nästan varje dag mot 35% % av gruppen rökare i åk 2 har använt narkotika, ungefär samma som Motsvarande siffra för samtliga i åk 2 är 14,5%. Gruppen rökande pojkar i åk 2 på gymnasiet visar också ännu mer alarmerande samband: 48% av dem har använt narkotika, jämfört med samtliga gymnasiepojkar; 19%. Motsvarande siffror för flickorna i gymnasietvåorna är 24% respektive 11%. Varannan rökande kille och var fjärde rökande tjej har således använt narkotika! 85% av dem som använt narkotika under höstterminen 2016 och 91% av dem som använt narkotika under den senaste månaden 2016 kommer från gruppen rökare var det 41 elever som använt Spice, 23 flickor och 18 pojkar ligger den siffran på beskedligare 9 elever. Gruppen rökare, de som på frågan Röker du? svarar ja och ibland i åk 9 och gymnasiets åk 2: Det är sammanlagt 239 elever som röker (av sammanlagt 1093 i undersökningen). Det är exakt lika många pojkar som flickor, 119 pojkar och 120 flickor. Observera att flickornas andel av totalen är 46%. Det är dubbelt så många svarar ibland än ja. Något mer än dubbelt så många går i gymnasieskolorna. 52% av rökarna går på PS, enhet 1,2 och 3 och det är anmärkningsvärt stor andel eftersom dessa tre enheterna bara utgör 34% av det totala antalet. I synnerhet är det enhet 1 som sticker ut; där går 22% av alla rökare medan enheten bara representerar 12% av samtliga elever i undersökningen! Här finns mycket att jobba med! I gruppen rökare är det bara 4% som inte druckit alkohol 2016, mot 41% för samtliga. I den gruppen har 87% druckit sig berusade, mot 44% för samtliga. 28% av rökarna i de båda årskurserna har någon gång använt narkotika mot 9% för gruppen samtliga. Samtliga i den gruppen har använt cannabis. 22

300 Procent av samtliga nior ÅRSKURS 9 ALKOHOL Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit alkohol? ja, flera gånger: 15% (Bara flickorna: 18%) 2014: 15% ja, någon enstaka gång (max 5): 28% (31%) 2014: 37% nej: 57% (51%) 2014: 49% Detta är synnerligen glädjande; en bra bit över hälften av alla nior har inte druckit alkohol överhuvudtaget. Dock kan vi konstatera att flickorna druckit i högre utsträckning än pojkarna, och så har det oftast varit. Har druckit alkohol 2016, åk , , Detta diagram visar alltså den andel av kommunens nior som druckit alkohol de senaste tolv månaderna. Den visar inte mängden eller hur ofta det skett. Jämför med CAN-bilagan n:r 1 Om vi i stället tittar på andelen nior som inte druckit någon alkohol de senaste tolv månaderna så ser vi glädjande statistik: 23

301 i procent av samtliga nior 60 9:or som inte druckit alkohol Hur ofta har du det senaste året druckit alkohol? 2016 bara flickorna 2014 aldrig/någon enstaka gång 73% (71%) 64 % (2010: 46%) högst en gång varannan månad 12% (12%) 16 % (2010: 22%) cirka en gång/månad 8% (9%) 12% (2010: 18%) cirka en gång varannan vecka 4% (5%) 6 % (2010: 9%) en gång i veckan 2% (3%) 1 % (2010: 3%) mer än en gång i veckan 1% (1%) 0 % (2010: 1%) Låt oss titta på de två senaste mätningarna: Så ofta drack niorna 2014 aldrig/enstaka gång högst en gång varannan månad högst en gång/månad c:a en gång varannan vecka en gång i veckan >en gång i veckan 24

302 Så ofta drack niorna 2016 aldrig/enstaka gång max 1g varannan månad c:a en gång per månad c:a en gång varannan vecka en gång per vecka mer än en gång per vecka Detta diagram ger en positiv bild av niornas alkoholvanor, i synnerhet med hänsyn till jämförande siffror från tidigare undersökningar. Hur får du vanligen tag på öl, vin och sprit. De kan markera högst två alternativ. Absoluta tal antal svar antal svar från mina kompisar och deras syskon: 44% (100) 116 mina föräldrar skaffar: 13% (29) 32 från mina syskon: 11% (25) 29 köper själv: 14% (32) 24 från pojk- eller flickvän: 4% (10) 11 kamraters föräldrar: 4% (8) 9 tillverkar själv: 2% (4) 8 från vuxen som handlar utomlands: 6% (14) 5 handlar tullfritt: 2% (5) 3 på restaurang, pub eller liknande: 2% (4) 0 Andelen elever som har föräldrar som skaffar alkohol har äntligen sjunkit till någorlunda acceptabel nivå: 13%. Den siffran har vissa år varit över 20% men har under flera år varit i sjunkande. Det bör också observeras att 2014 var den 6,7%. Märk dock elever vars föräldrar skaffar alkohol; 93% av dem har druckit under Har du någonsin druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad/full? ja: 24% 30% nej: 76% 70% 25

303 i procent av samtliga nior 70 Berusningsdrickande åk Ännu ett glädjande diagram! Jämför med CAN-diagram n:r 2 Hur gammal var du första gången du kände dig berusad/full? Här ska de svara med ålder. Medelvärdet för de 133 som besvarade frågan var 14 år eller exaktare 14 år och 2 månader. Detta är så gott som exakt som Motsvarande siffror för gymnasierna var här 15 år exakt, mot 14 år och 10 månader år Gemensamt för eleverna i Varberg är att de tenderar att senarelägga det första berusningstillfället. Den trenden har pågått i flera år, även det går långsamt och det vissa år har funnits avvikelser. 35% av eleverna vars föräldrar skaffar alkohol har varit berusade mot 24% för årskursen! Hur ofta händer det att du känner dig berusad/full när du dricker alkohol? jag dricker inte alkohol: 55% 46% aldrig: 21% 24% ibland: 18% 20% ofta: 4% 8% alltid: 3% 2% Vi kan alltså här se att endast 25% av samtliga i åk 9 dricker så mycket att de blir berusade. Om vi räknar om dessa siffror så att statistiken bara avser de elever som dricker alkohol så får vi siffror som är något annorlunda. Dessa siffror kan vi då jämföra med hur det såg ut för 7-8 år sedan: 26

304 Hur ofta berusar sig gruppen Elever som druckit alkohol? Aldrig Ibland Ofta Alltid De elever som druckit % 39% 8% 6% % 36% 16% 4,5% % 28% 15% 7% % 25% 19% 11% Bara pojkarna % 36% 7% 5% % 29% 14% 5% % 29% 15% 8% % 26% 18% 11% Bara flickorna % 44% 10% 7% % 44% 17% 4% % 28% 16% 5% % 23% 21% 10% Pojkarnas siffror är odelat glädjande medan flickornas låga höga ibland-värden kan tyckas lite bekymrande. Dock skall återigen påpekas att dessa siffror bara gäller de elever som druckit alkohol, 43% av samtliga nior, en mycket mindre grupp jämfört med tidigare! Har du någonsin fått något av följande problem p g a att du druckit alkohol? Här kan eleverna markera flera alternativ. 527 respondenter, samtliga nej: 450 (85% av alla i åk 9) 363 (76%) varit bakfulla: 69 (13%) (flickor: 48; 19%) 84 (17%) grälat, bråkat eller varit i slagsmål: 19 (4%) 17 haft oskyddad sex: 10 (2%) (7; 3%) 12 kört mc/moped: 5 (1%) 11 åkt bil/mc med någon som varit berusad: 2 9 haft oönskad sex: 4 (1%) 7 råkat ut för olycka eller skadats: 6 (1%) 6 bråkat med polis/vakter: 3 (1%) 3 kört bil/epa-traktor: 3 (1%) 3 blivit bestulna/rånade: 0 2 våldtäkt: 0 2 Allmänt kan sägas att de alkoholrelaterade problem, som eleverna ibland råkar ut för, har blivit allt färre. Siffrorna för varit bakfulla är speciellt glädjande. 27

305 Har någon i din närhet påpekat för dig att du dricker för mycket eller för ofta? Ja: 4% (6%) (3% 2014) Nej: 96% (94%) (97% 2014) Tycker du att någon av dina närmaste eller andra som du känner väl dricker för mycket alkohol? ja, kompisar: 28% (31% bland flickorna) 22% ja, familjemedlemmar: 5% 5% ja, släktingar: 3% 2% pojkvän/flickvän: 1% 1% nej: 63% 70% Dessa siffror påminner om gymnasisternas svar. Bortsett från svaret ja, kompisar så är det påtagligt likartade svar mellan 2014 och Man ska ju också ha i åtanke att svaren är i hög grad subjektiva; det är respondenternas upplevelser som beskrivs. Att så många som 28% upplever att kompisarna dricker för mycket är ett faktum som skolpersonal kan ha som utgångspunkt i diskussioner om alkohol. Är det OK för dina föräldrar att du dricker alkohol? ja: 3% (3%) 7% ja, vid vissa tillfällen: 18% (19%) 21% ja, om de kan kontrollera hur mycket: 19% (21%) 20% nej: 60% (58%) 52% Dessa siffror visar på att föräldrarna över tid har blivit alltmer restriktiva när det gäller alkohol. Bara 8 elever i åk 9 (av 318 respondenter) har föräldrar som accepterar att deras barn dricker alkohol. 28

306 TOBAK Röker du? (530 respondenter) ibland: 10% (flickorna: 11%) 11% ja: 4% (flickorna: 5%) 4% (enbart bland flickorna: 5%) nej: 86% (84%) 85% Vi kan alltså konstatera att 14% av eleverna i åk 9 röker, mot 15% för två år sedan. Antalet elever är alltså 76 av 530. Antalet flickor är 41 (av 254). Flickornas procenttal är identiskt med det från Hur ofta röker du? Observera att svaren kommer från de 80 (41 flickor) som svarat att de röker Bara när jag är på fest: 58% (46 elever) (60%) 65% Bara vid veckosluten: 16% (12%) 17% Varje dag 12% (10 elever) (14%) 14% (15%) Nästan varje dag: 14% (11 elever) (14%) 5% Även om rökningen tycks ha gått ner en procentenhet så har andelen som röker nästan varje dag ökat, låt vara att det rör sig väldigt få elever. Röker dagligen eller nästan 14,4 11, ,6 12,2 13 9,1 6,2 2,5 3,2 4 4, samtliga bara flickorna 29

307 Av detta diagram kan vi utläsa dels skillnaden mellan pojkar och flickor i dagligrökande, dels hur det skiftat genom åren. Klart är att flickorna röker mer än pojkarna men knappast dramatiskt mycket mer. Framför allt röker de tydligt mindre än för några år sedan. Jämför med CAN-bilagan n:r 3 och 4. Snusar du? (530 respondenter) Nej: 95% 96% Ja, mindre än en dosa/vecka: 3% 2% Ja, 1-2 dosor/vecka: 1% 1% 0 % Ja, 3-5 dosor/vecka: 1% 0% Ja, en dosa/dag: 1% 1% Samtliga elever som i denna undersökning, liksom i den förra, svarat att de snusar är pojkar. Så här har det sett ut genom åren vad gäller snusande nior: 2016: 5% 2014: 4% 2009: 8% 2007: 23% 2005: 14% 2003: 10% 2001: 11% Jämför med CAN-bilagorna n:r 5 och 9. 30

308 NARKOTIKA Har du någon gång haft möjlighet att prova narkotika? 530 svar 2016 flickorna 2014 Ja 41 elever, 8% 20 flickor, 8% 47 elever, 11% Vet ej 12 elever, 2% 10 elever, 2% Nej 471 elever, 90% 386 elever, 87% Har du någon gång haft lust att prova narkotika? 524 svar 2016 flickorna 2014 Ja 39 elever, 7% 16 flickor, 6% 28 elever, 6% Vet ej 32 elever, 7% 20 flickor, 5% Nej 453 elever, 90% 395 flickor, 89% Känner du till någon i ungefär din egen ålder som du tror eller vet har använt narkotika? 524 svar 2016 flickorna 2014 Ja 226 elever, 43% 113 flickor, 45% 201 elever, 45% Nej 298 elever, 57% 242 flickor, 55% Anser du att du skulle kunna skaffa narkotika på 24 timmar utan att lämna Varberg? 524 svar 2016 flickorna 2014 Ja 151 elever, 29% 66 flickor, 26% 114 elever, 26% Nej 373 elever, 71% 329 flickor, 74% Vet du någon i din dagliga närhet som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig? 524 svar 2016 flickorna 2014 Ja 101 elever, 19% 57 flickor, 23% 70 elever, 16% Nej 423 elever, 81% 373 flickor, 84% 31

309 Närhet till narkotika, åk i procent HAFT MÖJLIGHET HAFT LUST VET NÅGON SOM ANVÄNT KAN SKAFFA PÅ 24 TIMMAR VET NÅGON SOM KAN SKAFFA av samtliga av flickorna Ett diagram över de fem senaste frågorna, de som alla tar upp närhet till narkotika. Vi kan se att niorna är mindre utsatta än gymnasisterna men också att flickorna i något högre utsträckning är närmre narkotikan än pojkarna. Glädjande är de två vänstra staplarna. Har du någon gång använt narkotika? 524 respondenter Ja 15 elever varav 6 flickor, 3% (2%) 15 elever, 9 flickor, 3% Nej 507 elever, 97% 428 elever, 97% Nior som använt narkotika, samtliga & flickorna ,7 7,3 6,6 6,8 6,8 5,6 5,8 5,6 4,7 4,2 4 3,3 3,5 2, , av samtliga av flickorna Ta i beaktande att antalet elever i årskurs 9 som testat narkotika är så lågt som

310 Jämför med CAN-rapporterna n:r 6, 7 och 10 Observera gruppen elever vars föräldrar skaffar alkohol: 8% i den gruppen har använt narkotika mot 3% för hela årskursen! Vilket eller vilka slag av narkotika har du använt? 442 svar (Redovisas i antal elever, ej procent) Cannabis Spice 2 8 Extacy 0 2 Bensodiazepiner och liknande 1 1 Kokain 2 1 Heroin 2 0 LSD 0 1 Amfetamin 1 2 Andra nätdroger 0 0 GHB 0 0 Annat 1 1 Vi kan konstatera att 12 av de 15 som testat narkotika har angivit cannabis. Spice tycks glädjande nog ha mer eller mindre försvunnit från marknaden. Svaren påminner påtagligt om gymnasisternas. Jämför med CAN-bilagan n:r 8. Hur många gånger har du använt cannabis? (Absoluta tal) En gång gånger gånger gånger 0 3 > 20 gånger 1 4 Hur många gånger har du använt narkotika år 2016? (Absoluta tal) En gång gånger gånger gånger 0 3 > 20 gånger

311 Hur många gånger har du använt narkotika under höstterminen 2016? (Absoluta tal) En gång gånger gånger gånger 0 0 > 20 gånger 1 0 Hur många gånger har du använt narkotika den senaste månaden, 30 dagar från idag? Absoluta tal En gång gånger gånger gånger 0 0 > 20 gånger 0 0 Hur gammal var du första gången som du använde narkotika? 14 år och 5 månader Av vem har du fått tag på narkotikan? (absoluta tal) Kamrater 10 Okänd 9 Pojk- eller flickvän 2 Inom familjen 2 Var har du fått tag på narkotikan? (absoluta tal) På fest 9 På skolan 4 På restaurang, eller liknande 2 Internet 2 Säljer själv 0 Utomlands 2 34

312 De två senaste frågorna uppvisar ett resultat som är typiska för narkotikadebut: den sker oplanerat den sker tillsammans med andra den sker ofta när man druckit alkohol i skolan: 39% av mina föräldrar: 13% av mina kompisar: 15% på nätet: 33% 505 svar ÖVRIGT Har du någon gång använt dopningsmedel? 506 svar Nej 100 % (504) Ja 0 % (2) Hur trivs du i skolan? 519 svar 2016 flickorna 2014 Mycket bra 41% 31% 48 % Bra 40% 44% 39 % Så där 12% 17% 10 % Ganska dåligt 5% 5% 2 % Mycket dåligt 2% 2% 1 % Vi kan konstatera att andelen som trivs mycket bra har minskat sedan 2009 då andelen var 52%. Av eleverna i åk 9 trivs alltså 81% bra eller mycket bra (dock bara 75% bland flickorna) mot 87% för två år sedan. Motsvarande siffror för gymnasiernas åk 2 är 89%, en glädjande hög andel där. Oroande är de 35 elever som svarat ganska eller mycket dåligt. Lägg där till de 61 som svarar så där, så är siffrorna inte särskilt smickrande. 61 av dessa 96 elever är flickor! Känner du dig trygg i skolan? 2016 flickorna 2014 Ja 91% 88% 94 % Nej 9% 12% 6 % Dessa siffror bekräftar väl min oro i kommentaren till föregående fråga, i synnerhet när det gäller flickorna. 35

313 Händer det att du skolkar från skolan? 519 svar 2016 flickorna 2014 Nej, aldrig 71% 65% 80 % Ja, någon gång/termin 18% 21% 16 % Ja, någon eller några gånger/ månad 5% 7% 3 % Ja, c:a en gång/ vecka 3% 4% 0 % Ja, flera gånger/vecka 2% 4% 0 % Dessa siffror bekräftar att det finns en hel del att arbeta med på våra skolor. 25 elever skolkar minst en gång i veckan, och observera att 19 av dem är flickor! Har du under 2016 gjort något som du tror är brottsligt och som kan leda till åtal och fängelsestraff? Nej 86% 90 % Ja 14% (72) 10 % (43) 36

314 BILAGOR Följande bilagor är diagram som jag hämtat från den senaste CANrapport 161, Skolelevers drogvanor Den finns i sin helhet att hämta här: CAN 1 37

315 CAN 2 CAN 3 38

316 CAN 4 CAN 5 39

317 CAN 6 CAN 7 40

318 CAN 8 CAN 9 41

319 CAN 10 42