Information avseende förstudie "Kartläggning och analys av TrafildFörvaltningens samverkan och trafikledning"

Transkript

1 Stockholms läns landsting Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Identitet 1 ( 1 ) THlUhOO-föM Handläggare: Jens Plambeck STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE i!!; 20/ -12- t1 12b Information avseende förstudie "Kartläggning och analys av TrafildFörvaltningens samverkan och trafikledning" Bakgrund Trafikförvaltningen deltar sedan 2011 i Program för samverkan i Stockholmsregionen, ett regionalt utvecklingsarbete där ett antal aktörer tillsammans utvecklar förmågan att förebygga och minimera oönskade effekter av kända eller plötsligt inträffade händelser, olyckor och kriser. Trafikförvaltningens förra vice VD Madeleine Raukas undertecknade hösten 2011 en avsiktsförldaring som ger riktlinjer för vårt deltagande i programmet. Ärendets beredning På Trafiknämndens sammanträde i september informerade förvaltningschefen om att Trafikförvaltningen är en av aktörerna i Program för Samverkan, samt om den gemensamma ledningscentralen som Stockholm stad ska bygga. Nu återkommer Trafikförvaltningen till Trafiknämnden för förankring av process och kommande beslut. Under våren behöver fastighetsprojektet besked om Trafikförvaltningens och tunnelbanans ledningscentraler ska bli hyresgäst i den nya ledningscentralen. Under december-mars ska Trafikförvaltningen i en förstudie i detalj studera alla viktiga aspekter av ärendet. Målsättningen är att inkomma med beslutsunderlag till Trafiknämnden den 28 maj Sammanfattning I förstudien ingår att identifiera och analysera hur parterna samverkar idag, vilket ledningsbehov Trafikförvaltningen har och vilka möjligheter och risker som finns med en samlokalisering. Trafikförvaltningen ska studera dagens situation men också göra analyser av de långsiktiga behoven. Bilaga Förstudie "Kartläggning och analys av Trafikförvaltningens samverkan och trafikledning"

2 1(6) Datum Identitet SL Dokumenttyp Beskrivning Informationssäkerhetsklass K1 (Öppen) Information avseende förstudie "Kartläggning och analys av Trafikförvaltningens samverkan och trafikledning" Foto Jan. E Svensson Postadress AB Stockholm Besöksadress Lindhagensgatan 100 i Thorildsplan/Stadshagen Leveransadress Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon vx Fax E-post registrator@sl.se Internet sl.se Bankgiro Org.nr

3 2(6) Datum Identitet Informationssäkerhetsklass ( PP en ) Program för Samverkan Stockholmsregionen Samverkande aktörer Trafikförvaltningen är en av aktörerna som deltar i Program för Samverkan. Programmet startade 2011 och pågår till Samverkande aktörer är Trafikförvaltningen, SLL, SOS Alarm, Polisen, Södertörns brandförsvarsförbund, brandförsvar, Brandkåren Attunda, Räddningstjänsten Norrtälje, Länsstyrelsen, Trafikverket, Trafikkontoret, Stockholms stad och Stockholms hamnar samt MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Programmets syfte och målbild Programmets målbild är: "Vi ska skapa förmåga att samordna samhällets resurser för att förebygga och minimera oönskade effekter av kända eller plötsligt inträffade händelser, olyckor och kriser." Syftet med programmet är att hantera ett antal utmaningar som Stockholmsregionen står inför: o Stockholmsregionen växer. o Vi kan och behöver utveckla vår förmåga att samverka. Ökade krav på ett fungerande samhälle. Implementera Stockholms stads "framkomlighetsstrategi". Förebygga problem och underlätta arbetet med de många infrastrukturprojekt som SL och regionen verkställer, t.ex. Citybanan, Röd linjes uppgradering, Slussen m.fl. Krisövningar Ett av de grundläggande incitamenten till att påbörja utveckling av samverkan var den omfattande samverkansövningen SAMÖ-07. Övningen baserades på ett antal olika terrorscenarier mot bl.a. kollektivtrafik och andra infrastrukturelia objekt. Utvärderingen påvisade stora behov av att utveckla mellanorganisatorisk samverkan och metoder för informationsdelning och att sammanställa samlad lägesbild över situationen. Projekt inom programmet Omvärldsbevakning och informationsdelning avslutades i februari. Målet var bland annat att skapa samsyn kring och ta fram enhetliga arbetssätt för omvärldsbevakning och informationsdelning. Det forum som används är den samverkanskonferens som Länsstyrelsen arrangerar varje torsdag. Samlad lägesbild och gemensam analys Projektet tog vid där Omvärldsbevakning och informationsdelning slutade. Projektet drevs av Länsstyrelsen, Trafikverket, brandförsvar, Södertörns brandförsvar och Polisen och avslutades i oktober. Målet är att fastställa arbetssätt och rutiner för att ta fram samlade lägesbilder och göra gemensamma analyser som sedan blir underlag för koordinerade beslut. Samordnad planering

4 3(6) D a l u m, denlit et Informationssäkerhetsklass ( ö PP e n ) Målet med projektet är att kartlägga, synliggöra och rationalisera de många planeringsforum som finns idag. Underlag från intervjuer med representanter från programaktörerna kommer att vara en viktig del i både nulägesbeskrivning och förslag till rationalisering. Vardagssamverkan blåljus Målet med projektet har varit att effektivisera och utveckla samverkan i vardagen mellan blåljusmyndigheterna genom försök i skarp driftsmiljö. En slutrapport visar att genom att vara samlokaliserade kunde operatörerna både prata med sina egna ledningsorganisationer, samtidigt som dessa samtal också informerade övriga samlokaliserade parter. På samma sätt kunde operatörer som medlyssnade eller som pratade med inringare på 112, förmedla initial information till övriga organisationer genom att påkalla deras uppmärksamhet och artikulera särskilt viktiga aspekter i samtalet såsom vad som inträffat samt adress. Nästa steg är att genomföra nya försök i januari mellan blåljus-aktörerna och Trafik Stockholm. Våren 2013 kommer även specifika försök att genomföras mellan trafikaktörerna. Vardagssamverkan trafik Projektet drivs av Trafikverket, Trafikförvaltningen och Trafikkontoret i Stockholms stad. Arbetet startar hösten 2012 med att utreda och kartlägga hur trafikaktörerna samverkar i vardagshändelser idag. Resultatet kommer att ligga till grund för praktiska försök under 2013 på motsvarande sätt som i Vardagssamverkan blåljus. Syftet är att lära, få en ökad förståelse och utveckla nya metoder. Teknik och ledningsstöd Ett arbete pågår med att dokumentera nuläget och inventera behov av teknik och ledningsstöd för att stödja de processer som programmet har utvecklat. Programmet för en dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om hur vi kan genomföra projektet för att uppnå maximal synergi utifrån både regionala och nationella behov. Regionalt ramverk för samordnad planering och koordinerade beslut Projektet startade i våras med syfte att inventera beslutsarenor samt att skapa och dokumentera de strukturer som krävs för samordnad planering och koordinerad beslut i de samverkansforum som skapats genom programmet. Metodutveckling RSA (risk- och sårbarhetsanalys) Syftet med projektet är att ta fram en modell för hur fördjupade hot-, risk- och sårbarhetsanalyser bör utformas avseende en ökad integrering av samhällsverksamheter. Projektrapporten har varit på remiss i sommar och en slutrapport kommer att presenteras under senhösten.

5 4(6) D a ( u m Identitet Informationssäkerhetsklass ( ö PP e n ) Samlokalisering av ledningscentraler Ett av projekten som programmet driver är samlokalisering av ledningscentraler. Ett antal av aktörerna ser ett mervärde i att samlokalisera operativa ledningsfunktioner och har för avsikt att flytta in i den samverkanscentral som Stockholms stad planerar att bygga och som ska stå klar Trafikförvaltningen deltar aktivt tillsammans med MTR och andra potentiella hyresgäster kring gemensamma frågeställningar i samlokaliseringsprojektet. Genom att påverka fastighetens innehåll och funktion kan vi få en skräddarsydd lokal anpassad för våra egna, och våra gemensamma ändamål. Vissa aktörer har bestämt sig för att flytta in, vissa avvaktar en politisk beslutsprocess likt Trafikförvaltningens. Förstudiens upplägg I förstudien ingår att identifiera och analysera hur parterna samverkar idag och hur denna samverkan fungerar. Förstudien ska visa vilket totalt trafikledningsbehov SL-trafiken har, och hur detta kan komma att förändras 20 till 30 år framåt i tiden. Förstudie ska också visa vilka möjligheter och risker som finns med en samlokalisering av ledningscentraler, samt med ett nollalternativ. Trafikförvaltningen ska således titta på dagens situation men också göra analyser av de långsiktiga behoven. Förstudien kommer att belysa de utmaningar som Trafikförvaltningen står inför när det gäller förbättrad trafikinformation, säkerhet, krisledning, framkomlighet, samverkan m.m. Exemplen och aspekterna som i korthet blir belysta nedan kommer att utvecklas genom intervjuer med och analyser av berörda verksamheter. Tunnelbanans ledningscentraler Idag har Trafikförvaltningen otillräcklig redundans/backup till tunnelbanans trafikledningscentraler. Många av lokalerna behöver också upprustas inom en snar framtid, skärmar behöver bytas mm. Arbetsmiljön behöver också bli bättre. Konsekvenser för näraliggande projekt Inom Trafikförvaltningen och Stockholms stad m.fl. verksamheter drivs en mängd olika projekt och program som påverkar trafikinformation, säkerhet, krisledning, framkomlighet och samverkan. Trafikförvaltningen kommer att belysa dessa i förhållande till en eventuell samlokalisering, samt i förhållande till ett nollalternativ (d.v.s. icke samlokalisering). Tre exempel på när förbättrad samverkan behövs Den komplexitet som byggs in i våra trafiksystem och att flera system blir mer sammankopplade kräver att det finns ett samordnat sätt att hantera både ledning, styrning och information när allvarliga händelser inträffar. De negativa effekterna för samhället kan bli stora om så inte sker. Några händelser där förbättrad samverkan kan underlätta kommunikation, både i vardag och i kris, och på så sätt förebygga både olyckor och större kostnader, beskrivs nedan.

6 5(6) D a t u m Identitet Informationssäkerhetsklass K1 (Öppen) Kris: En brand på stationen City När pendeltågstunneln under Stockholms centrala delar öppnas om ca fem år kommer alla tunnelbanelinjer och pendeltåg att samlas i stationen City/Tcentralen. I ett integrerat system med spårtunnlar, plattformar (rull)trappor och hissar kommer många resenärer att förflytta sig varje dag. Många resenärer kommer att röra sig på en liten yta och många aktörer måste kunna kommunicera smidigt och snabbt med varandra om något oväntat inträffar. En händelse som aktualiserade samverkansfunktionen på station City var. den brand med kraftig rökutveckling som inträffade under bygget av Citybanan i september När rök spred sig från tunneln längs ner i systemet fanns de tre tunnelbanelinjerna ovanför. Hela T-centralen fick utrymmas. Insatsen som krävdes vid denna händelse hade dessutom effekter på trafiken på ytan. Citybanan och särskilt stationen City, men även den nya stationen vid Odenplan, gör att pendeltågens tunnelsystem kopplas ihop med tunnelbanans. MTR, Stockholmståg m.fl. operatörer som påverkas direkt eller indirekt vid händelser tunnelsystemet sitter idag på olika platser och kommunicerar via telefon, Rakel etc. Operativa enheter som måste samarbeta i krissituationen liknande den ovan är bland annat SL:s Kundtjänst, SL:s Driftledningscentral, SL:s Trygghetscentral, underhållsentreprenörer, vaktbolag, Räddningstjänsten, Polisen, Trafikverkets tågledningscentral och Stockholmstågs ledningscentral, Trafikledningscentral Röda linjen, Trafikledningscentral Gröna linjen, Trafikledningscentral Blåa linjen och SL:s olycksplatsansvarig. Utöver detta tillkommer det nya aktörer som behöver kopplas in vid stora händelser. Detta ställer stora krav på samverkan och goda kommunikationsmöjligheter. Vardag: En större störning Större störningar i Stockholms kollektivtrafiksystem går inte att undvika. Det kan vara en bro som är avstängd, en nedriven kontaktledning, ett vägarbete eller annat som spiller över på andra trafikslag och påverkar hela stadens trafikapparat. För att minska de negativa effekterna för resenärerna krävs en koordinering av åtgärder och information mellan de olika trafikslagen, och med samverkande operatörer så som Räddningstjänst, polis, brandkår m.fl. Problem med dagens hantering av trafikledning och information är bland annat: o Splittrad trafikledning och störningsinformation. Många ledningscentraler. Olika organisationer, olika rutiner och olika kulturer. o Dåligt samarbete mellan centralerna, inte minst mellan trafikledning och driftledning.

7 6(6) Dalum Identitet Informationssäkerhetsklass (ÖPPen) Problembilden ovan, tillsammans med låg nivå av operativ samordning på övergripande nivå, gör att det blir svårt att: Hantera kriser och allvarliga störningar. Ge trafikinformation över trafikslagsgränser. Bristande samordning finns både inom Trafikförvaltningens egna ansvarsgränser i relation till de olika entreprenörerna, och med de aktörer som ligger utanför det egna ansvaret. Här finns särskilt ett ökande behov av samordning med Trafik Stockholm. För att förbättra både trafiklednings- och informationsinsatser krävs en bättre samordning av dessa aktiviteter mellan de olika inblandade aktörerna. Vardag: Större snöoväder Den första november 2010 stod regionen bokstavligt stilla på grund av ett oväntat kraftigt snöfall; pendeltåg och tunnelbanor kom inte fram. Snöröjningen fungerade inte vilket föranledde att många bussar också stod stilla. Missbedömningen av väderleken drabbade Stockholmarna hårt. Det tog cirka ett dygn innan Stockholm fungerade som vanligt. Även 2011 inträffade ett kraftigt snöoväder med åtföljande problem med framkomligheten för regionens kollektivtrafik. Vid detta tillfälle hade Trafikförvaltningen och Stockholms stad olika bilder och information om läget; Stockholms stad uppfattade situationen som att framkomligheten kunde säkras och att snöröjningen fungerade. Trafikförvaltningen och dess bussentreprenörer hade inte den bilden. Läget blev så allvarligt att Keolis beordrade trafikstopp för flertalet av länets busslinjer. Ett rimligt antagande är att aktörerna med ett närmare samarbete och ett snabbare informationsflöde hade kunnat skapa sig en gemensam bild och utifrån den agera med högre grad av proaktivitet och bättre kunnat prioritera insatser. Därmed hade de negativa effekterna för medborgare/resenärer och på regionens samhällsekonomi kunnat begränsas. Lärdomar från 22 juliattentaten i Norge Slutsatserna i utredningen efter attentaten i Norge den 22 juli 2011 visade på ett flertal brister. Exempel på detta som kan vara lärorikt för Stockholm är: «Brister i samverkan och samordning.» Förmågan att lära av erfarenheter och övningar har varit för liten. Förmågan till att implementera och genomföra beslutade åtgärder är för dålig. Framtagna planer och rutiner har inte nyttjats. o Ledningens vilja och förmåga att sätta upp mål, ange medel och att följa upp verksamheten har varit otillräcklig, o Kommunikations- och informationsteknologins potential har inte nyttjats på ett tillräckligt sätt.