Kallelse. Kommunfullmäktiges sessionssal. Sammanträdesdatum: Tid: 18:00. Upprop. Genomgång av säkerhetsföreskrifter

Transkript

1 Kallelse Sida Kommunfullmäktige (3) Box Halmstad Plats: Kommunfullmäktiges sessionssal Sammanträdesdatum: Tid: 18:00 Ordförande: Johan Rydén Sekreterare: Mats Wallmark Upprop Genomgång av säkerhetsföreskrifter Säkerhet i valet Kommunrevisionen information Ledamöternas frågestund (max 15 min) (max 10 min) (max 30 min)

2 Föredragningslista Sida Kommunfullmäktige (3) Ärenden Tid 1. KS 2018/00036 Val av justerare 2. KS 2018/00081 Motion - Om ändring av tomträttsavgäld och friköpspris 3. KS 2018/00071 Motion - Angående ändrade tomträttsregler i Halmstad 4. KS 2018/00259 Halmstads resecentrum - förtydligande av ansvar samt tilläggsanslag för drift och underhåll 5. KS 2018/00262 Väntyta/hållplats på Stora torg 6. KS 2011/00677 Inriktning för Kattegattgymnasiet 7. KS 2018/00292 Halmstads Hamn, färjeterminal 8. KS 2018/00006 Delårsrapport 1 januari-april KS 2017/00454 Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor 10. KS 2018/00250 Överenskommelse om kommun- och regionledningsforum 11. KS 2018/00239 Utvärdering av huvudmannaskapet för förskolans måltidsverksamhet 12. KS 2018/00161 Kommunfullmäktiges sammanträdestider

3 Föredragningslista Sida Kommunfullmäktige (3) Ärenden Tid 13. KS 2014/00254 Anmälan om ändrat gruppledarskap 14. KS 2018/00287 Val av ledamot i kommunstyrelsen 15. KS 2018/00338 Val av ersättare i kommunfullmäktiges valberedning 16. KS 2018/00351 Val av ledamot i utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden 17. KS 2018/00031 Anmälningsärenden

4 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2) Sida KS 169 Dnr KS 2018/00081 Svar på motion - Om ändring av tomträttsavgäld och friköpspris Beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att via brev informera samtliga innehavare av tomträtt för småhusändamål. Informationen kommer att innehålla Halmstads kommuns gällande beräkningsmodeller för friköp och ny tomträttsavgäld, förfarande vid friköp av tomträtt samt kontaktpersoner inom kommunen.. Ärendet En motion har inkommit till kommunfullmäktige från Vänsterpartiet i Halmstad. Motionen föreslår att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen / kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott i uppdrag att lägga fram olika alternativa förslag till tomträttsavgäld samt friköpsmöjligheter enligt modell från andra kommuner med lägre priser och avgälder. Kommunstyrelsen beslöt enligt sammanträdesprotokoll KS 59 Dnr KS 2018/00081 att kommunledningsförvaltningen skall handlägga motionen angående ändring av tomträttsavgäld och friköpspris. Kommunledningsförvaltningen anser inte att en utredning rörande alternativa förslag till beräkning av tomträttsavgälder eller friköpspris för tomträtter skall tillsättas. En av grundförutsättningarna vid tomträttsupplåtelse är att markvärdesstegringen skall tillfalla jordägaren, Halmstads kommun. Nuvarande beräkningsmodeller för uträkning av tomträttsavgäld samt uträkning av friköpspris ger kommunen en skälig avkastning med hänsyn till den markvärdesstegring som har skett sedan tiden då tomträttskontrakten tecknades. Räknesätten grundar sig i markens taxeringsvärde vilka i sig grundar sig på faktiska marknadsvärden. Hänsyn tas vid uträkningarna till gjorda investeringar som tomträttsinnehavaren har gjort, såsom trädgårdsanläggning samt eventuell avgift för anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Beräkningsmodellerna finns tillgängliga för alla invånare som frågar efter dem. Avgälden skall utgå med oförändrat belopp under vissa tidsperioder, vilket finns angivet i respektive tomträttskontrakt, exempelvis 10 eller 20 år. På grund av långa avgäldsperioder där avgälden förblir oförändrad, tillsammans med en uppgång av fastighetsmarknaden i Halmstads kommun kan höjningen av avgälden vara flera hundra Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2) Sida procent. Även friköpspriset förändras på grund av att priserna på fastighetsmarknaden förändras. Om beräkningsmodellerna rörande tomträttsavgäld samt friköpspris ändras på ett sätt som ger kommunen sämre möjligheter att höja avgälderna samt räkna fram friköpspris innebär detta en minskad intäkt för Halmstads kommun och i förlängningen skattekollektivet. Samtliga tomträttsinnehavare, 348st tomträtter berörs av beslutet. Ärendets beredning Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, , 90 Kommunledningsförvaltningen Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att via brev informera samtliga innehavare av tomträtt för småhusändamål. Informationen kommer att innehålla Halmstads kommuns gällande beräkningsmodeller för friköp och ny tomträttsavgäld, förfarande vid friköp av tomträtt samt kontaktpersoner inom kommunen. Yrkanden Tania Bengtsson (V) yrkar bifall till motionen Per-Ove Andersson (SD) yrkar bifall till motionen Beslutsgång Ordföranden (M) ställer samhällsbyggnadsutskottets förslag mot Tania Bengtssons (V) och Per-Ove Anderssons (SD) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med samhällsbyggnadsutskottets förslag. Justeringsdag Sekreterare Zhale Rashid Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2) Sida Ordförande Jonas Bergman Justerare Kristina Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

7 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (2) Sida KSU 90 Dnr KS 2018/00081 Motion om ändring av tomträttsavgäld och friköpspris Beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. 2. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att via brev informera samtliga innehavare av tomträtt för småhusändamål. Informationen kommer att innehålla Halmstads kommuns gällande beräkningsmodeller för friköp och ny tomträttsavgäld, förfarande vid friköp av tomträtt samt kontaktpersoner inom kommunen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Ärendet En motion har inkommit till kommunfullmäktige från Vänsterpartiet i Halmstad. Motionen föreslår att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen / kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott i uppdrag att lägga fram olika alternativa förslag till tomträttsavgäld samt friköpsmöjligheter enligt modell från andra kommuner med lägre priser och avgälder. Kommunstyrelsen beslöt enligt sammanträdesprotokoll KS 59 Dnr KS 2018/00081 att kommunledningsförvaltningen skall handlägga motionen angående ändring av tomträttsavgäld och friköpspris. Kommunledningsförvaltningen anser inte att en utredning rörande alternativa förslag till beräkning av tomträttsavgälder eller friköpspris för tomträtter skall tillsättas. En av grundförutsättningarna vid tomträttsupplåtelse är att markvärdesstegringen skall tillfalla jordägaren, Halmstads kommun. Nuvarande beräkningsmodeller för uträkning av tomträttsavgäld samt uträkning av friköpspris ger kommunen en skälig avkastning med hänsyn till den markvärdesstegring som har skett sedan tiden då tomträttskontrakten tecknades. Räknesätten grundar sig i markens taxeringsvärde vilka i sig grundar sig på faktiska marknadsvärden. Hänsyn tas vid uträkningarna till gjorda investeringar som tomträttsinnehavaren har gjort, såsom trädgårdsanläggning samt eventuell avgift för anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Beräkningsmodellerna finns tillgängliga för alla invånare som frågar efter dem. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

8 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (2) Sida Avgälden skall utgå med oförändrat belopp under vissa tidsperioder, vilket finns angivet i respektive tomträttskontrakt, exempelvis 10 eller 20 år. På grund av långa avgäldsperioder där avgälden förblir oförändrad, tillsammans med en uppgång av fastighetsmarknaden i Halmstads kommun kan höjningen av avgälden vara flera hundra procent. Även friköpspriset förändras på grund av att priserna på fastighetsmarknaden förändras. Om beräkningsmodellerna rörande tomträttsavgäld samt friköpspris ändras på ett sätt som ger kommunen sämre möjligheter att höja avgälderna samt räkna fram friköpspris innebär detta en minskad intäkt för Halmstads kommun och i förlängningen skattekollektivet. Samtliga tomträttsinnehavare, 348st tomträtter berörs av beslutet. Ärendets beredning Ärendet har beretts av kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret. Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Yrkande Ordföranden (C) yrkar bifall till förslag till beslut med följande tilläggsbeslut: Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att via brev informera samtliga innehavare av tomträtt för småhusändamål. Informationen kommer att innehålla Halmstads kommuns gällande beräkningsmodeller för friköp och ny tomträttsavgäld, förfarande vid friköp av tomträtt samt kontaktpersoner inom kommunen. Beslutsgång Ordföranden (C) ställer proposition på föreliggande förslag till beslut och föreliggande förslag till beslut med sitt tilläggsyrkande och finner att utskottet beslutar i enlighet med yrkandet. Paragrafen justeras omedelbart. Justeringsdag Sekreterare... Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

9 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (2) Sida Ulrica Holm Ordförande... Jenny Axelsson Justerare... Bertil Andersson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

10 o Vänsterpartiet Dnr HALMSTADS KOMMUN KS jlql&^ooozl Kommunfullmäktige Halmstads kommun Motion om ändring av tomträttsavgäld och friköpspris Sedan tidigare beslut om tomträttsavgäld och friköp av tomträtter har mycket hänt på bostadsmarknaden i Halmstad. En tilltagande bostadsbrist har gjort att fastigheternas värde rakat i höjden och grunden för tidigare beräkningar har lett till att ett antal personer med fastigheter med tomträtt har hamnat i en omöjlig ekonomisk situation, där det varken går att friköpa eller betala den höga tomträttsavgälden. Halmstads kommun måste ha möjlighet att kunna motverka detta på samma vis som man gjort i andra kommuner med stor bostadsbrist och höga mark- och bostadspriser. Tidigare beslut måste omprövas och olika alternativ till tomträttsavgäld och friköpspris prövas på nytt. Jag yrkar därför; Att kommunfullmäktige ger nde«i uppdrag att lägga fram olika alternativa förslag till tomträttsavgäld samt friköpsmöjligheter enligt modell från andra kommuner med lägre priser och avgälder. Jag yrkar också att denna motion handläggs skyndsamt eftersom flera Halmstadbor har råkat illa ut på grund av tidigare beslut. Halmstad Mariann Norell Vänsterpartiet Halmstade

11 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (1) Sida KS 59 Dnr KS 2018/00081 Remittering av motion - Ändring av tomträttsavgäld och friköpspris Beslut Kommunstyrelsen beslutar att kommunledningsförvaltningen handlägger motionen angående ändring av tomträttsavgäld och friköpspris. Ärendet En motion har inkommit till kommunfullmäktige från Vänsterpartiet i Halmstad. Motionen föreslår att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott i uppdrag att lägga fram olika alternativa förslag till tomträttsavgäld samt friköpsmöjligheter enligt modell från andra kommuner med lägre priser och avgälder. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att kommunledningsförvaltningen handlägger motionen angående ändring av tomträttsavgäld och friköpspris. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget. Justeringsdag Sekreterare Pontus Vistrand Ordförande Carl Fredrik Graf Justerare Rose-Marie Edlund Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

12

13

14

15

16

17

18

19 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2) Sida KS 170 Dnr KS 2018/00071 Svar på motion - Angående ändrade tomträttsregler i Halmstad Beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att via brev informera samtliga innehavare av tomträtt för småhusändamål. Informationen kommer att innehålla Halmstads kommuns gällande beräkningsmodeller för friköp och ny tomträttsavgäld, förfarande vid friköp av tomträtt samt kontaktpersoner inom kommunen. Ärendet En motion har inkommit till kommunfullmäktige från Sverigedemokraterna i Halmstad. Motionen föreslår att kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram förslag på ändrad modell för tomträttsavgälder för småhus samt ta fram förslag på ändrad modell för friköp av tomträtt för småhus med storstadskommunernas regler som förebild. Kommunstyrelsen beslöt enligt sammanträdesprotokoll KS 58 Dnr KS 2018/00071 att kommunledningsförvaltningen skall handlägga motionen angående ändrade modeller vid beräkning av tomträttsavgälder samt friköpspris. Kommunledningsförvaltningen anser inte att en utredning rörande alternativa förslag till beräkning av tomträttsavgälder eller friköpspris för tomträtter skall tillsättas. En av grundförutsättningarna vid tomträttsupplåtelse är att markvärdesstegringen skall tillfalla jordägaren, Halmstads kommun. Nuvarande beräkningsmodeller för uträkning av tomträttsavgäld samt uträkning av friköpspris ger kommunen en skälig avkastning med hänsyn till den markvärdesstegring som har skett sedan tiden då tomträttskontrakten tecknades. Räknesätten grundar sig i markens taxeringsvärde vilka i sig grundar sig på faktiska marknadsvärden. Hänsyn tas vid uträkningarna till gjorda investeringar som tomträttsinnehavaren har gjort, såsom trädgårdsanläggning samt eventuell avgift för anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Beräkningsmodellerna finns tillgängliga för alla invånare som frågar efter dem. Avgälden skall utgå med oförändrat belopp under vissa tidsperioder, vilket finns angivet i respektive tomträttskontrakt, exempelvis 10 eller 20 år. På grund av långa Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

20 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2) Sida avgäldsperioder där avgälden förblir oförändrad, tillsammans med en uppgång av fastighetsmarknaden i Halmstads kommun kan höjningen av avgälden vara flera hundra procent. Även friköpspriset förändras på grund av att priserna på fastighetsmarknaden förändras. Om beräkningsmodellerna rörande tomträttsavgäld samt friköpspris ändras på ett sätt som ger kommunen sämre möjligheter att höja avgälderna samt räkna fram friköpspris innebär detta en minskad intäkt för Halmstads kommun och i förlängningen skattekollektivet. Samtliga tomträttsinnehavare, 348st tomträtter berörs av beslutet. Ärendets beredning Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, , 91 Kommunledningsförvaltningen. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att via brev informera samtliga innehavare av tomträtt för småhusändamål. Informationen kommer att innehålla Halmstads kommuns gällande beräkningsmodeller för friköp och ny tomträttsavgäld, förfarande vid friköp av tomträtt samt kontaktpersoner inom kommunen. Yrkanden Per- Ove Andersson (SD) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden (M) ställer samhällsbyggnadsutskottets förslag mot Per-Ove Anderssons (SD) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med samhällsbyggnadsutskottets förslag Justeringsdag Sekreterare Zhale Rashid Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

22 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (2) Sida KSU 91 Dnr KS 2018/00071 Motion angående ändrade tomträttsregler i Halmstad Beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. 2. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att via brev informera samtliga innehavare av tomträtt för småhusändamål. Informationen kommer att innehålla Halmstads kommuns gällande beräkningsmodeller för friköp och ny tomträttsavgäld, förfarande vid friköp av tomträtt samt kontaktpersoner inom kommunen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Ärendet En motion har inkommit till kommunfullmäktige från Sverigedemokraterna i Halmstad. Motionen föreslår att kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram förslag på ändrad modell för tomträttsavgälder för småhus samt ta fram förslag på ändrad modell för friköp av tomträtt för småhus med storstadskommunernas regler som förebild. Kommunstyrelsen beslöt enligt sammanträdesprotokoll KS 58 Dnr KS 2018/00071 att kommunledningsförvaltningen skall handlägga motionen angående ändrade modeller vid beräkning av tomträttsavgälder samt friköpspris. Kommunledningsförvaltningen anser inte att en utredning rörande alternativa förslag till beräkning av tomträttsavgälder eller friköpspris för tomträtter skall tillsättas. En av grundförutsättningarna vid tomträttsupplåtelse är att markvärdesstegringen skall tillfalla jordägaren, Halmstads kommun. Nuvarande beräkningsmodeller för uträkning av tomträttsavgäld samt uträkning av friköpspris ger kommunen en skälig avkastning med hänsyn till den markvärdesstegring som har skett sedan tiden då tomträttskontrakten tecknades. Räknesätten grundar sig i markens taxeringsvärde vilka i sig grundar sig på faktiska marknadsvärden. Hänsyn tas vid uträkningarna till gjorda investeringar som tomträttsinnehavaren har gjort, såsom trädgårdsanläggning samt eventuell avgift för anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Beräkningsmodellerna finns tillgängliga för alla invånare som frågar efter dem. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

23 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (2) Sida Avgälden skall utgå med oförändrat belopp under vissa tidsperioder, vilket finns angivet i respektive tomträttskontrakt, exempelvis 10 eller 20 år. På grund av långa avgäldsperioder där avgälden förblir oförändrad, tillsammans med en uppgång av fastighetsmarknaden i Halmstads kommun kan höjningen av avgälden vara flera hundra procent. Även friköpspriset förändras på grund av att priserna på fastighetsmarknaden förändras. Om beräkningsmodellerna rörande tomträttsavgäld samt friköpspris ändras på ett sätt som ger kommunen sämre möjligheter att höja avgälderna samt räkna fram friköpspris innebär detta en minskad intäkt för Halmstads kommun och i förlängningen skattekollektivet. Samtliga tomträttsinnehavare, 348st tomträtter berörs av beslutet. Ärendets beredning Ärendet har beretts av kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret. Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Yrkande Ordföranden (C) yrkar bifall till förslag till beslut med följande tilläggsbeslut: Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att via brev informera samtliga innehavare av tomträtt för småhusändamål. Informationen kommer att innehålla Halmstads kommuns gällande beräkningsmodeller för friköp och ny tomträttsavgäld, förfarande vid friköp av tomträtt samt kontaktpersoner inom kommunen. Beslutsgång Ordföranden (C) ställer proposition på föreliggande förslag till beslut och föreliggande förslag till beslut med sitt tilläggsyrkande och finner att utskottet beslutar i enlighet med yrkandet. Paragrafen justeras omedelbart. Justeringsdag Sekreterare... Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

24 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (2) Sida Ulrica Holm Ordförande... Jenny Axelsson Justerare... Bertil Andersson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

25 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (1) Sida KS 58 Dnr KS 2018/00071 Remittering av motion - Angående ändrade tomträttsregler i Halmstad Beslut Kommunstyrelsen beslutar att kommunledningsförvaltningen handlägger motionen angående ändrade tomträttsregler i Halmstad. Ärendet En motion har inkommit till kommunfullmäktige från Sverigedemokraterna i Halmstad. Motionen föreslår att: kommunfullmäktige ställer sig bakom det som anförs i motionen och uppdrar åt samhällsbyggnadskontoret att ta fram förslag på ändrad modell för tomträttsavgälder för småhus med storstadskommunernas regler som förebild kommunfullmäktige ställer sig bakom det som anförs i motionen och uppdrar åt samhällsbyggnadskontoret att ta fram förslag på ändrad modell för friköp av tomträtt för småhus med storstadskommunernas regler som förebild Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att kommunledningsförvaltningen handlägger motionen angående ändrade tomträttsregler i Halmstad. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget. Justeringsdag Sekreterare Pontus Vistrand Ordförande Carl Fredrik Graf Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

26 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (1) Sida Justerare Rose-Marie Edlund Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

27

28

29

30

31

32

33

34 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2) Sida KS 164 Dnr KS 2018/00259 Halmstads resecentrum - förtydligande av ansvar samt tilläggsanslag för drift och underhåll Beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja tilläggsanslag till teknikoch fritidsnämnden motsvarande 2,5 miljoner kronor för drift och underhåll av resecentrum etapp 1 och 2 under Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige uppdra åt samhällsbyggnadskontoret att ansvara för förvaltning och utveckling av Halmstads resecentrum. Ärendet Halmstads resecentrum etapp 1 och 2 är färdigställda, men ansvaret för anläggningen är inte klargjort och ett tydligt uppdrag för hur Halmstads resecentrum ska förvaltas och utvecklas saknas. Det saknas även medel för att upprätthålla dess funktion och sköta drift, underhåll och förnyelse. I den sista etappen, som är den största, byggs själva resecentrumbyggnaden ut med servicefunktioner. I denna etapp byggs även plattformarna om med nya hissar, en bred gångpassage under järnvägen tillkommer etc. Teknik och fritid har hjälpligt upprätthållit det mest vitala funktionerna för etapp 1 sedan den togs i bruk 2012 för att inte 3:e man ska påverkas. Det har dock varit med minsta godtagbara insats eftersom medel saknats och det har påverkat andra drift- och underhållsinsatser. När etapp 2 nu står klart och planering pågår för etapp 3 behövs därför skyndsamt ett beslut om vilken organisation som ska svara för anläggningen och dess förvaltning och utveckling samt att medel avsätts för drift, underhåll och förnyelse. Detta är en förutsättning om resenärerna ska kunna mötas av ett attraktivt och väl fungerande resecentrum. Med hänvisning till den terminalfunktion den här typen av anläggningar har där servicefunktioner, byggnader, hissar med mera ingår och där det krävs en aktiv utveckling tillsammans med berörda parter ser teknikoch fritidsförvaltningen inte sig som den lämpligaste parten att ansvara för Halmstads resecentrum utifrån nuvarande organisation och reglemente. Kommunledningsförvaltningens samhällsbyggnadskontor föreslås därför vara ansvarigt för utveckling och förvaltning av Halmstads resecentrum. När etapp 3 är genomförd bör ansvaret och kostnaden för förvaltning och utveckling ses över och vid behov revideras. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

35 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2) Sida Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott, , 101 Kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret Teknik- och fritidsnämnden, , 31 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott har informerats. Ärendet har initierats av teknikoch fritidsnämnden. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja tilläggsanslag till teknikoch fritidsnämnden motsvarande 2,5 miljoner kronor för drift- och underhåll av Resecentrum etapp 1 och 2 under Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige uppdra åt samhällsbyggnadskontoret att ansvara för förvaltning och utveckling av Halmstads resecentrum. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ledningsutskottets förslag. Justeringsdag Sekreterare Zhale Rashid Ordförande Jonas Bergman Justerare Kristina Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

36 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott (2) Sida KLU 101 Dnr KS 2018/00259 Halmstads resecentrum - förtydligande av ansvar samt tilläggsanslag för drift och underhåll Beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja tilläggsanslag till teknikoch fritidsnämnden motsvarande 2,5 miljoner kronor för drift och underhåll av resecentrum etapp 1 och 2 under Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige uppdra åt samhällsbyggnadskontoret att ansvara för förvaltning och utveckling av Halmstads resecentrum. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar att skicka frågan om tilläggsanslag för drift och underhåll från och med 2019 till kommunstyrelsens verksamhetsberedning. Ärendet Halmstads resecentrum etapp 1 och 2 är färdigställda, men ansvaret för anläggningen är inte klargjort och ett tydligt uppdrag för hur Halmstads resecentrum ska förvaltas och utvecklas saknas. Det saknas även medel för att upprätthålla dess funktion och sköta drift, underhåll och förnyelse. I den sista etappen, som är den största, byggs själva resecentrumbyggnaden ut med servicefunktioner. I denna etapp byggs även plattformarna om med nya hissar, en bred gångpassage under järnvägen tillkommer etc. Teknik och fritid har hjälpligt upprätthållit det mest vitala funktionerna för etapp 1 sedan den togs i bruk 2012 för att inte 3:e man ska påverkas. Det har dock varit med minsta godtagbara insats eftersom medel saknats och det har påverkat andra drift- och underhållsinsatser. När etapp 2 nu står klart och planering pågår för etapp 3 behövs därför skyndsamt ett beslut om vilken organisation som ska svara för anläggningen och dess förvaltning och utveckling samt att medel avsätts för drift, underhåll och förnyelse. Detta är en förutsättning om resenärerna ska kunna mötas av ett attraktivt och väl fungerande resecentrum. Med hänvisning till den terminalfunktion den här typen av anläggningar har där servicefunktioner, byggnader, hissar med mera ingår och där det krävs en aktiv utveckling tillsammans med berörda parter ser teknikoch fritidsförvaltningen inte sig som den lämpligaste parten att ansvara för Halmstads resecentrum utifrån nuvarande organisation och reglemente. Kommunledningsförvaltningens samhällsbyggnadskontor föreslås därför vara ansvarigt för utveckling och förvaltning av Halmstads resecentrum. När etapp 3 är genomförd bör ansvaret och kostnaden för förvaltning och utveckling ses över och vid behov revideras. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

37 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott (2) Sida Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret Teknik- och fritidsnämnden, , 31 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott har informerats. Ärendet har initierats av teknikoch fritidsnämnden. Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att bevilja tilläggsanslag till teknikoch fritidsnämnden motsvarande 2,5 miljoner kronor för drift- och underhåll av Resecentrum etapp 1 och 2 under Kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadskontoret att ansvara för förvaltning och utveckling av Halmstads resecentrum. 3. Kommunfullmäktige beslutar att från och med 2019 avsätta 2,5 miljoner kronor per år till samhällsbyggnadskontoret för förvaltning och utveckling av Halmstads resecentrum etapp 1 och 2. Detta belopp behöver revideras i samband med etapp 3. Yrkanden Ordföranden (M) yrkar att ledningsutskottet beslutar att skicka frågan om tilläggsanslag för drift och underhåll från och med 2019 till kommunstyrelsens verksamhetsberedning. Beslutsgång Ledningsutskottet beslutar i enlighet med förslaget och Ordförandens (M) ändringsyrkande. Justeringsdag Sekreterare Pontus Vistrand Ordförande Jonas Bergman Justerare Michael Svensson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

38 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00259 Ärende KS 2018/00259 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: KF Teknik- och fritidsnämnden Halmstads resecentrum - förtydligande av ansvar samt tilläggsanslag för drift och underhåll Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut - Kommunfullmäktige beslutar att bevilja tilläggsanslag till teknikoch fritidsnämnden motsvarande 2,5 mkr för drift- och underhåll av Resecentrum etapp 1 och 2 under Kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadskontoret att ansvara för förvaltning och utveckling av Halmstads resecentrum. - Kommunfullmäktige beslutar att från och med 2019 avsätta 2,5 mkr/år till samhällsbyggnadskontoret för förvaltning och utveckling av Halmstads resecentrum etapp 1 och 2. Detta belopp behöver revideras i samband med etapp 3. Sammanfattning av ärendet Halmstads resecentrum etapp 1 och 2 är färdigställda, men ansvaret för anläggningen är inte klargjort och ett tydligt uppdrag för hur Halmstads Resecentrum ska förvaltas och utvecklas saknas. Det saknas även medel för att upprätthålla dess funktion och sköta drift, underhåll och förnyelse. I den sista etappen, som är den största, byggs själva resecentrumbyggnaden ut med servicefunktioner. I denna etapp byggs även plattformarna om med nya hissar, en bred gångpassage under järnvägen tillkommer etc. Teknik och fritid har hjälpligt upprätthållit det mest vitala funktionerna för etapp 1 sedan den togs i bruk 2012 för att inte 3:e man ska påverkas. Det har dock varit med minsta godtagbara insats eftersom medel saknats och det har påverkat andra drift- och underhållsinsatser. När etapp 2 nu står klart och planering pågår för etapp 3 behövs därför skyndsamt ett beslut om vilken organisation som ska svara för anläggningen och dess förvaltning och utveckling samt att medel avsätts för drift, underhåll och förnyelse. Detta är en förutsättning om resenärerna ska kunna mötas av ett attraktivt och väl fungerande resecentrum. Med hänvisning till den terminalfunktion den här typen av anläggningar har där servicefunktioner, byggnader, hissar mm ingår och där det krävs en aktiv utveckling tillsammans med berörda parter ser teknikoch fritidsförvaltningen inte sig som den lämpligaste parten att ansvara för Halmstads resecentrum utifrån nuvarande organisation och reglemente. Samhällsbyggnadskontoret föreslås därför vara ansvarigt för utveckling och förvaltning av Halmstads resecentrum. När etapp 3 är genomförd bör ansvaret och kostnaden för förvaltning och utveckling ses över och vid behov revideras. Ärendets beredning Ärendet har beretts av teknikoch fritidskontoret och samhällsbyggnadskontoret. Ärendet har informerats om i tekniska nämnden och i samhällsbyggnadsutskottet. Beslut om att lyfta frågan till kommunfullmäktige har fattats av teknikoch fritidsnämnden. Ärendet faller inte inom ramen för MBL Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(4)

39 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00259 Beskrivning av ärendet Bakgrund Halmstads resecentrum etapp 1 och 2 är nu färdigställda. Den största delen kvarstår i etapp 3 som omfattar bl.a. resecentrumbyggnad med servicefunktioner, ombyggnad av plattformarna med nya hissar, bred gångpassage under järnvägen etc. När hela anläggningen står klar är den en av de största infrastruktursatsningarna som gjorts i Halmstad. Ansvaret kommer då delas på ytterligare parter, där tex trafikverket är ansvarig för plattformar och sannolikt delar av gångpassagen. Under de närmaste åren, ca 5 år, måste därför ansvaret för drift och utveckling av etapp 1 och 2 tydliggöras inom kommunen. I samband med att etapp 3 genomförs måste också ansvaret för de olika delarna av anläggningen tydliggöras, i första hand, mellan Halmstads kommun och andra berörda parter och i andra hand mellan Halmstads kommuns olika förvaltningar. Det saknas även medel för att upprätthålla dess funktion och sköta drift, underhåll och förnyelse. Syftet med ärendet är att påkalla behovet av att ansvar för förvaltning och utveckling av anläggningen tydliggörs och att medel avsätts för drift, underhåll och förnyelse. Analys och förslag Resecentrum Ett resecentrum är betydligt mer än bara en bytespunkt i staden mellan olika trafikslag. Ett väl utbyggt resecentrum är ofta en av de mest välbesökta platserna i en stad vilket skapar goda förutsättningar att utveckla en attraktiv mötesplats och nod för både boende, besökare och pendlare. Det ger även en möjlighet att marknadsföra Halmstad som turistort och platsen har stor betydelse för vilken bild besökare och resenärer får av Halmstad. För att ha ett väl fungerande resecentrum och en attraktiv anläggning krävs både en aktiv förvaltning och en ständig utveckling för att möta kundernas behov. Anläggningsansvar Halmstads resecentrum är planlagt på kvartersmark och det är en komplex anläggning där flera förvaltningar berörs utifrån både reglemente och kompetens. Idag har både teknik och fritid och servicekontoret resurser på plats, därutöver tillkommer ett antal olika entreprenörer som sköter larmservice, klottersanering etc. Teknik- och fritidsförvaltningen har hittills stått för alla kostnader vilket haft negativ påverkan på övriga drift- och underhållsinsatser i kommunen. Externa parter som berörs idag är i första hand Jernhusen, Hallandstrafiken och Trafikverket. Exempel på ingående anläggningar i dagsläget är bl.a. 2 broar, 4 hissar, teknikhus, perrongtak med värmeslingor, vistelseytor, bussuppställning, toalett och i etapp 3 tillkommer själva resecentrumbyggnaden med servicefunktioner, tunnel under spåren mm. Hittills nerlagda kostnader för projektet etapp 1 och 2 är ca 150 Mkr. Etapp 3 har kommit med i nationell plan och uppskattas till ca 330 Mkr och det är först när den är genomförd som det är ett komplett resecentrum. När projektet är klart har Halmstads kommun och staten investerat nästan 0,5 miljard i anläggningen. I förvaltning av anläggningen ingår bl.a. besiktning och service av hissar, klottersanering, ommålning av ytor, el- och larmservice, städservice, vinterväghållning, vaktmästarfunktion, toalettservice, hantering av skadegörelse, förnyelseåtgärder mm. I detta ingår att avtal tecknas och följs upp med berörda parter. Merparten av dessa funktioner är mer jämförbara med att sköta en fastighet än drift- och underhåll av allmän platsmark. För Halmstads resecentrum behövs utöver en aktiv förvaltning, en kontinuerlig utveckling av anläggningen och dess funktion för att möta resenärernas behov. En terminal för tåg och bussresenärer Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(4)

40 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00259 har många funktioner som kan jämföras med t.ex. en flygplats och har på motsvarande sätt ett stort behov av ett tydligt uppdrag och en tydlig organisation. När anläggningen, som i huvudsak omfattar kvartersmark, står färdig ingår flera byggnadskonstruktioner främst resecentrumbyggnaden men sedan tidigare även teknikhus, hissar mm. Detta tillsammans med behovet av servicefunktioner mm gör att teknikoch fritidsförvaltningen inte ser sig som den lämpligaste parten att ansvara för Halmstads resecentrum utifrån nuvarande organisation och reglemente. Halmstads resecentrum, etapp 1 och 2 är redan är tagna i bruk och det brådskar därför att ta ett beslut om vem som ska ansvara för anläggningen och hur den ska förvaltas och utvecklas. När beslut tas om detta behöver man utgå ifrån ett fullt färdigt resecentrum d.v.s. när etapp 3 är klar och en resecentrumbyggnad med förbindelse under järnvägen står på plats. Drift- och underhåll Teknik och fritid har på eget initiativ hjälpligt upprätthållit det mest vitala funktionerna för etapp 1 sedan den togs i bruk 2012 för att inte 3:e man ska påverkas. Det har dock varit med minsta godtagbara insats eftersom medel saknats vilket har fått som följd att andra nödvändiga åtgärder har fått stå tillbaka. Trycket på anläggningen är stort och underhållet börjar redan bli eftersatt. Problematiken med ett oklart ansvar och avsaknaden av medel för drift- och underhåll har lyfts vid ett flertal tillfällen. När etapp 2 nu är färdigställd är därför frågan avseende medel för drift, underhåll och förnyelse av anläggningen mycket angelägen att besluta om för att anläggningen inte ska förfalla. Kostnaden för att upprätthålla funktion och en attraktiv anläggning både vad gäller drift, underhåll och en viss förnyelse beräknas kosta 2,5 Mkr/år för etapp 1 och 2. Dessa medel föreslås beviljas till teknikoch fritidsnämnden för budgetåret 2018 för att sköta drift- och underhåll av anläggningen och återställa en del av de åtgärder som blivit eftersatta under tidigare år i avvaktan på att anläggningsansvaret klargörs. Från och med 2019 behöver den part som ska ha anläggningsansvaret och svara för förvaltning och utveckling beviljas motsvarande anslag för drift och underhåll d.v.s. 2,5 mkr/år. Detta belopp gäller för etapp 1 och 2 och i samband med utbyggnaden av etapp 3. Konsekvenser av förslaget Halmstads resecentrum är en komplex anläggning där den största etappen med resecentrumbyggnad, tunnel mm kvarstår. Att ansvaret för hela anläggningen tydliggörs är nödvändigt för att säkerställa dess funktion, förvaltning och utveckling. Att medel avsätts för drift, underhåll och förnyelse krävs om besökare och resenären ska mötas av ett attraktivt och väl fungerande resecentrum. Ärendets beslutsgång Ärendet ska beslutas av Kommunfullmäktige. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, Halmstads resecentrum förtydligande av ansvar och begäran om tilläggsanslag för drift och underhåll, teknikoch fritidsförvaltningen, daterad Protokollsutdrag teknikoch fritidsnämnden TFN 31, sammanträde Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(4)

41 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00259 Information om beslutet Teknik- och fritidsförvaltningen, Fastighetskontoret, Servicekontoret, Hallandstrafiken, Kommunledningskontoret, samhällsbyggnadskontorets ekonomiavdelning, Kommunledningskontoret, ekonomi- och styrning. Kommunledningsförvaltningen Mattias Rossköld, Samhällsbyggnadschef Handläggare, Sabina Andersson, Avdelningschef Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad Sida 4(4)

42 Tjänsteskrivelse Teknik- och fritidsförvaltningen TFN 2018/00262 Ärende TFN 2018/00262 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Teknik och fritidsnämnden Teknik och fritidsförvaltningen Halmstads resecentrum förtydligande av ansvar samt tilläggsanslag för drift och underhåll Teknik- och fritidsförvaltningens förslag till beslut Teknik och fritidsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att - Bevilja tilläggsanslag till teknikoch fritidsnämnden motsvarande 2,5 mkr för drift- och underhåll av Resecentrum etapp 1 och 2 under Klargöra vilken förvaltning eller vilket bolag som ska ansvara för förvaltning och utveckling av Halmstads resecentrum. - Från och med 2019 avsätta 2,5 mkr/år till den förvaltning eller det bolag som man beslutar ska ansvara för Halmstad Resecentrum. Detta belopp behöver revideras när etapp 3 står klart. Sammanfattning av ärendet Halmstads resecentrum etapp 1 och 2 är färdigställda, men ansvaret för anläggningen är inte klargjort och ett tydligt uppdrag för hur Halmstads Resecentrum ska förvaltas och utvecklas saknas. Det saknas även medel för att upprätthålla dess funktion och sköta drift, underhåll och förnyelse. I den sista etappen, som är den största, byggs själva resecentrumbyggnaden ut med servicefunktioner. I denna etapp byggs även plattformarna om med nya hissar, en bred gångpassage under järnvägen tillkommer etc. Teknik och fritid har hjälpligt upprätthållit det mest vitala funktionerna för etapp 1 sedan den togs i bruk 2012 för att inte 3:e man ska påverkas. Det har dock varit med minsta godtagbara insats eftersom medel saknats och det har påverkat andra drift- och underhållsinsatser. När etapp 2 nu står klart och planering pågår för etapp 3 behövs därför skyndsamt ett beslut om vilken organisation som ska svara för anläggningen och dess förvaltning och utveckling samt att medel avsätts för drift, underhåll och förnyelse. Detta är en förutsättning om resenärerna ska kunna mötas av ett attraktivt och väl fungerande resecentrum. Med hänvisning till den terminalfunktion den här typen av anläggningar har där servicefunktioner, byggnader, hissar mm ingår och där det krävs en aktiv utveckling tillsammans med berörda parter ser teknikoch fritidsförvaltningen inte sig som den lämpligaste parten att ansvara för Halmstads resecentrum utifrån nuvarande organisation och reglemente. Halmstads kommun, teknikoch fritidsförvaltningen, Box 246, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(4)

43 Tjänsteskrivelse Teknik- och fritidsförvaltningen TFN 2018/00262 Ärendets beredning Ärendet har informerats om i tekniska nämnden och i samhällsbyggnadsutskottet. Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Beskrivning av ärendet Bakgrund Halmstads resecentrum etapp 1 och 2 är nu färdigställda. Den största delen kvarstår i etapp 3 som omfattar bl.a. resecentrumbyggnad med servicefunktioner, ombyggnad av plattformarna med nya hissar, bred gångpassage under järnvägen etc. När hela anläggningen står klar är den en av de största infrastruktursatsningarna som gjorts i Halmstad. Ansvaret för anläggningen är dock inte klargjort och ett tydligt uppdrag för hur Halmstad Resecentrum ska förvaltas och utvecklas saknas. Det saknas även medel för att upprätthålla dess funktion och sköta drift, underhåll och förnyelse. Syftet med ärendet är att påkalla behovet av att ansvar för förvaltning och utveckling av anläggningen tydliggörs och att medel avsätts för drift, underhåll och förnyelse. Analys och förslag Resecentrum Ett resecentrum är betydligt mer än bara en bytespunkt i staden mellan olika trafikslag. Ett väl utbyggt resecentrum är ofta en av de mest välbesökta platserna i en stad vilket skapar goda förutsättningar att utveckla en attraktiv mötesplats och nod för både boende, besökare och pendlare. Det ger även en möjlighet att marknadsföra Halmstad som turistort och platsen har stor betydelse för vilken bild besökare och resenärer får av Halmstad. För att ha ett väl fungerande resecentrum och en attraktiv anläggning krävs både en aktiv förvaltning och en ständig utveckling för att möta kundernas behov. Anläggningsansvar Halmstads resecentrum är planlagt på kvartersmark och det är en komplex anläggning där flera förvaltningar berörs utifrån både reglemente och kompetens. Idag har både teknik och fritid och servicekontoret resurser på plats, därutöver tillkommer ett antal olika entreprenörer som sköter larmservice, klottersanering etc. Teknik- och fritidsförvaltningen har hittills stått för alla kostnader vilket haft negativ påverkan på övriga drift- och underhållsinsatser i kommunen. Externa parter som berörs idag är i första hand Jernhusen, Hallandstrafiken och Trafikverket. Exempel på ingående anläggningar i dagsläget är bl.a. 2 broar, 4 hissar, teknikhus, perrongtak med värmeslingor, vistelseytor, bussuppställning, toalett och i etapp 3 tillkommer själva resecentrumbyggnaden med servicefunktioner, tunnel under spåren mm. Hittills nerlagda kostnader för projektet etapp 1 och 2 är ca 150 Mkr. Etapp 3 har kommit med i nationell plan och uppskattas till ca 330 Mkr och det är först när den är genomförd som det är ett komplett resecentrum. När projektet är klart har Halmstads kommun och staten investerat nästan 0,5 miljard i anläggningen. I förvaltning av anläggningen ingår bl.a. besiktning och service av hissar, klottersanering, ommålning av ytor, el- och larmservice, städservice, vinterväghållning, vaktmästarfunktion, toalettservice, hantering av Halmstads kommun, teknikoch fritidsförvaltningen, Box 246, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(4)

44 Tjänsteskrivelse Teknik- och fritidsförvaltningen TFN 2018/00262 skadegörelse, förnyelseåtgärder mm. I detta ingår att avtal tecknas och följs upp med berörda parter. Merparten av dessa funktioner är mer jämförbara med att sköta en fastighet än drift- och underhåll av allmän platsmark. Det blir än mer påtagligt när etapp 3 är genomförd och resecentrumbyggnaden står klar där servicefunktionerna kommer få stor betydelse. För Halmstads resecentrum behövs utöver en aktiv förvaltning, en kontinuerlig utveckling av anläggningen och dess funktion för att möta resenärernas behov. En terminal för tåg och bussresenärer har många funktioner som kan jämföras med t.ex. en flygplats och har på motsvarande sätt ett stort behov av ett tydligt uppdrag och en tydlig organisation. När anläggningen, som i huvudsak omfattar kvartersmark, står färdig ingår flera byggnadskonstruktioner främst resecentrumbyggnaden men sedan tidigare även teknikhus, hissar mm. Detta tillsammans med behovet av servicefunktioner mm gör att teknikoch fritidsförvaltningen inte ser sig som den lämpligaste parten att ansvara för Halmstads resecentrum utifrån nuvarande organisation och reglemente. Halmstads resecentrum, etapp 1 och 2 är redan är tagna i bruk och det brådskar därför att ta ett beslut om vem som ska ansvara för anläggningen och hur den ska förvaltas och utvecklas. När beslut tas om detta behöver man utgå ifrån ett fullt färdigt resecentrum d.v.s. när etapp 3 är klar och en resecentrumbyggnad med förbindelse under järnvägen står på plats. Drift- och underhåll Teknik och fritid har på eget initiativ hjälpligt upprätthållit det mest vitala funktionerna för etapp 1 sedan den togs i bruk 2012 för att inte 3:e man ska påverkas. Det har dock varit med minsta godtagbara insats eftersom medel saknats vilket har fått som följd att andra nödvändiga åtgärder har fått stå tillbaka. Trycket på anläggningen är stort och underhållet börjar redan bli eftersatt. Problematiken med ett oklart ansvar och avsaknaden av medel för drift- och underhåll har lyfts vid ett flertal tillfällen. När etapp 2 nu är färdigställd är därför frågan avseende medel för drift, underhåll och förnyelse av anläggningen mycket angelägen att besluta om för att anläggningen inte ska förfalla. Kostnaden för att upprätthålla funktion och en attraktiv anläggning både vad gäller drift, underhåll och en viss förnyelse beräknas kosta 2,5 Mkr/år för etapp 1 och 2. Dessa medel föreslås beviljas till teknikoch fritidsnämnden för budgetåret 2018 för att sköta drift- och underhåll av anläggningen och återställa en del av de åtgärder som blivit eftersatta under tidigare år i avvaktan på att anläggningsansvaret klargörs. Från och med 2019 behöver den part som ska ha anläggningsansvaret och svara för förvaltning och utveckling beviljas motsvarande anslag för drift och underhåll d.v.s. 2,5 mkr/år. Detta belopp gäller för etapp 1 och 2 och i samband med utbyggnaden av etapp 3 måste kostnaderna ses över. Konsekvenser av förslaget Halmstads resecentrum är en komplex anläggning där den största etappen med resecentrumbyggnad, tunnel mm kvarstår. Att ansvaret för hela anläggningen tydliggörs är nödvändigt för att säkerställa dess funktion, förvaltning och utveckling. Att medel avsätts för drift, underhåll och förnyelse krävs om besökare och resenären ska mötas av ett attraktivt och väl fungerande resecentrum. Halmstads kommun, teknikoch fritidsförvaltningen, Box 246, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(4)

45 Tjänsteskrivelse Teknik- och fritidsförvaltningen TFN 2018/00262 Ärendets beslutsgång Beslut i ärendet tas av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag - Information om beslutet - Teknik- och fritidsförvaltningen Anders Thorén, förvaltningschef Ulf Holm, avdelningschef Halmstads kommun, teknikoch fritidsförvaltningen, Box 246, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(4)

46 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Teknik- och fritidsnämnden (2) Sida TFN 31 Dnr TFN 2018/00262 Halmstads resecentrum - förtydligande av ansvar samt tilläggsanslag för drift och underhåll Beslut Teknik och fritidsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att Bevilja tilläggsanslag till teknikoch fritidsnämnden motsvarande 2,5 mkr för drift- och underhåll av Resecentrum etapp 1 och 2 under Klargöra vilken förvaltning eller vilket bolag som ska ansvara för förvaltning och utveckling av Halmstads resecentrum. Från och med 2019 avsätta 2,5 mkr/år till den förvaltning eller det bolag som man beslutar ska ansvara för Halmstad Resecentrum. Detta belopp behöver revideras när etapp 3 står klart. Ärendet Halmstads resecentrum etapp 1 och 2 är färdigställda, men ansvaret för anläggningen är inte klargjort och ett tydligt uppdrag för hur Halmstads Resecentrum ska förvaltas och utvecklas saknas. Det saknas även medel för att upprätthålla dess funktion och sköta drift, underhåll och förnyelse. I den sista etappen, som är den största, byggs själva resecentrumbyggnaden ut med servicefunktioner. I denna etapp byggs även plattformarna om med nya hissar, en bred gångpassage under järnvägen tillkommer etc. Teknik och fritid har hjälpligt upprätthållit det mest vitala funktionerna för etapp 1 sedan den togs i bruk 2012 för att inte 3:e man ska påverkas. Det har dock varit med minsta godtagbara insats eftersom medel saknats och det har påverkat andra drift- och underhållsinsatser. När etapp 2 nu står klart och planering pågår för etapp 3 behövs därför skyndsamt ett beslut om vilken organisation som ska svara för anläggningen och dess förvaltning och utveckling samt att medel avsätts för drift, underhåll och förnyelse. Detta är en förutsättning om resenärerna ska kunna mötas av ett attraktivt och väl fungerande resecentrum. Med hänvisning till den terminalfunktion den här typen av anläggningar har där servicefunktioner, byggnader, hissar mm ingår och där det krävs en aktiv utveckling tillsammans med berörda parter ser teknikoch fritidsförvaltningen inte sig som den lämpligaste parten att ansvara för Halmstads resecentrum utifrån nuvarande organisation och reglemente. Ärendets beredning Ärendet har informerats om i tekniska nämnden och i samhällsbyggnadsutskottet. Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

47 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Teknik- och fritidsnämnden (2) Sida Förslag till beslut Teknik och fritidsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att: Bevilja tilläggsanslag till teknikoch fritidsnämnden motsvarande 2,5 mkr för drift- och underhåll av Resecentrum etapp 1 och 2 under Klargöra vilken förvaltning eller vilket bolag som ska ansvara för förvaltning och utveckling av Halmstads resecentrum. Från och med 2019 avsätta 2,5 mkr/år till den förvaltning eller det bolag som man beslutar ska ansvara för Halmstad Resecentrum. Detta belopp behöver revideras när etapp 3 står klart. Beslutsgång Teknik- och fritidsnämnden beslutar i enlighet med föreliggande förslag Justeringsdag Sekreterare... Julia Sorling Ordförande... Lars Püss (M) Justerare... Imre Gulyas (S) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

48 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2) Sida KS 165 Dnr KS 2018/00262 Väntyta/hållplats på Stora torg Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna begäran om tilläggsanslag omfattande kr för byggnation av väntutrymme på Stora torg samt att tilläggsanslaget förs över till teknikoch fritidskontoret för projektering och byggnation under Ärendet En ombyggnad har under 2017 pågått för Brogatan, delen förbi Stora torg. Stora torg är en av Halmstads mest använda hållplatser för buss och ska rymma 1400 resenärer per dag. Då Österskans avskaffas som terminal och ersätts med en vanlig hållplats ökar också betydelsen av en Hållplats på Stora torg. Vidare är Stora torg en av de platser där det är enkelt att byta mellan bussar i olika riktning. Som en del av ombyggnaden anläggs här därför en större busshållplats. Samtidigt har Stora torg en central roll i Halmstad. Ett väntutrymme här måste vara väl anpassat till Stora torg och kvartersstaden, som är av riksintresse för kulturmiljövården. Utformningskraven är därför högre ställda än normalt vad gäller exempelvis formgivning och materialval. Det har därför inte varit mycket svårt att hitta en lösning för väntutrymme som alla parter kan enas om. Berörda förvaltningar och Hallandstrafiken har därför under 2018 samverkat för att ta fram förslag till väntyta och ett förslag finns nu som uppfyller kraven. I de fall det används vanliga väderskydd utmed kommunalt vägnät bekostas dessa av Hallandstrafiken. Det förslag som nu föreslås ingår inte i de av Hallandstrafiken upphandlade väderskydden varför Hallandstrafiken inte heller står för kostnaden. Efter medfinansiering från Hallandstrafiken och Kulturnämnden (för konsten i väntutrymmet) beräknas kostnaden för projektering och byggnation till kronor. Tilläggsanslag omfattande kronor begärs därför till teknikoch fritidsnämnden under 2018 för byggnation av väntutrymme på Stora torg. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

49 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2) Sida Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott , 79 Ärendet har beretts i samverkan mellan samhällsbyggnadskontoret, teknikoch fritidskontoret, kulturförvaltningen, byggnadskontoret och Hallandstrafiken. Information om förslaget har lämnats till kommunstyrelsen samhällsbyggnadsutskott i mars 2017 och till Byggnadsnämnden den i april Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna begäran om tilläggsanslag omfattande kr för byggnation av väntutrymme på Stora torg samt att tilläggsanslaget förs över till teknikoch fritidskontoret för projektering och byggnation under Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ledningsutskottets förslag. Justeringsdag Sekreterare Zhale Rashid Ordförande Jonas Bergman Justerare Kristina Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

50 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott (2) Sida KLU 79 Dnr KS 2018/00262 Väntyta/hållplats på Stora torg Beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna begäran om tilläggsanslag omfattande kronor för byggnation av väntutrymme på Stora torg samt att tilläggsanslaget förs över till teknikoch fritidsförvaltningen för projektering och byggnation under Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar att skicka frågan om drift och underhåll för väntutrymme för Stora torg till kommunstyrelsens verksamhetsberedning. Ärendet En ombyggnad har under 2017 pågått för Brogatan, delen förbi Stora torg. Stora torg är en av Halmstads mest använda hållplatser för buss och ska rymma resenärer per dag. Då Österskans avskaffas som terminal och ersätts med en vanlig hållplats ökar också betydelsen av en hållplats på Stora torg. Vidare är Stora torg en av de platser där det är enkelt att byta mellan bussar i olika riktning. Som en del av ombyggnaden anläggs därför en större busshållplats. Samtidigt har Stora torg en central roll i Halmstad. Ett väntutrymme här behöver vara väl anpassat till torget och kvartersstaden, som är av riksintresse för kulturmiljövården. Utformningskraven är högre ställda än normalt vad gäller exempelvis formgivning och materialval. Det har därför varit svårt att hitta en lösning som alla parter kan enas om. Berörda förvaltningar och Hallandstrafiken har därför under 2018 samverkat för att ta fram förslag till väntyta och ett förslag finns nu som uppfyller kraven. I de fall det används vanliga väderskydd utmed kommunalt vägnät bekostas dessa av Hallandstrafiken. Det förslag som nu föreslås ingår inte i de av Hallandstrafiken upphandlade väderskydden varför Hallandstrafiken inte heller står för kostnaden. Efter medfinansiering från Hallandstrafiken och kulturnämnden (för konsten i väntutrymmet) beräknas kostnaden för projektering och byggnation till kronor. Tilläggsanslag omfattande kronor begärs därför till teknikoch fritidsnämnden under 2018 för byggnation av väntutrymme på Stora torg. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

51 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott (2) Sida Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret, i samverkan med teknikoch fritidsförvaltningen, kulturförvaltningen, byggnadskontoret och Hallandstrafiken. Information om förslaget har lämnats till kommunstyrelsen samhällsbyggnadsutskott i mars 2017 och till Byggnadsnämnden den i april Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna begäran om tilläggsanslag omfattande kronor för byggnation av väntutrymme på Stora torg samt att tilläggsanslaget förs över till teknikoch fritidskontoret för projektering och byggnation under Kommunfullmäktige beslutar att godkänna begäran om tilläggsanslag till teknikoch fritidsnämnden omfattande kronor per år för drift- och underhåll för väntutrymme för Stora torg. Yrkanden Ordföranden (M) yrkar att ledningsutskottet beslutar att skicka frågan om drift och underhåll för väntutrymme för Stora torg till kommunstyrelsens verksamhetsberedning. Beslutsgång Ledningsutskottet beslutar i enlighet med förslaget och Ordförandens (M) ändringsyrkande. Justeringsdag Sekreterare Pontus Vistrand Ordförande Jonas Bergman Justerare Sofia Levin Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

52 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00262 Ärende KS 2018/00262 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: KF Samhällsbyggnadskontoret Väntyta/hållplats på Stora torg Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna begäran om tilläggsanslag omfattande kr för byggnation av väntutrymme på Stora torg samt att tilläggsanslaget förs över till teknikoch fritidskontoret för projektering och byggnation under Kommunfullmäktige beslutar att godkänna begäran om tilläggsanslag till teknikoch fritidsnämnden omfattande kr per år för drift- och underhåll för väntutrymme för Stora torg. Sammanfattning av ärendet En ombyggnad har under 2017 pågått för Brogatan, delen förbi Stora torg. Stora torg är en av Halmstads mest använda hållplatser för buss och ska rymma 1400 resenärer per dag. Då Österskans avskaffas som terminal och ersätts med en vanlig hållplats ökar också betydelsen av en Hållplats på Stora torg. Vidare är Stora torg en av de platser där det är enkelt att byta mellan bussar i olika riktning. Som en del av ombyggnaden anläggs här därför en större busshållplats. Samtidigt har Stora torg en central roll i Halmstad. Ett väntutrymme här måste vara väl anpassat till Stora torg och kvartersstaden, som är av riksintresse för kulturmiljövården. Utformningskraven är därför högre ställda än normalt vad gäller exempelvis formgivning och materialval. Det har därför inte varit mycket svårt att hitta en lösning för väntutrymme som alla parter kan enas om. Berörda förvaltningar och Hallandstrafiken har därför under 2018 samverkat för att ta fram förslag till väntyta och ett förslag finns nu som uppfyller kraven. I de fall det används vanliga väderskydd utmed kommunalt vägnät bekostas dessa av Hallandstrafiken. Det förslag som nu föreslås ingår inte i de av Hallandstrafiken upphandlade väderskydden varför Hallandstrafiken inte heller står för kostnaden. Efter medfinansiering från Hallandstrafiken och Kulturnämnden (för konsten i väntutrymmet) beräknas kostnaden för projektering och byggnation till kronor. Tilläggsanslag omfattande kronor begärs därför till teknikoch fritidsnämnden under 2018 för byggnation av väntutrymme på Stora torg. Ärendets beredning Ärendet har beretts i samverkan mellan samhällsbyggnadskontoret, teknikoch fritidskontoret, kulturförvaltningen, byggnadskontoret och Hallandstrafiken. Information om förslaget har lämnats till kommunstyrelsen samhällsbyggnadsutskott i mars 2017 och till Byggnadsnämnden den i april Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

53 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00262 Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade att flytta över kr till teknikoch fritidsnämnden för projektering och ombyggnad av Brogatan, utmed Stora torg. I den budget som överflyttades för projektet ingick inga pengar till byggnation av väderskydd/busskur. Anledningen var att kostnad för väderskydd/busskurer, enligt avtal mellan Hallandstrafiken och Halmstads kommun, bekostas av Hallandstrafiken. Detta avtal gäller all byggnation av väderskydd/busskurer utmed kommunalt vägnät i Halmstad, senaste större exemplet är etapp 2 av resecentrum, utmed Laholmsvägen. Under 2017 fördes diskussion mellan teknikoch fritidskontoret, Hallandstrafiken och byggnadskontoret om storlek och utformning av busskurerna. Nybyggnadskarta beställdes och erhölls i början av 2017 och syfte för beställningen var nybyggnad av väderskydd. Ingen av de tidiga förslag som redovisades bedömdes ha tillräcklig kvalitet. Förslaget med byggnaden uppdelad i två volymer på var sida bussgatan togs upp för information till byggnadsnämndens presidium 24 mars 2017 och till BNs möte den 5 april 2017 med syfte att informera innan bygglovsansökan inkommit. Byggnadsnämnden meddelar att förslaget inte höll den kvalitet och den gestaltning som kan förväntas på denna viktiga plats. De olika förvaltningarna beslutade då att gemensamt försöka hitta en lösning som kunde accepteras av alla parter. Samhällsbyggnadskontoret gav under hösten 2017 teknikoch fritidskontoret i uppdrag att ta fram förslag på väntutrymme på stora torg. Detta väntutrymme ska både vara väl anpassat till sitt centrala läge på Stora torg och i kvartersstaden, som är av riksintresse för kulturmiljövården samtidigt som det blir ett väl fungerande väderskydd för en av Halmstads största busshållplatser. De provisoriska väderskydd som nu finns på platsen beviljades ett tidsbegränsat bygglov i september 2017 som gäller Analys och förslag Fredbladsarkitekter och konstnärerna Katarina och Susanna Wiklund har av teknikoch fritidskontoret samt kulturförvaltningen givits i uppdrag att ta fram förslag på väntutrymme. Detta har skett i samverkan med byggnadskontoret, teknikoch fritidskontoret, kulturförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret och Hallandstrafiken. Det förslag som nu finns framme har accepterats av alla parter och uppfyller de krav som ställs. Vid information i byggnadsnämnden i april har nämnden ställt sig positiv till förslaget. Konsekvenser av förslaget Det förslag på väntutrymme som nu finns framme är anpassat till Stora torg och dess specifika förutsättningar. Samtidigt blir det ett attraktivt väntutrymme för de många resenärer som varje dag använder sig av hållplats stora torg. Det visar att den viktiga roll som kollektivtrafiken har för transporterna i staden kan samordnas med Stora torgs viktiga roll som Halmstads vardagsrum. Det visar att Halmstad är beredd att satsa både på konst, arkitektur och ett hållbart resande. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

54 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00262 Samtidigt finns det idag ingen budget för att genomföra byggnationen. Som beskrevs inledningsvis är detta en kostnad som kommunen normalt inte står för. Efter medfinansiering från Hallandstrafiken och Kulturnämnden (för konsten i väntutrymmet) beräknas kostnaden för projektering och byggnation till kronor. Tilläggsanslag omfattande kronor begärs därför till teknikoch fritidsnämnden under 2018 för byggnation av väntutrymme Stora torg. Ärendets beslutsgång KLU-KS-KF Beslutsunderlag Information om beslutet Teknik- och fritidsnämnden, kulturnämnden, byggnadsnämnden, KLF ekonomi- och styrning. Kommunledningsförvaltningen Mattias Rossköld, samhällsbyggnadschef Handläggare, Sabina Andersson, avdelningschef Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

55 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2) Sida KS 166 Dnr KS 2011/00677 Inriktning för Kattegattgymnasiet Beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ny inriktning för Kattegattgymnasiet ska vara en i sin helhet ny byggnad enligt framtagen situationsplan, bilaga Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medge en utökad budgetram på 110 miljoner kronor för anslagsverksamhet 299 under , vilken finansieras med kommunens eget kapital. 3. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige uppdra åt samhällsbyggnadsutskottet och fastighetsnämnden att säkerställa att projektet utförs inom ramen för ordinarie byggprocess och att det slutförs senast Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i planeringsdirektivet att bevilja 450 miljoner kronor till Kattegattprojektet, Hybridmodellen, det vill säga bygga om en del av gymnasiet, riva andra delar och delvis bygga en ny gymnasieskola. Förutsättningarna för detta beslut har ändrats tekniskt, ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Det har visat sig att de delar som var tänkta att bevara och bygga om var i sämre skick än tidigare bedömts, kostnaderna för att bygga om blir högre än budgeterat. Verksamhetsmässigt får man inte tillräckligt goda lokaler. Därutöver har verksamheten konstaterat ett starkt ökat söktryck och anmält behov av ytterligare 500 platser. I denna kontext har frågan om det ändamålsenliga i att lägga så stora resurser på att bygga om en skolbyggnad från 1980-talet. En byggnad som därutöver breder ut sig i ettplan i ett centralt läge där alternativanvändningen av marken är stor. Ett nybyggnadsalternativ skulle med en begränsad resursinsats kunna ge betydande fördelar. Styrgruppen för Kattegattprojektet har i dialog med berörda presidier låtit ta fram ett förslag på en nybyggnation i sin helhet för Kattegattprojektet. Detta alternativ kostar ca 110 miljoner kronor utöver tidigare budgeterade. Medlen behöver anslås under Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

56 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2) Sida projekttiden Beslut om inriktning behövs i kommunfullmäktige före sommaren 2018 då Kattegattgymnasiet är ett pågående projekt som behöver inriktningsbeslutet för planering inför fortsatt byggnation. Projekttiden förlängs ca ett halvt år vilket innebär att skolan i sin helhet verkar i nya lokaler från höstterminen Frigjord markareal kan inordnas i pågående detaljplan för Kattegattområdet och Söder. Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott, , 99 Kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret i samverkan med fastighetskontoret och styrgrupp för Kattegattgymnasiet. Information har lämnats till kommunstyrelsen, fastighetsnämnden, utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har haft dialog med berörda fackliga organisationer. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ny inriktning för Kattegattgymnasiet ska vara en i sin helhet ny byggnad enligt framtagen situationsplan, bilaga Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medge en utökad budgetram på 110 miljoner kronor för anslagsverksamhet 299 under , vilken finansieras med kommunens eget kapital. 3. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige uppdra åt samhällsbyggnadsutskottet och fastighetsnämnden att säkerställa att projektet utförs inom ramen för ordinarie byggprocess och att det slutförs senast Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ledningsutskottets förslag. Justeringsdag Sekreterare Zhale Rashid Ordförande Jonas Bergman Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

57 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2) Sida Justerare Kristina Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

58 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott (2) Sida KLU 99 Dnr KS 2011/00677 Inriktning för Kattegattgymnasiet Beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att ny inriktning för Kattegattgymnasiet ska vara en i sin helhet ny byggnad enligt framtagen situationsplan, bilaga Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att medge en utökad budgetram på 110 miljoner kronor för anslagsverksamhet 299 under , vilken finansieras med kommunens eget kapital. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige uppdra åt samhällsbyggnadsutskottet och fastighetsnämnden att säkerställa att projektet utförs inom ramen för ordinarie byggprocess och att det slutförs senast Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i planeringsdirektivet att bevilja 450 miljoner kronor till Kattegattprojektet, Hybridmodellen, det vill säga bygga om en del av gymnasiet, riva andra delar och delvis bygga en ny gymnasieskola. Förutsättningarna för detta beslut har ändrats tekniskt, ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Det har visat sig att de delar som var tänkta att bevara och bygga om var i sämre skick än tidigare bedömts, kostnaderna för att bygga om blir högre än budgeterat. Verksamhetsmässigt får man inte tillräckligt goda lokaler. Därutöver har verksamheten konstaterat ett starkt ökat söktryck och anmält behov av ytterligare 500 platser. I denna kontext har frågan om det ändamålsenliga i att lägga så stora resurser på att bygga om en skolbyggnad från 1980-talet. En byggnad som därutöver breder ut sig i ettplan i ett centralt läge där alternativanvändningen av marken är stor. Ett nybyggnadsalternativ skulle med en begränsad resursinsats kunna ge betydande fördelar. Styrgruppen för Kattegattprojektet har i dialog med berörda presidier låtit ta fram ett förslag på en nybyggnation i sin helhet för Kattegattprojektet. Detta alternativ kostar ca 110 miljoner kronor utöver tidigare budgeterade. Medlen behöver anslås under Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

59 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott (2) Sida projekttiden Beslut om inriktning behövs i kommunfullmäktige före sommaren 2018 då Kattegattgymnasiet är ett pågående projekt som behöver inriktningsbeslutet för planering inför fortsatt byggnation. Projekttiden förlängs ca ett halvt år vilket innebär att skolan i sin helhet verkar i nya lokaler från höstterminen Frigjord markareal kan inordnas i pågående detaljplan för Kattegattområdet och Söder. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret i samverkan med fastighetskontoret och styrgrupp för Kattegattgymnasiet. Information har lämnats till kommunstyrelsen, fastighetsnämnden, utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har haft dialog med berörda fackliga organisationer. Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att ny inriktning för Kattegattgymnasiet ska vara en i sin helhet ny byggnad enligt framtagen situationsplan, bilaga Kommunfullmäktige beslutar att medge en utökad budgetram på 110 miljoner kronor för anslagsverksamhet 299 under , vilken finansieras med kommunens eget kapital. 3. Kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsutskottet och fastighetsnämnden att säkerställa att projektet utförs inom ramen för ordinarie byggprocess och att det slutförs senast Beslutsgång Ledningsutskottet beslutar i enlighet med förslaget. Justeringsdag Sekreterare Pontus Vistrand Ordförande Jonas Bergman Justerare Michael Svensson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

60 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2011/00677 Ärende KS 2011/00677 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Förbättringar av lokalsituationen för gymnasieskolan, Halmstad Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att ny inriktning för Kattegattgymnasiet skall vara en i sin helhet ny byggnad enligt framtagen situationsplan, bilaga 1 2. Kommunfullmäktige medger en utökad budgetram på 110 mkr för anslags-verksamhet 299 under , vilken finansieras med kommunens eget kapital. 3. Kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsutskottet och fastighetsnämnden att säkerställa att projektet utförs inom ramen för ordinarie byggprocess och att det slutförs senast Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade i planeringsdirektivet att bevilja 450 mkr till Kattegattprojektet, Hybridmodellen, dvs bygga om en del av gymnasiet, riva andra delar och delvis bygga en ny gymnasieskola. Förutsättningarna för detta beslut har ändrats tekniskt, ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Det har visat sig att de delar som var tänkta att bevara och bygga om var i sämre skick än tidigare bedömts, kostnaderna för att bygga om blir högre än budgeterat. Verksamhetsmässigt får man inte tillräckligt goda lokaler. Därutöver har verksamheten konstaterat ett starkt ökat söktryck och anmält behov av ytterligare 500 platser. I denna kontext har frågan om det ändamålsenliga i att lägga så stora resurser på att bygga om en skolbyggnad från 1980-talet. En byggnad som därutöver breder ut sig i ett-plan i ett centralt läge där alternativanvändningen av marken är stor. Ett nybyggnads-alternativ skulle med en begränsad resursinsats kunna ge betydande fördelar. Styrgruppen för Kattegattprojektet har i dialog med berörda presidier låtit ta fram ett förslag på en nybyggnation i sin helhet för Kattegattprojektet. Detta alternativ kostar ca 110 mkr utöver tidigare budgeterade. Medlen behöver anslås under projekttiden Beslut om inriktning behövs i kommunfullmäktige före sommaren 2018 då Kattegattgymnasiet är ett pågående projekt som behöver inriktningsbeslutet för planering inför fortsatt byggnation. Projekttiden förlängs ca ett halvt vilket innebär att skolan i sin helhet verkar i nya lokaler från höstterminen Frigjord markareal kan inordnas i pågående detaljplan för Kattegattområdet och Söder. Ärendets beredning Ärendet har beretts av samhällsbyggnadskontoret i samverkan med fastighetskontoret och styrgrupp för Kattegattgymnasiet. Information har lämnats vid olika tillfällen till kommunstyrelsen, Halmstads kommun, stadskontoret, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(5)

61 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2011/00677 fastighetsnämnden, utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har haft dialog med berörda fackliga organisationer. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunfullmäktige beviljade i planeringsdirektivet 450 mkr för genomförande av projekt Kattegattgymnasiet, den s.k. Hybridmodellen. Projektet omfattade: - Rivning av byggnader från och 70-talet - Nybyggnad som ersätter dessa, drygt 8000 m2 (här kallad Nybyggnadsdel 1) - Renovering och upprustning av byggnader från 1980-talet - Åtgärder av brister i bef. idrottshall efter föreläggande från miljö- och hälsoskyddsnämnden - Skolans kapacitet avsågs vara 1200 elever. - Projektet avsågs färdigställt under I projektet ingick inte kostnader för eftersatt underhåll ca 47 mkr. Evakueringsbehov avsågs att hanteras inom bef. lokaler i Kattegattgymnasiet. Vidare ingick inte åtgärder för intilliggande skyddsrum. Status för projekt Kattegattgymnasiet Arbetet med Kattegattgymnasiet pågår inom ramen för en upphandlad samverkansentreprenad med Skanska AB. Följande arbeten har därvid utförts: - Rivning av byggnader från och 70-talet - Delar av idrottshallen har renoverats - Produktion av Nybyggnadsdel 1, drygt 8000 m2, pågår - Inventering, programarbete och kalkylarbete för byggnadsdelen från 1980-talet har utförts. Ändrade tekniska förutsättningar Vid inventerings- och programarbetet har konstaterats att 1980-tals delen är i sämre skick än tidigare bedömts viket innebär att mer omfattande åtgärder behöver genomföras till betydligt högre kostnader. Bl.a uppfyller inte golven de tekniska krav som ställs på en byggnad idag, särskilt inte i ett låglänt läge som Kattegattgymnasiets 80-tals del. Väggarna har betydande fuktskador. Endast begränsade delar av byggnaden kan bevaras. Utformningen av 1980-talsdelen med djupa byggnader med begränsade ljusinsläpp försvårar anpassning till dagens myndighetskrav vad avser dagsljusinsläpp och energikrav. Anpassning av lokalerna blir inte effektiva ur verksamhets- eller driftperspektiv. Ändrade verksamhetsmässiga förutsättningar Elevantalet på Kattegattgymnasiet har ökat. I princip är gymnasiet fullt. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har begärt revideringar i lokalprogrammet för att kunna hantera ett ökat söktryck. Utöver de tidigare planerade platserna vill man nu ha ytterligare 500 platser. Vidare är konsekvenserna av att gymnasiet är fullt att evakueringslokaler i stor omfattning och till betydande kostnader skulle behöva anskaffas om Hybridlösningen skulle fullföljas. Halmstads kommun, stadskontoret, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(5)

62 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2011/00677 Möjligheter och lösningar Mot bakgrund av de nya förutsättningarna i form av mer omfattande ombyggnadsåtgärder, skärpta nybyggnadskrav samt utbildningsoch arbetsmarknadsnämndens ökade behov har frågan väckts om att ompröva ställningstagande kring Hybriden och istället pröva tanken att bygga en helt ny gymnasieskola. Styrgruppen för Kattegattgymnasiet har genom fastighetskontoret låtit ta fram förslag till hur detta skulle kunna gestalta sig, vilka kostnader det skulle medföra samt hur tidplanen skulle påverkas. Därvid konstateras att en nybyggnadslösning i sin helhet inkluderande nu pågående Nybyggnadsdel 1 samt en nu föreslagen Nybyggnadsdel 2, skulle ge betydande fördelar: - De nya gymnasielokalerna blir i sin helhet anpassade efter verksamhetens behov och uppfyller gällande myndighetskrav - En ny gymnasieskola byggs i två plan vilket sparar mark och är drifteffektivt. - Ytterligare 400 elevplatser kan tillskapas. - Gymnasieverksamheten tar endast markområdet mellan Slottsjordsvägen och nuvarande fasad på Kattegattgymnasiet i anspråk. - Söder om den nya skolan, på området för nuvarande 1980-talsdel, frigörs ca m2 centralt belägen mark(utöver körgården) att kunna tas i anspråk för bostäder, för-/grundskola mm - Evakueringslokaler behöver inte tas i anspråk under projektet Ekonomi Ursprunglig budget för Hybriden var 450 mkr. Att genomföra hybriden med dess brister och begränsningar skulle medföra ett resursbehov på ytterligare ca mkr i investeringsutrymme. Denna investering skulle inte ge några av de andra fördelarna som det nu föreslagna nybyggnadsalternativet avseende kapacitet, miljö, driftsekonomi, frigjord mark mm skulle ge. Ett nybyggnadsalternativ beräknas totalt medföra ett behov av 110 mkr i utökat utrymme. Nybyggnadsalternativet medför de ovan redovisade fördelarna med ökad kapacitet, 400 platser, frigjord mark va m2 samt miljöfördelar. Förslaget att ändra i projektupplägget har vuxit fram i arbetet under pågående planering. Möjligheten att ändra inriktning förutsätter beslut före sommaren Planering för nybyggnadsdel 2 kan i så fall sättas igång direkt efter beslut. Analys och förslag Projekt Kattegattgymnasiet föreslås får en ny inriktning så att gymnasiet i sin helhet utgörs av en ny byggnad. Det ursprungliga Hybridförslaget skulle medföra höga merkostnader utan att erbjuda några mervärden. Vid inventerings- och programarbetet har konstaterats att 1980-tals delen är i sämre skick än tidigare bedömts viket innebär att mer omfattande åtgärder behöver genomföras till betydligt högre kostnader. Bl.a uppfyller inte golven de tekniska krav som ställs på en byggnad idag, särskilt inte i ett låglänt läge som Kattegattgymnasiets 80-tals del. Väggarna har betydande fuktskador. Endast begränsade delar av byggnaden kan bevaras. Utformningen av 1980-talsdelen med djupa byggnader med begränsade ljusinsläpp försvårar anpassning till dagens myndighetskrav vad avser dagsljusinsläpp och energikrav. Anpassning av lokalerna blir inte effektiva ur verksamhets- eller driftperspektiv. Elevantalet på Kattegattgymnasiet har ökat. I princip är Kattegattgymnasiet fullt. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har begärt revideringar i lokalprogrammet för att kunna hantera ett ökat söktryck. Utöver de tidigare planerade 1200 platserna har man begärt ytterligare 500 platser. Av dessa har 400 kunnat tillgodoses i förslag till ny inriktning för Kattegattgymnasiet genom Halmstads kommun, stadskontoret, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(5)

63 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2011/00677 Nybyggnadsdel 2. En annan konsekvens av söktrycket är att den ursprungliga tanken att kunna erbjuda evakueringslokaler i bef. byggnader inte skulle kunna erbjudas vid ett kvarhållande av Hybridklösningen inte längre skull kunna lösas. Betydande merkostnader skulle uppstå. Genom att istället bygga en helt ny skola kan de nackdelar som 80-talsdelen för Hybridlösningen medför, kan istället betydande fördelar uppnås. En nybyggnadslösning inkluderande nu pågående Nybyggnadsdel 1 samt en föreslagen Nybyggnadsdel 2, skulle ge betydande fördelar: - De nya gymnasielokalerna blir i sin helhet anpassade efter verksamhetens behov och uppfyller gällande myndighetskrav - En ny gymnasieskola byggs i två plan vilket sparar mark och är drifteffektivt. - Ytterligare 400 elevplatser kan tillskapas. - Gymnasieverksamheten tar endast markområdet mellan Slottsjordsvägen och nuvarande fasad på Kattegattgymnasiet i anspråk. - Söder om den nya skolan, på området för nuvarande 1980-talsdel, frigörs ca m2 centralt belägen mark(utöver körgården) att kunna tas i anspråk för bostäder, för-/grundskola mm - Evakueringslokaler behöver inte tas i anspråk under projektet Konsekvenser av förslaget Verksamhetsmässigt är konsekvensen av förslaget är att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens behov av utökad kapacitet för gymnasieskolan i stort och Kattegattgymnasiet i synnerhet kan tillgodoses. Kapaciteten ökas från 1200 till 1600 elevplatser. Verksamheten kan bedrivas i ändamålsenliga moderna lokaler. Lokalerna uppfyller myndighets- och energikrav samt kan förläggas på en nivå +3,5 m.ö.h.. Projekttiden kommer att bli något längre än ursprungligen planerat, klart Föreslaget nybyggnadsalternativ bedöms kunna fungera utan ersättningslokaler under byggnadstiden. Verksamheten kan därmed fortgå i bef. lokaler. Ekonomiskt erfordras ett ökat budgetutrymme på ca mkr behöver tillskjutas under planeringsperioden Ärendets beslutsgång Kommunfullmäktige beslutar om ny inriktning och tillskjuter medel. Samhällsbyggnadsutskottet och fastighetsnämnden bereder ärendet och slutför projektet inom ramen för ordinarie byggprocess. Den särskilda styrgruppen för projektet avvecklas när byggprocessen är etablerad. Beslutsunderlag 1. Situationsplan 2. Beslut KS 52, , Inriktning för Kattegattgymnasiet 3. Hemställan från UAN Information om beslutet Beslut i ärendet meddelas UAN, FN samt SBK:s och kommunledningsförvaltningens ekonomiavdelning. Kommunledningsförvaltningen Halmstads kommun, stadskontoret, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(5)

64 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2011/00677 Mattias Rossköld, samhällsbyggnadschef Torsten Rosenqvist, stabschef Halmstads kommun, stadskontoret, Box 153, Halmstad Sida 5(5)

65 +2.84 park parkering Sh+3.82 Skepparegatan u BTA NYBYGGAND HUVUDDEL 2 (INKLUSIVE NYTT KÖK / MATSAL) HALMSTAD 1: Henrik Tillfällig9 10,0 BETYGET FRAMTIDA IDROTTSHALL BEFINTLIG IDROTTSHALL NYBYGGNAD HUVUDDEL 2 NYBYGGNAD HUVUDDEL 1 BYGGNAD FRÅN 1980-TALET NYBYGGNAD HUVUDDEL 1 SKALA 1:800 I A m2 Sh Slottsjordsvägen Sh+3.27 INLASTNING

66 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KS 52 KS 2011/0677 Inriktning för Kattegattgymnasiet Beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att anmäla till kommunfullmäktige att förslag om Kattegattgymnasiet kommer att lämnas i samband med förslag till planeringsdirektiv med budget Kommunstyrelsen beslutar att överlämna kommunchefens förslag till verksamhetsberedningen för vidare beredning av frågan. 3 Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommunchefen att till verksamhetsberedningen komplettera underlaget med beskrivningar av den verksamhet som ska bedrivas i lokalerna. 4 Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommunchefen att till verksamhetsberedningen redovisa alternativ som innebär möjligheter och konsekvenser av att bedriva dagens gymnasieverksamhet vid Kattegattgymnasiet i helt eller delvis i förhyrda lokaler. 5 Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommunchefen att ta fram en genomförandeplan efter det att ett inriktningsbeslut är fattat. Ärendet Det har under lång tid planerats för en upprustning av den kommunala gymnasieskolan Kattegattgymnasiet. Sedan 2006 har anslag av olika storlek återfunnits i kommunens planeringsdirektiv med budget. Under 2014 gick fastighetskontoret ut i en upphandling av projektet och av det inkomna anbudet fann man att anslaget inte räckte. Upphandlingen avbröts därmed. Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutade , mot bland annat denna bakgrund, att uppdra åt kommunchefen att redovisa ett underlag som gör det möjligt för kommunfullmäktige att fatta ett slutligt beslut om Kattegattgymnasiets framtid under 1:a kvartalet I uppdraget från kommunstyrelsens ledningsutskott lyfts två huvudinriktningar för Kattegattgymnasiets framtid; Hybriden respektive en helt ny skola. Hybriden innebär i korthet en ersättning av de äldsta delarna i Kattegattgymnasiet samt delrenovering av övriga delar av skolan I utredningsarbetet har kommunchefen tillsatt en styrgrupp och en projektgrupp med deltagare från samhällsbyggnadskontoret, utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen, fastighetskontoret och stadskontoret. Till projektgruppen har, via fastighetskontoret, även en konsultgrupp knutits med medlemmar från fastighetskontoret, utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen, Fredblad Arkitekter, Sweco, Grontmij och Bygg-Fast.

67 Utredningen har resulterat i flera kostnadsberäkningar och skisser. Investeringen för Hybriden kalkyleras till 518 Mkr och beräknas, efter genomförda underhållsinsatser, årligen kosta ca 35 Mkr, medan investeringen i alternativet ny skola kalkyleras till 845 Mkr med en årlig kostnad på drygt 44 Mkr. Hybriden beräknas kunna färdigställas på ca fyra år medan en ny skola på ny plats beräknas ta mellan åtta och elva år att färdigställa. Båda alternativen bedöms motsvara utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningens behov och önskemål, och den sammanvägda bedömningen är att av de alternativ som utretts det senaste året så är Hybriden det alternativ och den inriktning som föreslås. Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott , 29. Stadskontoret, ekonomi och styrning, har berett ärendet tillsammans med utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen, fastighetskontoret och samhällsbyggnadskontoret. KLU 173, KS 2011/0677, , Avrapportering - utredning Kattegattgymnasiet. KLU 123, KS 2011/0677, , Kattegattgymnasiet - rapportering av status. FN 48, FN 2012/0169, , Beslut om fortsatt inriktning för Kattegattgymnasiet. Förslag till beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att den så kallade Hybriden, innebärande delvis rivning och nybyggnation samt renovering av Kattegattgymnasiet, ska utgöra inriktning för Kattegattgymnasiets framtid, och att anslagsnivån slutligen fastställs i samband med beredning av planeringsdirektiv med budget Yrkanden Ordförande (M) yrkar följande: 1 Kommunstyrelsen beslutar att anmäla till kommunfullmäktige att förslag om Kattegattgymnasiet kommer att lämnas i samband med förslag till planeringsdirektiv med budget Kommunstyrelsen beslutar att överlämna kommunchefens förslag till verksamhetsberedningen för vidare beredning av frågan. 3 Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommunchefen att till verksamhetsberedningen komplettera underlaget med beskrivningar av den verksamhet som ska bedrivas i lokalerna. 4 Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommunchefen att till verksamhetsberedningen redovisa alternativ som innebär möjligheter och konsekvenser av att bedriva dagens gymnasieverksamhet vid Kattegattgymnasiet i helt eller delvis i förhyrda lokaler. 5 Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommunchefen att ta fram en genomförandeplan efter det att ett inriktningsbeslut är fattat. Bertil Andersson (S) yrkar bifall till ordförandens (M) förslag. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandens (M) förslag.

68 Vid protokollet Mikael Petersson Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Bertil Andersson

69 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) Justerandes signatur UAN 75 Dnr UAN 2013/00232 Förbättringar av lokalsituationen för Kattegattgymnasiet Beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott begära en revidering av beställningen av vilka funktioner som ska inrymmas inom 80-talsdelarna på Kattegattgymnasiet enligt bilaga Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att återkomma till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott avseende behovet av evakueringslokaler när behovet är känt. Ärendet I planeringsdirektiven för avsattes investeringsmedel för Nya Kattegattgymnasiet enligt förslag Hybriden vilket innebär att 60- och 70- talsdelarna rivs och ersätts av en ny byggnad och där 80-talsdelarna renoveras och verksamhetsanpassas. För att möta kommande elevtalsökningar begär utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden nu en revidering av funktionsprogrammet för 80- talsdelarna och föreslår att funktionsprogrammet som gäller Bygg- och anläggningsprogrammet utgår och ersätts med ett nytt. Det nya funktionsprogrammet för de delar som inte anpassas för Bygg- och anläggningsprogrammet innebär då en kapacitetsökning med ca 230 elever till ca elever. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens behov av ytterligare en gymnasieskola senareläggs troligen till Förändringen innebär att Bygg- och anläggningsprogrammet behöver andra lokaler och ett investeringsäskande med funktionsprogram lämnas inför Planeringsdirektiv Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslår att Bygg- och anläggningsprogrammets lokaler samlokaliseras med Fordon- och transportprogrammets lokaler på Kristinehed. I samband med renovering och verksamhetsanpassningar av 80-talsdelarna uppstår ett behov av evakueringslokaler. Då den kompletterande beställningen enligt bilaga 1, påverkar de olika programmens placering i byggnaderna, är det i nuläget oklart i vilken omfattning och av vilken typ av evakueringslokaler som Utdragsbestyrkande

70 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) behövs. Under förutsättning att beslut fattas om föreslagen justering av funktionsprogram enligt bilaga 1 kommer fastighetskontoret, i nära samarbetet med utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen, att arbeta in det nya förslaget på utformning av 80-talsdelarna. Det är först därefter det går att konkretisera behovet av evakueringslokaler. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kommer således att återkomma i ärendet avseende evakueringslokaler. Ärendets beredning Inom kommunen Tjänsteskrivelsen är framtagen av enhetschef för uppföljningsenheten i samråd med berörda gymnasiechefer och rektorer. Andra grupper --- Fackliga organisationer Information och förhandling enligt MBL 11 i HUKSAM Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott begära en revidering av beställningen av vilka funktioner som ska inrymmas inom 80-talsdelarna på Kattegattgymnasiet enligt bilaga 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att återkomma till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott avseende behovet av evakueringslokaler när behovet är känt. Beslutsgång Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt liggande förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

71 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (2) Vid protokollet Nicci Nilsson Justerat Ordförande Justerare Jenny Axelsson Michael Svensson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

72 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida KS 167 Dnr KS 2018/00292 Halmstads Hamn, färjeterminal Beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medge tilläggsanslag på 126 miljoner kronor under för byggande av färjeterminal och anslutande ytor inom anslagsområde Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige uppdra åt kommunstyrelsen att medge att medel får tas i anspråk när finansieringsavtal med extern part är tecknat samt förvaltningsavtal tecknat mellan Hallands Hamnar AB och Halmstads kommun som täcker investeringens driftkostnad. 3. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige uppdra åt kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott att genomföra projektet i samverkan med Hallands Hamnar AB och berörda nämnder efter startbeslut från kommunstyrelsen när villkor enligt punkt 2 är uppfyllda. Ärendet Hallands Hamnar AB har av Stena Line Scandinavia AB fått förfrågan att etablera färjelinje mellan Halmstad och Grenå då färjetrafiken i Varberg avses upphöra oktober En arbetsgrupp har utarbetat förslag till hur en färjeterminal kan anordnas. Ledtiderna för projektet är korta då tidpunkten mellan tillfrågan och behovet av trafikfärdigt färjeterminal är kort. Medel har således ej kunnat avsättas i budget enligt normalt förfarande. För att kunna säkerställa trafik-start oktober 2019 behöver arbetet med att ta fram förfrågningsunderlag och dialog med berörda myndigheter påbörjas genast. Medel för projektet behöver därför avsättas redan Totalt behöver 126 miljoner kronor tilldelas som investeringsmedel för anslagsområde 299 utöver budget. Kostnaderna fördelas mellan färjeterminal, 108 miljoner kronor, och åtgärder för ersättningsytor till omfördelad verksamhet inom hamnområdet, 25,5 miljoner kronor (varav 7,5 miljoner kronor som finns i budget). Medlen fördelas över 2018 och Driftkostnaden för investeringen finansieras genom att ersättningen åt Halmstads kommun genom förvaltningsavtal med Hallands Hamnar AB. Hallands Hamnar i sin tur tecknar kundavtal med Stena Line Scandinavia AB till ett belopp och under en tidsperiod tillräcklig lång för att finansiera investeringen. Färjelinjen bedöms stärka verksamheten i Halmstads hamn och Halmstads ambition att vara en självklar nod för gods- och persontrafik i enlighet med Halmstads mål. Befintligt vägnät i, till och från hamnen kommer att nyttjas fram till dess Södra Infarten blir klar. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

73 Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott, , 100 Kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret Arbetet har beretts i en arbetsgrupp med representanter för kommunledningsförvaltningen, teknikoch fritidsförvaltningen, Hallands Hamnar AB samt expertis på hamnverksamhet. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medge tilläggsanslag på 126 miljoner kronor under för byggande av färjeterminal och anslutande ytor inom anslagsområde Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige uppdra åt kommunstyrelsen att medge att medel får tas i anspråk när finansieringsavtal med extern part är tecknat samt förvaltningsavtal tecknat mellan Hallands Hamnar AB och Halmstads kommun som täcker investeringens driftkostnad. 3. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige uppdra åt kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott att genomföra projektet i samverkan med Hallands Hamnar AB och berörda nämnder efter startbeslut från kommunstyrelsen när villkor enligt punkt 2 är uppfyllda. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ledningsutskottets förslag. Justeringsdag Sekreterare Zhale Rashid Ordförande Jonas Bergman Justerare Kristina Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

74 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott (2) Sida KLU 100 Dnr KS 2018/00292 Halmstads Hamn, färjeterminal Beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att medge tilläggsanslag på 126 miljoner kronor under för byggande av färjeterminal och anslutande ytor inom anslagsområde Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige uppdra åt kommunstyrelsen att medge att medel får tas i anspråk när finansieringsavtal med extern part är tecknat samt förvaltningsavtal tecknat mellan Hallands Hamnar AB och Halmstads kommun som täcker investeringens driftkostnad. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige uppdra åt kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott att genomföra projektet i samverkan med Hallands Hamnar AB och berörda nämnder efter startbeslut från kommunstyrelsen när villkor enligt punkt 2 är uppfyllda. Ärendet Hallands Hamnar AB har av Stena Line Scandinavia AB fått förfrågan att etablera färjelinje mellan Halmstad och Grenå då färjetrafiken i Varberg avses upphöra oktober En arbetsgrupp har utarbetat förslag till hur en färjeterminal kan anordnas. Ledtiderna för projektet är korta då tidpunkten mellan tillfrågan och behovet av trafikfärdigt färjeterminal är kort. Medel har således ej kunnat avsättas i budget enligt normalt förfarande. För att kunna säkerställa trafik-start oktober 2019 behöver arbetet med att ta fram förfrågningsunderlag och dialog med berörda myndigheter påbörjas genast. Medel för projektet behöver därför avsättas redan Totalt behöver 126 miljoner kronor tilldelas som investeringsmedel för anslagsområde 299 utöver budget. Kostnaderna fördelas mellan färjeterminal, 108 miljoner kronor, och åtgärder för ersättningsytor till omfördelad verksamhet inom hamnområdet, 25,5 miljoner kronor (varav 7,5 miljoner kronor som finns i budget). Medlen fördelas över 2018 och Driftkostnaden för investeringen finansieras genom att ersättningen åt Halmstads kommun genom förvaltningsavtal med Hallands Hamnar AB. Hallands Hamnar i sin tur tecknar kundavtal med Stena Line Scandinavia AB till ett belopp och under en tidsperiod tillräcklig lång för att finansiera investeringen. Färjelinjen bedöms stärka verksamheten i Halmstads hamn och Halmstads ambition att vara en självklar nod för gods- och persontrafik i enlighet med Halmstads mål. Befintligt vägnät i, till och från hamnen kommer att nyttjas fram till dess Södra Infarten blir klar. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

75 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott (2) Sida Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret Arbetet har beretts i en arbetsgrupp med representanter för kommunledningsförvaltningen, teknikoch fritidsförvaltningen, Hallands Hamnar AB samt expertis på hamnverksamhet. Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att medge tilläggsanslag på 126 miljoner kronor under för byggande av färjeterminal och anslutande ytor inom anslagsområde Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att medge att medel får tas i anspråk när finansieringsavtal med extern part är tecknat samt förvaltningsavtal tecknat mellan Hallands Hamnar AB och Halmstads kommun som täcker investeringens driftkostnad. 3. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott att genomföra projektet i samverkan med Hallands Hamnar AB och berörda nämnder efter startbeslut från kommunstyrelsen när villkor enligt punkt 2 är uppfyllda. Beslutsgång Ledningsutskottet beslutar i enlighet med förslaget. Justeringsdag Sekreterare Pontus Vistrand Ordförande Jonas Bergman Justerare Michael Svensson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

76 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00292 Ärende KS 2018/00292 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Kommunfullmäktige Hallands Hamnar AB Halmstad hamn färjeterminal Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att medge tilläggsanslag på 126 mkr under för byggande av färjeterminal och anslutande ytor inom anslagsområde Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att medge att medel får tas i anspråk när finansieringsavtal med extern part är tecknat samt förvaltningsavtal tecknat mellan Hallands Hamnar AB och Halmstads kommun som täcker investeringens driftkostnad. 3. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott att genomföra projektet i samverkan med Hallands Hamnar AB och berörda nämnder efter startbeslut från kommunstyrelsen när villkor enligt punkt 2 är uppfyllda. Sammanfattning av ärendet Hallands Hamnar AB har av Stena Line Scandinavia AB fått förfrågan att etablera färjelinje mellan Halmstad och Grenå då färjetrafiken i Varberg avses upphöra oktober En arbetsgrupp har utarbetat förslag till hur en färjeterminal kan anordnas. Ledtiderna för projektet är korta då tidpunkten mellan tillfrågan och behovet av trafikfärdigt färjeterminal är kort. Medel har således ej kunnat avsättas i budget enligt normalt förfarande. För att kunna säkerställa trafik-start oktober 2019 behöver arbetet med att ta fram förfrågningsunderlag och dialog med berörda myndigheter påbörjas genast. Medel för projektet behöver därför avsättas redan Totalt behöver 126 mkr tilldelas som investeringsmedel för anslagsområde 299 utöver budget. Kostnaderna fördelas mellan färjeterminal, 108 mkr, och åtgärder för ersättningsytor till omfördelad verksamhet inom hamnområdet, 25,5 mkr (varav 7,5 mkr som finns i budget). Medlen fördelas över 2018 och Driftkostnaden för investeringen finansieras genom att ersättningen åt Halmstads kommun genom förvaltningsavtal med Hallands Hamnar AB. Hallands Hamnar i sin tur tecknar kundavtal med Stena Line Scandinavia AB till ett belopp och under en tidsperiod tillräcklig lång för att finansiera investeringen. Färjelinjen bedöms stärka verksamheten i Halmstads hamn och Halmstads ambition att vara en självklar nod för gods- och persontrafik i enlighet med Halmstads mål. Befintligt vägnät i och till/från hamnen kommer att nyttjas fram till dess Södra Infarten blir klar. Ärendets beredning Arbetet har beretts i en arbetsgrupp med representanter för samhällsbyggnadskontoret, teknikoch fritidsförvaltningen, Hallands Hamnar AB samt expertis på hamnverksamhet. Information om planerna på färjetrafik har underhand lämnats till kommunledningen. Dialog har förts inom kommunledningsförvaltningen. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

77 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00292 Beskrivning av ärendet Bakgrund Hallands hamnar AB har fått en förfrågan från Stena Line AB att trafikera linjen Grenå Halmstad med utgångspunkt i Halmstads hamn. Anledningen är att färjeterminalen i Varberg inte kan ligga kvar när hamnen flyttas ut från centrala Varberg. Förfrågan ligger i linje med Halmstads kommuns mål att utveckla Halmstad till en självklar nod för gods- och persontransporter. För att kunna ta emot en bilfärja behöver en färjeterminal etableras. Ytor som idag används för containerverksamhet behöver tas i anspråk och ersättningsytor behöver tillskapas för containerverksamheten. Åtgärderna kräver en rad investeringar som inte ryms i befintlig budget och som inte heller hinner arbetas in i ordinarie budget då ledtiderna under vilka färjeterminalen behöver ställas iordning är korta. Planerad trafikering-start är 1.e oktober Planeringsarbetet behöver därför påbörjas snarast och upphandling av entreprenadarbeten behöver ske innan höstens första kommunfullmäktigemöte. Analys och förslag Halmstad har tidigare fram till 1998 haft en färjelinje till Grenå. Den nya färjelinjen innebär att trafiken till Grenå flyttas från Varberg till Halmstad. Trafiken avses att bedrivas i omfattning som i dag med två avgångar per dag. Beroende på trafikutvecklingen kan ytterligare avgångar bli aktuella vilket redan nu behöver vägas in i planeringen av färjeterminalen. Färjeterminalen placeras inom hamnområdets yttre del i princip där tidigare färjeläge fanns. Av detta finns bara kajdelen kvar. Övriga delar har tagits bort och ytor tagits i anspråk för annat ändamål. Samma vägnät som trafikerades tidigare kommer att användas i avvaktan på att Södra Infarten färdigställs samt nytt vägnät i hamnområdet enligt detaljplan med vissa smärre justeringar. Färjeterminalen består av färjeläge med angöringsramp för bil i två plan samt separat angöringsramp för passagerare utan bil, uppställningsytor, utrymme för tullvisitation, personallokaler mm. enligt bilagd skiss. En mindre förlängning av kaj så att färjeanlöp och bilimport kan fortgå parallellt från två fartyg samtidigt planeras. Tillkommande byggnader utförs som modulbyggnader. Ersättningsytor för container-verksamheten anordnas i anslutning till nuvarande containerkaj. Dessa avses att utföras så att de uppnår samma marknivå som tidigare höjda ytor för biluppställning. Åtgärder för färje- och containerverksamheten anordnas inom bef. hamnområde. Förvaltningsavtal mellan Halmstads kommun och Hallands Hamnar AB planeras att uppgraderas så att de tillkommande investeringarna finansieras av hamnverksamheten. Det är viktigt att arbetet med att ta fram förfrågningsunderlag för upphandling av entreprenadarbeten kan genomföras snarast så att upphandling enligt LoU kan ske tidigt i höst. Vidare behöver arbetet med att genomföra dialog med berörda myndigheter ske parallellt med utarbetande av förfrågningsunderlag. Konsekvenser av förslaget Konsekvensen av förslaget är att Halmstads roll som självklar nod för gods- och persontransporter stärks i enlighet med Halmstads kommuns mål. Ett ökat godsflöde stärker transportnäringen och anknytande näringar. Ökade persontransporter stärker besöksnäringen. Omsättningen i Halmstads hamn ökar och Halmstads ställning som en av de ledande hamnarna i Sverige stärks. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

78 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00292 Investeringskostnaden för Färjeterminalen uppgår till 108 mkr. Kostnaden för ersättningsytor uppgår till 25,5 mkr av vilka 7,5 mkr redan finns i budget inom anslagsområde 299. Tillkommande behov av medel uppgår således till totalt 126 mkr vilket föreslås som tilläggsanslag för Driftkostnaden för investeringen täcks genom att förvaltningsavtal med Hallands Hamnar räknas upp så att dessa kostnader inryms. Kundavtal avses att tecknas mellan Hallands Hamnar AB och Stena Line AB på en tidsperiod och en nivå som täcker Hallands Hamnars kostnader. Förhandlingar om kundavtal samt förvaltningsavtal pågår och kommer att slutföras innan kommunstyrelsen kan fatta beslut om att medel får tas i anspråk för investering. Trafiken till och från hamnen bedöms inledningsvis öka med ca 80 fordon per avgång varav ca 40 fordon utgörs av tyngre fordon. Trafikmängden av tyngre fordon är i dagsläget ca 1000 tunga fordon per dygn på Västervallsvägen och ca 3400 fordon på t.ex. Laholmsvägens yttre del. När Södra Infarten är klar förs i ett första skede ca 1500 tunga fordon/dygn över dit. Västervallsvägen upphör då att vara tillfart till hamnen. Ärendets beslutsgång Kommunfullmäktige beslutar om att anslå medel. Kommunstyrelsen beslutar i särskild ordning när erforderligt underlagsmaterial redovisats, om att medel får tas i anspråk. Samhällsbyggnadsutskottet ansvarar för att i samverkan med övriga nämnder och Hallands Hamnar AB att färjeterminalen förverkligas Beslutsunderlag 1. Situationsplan 2. Kostnadskalkyl 3. Letter of intent Hallands Hamnar AB och Stena Line Scandinavia AB Information om beslutet Fastighetsnämnden, teknikoch fritidsnämnden, Hallands Hamnar AB, avdelningen för ekonomi- och styrning på kommunledningsförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen Mattias Rossköld, förvaltningschef Torsten Rosenqvist, projektsamordnare Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

79 ! HALLANDS HAMNAR AB N Halmstads Hamn Situationsplan Datum: Skala (A3): 1: Meter Stena Line - Ny verksamhetsyta HHAB - befitlig verksamhetsyta HHAB - ny verksamhetsyta Etapp Etapp Etapp Ny Gate 3 010

80 Kostnadskalkyl Bilaga 2 Kostnadsuppskattning Terminalyta Ramp Förlängning av kaj Tillkommande faciliteter Ny gate Ersättningsbyggnader Etapp III m Etapp IV m Etapp V m Anläggningskostnad Avgår Etapp III Tilläggsanslag

81

82

83

84 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2) Sida KS 154 Dnr KS 2018/00006 Delårsrapport 1 januari-april 2018 Beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att lägga Finansrapport januari-april 2018 samt Personalredovisning januari-april 2018 till handlingarna. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga Delårsrapport januari-april 2018 till handlingarna.. Ärendet I kommunens ekonomistyrningsprinciper antagna av fullmäktige framgår att det ska ske rapportering och uppföljning av kommunens ekonomiska resultat i förhållande till den fastställda budgeten. Särskild rapportering av budgetuppföljningen ska ske till kommunfullmäktige varje tertial. I kommunens finanspolicy framgår att det ska ske rapportering och uppföljning av kommunens finansiella utveckling. Kommunstyrelsen erhåller tre gånger per år en särskild portföljrapport från kommunledningsförvaltningen. I kommunens policy för Halmstads kommuns övergripande personalpolitik framgår det att kommunens jämställdhetsmål, hälso- och arbetsmiljömål och mål som rör personalpolitiken i stort ska följas upp i bland annat delårsrapporter. Föreligger av kommunledningsförvaltningen upprättad delårsrapport, finansrapport samt personalredovisning för perioden januari april Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott, , 98 Kommunledningsförvaltningen Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att lägga Finansrapport januari-april 2018 samt Personalredovisning januari-april 2018 till handlingarna. 2. Kommunfullmäktige beslutar att lägga Delårsrapport januari-april 2018 till handlingarna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

85 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2) Sida Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ledningsutskottets förslag. Justeringsdag Sekreterare Zhale Rashid Ordförande Jonas Bergman Justerare Kristina Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

86 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott (2) Sida KLU 98 Dnr KS 2018/00006 Delårsrapport 1 januari-april 2018 Beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att lägga Finansrapport januari-april 2018 samt Personalredovisning januari-april 2018 till handlingarna. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga Delårsrapport januari-april 2018 till handlingarna. Ärendet I kommunens ekonomistyrningsprinciper antagna av fullmäktige framgår att det ska ske rapportering och uppföljning av kommunens ekonomiska resultat i förhållande till den fastställda budgeten. Särskild rapportering av budgetuppföljningen ska ske till kommunfullmäktige varje tertial. I kommunens finanspolicy framgår att det ska ske rapportering och uppföljning av kommunens finansiella utveckling. Kommunstyrelsen erhåller tre gånger per år en särskild portföljrapport från kommunledningsförvaltningen. I kommunens policy för Halmstads kommuns övergripande personalpolitik framgår det att kommunens jämställdhetsmål, hälso- och arbetsmiljömål och mål som rör personalpolitiken i stort ska följas upp i bland annat delårsrapporter. Föreligger av kommunledningsförvaltningen upprättad delårsrapport, finansrapport samt personalredovisning för perioden januari april Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att lägga Finansrapport januari-april 2018 samt Personalredovisning januari-april 2018 till handlingarna. 2. Kommunfullmäktige beslutar att lägga Delårsrapport januari-april 2018 till handlingarna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

87 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott (2) Sida Beslutsgång Ledningsutskottet beslutar i enlighet med förslaget. Justeringsdag Sekreterare Pontus Vistrand Ordförande Jonas Bergman Justerare Michael Svensson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

88 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00006 Ärende KS 2018/00006 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Delårsrapport 1 januari-april 2018 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att lägga Finansrapport januari-april 2018 samt Personalredovisning januari-april 2018 till handlingarna. 2. Kommunfullmäktige beslutar att lägga Delårsrapport januari-april 2018 till handlingarna. Sammanfattning av ärendet I kommunens ekonomistyrningsprinciper antagna av fullmäktige framgår att det skall ske rapportering och uppföljning av kommunens ekonomiska resultat i förhållande till den fastställda budgeten. Särskild rapportering av budgetuppföljningen skall ske till kommunfullmäktige varje tertial. I kommunens finanspolicy framgår att det skall ske rapportering och uppföljning av kommunens finansiella utveckling. Kommunstyrelsen erhåller tre gånger per år erhålla en särskild portföljrapport från kommunledningsförvaltningen. I kommunens Policy för Halmstads kommuns övergripande personalpolitik framgår det att kommunens jämställdhetsmål, hälso- och arbetsmiljömål och mål som rör personalpolitiken i stort ska följas upp i bland annat delårsrapporter. Föreligger av kommunledningsförvaltningen upprättad delårsrapport, finansrapport samt personalredovisning för perioden januari april Ärendets beredning "[Skriv texten här.]" Beskrivning av ärendet Bakgrund I kommunens Riktlinjer för ekonomistyrning och god ekonomisk hushållning, antagen av kommunfullmäktige, framgår att rapportering av budgetuppföljningen skall ske till kommunstyrelsen regelbundet under året. Särskild rapportering av budgetuppföljningen skall ske till kommunfullmäktige varje tertial. I kommunens Finanspolicy, antagen av kommunfullmäktige, framgår att regelbunden rapportering av kommunens finansiella tillgångar och skulder ska ske till kommunstyrelsen. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

89 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00006 I kommunens Policy för Halmstads kommuns övergripande personalpolitik , antagen av kommunfullmäktige, framgår det att kommunens jämställdhetsmål, hälso- och arbetsmiljömål och mål som rör personalpolitiken i stort ska följas upp i bland annat delårsrapporter. Kommunledningsförvaltningen har sammanställt en kommungemensam rapport över kommunens prognostiserade ekonomiska resultat. Den ekonomiska prognosen bygger dels på underlag från nämnder, dels på kommunledningsförvaltningen bedömning vad gäller exempelvis kommunens lån, likviditet, skatteintäkter och räntor. Rapporten inkluderar även en verksamhetsredovisning med prognos för kommunfullmäktiges konkretiserade mål. Grunden för verksamhetsredovisningen är förvaltningars och bolags redovisning av verksamhetsmål och mätetal kopplade till de konkretiserade målen. Analysen har gjorts av kommunledningsförvaltningen avdelning för ekonomi och styrning tillsammans med ansvariga för respektive mål. Vidare ska, enligt kommunens Finanspolicy, en redovisning över kommunens finansiella placeringar ske regelbundet. Syftet med rapporteringen är att redovisa hur Finanspolicyn följs, redovisa finansiella risker samt hålla kommunstyrelsen uppdaterad om kommunens finansnetto, finansiella risker och finansiella ställning. Kommunledningsförvaltningen har sammanställt en portföljrapport över kommunens finansiella placeringar och skulder. Rapporten innehåller presentationer av kommunens pensionsmedelsförvaltning, stiftelseförvaltning och övriga finansiella omsättningstillgångar samt skuldförvaltningen. Rapporten behandlar delar som avkastning, procentuell exponering mot olika tillgångsslag, jämförelseindex, duration och en förteckning över alla värdepapper. Kommunledningsförvaltningen har sammanställt en personalredovisning som syftar till att ge en operativt användbar uppföljning av personalarbetet i kommunen. Resultatet ska leda fram till en dialog om vilka förbättringar och förändringar som ska göras och att detta sedan blir åtgärdat på kommunförvaltnings- och bolagsnivå. Personalredovisningen är en viktig del av uppföljningen av Halmstads kommuns HR- policy och HR-riktlinje. Analys och förslag "[Skriv texten här.]" Konsekvenser av förslaget Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet. Ärendets beslutsgång Kommunstyrelsens ledningsutskott, Kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige Beslutsunderlag 1. Delårsrapport januari-april Finansrapport för perioden januari-april Personalredovisning januari-april 2018 Information om beslutet "[Skriv texten här.]" Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

90 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00006 Kommunledningsförvaltningen Henry Bengtsson, kommunchef Henrik Persson, tf ekonomichef Handläggare, Ola Wall, redovisningschef Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad Sida 3(3)

91 INLEDNING 1 Delårsrapport 1 FÖR PERIODEN JANUARI-APRIL 2018 AVLÄMNAD DEN 18 MAJ 2018

92 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattning av den ekonomiska prognosen... 4 Sammanfattning av personalredovisningen... 9 Målredovisning...10 Ekonomisk prognos...52 Budgetavvikelse i driftredovisningen Budgetavvikelse i investeringsredovisningen Bilagor till den ekonomiska prognosen Sammanfattning Kommunens resultat för 2018 beräknas uppgå till 28 mnkr, vilket är 64 mnkr högre än det budgeterade resultatet om 36 mnkr. Prognosen har förbättrats kontinuerligt under året. Kommunfullmäktige har i planeringsdirektiv med budget beslutat om de konkretiserade mål som ska gälla för verksamheten i Halmstads kommun. I delårsrapporten lämnas en prognos på målen som pekar på att 10 av 16 mål kommer att nås. Fem mål är osäkra och ett beräknas inte nås. Då målen till innehåll och antal skiljer sig mot föregående år så lämnas ingen jämförelse över tiden. I bilagan med personalredovisningen redovisas att antalet tillsvidareanställda har ökat både inom förvaltningar och bolag. Sjukfrånvaron har minskat inom hela kommunkoncernen. Antalet sjukdagar per tillsvidareanställd minskat inom förvaltningarna men ökat inom bolagen.

93 INLEDNING Kommunen prognos resultat Nämndernas prognos budgetavvikelse (inkl realisationsresultat) +57 Skatteintäkter prognost budgetavvikelse +5 Kommunens prognostiserade resultatutveckling trend trend trend trend Finansnetto prognos budgetavvikelse Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Balanskrav Prognos utfall Årets prognostiserade resultat 28 Realisationsresultat; pensionsmedel -5 Realisationsresultat; fastighet/tomträtt -15 Årets resultat efter balanskravsjusteringar Nämndernas prognostiserade budgetavvikelse (exkl realisationsresultat) Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kommunens prognostiserade investeringsutgifter Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Nämnd Budgetavvikelse Kommunstyrelsen +32 Utbildning- och arbetsmarknadsnämnd +25 Hemvårdsnämnd +13 Socialnämnd -17 Övriga +4 Summa Nämndernas budgetavvikelse +57 inkl realisationsresultat Större avvikelser av budgeterade investeringsutgifter prognostiseras 64 % förbrukas Budgetavvikelse Skolor 240 Södra infarten 112 Förskolor 112 Gruppbostäder 29 Övriga 166 Summa Nämndernas budgetavvikelse 659

94 INLEDNING 4 Inledning Föreliggande ekonomiska prognos bygger dels på förvaltningarnas och bolagens egna uppgifter och kommentarer rörande avvikelser i förhållande till drift- respektive investeringsbudgeten på helårsbasis, dels på kommunledningsförvaltningens bedömningar vad gäller bland annat kommunens lån, likviditet, skatteintäkter och räntor. Sammanfattning av den ekonomiska prognosen Kommunens resultat för 2018 beräknas uppgå till 28 mnkr, vilket är 64 mnkr högre än det budgeterade resultatet om 36 mnkr (tabell 15). I huvudsak är det förväntade överskott på grund av lägre driftkostnader inom verksamheterna som föranleder avvikelsen. Kommunens balanskravsresultat prognostiseras vid årets slut uppgå till 8 mnkr. Ett sådant resultat vid årsskiftet skulle innebära att kommunen uppnår det lagstadgade balanskravet, som innebär att intäkterna ska vara lika med eller högre än kostnaderna.

95 INLEDNING 5 Resultaträkning (mnkr) Prognos 2018 Budget 2018* Budgetavvikelse Diff mot fg prognos Bokslut 2017 Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader Därav resultatbalansering Därav tilläggsanslag Därav reavinster/-förluster fastighetsförsäljning Pensionskostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Justeringar enligt balanskrav Årets resultat efter balanskravsjusteringar * Reviderad budget 2018: Inklusive resultatbalanser och tilläggsanslag. Tabell 1: Prognostiserat resultat för helåret 2018 för kommunen (exkl. Halmstads Rådhus AB-koncernen) Förvaltningarnas driftredovisning inom anslagsområdena förväntas uppvisa ett överskott vid årsskiftet på 57 mnkr, vilket är 20 mnkr högre än vid föregående prognostillfälle. Förändringen beror till största del på ett överskott inom utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltningen beroende lägre kostnader för integration än planerat samt på resultatbalanserad byggbonus inom kommunstyrelsen som inte kommer att förbrukas under året. Prognostiserade överskott återfinns sedan tidigare inom exempelvis kommunstyrelsen/gemensam administration, huvudsakligen till följd av försäljning av tomträtter inom samhällsbyggnadskontoret. Byggnadsnämnden uppvisar en budgetavvikelse på 9 mnkr då resultatbalanserad byggbonus inte prognostiseras förbrukas helt under året. Även hemvårdsnämnden har ett väntat överskott vid årets slut, som ett resultat av högre intäkter på grund av nytt hemsjukvårdsavtal.

96 INLEDNING 6 Prognos mar-18 apr-18 Budgetavvikelse mar-18 apr-18 Nämndernas nettokostnad Nämndernas nettokostnad Nettoinvesteringar Nettoinvesteringar Avskrivningar Avskrivningar 11 9 Pensionskostnader Pensionskostnader Skatteintäkter Skatteintäkter Finansnetto Finansnetto 0 6 Tabell 2: Några nyckelmått och deras prognostiserade utfall samt budgetavvikelse Förvaltningarnas nettoinvesteringar beräknas för helåret uppgå till mnkr, vilket innebär ett prognostiserat budgetöverskott på 552 mnkr. Överskottet återfinns till allra största delen inom anslagsområdena förvaltningsfastigheter och samhällsbyggnadskontor och beror på senareläggningar inom diverse investeringsprojekt, såsom Nya Kattegattgymnasiet, Hamnen, Södra infarten etapp 1, men även förskole - och grundskolebyggnation. Avskrivningarna beräknas i dagsläget uppgå till 334 mnkr vilket är 9 mnkr lägre än den budgeterade nivån om 343 mnkr. Den främsta anledningen till avvikelsen är förseningar i ny- och ombyggnationer av förskolor samt grund- och gymnasieskolor. Pensionskostnaderna beräknas under 2018 uppgå till 358 mnkr vilket är hela 20 mnkr högre än budgeterat och 38 mnkr mer än föregående år. Den huvudsakliga förklaringen till budgetavvikelsen är att kostnaderna för såväl den avgiftsbestämda ålderspensionen som den förmånsbestämda ålderspensionen överstiger budgeterade värden. Orsaken härtill är att både antalet nyanställda och löneökningstakten för flera anställda har underskattats vid budgeteringstillfället. Det är fler anställda än beräknat som kommer över gränsen för 7,5 inkomstbasbelopp (för närvarande en månadslön på kronor), vilket innebär att kommunens pensionskostnader ökar mycket i det korta perspektivet. Utifrån de prognoser som föreligger nu beräknas emellertid den budget som lagts för åren 2019 och 2020 i planeringsdirektiv med budget vara tillräcklig. Skatteintäkterna, generella statsbidrag och utjämning, inklusive regleringsbidrag, kommunal utjämning, fastighetsavgift, byggbonus och de så kallade Välfärdsmiljarderna (där flyktingdelen hanteras i särskild ordning) samt effekter av

97 INLEDNING 7 anslaget Tillfälligt stöd till kommuner och landsting, prognostiseras sammanlagt uppgå till mnkr under 2018, vilket är 5 mnkr bättre än budgeterat och 22 mnkr bättre än i föregående prognos. Anledningen till avvikelsen mot föregående prognos förklaras helt av att tillväxten i skatteunderlaget under 2018 nu beräknas bli något bättre än vad som antagits tidigare under året. Finansnettot för helåret beräknas uppgå till 133 mnkr, vilket är 6 mnkr mer än budget. Budgetavvikelsen beror bland annat på att kommunen har erhållit 7 mnkr mer i återbäring från Kommuninvest än budgeterat. Kommunens placeringar i pensionsmedelsförvaltningen avkastar 7 mnkr mer än budget vilket främst hänförs till realisationsvinster efter omstruktureringar i portföljen. Kommunens medelsförvaltning avkasta däremot 8 mnkr mindre än budget på grund av att portföljen förvaltar ett mindre kapital samt att marknadsräntorna fortfarande är låga. Kommunens räntekostnad för extern upplåning är 5 mnkr lägre än budget medan räntekostnad för pensionsskulden har ökat med nästan 1 mnkr. Borgensavgifterna från dotterbolag är 4 mnkr lägre än budget då bolagen ej har ökat sin upplåning i den takt som var budgeterat. Utfall mar-18 apr-18 Pensionsmedel Ränteportfölj Låneskuld (bolag) Tabell 3: Utfall finansiella tillgångar och skulder, kommunkoncernen Pensionsmedlen är för närvarande placerade i olika fonder, obligationer och strukturerade värdepapper. Marknadsvärdet uppgick vid april månads utgång till sammanlagt mnkr. I jämförelse med ingångsvärdet år 2018 har marknadsvärdet ökat med 17 mnkr. Sett över den totala tiden för värdepappersinnehavet har värdet av placeringarna ökat med 134 procent. Den totala pensionsskulden, inklusive den del som är upptagen som en ansvarsförbindelse, inkluderande skatt, uppgick per till mnkr. Detta innebär att cirka 56 procent av pensionsskulden nu täcks av pensionsmedelsplaceringarna.

98 INLEDNING 8 De senaste åren har skattereglerna gällande avdragsrätten för räntekostnader förändrats, vilket har påverkat kommunens dotterbolag som har ändrat sin finansiering vid två tillfällen. Kommunen har vid dessa två tillfällen ökat sina kortfristiga placeringar genom att sätta av medel till en ränteportfölj. Portföljen förvaltas enligt kommunens finanspolicy och består för tillfället av olika räntefonder och företagsobligationer. Marknadsvärdet i slutet av april är mnkr och har sedan årsskiftet minskat med 2 mnkr. Portföljen har sedan starten 2012 avkastat totalt 82 mnkr. Bolagen ingående i Halmstads Rådhus AB prognostiserar sammanlagt ett resultat på 268 mnkr före bokslutsdispositioner och skatt, vilket är 25 mnkr högre än budget. Avvikelsen hänförs främst till att Halmstads Rådhus AB minskar sina finansiella kostnader samt att Halmstads stadsnät AB:s provisionsintäkter ökar. Bolagen ingående i Halmstads Rådhus AB prognostiserar sammanlagt att investera 842 mnkr under 2018, vilket är 59 mnkr lägre än budget. Avvikelsen beror främst på att Halmstads Fastighets AB senarelägger några projekt och beräknar ha 40 mnkr lägre i investeringsutgifter. Halmstads Flygplats AB har minskat sina investeringsutgifter med 12 mnkr till följd av att fastighetsförvärv tidigarelades till Dessutom har investeringsprojekt för Halmstads Energi och Miljö AB flyttats framåt i tiden vilket medför att bolaget investerar 9 mnkr lägre än budget.

99 INLEDNING 9 Sammanfattning av personalredovisningen Medarbetarenkät genomförd 2018 med bra index för Halmstad kommun. Antalet tillsvidareanställda har ökat inom både förvaltningar och bolag. Andelen visstidsanställda har minskat inom förvaltningar men ökat inom bolagen. Timavlönad personal har ökat inom både förvaltningar och bolag. Den totala sjukfrånvaron för all personal har minskat inom både förvaltningarna och bolagen. Sjukdagar i snitt har minskat inom förvaltningar men ökat inom bolag. Antal sjukfall längre än 14 dagar och rapporterade till försäkringskassan har ökat, antal 450 under perioden januari till april 2018 jämfört med 400 fall under motsvarande period föregående år. För mer information, se den fullständiga personalredovisningen som biläggs denna rapport.

100 MÅLREDOVISNING 10 Målredovisning Kommunfullmäktige har i planeringsdirektiv med budget beslutat om de konkretiserade mål som ska gälla för verksamheten i Halmstads kommun. Nämnder och bolagsstyrelser har tagit fram de huvudsakliga aktiviteter som de avser att genomföra i syfte att nå de konkretiserade målen. I denna uppföljning görs en helhetsbedömning kring om respektive konkretiserat mål har nåtts eller inte. Till varje konkretiserat mål finns också en nulägesbeskrivning med aktuella resultat och en analys kring målet. För de konkretiserade målen redovisas senast kända utfall till mätetalen. Senaste jämförelsevärde redovisas, där så bedöms relevant för mätetalet, inom parentes. Målvärdet för mätetalen gäller, om inte annat anges, för helår Kommunfullmäktige har även antagit tio riktningar. En riktning innebär en möjlighet för organisationen och dess medarbetare att agera inom ett antal övergripande områden, som inte alltid täcks in av de konkretiserade målen. Riktningarna ska vara vägledande för utformning av planer, beslut och handlingsprogram. I delårsrapporten kommenteras kort arbetet i linje med varje riktning, med utgångspunkt från rapporteringen från nämnder och bolagsstyrelser. Nämnder och bolagsstyrelser har även fastställt verksamhetsmål för sin egen verksamhet. Verksamhetsmålen utgör ett viktigt underlag för den bedömning och analys som görs. För varje konkretiserat mål nedan redovisas en sammanställning av andelen verksamhetsmål som nåtts respektive inte nåtts. Vidare redovisas status för de aktiviteter som nämnder och bolagsstyrelser tagit fram för de konkretiserade målen. I denna kommunövergripande delårsrapport ges en helhetsbild av pågående insatser. För en mer detaljerad redovisning hänvisas till respektive nämnds eller bolagsstyrelses delårsrapport.

101 MÅLREDOVISNING 11 Tabell 4 : Prognos per konkretiserat mål

102 MÅLREDOVISNING 12 MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL MÅL 1 I Halmstad ska vi ha ett förhållningssätt som präglas av mod och nytänkande och av att vi arbetar tillsammans för att göra skillnad för invånare, besökare och företagare 1. Andel personer som har kontaktat kommunens kontaktcenter och som är nöjda med servicen 2. Nöjd-serviceindex Insikt 3. Andel medarbetare som upplever att vi arbetar tillsammans 88 % Redovisas i bokslutet Minst 70 % Minst 75 % 74 % (större städer 71 %) Inom förvaltningen/ bolaget 67 % Kvinnor 68 % Män 63 % Andra förv/bolag 56 % Kvinnor 58 % Män 53 % 4. Svenskt näringslivs index a. politikers attityder till företagande b. tjänstemäns attityder till företagande 5. Andel ärenden som hanteras genom digital självservice Ökning 140 (2017) 169 (2017) Redovisas i bokslutet Verksamhetsmål Aktiviteter

103 MÅLREDOVISNING 13 Kommentarer Mål 1 Prognosen är att målet kommer att nås. Ett stort antal insatser planeras kring detta mål, och flertalet nämnder och bolagsstyrelser är involverade. Ansatsen om mod och nytänkande fångas upp i flera verksamhetsmål och aktiviteter. Generellt finns två tydliga inriktningar kring målet: digitalisering och automatisering respektive ett tydligare invånar- och målgruppsfokus i organisationskulturen. En digital transformation pågår inom samtliga förvaltningar och bolag. Omställningsarbetets takt och ambitionsnivå varierar, beroende på förutsättningar och mognadsgrad. Ansatsen är att hålla samman det koncerngemensamma lednings- och samordningsarbetet, med syfte att arbeta mer "tillsammans" och därmed nyttja resurserna optimalt. Ledarskapet behöver bygga på mod, nytänkande och acceptans samt främja innovation och lärande. Digitaliseringen har både en extern dimension (som ett medel att höja kvalitén på verksamheten) och en intern (bidra till en mer effektiv verksamhet). Under hösten fortsätter initiativ till koncerngemensamma kompetenshöjande insatser, exempelvis kring automation och robotisering, "big data", öppen data och förändringsledning. Det finns också ett uttalat sikte på Halmstad som en smart större stad med invånare år En del i denna utveckling var ingivningen av kommunens första digitaliserade äldrelägenheter under våren. Tekniken ska bidra till ökad trygghet, säkerhet och enkelhet för de boende. Det pågår ett arbete att utveckla fler tjänster samt ett samverkansprojekt med Högskolan i Halmstad kring framtidens vård och omsorg med det smarta hemmet som bas. Målvärdet kring nöjd-service-index är uppnått. Halmstads kommun har också ökat servicetillgängligheten genom att erbjuda trådlös internetuppkoppling för invånare och besökare i delar av centrala Halmstad samt på alla äldreboenden. Kring organisationskulturen är viktiga insatser att konkretisera och kommunicera bilden av Halmstad, bemötande- och kommunikationsutbildning för medarbetare samt att tydliggöra ansvaret för att stärka företagsklimatet.

104 MÅLREDOVISNING 14 Rapporteringen av aktiviteter pekar på att insatserna pågår i stor skala, men i varierande takt. Det förefaller finnas en tydlig insikt om digitaliseringens betydelse inom kommunkoncernen, och arbete pågår för att dra nytta av detta. För måluppfyllelse är det angeläget att i än högre grad skapa en gemensam inriktning på arbetet. Inte minst gäller detta strävan få till en organisationskultur som stöder att vi arbetar tillsammans. För digitaliseringens del är en utmaning att det kan krävas initiala budgetsatsningar för att på sikt få nytta av dessa. Det är även i flera fall svårt att kvantifiera denna nytta i ekonomiska termer.

105 MÅLREDOVISNING 15 MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL MÅL 2 I Halmstads förskolor och skolor ska alla barn och elever få de utmaningar och det stöd som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt 1. Andel elever som uppger att lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det (grundskolan) 2. Andel elever som uppger att skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (grundskolan) Minst 96 % 91,5 % Åk 5 Flickor 94 % Pojkar 95 % Åk 8 Flickor 88 % Pojkar 89 % Ökning 69,5 % (-2,7%) Åk 5 79,0 % (-2,4 %) Flickor 81 % Pojkar 78 % Åk 8 60,0 % (+0,7 %) Flickor 59 % Pojkar 61 % 3. Andel elever med behörighet till gymnasieskolan (nioårig svensk grundskola) Ökning 88,7 % (-2,1 %) Flickor 90,7 % Pojkar 87,1 % (2017) 4. Andel elever med behörighet till gymnasieskolan (ej nioårig svensk grundskola) Ökning 84,2 % (+2,1 %) Flickor 86,9 % Pojkar 82,0 % (2017) 5. Andel elever som upplever att de har fått det stöd de behöver 91 % 91,5 %

106 MÅLREDOVISNING 16 för att få minst ett E i alla ämnen (instämmer/instä mmer delvis) (gymnasieskolan) 6. Andel elever som erhåller en gymnasieexamen 91 % 91,8 % (2017) Verksamhetsmål Aktiviteter Kommentarer Mål 2 Prognos går inte att lämna vid denna uppföljning. Det är ännu inte möjligt att bedöma om pågående insatser fått avsedd effekt, då flertalet resultat från verksamheterna finns tillgängliga först senare under året. Befintliga resultat ger ingen entydig bild. De relevanta aktörerna planerar insatser kring målet, från förskolan till och med vuxenutbildningen. Målets ansats om utmaningar och stöd fångas upp tydligt. Exempel är specialpedagogiskt stöd redan i förskolan och tidiga insatser för barn i behov av stöd, utvecklad studie- och yrkesvägledning och fysiska lärmiljöer. Samverkan sker med universitet och högskolor kring en skola på vetenskaplig grund, och med det lokala näringslivet kring entreprenörskap. Det finns etablerade kontakter med Högskolan i Halmstad och andra lärosäten kring bland annat nyttjande av digitaliseringens möjligheter i förskola och skola. Här spelar Digitalt laborativt centrum vid högskolan en viktig roll i att stödja användningen av digital teknik. En strävan finns mot ökad kvalitet på familjehem för att barn och unga i dessa ska ges förutsättningar att lyckas i livet. Inriktningen är att motverka placering, och att i första

107 MÅLREDOVISNING 17 hand kunna erbjuda insatser i ungdomens hemmiljö. Som stöd i detta finns ungdomscoacher. Rapporteringen pekar på att insatserna överlag pågår enligt plan För måluppfyllelse är det angeläget att påbörjade insatser fortlöper, då de behöver ses på lång sikt. Rekrytering av erforderlig kompetens till förskola och skola behöver ses som en strategisk fråga, och har stor påverkan på resultatet. Förutsättningar behöver ges till barn, elever och pedagoger att hantera digital teknik.

108 MÅLREDOVISNING 18 MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL MÅL 3 I Halmstads förskolor ska antalet barn i grupperna anpassas så att barnens behov av en trygg, pedagogisk och kreativ verksamhet tillgodoses 1. Antal barn i förskolegrupperna a. inskrivna b. faktiskt närvarande 2. Bedömning av i vilken utsträckning barnens behov av trygg, pedagogisk och kreativ verksamhet tillgodoses Högst 17,4 a. 16,7 b. Kan inte redovisas Minst 69 % 73 % Verksamhetsmål Aktiviteter Kommentarer Mål 3 Prognosen är att målet kommer att nås. De relevanta aktörerna planerar insatser kring målet. Exempel på insatser är att statsbidraget för mindre barngrupper används för att undvika större barngrupper i takt med befolkningsökningen, samt att gynna rekryteringen av förskollärare och utbildade barnskötare. Vidare lyfts perspektivet samhällsbyggnad, med bland annat aktualisering av översiktsplanen och fördjupade översiktsplaner, samt framtagande av beslutsunderlag kring lokalförsörjningsprogrammet. En policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor som avses utgöra verksamhetsutövarens ställningstagande gällande bland annat miljökrav är framtagen för politiskt ställningstagande. Rapporteringen pekar på att insatserna till viss del fått effekt. Brister i förskolelokaler kvarstår. Vid uppföljningstillfället nås mätetalen om barngruppernas storlek och en trygg, pedagogisk och kreativ verksamhet (enligt Skolverkets bedömningsmall). Det måste dock poängteras att 27 procent av barngrupperna inte uppnår denna bedömning.

109 MÅLREDOVISNING 19 Anledningen är exempelvis otillräcklig ventilation, icke-anpassade lokaler och otillräckliga ytor. Dessutom kan barngrupperna, trots att de uppnår målvärdet, vara för stora. Särskilt gäller detta de yngsta barnen. För att nå måluppfyllelse är det angeläget att öka takten kring färdigställande av nya förskolor, men även att säkerställa att rekrytering kan ske av förskollärare och utbildade barnskötare. De yngsta barnen behöver vistas i mindre grupper. Sett till ökad vistelsetid och högre andel yngre barn, bör resurstilldelningsmodellen ses över. Brister i den fysiska miljön behöver åtgärdas.

110 MÅLREDOVISNING 20 MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL MÅL 4 Halmstads förskolor och skolor ska ha en pedagogisk och kreativ lärmiljö såväl inne som ute 1. Andel barn som upplever att arbetsmiljön är mycket bra eller bra (för- och grundskolan) SKL:s LIKA-värdering Ökning Redovisas i bokslutet 2a. Pedagogerna använder en variation av digitala verktyg baserat på lärsituation (mobila enheter, smart board, dator etc.) Status uppnådd Redovisas i bokslutet 2b. Skolans lärmiljöer är anpassade så att digitala verktyg kan användas i utbildningen på ett flexibelt och kreativt sätt Status uppnådd Redovisas i bokslutet 3. Andel elever som instämmer helt i frågan att de trivs med skolan (gymnasieskolan) 4. Andel lärare som använder digital teknik i undervisningen (gymnasieskolan) Ökning 71,7 % Minst 96 % 97,1 % Verksamhetsmål Aktiviteter

111 MÅLREDOVISNING 21 Kommentarer Mål 4 Prognosen är att målet kommer att nås. De relevanta aktörerna planerar insatser kring målet, med ett stort fokus på pedagogik och arbetsmetoder. Exempel på insatser är lärgrupper och kompetensutveckling, inte minst kring digitaliseringens betydelse för lärandet. Inom gymnasieskolan är inriktningen att undervisningen ska ge alla elever entreprenöriella kompetenser, såsom förmåga till samarbete och problemlösning. Kompetensutveckling inom utomhus- och äventyrspedagogik genomförs för 270 barnskötare, och utbildning har hållits för besökande skolklasser på Växtverket och Gården Ön. Vidare sker kompetensutveckling utifrån ändrade läroplaner inom förrespektive grundskolan, främst med avseende på digitalisering. Bland annat har utbildning i programmering anordnats för pedagoger. Rapporteringen pekar på att insatserna har god effekt, men flertalet resultat blir tillgängliga först senare under året.

112 MÅLREDOVISNING 22 MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL MÅL 5 I Halmstad ska alla barn och unga ha möjlighet till en meningsfull fritid 1. Andel elever som anger att de deltar i någon aktivitet eller motionerar/tränar på fritiden (grundskolan) 2. Andel elever som upplever att de oftast har en meningsfull fritid (gymnasieskolan) Ökning Redovisas i bokslutet Minst 94 % 89,6 % 3. Barn och unga som har möjlighet till en meningsfull fritid Ökning Redovisas i bokslutet Verksamhetsmål Aktiviteter Kommentarer Mål 5 Prognosen är att målet kommer att nås. De relevanta aktörerna planerar insatser kring målet, och det finns en bredd i insatserna med samverkan mellan berörda aktörer inom kommunkoncernen. Exempel på insatser är ökade möjligheter att gå på Kulturskolan, läsfrämjande verksamhet och aktiviteter på biblioteken under skolloven. Mötesplatser för unga ska inspirera till eget engagemang och delaktighet genom flera olika aktiviteter. Exempel är att den ungdomsproducerade verksamheten ska öka, och 20 "idépengar" har beviljats hittills under Samverkan sker med skolan. I de sportlovsaktiviteter som genomfördes på Halmstad Arena, i syfte att skapa aktiva och tillgängliga lovaktiviteter, fanns ett extra fokus på bland annat barn med

113 MÅLREDOVISNING 23 funktionsvariation samt nyanlända. Planering pågår för fritidsoch idrottsaktiviteter genom aktiv sommar (där de cirka 850 platserna redan är fyllda) och Sommarkul på Andersberg. Skolan hjälper till att nå barn och unga som inte är aktiva i föreningslivet. Genom spontanaktivitetsbidraget ska förutsättningar också skapas för att, utan medlemskap, delta gratis på aktiviteter inom föreningslivet. Rapporteringen pekar på att insatserna har god effekt, även om flertalet resultat kopplat till målet är tillgängliga först senare under året. För att nå måluppfyllelse är det angeläget att fortsätta involvera de unga, för att fritidsutbudet ska svara upp mot deras behov. Särskilt angeläget är att skapa förutsättningar för unga med funktionsvariation eller med sämre socioekonomiska villkor att delta. Bilden av eventuella skillnader mellan könen i utbud och nyttjande bör också tydliggöras, och vid behov adresseras.

114 MÅLREDOVISNING 24 MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL MÅL 6 Halmstad ska ha stränder, en stadskärna och evenemang som attraherar både Halmstadbor och besökare 1. Index för fritidsaktiviteter enligt nöjd-region-index 2. Genomsnittligt betyg för Halmstads stränder Minst 70 Minst 4,2 Redovisas i bokslutet Redovisas i bokslutet 3. Stadskärnans omsättningsutveckling a. detaljhandel b. hotell c. restaurang Ökning (2015/2016) a. 1,8 % b. -2,8 % c. 9,5 % Verksamhetsmål Aktiviteter Kommentarer Mål 6 Prognos går inte att lämna vid denna uppföljning. Rapporteringen pekar på att ett stort antal insatser sker. Däremot saknas i nuläget resultat av dessa. Målet bör också ses som långsiktigt, då det i stor utsträckning handlar om att påverka attityder hos invånare och besökare. Flera nämnder och bolagsstyrelser arbetar med insatser kring målet. Planerade insatser täcker, i varierande grad, målets ansats kring stränder, stadskärna och evenemang. Exempel på insatser är att nyttja invånare och näringslivet som medskapare i Halmstads utveckling, bland annat genom invånardialoger där även jämställdhetsperspektivet beaktas. Det planerade bostadsbyggandet fram till 2030 ska sikta mot en blandad stad, och i nya detaljplaner ska sociala konsekvenser bedömas. Arbete pågår med en fördjupad översiktsplan för centrum.

115 MÅLREDOVISNING 25 Aktiviteter och evenemang planeras utefter Kulturstråk Nissan. Det finns också mål kring att attrahera stora evenemang till Halmstad Arena, och en förvaltningsgemensam evenemangsgrupp är på väg att etableras. Folkets rum Österskans ersätter tidigare bussterminalen, och ska under minst två års tid fyllas av olika publika aktiviteter. Strändernas attraktivitet och tillgänglighet ska utvecklas, bland annat genom test med strand- och cityvärdar. Arbete pågår tillsammans med näringslivet för att bidra till centrum- och handelsutvecklingen bland annat med sikte på ett varierat utbud och nyetableringar. Under hösten kommer en åtgärdsplan för att kunna ansöka till utmärkelsen Årets stadskärna att tas fram. För att nå måluppfyllelse är det angeläget att ha en tydlig inriktning för arbetet, och att förankra denna hos andra berörda aktörer inom näringsliv och samhälle. Mer konkret kan det finnas behov av att genomföra en ny övergripande handelsutredning, då den senaste är från Insatserna bör också breddas, då de i nuläget i hög grad är koncentrerade till stadskärnan.

116 MÅLREDOVISNING 26 MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL MÅL 7 Halmstad ska vara en självklar, aktiv, regional aktör och samarbetspartne r som tar ansvar förutvecklingsfr ågor i Halland och de omgivande regionerna 1. Antal nystartade företag per invånare 2. Nettoinpendling som andel av antalet förvärvsarbetande invånare 3. Förstahandssökande till högskolan Högre andel än större städer Minst 3 % Högre andel än större städer 6,1 st städer 5,9 (2017) Redovisas i bokslutet 16 % st städer 19 % (ansökan HT18) Verksamhetsmål Aktiviteter Kommentarer Mål 7 Prognosen är att målet kommer att nås. Flera nämnder och bolagsstyrelser arbetar med insatser kring målet. Ett antal planerade insatser är mer riktade mot kommunen och för det lokala näringslivet. Exempel på insatser är aktivt deltagande i regionala samarbeten såsom Greater Copenhagen, Region Hallands regionala utvecklingsstrategi och Eurotowns. Planering pågår för etapp tre av resecentrum, och en åtgärdsvalsstudie för Markarydsbanan har redovisats. En projektansökan har sänts inom ramen för Tillväxtskapande samhällsplanering, tillsammans med Region Halland och flera halländska kommuner. På verksamhetsnivå finns också vissa samarbeten med andra kommuner och regioner. Service ges till företag som vill investera eller etablera sig i Halmstad, och en ökning av antalet förfrågningar kring detta uppvisas.

117 MÅLREDOVISNING 27 Rapporteringen pekar på att insatser sker i högre grad än vad planeringen visade. Av naturliga skäl är det främst kommunstyrelsen som har ledarrollen kring detta. Utfall för mätetalen kan dock inte redovisas förrän i bokslutet. För att nå måluppfyllelse är det angeläget att under 2018 definiera önskade effekter av målet, tydliggöra syftet med det regionala utvecklingsarbetet och prioritera de frågor som är centrala för Halmstads utveckling. Vidare behöver tillgång till mark och lokaler för företag som vill etablera sig eller expandera säkerställas.

118 MÅLREDOVISNING 28 MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL MÅL 8 Halmstad ska unga (18-24 år) studera eller kunna försörja sig genom anställning eller företagande 1. Andel ungdomsarbetslösa Minskning 7,9 % (-2,9 %) Kvinnor 7,5 % (-1,2 %) Män 8,2 % (- 4,5 %) Riket 7,0 % Halland 5,9 % (april) 2. Kvalitativ utvärdering av kontakter mellan skola och näringsliv --- Redovisas i bokslutet 3. Andelen UFföretagande i en årskull Minst 34 % 30 % (läsår 2017/2018) 4a. Antal sommarjobb 350 Redovisas i delårsbokslutet 4b. Antal prova-påplatser Andel förstahandssökande till yrkesprogram Ökning 34,9 % (+0,7 %) Flickor 26,2 % (-3,6 %) Pojkar 42,1 % (+3,6 %) (2017) Verksamhetsmål Aktiviteter

119 MÅLREDOVISNING 29 Kommentarer Mål 8 Prognosen är att målet kommer att nås. De relevanta aktörerna arbetar med insatser kring målet. Utöver detta redovisar ett antal nämnder och bolagsstyrelser aktiviteter kopplade till målet. Sannolikt sker även insatser som inte framgår av rapporteringen. Flertalet delar av kommunkoncern bör kunna stödja målet. Exempel på insatser är att den kommunala gymnasieskolan erbjuder utbildningsplats även för ungdomar som inte har behörighet, med sikte på att de ska kunna gå vidare till studier eller arbete. Gymnasieskolan erbjuder generellt sett kontakt med arbetslivet minst en gång per läsår, och informerar om bristyrken. Stöd ges till Ung Företagsamhet, med sikte på att nå det uppsatta målet kring andelen UF-företagare. Det flaggas dock upp för att mätetalet har en hög ambitionsnivå, och kan vara svårt att nå. Viktiga inslag är även att prova på-platser fortsätter, samt feriearbeten som erbjuds inom två större satsningar. Båda dessa förväntas under året nå uppsatta målvärden. Vissa feriearbeten viks för unga med funktionsnedsättning. Flera verksamheter redovisar att de erbjuder praktikplatser för såväl arbetslösa som studerande. Lärlingsprogram för distributionselektriker erbjuds inom ett bolag. Rapporteringen pekar på att insatserna löper enligt plan, och att uppsatta målvärden kommer att nås. För unga med funktionsvariation eller psykisk ohälsa är situationen dock svårare. Arbetslösheten bland unga år uppvisar en minskning jämfört med samma period Särskilt för männens del en nedgång med 4,5 procentenheter. Män ligger dock fortfarande över kvinnor i andel arbetslösa, och Halmstads siffror är högre än såväl Halland som riket. För att nå måluppfyllelse är det angeläget att kraftsamla kring unga med funktionsvariation eller psykisk ohälsa, genom riktade satsningar i gymnasieskolan och inom ramen för arbetsmarknadsinsatser.

120 MÅLREDOVISNING 30 MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL MÅL 9 Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommune r med internationell ryktbarhet inom konsten 1. Andel Halmstadbor som upplever att de bor i en konststad 2. Antal internationella kultursamarbeten 3. Halmstad som kulturkommun 67 % Redovisas i bokslutet 2 Redovisas i bokslutet Kvalitativ bedömning Se texten Verksamhetsmål Aktiviteter Kommentarer Mål 9 Prognosen är att målet kommer att nås. De relevanta aktörerna arbetar med insatser kring målet. Exempel på insatser är Skapande skola, vilket bland annat innebär att elever i grundskolan får minst en scenkonstupplevelse per läsår. Drygt elever kommer att få delta i workshops kopplade till olika konstformer. Kulturskolan erbjuder temaaktiviteter i för- och grundskolan. Ett stort antal aktiviteter sker även inom Kulturstaden Halmstad. Stöd ges till unga kulturutövare och flera nya internationella konstsamarbeten har etablerats. En kulturstrategi är på väg att tas fram, med invånardialoger som ett viktigt inspel. Beslut väntas under Biblioteken har ordnat läsfrämjande aktiviteter, poetry slam, rullstolsdans med mera. Kulturen kommuniceras med invånarna via bland annat magasinet Applåd och Bibliotekspodden.

121 MÅLREDOVISNING 31 Infrastruktur behövs för kulturen, och ett viktigt inslag i detta är Kulturhuset Najaden. Ett kommuninternt forum ska etableras för att se över hur stadsrummets framtida arkitektur kan stärka uttrycket som kulturkommun. Sett till kriterierna för kulturkommun visar en översiktlig genomgång att Halmstad ligger väl till. En mer djuplodande studie kommer att genomföras under året, och avsikten är att inom ett par års tid lämna in en ansökan till Årets kulturkommun. Rapporteringen pekar på att Halmstad är på god väg att uppnå målet, även om det behöver ses på lång sikt. För att nå måluppfyllelse är det angeläget att hitta en samlad linje mellan aktörerna. Inom skolan behöver det tydliggöras att kulturinslag är en del i verksamhetens styrdokument, för att få än högre genomslag.

122 MÅLREDOVISNING 32 MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL MÅL 10 I Halmstad ska alla känna att de har lika värde, möts av respekt och har möjlighet att vara delaktiga i samhället 1. Index för inflytande i nöjdinflytande-index Minst 45 Redovisas i bokslutet 2. Andel elever som upplever att lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. (grundskolan) 3. Andel elever som anser att lärare och personal lyssnar på och respekterar deras åsikter (gymnasieskolan) 4. Andel personer som upplever att de blivit utsatta för kränkande behandling Minst 90 % 80 % Minst 94 % 91,2 % Högst 17 % 18 % Kvinnor 21 % Män 16 % (2016) Verksamhetsmål Aktiviteter

123 MÅLREDOVISNING 33 Kommentarer Mål 10 Prognosen är att målet inte kommer att nås. Ett begränsat antal nämnder och bolagsstyrelser redovisar insatser kopplade till målet. Ansatsen är så pass bred, att i princip samtliga delar av kommunkoncernen bör kunna bidra. Exempel på insatser är att en handlingsplan för jämställdhetsintegrering ska tas fram. Ett jämställdhetsnätverk startade redan 2017, med god representation från kommunkoncernen. Ett systematiskt arbete sker kring trygghetsfrågorna. En gemensam lägesbild ska tas fram, som grund för åtgärder. Insatser planeras för ett ökat valdeltagande och en mer aktiv roll för invånarna. Detta kan understödjas av den handbok för delaktighet, med fokus på att inkludera invånare i beslutsprocesser, som ska implementeras under hösten. Läsecirklar om delaktighet, demokrati och "fake news" anordnas på biblioteken. Politikerträffar och samhällsinformation till nyanlända samt studerande på svenska för invandrare (sfi) är andra inslag. Dialogen med föreningar ska utvecklas kring fritidsutbudet. Detta gäller även möjligheten för personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i föreningslivet. LUPP-undersökningen (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) genomförs på nytt i år inom årskurs 8 samt år 2 på gymnasiet. Detta är en viktig metod för att fånga upp frågor som är viktiga för yngre invånare. Rapporteringen pekar på att ett antal insatser pågår och planeras, men det är svårt att se genomslaget. Hittills tillgängliga resultat når inte upp till de fastställda målvärdena. För att nå måluppfyllelse är det angeläget att ta ett helhetsgrepp kring området, som behöver få större genomslag i kommunkoncernen. Dessutom behöver dialogen och kommunikationen med invånarna öka. Vidare behöver jämställdhetsarbetet fortsatt bevakas och prioriteras.

124 MÅLREDOVISNING 34 MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL MÅL 11 I Halmstad ska barn och unga uppleva en god psykisk hälsa 1. Andel elever som upplever att de mår bra eller mycket bra (grundskolan) Ökning Redovisas i delårsbokslutet 2. Andel elever som svarar ja på frågan om de har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem (grundskolan) Minst 93 % Redovisas i delårsbokslutet 3. Andel elever som upplever oro på grund av någonting i skolan (gymnasieskolan) Minskning Frågan ingår inte i 2018 års undersökning 4. Andel elever som upplever oro på grund av någonting i hemmet (gymnasieskolan) 5. Andel elever som anger att de har någon att vända sig till om de behöver någon (gymnasieskolan) Minskning 21,4 % (+0,2 %) Minst 90 % 96 % Verksamhetsmål Aktiviteter

125 MÅLREDOVISNING 35 Kommentarer Mål 11 Prognos går inte att lämna vid denna uppföljning. Rapporteringen pekar på att breda insatser pågår kring målet. Ett relativt stort antal aktörer är involverade. Situationen kring barn och ungdomars psykiska hälsa är dock komplex, och utfall för flera av mätetalen väntas först senare i år. De nämnder som direkt berörs av målet redovisar insatser. Exempel på insatser är tvärprofessionella team inom elevhälsan, och hbtq-certifiering av denna och skolbiblioteken. Riktade insatser kommer att erbjudas elever med hög frånvaro. En plan ska tas fram mot diskriminering och kränkande behandling i för- och grundskolan, och undervisningen i sex och samlevnad samt samtycke ska utvecklas. Under året har en minskning skett av antal elever per skolsköterska respektive kurator. Det finns en stor skillnad mellan skolområdena, då hänsyn ska tas till socioekonomiska förutsättningar och skolans kompensatoriska uppdrag. Mer resurser läggs av denna anledning på skolor med större behov. Berörda verksamheter i kommunkoncernen bedriver samverkan med målet att höja barn och ungdomars psykiska välbefinnande. Dessutom finns extern samverkan med bland andra Region Halland samt barnoch ungdomspsykiatrin. En mall ska tas fram för hur kommunikation med unga om psykisk hälsa bör ske. Användningen av droger ökar bland unga i Halmstad. För att möta detta planeras bland annat samverkan kring drogfri ungdomstid, och drogförebyggande arbete riktat specifikt mot högstadieelever. En rutin har tagits fram för hur skolan ska agera vid misstanke om bruk av alkohol och/eller narkotika. Lagkravet om omedelbar skyddsbedömning, och förhandsbedömning inom 14 dagar, vid anmälan om barn som misstänks fara illa uppfylls. För att nå måluppfyllelse är det angeläget att hålla i det påbörjade samarbetet. Det behöver också formaliseras för att undvika personberoende. Implementeringen av rutinen för arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan måste fortsätta. Stöd och fortbildning erbjuds skolor och förskolor som behöver hjälp med att integrera värdegrundsarbetet i det systematiska kvalitetsarbetet.

126 MÅLREDOVISNING 36 MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL MÅL 12 I Halmstad ska äldre personer ha möjlighet till ett självständigt och aktivt liv och uppleva god livskvalitet 1. Andel äldre som är nöjda med hemtjänsten 2. Andel äldre som är nöjda med äldreboende Minst 90 % 93 % Kvinnor 93 % Män 94 % St städer 88 % (2017) Minst 86 % 84 % Kvinnor 83 % Män 88 % St städer 81 % (2017) 3. Antal erbjudna e- hemtjänstprodukter Index för fritidsaktiviteter gällande personer 65 år och uppåt äldre som är nöjda med fritidsaktiviteterna (gäller alla äldre i Halmstads kommun) 5. Index för trygghet avseende personer 65 år och äldre Minst 75 Minst 50 Redovisas i bokslutet Redovisas i bokslutet Verksamhetsmål Aktiviteter

127 MÅLREDOVISNING 37 Kommentarer Mål 12 Prognosen är att målet kommer att nås. Relevanta aktörer redovisar insatser kring målet. Det bör dock noteras att målet tar sikte på alla äldre i kommunen, inte endast de som kommer i kontakt med äldreomsorgen. I nuläget är cirka 20 procent av kommunens invånare över 65 år. Av denna anledning hade fler aktörer behövt arbeta mot målet. Exempel på insatser är kundinflytande och delaktighet inom äldreomsorgen, som även arbetar med digital välfärdsteknik i flera olika former. Inom ramen för en digitaliseringsplan införs bland annat digitala signeringslistor och digital nattillsyn. Digitala vårdplaneringar är redan igång. Välfärdsteknik i hemmet testas och utvecklas tillsammans med de boende i äldrelägenhetshus för att öka trygghet, enkelhet och säkerhet. Grundläggande teknik är bland annat automatkopplade brandlarm, spisvakt, spissläckare, styrningsbara eluttag, nattbelysning, digitalt dörröga, effektvakt, nyckelfritt och styrbar belysning. Det pågår också ett samverkansprojekt med Högskolan i Halmstad inom forskning och innovation kring framtidens vård och omsorg med det smarta hemmet som bas. Det övergripande målet för projektet är att möjliggöra för samhället att kunna leverera de bästa produkterna och tjänsterna för offentlig vård i hemmet, med individen i centrum. Erfarenheterna från projektet Trygg hemtjänst, som avslutades 2017, ska implementeras under året. Det regionala samverkansprojektet Digga Halland, med syfte att öka den digitala kompetensen inom vård- och omsorgssektorn, bedrivs med stöd av Europeiska socialfonden. Från och med 2018 gäller den nya lagen om trygg och effektiv utskrivning. Tanken är att utskrivningsklara patienter snabbt ska kunna komma hem från sjukhuset och känna sig trygga med att få vård på rätt nivå. Lagen innebär att kommuner och primärvården får ett ökat ansvar att se till att dessa patienter ska kunna komma hem tidigare. Sammantaget innebär lagändringen en stor omställning för hela den kommunala sjukvården och kräver en ökad beredskap i såväl utförarledet som biståndshandläggningen. En hälso- och sjukvårdsstrategi, med koppling till den regionala strategin, tas upp till politisk behandling innan sommaren.

128 MÅLREDOVISNING 38 Generellt sett finns ett varierat utbud av aktiviteter inom äldreomsorgen, inte minst inom ramen för konceptboendena. Genom projektet Satsa friskt får personer över 79 år möjlighet att kostnadsfritt delta i ett tioveckors träningsprogram. Förutom att vara hälsofrämjande, utgör detta även en social kontaktyta. Rapporteringen pekar på att insatser som tydligt tar sikte på målet bedrivs, om än främst inom äldreomsorgen och hemsjukvården. Från övriga aktörer inom kommunkoncernen är insatserna inte fullt lika tydliga. Målvärdet om antal e- hemtjänstprodukter är redan överträffat. Sett till målvärdena som tar sikte på den nationella äldreundersökningen får det anses fullt realistiskt att nå dessa; utfall väntas under hösten. För att nå måluppfyllelse är det, förutom att bibehålla och utveckla pågående arbete, angeläget att bredda ansatsen även till personer som inte kommer i kontakt med äldreomsorgen.

129 MÅLREDOVISNING 39 MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL MÅL 13 I Halmstad ska alla ha en långsiktig tillgång till vatten av god kvalitet 1. Dricksvattenförbrukning (liter per person) 2. Ekologisk ytvattenstatus Minskning God kemisk och ekologisk status Redovisas i delårsbokslutet Redovisas i bokslutet Verksamhetsmål Aktiviteter Kommentarer Mål 13 Prognosen är att målet kommer att nås. Ett antal aktörer redovisar insatser kring målet. Flera av insatserna tar dock sikte på ekologisk hållbarhet i stort, snarare än målets ansats kring vattenförsörjning. Exempel på insatser är att arbetet med klimatanpassningsstrategi samt vatten- och avloppsplan ska inledas under året. Samverkan sker inom vattenområdena, och förvärv i syfte att skydda vattentäkter har skett såväl föregående som detta år. Tillsyn av enskilda avlopp har genomförts, och informationsträffar har hållits kring detta. Aktiviteter för att trygga och stärka produktionskapaciteten pågår. Pilotförsöket med infiltration av ytvatten i Prästjordens vattentäkt har fallit väl ut, och kommer att fortsätta. Insatser för minskad vattenanvändning sker inom olika delar av kommunkoncernen, tillsammans med informationsinsatser riktade till invånare och näringslivet. Rapporteringen pekar på att arbetet kring långsiktig tillgång till vatten är framgångsrikt, även om det på intet sätt är slutfört. För att nå måluppfyllelse är det angeläget att kommunicera och föra dialog med invånare och näringsidkare, i syfte att få till en hållbar vattenanvändning. Här behöver kommunkoncernen agera som ett föredöme. Dessutom behöver tekniska lösningar och insatser inom samhällsplaneringen fortgå.

130 MÅLREDOVISNING 40 MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL MÅL 14 Mängden hälsofarliga kemikalier i barn och ungdomars vardag ska minska 1. Andelen varor/produkter med farliga kemikalier/ ämnen a. kemikalier på REACH:s lista b. hormonstörande ämnen (t.ex. ftaler, bisfenoler, ämnen på SIN-list) Minskning Redovisas i bokslutet 2. Andel registrerade kemikaliska produkter i kemikaliehanteringsprogrammet 100 % Redovisas i delårsbokslutet Verksamhetsmål Aktiviteter Kommentarer Mål 14 Prognos kan inte lämnas i denna uppföljning. Rapporteringen pekar på att insatser pågår, men det är tveksamt om det sker i erforderlig utsträckning för att nå målet. Relativt få aktörer redovisar insatser kring målet, men till stor del bör ändå de som arbetar med barn och unga täckas in. Dock redovisas inga insatser specifikt kopplade till gymnasieskolan. Det framgår inte heller av rapporteringen om utbildning av medarbetare sker, i linje med planeringsdirektivets skrivning. Exempel på insatser är att för- och grundskolor inventerat och har påbörjat borttagningen av farliga produkter och kemikalier. För grundskolans del gäller detta i nuläget främst NO-salar, och det anges att mycket återstår att göra. Arbetet ska prioriteras i såväl för- som grundskolor. Vid upphandling och förnyad

131 MÅLREDOVISNING 41 konkurrensutsättning ställs krav på att endast godkända kemikalier får användas i tillverkningen. Behovsanpassad städning är en ytterligare metod som används för att minska kemikalieanvändningen. Tillsyn har skett av konstgräsplaner med gummigranulat. Arbete pågår med att införa granulatfällor till dagvattenbrunnar vid dessa planer. Vid nyproduktion av bostäder ska kriterierna för Sunda Hus uppfyllas. För att nå måluppfyllelse är det angeläget att prioritera arbetet med utfasning av hälsofarliga kemikalier i berörda verksamheter. Vidare är det även ur detta perspektiv angeläget med högre trohet mot ramavtal, då krav på produkterna ställs i dessa.

132 MÅLREDOVISNING 42 MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL MÅL 15 Klimatpåverkan i Halmstad ska minska 1. Koldioxidutsläpp från energianvändningen per invånare ska minska med 50 % mellan år % (2020) Redovisas i bokslutet 2. Energianvändningen ska effektiviseras med minst 20 % under perioden % (2020) -22 % (2017) 3. Andel av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar som drivs med förnybara bränslen Minst 80 % 68 % 4. Energianvändning från kommunens tjänsteresor med bil Minskning Redovisas i bokslutet Verksamhetsmål Aktiviteter Kommentarer Mål 15 Prognosen är att målet kommer att nås. Flera nämnder och bolagsstyrelser redovisar insatser kring målet. I huvudsak gäller detta att minska klimatpåverkan, men även klimatanpassningsåtgärder finns.

133 MÅLREDOVISNING 43 Exempel på insatser är effektivare energianvändning i verksamhetsfastigheter, vilket har lett till en minskning med drygt 22 procent mellan 2009 och 2017, och en minskning ses även i kommunkoncernens lägenhetsbestånd. Flera nämnder och bolagsstyrelser redovisar även ett successivt utbyte till fordon som drivs med förnybara bränslen. På flygplatsen finns en inriktning om en fossilbränslefri verksamhet, och en strävan att öka andelen bioflygbränsle. Biogas och -olja testas som stödbränsle i fjärrvärmeproduktionen. Inom måltidsverksamheten eftersträvas mer klimatsmarta måltider (bland annat fler vegetariska rätter) och minskat matsvinn. Som exempel på klimatanpassningsåtgärder kan nämnas översvämningslarm i Suseån, samt att en regional strategi för storskalig utrymning av centrum och tätorter ska utarbetas. Rapporteringen pekar på att arbetet med ekologisk hållbarhet varit framgångsrikt hittills under året. Lokala naturvårdsprojekt för att bevara biologisk mångfald pågår, och upprätthållandet av ekosystemtjänster beaktas i revideringen av översiktsplanen. Kommunen har även högre beredskap inför klimatförändringar. För att nå måluppfyllelse är det angeläget att påbörjade insatser fortsätter. Många insatser, såsom exempelvis utbyte till förnybar energi (exempelvis solceller på byggnader) kräver en kommunövergripande ansats. För att möjliggöra en ökad användning av tjänstefordon som drivs med förnybara bränslen, är det angeläget att laddnings- och tankningsinfrastrukturen är utbyggd i fler delar av den geografiska kommunen.

134 MÅLREDOVISNING 44 MÅL MÄTETAL MÅLVÄRDE UTFALL MÅL 16 I Halmstad ska det vara lätt att vara miljövänlig 1. Index: Vad tror eller tycker du om kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt? Minst 60 Redovisas i bokslutet 2. Invånarnas betyg rörande: a. tillgången till gång- och cykelvägar b. möjligheten att resa kollektivt c. tillgången till återvinningscentraler 7,8 7,1 7,7 Redovisas i bokslutet 3. Andel invånare som väljer cykel, gång eller kollektivtrafik Ökning Redovisas i bokslutet 4. Andel hushållsavfall som sorteras ut Minst 68 % Redovisas i bokslutet Verksamhetsmål Aktiviteter Kommentarer Mål 16 Prognos kan inte lämnas i denna uppföljning. Rapporteringen pekar på att insatser sker, men det framgår inte om tillräcklig samordning finns i kommunkoncernen. Utfall för mätetalen saknas, och det går därmed inte att bedöma om attitydförändrande insatser har haft effekt.

135 MÅLREDOVISNING 45 Ett antal aktörer redovisar insatser kring målet, men det bör finnas utrymme för fler delar av kommunkoncernen att arbeta med den attitydpåverkan och det möjliggörande för invånare och näringsliv att göra klimatsmarta val i vardagen som målet syftar till. Exempel på insatser är kommunikationsinsatser för ökad användning av cykel och kollektivtrafik vid kortare resor, coachning kring miljövänlig energianvändning riktad till små och medelstora företag, samt en välbesökt föreläsning om solenergi för privatpersoner. Upptill detta har flera arrangemang hållits på biblioteken kring möjligheten att leva miljövänligt. Vid besök på återvinningsstationer informeras om miljönyttan med avfallssortering. Kampanjen Vi håller Halmstad rent involverade såväl för- och grundskolor som föreningslivet, och gjorde både en insats med skräpplockning och bidrog till att uppmärksamma miljöfrågan. Planering pågår för installation av laddstolpar i parkeringshus. För att nå måluppfyllelse är det angeläget att i högre grad kommunicera med invånare och näringsliv om att det är lätt att vara miljövänlig i Halmstad och vad som förväntas av den enskilde. En särskild målgrupp i detta bör vara kommunkoncernens medarbetare.

136 MÅLREDOVISNING 46 Riktning 1: Ändamålsenliga lokaler för framtiden Endast ett fåtal aktörer redovisar insatser kopplat till denna riktning, trots att ansatsen är att arbete ska ske gemensamt i kommunkoncernen. Det framgår inte heller att ansatsen om flexibilitet, nytänkande och effektiv lokalanvändning genomsyrar insatserna. Det bör dock noteras att arbete kan ske utan att ingå i verksamhets- och affärsplanerna, och därmed inte fångas i denna rapportering. Exempel på insatser är att ett beslutsunderlag för lokalförsörjningsprogram ska tas fram. Dessutom ska underlag tas fram för utbyggnad av bland annat för- och grundskolor. Beslut har redan fattats om Kärlekens skola. Behovet av platser i gymnasieskolan ingår som en del i kommande lokalförsörjningsstrategi. En policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor, vilken avses att vara verksamhetsutövarnas ståndpunkt i förhållande till främst miljökrav, har utarbetats. Policyn avses att tas upp för beslut i kommunfullmäktige innan sommaren. Vidare pågår utredning om hur medel för äldreboenden samt ett korttidsboende ska användas. Riktning 2: Stadskärna i ständig utveckling Få aktörer redovisar insatser, men de är överlag i linje med riktningens ansats. Exempel på insatser är att den strategiska översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen för centrum ska aktualiseras, med sikte på invånare. Samhällsplaneringen ska kännetecknas av mod och nytänkande. Ett tydligt fokus finns på att involvera invånare i kommunens utveckling. Ett åtgärdsprogram ska arbetas fram inom ramen för projektet Stadens hjärta, för att Halmstad ska kunna ansöka till Årets stadskärna Samordning och delaktighet mellan kommunkoncernen, fastighetsägare och näringsidkare i Halmstads innerstad sker kontinuerligt sedan ett antal år. I kvarteret Kungsfreden har en översyn gjorts av placering och utbud, i samverkan med de verksamheter som är lokaliserade där.

137 MÅLREDOVISNING 47 Riktning 3: Ett växande Halmstad som attraherar Ett antal aktörer arbetar med riktningen, men relativt få insatser kopplat till Halmstad som en smart, större stad och regional tillväxtmotor redovisas. Samverkan med externa aktörer, såsom Region Halland och Försvarsmakten, framkommer i mycket begränsad omfattning av redovisningen. Bostadsförsörjningsprogrammet har tidsatts och prioriterats med inriktningen att skapa en blandad stad. I nya detaljplaner ska sociala konsekvenser bedömas, och jämställdhet ingå som en integrerad del. Ökad trygghet i det offentliga rummet eftersträvas genom bland annat trygghetsvandringar, invånardialog och utbyte av belysning. Ur ett trygghetsperspektiv framhålls att räddningstjänstens beredskap i Eldsberga-området och västra delarna av centrala Halmstad behöver förstärkas. Översyn pågår av vandringsleder och motionsspår. Naturområden ska utvecklas i samverkan med andra berörda aktörer. Ett kontinuerligt arbete sker för att attrahera nyetableringar och marknadsföra det lokala näringslivet. Riktning 4: Hållbar infrastruktur för ett föränderligt samhälle Relativt få aktörer arbetar mot riktningen, vars ansats om innovativa lösningar samt energi- och bredbandslösningar fångas upp i endast liten grad. Exempel på insatser är ombyggnad av olycksdrabbade korsningar samt informationsinsatser, i linje med trafiksäkerhetsplanen. Fysiska åtgärder för ökad trafiksäkerhet vid skolor pågår i projektform. En positiv trend finns kring antalet döda och svårt skadade i trafiken. Ut- och ombyggnad av gång- och cykelvägnätet pågår, tillsammans med förbättrad service för cyklister. Det är dock en utmaning med budgetmedel för att bevara standarden på vägar, parker etcetera.

138 MÅLREDOVISNING 48 Flygplatsen arbetar enligt en plan för "grön omställning" med kontinuerliga miljöförbättrande åtgärder. Riktning 5: Fler bostäder behövs Sett till riktningens ansats om bostadsbyggande som ett övergripande intresse, med sikte på invånare år 2050, redovisas relativt få insatser. Översiktsplanen ska revideras för att peka ut mer mark för bostäder, men det är en process som väntas pågå under flera år. Förvärv för att öka markreserven sker löpande, och en informationskampanj för att öka andelen bygglov som söks via webben bedrivs. Under perioden kommer nya lägenheter att produceras. En strategi för boende för äldre är på väg att tas fram. Flera nya äldreboenden har öppnats de senaste åren, i såväl kommunal som privat regi, och icke-ändamålsenliga boenden avvecklas. En utredning om plus-trygghetsboenden för äldre ska genomföras. Väntetiden till äldreboende är kort enligt 2017 års mätning hade Halmstad näst kortast tid i gruppen större städer. Riktning 6: All kompetens behövs Ett antal insatser redovisas kring riktningen, både på kommunövergripande nivå och inom nämnder och bolagsstyrelser. Riktningens ansatser fångas upp i stora drag. Exempel på insatser är att en kompetensförsörjningsstrategi arbetats fram, och även en employer branding-strategi ska beslutas. Flera aktiviteter pågår kopplade till professionalisering av rekryteringen, såsom framtagande av en kommungemensam process och uppgradering av systemstödet. En introduktionssida för nyanställda har lanserats på intranätet, och e-learning börjar implementeras. En ny chefsintroduktion är under utarbetande.

139 MÅLREDOVISNING 49 En systematik kring ledarskapet eftersträvas, och satsningen på utvecklande ledarskap (UL) lyfts av flera verksamheter. Ledarskapets betydelse för att främja innovationer och ta tillvara digitaliseringens möjligheter framhålls också. Det systematiska arbetsmiljöarbetets betydelse för att stimulera till ett längre arbetsliv lyfts fram. Arbete pågår generellt i organisationen utifrån resultatet i medarbetarundersökningen. Insatser för minskad sjukfrånvaro, såsom hälsoinspiratörer och hälsoprofilbedömningar, planeras i vissa verksamheter. Riktning 7: Integration för framtidens Halmstads kommun Mycket få insatser redovisas. Riktningens ansats mot samverkan kring mottagande, tidigt tillvaratagande av kompetens och stöd för att bli självförsörjande fångas endast upp i begränsad omfattning. Exempel på insatser är en ambition att ge goda förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Vidare ska stöd ges till integrationsprojekt med koppling till fritidsoch idrottsaktiviteter för barn och unga. Roll- och ansvarsfördelningen för kommunens integrationsarbete ska tydliggöras. De insatser som rent generellt bedrivs för att främja ett högt valdeltagande, kan också ha positiva effekter på integrationen. Den ansträngda situationen på bostadsmarknaden, med i nuläget cirka tre månaders väntetid för nyanlända att få en bostad, påverkar integrationen negativt. Riktning 8: Framtidens digitala Halmstad Ett antal insatser redovisas, men det är svårt att se att de fångar riktningens ansats att Halmstad ska vara ledande i att använda ny teknik och innovativa lösningar, där digitala arbetssätt ska vara förstahandsalternativet. Inte heller ses i insatserna den effekt som eftersträvas gällande minskade kostnader. Till viss del fångas dock ansatserna upp via det konkretiserade målet om mod och nytänkande. Exempel på insatser är automatisering och digitalisering av olika arbetsmoment, främst kopplat till administration. Införande av e-arkiv och beslutsstödsystem utreds. E-

140 MÅLREDOVISNING 50 tjänster och chattrobotar testas i processer som riktar sig till invånarna. Den digitala transformationen beskrivs överlag löpa på väl inom kommunkoncernen. Kompetenshöjande insatser planeras, exempelvis kring artificiell intelligens och "big data" samt i förändringsledning. Informationssäkerhetsarbetet inom organisationen ska stärkas. En bredbandsstrategi ska tas fram, och samordnas med den digitala strategi som är under utarbetande. Steg tas mot att använda informations- och kommunikationsteknik inom välfärdsområdena, såsom socialtjänsten och gymnasieskolan. Riktning 9: Allt vatten behövs De mest relevanta aktörerna redovisar insatser kopplade till riktningen. I stort möts de ansatser som anges i riktningen, dock i begränsad omfattning gällande beteendepåverkan. Insatser sker även kopplat till det konkretiserade målet om långsiktig tillgång till vatten av god kvalitet. Exempel på insatser är kompensatoriska åtgärder i detaljplaner, förvärv av mark för att skydda vattentäkterna och samverkan med andra vattenaktörer. En vatten- och avloppsplan ska tas fram under året. Hittills genomförda insatser beskrivs som framgångsrika. Innovativa lösningar kring bland annat minskad vattenförbrukning eftersträvas vid nyeller ombyggnation. Individuell mätning av varmvattenförbrukning installeras i hyreslägenheter vid dessa tillfällen. Riktning 10: Ett klimatanpassat Halmstad Få nämnder och bolagsstyrelser redovisar insatser i linje med riktningen. Ansatsen om intern och extern samverkan fångas inte i insatserna, och inte heller hur kommunen kan skapa ett robust samhälle. Möjligen kommer detta att till del tas omhand i den kommunomfattande klimatanpassningsstrategi som ska utarbetas under året, och som ska ligga till grund för den fysiska planeringen.

141 MÅLREDOVISNING 51 Exempel på insatser är att uppdragsbeskrivning ska tas fram för ett nytt ekohandlingsprogram och att en uppföljning ska ske av arbetet med kompensationsåtgärder i detaljplaner. Kopplat till andra konkretiserade mål och riktningar redovisas ett antal insatser med syfte att minska klimatpåverkan.

142 BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNINGEN 52 Ekonomisk prognos Budgetavvikelse i driftredovisningen Nedan kommenteras i regel endast de anslagsområden och bolag som vid årets slut beräknas få avvikelse mot budget. Driftredovisning sker i tkr. Förvaltningar MKR KF KS BN SE FN TE VA KN BU UN SN HN MH RN KF KS BN SE FN TE VA KN BU UN SN HN MH RN 0,0% 15,0% 43% -27,1% 0,0% 1,2% 171,8% -0,5% 0,0% 3,7% -2,3% 1,1% 0,0% -2,7%

143 BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNINGEN 53 KOMMUNSTYRELSE (KS) 011 Kommunstyrelse Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): tkr ( tkr) Avvikelsen mot fastställd ram beräknas uppgå till tkr, avvikelsen utgörs av den byggbonus som resultatbalanserades från 2017 men som inte förväntas att förbrukas under Stadskontor Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): tkr (+350 tkr) Den prognostiserade avvikelsen vid årets slut uppgår till tkr och avser till största del avskrivningar på utrangerade och ej ännu aktiverade investeringar, tkr, vakanta tjänster, 780 tkr samt ökade kostnader för funktionerna kommunikatör och tjänsteman i beredskap, -555 tkr. Budgetavvikelsen för avskrivningarna beror till största del på utrangeringen av immateriella anläggningstillgångar som gjordes under 2017 till ett värde av cirka 23 mnkr. Budgeten för avskrivningarna har inte justerats. 291 Skogsförvaltning Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): tkr (+/- 0 tkr) Den prognostiserade avvikelsen beror på försäljning av timmer inom Skedala skog, tkr. 299 Samhällsbyggnadskontor Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): tkr (+600 tkr) Den främsta anledningen till budgetavvikelsen är att verksamheten förväntar sig realisationsvinster uppgående till cirka tkr vid årets slut från försäljning av tomträtter. Kortfattade kommentarer driftbudgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Budgetavvikelse Realisationsvinster Intäkter arrendemark högre än budget Lönekostnader lägre än budget p g a vakanta tjänster Interna intäkter lägre än budget p g a vakanta tjänster Kapitalkostnader lägre än budget p g a ej färdigställda investeringar

144 BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNINGEN 54 Intäkter från uthyrningsverksamhet lägre än budget pga ej färdigställda investeringar Exploateringsverksamheten Lokalkostnader högre än budget Hyresintäkter lägre än budget Utrangeringar Övrig drift och uthyrningsverksamhet Summa Kommunal kollektivtrafik Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): Budgetavvikelsen uppgår till cirka 216 tkr, vilket motsvarar prisökningen av taxemellanskillnaden som betalas till Hallandstrafiken. 371 Färdtjänst Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): -216 tkr (+/- 0 tkr) tkr (+/-0 tkr) Verksamheten prognostiserar med en budgetavvikelse på tkr vid årets slut. Verksamheten prognostiserar med högre kostnader än budgeterat på tkr till följd av nytt avtal där kostnader förväntas öka med procent jämfört med Den negativa budgetavvikelsen förväntas dock bli något lägre eftersom verksamheten väntas få cirka tkr i högre intäkter för vite på grund av brister i utförande. BYGGNADSNÄMND 071 Byggnadskontoret Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): (BN) tkr (+/- 0 tkr) Avvikelsen beror till största del på att verksamheten tilldelats halva byggbonusen på 12 mnkr men att endast 3 mnkr av dessa prognostiseras att förbrukas under året. Avvikelsen beror också på lägre personalkostnader än förväntat på grund av sjukskrivningar.

145 BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNINGEN 55 SERVICENÄMND 202 Städ- och måltidsservice Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): (SN) tkr (+/- 0 tkr) Avvikelsen beror till stor del på att effektiviseringskrav avseende teknisk samordning inte väntas kunna genomföras som budgeterat, tkr. Övrig avvikelse beror på ökade kostnader för kompetensutveckling av medarbetare. 204 Kommuntransport Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): -500 tkr (+/- 0 tkr) Budgetavvikelse beräknas i nuläget till -500 tkr beroende på omställning av verkstad till serviceenhet. Detta innebär att verkstaden kommer att upphöra med service och reparationer i egen regi. Detta kommer istället att utföras av upphandlade leverantörer. TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND 320 Gator, parker och idrott Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): (TE) tkr ( tkr) Budgetavvikelsen förväntas vid årets slut uppgå till tkr. Avvikelsen beror på lägre kapitalkostnader på grund av att investeringar har förskjutits tidsmässigt. LAHOLMSBUKTENS VA-NÄMND 540 VA-verksamhet Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): (VA) tkr ( tkr) Verksamheten prognostiserar med en avvikelse vid årets slut på tkr beroende på lägre kapitalkostnader än tidigare prognostiserat. KULTURNÄMND 460 Kulturförvaltning Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): (KN) -610 tkr (+/- 0 tkr) Budgetavvikelsen uppgår till -610 tkr och beror till största del på lägre intäkter än budgeterat för lokaler i Kulturhuset Najaden, -460 tkr. Verksamheten prognostiserar även med högre kostnader än budgeterat för lokaler, bland annat för Dramalogen, -290 tkr, samt högre intäkter för externa projekt +140 tkr.

146 BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNINGEN 56 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND 131 Ekonomiskt bistånd Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): (UN) tkr (-5 000tkr) Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat mer än förväntat under de första fyra månaderna Detta förklaras med att snittkostnaden per hushåll är högre 2018 (fler personer per hushåll) och att det är fler som söker och är berättigade bistånd. Med samma takt under resten av året så beräknas det att ge ett underskott på helåret på tkr, vilket är en förändring med tkr sedan föregående prognos. Verksamheten räknar också med ökade kostnader för skyddat boende under 2018, vilket medför en budgetavvikelse inom verksamheten på tkr. 655 Arbetsmarknad, omsorg och utbildning Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): tkr ( tkr) Verksamheten prognostiserar med en avvikelse på totalt tkr vid årets slut. Prognosförändringen samt överskottet beror till största del på lägre kostnader för integration än vad som tidigare prognostiserats, tkr. Vuxenutbildningen prognostiserar i dagsläget ett överskott på tkr, prognosförändringen och överskottet inom avdelningen beror på att det nya avtalet för SFI som från och med juli skulle medföra högre kostnader inte kommer att börja gälla förrän Arbetsmarknadsenheten prognostiserar ett överskott på tkr till största del beroende på att kostnaderna för åtgärdsanställningarna beräknas bli lägre än tidigare prognostiserat. Daglig verksamhets prognos beräknas idag till ett underskott på tkr på grund av högre lönekostnader än budget. De tre kommunala gymnasieenheterna (Kattegatt, Sannarp och Sture) prognostiserar med ett samlat överskott på tkr.

147 BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNINGEN 57 SOCIALNÄMND 750 Social omsorg Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): (SN) tkr ( tkr) Avvikelsen förklaras till största del av lägre intäkter avseende ersättningar för ensamkommande barn. Enligt verksamheten pågår ett omställningsarbete i syfte att anpassa kostnaderna till de nya ersättningsnivåerna. Samtidigt finns det vissa svårigheter, så som långa kontrakt på lokalerna och lagkrav på personalschema, som i praktiken omöjliggör en snabb omställning. I nuläget görs bedömningen att kostnaderna för denna del av verksamheten vid årsskiftet kommer att överstiga budgeten med cirka tkr. Migrationsverket återkräver tidigare utbetalningar gällande ett specifikt ärende, tkr. Ärendet är överklagat men utgången ör oviss. Samma ärende kan också generera lägre intäkter för 2018, tkr. Kortfattade kommentarer driftbudgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Budgetavvikelse Ensamkommande barn, lägre intäkter Ensamkommande barn, tomhyror Ensamkommande barn, övertalighet Ensamkommande barn, externplaceringar Återkrav Migrationsverket, överklagat Personlig assistans Externkostnader missbruk vuxna Gruppbostad åter från privat aktör Övrigt (vakanser, resultatbalansering etcetera) Summa

148 BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNINGEN 58 HEMVÅRDSNÄMND 770 Äldreomsorg Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): (HN) tkr (+/-0 tkr) Det stora överskottet inom nämndens verksamhet beror till mycket stor del på att intäkten från Region Halland avseende hemsjukvårdsavtalet markant ökat jämfört med Totalt handlar det om tkr, där tkr är ökningen exklusive avtalsenlig uppräkning. Denna ökade intäkt har tillkommit då Region Halland, trots ett år kvar på nuvarande avtal, gått med på att öka ersättningen till kommuner som underkompenserats av avtalet, däribland Halmstads kommun. Kortfattade kommentarer driftbudgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Budgetavvikelse Utökade intäkter hemsjukvårdsavtalet Äldreboende Utomkommunal vård Resultatbalansering Hemtjänst Övrigt Summa RÄDDNINGSNÄMND 880 Räddningstjänsten Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): (RN) tkr (+ 9 tkr) Verksamheten prognostiserar med ett underskott mot ram med tkr. Underskottet beror huvudsakligen på den negativa resultatbalanseringen från år 2017, tkr, som verksamheten ska hämta hem under de kommande tre åren. Utöver detta så prognostiserar verksamheten med högre lönekostnader under året på grund av fler utbildningar och övningar.

149 BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNINGEN 59 Bolag MNKR HRAB HFAB HEM HSAB HHHAB HAAB DHAB ABI HNAB HRAB HFAB HEM HSAB HHHAB HAAB DHAB ABI HNAB 77% 0% 0% 26% 0% 9% 2% 0% 9% HALMSTADS RÅDHUS AB (HRAB) Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): tkr ( tkr) Bolagets prognostiserade resultat uppgår till tkr vilket är tkr högre än budget. Avvikelsen beror på lägre räntekostnader om tkr, lägre borgensavgift till kommunen om tkr och högre ränteintäkter om tkr. Bolagets prognostiserade resultat är tkr högre jämfört med föregående prognos. Förändringen beror främst på minskade räntekostnader vilket i sin tur beror på lägre räntenivåer på räntemarknaden.

150 BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNINGEN 60 HALMSTADS STADSNÄT AB (HSAB) Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): tkr ( tkr) Bolaget prognostiserar ett resultat om tkr, vilket är tkr högre än budget och jämfört med föregående prognos. Avvikelsen beror främst på att bolagets intäkter avseende provision på tjänster är högre. HALMSTADS FLYGPLATS AB (HAAB) Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): tkr (+/- 0 tkr) Bolaget prognostiserar ett resultat om tkr, vilket är tkr högre än budget. Avvikelsen beror främst på lägre finansiella kostnader till följd av rådande ränteläge. DESTINATION HALMSTAD AB (DHAB) Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): tkr (-200 tkr) Bolagets prognostiserade resultat uppgår till tkr vilket är tkr högre än budget. Avvikelsen beror på lägre finansiella kostnader. Bolagets prognostiserade resultat är 200 tkr lägre jämfört med föregående prognos. Förändringen beror främst på justering av räntekostnader. AB INDUSTRISTADEN (ABI) Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): tkr (-200 tkr) Bolagets prognostiserade resultat uppgår till 0 tkr vilket är tkr högre än budget. Avvikelsen beror främst på minskade kostnader efter att den koncerninterna avyttringen av Hangaren tidigarelades till Bolagets prognostiserade resultat är 200 tkr lägre jämfört med föregående prognos. Förändringen beror på att underhållskostnaderna har ökat då bolaget planerar att renovera toaletterna på Stora torg utöver budgeten.

151 BUDGETAVVIKELSE I INVESTERINGSREDOVISNINGEN 61 Budgetavvikelse i investeringsredovisningen Nedan kommenteras i regel endast de anslagsområden och bolag som vid årets slut beräknas få avvikelse mot budget. Investeringsredovisningen sker i tkr. Förvaltningar MKR KF KS BN SE FN TE VA KN BU UN SN HN MH RN KF KS BN SE FN TE VA KN BU UN SN HN MH RN - 39,8% 0,0% 3,5% 35,1% -7,7% 0,0% 7,8% 38,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

152 BUDGETAVVIKELSE I INVESTERINGSREDOVISNINGEN 62 KOMMUNSTYRELSE 299 Samhällsbyggnadskontor Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): (KS) tkr ( tkr) Den beräknade budgetavvikelsen uppgår till cirka tkr och beror huvudsakligen på lägre utgifter, tkr som reduceras av lägre inkomster, tkr. På inkomstsidan återfinns hela avvikelsen inom MEX och beror främst på senarelagd försäljning inom projekten Halmstad Karl XI 7, Bagaren 11, Ranagård, Eketånga 27:1 och Kemisten. Avvikelsen på utgiftssidan utgörs av följande: Mark- och exploateringsverksamhet (se även bilagan sist i dokumentet) Södra Infarten etapp 1 Nya Kattegattgymnasiet Utb. Lokaler och körgård Grundskolor Omlastningsterminal Kistinge Utredning lokaler daglig verksamhet Förskolor Hamnen Korttidsboende Hospice Övriga projekt Totalt tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Utgiftsavvikelserna inom exploateringsverksamheten beror till stor del på senareläggning i ett flertal projekt. Utgiftsavvikelser för förskolor och grundskolor avser medel för utbyggnad som ej är aktuell för tillfället. Projektet Södra Infarten etapp 1 är överklagat och uppstart avvaktas. Vad gäller Nya Kattegattgymnasiet och Utbildningslokaler och körgård är byggnationen påbörjad men justerad något i tid, därav utgiftsavvikelsen. Projekt Omlastningsterminal Kistinge är senarelagt.

153 BUDGETAVVIKELSE I INVESTERINGSREDOVISNINGEN 63 Tabell 1. Mark- och exploateringsverksamheten inom anslagsområde 299 Projekt SERVICENÄMND 200 Servicekontor Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): Nämndsgemensamma investeringsmedel för oförutsedda investeringsbehov prognostiseras att inte användas under året. 209 Förvaltningsfastigheter Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): Budget 2018 Utfall 2018 Prognos 2018 Budgetavvikelse Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Fastighetsförvärv Fastighetsförsäljningar Gamletullsområdet Norra Stenalyckan Kv. Biskopen Åled/Himmelkulla Sporthallen, bostäder Ny deponi Kistinge Tullkammarkajen Österskans Teatern Övrigt MEX Totalt (SE) tkr (+/- 0 tkr) tkr ( tkr) Avvikelsen vid årets slut beror främst på senarelagda utgifter för skolor och förskolor. De största budgetavvikelserna finns inom följande projekt: Ny grundskola Kärleken Steningeskolan Nymansgatan, ny förskola Hjorten, ny förskola Linehed Gruppboende Åled Gruppboende Snöstorp Holms skola, ombyggnad till förskola Konstruktionsfel skolor/förskolor Pcb-sanering Tillbyggnad, Linehedsskolan Reinvesteringar Övriga projekt Totalt tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr

154 BUDGETAVVIKELSE I INVESTERINGSREDOVISNINGEN 64 TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND (TN) 320 Gator, parker och idrott Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): tkr (+/- 0 tkr) Den prognostiserade avvikelsen vid årets slut beror på förseningar inom projektet Kattegattsleden. KULTURNÄMND 460 Kulturförvaltningen Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): (KN) +500 tkr (+/- 0 tkr) Bedömningen görs att 500 tkr av budgeten för konstnärlig gestaltning inte kommer förbrukas som planerat under året. BARN- OCH UNGDOMSNÄMND 641 Grundskola och barnomsorg Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): (BU) tkr ( tkr) Prognostiserad avvikelse på tkr samt förändring sedan föregående prognos beror till största del på förseningar vid nybyggnation av nya förskolor.

155 BUDGETAVVIKELSE I INVESTERINGSREDOVISNINGEN 65 Bolag MNKR HRAB HFAB HEM HSAB HHHAB HAAB DHAB HNAB ABI HRAB HFAB HEM HSAB HHHAB HAAB DHAB HNAB ABI - 8% 6% -9% 0% 43% 0% - 8% HALMSTADS FASTIGHETS AB (HFAB) Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): tkr ( tkr) Bolaget prognostiserar att investera tkr, vilket är tkr lägre än budget och jämfört med föregående prognos. Avvikelsen beror på att några större investeringar förskjutits till kommande år medan förnyelse av Klackerup etapp 2, tkr, tidigarelagts. De investeringar som senarelagts är förnyelse samt nybyggnation av Armadan, totalt tkr, och projekt avseende badrumsrenoveringar, tkr.

156 BUDGETAVVIKELSE I INVESTERINGSREDOVISNINGEN 66 HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB (HEM AB) Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): tkr (+/-0 tkr) Bolaget prognostiserar att investera tkr, vilket är tkr lägre än budget. Avvikelsen beror främst på att Ranagårdsprojektet samt distributionsledningarna på Kåarp-Kärleken och Olofsdal-Vapnehöjden skjutits framåt i tiden. HALMSTADS STADSNÄT AB (HSAB) Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): tkr ( tkr) Bolaget prognostiserar att investera tkr, vilket är tkr mer än budget och jämfört med föregående prognos. Avvikelsen beror på att bolaget planerar att genomföra fler projekt än vad som budgeterats, bland annat anslutningar inom landsbygdsutbyggnaden. HALMSTADS FLYGPLATS AB (HAAB) Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): tkr (+/- 0 tkr) Bolaget prognostiserar att investera tkr, vilket är tkr lägre än budget. Avvikelsen beror på minskade investeringsutgifter till följd av att budgeterat koncerninternt förvärv av Hangaren från AB Industristaden tidigarelades till AB INDUSTRISTADEN (ABI) Budgetavvikelse (Förändring jämfört med föregående prognos): tkr ( tkr) Bolaget prognostiserar att investera tkr, vilket är tkr lägre än budget och jämfört med föregående prognos. Avvikelsen beror på att investeringsutgifterna i projektet av nytt parkeringshus Svartmunken beräknas bli lägre.

157 BILAGOR 67 Bilagor till den ekonomiska prognosen

158 BILAGOR 68

159 BILAGOR 69 Driftredovisning Halmstads Rådhus AB-koncernen (mnkr) Prognossammanställning per april 2018 Prognostiserat resultat Budget enligt affärsplan 2018 Budgetavvikelse Differens mot fg prognos Utfall 2017 Halmstads Rådhus AB 29,6 16,7 12,9 1,1 30,5 Halmstads Fastighets AB 129,0 129,0 0,0 0,0 122,9 Halmstads Energi och Miljö AB 144,0 144,0 0,0 0,0 165,0 Halmstads stadsnät AB 36,4 29,0 7,4 7,4 37,0 Hallands Hamnar Halmstad AB 10,4 10,4 0,0 0,0 8,6 Halmstads Flygplats AB -20,1-22,2 2,1 0,0-12,7 Destination Halmstad AB -44,6-45,7 1,1-0,2-44,2 Halmstads Näringslivs AB -17,1-17,1 0,0 0,0-12,4 AB Industristaden 0,0-1,5 1,5-0,2 1,1 Summa 267,6 242,6 25,0 8,1 295,8 Investeringsredovisning Halmstads Rådhus AB-koncernen (mnkr) Prognossammanställning per april 2018 Nettoinvesteringar Budget enligt affärsplan 2018 Budgetavvikelse Differens mot fg prognos Utfall 2017 Halmstads Rådhus AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Halmstads Fastighets AB -460,0-500,0 40,0 40,0-490,3 Halmstads Energi och Miljö AB -148,0-157,0 9,0 0,0-157,1 Halmstads stadsnät AB -103,4-95,0-8,4-8,4-98,5 Hallands Hamnar Halmstad AB -45,7-45,7 0,0 0,0-22,7 Halmstads Flygplats AB -15,8-27,8 12,0 0,0-33,5 Destination Halmstad AB -1,5-1,5 0,0 0,0-1,1 Halmstads Näringslivs AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 AB Industristaden -68,0-74,3 6,3 6,3 3,3 Summa -842,4-901,3 58,9 37,9-800,0

160 BILAGOR 70 Specifikation av mark- och exploateringsverksamheten Mark- och exploateringsverksamheten inom anslagsområde 299 Budget 2018 Utfall 2018 Prognos 2018 Budgetavvikelse Projekt Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Fastighetsförvärv Fastighetsförsäljningar Bagaren Betyget 4, Kattegattområdet Coop, Gamletull Ekorren 4, Region Halland Fanborgen 3 mfl Gamletullsområdet+A7:NA7:N Getinge industriområde Getinge stationsområde Gullbrandstorp 1: Halmstad 3:130 (HEM) Halmstad Karl XI Hamnen Haverdal 37:5 (Skintan) Kemisten, Lundgrens Kistinge industriområde Kistinge södra Kronolund-Fammarp 8: Kv. Biskopen Kv. Svartmunken P-hus Kvarteret Kilot Marksanering Möllegårdsvägen Norra Stenalyckan Norra Villmanstrand Norra Volontären Ny deponi Kistinge Ranagård Resecentrum Simlångsdalen Sofieberg Norra Sporthallen, bostäder Söder Söndrum Ranagård Tullkammarkajen Villmanstrand Vrangelsro Åled/Himmelkulla Österskans Teatern Övrigt MEX Mex enligt ny redovisningsmet Totalt

161 BILAGOR 71 1 Mex enligt ny redovisningsmetod Budget 2018 Utfall 2018 Prognos 2018 Projekt Resultatpåverkapåverkan Resultat- Inkomster Utgifter Intäkt Utgifter Intäkt Utgifter Harplinge centrum Fammarsvägen, Onsjö Fd Snöstorps IP Fyllinge IV Kvadranten Häggen Eketånga 27: Harplinge Lyngåkra Totalt

162 BILAGOR 72 Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens budgeterade och prognostiserade nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader, vilken framgår av resultaträkningen tidigare, är framräknad enligt följande modell: Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader (mnkr) Differens Prognos Budget Budgetavvikelsavvikelse Fg budget- föregåend e prognos Nämndernas nettokostnad Kalkylerade internräntor Kalkylerade avskrivningar Kalkylerat pensionskostnadspålägg Semesterlöneskuldökning/Löneavtal/Övrigt Summa Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reglerna kring balanskravet innebär att en kommun måste ha ett så kallat balanskravsresultat som är positivt i budget, delårsbokslut och bokslut. Är så inte fallet måste en åtgärdsplan presenteras och beslutas av kommunfullmäktige. Planen ska bland annat innehålla information om hur det uppkomna underskottet ska kunna inhämtas inom en period av tre år. Balanskravsresultat har tagits fram på följande sätt: Balanskravsutredning (mnkr) 2018 Årets prognostiserade resultat 28 Realisationsresultat; pensionsmedel -5 Realisationsresultat; fastigheter/tomträtter -15 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 8

163 2018

164 BILAGOR 1 Finansrapport FÖR PERIODEN JANUARI-APRIL 2018

165 BILAGOR 2 Sammanfattning Kommunens pensionsmedelstillgångar har ett marknadsvärde på mnkr och den genomsnittliga reala avkastningen de senaste fem åren uppgår till 4,7 % vilket uppfyller riktlinjernas angivna målavkastning. Under året har marknadsvärdet ökat med 17 mnkr, motsvarande 1,5 %. Utvecklingen kan jämföras med portföljens jämförelseindex som har ökat med 1,6 %. Inga avvikelser mot kommunens finanspolicy finns att rapportera Kommunens medelsförvaltning har ett marknadsvärde på mnkr. Portföljens avkastning sedan starten uppgår till 5,3 % varav årets avkastning är 0,1 %. Periodens utveckling kan jämföras med portföljens jämförelseindex som har ökat med 0,1 %. Inga avvikelser mot kommunens finanspolicy finns att rapportera. Kommunkoncernens skulder till kreditinstitut uppgår till mnkr, varav hela beloppet är upplånat hos Kommuninvest. Andelen lån i kommunkoncernen som förfaller inom ett år uppgår till 26 % och andelen lån vars räntebindning är kortare än ett år uppgår till 49 %. Inga avvikelser mot kommunens finanspolicy finns att rapportera. Stiftelseförvaltningen har ett marknadsvärde på 162 mnkr och har under perioden ökat i värde med 1,3 %. Periodens utveckling kan jämföras med kommunens jämförelseindex som har ökat med 1,6 %. Det finns inga avvikelser mot gällande policy att rapportera.

166 BILAGOR 3 Pensionsmedelsportfölj Kommunen har satt medel under förvaltning för att möta den extra likviditetsbelastning som kommunens framtida pensionsutbetalningar medför. Målet med förvaltningen är att finansiera den del av ansvarsförbindelsen som inte finansieras av skatteintäkter. Portföljens operativa mål är att uppnå en real avkastning om 3,5 procent per år sett över tiden. Nedan redovisas förvaltningens följsamhet av finanspolicyn samt väsentliga nyckeltal för portföljen. Utveckling Värde (mnkr) Avsatt -99 /placerat Bokfört värde Marknadsvärde Över- / undervärde Pensionsmedelsportfölj Värdeförändring (%) 1 månad år Målavkastning Real avk. i genomsnitt Pensionsmedelsportfölj 1,9% 1,5% 27,8% 3,5% 4,7% Tillgångsslag Jämförelseindex (vikt) Årets utveckling Portföljen Räntebärande värdepapper OMRX Total Bond (60%) 0,5% 0,2% Svenska aktier OMX Stockholm All (35%) 3,9% 3,2% Utländska aktier MSCI World All (5%) -0,7% 3,9% Totalt Jämförelseindex portfölj (100%) 1,6% 1,5% Portföljens värde har under året ökat med 17 mnkr eller 1,5 % och den genomsnittliga reala avkastningen på fem år uppgår till 4,7 %. Därmed uppfyller förvaltningen policyns reala målavkastning om 3,5 %. Årets avkastning är i nivå med portföljens jämförelseindex (1,6 %). Portföljens utländska aktiedel har avkastat bättre jämfört med jämförelseindexet medan svenska aktieplaceringar och räntebärande värdepapper har avkastat sämre.

167 BILAGOR 4 Tillgångsfördelning Tillgångsslag Min Normal Max Portföljen Räntebärande värdepapper i svensk valuta ,2 59,4 - varav utländska valutasäkrade Duration (år) Aktier - varav svenska aktier - varav utländska aktier Alternativa investeringar Likvida medel Emittentkategori (%) Kommuninvest, Svenska staten, av svenska staten helägt bolag eller av svenska garanterat värdepapper Svenska kommuner och landsting eller av dessa helägda bolag Stat eller en statlig myndighet i ett land inom ESS eller av dessa helägda bolag med rating lägst AA- Säkerställda bostadsobligationer med rating lägst AA- (gäller ej strukturerade produkter) Emittenter/motparter vilkas finansiella instrument innehar lägst rating AA- Emittenter/motparter vilkas finansiella instrument innehar lägst rating A- Portföljen totalt (%) ,5 år 3,5 år 5 år 1,9 år ,1 38, ,6 26, ,6 12, , ,2 2,2 Emittentkategori Emittent Portföljen Emittenter/motparter med lägst investmentgrade, BBB Värdepapper under investmentgrade eller utan rating Justerade värden Portföljens tillgångsfördelning följer policyns limiter men är underviktad på både räntebärande värdepapper och aktier i förhållande till normalfördelningen. I enlighet med policyn ska andelen alternativa placeringar fördelas på de andra tillgångsslagen och efter en sådan justering är allokeringen i nivå med policyns normalfördelning. Durationen på räntedelen uppgår till 1,9 år. I nedre tabellen redovisas hur portföljens räntebärande värdepapper samt strukturerade produkter förhåller sig till kredit- och motpartslimiterna.

168 BILAGOR 5 Medelsförvaltning De senaste åren har skattereglerna gällande avdragsrätten för räntekostnader förändrats, vilket har påverkat kommunens dotterbolags finansiering. Kommunen har i samband med det ökat sina placeringar genom att sätta av medel till förvaltning med en medellång sikt, 3-5 år. Portföljen förvaltas enligt kommunens finanspolicy för medelsförvaltning. Värde (mnkr) Värdeförändring (%) Avsatt/ placerat Bokfört värde Ränteportfölj månad 2018 Marknadsvärde Sedan start Över-/ undervärde OMRX Total/T-Bill Ränteportfölj 0,0% -0,1% 5,3% 0,1% Emittentkategori (%) Kommuninvest, Svenska staten, av svenska staten helägt bolag eller av svenska garanterat värdepapper Svenska kommuner och landsting eller av dessa helägda bolag Stat eller en statlig myndighet i ett land inom ESS eller av dessa helägda bolag med rating lägst AA- Säkerställda bostadsobligationer med rating lägst AA- Emittenter/motparter vilka finansiella instrument innehar lägst rating AA- Emittenter/motparter vilka finansiella instrument innehar lägst rating A- Emittentkategori 100 Värdepapper under investmentgrade eller utan rating 10 (får endast ske i väldiversifierade korträntefonder) *Exklusive likviditet insatt på bankkonto med högst 90 dagars löptid. Emittent Emittenter/motparter med lägst investmentgrade, BBB Portföljen* Portföljen består av räntefonder och företagsobligationer förvarat hos tre olika aktörer. Marknadsvärdet inklusive upplupna kupongräntor är mnkr och har sedan årsskiftet minskat med 2 mnkr. Portföljen har sedan starten avkastat totalt 82 mnkr, motsvarande 5,3 %. Årets utveckling om -0,1 % är 0,2 % lägre än jämförelseindexet. -

169 BILAGOR 6 Skuldportfölj Enligt de finansiella riktlinjerna ska all kapitalförsörjning till helägda bolag ske genom utlåning från kommunens internbank. Syftet är att minska den administrativa hanteringen av borgensåtagande och att kunna nyttja kommunkoncernens totala lånevolym vid låneupphandlingar. Målet med skuldförvaltningen är att säkra betalningsförmågan på lång och kort sikt och därutöver få en så låg total finansieringskostnad för kommunkoncernen som möjligt. Räntan på internbankens utlåning är marknadsmässig och får inte vara högre än vad bolagen själva skulle kunna tänkas låna i eget namn samtidigt som den heller inte får vara så låg att konkurrensbegränsningsregler åsidosätts. Nyckeltal Jmf rapport Nuläge Rapportdatum Lånevolym, externt (mnkr) Fordringar dotterbolag, internt (mnkr) Snittränta (%) 1,00 0,96 Genomsnittlig räntebindningstid (år) 1,6 1,7 Andel ränteförfall inom 1 år (max 50 %) Förväntad räntekostnad 1 år framåt (mnkr) Räntekänslighet 1 års sikt, 1 % skift (mnkr) Genomsnittlig kapitalbindning (år) 2,5 2,6 Andel kapitalförfall inom 1 år (max 33 %) Räntederivat i procent av skuld (netto, %) Intern utlåning (mnkr) HEM 379 HSAB 181 ABI 85 HAAB 128 HFAB DHAB 6 HHHAB 40 Intern utlåning Snittränta (%) 0,84 Kapitalbindning (år) 2,3 Halmstads Rådhus AB har extern upplåning om mnkr medan kommunen har 0 mnkr. Kommunkoncernens totala upplåning har en genomsnittsränta på 0,96 %. Den genomsnittliga räntebindningstiden är 1,7 år och motsvarande siffra för kapitalbindningen är 2,6 år. Kommunkoncernen har som mål att ha ett jämnt ränteförfall i sin skuldförvaltning. Enligt policyn får maximalt 50 % av portföljen ha en räntebindning som understiger ett år, vilket uppfylls då andelen uppgår till 49 %. Andelen lån som förfaller till omsättning inom ett år uppgår till 26 % och ligger inom policyns gränsvärde om 33 %.

170 BILAGOR 7 Stiftelseförvaltning På uppdrag av kommunstyrelsen ansvarar stadskontoret för den ekonomiska förvaltningen för samtliga stiftelser. Målsättningen med förvaltningen är att uppnå en acceptabel avkastning med hänsyn till den risknivå som skall föreligga vid denna typ av stiftelseförvaltning. Placeringsinriktningen ska syfta till att gynna en långsiktig real tillväxt av kapitalet samt möjliggöra en jämn utdelningsnivå till destinatärskretsen. Nedan redovisas förvaltningens väsentliga nyckeltal. Värdeförändring (mnkr) Bokfört värde Marknadsvärde Över-/ undervärd Årets förändring Jämf. index Stiftelseförvaltning ,3% 1,6% Tillgångsslag Portföljen totalt (%) Min Normal Max Portföljen Räntebärande värdepapper Aktier* Likvida medel *Av aktieandelen är 22 % placerat i utländska aktier i enlighet med riktlinjerna (max 25 %). Anledningen att portföljen har utvecklats 0,3 % sämre än kommunens jämförelseindex är att aktiedelen i portföljen inte lyckas avkasta i nivå med sitt jämförelseindex.

171 BILAGOR 8 Bilaga - Värdepappersförteckning Pensionsmedelsförvaltning (mnkr) Medelsförvaltning (mnkr) RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER 636,5 Handelsbanken fonddepå 494,2 Fonder SHB Korträntefond Sverige 152,5 Robur Ethica Obligation 56,6 SHB Företagsobligationsfond 117,5 Robur Ethica Företagsobligationsfond 63,6 SHB Ränteavkastningsfond Mega 219,4 Robur Räntefond Kort Plus 178,7 SHB Likvidkonto 4,7 Robur Realräntefond 18,9 Danske Invest Sverige Kort Ränta 62,4 Nordea obligationsdepå 652,7 SPP Företagsobligationsfond B 30,3 AB Fortum Värme FRN ,0 Evli - Investment Grade B 66,0 Akelius FRN 5 42,8 Evli - Short corporate bond 20,8 Aktia Bank FRN 50,2 Öhman Företagsobligationsfond A 70,6 FST AB Forvalt RB 1 51,1 Öhman Företagsobligationsfond Hållbar 10,2 General Electric 18,7 Strukturerade produkter Hemsö Fastighets AB 48,6 VAL Carnegie Corp. Bond, Nordea 5 år 13,7 Intrum Justitia FRN ,0 VAL Global High Yield, Nordea 5 år 10,5 Landshypotek FRN ,7 Itraxx xover, Soc. Generale 3 år 13,6 LFB FRN 51,0 Obligationer Nordea RB MTN 50,0 Pohjala Bank Stibor + 1,51%, 5-10 år 20,4 Sampo Oyj 34,3 SBAB Bank AB FRN 47,9 SVENSKA AKTIER 273,3 Swedbank AB 50,8 Fonder Uppsalahem AB FRN 31,1 SHB Sverigefond Index 229,4 Vasakronan AB ,1 Strukturerade produkter Kassa/upplupen ränta/överkurs 55,4 Sverige OMX 30, Goldman Sachs 5,3 år 24,0 Sverige OMX Sprinter, Natixis 5 år 19,8 Swedbank obligationsdepå 526,1 Länsförsäkringar Hyp 2,5% 100,4 UTLÄNDSKA AKTIER 128,8 LKAB ,0 Fonder Lunds Energikoncern 25,1 SHB Global Index 90,0 Rikshem AB 25,1 Strukturerade produketer SEB 3,045% nr ,8 AIO Asien, Goldman Sachs 6 år 15,0 Vasakronan 50,6 Indexbevis Europa, Danske Bank 5 år 23,7 Vasakronan 0,37% nr ,2 Volvo Treasury AB 25,2 Alternativa placeringar och kassa 74,3 Akademiska Hus AB 50,7 SEB Mikrolånefond III 32,5 Leaseplan 50,2 Autocall Sv bolag 3116, Goldman Sachs 8,6 Leaseplan 25,1 Autocall Sv bolag 3246, Goldman Sachs 8,7 Kassa/upplupen ränta/överkurs 54,8 Likvidkonto 24,4 Stiftelseförvaltning (mnkr) Räntefonder 59,1 -Institutionella Räntefonder korta plac. 23,7 -Nordea Bostadsobligation utd 35,4 Blandfonder 75,8 -Nordea Donationsmedelsfond utd 45,7 -SHB Stiftelsefond Dis 30,2 Aktiefonder 21,9 -Nordea Indexfond Sverige 21,9

172 2018

173 Personalredovisning tertial

174 INNEHÅLL Personalredovisning Sammanfattning... 3 Definitioner och avgränsningar... 4 Förkortningar... 5 Ledarskap... 6 Kompetensförsörjning... 7 Hållbart arbetsliv... 7 Arbetsgivarplattform... 9 Personalbild... 9 Könsfördelning 11 Timavlönad personal 13 Genomsnittlig sysselsättningsgrad 14 Sjukfrånvaro Redovisning av sjukfrånvaron 16 Sjukdagar i snitt per tillsvidareanställd 19 Sjukfrånvarointervall 20 Diagnosgrupper 21 Företagshälsovård Sammanfattande analys... 23

175 Personalredovisning Sammanfattning - Medarbetarenkät genomförd 2018 med bra index för Halmstad kommun. - Antalet tillsvidareanställda har ökat inom både förvaltningar och bolag. - Andelen visstidsanställda har minskat inom förvaltningar men ökat inom bolagen - Timavlönad personal har ökat inom både förvaltningar och bolag - Den totala sjukfrånvaron för ALL personal har minskat inom både förvaltningarna och bolagen. - Sjukdagar i snitt har minskat inom förvaltningar men ökat inom bolag. - Antal sjukfall längre än 14 dagar och rapporterade till försäkringskassan har ökat antal till 450 under delår 1, tidigare 400 fall under delår Förutom intervall 181 sjukdagar eller längre så är det stor procentuell andel som finns inom intervall 2-14 dagar. 3

176 Definitioner och avgränsningar Tillsvidareanställd det som i dagligt tal kallas fast anställning. En anställning som enligt avtal pågår tills uppsägning sker från någon part. En tillsvidareanställning kan vara på hel- eller deltid. Visstidsanställd en anställning med ett fastställt slutdatum. Det kan vara ett vikariat eller en allmän visstidsanställning så kallad AVA, på hel- eller deltid. Visstidsanställningar i denna redovisning avser tidsbegränsade anställningar (tre månader eller mer) med månadslön. Timavlönad - avser tidsbegränsade anställningar som vid anställningens ingång var under tre månader. Årsarbetare samtliga anställda (hel- och deltider) i en given grupp eller kategori, omräknat till heltidstjänster. Detta är vanligtvis det begrepp som används när man i jämförande syfte beskriver volymen anställda. Avgränsningar ett fåtal personer kan inneha anställningar vid flera enheter, vilket kan påverka sifferunderlaget. Vid sammanräkning av alla anställda kan slutsumman bli för hög i jämförelse med volymen anställda. 4

177 Förkortningar KS BN SE FN TN LBVA KN BU UAN SN HE MN RN HFAB HNAB HEM HSAB DHAB HAAB Kommunstyrelse Byggnadsnämnd Servicenämnd Fastighetsnämnd Teknik- och fritidsnämnd Nämnden för Laholmsbuktens VA Kulturnämnd Barn- och ungdomsnämnd Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Socialnämnd Hemvårdsnämnd Miljönämnd Räddningsnämnd Halmstads Fastighets AB Halmstads Näringslivs AB Halmstads Energi och Miljö AB Halmstads Stadsnät AB Destination Halmstad AB Halmstads Flygplats AB 5

178 Ledarskap Chefens förutsättningar i ledarskapet och chefsroll är en viktig framgångsfaktor för Halmstad kommun. Halmstad kommun har genomförd medarbetarenkät fångat chefers upplevda situation i rollen som chef. Urval är 404 chefer och enkät mäter och följer upp 6 frågor. Total index för chefsindex blev procent. 78 procent anser sig ha tydliga befogenheter. Regelbundna möten hålls kring (resultat, utveckling och ekonomi), index på 69 procent. När det gäller regelbundna möten (uppdrag, resurser och organisatoriska förutsättningar svarar 70 procent av Halmstads kommuns chefer att de genomfördes. Upplevt stöd för administrativa uppgifter fick index 66 procent. Stöd från kollegor fick 80 procent medans stöd för att motverka psykisk ohälsa var 70 procent. Det är första årets mätning, varför vi inte kan mäta någon förändring över tid eller historik men resultat presenterar ett nuläge % = På rätt väg 60-69% = Förbättringspotential 0-59% = Agera För att skapa systematik för Halmstads kommuns ledarskap görs ett antal aktiviteter under 2018 och framåt. En kommungemensam introduktion har implementerats och finns nu på Halmstads kommuns web. 6

179 Kompetensförsörjning Halmstad kommun har identifierat flera riktningar varav 4 riktningar där kompetensförsörjning kommer att vara framgångsfaktorer; attraktiv arbetsgivare, digitalisering, mångfald och inkludering, samt organisation & kultur. Strategi är framarbetad i linje med kommunövergripande plan och kommunövergripande strategisk analys. För att vi ska kunna kompetensförsörja så behöver det ske en förflyttning/utveckling inom dessa strategiska områden. De olika strategiska områden har starka samband vilket innebär att de behöver drivas parallellt och samtliga behöver tas med i utvecklingsarbete och verkställande av planer. Strategi kommer även att verka som grund för att styra förvaltningar och bolag att identifiera behov och framgångsfaktorer inom dessa strategiskt viktiga områden, vilket förväntas ge en tydlig bild om gemensamma behov av utveckling inom exempelvis digitalisering. Möjlighet till både rätt och kostnadseffektiva investeringar möjliggörs men målet är även att kunna följa upp vilka åtgärder och investeringar som ger resultat. Förslag kommer att presenteras under våren. Hållbart arbetsliv Medarbetarundersökning 2018 Medarbetarundersökningen är ett redskap för Halmstads kommun i arbetet med att följa upp hur väl målbilder, verksamhet, arbetsmiljö, organisationskultur och värderingar fungerar. Det är också ett sätt att säkra att det finns en regelbunden process på alla arbetsplatser som utvecklar verksamhet och arbetsmiljö i dialog mellan chef och alla medarbetare. Under februari månad, 2018, besvarade medarbetare enkäten, vilket är en svarsfrekvens om 77 procent. Svarsfrekvensen i årets mätning är något lägre än 2016 då denna låg på 81 procent. Halmstads kommuns enps-värde (viljan att rekommendera sin arbetsplats) är +9 vilket är en ökning från +6. Det innebär att det är fler ambassadörer än kritiker. Anledningarna varför man vill rekommendera Halmstads kommun som arbetsplats är främst gå grund av arbetsklimatet och arbetsuppgifterna. Anledningar till att man inte rekommenderar Halmstads kommun som arbetsplats är främst på grund av arbetsklimatet, ledarskapet och fysisk arbetsmiljö. 7

180 Index för HME (hållbart medarbetar engagemang) har hållit sig på samma nivå sedan förra mätningen (80 procent). Alla tre delområden ligger högt. Precis som vid förra mätningen ligger meningsfullt arbete och tydliga förväntningar i topp. Sammanfattningsvis visar årets undersökning ett Medarbetarindex 1 på 76 procent vilket är två procentenheter högre än Det visar även att det råder ett mycket gott arbetsklimat inom Halmstads kommun. Flera områden har höga värden, bland annat området mål och måluppföljning, upplevelsen av att ha samma rättigheter och möjligheter. Det direkta ledarskapet har också uppnått höga värden och personalen har bra förtroende för sin närmaste chef. Även andelen medarbetare som haft medarbetarsamtal samt nöjdhetsgraden gällande dessa ligger högt. Rimliga förutsättningar, förtroende för högsta ledningen och samarbete över förvaltnings- och bolagsgränserna visar på ett sämre värde totalt sett. Medarbetarundersökningen återkommer våren Ny leverantör av företagshälsovård Från och med den 1 januari 2018 har Halmstads kommun en ny leverantör av företagshälsovård. Den nya leverantören har kompetens inom medicin, teknik, hälsa, ergonomi, beteendevetenskap, arbetslivsinriktad rehabilitering och organisation. Företagshälsans fokusområde är att arbeta främjande och förebyggande och vara behjälpliga när det handlar om att bedöma sambandet mellan arbetsmiljö och hälsa för såväl organisationer, grupper som enskilda medarbetare. Här finns också ett nav av administrativa resurser för att säkerställa leveranssäkerhet och god tillgänglighet. Deras breda kompetensfält säkerställer ett professionellt bemötande och högkvalitativa tjänster 1 22 av frågorna i undersökningen är så kallade indexfrågor. Genom att slå samman alla indexfrågor erhålls ett Medarbetarindex (MI) 8

181 Arbetsgivarplattform Planering av HRtransformation och dess utveckling har arbetats fram i samband med verksamhetsplanering men även mer långsiktig planering. Flertal projekt innefattar både organisation, lagar och avtal, systemutveckling samt processutveckling. För att kvalitetssäkra samt prioritera planeras och prioriteras projekt utifrån HRIT och arbetsgivarplattform. Utvecklingen drivs utifrån verksamhetsbehov och genom styr & förvaltningsmodell. Personalbild Halmstad kommun har delår medarbetare. Antalet tillsvidare har totalt ökat med 190 medarbetare varav 175 medarbetare inom förvaltningarna och 15 medarbetare inom bolagen. Ökningen är störst inom barn och ungdomsförvaltningen med 130 medarbetare. Det har även anställts mer personal på Servicekontoret, 45 medarbetare, Utbildning och arbetsmarknadsförvaltningen samt socialförvaltningen har ökat vardera med 30 medarbetare. Av förvaltningarnas månadsavlönade är 11 procent visstidsanställda. Detta är en minskning med en procentenhet sedan föregående års mätning. Motsvarande siffra inom bolagen är åtta procent, en ökning med en procentenhet jämfört med föregående års mätning. Miljöförvaltningen förklarar sin ökning av visstidsanställd personal på ökad arbetsbelastning. För att hantera belastningen har personalstyrkan utökats under en begränsad tid. Utbildning och arbetsmarknadsförvaltningar har totalt 883 medarbetare, en ökning med 23 anställda. Antal tillsvidareanställda är 746 medarbetare, en ökning med 43 tillsvidareanställda från föregående års mätning. Antalet visstidsanställda är 137, en minskning med 20 visstidsanställda från föregående års mätning. Orsaker till fortsatt hög procent andel visstidsanställda är bl a: - brist på behöriga yrkeslärare till teknik-, industri-, bygg- och anläggning- samt fordonsprogrammet (Kg) - brist på behöriga SFI-lärare (Vuxenutbildningen) - brist på behöriga speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning till särskolan - brist på behöriga specialpedagoger Av ovanstående visstidsanställningar är 47 (obehöriga) lärare anställda enligt Skollagen 2 kap 18. 9

182 Nämnd Tillsvidare- och Tillsvidare- och visstidsanställda (nämnder) Tillsvida re Årsarbeta re tillsvidare Vissti d apr-17 Procentu ell andel visstid apr-18 Procentuell andel visstid Kommunstyrelse % 12% Byggnadsnämnd % 0% Servicenämnd % 5% Fastighetsnämnd % 2% Teknik- och fritidsnämnd % 10% Nämnden för Laholmsbuktens VA % 2% Kulturnämnd % 9% Barn- och ungdomsnämnd % 17% Utbildnings- och arb % 16% Socialnämnd % 4% Hemvårdsnämnd % 6% Miljönämnd % 11% Räddningsnämnd % 5% Summa % 11% Bolag Tillsvidare- och visstidsanställda (bolag) apr-17 Procentuell Årsarbetare Tillsvidare Visstid andel tillsvidare visstid apr-18 Procentuell andel visstid Halmstads Fastighets AB % 13% Halmstads Näringsliv AB % 18% Halmstad Energi och Miljö AB % 5% Halmstads Stadsnät AB % 0% Destination Halmstad AB % 28% Halmstads Flygplats AB % 0% Summa % 8% 10

183 Könsfördelning Av förvaltningens tillsvidareanställda är 79 procent kvinnor, inom bolagen är motsvarande 35 procent vilket innebär en minskning med 1 procentenhet inom både bolag och förvaltning. Inom visstidsanställda är antalet kvinnor oförändrat och ligger på 68 procent. Fortsatt kvinnodominerade förvaltningar är hemvårds, socialförvaltningen samt barn och ungdomsförvaltning. Nämnd Könsfördelning - tillsvidareanställda (nämnder) apr-17 apr-18 Kvinnor Män Totalt % Kv. % Kv. Kommunstyrelse % 72% Byggnadsnämnd % 60% Servicenämnd % 67% Fastighetsnämnd % 19% Teknik- och fritidsnämnd % 31% Nämnden för Laholmsbuktens VA % 20% Kulturnämnd % 71% Barn- och ungdomsnämnd % 84% Utbildnings- och arb % 71% Socialnämnd % 82% Hemvårdsnämnd % 93% Miljönämnd % 67% Räddningsnämnd % 10% 1 Summa % 79% Könsfördelning - tillsvidareanställda (bolag) apr-17 apr-18 Bolag Kvinnor Män Totalt % Kv. % Kv. Halmstads Fastighets AB % 52% Halmstads Näringsliv AB % 67% Halmstad Energi och Miljö AB % 25% Halmstads Stadsnät AB % 32% Destination Halmstad AB % 65% Halmstads Flygplats AB % 30% Summa % 35% 11

184 Könsfördelning -visstidsanställda (nämnder) apr-17 apr-18 Nämnd Kvinnor Män Totalt % Kv. % Kv. Kommunstyrelse % 64% Byggnadsnämnd % 0% Servicenämnd % 52% Fastighetsnämnd % 0% Teknik- och fritidsnämnd % 28% Nämnden för Laholmsbuktens VA % 50% Kulturnämnd % 31% Barn- och ungdomsnämnd % 71% Utbildnings- och arb % 55% Socialnämnd % 71% Hemvårdsnämnd % 80% Miljönämnd % 80% Räddningsnämnd % 25% Summa % 68% 1. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnd Könsfördelning - visstidsanställda (bolag) apr-17 apr-18 Bolag Kvinnor Män Totalt % Kv. % Kv. Halmstads Fastighets AB % 33% Halmstads Näringsliv AB % 50% Halmstad Energi och Miljö AB % 31% Halmstads Stadsnät AB % 0% Destination Halmstad AB % 33% Halmstads Flygplats AB % 0% Summa % 33% 12

185 Timavlönad personal Under perioden januari till april månad ökade antalet tidsbegränsade anställningar med 189 heltidstjänster. Heltidstjänster (årsarbetare) baseras på en schablon, 165 timmar per månad och 660 timmar under 4 månader. Timavlönad personal i denna redovisning avser tidsbegränsade anställningar som vid anställningens ingång var under tre månader. Det är framförallt Servicekontoret, 26 heltidstjänster pga fler skolor och ökat antal elever samt hemvårdsförvaltningen med 83 heltidstjänster. Barn- och ungdomsförvaltningen ökning är 44 tjänster och det är främst korttidssjukfrånvaro som är orsak men även ordinarie rekryteringsprocess påverkar. Socialförvaltningen har en ökning på 25 heltidstjänster. Inom bolagen är det Halmstad energi & miljö som ökat med fem heltidstjänster motsvarande föregående års period. Timavlönad personal (nämnder) jan-april 2017 jan-april 2018 Nämnd Antal Heltidstjänster timmar tjänster Antal Heltids- timmar Kommunstyrelse Byggnadsnämnd Servicenämnd Fastighetsnämnd Teknik- och fritidsnämnd Nämnden för Laholmsbuktens VA Kulturnämnd Barn- och ungdomsnämnd Utbildnings- och arb Socialnämnd Hemvårdsnämnd Miljönämnd Räddningsnämnd Summa

186 Timavlönad personal (bolag) jan-april 2017 jan-april 2018 Bolag Antal Heltidstjänster timmar tjänster Antal Heltids- timmar Halmstads Fastighets AB Halmstads Näringsliv AB Halmstad Energi och Miljö AB Halmstads Stadsnät AB Destination Halmstad AB Halmstads Flygplats AB Summa Genomsnittlig sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal inom förvaltningarna är 94 procent av heltidsmåttet. Oförändrat från föregående motsvarande period. Sysselsättningsgraden är hög utifrån ett nationellt perspektiv. Bolag har en sysselsättningsgrad på 99 procent en ökning på en procentenhet. Sysselsättningsgrad (nämnder) apr-17 apr-18 Nämnd Kvinnor Män Totalt Totalt Kommunstyrelse Byggnadsnämnd Servicenämnd Fastighetsnämnd Teknik- och fritidsnämnd Nämnden för Laholmsbuktens VA Kulturnämnd Barn- och ungdomsnämnd Utbildnings- och arbetsmarknadsn Socialnämnd Hemvårdsnämnd Miljönämnd Räddningsnämnd Snitt för nämnder 93% 97% 94% 94% 14

187 Sysselsättningsgrad (bolag) apr-17 apr-18 Bolag Kvinnor Män Totalt Totalt Halmstads Fastighets AB Halmstads Näringsliv AB Halmstad Energi och Miljö AB Halmstads Stadsnät AB Destination Halmstad AB Halmstads Flygplats AB Snitt för bolag 94% 100% 99% 98% 15

188 Sjukfrånvaro Redovisning av sjukfrånvaron I tabellen nedan redovisas sjukfrånvaro uppdelat på kvinnor, män och ålder i förhållande till ordinarie arbetstid beräknat i timmar. I uppgifterna ingår alla anställda vilket omfattar även timavlönad personal. Delår 1 visar nu en nedåtgående trend av den totala sjukfrånvaron från 7,5 till 7,2 procentenheter inom förvaltningar och 4,7 till 4,4 procentenheter inom bolag. När det gäller långtidssjukskrivning har det skett en minskning med 7,7 procent inom förvaltningar och10,6 procent inom bolag. Goda exempel när det gäller långtidssjukskrivning är miljöförvaltningen och laholmsbuktens VA som inte har någon långtidssjukfrånvaro. Högst ligger byggnadsförvaltningen med 67,3 procent samt räddningstjänsten på 70 procent tätt följt av socialförvaltningen på 57 procent. Inom bolagen är det främst halmstad stadsnät på 58 procent. Åldersgrupp 29 år eller yngre är grupp där sjukfrånvaron ökar inom både bolag med 2,7 procent och med 0,5 procent inom förvaltningar. Åldersgruppen år har en minskning på 0,9 procentenheter hos förvaltningar men oförändrat på 3,6 procent. Åldersgruppen 50 år eller äldre ligger oförändrat på 8,4 procent inom förvaltningar men har minskat inom bolag med 1,5 procentenheter. Halmstad fastighet AB utmärker sig något med en ökning inom samtliga mätetal, ligger fortfarande under snitt men påvisar en negativ trend. Halmstad näringsliv har hög sjukfrånvaro men även hög långtidsjukfrånvaro, hög procentuell andel finns inom gruppen 29 år eller yngre. Nämnder Bolag Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron (%) Total sjukfrånvarotid i % av ordinarie arbetstid 7,5 7,2 4,7 4,4 2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (mer än 60 dagar) 52, ,4 32,8 3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 8,5 7,9 4,8 5,3 4. Summa sjukfrånvarotid för män 4,4 4,8 1,7 3,6 5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre 5,2 5,7 2,6 5,3 6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år 7,4 6,5 3,6 3,6 7. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre 8,4 8,4 6,7 5,2 16

189 Nämnder Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron 2017 KS BN SE FN TN LBVA KN BU UAN SN HE MN RN 1. 5,5 8,0 5,5 5,9 6,4 4,4 7,1 6,5 5,3 8,0 11,6 2,7 1, ,3 72,6 42,4 66,2 42,2 26,9 59,2 48,6 47,7 57,7 57,2 0,0 38,1 3. 6,3 6,9 6,3 0,8 6,1 9,4 7,7 7,0 6,1 8,8 12,1 3,2 0,9 4. 3,6 9,7 3,9 6,9 6,5 3,1 5,8 4,1 3,4 5,0 6,4 1,6 2,0 5. 2,5 2,8 5,9 3,9 5,5 3,4 2,2 4,5 3,7 4,2 7,7 2,0 0,3 6. 3,5 9,2 5,1 0,7 8,1 5,7 9,2 6,4 4,8 9,3 11,1 2,4 1,3 7. 9,5 6,9 5,7 11,8 5,4 3,3 5,8 7,5 5,9 7,8 13,4 3,4 2,9 Nämnder Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron 2018 KS BN SE FN TN LBVA KN BU UAN SN HE MN RN 1. 4,1 9,5 5,8 4,5 5,4 2,8 6,2 6,5 5,0 8,1 10,4 2,7 2, ,9 67,3 36,2 44,7 49,1 0,0 38, ,6 56,9 49,3 0,0 70,0 3. 3,9 10,9 6,1 1,5 5,5 2,9 6,3 6,9 5,5 8,8 10,8 1,9 0,3 4. 4,5 7,6 5,1 5,2 5,4 2,7 6,0 4,8 3,8 5,5 6,4 4,3 2,8 5. 2,1 3,5 3,6 0,4 1,8 2,9 4,6 5,6 5,2 7,3 7,1 2,4 0,9 6. 1,9 9,9 5,4 2,3 5,2 2,4 4,7 5,9 4,2 7,7 10,1 3,1 0, ,5 6,5 8,5 6,4 3 8,3 7,7 5,6 9 11,8 2,1 5,2 17

190 Bolag Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron 2017 HFAB HNAB HEM HSAB DHAB HAAB 1. 4,5 3,5 5,9 5,8 1,1 0, ,3 0 49,5 69,0 53, ,2 2,4 4,8 14,2 0, ,8 6,2 0,9 0,9 1,5 0,1 5. 1,1 7,4 5,8 6,6 0, ,2 2,4 4,5 0,9 1,4 0,2 7. 6,4 5,6 7,3 12,6 1,4 0 Bolag Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron 2018 HFAB HNAB HEM HSAB DHAB HAAB 1. 5, ,6 1,2 5, , ,9 58,1 0 69,2 3. 7,6 17 4,7 5,6 1,7 3,5 4. 3,9 0 3,8 1,3 0,5 6,3 5. 3,6 50 4, ,6 0,5 3,2 1,2 0,9 3,9 7. 6,4 5,2 4,9 3,7 2,3 11,4 18

191 Sjukdagar i snitt per tillsvidareanställd Den genomsnittliga sjukfrånvaron inom förvaltningarna minskade med 0,6 dagar per tillsvidareanställd. Inom bolagen är det en ökning på 0,9 dagar. Hemvårdsförvaltningen, socialförvaltningen och byggnadskontoret är de förvaltningar som ligger högst antal sjukdagar per medarbetare. Inom samtliga tre har det dock skett en minskning av sjukfrånvaron. Hemvårdsförvaltningen med 0,2 sjukdagar, socialförvaltningen 0,4 sjukdagar samt byggnadskontoret med 2,7 sjukdagar. Inom bolag är det Halmstad näringsliv som har en ökning på 13,2 sjukdagar jämfört med föregående år. Sjukfrånvaro (nämnder) Sjukdagar i snitt 2017 Sjukdagar i snitt 2018 Nämnd Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kommunstyrelse 6,9 5,6 6,5 4,6 4,0 4,4 Byggnadsnämnd 7,7 12,4 9,5 12,4 8,2 10,7 Servicenämnd 7,2 4,2 6,3 6,8 5,6 6,4 Fastighetsnämnd 0,6 7,3 6,2 1,4 5,6 4,8 Teknik- och fritidsnämnd 6,4 7,1 6,9 6,2 5,7 5,8 Nämnden för Laholmsbuktens VA 10,3 2,7 4,3 2,6 2,6 2,6 Kulturnämnd 8,3 5,5 7,5 7,4 6,0 7,0 Barn- och ungdomsnämnd 7,3 4,4 6,9 7,1 4,6 6,7 Utbildnings- och arbetsmarknadsn. 6,3 3,8 5,5 5,2 3,9 4,8 Socialnämnd 9,4 7,2 9,0 9,4 7,3 9,0 Hemvårdsnämnd 12,6 7,6 12,2 11,6 8,1 11,4 Miljönämnd 3,0 1,4 2,4 1,3 4,5 2,4 Räddningsnämnd 0,3 2,4 2,2 0,3 3,5 3,2 Snitt för nämnder 9,1 5,1 8,3 8,4 5,3 7,7 Sjukfrånvaro (bolag) Sjukdagar i snitt 2017 Sjukdagar i snitt 2018 Bolag Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Halmstads Fastighets AB 7,1 5,4 6,3 10,7 5,0 8,0 Halmstads Näringsliv AB 2,2 0 1,9 22,7 0,0 15,1 Halmstads Energi och Miljö AB 6,1 4,1 4,7 5,8 4,3 4,7 Halmstads Stadsnät AB 16,5 0,7 6,2 6,0 1,2 2,8 Destination Halmstad AB 0,9 3,3 1,7 1,9 0,8 1,5 Halmstads Flygplats AB 0 0,2 0,1 4,3 7,4 6,5 Snitt för bolag 6,1 3,8 4,6 7,7 4,3 5,5 19

192 Sjukfrånvarointervall Inom förvaltningarnas sjukfrånvarodagar återfinns majoriteten inom gruppen mer än 181 dagar samt intervall 2-14 dagar dagar har ökat med 7 procentenheter från föregående år. Sjukfrånvarointervall tillsvidareanställd personal Nämnd 1 dgr 2-14 dgr dgr dgr dgr 1 dgr 2-14 dgr dgr dgr dgr Kommunstyrelse Byggnadsnämnd Servicenämnden Fastighetsnämnden Teknik- och fritidsnnämnden Nämnden för Laholmsbuktens VA Kulturnämnden Barn- och ungdomsnämnden Utbildnings- och arb Socialnämnden Hemvårdsnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden Summa 2% 24% 21% 18% 36% 2% 31% 22% 12% 34% 20

193 Diagnosgrupper Försäkringskassan delar in anmälda diagnosfall i följande grupper. Psykiska sjukdomar, Muskel och skelett, tumörer, skador- förgiftningar samt övrigt som innefattar hud, ögon, neurologi. Enligt försäkringskassans statistik är det totalt 450 diagnosfall som har rapporterats under delår1 motsvarande 2017 tertial då 400 diagnosfall rapporterades. Enligt Försäkringskassans statistik dominerar psykisk ohälsa bland kommunens medarbetare även i år. Det är en minskning med 9 procentenheter till 43 procent från föregående års mätning. Hög procentuell andel inom gruppen år och 29 år eller yngre. Det gäller både kvinnor och män. Psykisk ohälsa handlar om allt från svårare sjukdomar som till exempel schizofreni och bipolär sjukdom till lättare stress- och ångestreaktion. Det har skett 12 procent ökning på övrigt som omfattar tumörer, hud, ögon, andningsorgan och neurologi. I grupp, 60 +, dominerar muskuloskeletala sjukdomar

194 Under 2012 dominerade diagnosgruppen muskuloskeletala sjukdomar bland Halmstads kommun medarbetare. Under 2013 skedde en förändring och psykisk ohälsa blev den största diagnosgruppen. 22

195 Företagshälsovård Sedan 1 januari har Halmstad kommun ny leverantör av företagshälsovård PE3. Första rapport presenteras vid tertial Sammanfattande analys Första tertial av 2018 har Halmstad kommun ett nuläge och index av chefers upplevda situation att arbeta vidare med samt följa upp. Även kommunens medarbetarenkät har genomförts med ett överlag gott resultat för Halmstad kommun. Vi har även erhållit index på medarbetares engagemang och upplevelse av att arbeta tillsammans. Halmstad kommun visar ett gott resultat och fortsatt analys och åtgärdsarbete planeras under Används medarbetarenkäten är det ett bra verktyg för flera av HR kritiska framgångsfaktorer. Upplevt stöd för administrativa uppgifter fick ett index med förbättringspotential och ger en indikation på att det är ett förbättringsområde att arbeta vidare med. En chefsintroduktion på web för bättre stöd har implementerats och flertal små förändringar inom HRtransformationen skapar värde för kommunens chefer. Personalredovisning kommer att fortsatt lyfta vad som upplevs värdeskapande för detta område. Halmstad kommun har fortsatt ökning av timavlönade inom de förvaltningar som även under 2017 ökade timavlönade. Servicekontoret, Barn & ungdoms, socialförvaltningen samt hemvårdsförvaltningen. Inom bolagen är Halmstad energi och miljö som har en ökning på 5 heltidstjänster. Halmstad kommuns sysselsättningsgrad är fortsatt hög nationellt sett. Halmstad kommun delår1 visar att sjukfrånvaron nu har en nedåtgående trend. Kommunens tydliga mål samt arbete med goda exempel kan vara bidragande till resultat och visar sig ge effekt. Kommunens långtidssjukskrivning minskar inom både bolag och förvaltning. Sjukfrånvaron inom förvaltningar har minskat både i gruppen kvinnor och män men det har skett en ökning av sjukfrånvaron inom bolag både hos kvinnor och män. 23

196 Åldersgruppen 29 år eller yngre är en grupp som bör analyseras för att möta behov på grund av hög andel sjukfall med psykisk ohälsa samt även en sjukfrånvarotrend som går sakta upp. Sjukfrånvarointervall 2-14dagar har ökat och ligger idag högst tillsammans med 181 dagar eller mer. Med kommunens mål och styrning samt systematiskt arbetsmiljöarbete finns förutsättningar för att vända även detta intervall. Hemvårdsförvaltningen och Utbildning och arbetsmarknadsförvaltningens mäter frisktal vilket är en bra indikator tillsammans med övriga mätetal. Förvaltningars frisktal är i stort oförändrade från föregående år. Hemvårdsförvaltningen är en förvaltning som arbetar med hälsoinspiratörer samt med hälsoportal för att driva friskvården. Det sker olika projekt och det är av vikt att följa upp framgångsrika projekt och applicera metoder och verktyg på fler grupper. 24

197 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2) Sida KS 163 Dnr KS 2017/00454 Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor Beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor (bilaga 1). 2. Kommunstyrelsen beslutar att en utvärdering av policyns effekter ska göras två år efter antagandet. Ärendet Det finns ett stort behov av förskole- och skollokaler i Halmstad. I processen med att projektera och bygga lokaler till förskola och skola måste hänsyn tas till flera parametrar, och olika typer av lagreglering påverkar området. Lagstiftningen ger utrymme för olika tolkningar, och rättspraxis på området är inte alltid tydlig. Det finns olika bilder mellan verksamhetsutövare samt ansvariga för projektering och byggnation å ena sidan, och myndighetsnämnderna å andra sidan, på vilka krav som kan ställas på lokaler och utemiljöer avsedda för förskolor och skolor. Det är angeläget att fastställa den nivå på kraven som ska gälla för lokaler och utemiljö utifrån verksamhetsutövarens perspektiv. I ett första skede bör detta ske genom ett gemensamt ställningstagande från verksamhetsutövare och ansvariga för projektering och byggnation. Som grund för ställningstagandet ligger en kartläggning av vilka tvingande krav samt icke-tvingande målsättningar och motsvarande som finns inom området. Förslaget till policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor syftar till att kommunen som verksamhetsutövare som minimum ska uppfylla tvingande krav, men samtidigt ha förutsättningar att etablera förskolor och skolor efter behov och inom givna budgetramar. Kommunfullmäktige föreslås anta Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor. Då frågan är komplex, finns det anledning att säkerställa att policyns syfte uppnås. Av denna anledning föreslås kommunstyrelsen besluta att en utvärdering av policyns effekter ska ske två år efter dess antagande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

198 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (2) Sida Ärendets beredning Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott , 77 Ärendet är berett av kommunledningsförvaltningens samhällsbyggnadsavdelning med stöd av medarbetare från avdelningen för ekonomi och styrning. Halmstads kommuns räddningschef har, med stöd av extern miljöjurist (Advokatfirman Stangdell & Wennerquist, PM ang myndighetskrav vid etablering av förskola m, Halmstads kommun ) samt medarbetare på kommunledningsförvaltningen med juridisk kompetens, tagit fram underlag och förslag till nivåer på de miljökrav som ska gälla för verksamhetsutövare enligt den föreslagna policyn. Underlaget har bearbetats och kompletterats inför utarbetandet av föreliggande policy. Ett förslag till policy har varit föremål för remiss hos barnoch ungdomsnämnden, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, miljönämnden, teknikoch fritidsnämnden, utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden samt Länsstyrelsen i Hallands län. Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor (bilaga 1). 2. Kommunstyrelsen beslutar att en utvärdering av policyns effekter ska göras två år efter antagandet. Yrkanden Tania Bengtsson (V) yrkar att under styrande principer gällande utomhusyta för förskola, förskoleklass och 1-3 ändra så att punkterna lyder: minst 30 kvm, helst 40 kvm per barn/elev, minst 2000 kvm, helst 3000 kvm total yta. Beslutsgång Ordföranden (M) ställer samhällsbyggnadsutskottets förslag till beslut mot Tania Bengtssons (V) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med samhällsbyggnadsutskottets förslag. Justeringsdag Sekreterare Zhale Rashid Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

200 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (2) Sida KSU 77 Dnr KS 2017/00454 Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor Beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor (bilaga 1). 2. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att en utvärdering av policyns effekter ska göras två år efter antagandet. Ärendet Det finns ett stort behov av förskole- och skollokaler i Halmstad. I processen med att projektera och bygga lokaler till förskola och skola måste hänsyn tas till flera parametrar, och olika typer av lagreglering påverkar området. Lagstiftningen ger utrymme för olika tolkningar, och rättspraxis på området är inte alltid tydlig. Det finns olika bilder mellan verksamhetsutövare samt ansvariga för projektering och byggnation å ena sidan, och myndighetsnämnderna å andra sidan, på vilka krav som kan ställas på lokaler och utemiljöer avsedda för förskolor och skolor. Det är angeläget att fastställa den nivå på kraven som ska gälla för lokaler och utemiljö utifrån verksamhetsutövarens perspektiv. I ett första skede bör detta ske genom ett gemensamt ställningstagande från verksamhetsutövare och ansvariga för projektering och byggnation. Som grund för ställningstagandet ligger en kartläggning av vilka tvingande krav samt icke-tvingande målsättningar och motsvarande som finns inom området. Förslaget till policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor syftar till att kommunen som verksamhetsutövare som minimum ska uppfylla tvingande krav, men samtidigt ha förutsättningar att etablera förskolor och skolor efter behov och inom givna budgetramar. Kommunfullmäktige föreslås att anta Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor. Då frågan är komplex, finns det anledning att säkerställa att policyns syfte uppnås. Av denna anledning föreslås kommunstyrelsen besluta att en utvärdering av policyns effekter ska ske två år efter dess antagande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

201 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (2) Sida Ärendets beredning Ärendet är berett av kommunledningsförvaltningens samhällsbyggnadsavdelning med stöd av medarbetare från avdelningen för ekonomi och styrning. Halmstads kommuns räddningschef har, med stöd av extern miljöjurist (Advokatfirman Stangdell & Wennerquist, PM ang myndighetskrav vid etablering av förskola m, Halmstads kommun ) samt medarbetare på kommunledningsförvaltningen med juridisk kompetens, tagit fram underlag och förslag till nivåer på de miljökrav som ska gälla för verksamhetsutövare enligt den föreslagna policyn. Underlaget har bearbetats och kompletterats inför utarbetandet av föreliggande policy. Ett förslag till policy har varit föremål för remiss hos barnoch ungdomsnämnden, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, miljönämnden, teknikoch fritidsnämnden, utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden samt Länsstyrelsen i Hallands län. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor (bilaga 1). 2. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att en utvärdering av policyns effekter ska göras två år efter antagandet. Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Justeringsdag Sekreterare... Ulrica Holm Ordförande... Jenny Axelsson Justerare... Bertil Andersson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

202 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (2) Sida Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

203 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2017/00454 Ärende KS 2017/00454 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att anta Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor (bilaga 1). 2. Kommunstyrelsen beslutar att en utvärdering av policyns effekter ska göras två år efter antagandet. Sammanfattning av ärendet Det finns ett stort behov av förskole- och skollokaler i Halmstad. I processen med att projektera och bygga lokaler till förskola och skola måste hänsyn tas till flera parametrar, och olika typer av lagreglering påverkar området. Lagstiftningen ger utrymme för olika tolkningar, och rättspraxis på området är inte alltid tydlig. Det finns olika bilder mellan verksamhetsutövare samt ansvariga för projektering och byggnation å ena sidan, och myndighetsnämnderna å andra sidan, på vilka krav som kan ställas på lokaler och utemiljöer avsedda för förskolor och skolor. Det är angeläget att fastställa den nivå på kraven som ska gälla för lokaler och utemiljö utifrån verksamhetsutövarens perspektiv. I ett första skede bör detta ske genom ett gemensamt ställningstagande från verksamhetsutövare och ansvariga för projektering och byggnation. Som grund för ställningstagandet ligger en kartläggning av vilka tvingande krav samt icke-tvingande målsättningar och motsvarande som finns inom området. Förslaget till policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor syftar till att kommunen som verksamhetsutövare som minimum ska uppfylla tvingande krav, men samtidigt ha förutsättningar att etablera förskolor och skolor efter behov och inom givna budgetramar. Kommunfullmäktige föreslås att anta Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor. Då frågan är komplex, finns det anledning att säkerställa att policyns syfte uppnås. Av denna anledning föreslås kommunstyrelsen besluta att en utvärdering av policyns effekter ska ske två år efter dess antagande. Ärendets beredning Ärendet är berett av kommunledningsförvaltningens samhällsbyggnadsavdelning med stöd av medarbetare från avdelningen för ekonomi och styrning. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(10)

204 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2017/00454 Räddningschef Hans Ekberg har, med stöd av extern miljöjurist (Advokatfirman Stangdell & Wennerquist, PM ang myndighetskrav vid etablering av förskola m, Halmstads kommun ) samt medarbetare på kommunledningsförvaltningen med juridisk kompetens, tagit fram underlag och förslag till nivåer på de miljökrav som ska gälla för verksamhetsutövare enligt den föreslagna policyn. Underlaget har bearbetats och kompletterats inför utarbetandet av föreliggande policy. Ett förslag till policy har varit föremål för remiss hos barnoch ungdomsnämnden, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, miljönämnden, teknikoch fritidsnämnden, utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden samt Länsstyrelsen i Hallands län. Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Beskrivning av ärendet Bakgrund Det finns ett stort behov av förskole- och skollokaler i Halmstad. I processen med att projektera och bygga lokaler till förskola och skola måste hänsyn tas till flera parametrar, och olika typer av lagreglering påverkar området. Lagstiftningen ger utrymme för olika tolkningar, och rättspraxis på området är inte alltid tydlig. Det finns olika bilder mellan verksamhetsutövare samt ansvariga för projektering och byggnation å ena sidan, och myndighetsnämnderna å andra sidan, på vilka krav som kan ställas på lokaler och utemiljöer avsedda för förskolor och skolor. Främst gäller detta miljökrav. Det finns därför behov av att, utifrån verksamhetsutövarnas perspektiv, fastställa de nivåer på krav som bör gälla. En utredning (Planering och byggnation av förskolor och skolor, KS 2014/0292) som stadskontoret genomförde på kommunchefens uppdrag, belyste dessa frågor, och ledde bland annat fram till att en stabsgrupp tillsattes för att hantera situationen. Räddningschefen har, på kommunchefens uppdrag, med stöd av extern miljöjurist genomfört en kartläggning av vilka tvingande krav som kan ställas. Utredningen har bearbetats och kompletterats inför den policy som nu föreslås att remitteras till berörda nämnder. Syftet med policyn är att fastställa de miniminivåer som verksamhetsutövaren och ansvariga för projektering och byggnation har att förhålla sig till. Policyn är inte styrande för myndighetsnämnderna. Analys och förslag Nuvarande situation medför att förskolor och skolor inte kommer på plats inom den tid och/eller inom de geografiska områden där behov finns. I vissa fall kan kompensationsåtgärder bli kostsamma att genomföra. Det är angeläget att fastställa den nivå på kraven som ska gälla för lokaler och utemiljö utifrån verksamhetsutövarens perspektiv. I ett första skede bör detta ske genom ett gemensamt ställningstagande från verksamhetsutövare och ansvariga för projektering och byggnation. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(10)

205 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2017/00454 Som grund för ställningstagandet ligger en kartläggning av vilka tvingande krav samt icke-tvingande målsättningar och motsvarande som finns inom området. Fokus ligger på miljökrav, då dessa av verksamhetsutövaren upplevs ha störst påverkan på möjligheten att etablera lokaler för förskola och skola. De lagar som främst har bäring på frågeställningen är plan- och bygglagen (2010:900) samt miljöbalken (1998:808). Dessa lagar gäller parallellt, vilket innebär att en verksamhet kan godkännas inom ramen för den ena lagen, men inte tillåtas inom ramen för den andra. Lagarna kompletteras av riktlinjer från statliga myndigheter samt statliga och lokala mål. Inom miljölagstiftningen utgör miljökvalitetsnormer den gränssättande och styrande nivån för planering. Miljökvalitetsnormerna innehåller oftast en tydlig gräns där värden inte får över-/underskridas (beroende av aktuell parameter). I vissa fall kompletteras miljökvalitetsnormerna med tröskelvärden; om dessa passeras ska antingen åtgärder vidtas eller en utredning genomföras. Miljömål anger en långsiktig inriktning och ambition på nationell nivå, och tar sikte på år Målnivåerna är i flertalet fall betydligt skarpare än de krav som uppställs i miljökvalitetsnormerna. Syftet är att miljömålen ska påverka kommunens planering på lång sikt; de är inte tvingande för enskilda byggnationer. Kommunfullmäktige har i Ekohandlingsprogram ( , 61) uttalat viljeyttringar utifrån de nationella miljömålen. Enligt kommunens visionsstyrningsmodell utgör handlingsprogrammen inspel till planeringsdirektiv med budget. För att ha styrande effekt ska således viljeyttringarna fastställas i form av konkretiserade mål eller mätetal av kommunfullmäktige. Kommunledningsförvaltningen bedömer därmed att viljeyttringarna i Ekohandlingsprogrammet i nuläget inte har en styrande effekt. Det finns dock ingen mall för hantering av tillfällig verksamhet, utan en bedömning görs från fall till fall. Noteras bör också att tidsramarna skiljer sig markant åt beroende på lagstiftning; tidsbegränsat bygglov kan beviljas för tio år med möjlighet till fem års förlängning, medan tillfälliga lösningar enligt miljöbalken beroende av situationen kan ha en horisont på endast ett antal månader. Det går heller inte att ge en enhetlig bild av hur andra kommuner hanterat frågeställningen, då viss hänsyn tas till lokala förhållanden vid bedömning av om en verksamhet ska tillåtas eller inte. Således kan förskole- och skolverksamhet i storstäderna drivas även med exempelvis mindre utomhusyta än samma verksamhet i små kommuner. Krav kan dock ställas på kompensatoriska åtgärder. Förslaget till policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor syftar till att kommunen som verksamhetsutövare som minimum ska uppfylla tvingande krav, men samtidigt ha förutsättningar att etablera förskolor och skolor efter behov och inom givna budgetramar. Nedan redovisas de föreslagna nivåer som ska gälla verksamhetsutövare och ansvariga för projektering och byggnation, samt de överväganden som lett fram till förslaget. 1. Inomhusyta (förskola): minst 7,5 kvadratmeter per i genomsnitt närvarande barn. Det finns ingen tvingande reglering gällande inomhusyta. Tidigare fanns Socialstyrelsens allmänna råd, som angav minst 7,5 kvadratmeter per barn. Denna nivå lever nu kvar som praxis, och är även det som föreslås gälla i Halmstad. Vid tillfällen då nivån överskrids måste beredskap att vidta kompensatoriska åtgärder finnas hos verksamhetsutövaren. Likaså bör i vissa specifika fall, till exempel förskolor med inriktning på utomhusverksamhet, kravet kunna sänkas. Erfarenhetsmässigt ligger närvaron i Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(10)

206 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2017/00454 förskolan på cirka 90 procent av totalt antal inskrivna barn. Grund för nivån är praxis härledd ur Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1989:7, vilken numera är upphävd. Lagkrav saknas därmed. 2. Utomhusyta (förskola): minst 30 kvadratmeter per i genomsnitt närvarande barn, minst kvadratmeter total yta. Det finns ingen tvingande reglering gällande utomhusyta. Boverket har i en konsekvensutredning konstaterat att studier pekar på att en förskolegård bör vara minst 30 kvadratmeter per barn. Denna nivå föreslås därför som minimikrav i policyn. Noteras bör att detta är en rent kvantitativ reglering; att utomhusytan kvalitativt har en godtagbar nivå svarar verksamhetsutövaren för. Grund för nivån är en konsekvensutredning genomförd inom ramen för Boverkets allmänna råd BFS 2015:1. Detta utgör en rekommendation och inget lagkrav. (Tidigare fanns ett krav på 40 kvadratmeter per barn i Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1989:7, men denna är upphävd.) En studie av förskolegårdar i Örebro påvisade inget direkt linjärt samband mellan friytans storlek och lekkvaliteter. Däremot hade friytor mindre än kvadratmeter generellt låg kvalitet. 3. Utomhusyta (förskoleklass och åk 1-3): minst 30 kvadratmeter per elev, minst kvadratmeter total yta. 4. Utomhusyta (åk 4-6): minst 25 kvadratmeter per elev. Äldre barn använder skolgårdar på annat sätt än yngre. Av denna anledning är det rimligt att medge en något mindre yta per i genomsnitt närvarande barn. 5. Utomhusyta (åk 7-9): minst 20 kvadratmeter per elev. 6. Utomhusyta (gymnasieskolan): minst fem kvadratmeter per elev. 7. Buller utomhus: 55 dba ekvivalent, högst 70 dba (befintliga anläggningar), 50 dba ekvivalent, högst 70 dba (nya anläggningar). Naturvårdsverkets riktvärden utgör grunden, och uppställer för befintliga utomhusområden kring förskolor/skolor nivån 55 dba som dygnsekvivalent nivå (ett medelvärde under hela dygnet) och med en maximal nivå vid någon given tidpunkt på 70 dba. För nya förskolor/skolor gäller den lägre nivån 50 dba dygnsekvivalent. Policyn utgår från dessa nivåer. Dock bör en tydlig strävan vara att där tids- och budgetramar så medger sänka nivån till 50 dba dygnsekvivalent, vilket är den nivå som av Boverket anges som önskvärd för de delar av utemiljön som används för lek, rekreation och pedagogisk verksamhet. För övriga ytor rekommenderas 55 dba som högsta nivå. Grund för nivån är Boverkets allmänna råd 2008:1, Boverkets rapport 2015:8 Gör plats för barn och unga samt Naturvårdsverkets Riktvärden för buller på skolgård från vägoch spårtrafik. 8. Buller inomhus: 30 dba ekvivalent, högst 45 dba. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus utgör en rekommendation. Policyn följer nivåerna i det allmänna rådet. Grund för nivån är Folkhälsomyndighetens allmänna råd FoHMFS 2014: Partiklar PM10: dygnsmedelvärde högst 35 mikrogram per kubikmeter under det antal dygn som stadgas i luftkvalitetsförordningen och årsmedelvärde högst 20 mikrogram per kubikmeter. Luftkvalitetsförordningen (2010:477) innehåller tvingande gränsvärden för partiklar av storlek PM10 på högst 40 mikrogram per kubikmeter i årsmedelvärde och högst 50 mikrogram per kubikmeter i dygnsmedelvärde. Redan vid 20 mikrogram per kubikmeter i årsmedelvärde ska dock en utredning genomföras om förhållandena, och vid 28 mikrogram per kubikmeter i dygnsmedelvärde ska åtgärder sättas in. Utgångspunkten i de krav som uppställs i policyn är att kommunen ska röra sig i riktning mot den ambition som uppställs i miljömålen och innebär markant lägre nivåer än de tvingande gränsvärdena, men som grund följa den tvingande miljökvalitetsnormen och dess undre utvärderingströskel. Senaste tillgängliga beräkningar visar att Halmstad överlag ligger väl inom ramen för de föreslagna partikelnivåerna och nära miljökvalitetsnormen. Grund för nivån är Luftkvalitetsförordningen SFS 2010: Ventilation: Policyns nivåer följer de rekommendationer som finns från berörda myndigheter. Detta innebär att uteluftsflödet ska vara minst sju liter per sekund och person, med ett tillägg på minst 0,35 per sekund och kvadratmeter golvarea i de rum barn har tillgång till. Med uteluftsflöde menas Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(10)

207 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2017/00454 att tilluften kommer från uteluften och att över- eller återluft inte ingår i uteluftsflödet. Grund för nivån är Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014: Skyddsavstånd vid djurhållning: 200 meter om inte åtgärder vidtagits som medger kortare avstånd, dock aldrig kortare avstånd än 50 meter. Hållning av hästar och andra djur (såsom nötkreatur, grisar och hunddagis/kennel) har en påverkan på omgivningen. I relation till förskolor och skolor gäller detta i första hand spridningen av allergener, vilket kan påverka barnens hälsa negativt. Det är svårt att vid en genomgång av befintligt regelverk hitta entydiga nivåer för detta, då allergenspridningen påverkas mycket av faktorer såsom förekomst av vallar, tät vegetation eller andra hinder. Generellt sett gäller att kraven på skyddsavstånd är högre i relation till förskolor och skolor. Folkhälsomyndigheten ger en rekommendation på 200 meter. Kortare avstånd kan medges om verksamhetsutövaren påvisar att risken för allergenspridning reducerats genom vidtagna åtgärder. Vid prövning i domstol finns fall där så korta avstånd som 25 meter medgetts mellan hästgård och intilliggande bebyggelse. Grund för nivån är Folkhälsomyndighetens tillsynsvägledning kring hästhållning samt Länsstyrelsen i Blekinge, Djurhållning och bostäder. Underhandskontakter med berörda förvaltningar har tagits kring de föreslagna nivåerna i policyn. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade , 217 att remittera ett utkast på policyn till barnoch ungdomsnämnden, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, miljönämnden, teknikoch fritidsnämnden, utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden samt Länsstyrelsen i Hallands län. Nedan redovisas huvudpunkterna i inkomna remissyttranden, utefter de frågeställningar remissen sökte svar på. Kommunledningsförvaltningens ställningstaganden och kommentarer redovisas för respektive frågeställning. Hur påverkar förslaget till policy nämndens verksamhetsområde? Barn- och ungdomsnämnden ser risker att oenigheter kring kraven kvarstår inom kommunen, vilket ger fortsatta förseningar vid etablering av förskolor och skolor. Av denna anledning anser nämnden att policyn bör revideras, så att även myndighetsnämnderna kan stå bakom den. Nämnden avråder bestämt från antagande av policyn innan så skett. Byggnadsnämnden bedömer att även myndighetsnämnderna behöver följa policyns intention att följa rådande lagstiftning, uppdatera sig regelbundet kring gällande lagstiftning och inte ställa särkrav. Fastighetsnämnden bedömer att policyn kommer att förenkla arbetet med projektering och byggnation, men efterfrågar generellt större tydlighet i policyn. Miljönämnden ser en risk för att samarbetet mellan kommunens förvaltningar försvåras. Därtill ser nämnden en risk för förseningar vid etablering av förskolor och skolor, samt även ökade kostnader för kommunen. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden anser inte att policyn förändrar eller förenklar förhållandet mellan verksamhets- respektive myndighetsnämnderna. Kommunledningsförvaltningen framhåller att policyn tas fram mot bakgrund av olika tolkning av gällande regelverk mellan verksamhetsutövare och myndigheter. Policyn avses utgöra verksamhetsutövarens ställningstagande, utifrån en tolkning av krav som är rimliga att ställa utifrån lagar och andra regler. I de fall myndigheterna gör en annan tolkning, kommer frågan att behöva avgöras genom rättsliga prövningar. Även om detta initialt kan innebära förseningar och kostnadsökningar, är bedömningen att detta på sikt ger tydlighet i vilka krav som kan ställas. Kommunledningsförvaltningen bedömer därmed att policyn tydliggör verksamhetsutövarens hållning gentemot myndigheterna. Även om nivåerna i policyn skulle ändras så att Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 5(10)

208 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2017/00454 myndighetsnämnderna står bakom dem, är detta inget som är bindande för dessa nämnder. Regeringsformen 12 kap 2 anger tydligt myndighetsutövningens självständighet, vilket innebär att kommunfullmäktiges beslut om policyn inte kan bli gällande för dem. Är de nivåer som anges i förslaget till policy relevanta? Barn- och ungdomsnämnden framför ett antal synpunkter. Nedan redovisas de delar där nämndens uppfattning avviker från policyns föreslagna nivåer: o Tidigare manuella mätningar av närvarande barn i förskolan visar på cirka 90 procents närvaro. Inom grundskolan är frånvaron generellt sett låg, då ledigheter sällan beviljas med hänsyn till skolplikten. Nämnden föreslår att i förskolan ska måttet 90 procent sett till inskrivna barn per den 15 april tills vidare gälla som mått i de nivåer som avser förskolan. För förskoleklass och grundskola förordar nämnden en beräkning utifrån inskrivna elever per den 15 april. o Skrivningen om utomhusyta i förskola och årskurs 1-3 bör delas upp i två, dels 30 kvadratmeter per i genomsnitt närvarande barn i förskolan och dels 30 kvadratmeter per elev i förskoleklass till och med årskurs 3. o I de båda nivåerna för utomhusyta för årskurs 4-6 respektive 7-9 bör i genomsnitt närvarande strykas. o Utomhusytans lekvärdesfaktor bör beaktas. En mindre yta kan vägas upp av andra positiva inslag i miljön. Lekvärdesfaktorn bör skrivas in i policyn, då inte endast ytan kan utgöra ett mått på kvaliteten. o Nämnden har en ambition att, där så är möjligt, nå 40 kvadratmeter per barn/elev och minst kvadratmeter total yta i förskolan förskoleklass till och med årskurs 3. För årskurserna 4-9 är ambitionen 30 kvadratmeter per elev. o Nivåerna för halten av luftföroreningar och miljömål som ska gälla för kommunen bör beslutas av kommunfullmäktige. Kommunen bör genomföra möjliga insatser för att hålla nere partikelnivåer, exempelvis våtsopning och förbud mot dubbdäck. o För djurhållning bör skyddsavstånden beaktas i översiktsplanen, handlingsprogram för bostadsförsörjning och andra dokument. Nämnden framhåller också att dofter, allergener etcetera som personer för med sig in i förskolan/skolan har en mycket större faktor än närliggande djurhållning. Byggnadsnämnden bedömer, utifrån Boverkets rekommendationer, att rimliga friytor är 40 kvadratmeter per barn i förskolan och 30 kvadratmeter per barn i skolan. Friytan totalt bör vara minst kvadratmeter. Vid bedömning av storlek och kvalitet kan även närliggande parker etcetera beaktas. Fastighetsnämnden framför här tre synpunkter: o Nivån bör uttryckas exempelvis som 80 procent av totalt antal inskrivna barn, då ungefärliga nivåer inte hjälper vid dimensionering av byggnaden. o Nivån för ventilation kan utgå ur policyn, då den följer gällande lagstiftning. o Skyddsavstånd mot djurhållning bör hanteras i detaljplaneskedet, och vad termen innebär bör preciseras. Miljönämnden framför flera synpunkter, och anser sammantaget inte att de i policyn angivna nivåerna är relevanta: o En mätning av inskrivna barn i förskolan vid fyra tillfällen per år blir missvisande, då antalet inskrivna barn varierar över året. o Utomhusytan för barn i förskolan ska uppgå till 40 kvadratmeter per barn, och i grundskolan till 30 kvadratmeter per barn. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 6(10)

209 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2017/00454 o Utomhusyta behövs även inom gymnasieskolan. Dock kan denna yta vara mindre än i grundskolan. o Acceptabel ljudnivå är beroende av källan till ljudet. Om ljudkällan är industri, verksamhet eller fasta installationer är gränsen 50 dba ekvivalent mellan klockan 6.00 och o Miljöbalkens allmänna hänsynsregler medger att strängare krav än miljökvalitetsnormen för luftkvalitet ställs vid lokalisering av verksamhet där barn vistas under långa perioder. o Rekommenderat skyddsavstånd vid hästhållning är 200 meter från förskolan. Teknik- och fritidsnämnden anser att nivåerna i policyn är relevanta, då de omfattar alla tvingande regler i lagstiftningen. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden anser att skolans verksamhet ska kunna bedrivas i fullt ut, inte endast i erforderlig omfattning. Kommunledningsförvaltningen bedömer att 30 kvadratmeter per barn är en godtagbar nivå i förskolan och årskurs 1-3, utifrån Boverkets konsekvensutredning. Friytan totalt föreslås dock fastställas till kvadratmeter, vilket i en studie funnits vara ett gränsvärde under vilket låga lekkvaliteter uppstår. Kommunledningsförvaltningen vidhåller att i policyn satta nivåer bedöms uppfylla tvingande krav, och föreslår i dessa delar ingen förändring. Policyn har vidare kompletterats med utomhusyta även för gymnasieskolan. Här bedöms en relativt begränsad yta per elev som fullt tillräcklig. Gällande dimensioneringen sett till antal barn inser kommunledningsförvaltningen att detta mått är svårt att definiera. Policyn kompletteras med en skrivning om att dimensioneringen ska ske utifrån nivån 90 procent av antal inskrivna barn. För skolan har skrivningen om i genomsnitt närvarande strukits. Därför görs även en uppdelning av förskolan i en egen punkt kring detta. Ett ansvar ställs på verksamhetsutövaren att, då denna gräns överskrids, vidta kompensatoriska åtgärder såsom att dela på grupper. Kommunledningsförvaltningen ser det inte som rimligt att dimensionera lokaler och utomhusyta efter nivåer som erfarenhetsmässigt sällan uppnås, det vill säga att samtliga inskrivna barn är närvarande. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att policyn innehåller miniminivåer, som inte står i konflikt med eventuellt högre ambitionsnivå från verksamhetsutövarna. Kommunledningsförvaltningen bedömer inte att kvalitativa mått på utemiljön, såsom lekvärdesfaktorer, har varit en tvistefråga vid byggnation och projektering av skolor. Frågan bör därmed kunna hanteras av verksamhetsutövare och ansvariga för projektering och byggnation. Skrivningen om djurhållning har i tjänsteskrivelsen förtydligats med fler exempel på vad som ingår i detta begrepp. Kommunledningsförvaltningen bedömer att nuvarande nivå, där 200 meter är standardavstånd men kan minskas om åtgärder vidtas, överensstämmer med rättspraxis. Kommunledningsförvaltningen delar uppfattningen att verksamhet ska kunna bedrivas fullt ut, vilket policyn syftar till. För att undvika missförstånd har skrivningen om policyns syfte reviderats. Finns delar som inte täcks i förslaget till policyn, men som bör ingå? Fastighetsnämnden ser det som relevant att bedöma om kommunen kring frågan om tillgänglighet vill sätta en högre ambition än lagens krav. Miljönämnden betonar att de, vid bedömning av såväl befintlig som ny förskola, bedömer fler parametrar än de som anges i policyn. I korthet gäller detta: Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 7(10)

210 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2017/00454 o Markföroreningar o Skugga och uv-strålning o Materialval utomhus o Hygien-, städ- och tvättutrymmen o Städbarhet Teknik- och fritidsnämnden anser att policyns styrande principer bör vara mer ingående, och inkludera även den information som ingår i denna tjänsteskrivelse. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden efterfrågar ett klargörande kring ansvaret för eventuella kostnader som uppstår till följd av en diskrepans mellan policyn och myndighetsnämndernas krav. Kommunledningsförvaltningen ser frågan om ambitionen kring tillgänglighet som angelägen, men anser inte att denna policy bör utsträckas till sådan reglering. Syftet med policyn är att fastställa nivåer som av verksamhetsutövaren anses vara förenliga med tvingande regler inom områden som varit tvistiga med myndigheter. Det kan leda för långt att då även inkludera ambitionshöjningar inom andra områden. I de delar policyn inte anger specifika nivåer, råder såvitt är känt i nuläget ingen oenighet kring de krav som ställs. Parametrarna som lyfts av miljönämnden behöver då inte inkluderas i policyn. Policyn är avsedd att användas i det konkreta arbetet med projektering och byggnation. Kommunledningsförvaltningen bedömer då att endast de mest relevanta delarna de nivåer som bildar utgångspunkt för verksamhetsutövarna bör ingå i själva policyn. De bakomliggande ställningstagandena till nivåerna återfinns i tjänsteskrivelsen, som kan sägas utgöra förarbete till policyn. Kommunledningsförvaltningen anser att ansvaret för eventuella kostnader som kan uppstå för de nämnder som följer policyn ytterst får hanteras av kommunfullmäktige. Detta sker som ett led i de ordinarie uppföljnings- och planeringsprocesserna, såsom budget samt tertial- och årsbokslut med resultatbalansering. Inriktningen bör då vara att nämnder inte ska bära kostnader som de inte kunnat påverka genom att efterleva policyn. Bör såväl tillfällig som permanent verksamhet omfattas? Barn- och ungdomsnämnden, fastighetsnämnden samt teknikoch fritidsnämnden anser att såväl tillfällig som permanent verksamhet bör omfattas av policyn. Miljönämnden framhåller att samma regler gäller såväl permanent som tillfällig verksamhet. Dock kan vid mycket kortvarig verksamhet, under sex månader, kraven på verksamhetsutövaren sänkas. Övriga synpunkter av vikt för ärendet Byggnadsnämnden framhåller att tidsbegränsade bygglov bör vara en tillfällig lösning, då 15 år kan motsvara ett barns hela skolgång och ett år i förskola. Byggnadsnämnden rekommenderar att begrepp som används i policyn ses över, dock utan att detta närmare preciseras. Fastighetsnämnden framhåller att det kan få negativa konsekvenser om policyns nivåer inte accepteras av myndighetsnämnderna. Om detta resulterar i att permanent byggnation inte kommer till stånd, så ställer detta krav på tillfälliga lokaler. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 8(10)

211 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2017/00454 Fastighetsnämnden saknar beskrivning av hur uppföljning och revidering av policyns nivåer ska ske, då lagstiftningen skärps kontinuerligt. Miljönämnden ser en risk att policyn skapar förvirring inom kommunen om vilka regler som gäller. Nämnden ser det som viktigt att alla delar av kommunen känner till de regler som gäller vid tillsyn av förskolor och skolor samt anmälan om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden poängterar att reglerna vid framtagande av lokaler för gymnasieskolan ska förhålla sig till gällande lagstiftning. Länsstyrelsen i Hallands län påminner om vikten av att policyn följer gällande lagar och regler. Då frågan är komplex och berör flera nämnder, finns det anledning att säkerställa att policyns syfte uppnås. Av denna anledning bör en utvärdering av policyns effekter ske. Det är rimligt att göra denna utvärdering efter cirka två år, då processerna som policyn tar sikte på är utsträckta i tid. Konsekvenser av förslaget I nuläget finns olika tolkningar mellan berörda nämnder och förvaltningar. Det skulle leda för långt att i denna tjänsteskrivelse försöka utröna orsakerna till detta, men kommunledningsförvaltningen konstaterar att i nuläget är det svårt att tillgodose den efterfrågan som råder på lokaler för förskolor och skolor. De miljökrav som föreslås i policyn uppfyller, såvitt kommunledningsförvaltningen kan bedöma, i alla delar tvingande regler. Däremot nås inte i alla delar de ambitioner som uttrycks i miljömålen eller kommunens Ekohandlingsprogram. Kraven i policyn är i vissa fall även lägre än de krav som uppställts av miljönämnden. Detta innebär en anpassning till riksnormen men med en rörelse mot miljömålen, och samtidigt en risk att verksamhet inte beviljas nödvändiga tillstånd för att tas i drift. Genom att följa tvingande regler, bedömer kommunledningsförvaltningen att en god miljö för barn och ungdomar ändå kan säkerställas. Policyn utgör en avvägning mellan olika krav. Kommunledningsförvaltningen bedömer att det, i nuvarande situation med hög efterfrågan på förskolor och skolor, inte är möjligt att fullt ut beakta icke-tvingande miljömål. Det måste noteras att högre miljöambitioner i detta fall behöver ställas mot att platser i förskola och skola kan saknas, med följd bland annat att kommunen inte kan leva upp till kravet att erbjuda plats i förskola inom viss tid eller till skolplikten, samt även att gruppstorlekar i förskolan och klasstorlekar i skolan kan öka eller att bussning måste ske långa sträckor. Detta kan ha direkt negativ påverkan på barns och ungdomars livssituation, men även försvåra för vårdnadshavare om förskoleplats inte kan lösas. En ytterligare faktor, av mer intern karaktär, rör möjligheten att uppföra förskolor och skolor inom givna budgetramar. Kommunledningsförvaltningen anser att rimliga åtgärder ska vidtas för att nå bättre värden än minimikraven, men att detta måste ske med beaktande av god ekonomisk hushållning. Policyn är ett underlag för verksamhetsutövarna. Detta innebär att den inte är styrande för den myndighetsutövning som berörda nämnder svarar för. Detta innebär att även om verksamhetsutövare och ansvariga för byggnation följer i policyn uppsatta nivåer, innebär detta ingen garanti för att verksamheten godkänns. Vid en eventuell rättslig prövning bedöms nivåerna i policyn stå på god grund. I de fall praxis saknas kan dock en rättsprocess, som eventuellt når högsta instans, förväntas bli mycket utdragen i tid. Ärendets beslutsgång Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 9(10)

212 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2017/00454 Policyn hanteras av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och kommunstyrelsen, för beslut i kommunfullmäktige. Den del som gäller utvärdering av policyns effekter hanteras av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, för beslut i kommunstyrelsen. Beslutsunderlag 1. Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor 2. Protokoll och yttrande från barnoch ungdomsnämnden 3. Protokoll och yttrande från byggnadsnämnden 4. Protokoll och yttrande från fastighetsnämnden 5. Protokoll och yttrande från miljönämnden 6. Protokoll och yttrande från teknikoch fritidsnämnden 7. Protokoll och yttrande från utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden 8. Yttrande från Länsstyrelsen i Hallands län Information om beslutet Barn- och ungdomsnämnden Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Miljönämnden Teknik- och fritidsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Kommunledningsförvaltningen Henry Bengtsson, kommunchef Mattias Rossköld, samhällsbyggnadschef Handläggare, Peter Ljungman, verksamhetscontroller Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 10(10)

213 Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor

214 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltighetstid: (20XX-XX-XX 20XX-XX-XX) Diarienummer: KS 2017/00454 Dokumentansvarig: Kommunledningsförvaltningen Inledning Etablering av skolor och förskolor berörs av såväl lagstiftning som annan reglering och målsättningar på såväl nationell som lokal nivå. Den styrning som detta utgör är i vissa fall sinsemellan motstridig, vilket ger upphov till problem vid projektering och byggnation av förskolor och skolor. Tydlig rättspraxis saknas överlag då avvägningen mellan olika delar av styrningen inte avgjorts i högsta instans. Syfte Att fastställa de förutsättningar Halmstads kommun i sin roll som verksamhetsutövare av förskola och skola ska förhålla sig till vid projektering och byggnation. Detta ska möjliggöra att verksamheten kan bedrivas inom ramen för gällande miljökrav. Definitioner --- Styrande principer Vid projektering och byggnation av förskolor och skolor ska följande nivåer nås. Nivåerna ska utgöra grunden för såväl projektering och byggnation som i den etablerade verksamheten. Med i genomsnitt närvarande menas nedan 90 procent av det antal barn som är inskrivna i förskolan per den 15 april varje år. För förskoleklass, grundskola och gymnasieskola utgår nivåerna från antal inskrivna elever per den 15 april varje år. Inomhusyta (förskola): minst 7,5 kvadratmeter per i genomsnitt närvarande barn Utomhusyta (förskola): minst 30 kvadratmeter per i genomsnitt närvarande barn, minst kvadratmeter total yta Utomhusyta (förskoleklass och åk 1-3): minst 30 kvadratmeter per elev, minst kvadratmeter total yta Utomhusyta (åk 4-6): minst 25 kvadratmeter per elev Utomhusyta (åk 7-9): minst 20 kvadratmeter per elev Utomhusyta (gymnasieskolan): minst fem kvadratmeter per elev Buller utomhus, befintliga anläggningar: 55 dba dygnsekvivalent, högst 70 dba Buller utomhus, nya anläggningar: 50 dba dygnsekvivalent, högst 70 dba Buller inomhus: 30 dba ekvivalent, högst 45 dba Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor

215 Partiklar PM10: dygnsmedelvärde högst 35 mikrogram per kubikmeter under det antal dygn som stadgas i luftkvalitetsförordningen och årsmedelvärde högst 20 mikrogram per kubikmeter Ventilation: Uteluftsflöde minst sju liter per sekund och person, med ett tillägg på minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvarea i de rum barn har tillgång till. Skyddsavstånd vid djurhållning: 200 meter om inte åtgärder vidtagits som medger kortare avstånd, dock aldrig kortare avstånd än 50 meter Omfattning och avgränsning Policyn gäller för barnoch ungdomsnämnden samt utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden i deras roll som verksamhetsutövare. Policyn gäller för såväl tillfällig som permanent verksamhet. Policyn gäller för kommunstyrelsen och fastighetsnämnden i deras roll vid projektering och byggnation. Kommunstyrelsen har rätt att besluta om ändringar i policyns styrande principer som föranleds av ny lagstiftning, tvingande regler från statliga myndigheter eller prejudicerande domar i högsta instans. Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor

216 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsnämnden (4) Plats och tid Nymansgatan 23, sammanträdesrum Slottet, 28 februari 2018 kl Beslutande Ledamöter Tove Bergman (MP), Ordförande Krissi Johansson (S), Vice ordförande Christofer Lundholm (M) Sandra Löberg Erlandsson (S) Camilla Widepalm Heurén (C) Magnus Jeppesen (S) Josefine Green (M) Sebastian Hassel (S) ersätter Lars El Hayek (S) Anders Blomqvist (L) Pehr Magnusson (M) ersätter Anton Nilsson (SD) Lena Weibull (KD) Daniel Nilsson Brodén (V) Maria Söderberg (MP) Ersättare Christel Eriksson (S) Carl-Johan Berthilsson (M) Sofia Levin (S) Övriga deltagare Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef, Maria Lundvall nämndsekreterare, Karin Quander, planeringschef Justeringsplats Barn- och ungdomsförvaltningen Paragraf 26 Justeringsdag Sekreterare... Maria Lundvall Ordförande... Tove Bergman (MP) Justerare... Krissi Johansson (S) ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Instans Barn- och ungdomsnämnden Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Barn- och ungdomsförvaltningen, Nymansgatan 23 Underskrift Maria Lundvall Utdragsbestyrkande

217 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsnämnden (4) Ärenden BUN 26 Dnr BUN 2017/00333 Yttrande över remiss Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor... 3 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

218 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsnämnden (4) BUN 26 Dnr BUN 2017/00333 Yttrande över remiss Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor Beslut Barn- och ungdomsnämnden antar Tove Bergmans (MP) förslag till yttrande och överlämnar det till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Ärendet Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade , 217, att remittera föreslagen policy till barnoch ungdomsnämnden. Syftet med den nu föreslagna policyn är att fastställa de miniminivåer som verksamhetsutövaren och ansvariga för projektering och byggnation av lokaler till förskola och skola har att förhålla sig till. Det är angeläget att fastställa den nivå på kraven som ska gälla för lokaler och utemiljö. Då policyn inte är styrande för myndighetsnämnderna kan barnoch ungdomsförvaltningen se en risk i att oenigheter inom Halmstad finns även fortsättningsvis, vilket leder till ytterligare förseningar i projekt. Det optimala skulle vara att hitta en policy där alla berörda parter kan bli överens. Policyn ska gälla för barnoch ungdomsnämnden i rollen som verksamhetsutövare. Ärendets beredning Barn- och ungdomsnämnden har , 50, antagit Funktions-och lokalprogram för grundskola och , 105, Funktions-och lokalprogram för förskola. Barn- och ungdomsnämnden antog , 19, ett funktionsprogram för utemiljö för förskolor och grundskolor. Samtliga program berör föreslagen policy. Förslag till yttrande har utarbetats inom förvaltningen. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att anta föreslaget yttrande och översända yttrandet till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Beslutsgång Tove Bergman (MP) yrkar att nämnden yttrar sig till samhällsbyggnadsutskottet enligt bilaga. Daniel Nilsson Brodén (V) yrkar bifall till Tove Bergmans (MP) förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

219 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Barn- och ungdomsnämnden (4) Daniel Nilsson Brodén (V) yrkar på följande tillägg: Bör ska bytas ut mot ska i meningen: Vid mindre ytor som med policyns föreslagna mininivåer bör en hög lekvärdesfaktor planeras för att kompensera den minskade ytan. Magnus Jeppesen (S) med instämmande från Krissi Johansson (S) yrkar: Bifall till förvaltningens förslag till yttrande, dock med ändring från 95 procent till: 100 procent, med hänvisning till skolplikten i stycke två på sidan tre. Ordförande (MP) ställer förvaltningens förslag mot Tove Bergmans (MP) förslag och finner att nämnden beslutar i enlighet med Tove Bergmans (MP) förslag. Därmed faller Magnus Jeppesens (S) yrkande. Ordförande (MP) frågar därefter om nämnden kan besluta om Daniel Nilsson Brodéns (V) tilläggsyrkande och finner att nämnden avslår tilläggsyrkandet. Barn- och ungdomsnämnden beslutar därmed i enlighet med Tove Bergmans (MP) yrkande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

220 Yttrande Barn- och ungdomsnämnden BUN 2017/00333 Remiss: Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor Policyn ska gälla för barnoch ungdomsnämnden i rollen som verksamhetsutövare. Nämnden lämnar följande synpunkter på föreslagen policy: Syftet med den nu föreslagna policyn är att fastställa de miniminivåer som verksamhetsutövaren och ansvariga för projektering och byggnation av lokaler till förskola och skola har att förhålla sig till vid ny-, om- och tillbyggnation. Då policyn enligt förslaget inte kommer att vara styrande för myndighetsnämnderna, kan barnoch ungdomsnämnden se en uppenbar risk i att oenigheter inom Halmstads kommun kan fortsatt ske och leda till ytterligare förseningar i projekt. Det är barnoch ungdomsnämndens bestämda uppfattning att kommunstyrelsen bör revidera förslaget till policy så att även myndighetsnämnderna kan stå bakom den. Innan dess bör den inte antas av kommunfullmäktige. Så länge en policy inte är antagen av kommunfullmäktige bör kommunen vid projektering och byggnation av förskolor och skolor utgå från de krav myndighetsnämnderna ställer. Det är bara då vi med säkerhet vet att det är möjligt att starta alla de nya verksamheter som behövs de närmaste åren. Policyn beskriver endast mininivåer för projektering och byggnation av förskolor och skolor. Fortfarande saknas en bedömning av mininivåer för etablerade förskolor och skolor av till exempel ventilation och trafikbuller. Det leder till en fortsatt oenighet om brister och i så fall krav på åtgärder i etablerade verksamhetslokalers inne- och utemiljöer. Barn- och ungdomsnämnden har , 50, antagit Funktions-och lokalprogram för grundskola och , 105, Funktions-och lokalprogram för förskola. Barn- och ungdomsnämnden antog även , 19, ett funktionsprogram för utemiljö för förskolor och grundskolor. Dessa bör ses som ett komplement till policyn. Policyn definierar i genomsnitt närvarande barn som en mätning som genomförs fyra gånger per år över hur många barn som faktiskt är närvarande, i relation till totalt antal inskrivna barn i förskolan. Barn- och ungdomsförvaltningen har idag ingen sådan mätning. Barn- och ungdomsnämnden har från planeringsdirektiv med budget i uppdrag att med ett digitalt system på förskolan mäta mellan vilka tidpunkter barnen befinner sig på förskolan dag för dag. Detta för att kunna jämföra den faktiska närvarotiden mot den schemalagda tiden. Det pågår just nu ett pilotprojekt med verktyget IST hämta och lämna på en förskola och ett fritidshem. Projektet ska utvärderas innan fler förskolor och fritidshem kopplas på. Det kommer att ta upp emot ett år innan tillförlitliga data kan analyseras på en strategisk nivå, detta då användandet innebär att både personal och vårdnadshavare behöver utbildas. Vid tidigare tillfällen har manuella mätningar på förskolan skett över ett antal veckor och visat på cirka 90 % närvaro av de inskrivna barnen. Förvaltningen rapporterar antalet inskrivna förskolebarn per avdelning fyra gånger per år, 15 februari, april, september och november. Inom grundskolan finns inte variationen med antal inskrivna och numera är få elever lediga under skolåret med hänvisning till skolplikten. Vid mätning den 24 april 2017 var 444 elever frånvarande Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad Sida 1(3) direkt@halmstad.se

221 Yttrande Barn- och ungdomsnämnden BUN 2017/00333 minst hälften av dagens lektioner vilket motsvarar 5%. Motsvarande för 16 oktober är 498 elever vilket också motsvarar 5 %. Nämndens förslag är att, tills tillförlitliga data finns över faktisk närvaro, räknas i genomsnitt närvarande barn som 90 % av antalet barn inskrivna per den 15 april för förskolan. För förskoleklass och grundskola räknas, med hänvisning till skolplikten, 100 % av antalet elever inskrivna per den 15 april. Mininivåer att gälla för projektering och byggnation av såväl permanenta som tillfälliga förskolor och skolor: Lekyta inomhus (förskola): minst 7,5 kvadratmeter per i genomsnitt närvarande barn Barn- och ungdomsnämnden instämmer med förslaget. Mininivån överensstämmer med minsta lekytan i barnoch ungdomsnämndens antagna funktions-och lokalprogram. Utomhusyta (förskola och åk 1-3): minst 30 kvadratmeter per i genomsnitt närvarande barn Punkten bör delas upp i två enligt följande: Utomhusyta (förskola): minst 30 kvadratmeter per i genomsnitt närvarande barn Utomhusyta (åk F-3): minst 30 kvadratmeter per elev Utomhusyta (åk 4-6): minst 25 kvadratmeter per i genomsnitt närvarande elev Utomhusyta (åk 7-9): minst 20 kvadratmeter per i genomsnitt närvarande elev I båda punkterna bör i genomsnitt närvarande strykas. Barn- och ungdomsnämnden har beslutat om ett Funktionsprogram för utemiljö. Programmet är ett verktyg för planering och utformning av utemiljöer vid nybyggnation och ett stöd till inventering och utveckling av befintliga förskole- och skolgårdar. I programmet finns ett kvalitetsmått då en lekvärdesfaktor ställer mätbara krav på lekbehoven och den pedagogiska utemiljön. Den hjälper till när en liten yta måste kompenseras med rikt innehåll och bra kvalitéer. Utöver friytan per barn/elev mäter Halmstads lekvärdesfaktor bland annat zonering av gården, tillgänglighet, biologisk mångfald och barnens delaktighet. Här framgår att ytan kan vara mindre om det uppvägs av andra positiva innehåll i utemiljön. Den totala kvaliteten på utemiljön ska vara minst + 3. Se bilaga 3 s 8. Barn- och ungdomsnämnden vill, där det är möjligt, nå 40 m2 friyta per barn/elev och minst m2 total yta för att främja den pedagogiska uteverksamheten i förskolan och åk F-3. Motsvarande för åk 4-9 är 30 m2 friyta per elev. Vid mindre ytor som med policyns föreslagna mininivåer bör en hög lekvärdesfaktor planeras för att kompensera den minskade ytan. Lekvärdesfaktorn föreslås skrivas in i policyn då inte enbart ytan är ett mått på kvalitet. I Boverkets allmänna råd (2015:1) står att friytan ska kunna användas till lek, rekreation samt fysisk och pedagogisk aktivitet. Det står också att friytan bör vara så rymlig att det utan svårigheter Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad Sida 2(3) direkt@halmstad.se

222 Yttrande Barn- och ungdomsnämnden BUN 2017/00333 eller risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden. Friytan bör kännetecknas av goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet. Boverket menar att rimliga friytor för förskola är 40 m2 per barn och grundskolan 30 m2 per elev. Buller utomhus, befintliga anläggningar: 55 dba dygnsekvivalent, högst 70 dba Buller utomhus, nya anläggningar: 50 dba dygnsekvivalent, högst 70 dba Buller inomhus: 30 dba ekvivalent, högst 45 dba Barn- och ungdomsnämnden instämmer med förslaget gällande nivåer för buller utomhus och inomhus. Partiklar PM10: dygnsmedelvärde högst 35 mikrogram per kubikmeter och årsmedelvärde högst 20 mikrogram per kubikmeter. Värdet/halten av luftföroreningar och miljömål som ska gälla för kommunen bör beslutas av kommunfullmäktige. Barn- och ungdomsnämnden förordar så bra luft som möjligt kring förskolor och skolor samt andra områden där barn och elever vistas. Kommunen bör göra allt för att hålla nere partikelnivåerna genom de metoder som finns samt besluta om andra åtgärder efter behov, exempelvis våtsopning, förbud av dubbdäck, leda om trafik och avskärmning mot vägar för de förskolor/skolor som ligger nära en väg. Ventilation: Uteluftsflöde minst sju liter per sekund och person, med ett tillägg på minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvarea i de rum barn har tillgång till. Barn- och ungdomsnämnden instämmer med förslaget. Skyddsavstånd vid djurhållning: 200 meter om inte åtgärder vidtagits som medger kortare avstånd, dock aldrig kortare avstånd än 50 meter. Djurhållning kan ge störningar i omgivningen så som lukt, flugbildning, damm och risken för spridning av allergener. I bedömning av placering av förskola eller skola ska lokala förhållanden så som typ av djur, antal djur, avstånd, vind, topografi och vegetation beräknas. Bedömning av läge för ny förskola eller skola ska ske utifrån kommande planerade förändringar i strategisk översiktsplan, handlingsplan för bostadsbyggande och andra dokument så att framtida planerade områden ingår i bedömningen. I förskolan och skolan är det en mycket större påverkan på barn/elever med de dofter/damm/päls som personer bär med sig i lokalerna eller dofter som finns i lokalerna via mat/material än om det finns djur i närheten. Barn- och ungdomsnämnden Tove Bergman (MP) ordförande Pauline Broholm Lindberg, förvaltningschef Halmstads kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Box 155, Halmstad Sida 3(3) direkt@halmstad.se

223

224

225

226

227

228 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Fastighetsnämnd (2) Sida FN 75 Dnr FN 2017/00114 Fastighetsnämndens ställningstagande till policyn för projektering och byggnation av förskolor och skolor Beslut Fastighetsnämnden beslutar att anta yttrandet över policyn för projektering och byggnation av förskolor och skolor och lämnar det till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott för vidare hantering. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har utarbetat ett förslag till policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor. Förslaget har skickats till barnoch ungdomsnämnden, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, miljönämnden, teknikoch fritidsnämnden, utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden samt Länsstyrelsen i Hallands län för yttrande, senast den 31 januari Fastighetskontoret noterar att policyn tas fram med syftet att fastställa de miniminivåer som verksamhetsutövaren och ansvariga för projektering och byggnation har att förhålla sig till. Policyn är inte styrande för myndighetsnämnderna. Fastighetskontoret är positivt till att miniminivåer arbetas fram, men att arbeta fram en miniminivå som inte accepteras av myndighetsnämnderna kan få negativa konsekvenser för tidplanen på lokalförsörjningsplanen. Konkret kan det innebära att fastighetskontoret följer de miniminivåer som beslutas men att startbesked och/eller slutbesked inte kan medges av myndighetsnämnderna. Utgången av en sådan situation är oviss men kan innebära omprojekteringar, att platsens lämplighet inte anses godkänd eller andra omständigheter som påverkar tid och ekonomi. Följden av att permanent byggnation inte utförs är att tillfälliga skollokaler kommer att krävas. Ärendets beredning Remissvaret är på fastighetskontoret berett inom bygg- och projektavdelningen. Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Förslag till beslut Fastighetsnämnden beslutar att anta yttrandet över policyn för projektering och byggnation av förskolor och skolor och lämnar det till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott för vidare hantering. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

229 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Fastighetsnämnd (2) Sida Beslutsgång Fastighetsnämnden beslutar enligt fastighetskontorets förslag. Justeringsdag Sekreterare... Sofia Lyberg Ordförande... Carl-Johan Berthilsson Justerare... Carin Söderberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

230 Yttrande Fastighetskontoret FN 2017/00114 Fastighetsnämndens yttrande över policyn för projektering och byggnation av förskolor och skolor Fastighetsnämnden föreslår att kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott arbetar vidare med policyn och förtydligar de frågeställningar och kommentarer som fastighetsnämnden anger i detta yttrande. Fastighetsnämndens kommentarer till de föreslagna nivåerna: 1. Lekyta inomhus (förskola): minst 7,5 kvadratmeter per i genomsnitt närvarande barn. Erfarenhetsmässigt ligger närvaron i förskolan på cirka 80 % av totalt antal inskrivna barn. Mätning av detta bör ske fyra gånger per år. Fastighetsnämndens kommentar: Denna skrivning hjälper inte fastighetsnämnden i projektering av skolor och förskolor. Fastighetsnämnden anser att en nivå (exempelvis 80 % av totalt antal inskrivna barn) ska beslutas för att kunna dimensionera byggnadens storlek. Fastighetsnämnden efterfrågar tydlighet. 8. Ventilation: Uteluftsflödet ska vara minst sju liter per sekund och person, med ett tillägg på minst 0,35 per sekund och kvadratmeter golvarea i de rum barn har tillgång till. Fastighetsnämndens kommentar: Fastighetsnämnden bedömer att denna skrivelse är enligt gällande lagstiftning och kan därmed utgå från denna policy. 9. Skyddsavstånd vid djurhållning: 200 meter om inte åtgärder vidtagits som medger kortare avstånd, dock aldrig kortare avstånd än 50 meter. Kortare avstånd än 200 meter kan medges om verksamhetsutövaren påvisar att risken för allergenspridning reducerats genom vidtagna åtgärder. Fastighetsnämndens kommentar: Fastighetsnämnden påtalar komplexiteten i att bevisa detta samt att denna typ av frågeställningar ska utredas i detaljplaneskedet och inte i utförandeskedet. Dessutom bör det framgå vilken typ av djur som omfattas av djurhållning. Fastighetsnämndens svar på frågeställningarna: 1. Hur påverkar förslaget till policy nämndens verksamhetsområde? Fastighetsnämndens svar: För fastighetsnämnden kommer policyn att förenkla arbetet med projektering och byggnation av skolor och förskolor. Halmstads kommun, Fastighetskontoret, Box 153, Halmstad Sida 1(2) direkt@halmstad.se

231 Yttrande Fastighetskontoret FN 2017/ Är de nivåer som anges i förslaget till policy relevanta? Fastighetsnämndens svar: Ingen kommentar. 3. Finns delar som inte täcks i förslaget till policyn, men som bör ingå? Fastighetsnämndens svar: Angående kategorin tillgänglighet, vilken inriktning ska kommunen ha? Är det tillräckligt att uppfylla lagstiftningen eller vill kommunen ha en högre ambition? Meningsskiljaktigheter har förekommit i projekt. 4. Bör såväl tillfällig som permanent verksamhet omfattas? Fastighetsnämndens svar: Ja. 5. Övriga synpunkter av vikt för ärendet. Fastighetsnämndens svar: Fastighetsnämnden noterar att policyn tas fram med syftet att fastställa de miniminivåer som verksamhetsutövaren och ansvariga för projektering och byggnation har att förhålla sig till. Policyn är inte styrande för myndighetsnämnderna. Fastighetsnämnden är i grunden positivt till att miniminivåer arbetas fram men att arbeta fram en miniminivå som inte accepteras av myndighetsnämnderna kan få negativa konsekvenser för tidplanen på lokalförsörjningsplanen. Konkret kan det innebära att fastighetsnämnden följer de miniminivåer som beslutas men att startbesked och/eller slutbesked inte kan medges av myndighetsnämnderna. Utgången av en sådan situation är oviss men kan innebära omprojekteringar, att platsens lämplighet inte anses godkänd eller andra omständigheter som påverkar tid och ekonomi. Följden av att en permanent byggnation inte utförs är att tillfälliga skollokaler kommer att krävas. Fastighetsnämnden saknar redovisning på hur uppföljningen/revideringen av miniminivåerna kommer att ske. Lagstiftningen skärps kontinuerligt. Hur ska de miniminivåer som eventuellt beslutas följas upp och revideras? Fastighetskontoret Carl-Johan Berthilsson (M), fastighetsnämndens ordförande Patrick Kristensson, förvaltningschef Halmstads kommun, Fastighetskontoret, Box 153, Halmstad Sida 2(2) direkt@halmstad.se

232 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden Mn 124 Dnr Yttrande över Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor Beslut Miljönämnden beslutar att avge följande yttrande: 1. Miljönämnden ser risker för att förseningar vid etablering av förskolor och skolor uppstår samt ökade kommunala kostnader om kommunfullmäktige väljer att anta Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor i presenterad form. 2. Eftersom en kommunal policy inte kan styra en myndighetsnämnds bedömningar som ska grunda sig på lagstiftning, prejudicerande domar, tillsynsvägledning från vägledande myndigheter samt forskningsresultat har förslaget ingen direkt påverkan inom miljönämndens verksamhetsområde myndighetsutövning. Det finns därför en stor risk att samarbetet mellan kommunens olika förvaltningar försvåras. 3. Kommentarer till de föreslagna nivåerna finns under rubriken Analys, förslag och motivering i miljöförvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har utarbetat ett förslag till policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor som ska antas av kommunfullmäktige. De 10 nivåer som anges i förslaget till policy följer inte den tillsynsvägledning som miljönämnden mottagit. Miljönämnden ska i varje enskilt ärende göra en bedömning om verksamheten kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Denna bedömning ska bygga på om Justerandes sign Utdragsbestyrkande

233 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden förskolan/skolan orsakar störning för omgivningen eller om omgivningen innebär att olägenhet för människors hälsa uppkommer för eleverna som ska vistas på förskolan/skolan. En policy antagen av kommunfullmäktige där miljönämnden inte delar fullmäktiges bedömningar om vad som leder till en god miljö för eleverna är inte vägledande vid miljönämndens bedömning när verksamheten anmäls enligt 38 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Det finns därför en stor risk att samarbetet mellan kommunens olika förvaltningar försvåras. Om policyn antas i presenterad form finns risk att kommunala medel utnyttjas för att projektera och bygga förskolor och skolor som inte kommer att kunna tas i bruk. Analys, förslag och motivering Som man kan utläsa av KSU 217, , är syftet med denna policy att fastställa miniminivåer som den som ska driva skolan/förskolan samt de som ska projektera byggnationerna av dessa. Mininivåerna ska dessutom vara styrande i redan etablerad verksamhet. Ett flertal av de redovisade nivåerna relaterar till antalet barn eller personer. I denna policy har i genomsnitt närvarande barn angivits. Mätning ska genomföras fyra gånger per år för att fastställa hur många barn som är närvarande i relation till antalet inskrivna barn. På förskolorna varierar antalet inskrivna barn under året. Lägsta antalet inskrivna barn är det under augusti och högsta antalet inskrivna barn under april. Detta innebär att en mätning 4 gånger per år är missvisande för verksamhetens behov. 1. Eftersom en kommunal policy inte kan styra en myndighetsnämnds bedömningar som ska grunda sig på lagstiftning, prejudicerande domar, tillsynsvägledning från vägledande myndigheter samt forskningsresultat har förslaget ingen direkt påverkan inom miljönämndens verksamhetsområde myndighetsutövning. 2. De 10 nivåer som anges i förslaget följer inte den tillsynsvägledning som miljönämnden mottagit i alla delar. Avvikelserna redovisar nedan: Justerandes sign Utdragsbestyrkande

234 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden Utomhusytan för förskolebarn ska uppgå till 40 m 2 per elev som ska gå i förskolan. Utomhusytan för alla övriga elever på grundskolan ska uppgå till 30 m 2 per elev som ska gå i skolan. Utomhusyta för elever på gymnasieskolor behövs. Eleverna har behov av raster och socialt umgänge utomhus men ytan kan minskas. Vilken ljudnivå som ska accepteras utomhus är beroende av källan till ljudet, Naturvårdsverket har ett antal olika vägledningar och allmänna råd. När det gäller förskolor och skolor är det oftast ljud från trafik, väg och spårbunden, som utgör den främsta bullerkällan. De värden som angivits gäller för denna ljudkälla. Om ljudkällan utgörs av industri/verksamhet/fasta installationer gäller 50 dba ekvivalent ljudnivå mellan kl 06 och 18. Valet av var verksamheten placeras har stor betydelse för barnens exponering för luftföroreningar, nära gator med mycket trafik blir halten av luftföroreningar hög även inomhus. De främsta källorna till luftföroreningar är utsläpp från fordon, vägslitage och energiproduktion. Med stöd av miljöbalkens allmänna hänsynsregler kan krav som är strängare än miljökvalitetsnormerna ställas vid lokalisering av verksamhet där barn vistas under långa perioder med hänsyn till att barn är mer känsliga för exponering av luftföroreningar. Halten av luftföroreningar från trafiken ska minst klara de nationella delmålen för NO2 och partiklar: NO2 timmedelvärde 60 µg/m 3 (98-percentil) NO2 årsmedelvärde 20 µg/m 3 PM10 dygnsmedelvärde 30 µg/m 3 PM10 årsmedelvärde 15 µg/m 3 PM2,5 dygnsmedelvärde 25 µg/m 3 PM2,5 årsmedelvärde 10 µg/m 3 Om en förskola eller skola placeras nära en hästgård eller ett lantbruk kan det innebära risk för olägenheter. Hästhållning kan påverka allergiker och störningar i form av flugor och lukt t.ex. gödsellagringen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

235 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden vid djurstallarna luktar. Det är större risk för störning om djurhållningen ligger i härskande vindriktning mot verksamheten och det saknas skydd av vare sig topografi eller vegetation. Samma gäller lantbruksfastigheter då de omfattar många moment som kan ge upphov till störning. Vid odling av vall på fastigheten sker till exempel gödsling efter varje skörd och gödsling med flytgödsel ger upphov till markerad lukt som av många upplevs som starkt störande. Lantbruksverksamhet kan innebära en del transporter som kan störa omgivningen och betesdjur kan ge upphov till störning i form av flugor och lukt. Folkhälsomyndigheten rekommenderar ett skyddsavstånd på 200 meter mellan hästverksamhet som stall, hästhage, paddock och en förskola. Sammanfattningsvis är de angivna nivåerna i policyn inte relevanta. 3. När miljönämnden ska bedöma en förskola, oavsett om det rör en anmälan om en ny verksamhet eller inspektion av en befintlig verksamhet är det fler parametrar än de som angivits i förslaget till policy som bedöms. Dessa finns sammanställda i Miljönämnden informerar- en vägledning och drift av förskolor, Mn 72 och reviderad Mn 81. En liknande vägledning för skolor är under framtagande. / /Halmstads%20kommun%20- %20V%C3%A4gledning%20f%C3%B6r%20etablering%20och%2 0drift%20av%20f%C3%B6rskolor% pdf Följande punkter saknas i presenterad policy bedöms utgöra ytterligare kritiska parametrar för miljön utomhus: Markföroreningar Marken där förskolan/skolan placeras ska uppfylla kriterierna för känslig markanvändning enligt Naturvårdsverkets riktvärdesmodell för förorenad mark. Finns det risk för föroreningar ska undersökningar utföras och vid behov ska åtgärder vidtas innan platsen tas i bruk. Skugga/UV-strålning Barn är extra utsatta för UV-strålning från solen. De har tunnare hud än vuxna och bränner sig därför lättare vilket ökar risken för att de Justerandes sign Utdragsbestyrkande

236 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden längre fram i livet ska drabbas av hudcancer. Det är därför viktigt att tillräckligt stor del av utomhusytan är solskyddad med skuggande träd och buskar eller andra solskydd. En indikator för en solsäkrare miljö är himmelsvyn. Om mer än halva himlen rakt ovanför barnens favoritställen täcks av grönska är den ultravioletta strålningen lagom i förskolemiljö. Alla utemiljöer har behov av skugga. Behovet är större ju större del av dagen eleverna vistas utomhus. Med ökande ålder kan andelen skugga minskas på en skolgård. Materialval utomhus Vid val av material ska hänsyn tas till allergier och kemikalieinnehåll. Tillgänglighetsaspekten både för allergiska barn och barn med andra funktionshinder/nersättningar måste beaktas. När det gäller bedömningen av miljön inomhus och byggnaden omfattar remitterad policy endast lekytan inomhus för förskolebarn, ljudnivåer och ventilationen. När det gäller inomhusmiljön bedöms följande punkter utgöra ytterligare kritiska parametrar: Hygienutrymmen Lokalen behöver utformas så att en bra hygien kan upprätthållas. Tillgången på skötutrymmen, toaletter, handtvättställ och städutrymmen ska vara tillräckliga för den verksamheten som ska drivas i lokalen. Städutrymme På en förskola med många avdelningar finns det behov av flera städutrymmen ur smittskyddssynpunkt. Vilket antal som behövs beror på antalet avdelningar, våningsplan och om det finns olika verksamheter som förskola, skola och äldreboende i byggnaden. I kombinerade lokaler, som skola och förskola, ska de olika verksamheterna ha var sitt städutrymme ur smittskyddssynpunkt. Städutrymmen ska vara separata. Tvättutrymme Justerandes sign Utdragsbestyrkande

237 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden På förskolor ska det finnas tvättutrymmen för att tvätta leksaker, pedagogiskt material och textilier, finns inte den möjligheten i lokalen ska professionell tvättfirma användas. På en förskola med många avdelningar finns det behov av flera tvättutrymmen ur smittskyddssynpunkt. Det beror på antalet avdelningar, våningsplan och om det finns olika verksamheter som förskola, skola och äldreboende i byggnaden. Om skolan har leksaker, pedagogiskt material och textilier som behöver tvättas ska det finnas tvättutrymme. finns inte den möjligheten i lokalen ska professionell tvättfirma användas. Tvättutrymmen ska vara separata. Städbarhet Lokalen ska utformas och inredas på ett sådant sätt att den är lätt att hålla ren. Städbarheten av en lokal bestäms både av materialval och hur lokalen utformas och inreds. 4. Så väl permanenta som tillfälliga verksamheter omfattas av samma regler. Om en verksamhet är mycket kortvarig, mindre än 6 månader, kan kraven sänkas om verksamhetsutövaren kan visa på ett godtagbart sätt som bristerna kompenseras. 5. Övriga synpunkter av vikt för ärendet Eftersom policyn inte vägleder vilken bedömning miljönämnden gör vare sig vid etablering av nya verksamheter eller vid tillsyn av befintlig verksamhet finns det stor risk att den skapar förvirring inom kommunen om vad som gäller. Miljönämnden ska i varje enskilt ärende göra en bedömning om verksamheten kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Om platsen eller byggnaden inte bedöms lämplig för planerad eller pågående verksamhet behöver platsen eller byggnaden åtgärdas och i vissa lägen båda två. Vid dessa diskussioner är det viktigt att kommunens alla delar har kunskap om vilka faktorer som är begränsande vid den myndighetsutövning som miljönämnden ska utföra vid tillsyn av förskolor/skolor och vid anmälan enligt 38 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

238 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Miljönämnden Används denna policy riskeras projekt försenas och fördyras för att åtgärda det parametrar som inte ingår i policyn. Om policyn antas i presenterad form finns risk att kommunala medel utnyttjas för att projektera och bygga skolor och förskolor som inte kommer att kunna tas i drift. På vilket sätt gagnar detta samarbetet mellan kommunens olika nämnder/förvaltningar och användandet av kommunala medel? Konsekvenser av förslaget Om projektering av förskolor och skolor sker enligt föreslagen policy finns risk att de inte kan tas i bruk och detta är inte ekonomiskt hållbart. Ärendets beredning Ärendet har beretts på miljöförvaltningens handläggarberedning och miljönämndens presidieberedning Kommunjurist har konsulterats i ärendet. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att avge följande yttrande: 1. Miljönämnden ser risker för att förseningar vid etablering av förskolor och skolor uppstår samt ökade kommunala kostnader om kommunfullmäktige väljer att anta Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor i presenterad form. 2. Eftersom en kommunal policy inte kan styra en myndighetsnämnds bedömningar som ska grunda sig på lagstiftning, prejudicerande domar, tillsynsvägledning från vägledande myndigheter samt forskningsresultat har förslaget ingen direkt påverkan inom miljönämndens verksamhetsområde myndighetsutövning. Det finns därför en stor risk att samarbetet mellan kommunens olika förvaltningar försvåras. 3. Kommentarer till de föreslagna nivåerna finns under rubriken Analys, förslag och motivering i miljöförvaltningens tjänsteskrivelse. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

239 Halmstads kommun Yttrande Sammanträdesdatum Miljönämnden Sida Samhällsbyggnadsutskottet Yttrande över Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor Miljönämnden beslutar att avge följande yttrande: 1. Miljönämnden ser risker för att förseningar vid etablering av förskolor och skolor uppstår samt ökade kommunala kostnader om kommunfullmäktige väljer att anta Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor i presenterad form. 2. Eftersom en kommunal policy inte kan styra en myndighetsnämnds bedömningar som ska grunda sig på lagstiftning, prejudicerande domar, tillsynsvägledning från vägledande myndigheter samt forskningsresultat har förslaget ingen direkt påverkan inom miljönämndens verksamhetsområde myndighetsutövning. Det finns därför en stor risk att samarbetet mellan kommunens olika förvaltningar försvåras. 3. Kommentarer till de föreslagna nivåerna finns under rubriken Analys, förslag och motivering i miljöförvaltningens tjänsteskrivelse. Som man kan utläsa av KSU 217, , är syftet med denna policy att fastställa miniminivåer som den som ska driva skolan/förskolan samt de som ska projektera byggnationerna av dessa. Mininivåerna ska dessutom vara styrande i redan etablerad verksamhet. Ett flertal av de redovisade nivåerna relaterar till antalet barn eller personer. I denna policy har i genomsnitt närvarande barn angivits. Mätning ska genomföras fyra gånger per år för att fastställa hur många barn som är närvarande i relation till antalet inskrivna barn. På Halmstads kommun, Miljöförvaltningen Box 153, Halmstad Besöksadress: Kungsgatan 25 Tel Fax Organisationsnr: Bankgiro Postgiro E-post: mhk@halmstad.se

240 MILJÖNÄMDEN förskolorna varierar antalet inskrivna barn under året. Lägsta antalet inskrivna barn är det under augusti och högsta antalet inskrivna barn under april. Detta innebär att en mätning 4 gånger per år är missvisande för verksamhetens behov. 1. Eftersom en kommunal policy inte kan styra en myndighetsnämnds bedömningar som ska grunda sig på lagstiftning, prejudicerande domar, tillsynsvägledning från vägledande myndigheter samt forskningsresultat har förslaget ingen direkt påverkan inom miljönämndens verksamhetsområde myndighetsutövning. 2. De 10 nivåer som anges i förslaget följer inte den tillsynsvägledning som miljönämnden mottagit i alla delar. Avvikelserna redovisar nedan: Utomhusytan för förskolebarn ska uppgå till 40 m 2 per elev som ska gå i förskolan. Utomhusytan för alla övriga elever på grundskolan ska uppgå till 30 m 2 per elev som ska gå i skolan. Utomhusyta för elever på gymnasieskolor behövs. Eleverna har behov av raster och socialt umgänge utomhus men ytan kan minskas. Vilken ljudnivå som ska accepteras utomhus är beroende av källan till ljudet, Naturvårdsverket har ett antal olika vägledningar och allmänna råd. När det gäller förskolor och skolor är det oftast ljud från trafik, väg och spårbunden, som utgör den främsta bullerkällan. De värden som angivits gäller för denna ljudkälla. Om ljudkällan utgörs av industri/verksamhet/fasta installationer gäller 50 dba ekvivalent ljudnivå mellan kl 06 och 18. Valet av var verksamheten placeras har stor betydelse för barnens exponering för luftföroreningar, nära gator med mycket trafik blir halten av luftföroreningar hög även inomhus. De främsta källorna till luftföroreningar är utsläpp från fordon, vägslitage och energiproduktion. Med stöd av miljöbalkens allmänna hänsynsregler kan krav som är strängare än miljökvalitetsnormerna ställas vid lokalisering av verksamhet där barn vistas under långa perioder med hänsyn till att barn är mer känsliga för exponering av luftföroreningar. Halten av Halmstads kommun, Miljöförvaltningen Box 153, Halmstad Besöksadress: Kungsgatan 25 Tel Fax Organisationsnr: Bankgiro Postgiro E-post: mhk@halmstad.se

241 MILJÖNÄMDEN luftföroreningar från trafiken ska minst klara de nationella delmålen för NO2 och partiklar: NO2 timmedelvärde 60 µg/m 3 (98-percentil) NO2 årsmedelvärde 20 µg/m 3 PM10 dygnsmedelvärde 30 µg/m 3 PM10 årsmedelvärde 15 µg/m 3 PM2,5 dygnsmedelvärde 25 µg/m 3 PM2,5 årsmedelvärde 10 µg/m 3 Om en förskola eller skola placeras nära en hästgård eller ett lantbruk kan det innebära risk för olägenheter. Hästhållning kan påverka allergiker och störningar i form av flugor och lukt t.ex. gödsellagringen vid djurstallarna luktar. Det är större risk för störning om djurhållningen ligger i härskande vindriktning mot verksamheten och det saknas skydd av vare sig topografi eller vegetation. Samma gäller lantbruksfastigheter då de omfattar många moment som kan ge upphov till störning. Vid odling av vall på fastigheten sker till exempel gödsling efter varje skörd och gödsling med flytgödsel ger upphov till markerad lukt som av många upplevs som starkt störande. Lantbruksverksamhet kan innebära en del transporter som kan störa omgivningen och betesdjur kan ge upphov till störning i form av flugor och lukt. Folkhälsomyndigheten rekommenderar ett skyddsavstånd på 200 meter mellan hästverksamhet som stall, hästhage, paddock och en förskola. Sammanfattningsvis är de angivna nivåerna i policyn inte relevanta. 3. När miljönämnden ska bedöma en förskola, oavsett om det rör en anmälan om en ny verksamhet eller inspektion av en befintlig verksamhet är det fler parametrar än de som angivits i förslaget till policy som bedöms. Dessa finns sammanställda i Miljönämnden informerar- en vägledning och drift av förskolor, Mn 72 och reviderad Mn 81. En liknande vägledning för skolor är under framtagande /Halmstads%20kommun%20- %20V%C3%A4gledning%20f%C3%B6r%20etablering%20och%2 0drift%20av%20f%C3%B6rskolor% pdf Halmstads kommun, Miljöförvaltningen Box 153, Halmstad Besöksadress: Kungsgatan 25 Tel Fax Organisationsnr: Bankgiro Postgiro E-post: mhk@halmstad.se

242 MILJÖNÄMDEN Följande punkter saknas i presenterad policy bedöms utgöra ytterligare kritiska parametrar för miljön utomhus: Markföroreningar Marken där förskolan/skolan placeras ska uppfylla kriterierna för känslig markanvändning enligt Naturvårdsverkets riktvärdesmodell för förorenad mark. Finns det risk för föroreningar ska undersökningar utföras och vid behov ska åtgärder vidtas innan platsen tas i bruk. Skugga/UV-strålning Barn är extra utsatta för UV-strålning från solen. De har tunnare hud än vuxna och bränner sig därför lättare vilket ökar risken för att de längre fram i livet ska drabbas av hudcancer. Det är därför viktigt att tillräckligt stor del av utomhusytan är solskyddad med skuggande träd och buskar eller andra solskydd. En indikator för en solsäkrare miljö är himmelsvyn. Om mer än halva himlen rakt ovanför barnens favoritställen täcks av grönska är den ultravioletta strålningen lagom i förskolemiljö. Alla utemiljöer har behov av skugga. Behovet är större ju större del av dagen eleverna vistas utomhus. Med ökande ålder kan andelen skugga minskas på en skolgård. Materialval utomhus Vid val av material ska hänsyn tas till allergier och kemikalieinnehåll. Tillgänglighetsaspekten både för allergiska barn och barn med andra funktionshinder/nersättningar måste beaktas. När det gäller bedömningen av miljön inomhus och byggnaden omfattar remitterad policy endast lekytan inomhus för förskolebarn, ljudnivåer och ventilationen. När det gäller inomhusmiljön bedöms följande punkter utgöra ytterligare kritiska parametrar: Hygienutrymmen Lokalen behöver utformas så att en bra hygien kan upprätthållas. Tillgången på skötutrymmen, toaletter, handtvättställ och städutrymmen ska vara tillräckliga för den verksamheten som ska drivas i lokalen. Halmstads kommun, Miljöförvaltningen Box 153, Halmstad Besöksadress: Kungsgatan 25 Tel Fax Organisationsnr: Bankgiro Postgiro E-post: mhk@halmstad.se

243 MILJÖNÄMDEN Städutrymme På en förskola med många avdelningar finns det behov av flera städutrymmen ur smittskyddssynpunkt. Vilket antal som behövs beror på antalet avdelningar, våningsplan och om det finns olika verksamheter som förskola, skola och äldreboende i byggnaden. I kombinerade lokaler, som skola och förskola, ska de olika verksamheterna ha var sitt städutrymme ur smittskyddssynpunkt. Städutrymmen ska vara separata. Tvättutrymme På förskolor ska det finnas tvättutrymmen för att tvätta leksaker, pedagogiskt material och textilier, finns inte den möjligheten i lokalen ska professionell tvättfirma användas. På en förskola med många avdelningar finns det behov av flera tvättutrymmen ur smittskyddssynpunkt. Det beror på antalet avdelningar, våningsplan och om det finns olika verksamheter som förskola, skola och äldreboende i byggnaden. Om skolan har leksaker, pedagogiskt material och textilier som behöver tvättas ska det finnas tvättutrymme. finns inte den möjligheten i lokalen ska professionell tvättfirma användas. Tvättutrymmen ska vara separata. Städbarhet Lokalen ska utformas och inredas på ett sådant sätt att den är lätt att hålla ren. Städbarheten av en lokal bestäms både av materialval och hur lokalen utformas och inreds. 4. Så väl permanenta som tillfälliga verksamheter omfattas av samma regler. Om en verksamhet är mycket kortvarig, mindre än 6 månader, kan kraven sänkas om verksamhetsutövaren kan visa på ett godtagbart sätt som bristerna kompenseras. 5. Övriga synpunkter av vikt för ärendet Eftersom policyn inte vägleder vilken bedömning miljönämnden gör vare sig vid etablering av nya verksamheter eller vid tillsyn av befintlig verksamhet finns det stor risk att den skapar förvirring inom Halmstads kommun, Miljöförvaltningen Box 153, Halmstad Besöksadress: Kungsgatan 25 Tel Fax Organisationsnr: Bankgiro Postgiro E-post: mhk@halmstad.se

244 MILJÖNÄMDEN kommunen om vad som gäller. Miljönämnden ska i varje enskilt ärende göra en bedömning om verksamheten kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Om platsen eller byggnaden inte bedöms lämplig för planerad eller pågående verksamhet behöver platsen eller byggnaden åtgärdas och i vissa lägen båda två. Vid dessa diskussioner är det viktigt att kommunens alla delar har kunskap om vilka faktorer som är begränsande vid den myndighetsutövning som miljönämnden ska utföra vid tillsyn av förskolor/skolor och vid anmälan enligt 38 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Används denna policy riskeras projekt försenas och fördyras för att åtgärda det parametrar som inte ingår i policyn. Om policyn antas i presenterad form finns risk att kommunala medel utnyttjas för att projektera och bygga skolor och förskolor som inte kommer att kunna tas i drift. På vilket sätt gagnar detta samarbetet mellan kommunens olika nämnder/förvaltningar och användandet av kommunala medel? Miljönämnden Leif Grenlund Ordförande Joakim Lind Tf förvaltningschef Halmstads kommun, Miljöförvaltningen Box 153, Halmstad Besöksadress: Kungsgatan 25 Tel Fax Organisationsnr: Bankgiro Postgiro E-post: mhk@halmstad.se

245 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Teknik- och fritidsnämnden (1) Sida TFN 4 Dnr TFN 2017/01110 Remiss: Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor Beslut Teknik- och fritidsförvaltningen beslutar att avge yttrande enligt upprättat förslag, daterat 3 januari Ärendet I syfte att fastställa en miniminivå som verksamhetsutövande förvaltningar och förvaltningar ansvariga för projektering och byggnation ska följa, har samhällsbyggnadskontoret redovisat ett policyförslag. Förslaget omfattar utomhusytor, buller- och partikelvärden samt bestämmelser om ventilation. Förvaltningen anser att redovisade krav är relevanta. Dock anser förvaltningen att begreppet utomhusyta bör konkretiseras mer ingående än vad som är fallet i bifogad dokumentation. Avsnittet styrande principer bör formuleras mer ingående än vad som är fallet i remissutgåvan. Förslagsvis används de formuleringar som används i tjänsteskrivelsen till samhällsbyggnadsutskottet. Ärendets beredning Ärendet har handlagts av tillförordnad avdelningschef Henrik Larsson samt utredaren Rolf Skogö. Förslag till beslut Teknik- och fritidsförvaltningen beslutar att avge yttrande enligt upprättat förslag, daterat 3 januari Beslutsgång Teknik- och fritidsnämnden beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Justeringsdag Sekreterare... Julia Sorling Ordförande... Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

246 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Teknik- och fritidsnämnden (1) Sida Lars Püss (M) Justerare... Imre Gulyas (S) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

247 Yttrande Teknik- och fritidsnämnden TFN 2017/01110 Remiss: Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor Samhällsbyggnadskontoret har redovisat ett förslag till policy för miniminivåer vad gäller utomhusytor, buller- och partikelvärden mm vid projektering och byggnation av förskolor och skolor. Förslaget påverkar inte på något avgörande sätt förvaltningens eller nämndens verksamhet. Förvaltningen har tidigare, fram till införandet av Facility Management, genom avtal med fastighetskontoret, haft ett ansvar för skötseln av förskolornas utomhusmiljöer. Nämnden anser att redovisade krav är relevanta med tanke på att de omfattar alla de tvingande regler som nu finns i lagstiftningen. Policyn bör gälla för såväl tillfällig som för permanent verksamhet. Begreppet utomhusyta bör konkretiseras mer än vad som är fallet i bifogad dokumentation. Avsnittet styrande principer bör formuleras mer ingående än vad som är fallet i remissutgåvan. Förslagsvis används de formuleringar som återfinns i motsvarande stycke i tjänsteskrivelsen till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMNDEN Lars Püss Ordförande Anders Thorén Förvaltningschef Halmstads kommun, Teknik- och fritidsförvaltningen, Box 246, Halmstad Sida 1(1) direkt@halmstad.se

248 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (1) Sida UAN 5 Dnr UAN 2017/00358 Remiss - Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor Beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor, daterad Ärendet Kommunstyrelsens samhällsbyggandsutskott har begärt in yttrande från utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden kring Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor. Syftet med policyn är att fastställa de förutsättningar Halmstad kommun i sin roll som verksamhetsutövare av förskolor och skolor ska förhålla sig till vid projektering och byggnation. Detta ska möjliggöra att verksamheten kan bedrivas i erforderlig omfattning inom ramen för gällande miljökrav. Policyn gäller verksamhetsnämnderna Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och Barn- och ungdomsnämnden i relation till ansvariga för projektering och byggnation, Kommunstyrelsen och Fastighetsnämnden. Policyn är inte styrande för myndighetsnämnderna. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är berett av enhetschefen för Uppföljningsenheten. Fackliga organisationer Information i HUKSAM Andra grupper --- Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor, daterad Beslutsgång Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt liggande förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

249 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (1) Sida Justeringsdag Sekreterare Ordförande Justerare kl Natali Balta Håkan Björklund Michael Svensson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

250 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2017/00358 Remiss - Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ser det som angeläget att de rutiner som finns vid framtagande av lokaler för gymnasieskola och vuxenutbildning förhåller sig till lagar och förordningar så att gällande lagstiftning efterlevs. I syftet med policyn anges att verksamheten kan bedrivas i erforderlig omfattning inom ramen för gällande miljökrav. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens uppfattning är att skolans verksamhet ska kunna bedrivas i full omfattning inom ramen för gällande miljökrav. Då policyn, av förklarliga skäl, gäller verksamhetsnämnder och inte myndighetsnämnder kan en diskrepans uppstå mellan policyn och myndighetskrav utifrån myndighetsnämnds tolkning av gällande lagstiftning. Om detta sker kan myndighetsnämnd utge föreläggande eller vite för att verksamheten bedrivs i icke ändamålsenliga lokaler. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden emotser ett klargörande på hur eventuella kostnader som kan uppkomma på grund av diskrepans mellan policy och myndighetsnämnd ska hanteras inom kommunen. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden anser att policyn inte förändrar eller förenklar förhållandet mellan verksamhetsnämnd och myndighetsnämnd jämfört med tidigare. I övrigt har utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden inget att erinra kring Policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Håkan Björklund (C), ordförande Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad Sida 1(1) direkt@halmstad.se

251 YTTRANDE 1 (1) ks.diarium@halmstad.se Yttrande över förslag till policy för projektering och byggnation av förskolor och skolor Ärendet Halmstads kommun har tagit fram ett förslag till policy förprojektering och byggnation av förskolor och skolor. Länsstyrelsen synpunkter Länsstyrelsen vill påminna om att det är viktigt att policyn följer gällande lagar och regler. För övrigt avstår länsstyrelsen från att yttra sig. Josefine Carlsson Karin Stenholm Detta yttrande har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

252 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (1) Sida KS 160 Dnr KS 2018/00250 Överenskommelse om kommun- och regionledningsforum Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna Överenskommelse om kommun- och regionledningsforum att gälla från och med Ärendet Nuvarande överenskommelse om kommunberedningen utarbetades inför regionbildningen Överenskommelsen reviderades i smärre tekniska delar i samband med den nuvarande mandatperiodens inledning Kommunberedningen diskuterade beredningens funktion och uppdrag i samband med sina utvecklingsdagar i januari 2018 och kom då fram till att Överenskommelsen om kommunberedning ska omarbetas för att bättre spegla det uppdrag ett sådant regionövergripande forum bör ha. Kommunberedningen kom också fram till att en överenskommelse som tas av länets kommuner och Region Halland ska kompletteras med en intern arbetsordning. Kommunberedningen uppdrog åt en arbetsgrupp att utarbeta ett förslag till ny överenskommelse och underlag till en intern arbetsordning. Förslaget presenterades vid kommunberedningens möte den 28 mars och då beslutades att förslaget till Överenskommelse för kommun- och regionledningsforum ska översändas till länets kommuner och Region Halland för beslut. Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott , 82 Kommunledningsförvaltningen Kommunberedningen , Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Överenskommelse om kommun- och regionledningsforum att gälla från och med Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ledningsutskottets förslag. Justeringsdag Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

253 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (1) Sida Sekreterare Zhale Rashid Ordförande Jonas Bergman Justerare Kristina Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

254 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott (1) Sida KLU 82 Dnr KS 2018/00250 Överenskommelse om kommun- och regionledningsforum Beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige godkänna Överenskommelse om kommun- och regionledningsforum att gälla från och med Ärendet Nuvarande överenskommelse om kommunberedningen utarbetades inför regionbildningen Överenskommelsen reviderades i smärre tekniska delar i samband med den nuvarande mandatperiodens inledning Kommunberedningen diskuterade beredningens funktion och uppdrag i samband med sina utvecklingsdagar i januari 2018 och kom då fram till att Överenskommelsen om kommunberedning ska omarbetas för att bättre spegla det uppdrag ett sådant regionövergripande forum bör ha. Kommunberedningen kom också fram till att en överenskommelse som tas av länets kommuner och Region Halland ska kompletteras med en intern arbetsordning. Kommunberedningen uppdrog åt en arbetsgrupp att utarbeta ett förslag till ny överenskommelse och underlag till en intern arbetsordning. Förslaget presenterades vid kommunberedningens möte den 28 mars och då beslutades att förslaget till Överenskommelse för kommun- och regionledningsforum ska översändas till länets kommuner och Region Halland för beslut. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen Kommunberedningen , Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Överenskommelse om kommun- och regionledningsforum att gälla från och med Beslutsgång Ledningsutskottet beslutar i enlighet med förslaget. Justeringsdag Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

255 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott (1) Sida Sekreterare Pontus Vistrand Ordförande Jonas Bergman Justerare Sofia Levin Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

256 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00250 Ärende KS 2018/00250 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Kommunfullmäktige Region Halland Överenskommelse om kommun- och regionledningsforum Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner Överenskommelse om kommun- och regionledningsforum att gälla från och med Sammanfattning av ärendet Nuvarande överenskommelse om kommunberedningen utarbetades inför regionbildningen Överenskommelsen reviderades i smärre tekniska delar i samband med den nuvarande mandatperiodens inledning Kommunberedningen diskuterade beredningens funktion och uppdrag i samband med sina utvecklingsdagar i januari 2018 och kom då fram till att Överenskommelsen om kommunberedning ska omarbetas för att bättre spegla det uppdrag ett sådant regionövergripande forum bör ha. Kommunberedningen kom också fram till att en överenskommelse som tas av av länets kommuner och Region Halland ska kompletteras med en intern arbetsordning. Kommunberedningen uppdrog åt en arbetsgrupp att utarbeta ett förslag till ny överenskommelse och underlag till en intern arbetsordning. Förslaget presenterades vid kommunberedningens möte den 28 april och då beslutades att förslaget till Överenskommelse för kommun- och regionledningsforum ska översändas till länets kommuner och Region Halland för beslut. Ärendets beredning Kommunberedningen diskuterade beredningens funktion och uppdrag i samband med sina utvecklingsdagar i januari 2018 Kommunberedningen uppdrog åt en arbetsgrupp bestående av Carl- Fredrik Graf, kommunstyrelsens ordförande i Halmstad och regionstyrelsens 2:e vice ordförande Lise- Lotte Bensköld Olsson med biträde av kommundirektör Carl Bartler, Varbergs kommun och direktör Nina Mårtensson Region Halland att utarbeta ett förslag till ny överenskommelse och underlag till en intern arbetsordning. Förslaget presenterades vid kommunberedningens möte den 28 mars och då beslutades att förslaget till Överenskommelse för kommun- och regionledningsforum ska översändas till länets kommuner och Region Halland för beslut. Beskrivning av ärendet Bakgrund Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

257 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00250 Nuvarande överenskommelse om kommunberedningen utarbetades inför regionbildningen Överenskommelsen reviderades i smärre tekniska delar i samband med den nuvarande mandatperiodens inledning Kommunberedningen diskuterade beredningens funktion och uppdrag i samband med sina utvecklingsdagar i januari 2018 och kom då fram till att Överenskommelsen om kommunberedning ska omarbetas för att bättre spegla det uppdrag ett sådant regionövergripande forum bör ha. Kommunberedningen kom också fram till att en överenskommelse som tas av länets kommuner och Region Halland ska kompletteras med en intern arbetsordning. Den uppdaterade överenskommelsen innebär bland annat: En ny syftesformulering har utarbetats som innebär att; o Kommun- och regionledningsforumets arbete syftar till att bidra till goda utvecklingsmöjligheter för invånarna i Halland. o Forumet är en arena som bidrar till att skapa tillit och öppenhet mellan parterna för ett gott samarbetsklimat i Halland. o Forumets arbete ska i första hand ta sikte på långsiktiga utvecklingsfrågor och ett starkt halländskt regionalt ledarskap. Ett klargörande av gränserna mellan för Halland viktiga strategiska frågor och rena taktiska/operativa frågor. Tydliggörande av konstruktionen kring gemensamma politiska styrgrupper. Ett nytt förslag till namn som bättre speglar forumets uppdrag. Förslaget till ny överenskommelse föreslås gälla från den 1 januari Analys och förslag Förslaget till ny Överenskommelse om kommun- och regionledningsforum innebär ett förtydligande av uppgifterna för samarbetsforum mellan Region Halland och länets kommuner. Det kommer att underlätta och förbättra samarbete mellan kommunerna och regionen. Konsekvenser av förslaget Förslagets innehåll medför inga nya konsekvenser för Halmstads kommun. Ärendets beslutsgång Region Halland och Hallands kommuner fattar beslut i respektive fullmäktige Beslutsunderlag 1. Överenskommelse om kommun- och regionledningsforum Information om beslutet Region Halland Kungsbacka kommun Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

258 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00250 Varbergs kommun Falkenbergs kommun Hylte kommun Laholms kommun Kommunledningsförvaltningen Henry Bengtsson, kommunchef Catharina Rydberg Lilja, Biträdande kommunchef Handläggare, Max Wehlin, Analytiker Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad Sida 3(3)

259 Överenskommelse om kommun- och regionledningsforum Beslutat av regionfullmäktige den XX november 2018, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Falkenbergs kommun den xx 2018, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Halmstads kommun den xx 2018, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Hylte kommun den xx 2018, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun den xx 2018, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Laholms kommun den xx 2018, x. Beslutat av kommunfullmäktige i Varbergs kommun den xx 2018, x. Syfte Kommun- och regionledningsforumets arbete syftar till att bidra till goda utvecklingsmöjligheter för invånarna i Halland. Forumet är en arena som bidrar till att skapa tillit och öppenhet mellan parterna för ett gott samarbetsklimat i Halland. Forumets arbete ska i första hand ta sikte på långsiktiga utvecklingsfrågor och ett starkt halländskt regionalt ledarskap. Uppgifter 1 Kommun- och regionledningsforumet i Region Halland är ett organ för information, samråd och samverkan mellan Region Halland och Falkenbergs kommun, Halmstads kommun, Hylte kommun, Kungsbacka kommun, Laholms kommun samt Varbergs kommun i frågor som är av gemensamt intresse främst i de frågor som anges nedan. Forumets uppgifter är att initiera samverkan för att utveckla och effektivisera verksamhet som inte kan eller ska lösas lokalt, såsom avtals- och policyfrågor. vara ett forum för kommunal och regional omvärlds- och intressebevakning initiera gemensamma aktiviteter ställt i relation till kringliggande regioner och påverkansarbete på nationell nivå

260 vara ett forum för dialog om frågor som är kopplade till välfärdens framtida finansiering Följande frågor ska beredas regional utvecklingsstrategi, regional infrastrukturplan, regionalt trafikförsörjningsprogram, regional tillväxtstrategi, folkhälsopolicy, regional kulturplan och gemensamma EU-frågor Andra frågor kan väckas av Region Halland och kommunerna Sammansättning med mera 2 Kommun- och regionledningsforumet ska bestå av sexton (16) ledamöter, fyra ledamöter utses av regionstyrelsen (ordförande och vice ordf i Tillväxtutskottet samt ordf och vice ordf i Hälso- och sjukvårdsutskottet) och två utses av respektive kommun (KSO och vice ordf som representerar oppositionen). Om inte annat beslutas vid utseendet sammanfaller mandattiden med utseende organs mandattid. Kommuncheferna i respektive kommun samt regiondirektör och biträdande regiondirektör är automatiskt adjungerade Regionstyrelsens ordförande är ordförande för forumet. Kommunerna utser tillsammans en vice ordförande. Kommun- och regionledningsforumet är organisatoriskt knutet till regionstyrelsen. Kommun- och regionledningsforumet kan adjungera sakkunniga. Ekonomi med mera 4 Region Halland svarar för sekreterarfunktion, arkiv och administrativa kostnader för kommun- och regionledningsforumet Arvoderingen i kommun- och regionledningsforumet ombesörjs av respektive kommun. Ändringar av denna överenskommelse 5 Denna överenskommelse gäller tillsvidare. Ändringar i denna överenskommelse förutsätter enighet mellan deltagande medlemmar. Medlem kan när som helst frånträda sitt medlemskap i kommun- och regionledningsforumet. Vid sådant förhållande ska denna överenskommelse för samtliga upphöra att gälla och särskilt överenskommas om fördelning av upplupna och kvarvarande kostnader. Denna överenskommelse gäller från och med

261 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (1) Sida KS 162 Dnr KS 2018/00239 Utvärdering av huvudmannaskapet för förskolans måltidsverksamhet Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna utvärdering av huvudmannaskapet för förskolans måltidsverksamhet. Ärendet En utvärdering av Halmstads kommuns måltidsverksamhet har genomförts, till följd av att kommunfullmäktige beslutade om att ändra huvudmannaskapet för kommunens måltidsverksamhet. Ansvaret för kökspersonalen på förskolorna övergick från barnoch ungdomsnämnden till servicenämnden. Tjänstepersoner som var verksamma vid organisationsförändringen från servicekontoret respektive barnoch ungdomsförvaltningen har intervjuats. Resultatet från intervjuerna kan sammanfattas i att nuvarande organisation i huvudsak fungerar bättre. Kvaliteten har blivit jämnare i och med att kockarna tillhör en måltidsorganisation och har chefer som fokuserar på kost och matlagning. Kunskap och utbildningsnivå är överlag bättre idag. Inga ytterligare organisatoriska förändringar föreslås inom det utvärderade området. Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott , 89 Kommunledningsförvaltningen, avdelningen för ledningsstöd Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna utvärdering av huvudmannaskapet för förskolans måltidsverksamhet. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ledningsutskottets förslag. Justeringsdag Sekreterare Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

262 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen (1) Sida Zhale Rashid Ordförande Jonas Bergman Justerare Kristina Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

263 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott (1) Sida KLU 89 Dnr KS 2018/00239 Utvärdering av huvudmannaskapet för förskolans måltidsverksamhet Beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna utvärdering av huvudmannaskapet för förskolans måltidsverksamhet. Ärendet En utvärdering av Halmstads kommuns måltidsverksamhet har genomförts, till följd av att kommunfullmäktige beslutade om att ändra huvudmannaskapet för kommunens måltidsverksamhet. Ansvaret för kökspersonalen på förskolorna övergick från barnoch ungdomsnämnden till servicenämnden. Tjänstepersoner som var verksamma vid organisationsförändringen från servicekontoret respektive barnoch ungdomsförvaltningen har intervjuats. Resultatet från intervjuerna kan sammanfattas i att nuvarande organisation i huvudsak fungerar bättre. Kvaliteten har blivit jämnare i och med att kockarna tillhör en måltidsorganisation och har chefer som fokuserar på kost och matlagning. Kunskap och utbildningsnivå är överlag bättre idag. Inga ytterligare organisatoriska förändringar föreslås inom det utvärderade området. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen, avdelningen för ledningsstöd Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna utvärdering av huvudmannaskapet för förskolans måltidsverksamhet. Beslutsgång Ledningsutskottet beslutar i enlighet med förslaget. Justeringsdag Sekreterare Pontus Vistrand Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

264 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott (1) Sida Ordförande Jonas Bergman Justerare Sofia Levin Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

265 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00239 Ärende KS 2018/00239 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Utvärdering av huvudmannaskapet för förskolans måltidsverksamhet Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna utvärdering av huvudmannaskapet för förskolans måltidsverksamhet. Sammanfattning av ärendet En utvärdering av Halmstads kommuns måltidsverksamhet har genomförts, till följd av att kommunfullmäktige beslutade om att ändra huvudmannaskapet för kommunens måltidsverksamhet. Ansvaret för kökspersonalen på förskolorna övergick från barnoch ungdomsnämnden till servicenämnden. Tjänstepersoner som var verksamma vid organisationsförändringen från servicekontoret respektive barnoch ungdomsförvaltningen har intervjuats. Resultatet från intervjuerna kan sammanfattas i att nuvarande organisation i huvudsak fungerar bättre. Kvaliteten har blivit jämnare i och med att kockarna tillhör en måltidsorganisation och har chefer som fokuserar på kost och matlagning. Kunskap och utbildningsnivå är överlag bättre idag. Inga ytterligare organisatoriska förändringar föreslås inom det utvärderade området. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att godkänna utvärdering av huvudmannaskapet för förskolans måltidsverksamhet. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen, avdelningen för ledningsstöd Beskrivning av ärendet Bakgrund Tre nämnder ansvarade fram till 2014/2015 för att tillaga mat i Halmstads kommun; servicenämnden, barnoch ungdomsnämnden samt hemvårdsnämnden. Kommunstyrelsen fattade våren 2013 beslut (KS ) om att utreda huvudmannaskapet inom kommunens måltidsverksamhet. Utredningsuppdraget uppkom efter att kommunfullmäktige fastställde riktlinjer för kommunens måltidsverksamhet (se bilaga: Riktlinjer för måltidsverksamheten). Utredningen ledde till en del förändringar som beslutades i kommunfullmäktige (se bilaga: Protokollsutdrag KF 23). En av de större förändringarna var att samtliga produktionsresurser för tillagning av mat vid barnoch ungdomsnämnden flyttas till servicenämnden. Detta skulle i sin tur innebära att all kökspersonal blev underställd måltidsservice på servicekontoret. I beslutet framgår också att en utvärdering av organisationsförändringen ska genomföras. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

266 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00239 Analys och förslag Organisationsförändringen som innebar en förflyttning av ansvar för all kökspersonal från barnoch ungdomsnämnden till servicenämndens måltidsservice har resulterat i en del positiva effekter. De intervjuade är överens om att nuvarande organisation i huvudsak fungerar bättre. Kvaliteten har blivit jämnare i och med att kockarna tillhör en måltidsorganisation och har chefer som fokuserar på kost och matlagning. Kunskap och utbildningsnivå är överlag bättre idag. Inga ytterligare organisatoriska förändringar föreslås inom det utvärderade området. På flera håll upplever man dock att kökspersonalen inte längre känner samma tillhörighet till förskolans personalgrupp som man gjorde förut. Idag finns tydliga siffror för vad personal, lokaler, livsmedel med mera kostar. Motsvarande siffror för tiden innan omorganiseringen är svåra att räkna fram. Det gör det därför svårt att jämföra de ekonomiska effekterna av förändringen Konsekvenser av förslaget - Ärendets beslutsgång Kommunstyrelsens ledningsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Beslutsunderlag 1. Rapport- utvärdering av huvudmannaskapet för förskolans måltidsverksamhet 2. Protokollsutdrag KF Riktlinjer för måltidsverksamheten Information om beslutet Servicenämnden Barn- och ungdomsnämnden Kommunledningsförvaltningen Henry Bengtsson, kommunchef Stefan Agmarken, kanslichef Handläggare, Zhale Rashid, administrativ koordinator Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

267 Utvärdering av huvudmannaskapet för förskolans måltidsverksamhet Kommunledningsförvaltningen

268 1 Innehåll Bakgrund... 2 Sammanfattning... 3 Syfte och avgränsningar... 3 Urval och metod... 3 Organisationsförändringens effekter... 3 Ändrad ansvarsfördelning... 4 Samarbete mellan beställarnämnd och utförandenämnd... 6 Framåt Utvärdering genomförd och sammanställd av Zhale Rashid och Stefan Agmarken, kommunledningsförvaltningen. Intervjuerna genomfördes under november och december 2017.

269 2 Bakgrund Tre nämnder ansvarade fram till 2014/2015 för att tillaga mat i Halmstads kommun; servicenämnden, barnoch ungdomsnämnden samt hemvårdsnämnden. Kommunstyrelsen fattade våren 2013 beslut (KS ) om att utreda huvudmannaskapet inom kommunens måltidsverksamhet. Utredningen skulle genomlysa konsekvenserna av ett ändrat huvudmannaskap för kommunens måltidsverksamhet och ge förslag på förändringar. Utredningen skulle dessutom innehålla en fördjupad analys av vilka konsekvenser dåvarande uppdelning av måltidsverksamheten hos tre huvudmän ger. Utredningen genomfördes av en arbetsgrupp med representanter från berörda förvaltningar samt såväl facklig referensgrupp som politisk styrgrupp. Fastighetsnämnden, servicenämnden, barnoch ungdomsnämnden, utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden, hemvårdsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden fick yttra sig om utredningen och dess förslag. Utredningsuppdraget uppkom som en följd av att kommunfullmäktige under våren 2013 fastställde riktlinjer för kommunens måltidsverksamhet (KF ). Utredningens syfte var att Halmstads kommuns måltidsverksamhet ska drivas med god kvalitet, vara effektiv och följa kommunens framtagna riktlinjer för måltidsverksamheten. För att förbättra möjligheterna till det, kan huvudmannaskapet för kommunens måltidsverksamhet behöva förändras. Mot bakgrund av detta skulle utredningen: 1. genomlysa konsekvenserna av ett ändrat huvudmannaskap för kommunens måltidsverksamhet, inklusive ansvar för personal och lokaler, samt 2. utifrån utredningsresultatet, i punkt 1 ovan, ge förslag på förändringar av kommunens måltidsverksamhet. Utredningen ledde till en del förändringar som beslutades i kommunfullmäktige (KF ). Kommunfullmäktige beslutade då bland annat att samtliga produktionsresurser för tillagning av mat vid barnoch ungdomsnämnden flyttas till servicenämnden. En av de större förändringarna skulle innebära att all kökspersonal blev underställd måltidsservice på servicekontoret. I beslutet framgår också att en utvärdering av organisationsförändringen ska genomföras.

270 3 Sammanfattning Organisationsförändringen som innebar en förflyttning av ansvar för all kökspersonal från barnoch ungdomsnämnden till servicenämndens måltidsservice har resulterat i en del positiva effekter. De intervjuade är överens att nuvarande organisation i huvudsak fungerar bättre. Kvaliteten har blivit jämnare i och med att kockarna tillhör en måltidsorganisation och har chefer som fokuserar på kost och matlagning. Kunskap och utbildningsnivå är överlag bättre idag. På flera håll upplever man dock att kökspersonalen inte längre känner samma tillhörighet till förskolans personalgrupp som man gjorde förut. Idag finns tydliga siffror för vad personal, lokaler, livsmedel med mera kostar. Motsvarande siffror för tiden innan omorganiseringen är svåra att räkna fram. Det gör det därför svårt att jämföra de ekonomiska effekterna av förändringen Syfte och avgränsningar Målet med organisationsförändringen var att skapa en mer effektiv organisation för tillagning av mat inom Halmstads kommun utifrån ekonomiska, ekologiska, hälsomässiga och kvalitetsmässiga aspekter. Syftet med den här utvärderingen är därför att synliggöra effekterna av organisationsförändringen, det vill säga hur det har blivit efter att ansvaret för förskolornas måltidsverksamhet gått över till måltidsservice på servicekontoret. Urval och metod Med anledning av ovan, har personer från berörda förvaltningar och verksamheter intervjuats. Valet av intervjupersoner är gjord bland annat utifrån att de var verksamma nyckelpersoner under tiden då organisationsförändringen genomfördes. Det har även tagits hänsyn till att täcka de olika geografiskt placerade förskolorna inom kommunen, för att få bästa möjliga representation. De personer som intervjuats är måltidschef på servicekontoret, arbetsmiljökonsult på barnoch ungdomsförvaltningen, tidigare kostekonom på barnoch ungdomsförvaltningen, två förskolechefer samt en kock. Skriftliga svar från ytterligare fyra förskolechefer har tagits i beaktande. Intervjufrågor Intervjufrågor har tagits fram utifrån de riktlinjer som fastställts för kommunens måltidsverksamhet, av kommunfullmäktige (KF ). Organisationsförändringens effekter Förflyttningen av ansvar för all kökspersonal från barnoch ungdomsnämnden till servicenämndens måltidsservice har resulterat i en del förändringar inom olika områden, som presenteras nedan. Dessa är utifrån de svar som intervjupersonerna har angett. Den generella bilden och upplevelsen efter organisationsförändringen är positiv hos samtliga intervjupersoner. Det är i stort sett väl organiserat och fungerar bra i praktiken.

271 4 Organisationsförändringens har lett till betydande förbättringar generellt, och för kockarna i synnerhet. Numera finns det en känsla av att de tillhör en gemensam och matlagande organisation som kan jobba med matfrågor helt. Det är också positivt att kockarna har en chef som har rätt kompetens, som förstår och som talar samma språk. Tidigare var det förskolechefen som var ansvarig för kocken eller kockarna i förskoleköket. 95 procent av övrig personal bestod av pedagoger. Förskolecheferna kände då att de inte kunde ge det stöd som behövdes till kockarna. Numera är kockarna på 65 förskolor, som den här förändringen gäller, underställda måltidsservice istället. Sedan måltidsservice tog över ansvaret för förskoleköken, har det investerats för att få en jämnare standard av köksutrustning. Samtidigt har kockarna känt sig mer styrda utifrån ekonomiska aspekter jämfört med tidigare, eftersom det numera är servicenämnden som styr ekonomin. Som exempel nämns att om kocken tidigare fick ett överskott vid årets slut, så kunde pengarna användas till att köpa köksmateriel. Nu styrs budgeten från centralt håll, och då minskar därmed handlingsutrymmet också. Det nämns också att kockarna nu får betala 40 kronor för en lunch, medan pedagogerna betalar 15 kronor (barnoch ungdomsnämnden betalar mellanskillnaden till måltidsservice), vilket upplevs lite orättvist. Ändrad ansvarsfördelning Förskolecheferna menar att uppdragen för kock respektive pedagog i vissa fall krockar. Kocken har å sin sida sitt uppdrag vad det gäller näringsvärde samt mängden mat som ska lagas till exempel, medan pedagogen styrs och jobbar efter pedagogiska styrdokument. Synen på vad och hur maten ska ätas och upplevas av barnen skiljer sig. Innan organisationsförändringen kunde förskolecheferna styra över det här. Å andra sidan anser samtliga parter att organisationsförändringen har haft en positiv påverkan vad det gäller måltidsverksamhetens kvalitet i stort. Numera säkerställs det att diverse direktiv och livsmedelslagstiftning följs, då det är personal med rätt kompetens och totalt nio områdeschefer som ansvarar för måltidsprocessen. Till exempel har kunskap om tillagning av specialkost samt mat som lagas från grunden förbättrats. Samtliga är dessutom eniga om att matkvaliteten är mer jämn nu och att det finns en struktur så att det tillagas på samma sätt. Den ekologiska aspekten i maten har alltid tagits i beaktande och finns dessutom som ett återkommande mål i barnoch ungdomsnämndens verksamhetsplan, där målet på 40 procent ekologisk mat är nådd. Ytterligare ett positivt resultat av organisationsförändringen är att transporterna har minskat, i och med att det är fler förskolor med tillagningskök nu. Förskolecheferna menar vidare att det hela är rätt beroende av vem som jobbar i vissa fall. På en del förskolor sköter pedagogerna viss livsmedelshantering idag; de gör i ordning frukost och mellanmål till exempel. De får nu mindre att säga till om, då det inte är de själva som bestämmer vad och vilka mängder som ska serveras. Flexibiliteten

272 5 och samarbetet här kan se olika ut, beroende på personen/personerna som jobbar. Trots målet om likvärdighet kan maten också skilja sig åt, beroende på vilket tillagningskök den kommer från. Den kan skilja sig dels i smak och utseende, men även i mängd. Men de här skillnaderna utgör endast en liten del. Majoriteten fungerar väl. Personal Olika typer av personalfrågor har påverkats i väldigt stor utsträckning. Det blev som tidigare nämnt en förflyttning av all befintlig personal som låg under barnoch ungdomsnämndens ansvar, till servicenämnden. I samband med detta tog servicenämnden över ansvaret för rekrytering av all vikarierande personal samt dess fortbildning också. Krav på utbildning för att få anställning som kock infördes, och sedan 2010 hålls det extra utbildningar för de som tidigare inte har haft någon utbildning. Genom de här åtgärderna säkerställs dels kompetensen men även att yrkesstatusen höjs. Det påtalades att det tidigare var stora löneskillnader mellan kockarna, beroende på vilket kök en jobbade i. En del löneskillnader finns fortfarande, men det blir enklare att jämna ut dessa och göra dem mer rättvisa, nu när samtliga kockars löner sätts av servicenämnden. Samtliga intervjupersoner tar även upp det faktum att kökspersonalens delaktighet/utanförskap har påverkats till det sämre i förhållande till förskolepersonalen. I praktiken innebär det att kökspersonalen, som i de flesta fall bara består av en kock, inte är med på arbetsplatsträffar och andra trivselaktiviteter som sker för övrig personal på förskolan. Måltidschefen menar att servicenämnden kan stå för kostnaden för den enskilde kocken, men detta är inget som är formellt initierat, och därför känner många kockar kanske inte till det. Ett forum för kockarna att diskutera de större och övergripande frågorna tillsammans är de områdesvis uppdelade arbetsplatsträffarna som är två gånger per år. Ekonomi Idag finns tydliga siffror för vad personal, lokaler, livsmedel med mera kostar. Motsvarande siffror för tiden innan omorganiseringen är svåra att räkna fram. Det gör det därför svårt att jämföra de ekonomiska effekterna av förändringen Ett önskemål från barnoch ungdomsförvaltningen är att samtliga måltider, inklusive frukost och mellanmål, ska skötas från måltidsservice och inte inom ramen för respektive skolområdes budget. En central styrning kommer att minska risken för att det blir stora skillnader beroende på hur stora de socioekonomiska problemen är i olika områden i kommunen. Det blir mer rättvist för förskolecheferna/rektorerna som har budget endast för den pedagogiska verksamheten.

273 6 Samarbete mellan beställarnämnd och utförandenämnd De intervjuade representanterna från båda sidorna tycker att samarbetet har fungerat väl hittills. Tidigare fanns det en kostekonom på barnoch ungdomsförvaltningen men just nu finns det ingen som aktivt jobbar med frågan. Däremot finns kompetensen på servicekontoret, som hjälper och stöttar barnoch ungdomsförvaltningen med beställningar till exempel. Både förvaltningarna anser att detta fungerar väl, även om det inte stämmer överens med riktlinjerna som säger att det ska finnas särskild beställarkompetens vid beställande nämnd. Önskemål och behov om att integrera måltiderna i den pedagogiska verksamheten har länge varit stor och därför har servicenämnden infört utbildningsinsatser i måltidspedagogik, som riktar sig till pedagogerna. Framåt Det har från samtliga personer som intervjuats lyfts upp en del önskemål och förbättringsförslag på olika områden. Ett exempel är önskemål om att kökspersonal ska vara med på olika gruppaktiviteter tillsammans med lärare och annan personal på arbetsplatsen, även om det inte är ens egen förvaltning. En annan sak som man vill och försöker driva igenom är införandet av bufférestauranger på förskolorna, vilka man menar skulle gynna många delar, såsom trivsel och bättre måltidsmiljö. Den här typen av matsal finns redan nu i nyare förskolor, och har fått positiva reaktioner och effekter. Ytterligare en sak som lyfts som önskvärt är en utbildningsinsats som riktar sig till kockarna, i syfte att få mer insyn i styrdokumenten som pedagogerna jobbar efter. Detta för att få bättre förståelse för verksamheten på förskolan. Även om det inte finns jämförbara siffror från tidigare, är det önskvärt att fortsätta med den ekonomiska redovisningen man har idag.

274 HALMSTADS KOMMUN Kommunfullmäktige Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KF 23 KS 2011/0487 Översyn av kommunens måltidsservice - Huvudmannaskapet Beslut 1 Kommunfullmäktige beslutar att samtliga produktionsresurser för tillagning av mat vid barnoch ungdomsnämnden flyttas till servicenämnden. 2 Kommunfullmäktige beslutar att barnoch ungdomsnämnden behåller samtliga budgetmedel för aktuella produktionsresurser för att möta servicenämndens priser för måltider, vilka kommer att inkludera kostnader för dessa produktionsresurser. 3 Kommunfullmäktige beslutar att servicenämnden tar över ansvar och hyreskontrakt för kommunens samtliga tillagnings- och mottagningskök inom barnoch ungdomsnämnden. 4 Kommunfullmäktige beslutar att överflyttandet av måltidsverksamheten från barnoch ungdomsnämnden till servicenämnden genomförs under 2014 för att vara helt avslutad vid ingång till år Kommunfullmäktige beslutar att huvudansvar för överflyttandet läggs på den övertagande nämnden, servicenämnden, som dock har att samverka med barnoch ungdomsnämnden och kommunstyrelsen. 6 Kommunfullmäktige beslutar att fastighetsnämnden ges i uppdrag att upprätta särskilda hyreskontrakt för samtliga kommunens tillagnings- och mottagningskök med undantag för avdelningskök inom hemvårdsnämnden. 7 Kommunfullmäktige beslutar att en utvärdering av organisationsförändringen ska ske två år efter det att förändringen verkställts. Ärendet Tre nämnder ansvarar idag för att tillaga mat i Halmstads kommun; servicenämnden, barnoch ungdomsnämnden samt hemvårdsnämnden. Kommunstyrelsen fattade våren 2013 beslut om att utreda huvudmannaskapet inom kommunens måltidsverksamhet. Utredningen skulle genomlysa konsekvenserna av ett ändrat huvudmannaskap för kommunens måltidsverksamhet och ge förslag på förändringar. Utredningen skulle dessutom innehålla en fördjupad analys av vilka konsekvenser dagens uppdelning av måltidverksamheten hos tre huvudmän ger.

275 Utredning har genomförts tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från berörda förvaltningar samt såväl facklig referensgrupp som politisk styrgrupp. Fastighetsnämnden, servicenämnden, barnoch ungdomsnämnden, utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden, hemvårdsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden har yttrat sig om utredningen och dess förslag. Utredarnas förslag är att alla produktionsresurser för tillagning av mat vid barnoch ungdomsnämnden flyttas över till servicenämndens anslagsområde Måltidsservice. För hemvårdsnämndens föreslås ingen förändring mot bakgrund av ekonomiska skäl. Den övergripande bedömningen är att med aktuellt förslag kommer kvaliteten i kommunens måltidsverksamhet utifrån ett kundperspektiv att bli i stort sett oförändrad, men kostnaderna beräknas kunna minska på både kort och lång sikt och kommunens roll som arbetsgivare väntas bli förtydligad. De förväntade minskade kostnaderna kan emellertid skapa förutsättningar för att omfördela mer resurser till måltidsverksamheten, vilket i sin tur kan möjliggöra kvalitetsökningar på sikt. Vidare bedöms kommunens reglementen för servicenämnden och barnoch ungdomsnämnden att få en ännu högre följsamhet än i nuläget. För personalen som flyttas från barnoch ungdomsnämnden kommer vissa förändringar att äga rum. Berörd personal kommer att tillhöra en ny organisation och få nya chefer, och i vissa fall kan rutiner och arbetssätt bli något annorlunda. Den föreslagna förändringen förväntas innebära att kommunens organisation står bättre rustad för eventuella framtida utmaningar och förändringsbehov. Ärendets beredning Kommunstyrelsens protokoll , 85. Kommunstyrelsen , 68 - Beslut om att bordlägga ärenden till den 4 mars Kommunstyrelsens ledningsutskott , 29. Stadskontorets avdelning för ekonomi och styrning har berett ärendet tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från barnoch ungdomsförvaltningen, servicekontoret, hemvårdsförvaltningen och stadskontorets avdelningar för personal och kommunikation. En politisk styrgrupp med deltagare från Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet har lämnat synpunkter på, och specificerat inriktning för, utredningen. Huvudmannaskapet i kommunens måltidsverksamhet, remissomgång (KLU 198, , KS 2011/0487). Fastighetsnämnden, servicenämnden, barnoch ungdomsnämnden, utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden, hemvårdsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden har agerat remissinstanser i utredningen. Nedan följer korta sammanfattningar av inkomna yttranden: Fastighetsnämnd Fastighetsnämnden har inget att erinra mot måltidsutredningens förslag.

276 Servicenämnd Servicenämnden förordar att måltidsverksamheten samordnas under servicekontoret i enlighet med måltidsutredningens förslag. Servicenämnden påpekar dock att lönenivåerna inom de olika måltidsverksamheterna skiljer sig åt vilket kan leda till kostnadsökningar. Kockarna inom barnoch ungdomsnämnden tjänar idag mindre än servicenämndens kockar. Barn- och ungdomsnämnd Barn- och ungdomsnämnden framför att innan beslut fattas i enlighet med utredningsförslaget behöver ett antal konsekvenser förtydligas och klargöras. Det gäller följande: - Hur reglering av BUN:s budget kommer att hanteras när det gäller ökning av måltidsservi löner-, hyres- och transportkostnader - Hur måltidsservice kan sänka kostnaden så att effekten blir en prissänkning för BUN. - Reglering av kockens delaktighet i det pedagogiska arbetet? Till exempel matlagning med barnen, deltagande på APT och ska specerier till pedagogisk verksamhet ingå. - Om kostnad för kökens nyinköpta datorer med uppkoppling ska tas över av servicekontoret. - Värdet av befintliga förråd och köksutrustning. Nämnden framför också att om måltidsutredningens förslag genomförs ska en utvärdering ske ett år efter det att förändringen verkställts. Barn- och ungdomsnämnden lyfter även frågor kring arbetsmiljön. Man framför att det finns farhågor om att murar byggs upp mellan kök och avdelningar, och att det både gäller kockarnas arbetssituation och deras del i den pedagogiska verksamheten. Nämnden noterar också gränsdragningsproblematik för förskolechefernas ansvarsområden och menar att utredningsförslaget inte torde främja delaktigheten med förskolan. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har inget att erinra mot måltidsutredningens förslag, men kompletterar med kommentarer rörande måltidsutredningen som genomfördes 2008 och i samband med vilken kommunfullmäktige beslutade om att beställarkompetensen vid barnoch ungdomsnämnden, hemvårdsnämnden och dåvarande utbildningsnämnden skulle ökas (KF 66, ). Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden innehar idag ingen utökad beställarkompetens trots kommunfullmäktigebeslutet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden framför att möjligheterna att kunna verka till gagn för en optimal måltidsverksamhet, ur kostnads-, effektivitets- och kvalitetsaspekt, tidigare har begränsats av befintliga strukturer inom servicekontoret, och man har därför valt att inte utöka beställarkompetensen. Nämnden ser nu dock fram emot att föreliggande utredning och förslag medför att beställarrollen förtydligas och stärks i relation till utförarnämnd. Detta kan ge som effekt att nämnden utökar sin beställarkompetens för att gemensamt verka för att kommunen som helhet får en ännu bättre måltidsverksamhet, ur ett medborgarperspektiv. Hemvårdsnämnd Hemvårdsnämnden framför att den inte påverkas av de förändringar i huvudmannaskap som föreslås i måltidsutredningen och nämnden har därför inga synpunkter på utredningen och förslaget.

277 Miljö- och hälsoskyddsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inget att erinra mot förslaget, men framför att förslaget är bra då utredningen visar på möjligheterna till bättre utnyttjande av de resurser som måltidsverksamheten har, vilket kan leda till ännu mer säkra och redliga livsmedel. Informations- och dialogmöten har hållits med kökspersonal och förskolechefer inom barnoch ungdomsförvaltningen. En facklig referensgrupp med representanter från Vision, Ledarna, Kommunal och Vårdförbundet har använts i utredningsarbetet. Riskbedömning inför ändringar i verksamheten, sker den 7 februari. CESAM ( 19) sker den 12 februari. CESAM ( 11) sker den 21 februari. Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att samtliga produktionsresurser för tillagning av mat vid barnoch ungdomsnämnden flyttas till servicenämnden. 2 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att barnoch ungdomsnämnden behåller samtliga budgetmedel för aktuella produktionsresurser för att möta servicenämndens priser för måltider, vilka kommer att inkludera kostnader för dessa produktionsresurser. 3 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att servicenämnden tar över ansvar och hyreskontrakt för kommunens samtliga tillagnings- och mottagningskök inom barnoch ungdomsnämnden. 4 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att överflyttandet av måltidsverksamheten från barnoch ungdomsnämnden till servicenämnden genomförs under 2014 för att vara helt avslutad vid ingång till år Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att huvudansvar för överflyttandet läggs på den övertagande nämnden, servicenämnden, som dock har att samverka med barnoch ungdomsnämnden och kommunstyrelsen. 6 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastighetsnämnden ges i uppdrag att upprätta särskilda hyreskontrakt för samtliga kommunens tillagnings- och mottagningskök med undantag för avdelningskök inom hemvårdsnämnden. 7 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att en utvärdering av organisationsförändringen ska ske två år efter det att förändringen verkställts. Yrkanden m m Aida Hadzialic (S), Mariann Norell (V) samt Kristina Johansson (S) yrkar avslag på kommunstyrelsens förslag. Svein Henriksen (MP), Anna-Lena Cumtell (KD), Dag Hultefors (M), Tove Bergman (MP) samt Henrik Oretorp (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

278 Nils Axelsson (SPI) yrkar avslag på kommunstyrelsens förslag. Tony Stané (S) yttrar sig. Michael Svensson (S) yttrar sig. Beslutsgång Ordföranden (M) ställer proposition på kommunstyrelsens förslag samt på Aida Hadzialics (S) med fleras yrkande om avslag och finner att kommunstyrelsens förslag antagits. Voterings begärs. Följande voteringsproposition godkänns: "Den som stödjer kommunstyrelsens förslag röstar ja och den som stödjer Aida Hadzialics (S) med fleras avslagsyrkande röstar nej. Vid omröstningen avges 37 ja-röster och 34 nej-röster, allt enligt voteringslista 23. Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Vid protokollet Mats Wallmark Justerat Ordförande Justerare Ann-Charlotte Westlund Patrik Inerup Jan Claesson

279 1(5) Bilaga nr Diarienummer: KS 2011/0487 Version: 1,0 Beslutsorgan: KF Avdelningen för ekonomi och styrning Henrik Persson E-post: henrik.persson@halmstad.se Telefon: Bilaga 1 - Förslag till riktlinjer för måltidsverksamheten RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar för produkternas säkerhet genom märkning, spårbarhet och egenkontroll. Måltidsverksamheten är därmed skyldig att ha planer för utbildning av personal samt ett detaljerat program för egenkontroll. Kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider ska erbjudas i grundskolan enligt skollagen (2010:800). Vid bedömningen av vad som är en näringsriktig måltid är de svenska näringsrekommendationerna (SNR) en utgångspunkt. Näringsrekommendationerna är utarbetade av Livsmedelsverket. Syfte Riktlinjerna är ett underlag till nämndernas beställningar och årliga verksamhetplanering med syfte att: Måltidsverksamheten ska hålla rätt kvalitet. En bra måltidsupplevelse ska erbjudas. Verksamheten ska bedrivas på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. 1

Visa mer