Undersökning av föroreningsnivåns och grundvattennivåns variation över tiden vid Klippans Läderfabrik, mars-dec 2003

Transkript

1 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN MALMÖ Undersökning av föroreningsnivåns och grundvattennivåns variation över tiden vid Klippans Läderfabrik, mars-dec 2003 Datum: Diarienr: Projektnr: Projektledare: David Bendz Handläggare: David Bendz Håkan Rosqvist Granskare: Karin Kockum

2 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 3 2 SYFTE 3 3 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 3 4 HYDROLOGI 4 5 VATTENANALYSER ALLMÄNT GRUNDVATTENPROVTAGNINGSPUNKTERNA 9525, 9526 OCH GRUNDVATTENPROVTAGNINGSPUNKTERNA GV 17, GV 29 OCH GV YTVATTENPROVTAGNINGSPUNKTERNA Y1, Y2, Y3, Y6, UT SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER 14 REFERENSER 15 2 (15)

3 1 BAKGRUND Ett omfattande markundersökning av Klippan Läderfabrik har genomförts av J&W (2002). Undersökningen kompletterar tidigare undersökningar utförda av kommunens miljökontor och KM miljöteknik Det huvudsakliga syftet med markundersökningen var att beskriva föroreningssituationen i mark och grundvatten inom läderfabrikens område och angränsande områden i norr (sluttning ner mot Bäljane å) och öster (se J&W, 2002) samt att ge förslag till efterbehandlingsåtgärder inklusive kostnadsuppskattningar. Enligt J&W:s utredning uppgår den totala mängden förorenade massor till c:a ton. Den dominerande föroreningarna är krom och arsenik. På vilket sätt de förorenade massorna exponeras för vatten är osäkert. Data som presenteras i J&W:s (2002) rapport visar att de förorenade massorna till övervägande del ligger över grundvattenytan men att det i områdets norra del (delområde 4 och 5, se J&W, 2002) finns kontakt mellan grundvattnet och de förorenade massorna. Kompletterande undersökningar inriktade på en utökad kartering i tid och rum av grundvattennivån i kombination med provtagning är därför angeläget för riskbedömning och val av efterbehandlingsåtgärd. 2 SYFTE Målsättningen med denna undersökning var att beskriva variationen av grundvattennivån i befintliga grundvattenrör. Målsättningen var också att bestämma föroreningsnivån map metaller och dess variation över tiden i ett urval av grundvattenrören samt i Bäljane å, i utflödet från stora uppehållsdammen och i två rörutlopp. 3 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Inmätning av grundvattennivån gjordes i samtliga befintliga grundvattenrör vid totalt sex tillfällen, , , , , och Det finns totalt 22 grundvattenrör vilka är betecknade GV01-04, GV15, GV17, GV24-31, GV34-35, GV37-39, 9525, 9526 och 9533 (se J&W, 2002). Inmätning av vattennivån i Bäljane å, vid pegelfundamentet strax nordost om rör 9525, gjordes vid tre tillfällen, , och I syfte att kartera variationer i grundvattennivån mellan dessa mättillfällen så installerades automatisk nivåmätning i grundvattenrören: 9525, 9526, 9533, GV17 och GV30. De automatiska mätningarna genomfördes med sk divers (typ: TD ), vilka installerades i de fem rören under olika mätperioder, vilka sammanfattas i tabell 1. Tabell 1 Mätperioder divers Rör GV 17 GV 30 Mätperiod Grundvattenprovtagning skedde i grundvattenrör: 9525, 9526, 9533, GV17, GV29 och GV30. Grundvattenprov togs efter omsättning av vattnet om minst tre rörvolymer och utfördes med engångsbailer. Kalibrering av konduktivitetsmätare (Orion 115) och ph- 3 (15)

4 mätare (Orion 290 A) gjordes i samband med varje mättillfälle. Proven överfördes till avsedda provkärl för laboratorieanalys efter filtrering med filter (Schleicher & Schuell nr ). Proverna konserverades med 1% HNO3 syra och lämnades till ett ackrediterat laboratorium, Analytica, för analys. Provtagning i Bäljane å skedde uppströms och nedströms det förorenade området i provpunkt Y1 och Y3. Proven togs manuellt mitt i strömfåran enligt den metodik som föreskrivs i SGF:s fälthandbok (SGF, 2001). Provtagning skedde också utloppet från damm S1 och i rörutlopp UT02 och Y6. Provtagning skedde , , , och Ingen provtagning skedde i punkt GV 29 den och och inte i punkt Y6 den (isbildning) och (torrlagd). Proverna analyserades med avseende på ett urval av makroämnen och metaller, se tabell 2. Tabell 2 Sammanfattning vattenanalyser Provpunkter Analytica analyspaket Element Gv17, Gv30, 9525, 9526, 9533, Y2, Y6, UT02 V-3a m tillägg P, V, Mo samt fys kem param Ca, Fe, K, Mg, Na, S, Al, As, Ba, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Mo, Ni, Pb, P, V, Zn, Cl, N-tot, NO2-N, HCO3, TOC Gv29 V-3a m tillägg P, V, Mo Ca, Fe, K, Mg, Na, S, Al, As, Ba, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Mo, Ni, Pb, P, V, Zn Y1, Y3 V-3a Ca, Fe, K, Mg, Na, S, Al, As, Ba, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Ni, Pb, Zn 4 HYDROLOGI De manuella mätningarna av grundvattennivåerna redovisas i tabell 3. I rör GV01 och GV31 har mätningar inte kunnat utföras pga av den innergård där rören är placerade är permanent avspärrad. Röret GV28 är placerat inne i en fabriksbyggnad där verksamhet pågår. Mätning kunde inte utföras pga av att verksamhetsutövaren placerat utrustning ovanpå grundvattenröret. Generellt visar datan att grundvattennivåerna inom eller i anslutning till fabriksområdet (GV02, GV03, GV15, GV24, GV25, GV26, GV27, GV34, GV35) varierar obetydligt under den aktuella mätperioden, vilket beror på begränsad infiltration. Med undantag av GV37, GV38 och GV39 så gäller detta även de provpunkter som ligger i slänten ned mot ån (GV04, GV30, GV37, GV38 och GV39). I provpunkterna GV37, GV 38 och GV39 varierade grundvattennivån uppemot en meter under mätperioden. 4 (15)

5 Tabell 3 Grundvattennivå manuell mätning (m u my) Provpunk t GV 01 * * * * * GV 02 * 2,05 2,00 2,04 1,95 GV 03 5,50 5,50 5,51 * 5,46 GV 04 * 1,89 1,86 1,87 1,78 GV 15 4,22 4,21 4,23 4,21 4,17 GV 17 6,95 7,02 6,88 6,97 6,87 GV 24 4,60 4,61 4,58 4,61 4,55 GV 25 4,87 4,90 4,89 4,90 4,84 GV 26 >3,47 >3,47 >3,47 >3,47 >3,47 GV 27 5,63 5,66 5,68 5,65 5,60 GV 28 * 5,64 5,66 * 5,60 GV 29 2,54 2,55 2,57 2,61 * GV 30 0,53 0,59 0,61 0,75 0,44 GV 31 * * * 0,03 0,03 GV 34 5,32 5,33 5,34 5,34 5,29 GV 35 4,21 4,20 4,17 4,20 4,11 GV 37 2,53 1,62 1,79 Torr 2,57 GV 38 1,21 1,26 1,27 1,74 1,09 GV 39 0,49 0,53 0,71 1,14 0,23 G9525 1,30 1,22 0,99 1,47 0,37 G9526 2,47 2,41 2,28 2,63 1,70 G9533 0,78 0,73 0,66 0,89 0,26 I de tre mätpunkterna nere vi Bäljane å (9525, 9526, 9533) steg grundvattenivån något (i storleksordningen 0,1 0,3 meter) under de tre första månaderna fram till sommaren, enligt de manuella mätningarna. Mätningen efter sommaren ( ) visade den lägsta grundvattennivån under hela mätperioden och det sista mättillfället ( ) visade den högsta nivån. De automatiska nivåmätningarna (2ggr/h) under tiden visar att grundvattennivån i punkt 9525 och 9526 låg på samma nivå, se figur 1. Notera att i figuren har grundvattennivån angetts i m.ö.h. Grundvattennivån i alla tre mätpunkter gav en tydlig respons på regntillfället (13mm). Grundvattennivån i punkt 9525 mättes automatiskt fram till Under perioden kom det totalt 40 mm regn varav 22 mm regn En mycket kraftig respons på denna regnperiod registrerades och grundvattennivå steg i storleksordningen 1 meter. I figur 1 har även daglig nederbördsdata från SMHI:s mätstation i Klippan samt de manuella grundvattennivåmätningarna och nivån i Bäljane å plottats. Den avvikelse som finns mellan manuell mätning och automatisk mätning beror sannolikt till största del på det fel som gjorts vid korrigering av vattenivåmätningarna för variationer i lufttryck. Den lufttrycksdata som använts för att korrigera vattennivåmätningarna är uppmätt i Helsingborg, vilket är närmsta SMHI station där lufttrycksmätningar utförs. 5 (15)

6 11,5 40,0 11,0 30,0 m.ö.h (m) 10,5 20,0 nederbörd (mm) 10,0 10,0 9,5 mars april maj juni juli august i september okt ober november december 0,0 Nederbörd man man man Bäljane å Figur 1 Grundvattennivåer för mätpunkterna 9525, 9536, och 9533 (m.ö.h), nivån i Bäljane å samt nederbörd (mm/dag). Manuella mätningar utfördes , , , och Linjer indikerar de perioder då grundvattennivåerna loggades 2 ggr/h och punkter markerar de manuella mätningarna. Automatisk mätning av grundvattennivån gjordes i GV17 och GV30 under perioden Resultatet visas i figur 2. Datan bekräftar att grundvattennivån i dessa rör är i stort sett konstant under mätperioden. Ingen respons på regntillfället registrerades i GV17 och GV30. 6 (15)

7 28,0 40,0 26,0 30,0 m.ö.h (m) 24,0 20,0 nederbörd (mm) 22,0 10,0 20,0 mars april maj juni juli august i september okt ober november december 0,0 Nederbörd GV17 GV30 man.gv17 man. GV30 Figur 2 Grundvattennivåer för mätpunkterna GV 17 och GV 30 (m.ö.h) samt nederbörd (mm/dag). Manuella mätningar utfördes , , , och Linjer indikerar de perioder då grundvattennivåerna loggades 2 ggr/h. 5 VATTENANALYSER 5.1 Allmänt Arsenik och krom dominerar i de förorenade massorna. Både arsenik och krom kan bilda oxyanjoner. Arsenik är redoxkänsligt och förekommer oftast som arsenite (As(III)) eller som arsenate (As(V)). Krom förekommer som oxyanion i oxiderat tillstånd (Cr(VI)) och är mycket mobilt i alkaliska miljöer. I en reducerande miljö förekommer Cr som katjon (Cr(III)) och är relativt immobil vid en neutral ph nivå. Arsenik uppför sig annorlunda, den oxiderade formen av arsenik, As(V), sorberar starkare än As(III) vilket kan innebära förhöjda As koncentrationer vid en förändring av redoxpotentialen från oxiderande till reducerande förhållanden. I aeroba, ph neutrala eller svagt sura miljöer kontrolleras arseniks löslighet ofta av sorption på mineraloxider, framförallt järnoxider men även aluminium- och manganoxider. Vid en förändring av redox till reducerande förhållanden går dessa oxider i lösning. Smedley och Kinniburgh (2002) har sammanfattat flera studier som visar att mobilisering av arsenik kan ske efter vattenmättnad och reducering av förorenad jord. Sammanfattningsvis så finns det en 7 (15)

8 potential för ökad löslighet för arsenik vid övergång till reducerande förhållanden pga av desorption och upplösning av mineraloxider. I de följande underkapitlen redovisas ett urval av datan från vattenanalyserna. Resultaten från vattenanalyserna redovisas i sin helhet i bilaga 1. För ett fåtal element, As, Cr, Pb och parametrarna ph och konduktivitet finns det tidigare analyser (KM, 2000; WSP, 2002). De tidigare mätresultaten redovisas här och i bilaga 1 tillsammans med den data som generats i denna studie. 5.2 Grundvattenprovtagningspunkterna 9525, 9526 och 9533 vid Bäljane å I figur 3 och 4 redovisas resultaten från mätningarna i rör 9525, 9526 och 9533, vilka är placerade längs Bäljane å (se bilaga 1), med avseende på As och Cr As (ug/l) , Figur 3 Koncentrationen av arsenik i grundvattnet i mätpunkt 9525, och (15)

9 100 Cr (ug/l) , Figur 4 Koncentrationen av krom (tot) i grundvattnet i mätpunkt 9525, 9526 och 9533 Om resultaten från samtliga rör jämförs så utmärker sig rör 9525 genom högst halter av både As och Cr och kraftigt fluktuerande nivåer med avseende på As. Enligt figur 3 sker en påtaglig ökning av arsenikkoncentrationen i rör 9525 from Inom ramen för denna studie uppmättes följande arsenikhalter i punkt 9525: 150 µg/l ( ), 2,8 µg/l ( ), 34 µg/l ( ), 505 µg/l ( ) och 3,4 µg/l ( ). Även höga halter av mangan och förhöjda halter av kväve (N-tot) uppmättes i mätpunkt I mätpunkt 9526 och 9533 låg arsenikhalten vid samtliga mättillfällen på en stabil nivå på runt 4 µg/l respektive drygt 20 µg/l. En jämförelse av As med Fe och Al koncentrationen i grundvattnet visar en positiv korrelation (samvariation), se figur 5. Detta indikerar att upplösning av järnoxider (och i viss mån även aluminiumoxider) tillsammans med reducering av arsenat kan bidra till en högre löslighet under vissa perioder. Vad som orsakar den variation som illustreras i figur 5 är ej känt. En tänkbar orsak är att en kraftig tillfällig höjning av reducerat grundvatten kan ge upphov till förändrade redoxförhållanden i jord och massor som ligger över den genomsnittliga grundvattennivån och som normalt ej är vattenmättade. De höga As halterna kan i såfall förklaras som en reaktion på den höga grundvattennivån två veckor tidigare och som nådde sin kulmen Denna kan ha gett upphov till en reducerande miljö i förorenade massor som normalt ligger ovanför grundvattenytan och i en resulterande upplösning av järnoxider tillsammans med en reducering av As(V) till As(III). I figur 5 har även nitritkoncentrationen plottats. Förekomsten av nitrit (NO 2 -N) är en bra indikator på att nitratreduktion pågår och att grundvattnet är reducerat. 9 (15)

10 Konc (mg/l) 0,1 0,01 0,001 0, Fe As Al NO2-N Figur 5 Fe, As, Al och NO2-N koncentrationer i mätpunkt 9525 För hela mätperioden (1996-) uppvisar ph nivåerna en viss variation, se figur 6. En okänd del av denna variation beror sannolikt på mätfel. 8 7,5 7 ph 6,5 6 5, Figur 6 ph i grundvattenrör 9525, och (15)

11 Kond (ms/m) Figur 7 Konduktivitet (ms/m) i grundvattenrör 9525, och Grundvattenprovtagningspunkterna GV 17, GV 29 och GV 30 Provpunkterna GV17, GV29 och GV 30 är placerade strax utanför fabriksområdets norra gräns i delområde 4 och 5 (se J&W, 2002). Inom detta område har det förekommit deponering av restprodukter och avfall från fabriken (J&W, 2002). Analysresultaten i sin helhet redovisas i bilaga 1. I figur 8 och 9 redovisas analysresultaten för As och Cr i diagramform. Provtagning i dessa punkter har endast skett tidigare vid ett tillfälle, Dessa mätresultat presenteras i figur 8 och 9 tillsammans med de resultaten från denna studie. Provpunkt GV 17 uppvisar en sjunkande trend under mätperioden. Arsenik koncentrationen föll med två tiopotenser på cirka 6 månader från 125 till 3,2 µg/l. Fortsatta mätningar kan ge besked om detta verkligen är en trend eller en del av en säsongsvariation. Arsenikoncentration i GV29 hade sjunkit en tiopotens jämfört med , från 10,9 till <1 µg/l. GV 30 uppvisade en relativt stabil arsenik nivå på <3 µg/l As (ug/l) , GV 17 GV 29 GV 30 Figur 8 Arsenikkoncentrationen i GV17, GV29 och GV (15)

12 I GV30 uppmättes en koncentration av krom på 257µg/l. Vi de tre påföljande mätningarna låg koncentrationen på drygt 2 µg/l, för att därefter stiga till först till 50 µg/l och sedan till 149 µg/l. Även i detta fall krävs fortsatta mätningar för att avgöra om det finns ett mönster i denna variation. Kromkoncentrationen i de övriga mätpunkterna, GV17 och GV 29, låg stabilt på drygt 2 µg/l Cr (ug/l) , GV 17 GV 29 GV 30 Figur 9 Kromkoncentrationen i GV17, GV29 och GV Ytvattenprovtagningspunkterna Y1, Y2, Y3, Y6, UT02 Resultaten för det sk. Höganäsröret (Y6), inloppet till dammen S1 (UT 02) och utloppet från dammen (Y2) till Bäljane å redovisas här för As och Cr i figur 10 respektive 11. Flödet i punkt Y6 var mycket lågt under mätperioden för denna studie (<1 l/min). Vattnet leds via ett dränerande dike till damm Y5 och vidare till damm S1 där det tillsammans med flödet i UT02 rinner ut. Dräneringsröret som rinner ut i damm S1 i punkt UT02 dränerar området mellan södra och norra deponin. I Y6 ligger kromkoncentrationen stadigt på en hög nivå under hela mätperioden (>200 µg/l). Arsenik uppvisar en större variation. UT 02 uppvisar den högsta arsenikkoncentrationen på 310 µg/l ( ). Spannet mellan UT02 och Y2 representerar fastläggning av As i dammens bottensediment och den utspädning som äger rum i dammen. Dessa retardationsmekanismer är mer accentuerade för As jämfört med Cr, vilket kan bero på att Cr, till skillnad mot As, förekommer som oxyanion i oxiderat tillstånd (Cr(VI)) och är mycket mobilt. Koncentrationen av As och Cr i dammens utlopp (Y2) ligger båda på en relativt konstant nivå på i storleksordningen 10 µg/l. 12 (15)

13 As (ug/l) , Y2 UT02 Y Figur 10 Koncentrationen av arsenik i ytvattenmätpunkterna Y2, Y6 och UT Cr (ug/l) Y2 UT02 Y Figur 11 Koncentrationen av krom i ytvattenmätpunkterna Y2, Y6 och UT02 13 (15)

14 6 SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER Grundvattennivåerna inom eller i anslutning till fabriksområdet (GV02, GV03, GV15, GV24, GV25, GV26, GV27, GV34, GV35) varierade obetydligt under den aktuella mätperioden. Med undantag av GV37, GV38 och GV39 så gäller detta även de provpunkter som ligger i slänten ned mot ån (GV04, GV30, GV37, GV38 och GV39). Grundvattenytan i samtliga mätpunkterna nere vi Bäljane å (9525, 9526, 9533) gav en tydlig och snabb respons på regn och en högre vattennivå i Bäljane å. Mätpunkten 9525 uppvisade tydligast respons på regn och grundvattennivån fluktuerade kraftigast. Mätpunkten utmärker sig också genom en hög och varierande arsenikhalt, vilken kan bero på förändrade redoxförhållanden i massor som ligger över den genomsnittliga grundvattennivån vid en höjning av grundvattennivån. Den högsta arsenikkoncentrationen som uppmättes under mätperioden var 450 µg/l. En jämförelse av As med Fe och Al koncentrationen i grundvattnet visar en positiv korrelation. Detta indikerar att upplösning av järnoxider (och i viss mån även aluminiumoxider) som tillsammans med reducering av arsenat kan bidra till en högre löslighet under vissa perioder som följer av en tillfällig höjning av grundvattennivån. Retardationsmekanismerna i damm S1 (fastläggning i bottensediment och utspädning) är mer accentuerade för As jämfört med Cr, vilket kan bero på att Cr, till skillnad mot As, är mer mobilt i ett oxiderat tillstånd (Cr(VI)). Koncentrationen av As och Cr i dammens utlopp (Y2) ligger båda på en relativt konstant nivå på i storleksordningen 10 µg/l. Utflödet i punkt Y6 uppvisade högst halter av krom (c:a 200 µg/l ). Av grundvattenproven var det GV 30 som utmärkte sig genom en varierande och högre kromhalt. Proven som togs i Bäljane å indikerade ingen påverkan från det förorenade området. Men med tanke på provpunkten 9525:s läge c:a 2 meter från Bäljane å så bedöms de höga och fluktuerande arsenikhalterna vara speciellt allvarliga. För att kunna avgöra vilken roll den norra deponin spelar för de höga arsenikhalterna så bör ytterligare grundvattenrör sättas ut i området mellan den norra och den södra deponin samt strax söder om damm S1. Man bör också sammanställa de uppgifter som finns på hur den norra deponin är anlagd och vilka förutsättningar som finns för att deponin skall bli exponerad underifrån för grundvatten. Denna undersökning har genererat ett stort dataunderlag som kan utnyttjas för att med geokemiska modelleringsverktyg simulera och bättre förstå de processer som styr mobiliteten för arsenik och krom på platsen. Fortsatt provtagning bedöms också som viktigt. Resultaten i denna studie visar att valet av provtagningstillfälle är viktigt för en korrekt riskbedömning. Malmö den 31 mars 2004 David Bendz 14 (15)

15 REFERENSER J&W (2002) Läderfabriken, Klippan Fördjupad miljöteknisk undersökning, Länsstyrelsen Skåne län, uppdrag nr KM (2000) Läderfabriken, Klippan Redovisning av resultat från provtagning enligt kontrollprogram, Klippan kommun, uppdrag nr SGF, (2001) Fälthandbok Miljötekniska undersökningar, Rapport 1:2001, ISSN Smedley, P.L., D.G. Kinniburgh (2002) A review of the source, behavior and distribution of arsenic in natural waters, Applied Geochemistry, 17, WSP (2002) Läderfabriken, Klippan Redovisning av resultat från kompletterande provtagning, Länsstyrelsen Skåne län, uppdrag nr (15)

16 GV17 Ca Fe K Mg Na S Al As Ba Cd Co Cr Cu Hg Mn Mo Ni P Pb V Zn Cl N-tot NO2-N HCO3 TOC ph Kond (ms/m) ,00 4,48 0,423 6,9 85, ,5 1,75 9,37 8,29 81,2 35,3 12,2 11,60 59,4 <0,05 2,14 2,47 <1 <0, <0,5 0,855 <0,2 <10 0,12 55, ,7 0, ,48 121,4 8, ,8 0,0152 9,8 9,28 88,4 39 2,91 5, ,173 2,15 2,43 6,16 <0, ,657 4,33 <0,2 <10 0, , ,2 0, ,46 115,4 11, ,8 0,221 9,24 8,86 86,9 37,9 5,84 3, ,15 2,17 2,64 <1 <0, ,98 0,93 <10 <0,2 0, , ,9 0, ,51 155,2 10, ,9 2,27 9,92 9,97 96,9 39,8 1,73 7,12 65,1 <0,05 2,38 2,44 1,2 <0, ,51 0 <0,2 0 49, ,8 0, ,1 6,9 76,9 11, ,4 0,196 10,2 7,15 65,4 23,2 1 2,63 54,4 <0,05 2,56 2,87 1,54 <0, <0,5 1,24 <10 0,222 0,118 42,9 86 2, ,88 75,4 6,9 T GV ,9 0,721 0,35 6,6 76, * * * ,2 <0,004 7,82 14,8 27,2 15,2 4,42 1,0 40,9 <0,05 <0,05 0,5 6,05 <0,02 52,3 0,832 1,97 <0,2 <10 0,736 38,3 6,6 80,4 11, ,0064 7,76 15,2 27,4 16,2 9,53 1,0 44 0,176 0,0514 0,5 8,5 <0, ,09 4,27 <10 <0,2 0,756 65,6 6,55 89,3 9, ,0044 8,42 16,2 28,2 14,3 6,14 <1 46,2 <0,05 <0,05 0,51 5,57 <0,02 8,45 0 3,51 0 <0,2 0 60,2 6,85 68,2 14, GV , ,521 6,9 64, ,3 <0,004 4,65 7,12 75,4 29 5,3 1,0 22,1 <0,05 <0,05 2,35 <1 <0, <0,5 <0,5 <0,2 <10 <0,05 3, ,1 0, ,6 6,81 85,8 5, ,7 <0,004 4,28 8,56 83,1 30,5 <1 3,0 20,5 <0,05 <0,05 0,752 <1 <0, <0,5 0,953 <0,2 <10 0,0692 2, ,2 0, ,5 6,95 72,6 8, ,2 0,0049 4,32 8, ,6 4,64 3,0 19,5 <0,05 0,0931 2,24 <1 <0, ,782 <0,5 <10 <0,2 0,0585 <1 75 1,2 <0, ,7 6,92 76,8 8, ,5 0,195 5,9 6,72 78,5 29,6 <1 1,8 23,5 <0,05 <0,05 50,4 1,2 <0, ,08 0 <0,2 0 4, ,2 <0, ,43 61,5 12, ,5 <0,004 5,84 5,6 69,2 31,2 3, ,2 <0,05 0, ,26 <0,02 10,6 <0,5 0,924 <10 <0,2 0,454 1, ,2 7,29 67,7 3,4 Bilaga 1(1)

17 9525 Ca Fe K Mg Na S Al As Ba Cd Co Cr Cu Hg Mn Mo Ni P Pb V Zn Cl N-tot NO2-N HCO3 TOC ph Kond (ms/m) T ,6 45 * * * , , ,5 7 <1 6, ,4 7 <1 6, ,3 9 <1 6, , , ,4 6 <1 6, , , ,4 9 <1 6, <1 7 83, <0,2 6,7 80, ,1 4,15 12,6 46 0,445 6, <0,05 4,13 9,27 <1 <0, ,986 1,17 <0,2 <10 0,386 4, , ,77 133,1 5, ,0164 5,02 13,2 49,9 0,557 <1 2, <0,05 3,12 6,6 <1 <0, ,957 2,36 <0,2 <10 0,107 9, , ,8 6,43 118,8 8, ,87 4,91 11,6 48,8 0,535 4,39 33,6 129 <0,05 2,32 6,72 <1 <0, ,31 1,69 <10 <0,2 0,186 1, ,4 0, ,3 6,5 116,8 8, ,5 31,4 4,51 7,51 47,7 0,465 18, <0,05 1,64 14,7 <1 <0, ,12 0 <0,2 0 3,5 27 8,2 0, , , ,4 0,0048 5,69 21, ,1 2,51 3,43 30 <0,05 0,414 2,13 1,79 <0, ,69 1,33 10,1 <0,2 0,674 9, , ,86 83,2 6, * * * , , <1 7, ,2 2 <1 7, , , , <1 7, ,5 3 <1 6, ,7 3 <1 7, <1 7,6 97, ,41 2,54 0,259 7, ,3 <0,004 4, ,7 6,33 3,27 20,7 <0,05 0,18 0,787 1,09 <0,02 98,1 3,14 <0,5 <0,2 <10 0,471 5, , ,3 130,4 6, ,8 0,01 4,74 16, ,2 4,6 4,09 21 <0,05 <0,05 1,36 2,84 <0,02 12,9 3,6 1,83 <0,2 <10 0,723 5,9 28 1,8 0, <0,5 6, ,6 0,0105 5,25 19, ,1 5,72 4,37 25,4 <0,05 0,345 1,24 <1 <0, ,22 1,38 10,3 <0,2 0,774 2, ,6 0, ,8 6,88 130,7 8, ,5 0,0711 5,17 17, ,6 1,49 4,03 22,2 <0,05 0,676 0,899 1,98 <0, ,5 0 <0,2 0 6, ,3 0, , , ,4 0,0048 5,69 21, ,1 2,51 3,43 30 <0,05 0,414 2,13 1,79 <0, ,69 1,33 10,1 <0,2 0,674 9, , ,7 110,3 6,4 Bilaga 1(2)

18 9533 Ca Fe K Mg Na S Al As Ba Cd Co Cr Cu Hg Mn Mo Ni P Pb V Zn Cl N-tot NO2-N HCO3 TOC ph Kond (ms/m) T ,3 26 * * * , , , ,3 18 <1 6, , , , , ,8 10 < ,5 7 <1 5, <1 6, <1 7 80, ,6 4,78 0,354 6,7 93, <0,004 1,66 16,2 55,9 14 6,75 22,4 27,1 <0,05 0,725 2,66 2,85 <0, <0,5 1,4 <0,2 17,5 1,61 7, ,7 0, ,75 111,3 3, <0,004 1,77 17,1 58,3 14,5 <1 22,2 28,7 <0,05 0,672 3,3 3,26 <0, <0,5 2,01 <0,2 <10 1,82 8, ,5 0, ,3 6,59 98, ,0053 1,77 16,3 56,9 12,5 15,9 23,6 29 <0,05 0,892 3,2 2,74 <0, <0,5 1,98 10,6 <0,2 2,2 2, ,8 0, ,68 102,3 9, ,0181 1,91 17,1 66,3 5,26 2,3 29,3 32,6 <0,05 1,03 4,2 4,36 <0, ,88 0 <0,2 0 3, ,9 0, ,01 79,4 13, <0,004 1,6 16,9 56,2 8,16 2,37 35,5 30,5 <0,05 0,818 2,68 2,67 <0, <0,5 1,56 21,3 <0,2 2,18 2, , ,46 87,2 5,4 Y , , ,4 10 <1 7, , , , < <1 7,3 62, ,17 6,66 0,378 7,2 * ,4 0,315 4,3 3,65 19,8 7, ,13 19,3 <0,05 0,157 7,12 1,08 <0, <0,5 <0,5 0,226 14,7 0,615 3, ,9 0, ,5 6,89 39, ,3 0,0636 8,69 10,8 53, ,8 9,72 33,6 <0,05 0,196 6,12 <1 <0,02 17,7 <0,5 1,24 <0,2 <10 0,149 <1 53 2,8 0, ,31 97,1 12, ,4 0,938 7,45 10,4 52,5 8, ,4 45,5 <0,05 0,682 11,7 <1 <0, <0,5 1,26 42,3 0,978 1,12 2,9 43 1,4 0, ,48 84, ,5 0,218 9, ,5 5,26 7,28 34,1 37,6 <0,05 0,137 6,83 <1 <0, ,16 0 <0,2 0 <1 46 1,3 0, ,3 7,5 67,2 17, ,2 0,028 8,05 9,36 46,7 7,25 4,99 8,28 30,6 <0,05 0,182 6,88 <1 <0, <0,5 1,11 <10 <0,2 0,156 <1 41 2, ,87 69,3 2,4 Bilaga 1(3)

19 Y6 Ca Fe K Mg Na S Al As Ba Cd Co Cr Cu Hg Mn Mo Ni P Pb V Zn Cl N-tot NO2-N HCO3 TOC ph Kond (ms/m) T * 200 * * * ,3 180 <1 7, ,8 200 <1 7, ,6 370 <1 7, ,0 230 <1 7,9 60, , ,719 7,2 * ,4 <0,004 4,34 4, ,4 1,62 55,7 21,5 0,187 <0, ,09 <0,02 <0,2 <0,5 0,503 <0,2 <10 0,945 3, ,5 0, ,2 6,74 83,4 8, ,7 0,0677 4,41 4, ,8 14,5 51,8 24,5 0,299 0, <1 <0,02 6,69 <0,5 0,528 10,4 <0,2 1,35 <1 59 3,5 <0, ,4 6,96 91,5 10, ,7 <0,004 10,4 5, ,8 2,29 70,4 29,7 0,292 0, ,32 <0,02 0,39 <0,5 0,678 13,1 <0,2 1,33 3,04 8,81 86,8 3,2 UT ,3 17,3 90,8 12,1 51, ,8 <0,05 2,2 19,4 1,02 <0, <0,5 1,39 3, ,68 5, ,8 0, ,6 7, , ,25 13,5 17,1 90,5 11,8 <1 39,3 62,3 <0,05 1,8 15,6 <1 <0, ,522 2,08 <0,2 23 0,271 <1 66 8,2 0, ,7 6, , , ,6 91,2 11,3 11, ,4 0,0965 2,23 20,1 <1 <0, ,562 2, <0,2 1,49 1, <0, <0,5 6, , ,3 13,2 16,3 90,8 10,1 5, ,7 <0,05 1,91 22,4 <1 <0, ,32 0 <0,2 0 2, ,3 0, , , ,03 12,3 15,9 75,2 7,49 <1 34,9 60,5 <0,05 1,96 12,9 <1 <0, <0,5 2,05 <10 <0,2 0,21 1, , , ,3 Bilaga 1(4)

20 Y1 Ca Fe K Mg Na S Al As Ba Cd Co Cr Cu Hg Mn Ni Pb Zn ph Kond <0, , <5 <1 2 * * <0, , <0,3 <1 <1 6, ,3 <1 <1 6, <0,4 <1 <1 6, <0,5 <1 <1 6, <0,5 <1 <1 7 15, <1 <0,5 6,28 7,3 * ,2 1,56 3,23 2, , <1 14,8 <0,05 1,06 <0,5 <1 <0, <0,5 <0,2 6,68 6,98 23, ,6 0,768 4,1 2,86 14,8 7,42 66,6 <1 12,5 <0,05 0,394 <0,5 1,26 <0, ,74 <0,2 4,64 7,53 20, ,6 1,73 3,32 2,66 12,3 6, <1 14,7 0,0691 0,856 <0,5 <1 <0, ,5 0,339 5,72 6,92 18, ,6 1,64 7,77 4,52 25,9 12,5 33 <1 11,4 <0,05 2,23 <0,5 <1 <0,02 87,5 4,17 0,216 3,05 7,33 28, ,74 0,968 1,94 2,22 8,89 5, <1 18,8 <0,05 0,51 <0,5 1,32 <0,02 79,1 1,17 0,242 9,94 7,19 13,2 Y <0, , <5 <1 <1 * * , , <0,3 <1 <1 6, ,3 1 <1 6, <0,4 <1 1 6, <0,5 <1 <1 6, <0,5 1 <1 7 13, <1 0,59 0,434 7 * ,1 1,66 2,53 2,7 11,4 6, <1 15 <0,05 0,927 <0,5 <1 <0, <0,5 <0,2 7,6 6,99 20, ,75 0,825 2,67 2,47 11,1 5,93 79 <1 14,5 <0,05 0,156 <0,5 1,81 <0,02 20,3 1,53 <0,2 6,5 7,1 16, ,79 1,67 2,13 2,34 9,86 5,3 133 <1 14,5 <0,05 0,546 <0,5 <1 <0,02 81,2 1,05 0, ,03 17, ,7 1,91 4,04 3,58 16,8 6,91 37,9 <1 11,7 <0,05 0,634 <0,5 <1 <0,02 50,9 1,71 <0,2 2,21 7,73 19, ,65 0,944 1,62 2,13 8,55 5, <1 19 <0,05 0,482 <0,5 1,31 <0,02 81,1 0,927 0,213 9,95 7,28 12,3 Bilaga 1(5)