Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde den 29 maj 2013

Transkript

1 Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde den 29 maj 2013

2

3 Sidan 3 av 270 Ärende 1

4 Sidan 4 av 270

5 Kommunledningskontoret Sidan 5 av 270 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Maria Johansson Dnr Kommunstyrelsen Direktiv för budget 2014 Förslag till beslut Budgetdirektiv till nämnderna och bolagen för arbetet med budget 2014, daterat den 13 maj 2013 godkänns. Sammanfattning Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Här ingår att besluta om direktiv för hur kommunens arbete med budgeten ska bedrivas. Samtliga nämnder ska upprätta förslag till budget och verksamhetsplan inom den angivna preliminära budgetram för 2014 och ska beskriva verksamheterna med utgångspunkt från den preliminära budgetramen och de prioriteringar som gäller för Nämndens budgetförslag ska följa och redovisas enligt mallen för budgetmaterialets struktur. Kommunens verksamheter, som bedrivs i bolagsform, utgör en del av den totala kommunala verksamheten. Bolagen ska med sina verksamheter bidra med att utveckla Upplands-Bro kommun till en attraktiv boende- och verksamhetsort. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 13 maj Budgetdirektiv för budget 2014, daterad den 13 maj Ärendet Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Här ingår att besluta om direktiv för hur kommunens arbete med budgeten ska bedrivas. Det är Kommunstyrelsens ansvar att i samband med budgetdirektiv för kommande år besluta om ramförändringar med utgångspunkt från politiska ambitioner, behovsförändringar och det uppkomna resultatet. Med utgångspunkt från nämndernas och bolagens redovisningar görs bedömning om kommande års ram. I budgetdirektivet sammanfattas styrprocessen första fas i materialet där politik och ekonomi vävs samman i ett antal klara planeringsförutsättningar. Med budgetdirektivet som grund påbörjas nämndernas och bolagens verksamhetsplanering. Intäkterna beräknas öka med 42,2 miljoner kronor 2014 vilket innebär 3,9 %. I nämndernas preliminära budgetramar för 2014 ingår tillskott för uppräkning av löner och priser. Respektive nämnd ansvarar för att i budgetförslaget bedöma storle-

6 2(2) Sidan 6 av 270 ken på pris- och lönejustering samt effektiviseringsmöjligheter och omfördelningar inom budgetram inför kommande budgetår samt fördela de tillskjutna medlen till löne-, prisuppräkning, volymförändringar och övriga förändringar samt prioriterade satsningar. Samtliga nämnder ska upprätta förslag till budget och verksamhetsplan inom den angivna preliminära budgetram för 2014 och ska beskriva verksamheterna med utgångspunkt från den preliminära budgetramen och de prioriteringar som gäller för Varje nämnd har att ta hänsyn till de prioriteringar som Kommunstyrelsen lämnar i budgetdirektivet och utarbeta sitt budgetförslag inom den preliminära budgetramen för Inför 2014 tillförs totalt tkr till nämnderna i preliminära nettobudgetramar. Nämndens budgetförslag ska följa och redovisas enligt mallen för budgetmaterialets struktur. Kommunens verksamheter, som bedrivs i bolagsform, utgör en del av den totala kommunala verksamheten. Bolagen ska med sina verksamheter bidra med att utveckla Upplands-Bro kommun till en attraktiv boende- och verksamhetsort. I budget för 2014 fortsätter kommunens arbete med förbättrad service med hög kvalitet till kommunmedborgare, brukare, elever, företagare och kunder. Samtliga nämnder har att utforma sina budgetförslag med detta som utgångspunkt. Att bli bemött på ett professionellt och engagerat sätt oavsett fråga är utgångspunkten inom alla områden och ska genomsyra nämndernas budgetförslag. Budgetförslagen från nämnderna och bolagen ska också ta fasta på att kommunen tar ansvar för miljö och hållbar utveckling. Nuvarande generation i kommunen tar ansvar för kommande generationer. Tidsplanen för budgetarbetet innebär att kontorens budgetförslag lämnas till kommunledningskontoret senast den 25 augusti Nämnderna och bolagen behandlar budgetförslagen och överlämnar dessa till Kommunstyrelsen senast den 25 september. Den 25 september 2013 har Kommunstyrelsen genomgång av nämndernas förslag. Den 6 november behandlar Kommunstyrelsen förslag till budget 2014 och den 20 november 2013 fattar Kommunfullmäktige beslut. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Bilagor: Direktiv för budget 2014 Kopia av beslut till: Samtliga nämnder och bolag

7 Kommunledningskontoret Sidan 7 av 270 DIREKTIV Handläggare Datum Vår beteckning Maria Johansson Dnr Budgetdirektiv för budget 2014

8 2(16) Sidan 8 av 270 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Planeringsförutsättningar... 3 Förväntad utveckling av skatter och generella statsbidrag...3 Förväntad befolkningsutveckling...4 Kostnadsutveckling...5 Prognos över pensionskostnaderna...5 Investeringar och avskrivning...6 Finansiering och ränteutveckling...6 Budgetdirektiv... 6 Finansiella mål...6 Kommunövergripande mål...7 Prioriteringar för Preliminära ekonomiska ramar 2014 till nämnderna...10 Budgetdirektiv till nämnderna...10 Budgetdirektiv till bolagen...11 Finansiella krav på bolagen...11 Specifika direktiv till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB...11 Specifika direktiv till AB Upplands-Brohus...12 Tidplan Mall för upprättande av budgetförslag... 14

9 Sidan 9 av 270 3(16) Bakgrund Enligt kommunens styrprocess ska den ekonomiska styrningen utgå från den budgetram som tilldelas varje nämnd och förvaltning. Med målstyrning får varje styrelse/nämnd stor frihet att disponera tilldelade resurser inom olika verksamheter. I styrprocessen samordnas alla olika behov och resurskrav och prövas mot hela kommunens. Beräkningen av resursutrymmet grundar sig på: - Befolkningsprognos och infrastrukturella faktorer - Beräkning av skatteintäkternas och utjämningsbidragens utveckling samt beräkning av fastighetsavgift - Prognos för löne- och prisutveckling - Prognos för pensionskostnader, räntekostnader och intäkter, avskrivningar Det är Kommunstyrelsens ansvar att i samband med budgetdirektiv för kommande år besluta om ramförändringar med utgångspunkt från politiska ambitioner, behovsförändringar och det uppkomna resultatet. Med utgångspunkt från nämndernas och bolagens redovisningar görs bedömning om kommande års ram. Budgetdirektivet antas av Kommunstyrelsen under april-maj. I budgetdirektivet sammanfattas styrprocessen första fas i materialet där politik och ekonomi vävs samman i ett antal klara planeringsförutsättningar. Med budgetdirektivet som grund påbörjas nämndernas och bolagens verksamhetsplanering. I budgetdirektivet anges ekonomiska ramar och kommunövergripande mål och prioriteringar för Det är viktigt att de mål som sätts anger en klar viljeinriktning och är så konkreta att de verkligen styr i den fortsatta processen. De finansiella målen anges också i budgetdirektivet och hur Kommunstyrelsen ser på eventuella förändringar inom personal och verksamhet. Om särskilda kvalitetskrav ställs på något område ska också det stå i direktivet. Planeringsförutsättningar Förväntad utveckling av skatter och generella statsbidrag Kommunen använder sig av Sveriges Kommuner och Lanstings (SKL:s) prognoser när det gäller utvecklingen av skatteunderlaget och förändringar i utjämning och generella statsbidrag. SKL gör en sammanvägning av olika bedömares och regeringens uppfattning om den samhällsekonomiska utvecklingen och kommer fram till en prognos över utvecklingen för kommunsektorn. Upplands-Bro kommun justerar den prognosen med en egen prognos över befolkningsutvecklingen i kommunen eftersom den avviker i jämförelse med hur det ser ut i genomsnitt i landet. Som underlag till budgetdirektiven har SKL:s prognos för februari 2013 använts. Regeringen har i december 2012 presenterat en promemoria med förslag till förändringar i utjämningssystemet som innebär att den genomförs från 1 januari För Upplands-Bro kommuns del innebär förslaget till förändringar i utjämningssystemet att kommunen erhåller cirka 352 kronor per invånare mer i utjämningsbidrag jämfört med nuvarande system. I regeringens förslag ingår ett införandebidrag för att lindra effekterna för dem som drabbas mest. Införandebidraget påverkar samtliga kommuner och SKL har därför gjort en preliminär beräkning av införandebidraget (SKL PM ). SKL:s preliminära beräkningar visar att införandebidraget för kommu-

10 4(16) Sidan 10 av 270 ner sammantaget kommer att uppgå till 318 kronor/invånare (år 2014), 114 kr/inv (år 2015), 29 kr/inv (år 2016), 8 kr/inv (år 2017) och 2 kr/inv (år 2018). Kostnaden för införandebidraget finansieras av samtliga kommuner genom en försämrad regleringspost. Ovanstående belopp ska dras bort från det erhållna beloppet, 352 kr/inv, för respektive år. Det innebär att Upplands-Bro kommun erhåller 34 kronor per invånare 2014 ( =34), 238 kronor per invånare 2015 ( =238) och 323 kronor per invånare 2016 (352-29=323). Med den bedömda befolkningsstorleken får förändringarna i utjämningssystemet följande effekter för kommunen: ÖKAT UTJÄMNINGSBIDRAG KRONOR PER INVÅNARE TOTALT TKR Skatteintäkter och generella statsbidrag Intäkterna beräknas öka med 42,2 miljoner kronor 2014 vilket innebär 3,9 % inklusive införandet av förslaget om ny utjämning och beaktat de införanderegler som föreslås gälla. Mkr Skatteintäkter 929,2 962, , ,2 Inkomstutjämning 114,4 123,7 130,2 138,4 Kostnadsutjämning 4,5 15,3 12,7 12,7 Regleringsbidrag/avgift 11,1 4,8-2,5-9,6 LSS-utjämning -18,5-25,2-25,5-25,8 Fastighetsavgift 35,3 36,2 36,2 36,2 Förslag ändring i utjämningssystemen 0,8 5,9 8,1 Summa intäkter 1 076, , , ,1 Förväntad befolkningsutveckling Kommunens mål är att växa med 350 personer årligen. Upplands-Bro kommuns befolkning bedöms uppgå till personer den 1 november Det är en ökning med 357 personer från 1 november 2012 och motsvarar en ökning med 1,47 %. Upplands-Bro kommun gör årligen en befolkningsprognos under maj månad. Som underlag till skatternas och statbidragens storlek har därför en egen bedömning gjorts av invånarantalet 1 november Nivån på skatter och statsbidrag beräknas på invånarantalet den 1 november året före budgetåret. Den 1 november 2012 hade kommunen invånare och den 1 november 2011

11 Sidan 11 av 270 5(16) var invånarantalet Det innebär att ökningen var 294 personer eller 1,23 % Befolkningsprognos Kostnadsutveckling Inflationen är just nu måttlig och enligt de senaste prognoserna ser utvecklingen att fortsatt vara på en mycket låg nivå 2014, 1,3 %. Kostnaden för enskilda varor och tjänster kan naturligtvis avvika markant från konsumentprisindex. SKL gör en bedömning genom prisindex för kommunal verksamhet att arbetskraftskostnaderna inom kommunal verksamhet kommer att öka med 2,5 % och övrig förbrukning ökar med 1,9 %. Sammanvägt arbetskraft och övrig förbrukning beräknas en ökning totalt med 2,3 % för hela året (SKL februari 2013). Prognos över pensionskostnaderna KPA:s pensionsprognos används vid bedömning över utvecklingen av pensionskostnaderna i kommunen. Den prognos som ligger till grund för budgetdirektiven är framtagen i december Mkr Pensionskostnad som regleras via PO-pålägg Gamla utbetalningar, ÖK-SAP Finansiell Kostnad Pensionskostnad inklusive särskild löneskatt 33,4 35,3 34,4 35,4 37,3 24,4 27,0 26,1 27,1 28,8 4,4 2,9 2,4 3,5 4,2 62,2 65,2 62,9 66,0 70,3

12 6(16) Sidan 12 av 270 Investeringar och avskrivning Kommunen har de senaste åren gjort stora investeringar i fritidsanläggningar. Bedömningen med utgångspunkt från detta är att avskrivningsbudgeten behöver ökas med fem miljoner kronor till 39 miljoner kronor under förutsättning att investeringsnivån ligger i nivå med avskrivningarna under 2014, d v s miljoner kronor. Ökar nivån på investeringarna så behöver ytterligare budgetmedel tillskjutas för att hantera avskrivningskostnaderna. Finansiering och ränteutveckling Ränteutvecklingen fram till 2014 är fortsatt osäker. Upplands-Bro kommun har medvetet försökt minimera ränteriskerna på kommunens lån. Under 2013 amorterade kommunen 20 mkr på sina lån samtidigt som 230 mkr överfördes till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB på grund av ny lag om ränteavdragsbegränsningar på interna lån. Kommunen har från 2013 totalt 75 mkr i egna lån. Under förutsättning av att samtliga investeringar egenfinansieras och att lånevolymen blir oförändrad bedöms att budget om en miljon kronor behövs för finansnettot under Budgetdirektiv Finansiella mål Kommunallagen ställer krav på en god ekonomisk hushållning. Grundläggande för en god ekonomisk hushållning är en ekonomi i balans och en välfungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet där varje generation bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I budgeten för 2013 har kommunen angett mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För Upplands-Bro kommun innebär god ekonomisk hushållning att: - Överskottet i Upplands-Bro ska över tiden uppgå till 2 % av verksamhetens nettokostnader. I lågkonjunktur eller period av finansiell oro kan reserverade medel ur resultatutjämningsreserven, som kommunen tidigare avsatt, användas för att utjämna konsekvenserna av minskade intäkter över en konjunkturcykel. - Vid överskott reserveras högsta möjliga belopp till kommuns resultatutjämningsreserv. Vid lågkonjunktur kan upp till 30 % av tidigare reserverade medel användas under ett enskilt budgetår. För 2014 kan 20 mkr att användas från resultatutjämningsreserven. - Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad Upplands-Bro ska fortsätta vara en expansiv kommun. Kommunen ska planera, bygga och underhålla sina anläggningar för långsiktig användbarhet, minskad miljöbelastning, bibehållen funktion och bibehållet värde under anläggningarnas livslängd. - Kommunens ersättningsinvesteringar ska finansieras med egna medel. Endast nyinvesteringar får finansieras med lån. - Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden. - Verksamheterna ska hålla sin budget och drivas inom de ekonomiska ramarna som beslutats, effektivt och med stor kostnadsmedvetenhet. Målen

13 Sidan 13 av 270 7(16) inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. - Kommunens taxor ska vara aktuella. Samtliga nämnder får i uppdrag att årligen höja alla taxor utom maxtaxa inom barnomsorgen med KPI med bas oktober Kommunövergripande mål Upplands-Bro kommun ska säkerställa en fortsatt god ekonomi för att säkra välfärden, som är vårt grundläggande uppdrag. Därför fokuserar vi på välfärdens kärna och säkerställer utbudet av välfärd, service och tjänster av hög kvalitet i livets olika skeden. Valfriheten skapar kvalitetskonkurrens. Alla människor har olika förutsättningar, behov och drömmar. Den utgångspunkten är avgörande för oss. En mångfald av utövare, med olika profil och inriktning, ökar valfriheten. Desto fler alternativ vi kan erbjuda, desto större är möjligheten att varje människa får den service som motsvarar de egna förväntningarna och behoven. Upplands-Bro ska erbjuda våra medborgare mångfald och valfrihet av tjänster inom välfärden. ha en ekonomi i balans. använda skattebetalarnas pengar effektivt. fortsätta att vara en expansiv kommun. förbättra servicen till medborgare och företagare varje år. vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling. Befolkningstillväxten ska vara minst 1,5 % per år Minst 250 nya bostäder varje år 350 nya medborgare varje år Skattesänkning under mandatperioden Budgetöverskott om 2 % ska uppnås på två mandatperioder Varje verksamhet ska hålla sin budget varje år Prioriteringar för 2014 I nämndernas preliminära budgetramar för 2014 som anges nedan ingår tillskott för uppräkning av löner och priser. Respektive nämnd ansvarar för att i budgetförslaget bedöma storleken på pris- och lönejustering samt effektiviseringsmöjligheter och omfördelningar inom budgetram inför kommande budgetår samt fördela de tillskjutna medlen till löne-, prisuppräkning, volymförändringar och övriga förändringar samt prioriterade satsningar. Varje nämnd har att ta hänsyn till de prioriteringar som Kommunstyrelsen lämnar i budgetdirektivet och utarbeta sitt budgetförslag inom den preliminära budgetramen för Inför 2014 tillförs totalt tkr till nämnderna i preliminära nettobudgetramar. I budget för 2014 fortsätter kommunens arbete med förbättrad service med hög kvalitet till våra kommunmedborgare, brukare, elever, företagare och kunder. Samtliga nämnder har att utforma sina budgetförslag med detta som utgångspunkt. Att bli bemött på ett professionellt och engagerat sätt oavsett fråga är utgångspunkten inom alla områden och ska genomsyra nämndernas budgetförslag.

14 8(16) Sidan 14 av 270 Budgetförslagen från nämnderna och bolagen ska också ta fasta på att kommunen tar ansvar för miljö och hållbar utveckling. Nuvarande generation i kommunen tar ansvar för kommande generationer. Till Kommunstyrelsens verksamheter tillförs tkr Från Kommunstyrelsens budgetram överförs tkr till Bygg-och miljönämnden som avser budget för bygg- och miljöverksamheterna. Netto innebär det att Kommunstyrelsens preliminära budgetram minskar med tkr. Upplands-Bro kommun är en tillväxtkommun i Stockholmsregionen vilket ställer krav på en god samhällsplanering och god planberedskap. Kommande år arbetar vi vidare med att försköna befintliga områden. Vi fortsätter utvecklingen av kommunens centrum så att de blir välkomnande och attraktiva. Bland annat genom ljussättning av offentliga miljöer upplevs närmiljön tryggare och mer attraktiv. Kommunens verksamhet kompletteras med ett kulturhus 2014 som kommer att ha öppet på kvällar och helger. En lightversion av Kundcenter öppnar i Brohuset Att främja sysselsättningen inom kommunen är ett prioriterat område. Kommunen ska medverka till och skapa förutsättningar för att alla medborgare får möjlighet till egen försörjning. Upplands-Bro kommun ska fortsatt arbeta för att skapa ett bra företagsklimat och tydliggöra detta för omvärlden. En viktig del i kommunens arbete är att utveckla kvaliteten och servicen i alla våra tjänster. För att kunna följa upp och utvärdera service och kvalitet krävs ett bra stöd för verksamheterna. Till Bygg- och miljönämnden tillförs tkr Bygg- och miljönämndens budgetram har fram till 2013 uppgått till 513 tkr. Budgetmedlen har uteslutande avsett nämndverksamhetens kostnader. Kostnader för personal och övriga driftkostnader för bygg- och miljöverksamheterna har ingått i Tillväxtkontorets budget och således hanterats under Kommunstyrelsens ansvarsområde. Från 2014 överförs budetmedlen till Bygg- och miljönämnden. Budgetförstärkningen tillsammans med den tidigare budgeten gör att nämndens totala preliminära budgetram för 2014 uppgår till tkr. Till Utbildningsnämndens verksamheter tillförs tkr Av tillskottet på totalt 20,7 mkr ska i budgetförslaget 1 mkr avsättas som en pott för att premiera duktiga lärare. I den kommungemensamma verksamheten finns 5,1 mkr avsatt i budget 2013 för lokalkostnader. Dessa medel flyttas över till Utbildningsnämnden i budget 2014 att användas till hyra för skollokaler. Av det totala tillskottet ska Utbildningsnämnden i sitt budgetförslag avsätta denna summa till avsett ändamål. Resterande medel, 14,6 mkr tillskjuts budgetramen för Utbildningsnämnden där nämnden i sitt budgetförslag ska fördela medlen mellan löne- och prisjustering, volymökningar och satsningar utifrån de prioriterade behoven. Utbildningsnämnden ska i sitt budgetförslag för 2014 prioritera och ta hänsyn till små barn och tidig upptäckt av behov av stöd samt höja kvaliteten i undervisning och omsorg.

15 Sidan 15 av 270 9(16) Barn i förskoleåldrar fortsätter att öka likaså elevkullarna i grundskolan. Ökningen sker i de yngre åldrarna medan antalet elever i äldre åldrar blir oförändrat. Detta medför även fler elever i fritidshem och öppen fritidverksamhet. Antalet SFI-elever ökar stadigt vilket också medför ett ökat tryck på grundläggande vuxenutbildning. Nya Härneviskolan tas i drift i sin helhet höstterminen 2013 innebär en ökad skolpeng till externa huvudmän när kommunens genomsnittliga lokalkostnad ökar. Upplands-Bro gymnasiet har idag en anslagsbudget. Kontoret arbetar på att införa en elevpeng, vilket tidigare införts på kommunens förskolor och grundskolor. Kommunerna i Stockholms län har en gemensam prislista för gymnasieprogrammen. Frigymnasierna får elevpeng enligt denna prislista. Kommunens mål om att öka andelen ekologiska inköp till 30 % Barnomsorg på obekväm arbetstid är ett uppdrag att starta fr o m hösten Ökat krav på lärarbehörighet i grundskola, gymnasieskola och vuxen utbildning. Lärarbehörighet särskolan. Till Kultur- och fritidsnämndens verksamheter tillförs tkr Det nyligen tagna positiva beslutet om uppförande av Kulturhuset samt planerna på ombyggnation av Brohuset medför ökade kostnader för nämnden i form av bland annat hyra, fler tjänster, ökat medieanslag och IT-kostnader. Till Socialnämndens verksamheter tillförs tkr I budgetförslaget för 2014 ska säkerställandet av en god kvalitet inom samtliga verksamheter prioriteras. Inom äldreomsorgen förväntas behovet av insatser inom hemtjänsten och särskilda boenden öka till följd av att antalet äldre ökar. Det ökade behovet av platser för särskilt boende förväntas tillgodoses genom öppnandet av Solgården. Det kommer även att krävas ökad bemanning på äldreboenden med anledning av nya föreskrifter från Socialstyrelsen om bemanning på särskilda boenden där det bor personer med demenssjukdom. Ett fortsatt omställningsarbete behövs inom individ- och familjeomsorgen för att kunna erbjuda kvalitetssäkrad öppenvård på hemmaplan och avsluta/undvika externa köp av institutionsplaceringar och familjehem. Undersöka förutsättningarna att anordna förebyggande hembesök för personer över 75 år. Hemlagad mat inom hemtjänsten. Utveckla boendestödet inom socialpsykiatrin i syfte att underlätta kvarboende. Fortsatt utveckling av arbetsmarknadsåtgärder med inriktning på att personer med försörjningsstöd ska bli självförsörjande. Utveckla metoder för uppföljning av insatser inom individ- och familjeomsorgen barn- och ungdomsvård och missbruksvård. Utveckla tidiga insatser för utsatta familjer genom inrättande av Familjecentral i samverkan med öppna förskolan, MVC och BVC. Till ekonomiskt bistånd tillförs tkr Mot bakgrund av ett osäkert konjunkturläge förväntas en fortsatt ökning av antalet hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd år 2014.

16 10(16) Sidan 16 av 270 Preliminära ekonomiska ramar 2014 till nämnderna NETTOBUDGETRAMAR, TKR BUDGETRAM 2013 ENGÅNGS- ANSLAG 2013 TILLSKOTT PRELIMINÄR BUDGETRAM 2014 Revision Kommunstyrelsen ) Affärsmässig verksamhet 0 0 Bygg- och miljönämnd ) Utbildningsnämnd ) Kultur-och fritidsnämnd Socialnämnd Ekonomiskt bistånd Kommungemensam 2) ) 0 SUMMA ) Till Bygg- och miljönämnden överförs tkr för bygg- och miljöverksamheterna från Kommunstyrelsen. 2) Avser dubbel hyreskostnad under första halvåret 2013 för skollokaler. Överförs till Utbildningsnämndens budgetram Budgetdirektiv till nämnderna - Samtliga nämnder ska upprätta förslag till budget och verksamhetsplan inom ovan angivna preliminära budgetram för 2014 och ska beskriva verksamheterna med utgångspunkt från den preliminära budgetramen och de prioriteringar som gäller för Beskrivning ska göras av förändringar inom verksamheterna avseende vilka kvalitetshöjningar, volymjusteringar och andra satsningar som avses att genomföras budgetåret 2014 inom nämndens ovan preliminära budgetram. - Nämnderna ska redovisa förslag på åtgärder för att inrymma verksamheten inom den preliminära budgetramen med utgångspunkt från de förutsättningar som lämnats i budgetdirektivet. Förslagen ska även innehålla eventuella konsekvenser för nämnden att inrymma verksamheterna inom ovan angivna preliminära budgetram för Nämnden ska i budgetförslaget presentera förslag på nämndspecifika mål och uppdrag för 2014 med utgångspunkt från kommunens övergripande mål. - Nämnden ska redovisa förslag på indikatorer och nyckeltal som mäter mål och uppdrag och som ska följas upp vid delår- och årsbokslut. - Nämnderna ska även lämna förslag till taxe- och avgiftsförändringar samt det ekonomiska utfallet av dessa. - Nämnderna ska redovisa de investeringar som nämnden önskar genomföra de närmaste två åren (år 2014, år 2015) med motivering, prioritering samt driftkostnadsberäkning inklusive avskrivningskostnad. - Nämndens budgetförslag ska följa och redovisas enligt mallen för budgetmaterialets struktur.

17 Sidan 17 av (16) - Kommunledningskontoret får utfärda ytterligare direktiv beträffande utformningen av budgetmaterialet. - Nämnderna bör utfärda närmare anvisningar för sitt budgetarbete. Budgetdirektiv till bolagen Samtliga av kommunen helägda bolag har att följa kommunens bolagspolicy samt grundläggande ägardirektiv. Därutöver ges årliga ägardirektiv. Efter beslut i Kommunfullmäktige ska bolagsstämman i respektive bolag anta dessa. Upplands-Bro Kommunföretag AB och dess dotterbolag, nedan kallad bolagen, är organ för kommunens verksamhet och således underordnade Upplands- Bro Kommun. Kommunens verksamheter, som bedrivs i bolagsform, utgör en del av den totala kommunala verksamheten. Bolagen ska med sina verksamheter bidra med att utveckla Upplands-Bro kommun till en attraktiv boende- och verksamhetsort. Bolagen ska vidare: - Samverka med kommunen enligt bolagspolicy och grundläggande ägardirektiv. - Samordna finansförvaltningen med kommunen och samordna styrelsearbetet och det administrativa arbetet mellan kommunkoncernens bolag. - Bolagen förbinder sig också att fullgöra övriga uppgifter och skyldigheter som överlämnas till bolaget av kommunen. Om någon av parterna påkallar det, ska särskilt avtal träffas om villkoren m m för sådana uppdrag. Finansiella krav på bolagen Bolagens verksamhet ska bedrivas på affärsmässiga grunder, under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten. Bolagen ska drivas på ett sätt som vårdar insatt kapital och ger skälig avkastning enligt respektive bolags ägardirektiv med hänsyn till de risker som verksamheten innebär. Bolagen ska fastställa en budget för En preliminär budget ska delges Kommunstyrelsen senast i september månad Bolagen ska i årsredovisningen, utöver vad som anges i aktiebolagslagen, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala syftet med densamma. Tidplanen för upprättande av bolagens budget och årsredovisningar ska samordnas med kommunens tidsplan. Specifika direktiv till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Upplands-Bro Kommunfastigheter ska lämna koncernbidrag med 3,7 % på insatt kapital och betala ränta för vidareförmedlade lån enligt gällande lånevillkor. Vidareförmedlade lån som omsätts under året ska överföras till Upplands- Bro Kommunfastigheter med kommunal borgen som säkerhet. För de lån som bolaget har med kommunal borgen som säkerhet utgår en borgensavgift om 0,40 % på den lånevolym som bolaget har vid ingången av Borgensavgiften ska vara betald senast vid halvårsskiftet Upplands-Bro Kommunfastigheters serviceinsatser i tid och kvalitet ska motsvara en kundnöjdhet på minst 80 %.

18 12(16) Sidan 18 av 270 Underhållsinsatserna i alla Upplands-Bro Kommunfastigheters lokaler ska öka med minst 20 % till och med (Under 2014 ska underhållsinsatserna öka med 7 % och 2013 ökade underhållsinsatserna med 7 % per år.) Bolaget ska tillsammans med kommunen utreda en förändring av nuvarande hyressättningsmodell. Specifika direktiv till AB Upplands-Brohus Upplands-Brohus ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer. Det innebär att marknadsmässigt avkastningskrav ställs på Upplands-Brohus. Bolaget ska ha en direktavkastning på minst 7 % på fastigheternas bokförda värden för att nå en synlig soliditet på 20 % år 2020 (Det motsvarar ca 3,5 % på fastigheternas bedömda marknadsvärde). Upplands-Brohus ska lämna koncernbidrag med belopp som motsvarar en avkastning på insatt kapital, före skatt, med den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med tillägg av en procent. För de externa lån med kommunal borgen som säkerhet som AB Upplands- Brohus har utgår en borgensavgift om 0,40 %. Borgensavgiften utgår på den lånevolym som bolaget har vid ingången av Borgensavgiften ska vara betald senast vid halvårsskiftet Under mandatperioden bygga hyresrätter, bostäder för ungdomar, äldreboende och trygghetsboende dessa investeringar ska ge bolaget lönsamhet på lång sikt. Upp till 20 % av Upplands-Brohus fastighetsbestånd ska säljas eller omvandlas till bostadsrätter. Det frigjorda kapitalet vid försäljning eller ombildning ska användas dels till att finansiera nyproduktion och dels till att förbättra den yttre miljön som entréer och utemiljöerna kring fastigheterna. Arbetet ska ske i samarbete med Tillväxtkontoret. Upplands-Brohus ska vidmakthålla den höga kundnöjdheten som ska undersökas regelbundet. Upplands-Brohus ska aktivt medverka i arbetet att utveckla våra tätorter med fokus på Bro centrum och Kungsängens centrum. Upplands-Brohus ska bevaka utvecklingen i Bro samhälle och vara öppen för lokalförvärv i stråket mellan Bro centrum och järnvägsstationen. Bolaget ska ställa ytterligare en lägenhet till Kvinnojouren Annas förfogande.

19 Sidan 19 av (16) Tidplan Aktivitet 2013 Mål- och ramdialog inför budgetdirektiv Kommunstyrelsens direktiv om budget Samverkan av budgetdirektiven med fackliga organisationer Kontoren lämnar budgetförslag till ekonomistaben (siffermaterialet måste vara klart till detta datum) Nämnderna beslutar om budgetförslag och verksamhetsplan för 2013 Sammanträde Utbildningsnämnden Sammanträde Socialnämnden Sammanträde Kultur- och fritidsnämnden Sammanträde Bygg- och miljönämnden Sammanträde Kommunstyrelsen Bolagen lämnar preliminär budget 2014 Sammanträde U-B Kommunfastigheter/Upplands-Brohus 4 mars 29 maj Under maj 25 augusti Senast 25 september 27 augusti 19 september 10 september 12 september 25 september Senast 30 september 10 september Kommunstyrelsens genomgång av nämndernas och bolagens budgetförslag 25 september Beredning av budget V Klar 11 oktober MBL-information Kommunstyrelsens beredning MBL-förhandling Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 29 oktober 30 oktober 4 november 6 november 20 november

20 14(16) Sidan 20 av 270 Mall för upprättande av budgetförslag X-Nämnden Budgetförslag

21 Sidan 21 av (16) Kommunstyrelse/Nämnd/Bolag Ordförande: Kontorschef/VD: Ansvarsområde Här redovisas de verksamheter nämnden ansvarar för. Övergripande mål För nämnden tillämpliga delar av Kommunfullmäktiges övergripande mål för mandatperioden. Mål Här redovisas mål för nämnden som är aktuella för Målen bör formuleras så att de anger vad som ska uppnås och vända sig till kommuninvånarna. Ange kopplingen till det övergripande målet, d v s vilket övergripande mål som uppnås med det nämndspecifika målet eller syftet med målet (ex vis lagkrav, förändrade förutsättningar etc.) Uppdrag Här anges de uppdrag som ska möta de utmaningar och utvecklingsområden som finns och som är aktuella för Uppdragen bör formuleras så att de anger vad som uppnås och vända sig till nämnden. Ange kopplingen till det nämndspecifika målet. Ekonomi Driftbudget 2014 med plan för KOMMUNSTYRELSE/NÄMND UTFALL BUDGET BUDGET PLAN PLAN Tkr Intäkter Kostnader Nettokostnader *) *) För 2014 ska den angivna summan motsvara den preliminära budgetramen för nämnden enligt budgetdirektivet. Specificering av förändringar i nämndens/bolagets budgetram Specificera tillskott och andra förändringar av budgetramen som erhållits i budgetdirektivet tillsammans med eventuella omfördelningar inom nämndens budgetram och nämndens förslag på effektiviseringskrav. Specificeringen ska ta fasta på de prioriteringar som lämnats till nämnden i budgetdirektivet.

22 16(16) Sidan 22 av 270 KOMMUNSTYRELSE/NÄMND/BOLAG BUDGET PLAN PLAN Tkr Allmän uppräkning av budgetramen Volymförändringar Särskilda satsningar och andra tillskott Eventuella omfördelningar, effektiviseringar Summa ( = tillskott enligt budgetdirektiv!) Konsekvensbeskrivning Beskrivning ska göras av förändringar inom verksamheterna jämfört med 2013 avseende vilka kvalitetsförändringar/förbättringar, volymjusteringar och andra satsningar som avses att genomföras budgetåret 2014 inom nämndens ovan preliminära budgetram. Nämnderna ska redovisa förslag på åtgärder för att inrymma verksamheten inom den preliminära budgetramen med utgångspunkt från de förutsättningar som lämnats i budgetdirektivet. Förslagen ska även innehålla eventuella konsekvenser för nämnden att inrymma verksamheterna inom ovan angivna preliminära budgetram för Prestation/nyckeltal Prestationerna och nyckeltalen bör utformas så att dessa mäter de mål och uppdrag som angetts ovan. Nämnden ska lämna förslag på mått och indikatorer för de mål/uppdrag som är mätbara och kan följas upp vid delårs- och årsbokslut. Jämförelse med tidigare år (innevarande, samt två föregående år). I förekommande fall där jämförelse kan göras med jämförbara kommuner ska detta också komplettera nyckeltalen. Exempelvis: Mått som anger utbudet av service, ex andel barn inskrivna i verksamhet, antal timmar hemtjänst per 100 invånare. Mått som anger hur mycket av en service brukaren får, ex antal timmar per hjälpt person i hemtjänsten Enhetskostnad som anger kostnad per prestation, ex kostnad per hemtjänsttimme, kostnad per plats i förskola Investeringsbehov BENÄMNING/ÄNDAMÅL 2014 Avskrivning 2015 Avskrivning Tkr per år per år Investeringsbehov Summa Under tabellen bör en kortare förklaring av investeringsbehovet göras.

23 Sidan 23 av 270 Ärende 2

24 Sidan 24 av 270

25 Kommunledningskontoret Sidan 25 av 270 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Maria Johansson Dnr Kommunstyrelsen Delårsbokslut januari april 2013 med helårsprognos Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar Delårsbokslut för perioden januari april 2013 med helårsprognos godkänns. Sammanfattning Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för årets första fyra månader. Underlaget utgörs bland annat av kontorens redogörelser över nämndernas resultat och helårsprognos. Kommunens resultat för perioden uppgår till + 13,6 mkr. Det budgeterade resultatet för de fyra första månaderna uppgår till -5,1 mkr (fyra tolftedelar av - 15,2 mkr). Det redovisade delårsresultatet är således 18,6 mkr bättre än budgeterat resultat för perioden. Nämnderna uppvisar ett samlat överskott på 20,2 mkr för årets första fyra månader. Samtliga nämnder redovisar överskott för årets fyra första månader. Årets första helårsprognos för kommunen indikerar ett helårsresultat på 17,6 mkr. Det är 2,4 mkr sämre än budgeterat. Anledningen är främst effekterna av sänkningen av diskonteringsräntan för pensionsskuldsberäkningen som påverkar årets resultat med - 8 mkr. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 21 maj Delårsbokslut för perioden januari april 2013 med helårsprognos daterad den 21 maj Ärendet Enligt lagen om kommunal redovisning ska kommunen årligen upprätta minst en särskild redovisning, delårsrapport, för verksamheten från räkenskapsårets början. Upplands-Bro kommuns styrprocess anger att kommunen ska upprätta en delårsrapport för perioden januari april och en delårsrapport för perioden januari augusti. Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för årets första fyra månader. Underlaget utgörs bland annat av kontorens redogörelser över nämndernas resultat och helårsprognos. Kommunens resultat för perioden uppgår till + 13,6 mkr. Det budgeterade resultatet för de fyra första månaderna uppgår till -5,1 mkr (fyra tolftedelar av - 15,2 mkr). Det redovisade delårsresultatet är således 18,6 mkr bättre än budgeterat resultat för perioden. Nämnderna uppvisar ett samlat överskott på 20,2 mkr för årets första fyra månader. Samtliga nämnder redovisar överskott för årets fyra första månader.

26 2(2) Sidan 26 av 270 Det egna kapitalet uppgår till tkr vilket innebär en soliditet på 46,7 %. Årets första helårsprognos för kommunen indikerar ett helårsresultat på 17,6 mkr. Det är 2,4 mkr sämre än budgeterat. Anledningen är främst effekterna av sänkningen av diskonteringsräntan för pensionsskuldsberäkningen som påverkar årets resultat med - 8 mkr. I årets budget för 2013 har Kommunfullmäktige fattat beslut om att införa det nya regelverket om resultatutjämningsreserv, RUR. Kommunen har en total ackumulerad resultatutjämnings-reserv på 68 mkr. För 2013 har kommunen budgeterat att nyttja 15,2 mkr, d v s det budgeterade underskottet i fullmäktiges budget. Resultatprognos 2013 Mkr Budget Helårsprognos Budget avvikelse Verksamhetens intäkter 611,6 617,3 5,7 Verksamhetens kostnader , ,4-6,6 Avskrivningar -34,0-34,0 0,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER , ,1-0,9 Skatteintäkter 1 043, ,8 6,2 Statsbidrag och utjämning 32,4 32,7 0,3 Finansnetto 0,0-8,0-8,0 SKATTER O BIDRAG + FINANSNETTO 1 076, ,5-1,5 ÅRETS RESULTAT -15,2-17,6-2,4 Förvaltningarna har även sammanställt investeringsprognoser för respektive nämnd för Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan ur ett barnperspektiv. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Bilagor: Delårsbokslut januari april 2013 med helårsprognos Kopia av beslut till: Samtliga nämnder Upplands-Bro Kommunföretag AB med dotterbolag Revisorerna

27 Sidan 27 av 270 Dnr: Delårsbokslut för perioden januari april 2013 med helårsprognos - 21 maj

28 Sidan 28 av 270 2(43) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse...3 Sammanfattning...3 Nyckeltal...3 Befolkning...3 Delårsresultatet...3 Ekonomiska mål Helårsprognos...7 Prognos driftsbudget för nämnderna (i tkr)...9 Prognos investeringsbudget för nämnderna (i tkr)...10 Driftredovisning och budgetutfall januari april 2013 för nämnderna...12 Resultaträkning för kommunen...13 Balansräkning för kommunen, tillgångar...14 Balansräkning för kommunen, eget kapital och skulder...15 Kassaflödesanalys för kommunen...16 Noter i tkr...17 Redovisningsprinciper...24 Delårsbokslut per nämnd med helårsprognos...26 Revision...26 Kommunstyrelsen...26 Vatten- och avloppsverksamheten...33 Avfallsverksamheten...34 Bygg- och miljönämnden...35 Utbildningsnämnden...37 Kultur- och fritidsnämnden...38 Socialnämnden...40

29 Sidan 29 av 270 3(43) Förvaltningsberättelse I kommunens styrprocess anges när uppföljning av budget till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige ska ske. Den första uppföljningen, delårsbokslutet, omfattar perioden 1 januari till och med 30 april De redovisningsprinciper som används i årsbokslutet har använts. Antalet noter och detaljeringsgrad är minimerat i jämförelse med årsbokslutet och på grund av tidsbrist har endast väsentliga periodiseringar och avstämningar kunnat genomföras. I delårsbokslutet redovisas helårsprognoser på övergripande kommunnivå och per nämnd. Resultatet för koncernen redovisas i samband med årsbokslutet. Det innebär att i delårsbokslutet redovisas inte en sammanställd resultat- och balansräkning för koncernen. Belopp i parentes avser motsvarande period Sammanfattning Nyckeltal Folkmängd 30 april (enligt kommuninvånarregistret) Kommunalskatt, kr 19:58 19:58 Landstingsskatt, kr 12:10 12:10 Resultat tkr Resultat kr per invånare Verksamhetens nettokostnad, tkr Verksamhetens nettokostnad kr per invånare Nettokostnadernas andel av skatter och utjämning 93,8 90,7 Balansomslutning tkr Eget kapital, tkr Eget kapital kr per invånare Soliditet % 46,7 43,1 Nettoinvesteringar, mkr 2 9,6 Befolkning Folkmängden har ökat med 95 (135) personer sedan årsskiftet. Delårsresultatet Kommunen redovisar ett delårsresultat på 13,6 mkr (31,7 mkr). I delårsresultatet ingår reavinst för tomträttsförsäljning med 1,1 mkr samt 0,2 mkr vid försäljning av anläggningstillgångar. I delårsresultatet ingår också sänkningen av diskonteringsräntan (RIPS-räntan) för beräkning av kommunsektorns pensionsskuld med 0,75 %. Räntesänkningen försämrar kommunens resultat med 8,8 mkr för hela Det innebär att räntesänkningen försämrat delårsresultat med 8,8 mkr. Det har framkommit att AFA Försäkring diskuterar återbetalning av försäkringspremier för åren Ingen direkt information från AFA har lämnats och några beslut är inte heller fattade varför eventuella engångsintäkter för 2013 inte har beaktats i detta delårsbokslut. Nämnderna uppvisar ett samlat överskott på 20,2 mkr (27,8 mkr) jämfört med budget för årets första fyra månader. Samtliga nämnder redovisar överskott. Det beror främst på att justering

30 Sidan 30 av 270 4(43) av löner sker från 1 april för nya löneavtal. Ekonomiskt bistånd redovisar ett underskott jämfört med budget på 1,6 mkr. Kostnaderna för avskrivningar uppvisar också ett överskott på 2,2 mkr i jämförelse med budgeterat för perioden januari april. Resultatutjämningsreserv I årets budget för 2013 har Kommunfullmäktige fattat beslut om att införa det nya regelverket om resultatutjämningsreserv, RUR. Kommunen har en total ackumulerad resultatutjämningsreserv på 68 mkr. För 2013 har kommunen budgeterat att nyttja 15,2 mkr, d v s det budgeterade underskottet i fullmäktiges budget. Det innebär att det budgeterade resultatet för de fyra första månaderna uppgår till -5,1 mkr (fyra tolftedelar av - 15,2 mkr). Det redovisade delårsresultatet (+13,6 mkr) är således 18,6 mkr bättre än budgeterat resultat för perioden. Balanskravet och god ekonomisk hushållning Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna vid årets slut. Kravet ska ses som ett minimikrav på lägsta godtagbara nivå på resultatet. För att leva upp till kravet på en god ekonomisk hushållning måste resultatet över tiden överstiga denna miniminivå. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtaganden mot invånare, anställda och leverantörer. Avstämning mot kommunallagens balanskrav, tkr Redovisning av uppfyllt balanskrav enligt kommunallagens 8 kapitel: Resultat enlig resultaträkningen Realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar -170 Resultat efter balanskravsjusteringar Kommunen har uppfyllt lagens krav på balans. Avstämningen mot kommunallagens balanskrav visar ett resultat + 13,4 mkr. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Genom att följa hur stor andel av de totala skatteintäkterna inklusive utjämning och statsbidrag som går åt att finansiera den löpande verksamheten får man ett viktigt nyckeltal för att bedöma kommunens ekonomi. Nettokostnadsandelen uppgår 93,8 % (90,7 %). Ekonomiska mål 2013 Kommunfullmäktige har i budgeten fastställt följande ekonomiska mål för 2013: - Överskottet i Upplands-Bro ska över tiden uppgå till 2 % av verksamhetens nettokostnader. I lågkonjunktur eller period av finansiell oro kan reserverade medel ur resultatutjämningsreserven, som kommunen tidigare avsatt, användas för att utjämna konsekvenserna av minskade intäkter över en konjunkturcykel. Delårets resultat uppgår till 13,6 mkr vilket är 18,6 mkr bättre än budgeterat. Samtliga nämnder redovisar överskott för årets fyra första månader. Nämndernas redovisning visar överskott på 20,2 mkr. Mot bakgrund av detta är bedömningen att målet uppnåtts. - Vid överskott reserveras högsta möjliga belopp till kommuns resultatutjämningsreserv. Vid lågkonjunktur kan upp till 30 % av tidigare reserverade medel användas under ett enskilt budgetår. För 2013 kommer 15,2 mkr att användas från tidigare reserverade medel, vilket motsvarar cirka 22 % av reserverade medel i resultatutjämningsreserven. - Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad Kommunens skattesats är oförändrad.

31 Sidan 31 av 270 5(43) - Upplands-Bro ska fortsätta vara en expansiv kommun. Kommunen ska planera, bygga och underhålla sina anläggningar för långsiktig användbarhet, minskad miljöbelastning, bibehållen funktion och bibehållet värde under anläggningarnas livslängd. Kommunens folkmängd har ökat med 95 personer sedan årsskiftet fram till sista april. - Kommunens ersättningsinvesteringar ska finansieras med egna medel. Endast nyinvesteringar får finansieras med lån. Inga nya lån har upptagits under perioden. - På utestående lånevolym amorteras 20 mkr under Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden. Kommunen har amorterat 20 mkr på sina lån. Inga befintliga lån har omsatts under perioden januari-april. - Verksamheterna ska hålla sin budget och drivas inom de ekonomiska ramarna som beslutats, effektivt och med stor kostnadsmedvetenhet. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. Med anledning av den snäva tidsramen vid delårsrapport 1 har nämnderna inte möjlighet att kommentera målen fram till april. Vid delårsrapport 2 som avser perioden januari augusti lämnar nämnderna en redovisning av måluppfyllelsen. - Våra taxor ska vara aktuella. Samtliga kontor får i uppdrag att årligen höja alla taxor utom maxtaxa inom barnomsorgen med KPI med bas oktober Taxorna ses över årligen. Tillväxtkontoret arbetar med översyn och förslag till nya VA- och avfallstaxor. Koncernen I koncernen Upplands-Bro Kommunföretag ingår moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB och de helägda dotterbolagen AB Upplands-Brohus och Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Dotterbolagen har lämnat delårsrapport med helårsprognos och samtliga bolag uppvisar positiva delårsresultat. Helårsprognosen för moderbolaget Upplands-Bro Kommunföretag AB bedöms bli något bättre än budget beroende på att det nuvarande låga ränteläget förväntas fortsätta under året. Båda dotterbolagen, Upplands-Brohus och Upplands-Bro Kommunfastigheter bedömer att helårsprognoserna ligger i nivå med budgeterat resultat. Bolag Budget 2013, tkr Resultat janapr 2013, tkr Helårsprognos 2013, tkr Upplands-Bro Kommunföretag AB AB Upplands-Brohus Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Den 1 juli 2013 kommer Upplands-Bro kommun att gå in som majoritetsägare (51 %) i Österhöjdens Garage AB enligt fattade beslut i Kommunfullmäktige. Kommunen har också mindre engagemang i Brandkåren Attunda, Mälardalens Intressenter, AB Vårljus, Käppalaförbundet, Kommunalförbundet Norrvatten och Kommuninvest ekonomisk förening. Skatter och utjämning I budget 2013 uppgår finansieringen till mkr. Det är skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning och fastighetsavgift. I vårens helårsprognos beräknas dessa intäkter uppgå till 1 082,6 mkr vid årets slut. Det innebär en ökning av de beräknade intäkterna med 6,5 mkr. De ökade intäkterna jämfört med budget beror främst på ökade skatteintäkter.

32 Sidan 32 av 270 6(43) Investeringsredovisning Nettoinvesteringar uppgår till 2 mkr för årets första 4 månader. Avskrivningarna uppgår till 12,2 mkr. För motsvarande period 2012 uppgick nettoinvesteringarna till 9,6 mkr och avskrivningarna till 11,8 mkr. Tillgångar Kommunens materiella anläggningstillgångar uppgår till 644,4 mkr (596,6 mkr). Det bokförda värdet för exploateringstillgångarna är 128,2 mkr (139,8 mkr). Det är markområden och fastigheter som kommer att säljas inom exploateringsverksamheten. Kommunens likviditet är god. Bank- och kassatillgodohavanden uppgår till 169,1 mkr (96 mkr) per den sista april. Soliditet Kommunens balansomslutning är 1 312,8 mkr (1 366,5 mkr). Det egna kapitalet uppgår till 613,2 mkr (588,7 mkr), vilket innebär en soliditet på 46,7 % (43,1 %). Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel och beskriver den långsiktiga betalningsförmågan. Soliditeten är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av nettotillgångarna. Kortfristiga lån Kommunen disponerar en checkräkningskredit på 50 mkr i Sparbanken Enköping. Den sista april utnyttjades ingen kredit. Långfristiga lån Kommunens långfristiga lån uppgår till 333 mkr (503 mkr). Av dessa lån är 258 mkr (198 mkr) vidareförmedlade till dotterbolaget Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Lånen är upptagna genom Kommuninvest 278 mkr och Handelsbanken 55 mkr. Pensioner Kommunen använder blandmodellen vid redovisning av pensioner. Avsättningar för pensionsåtaganden från och med 1998 kostnadsförs i anslutning till intjänandet. Pensionsåtagandena uppgår till 105,7 mkr inklusive löneskatt per sista april. Faktiska utbetalningar av pensioner till pensionärer och efterlevande var fram till och med april 9,8 mkr inklusive löneskatt. Prognosen för helår 2013 är 29 mkr Den del i pensionssystemet som den anställde själv väljer hur kapitalet ska placeras (den individuella delen) är PV-valet. Det är kommunen som betalar till PV-valet. Den del som betalas ut som individuell del kostnadsförs vid intjänande och redovisas som kortfristig skuld. Vid delårsbokslutet är 7,8 mkr för PV-valet och 1,9 mkr i löneskatt avsatta i redovisningen. Den preliminära kostnaden för 2013 är 23,3 mkr till PV-valet och 5,7 mkr i löneskatt, totalt 29 mkr. Inbetalningen till PV-valet sker i mars nästkommande år. Pensioner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Enligt ny pensionsskuldsberäkning , uppgår skulden till 589,7 mkr per I helårsbokslutet uppgick skulden till 543,4 mkr. Det är effekten av sänkning av diskonteringsräntan som gör att skulden ökat. Den totala pensionskostnaden för 2013 är budgeterat till 65,2 mkr.

33 Sidan 33 av 270 7(43) Borgensåtagande Kommunens riktlinjer för borgensåtaganden innebär att borgen endast kan tecknas om åtagandet avser verksamhet som är direkt förenlig med kommunens ekonomiska intressen eller genomförs av AB Upplands-Brohus eller annan om alternativet är att kommunen genomför verksamheten i egen regi. Kommunen ska också då det är möjligt kräva lämplig säkerhet. Kommunens borgensåtaganden uppgår till 957,5 mkr den 31 december 2012 (958,2 mkr). Helårsprognos Årets första helårsprognos för kommunen indikerar ett helårsresultat på 17,6 mkr. Det är 2,4 mkr sämre än budgeterat resultat som uppgår till -15,2 mkr. Anledningen är främst effekterna av sänkningen av diskonteringsräntan som påverkar årets resultat med 8 mkr. Övriga större avvikelseposter i helårsprognosen som påverkar årets resultat (tkr): Finansnetto (sänkning diskonteringsränta pensioner mm) Kommungemensamt (avskrivningar mm) Skatteintäkter och bidrag Avfallsverkssamheten Ekonomiskt bistånd Reavinst tomträtter VA-verksamheten Socialnämnden Tillväxtkontoret 448 Summa avvikelseposter helårsprognos Underlag för prognosen har varit Sveriges kommuner och landstings skatteprognos från april, KPA:s pensionsberäkningar, befolkningsuppgifter från kommuninvånarregistret samt kontorens prognoser över drift- och investeringsutfall. Det har framkommit att AFA Försäkring diskuterar återbetalning av försäkringspremier för åren Ingen direkt information från AFA har lämnats och några beslut är inte heller fattade varför eventuella engångsintäkter för 2013 inte kan bedömas i helårsprognosen. Inom exploateringsverksamheten kommer vissa exploateringsprojekt att slutredovisas under I samband med slutredovisning av ett exploateringsprojekt beräknas projektets resultat och effekterna redovisas över kommunens resultat- och balansräkningar. Slutredovisningarna kommer att innebära positiva resultateffekter, men i dagsläget kan inte någon bedömning göras över resultateffektens storlek. Till höstens delårsbokslut kommer en helårsprognos att kunna lämnas.

34 Sidan 34 av 270 8(43) Resultatprognos 2013 Mkr Budget Helårsprognos Budget avvikelse Verksamhetens intäkter 611,6 617,3 5,7 Verksamhetens kostnader , ,4-6,6 Avskrivningar -34,0-34,0 0,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER , ,1-0,9 Skatteintäkter 1 043, ,8 6,2 Statsbidrag och utjämning 32,4 32,7 0,3 Finansnetto 0,0-8,0-8,0 SKATTER O BIDRAG + FINANSNETTO 1 076, ,5-1,5 ÅRETS RESULTAT -15,2-17,6-2,4 Nämndernas helårsprognoser Nämnderna prognostiserar tillsammans ett underskott på -8,3 mkr jämfört med budget. Det avser befarade underskott i de taxefinansierade verksamheterna VA- och avfall -2 mkr respektive -5,9 mkr samt befarat underskott för ekonomiskt bistånd -5,8 mkr. Nämndernas löpande verksamhet bedöms visa balans eller överskott vid årets slut. Kommunstyrelsen exklusive de taxefinansierade verksamheterna VA och avfall bedöms redovisa överskott med 3,5 mkr vid årets slut främst på grund av reavinster vid försäljning av tomträtter och högre intäkter än budgeterat för bygglovsverksamheten under Tillväxtkontoret. Socialnämnden bedöms redovisa ett överskott med 2 mkr övriga nämnder bedöms klara en budget i balans. De kommungemensamma områdena bedöms generera 7,3 mkr i överskott jämfört med budget vilket i huvudsak förklaras av överskott i budgeten för avskrivningar där det främst beror på försenade investeringsprojekt i taxefinansierade verkamheterna.

35 Sidan 35 av 270 9(43) Prognos driftsbudget för nämnderna (i tkr) Budget 2013 Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Revision Summa Revision Kommunledningskontoret Tillväxtkontoret Plan- och exploatering Reavinst tomträtt Reavinst Plan- och exploatering Vatten- och avloppsverksamhet Avfallsverksamhet Summa Kommunstyrelsen Bygg- och Miljönämnden Summa Bygg- och Miljönämnd Utbildningsnämnden Summa Utbildningsnämnden Kultur- och Fritidsnämnden Summa Kultur- och fritidsn Socialnämnden Ekonomiskt bistånd SN Summa Socialnämnden Summa Nämnder Internränta Ej fördelade avskrivningar Lokalhyra Härneviskolan Pensionskostnader Summa kommungemensam Driftredovisning kommunen Skatteintäkter och bidrag Finansnetto Summa finansiering Totalt Resultat

36 Sidan 36 av (43) Prognos investeringsbudget för nämnderna (i tkr) Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter IFATT, en IT-infrastrukt i takt med tiden Kundcenter inventarier och konf.mikrofoner Dig ansl.tav Broh och K:ä, byte av lås Brohus E-förvaltning och kvalitetsarbete Kommun- och fritidskarta Kommunledningskontoret Trafiksäkerhetsåtgärder Ökad tillgänglighet Gatubelysning Gatunamnsskyltning och vägvisning Beläggningsunderhåll Projekt för att minska nedskräåning Jobbpaket 2010 Utveckling av badplatser Jobbpaket 2010 Gångväg utmed Sätrabäck Bro Centrumparkering Bro Järnvägspark GC Vägar Grönytor, entréer etc Utredning naturreservat Lillsjön/Örnässjön Genomförande skötselplan Lejondals naturr Bytesbod Skatepark Cirkulationspl Granhammarsv/Konstvägen Bullerdämpande åtgärder Investering i s m ombyggn Brohuset Vattenplan Parkering och centrumytor K:ä Kulturhustorg Återst.och förbättr. av gator pga VA-renov Konstbyggnader Bullerkartläggning Effektbelysning Tillväxtkontoret Rättarboda Sylta LTA System Ledningsrenovering Servis Ofördelat Ledningsrenovering Servis Kockbacka Dagvattendamm Strandvägen NY Ekbodadammen Tryckstegring Sylta-Sandgrind Ledning Rättarboda LTA-pumpar Utbyggnad av VA-Kapacitet i Bro Reinvestering Murarv Diverse inv. Maskiner Diverse åtgärder Pumpstationer Byte av planeringsverktyg Anslutningsavgiftintäkter (ej specificerat proj) Vatten- och avloppsverks Ombyggn. Personalbod invändigt Brunna Inköp avfallskärl Avfallsverksamheten Summa Kommunstyrelsen

37 Sidan 37 av (43) Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter UTRUSTNING/INVENTARIER OMBYGGNADER UPPRUSTNING UTEMILJÖ Modernisering Hagnässkolan Inventarier/utrustning Härneviskolan Jobbpaket2010 Upprustning av utemiljöer vid skolor och förskolor Modernisering kök i förskolor och skolor Miljöstationer Summa Utbildningsnämnden Upprustning Kvistaberg Upprustning stall Prästtorp UTRUSTNING/INVENTARIER Fordonspark idrottsplatser Hopptorn Lillsjön Upprustning Hällkana Friluftsgård Inventarier Kungsängens sporthall, tillbyggnad Elbelysning motionsspår Lillsjön Fastighetsunderhåll Inventarier Brohuset Inventarier Kulturskolan Fasadskyltar Inventarier Ekhammarscenen Skyltar fornminne Inventarier Sporthallar Ungdomens Hus inventarier år Summa Kultur- o fritidsnämn Inventarier Skutan Vinterträdgård Solgården och Norrgården Procapita Växthus socialpsykiatri Upprustning och inventarier daglig verksamhet Inventarier ensamkommande flyktingbarn Inventarier och upprustning arbetsmarknadsenheten 7034 Nyckelhantering Inventarier nytt äldreboende kopplat till ansvar vht Inventarier sysselsättning kopplat till ansvar vht Allégården, arbetsmiljö Summa Socialnämnden Summa investeringsredovisningen

38 Sidan 38 av (43) Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar Driftredovisning och budgetutfall januari april 2013 för nämnderna Budget Resultat Budget avvikelse Avvikelse Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Revision Summa Revision Kommunledningskontoret Tillväxtkontoret Plan- och exploatering Reavinst tomträtt Reavinst Plan- och exploatering Vatten- och avloppsverksamhet Avfallsverksamhet Summa Kommunstyrelsen Bygg- och Miljönämnden Summa Bygg- och Miljönämnd Utbildningsnämnden Summa Utbildningsnämnden Kultur- och Fritidsnämnden Summa Kultur- och fritidsn Socialnämnden Ekonomiskt bistånd SN Summa Socialnämnden Summa Nämnder Internränta Avskrivningar Lokalhyra Härneviskolan Pensionskostnader Försäkringar ofördelade Övrigt Summa kommungemensam Driftredovisning kommunen Skatteintäkter och bidrag Finansnetto Summa finansiering Totalt Resultat

39 Sidan 39 av (43) Resultaträkning för kommunen Tkr Not Resultat Resultat Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestörande kostnader: Effekten av sänkning av diskonteringsräntan Resultat före extra ordinära poster Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT

40 Sidan 40 av (43) Balansräkning för kommunen, tillgångar Tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Summa Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter, varulager Fordringar Kassa och bank Summa omsättn.tillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

41 Sidan 41 av (43) Balansräkning för kommunen, eget kapital och skulder Tkr Not EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Resultatutjämningsreserv Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner o liknande förpliktelser Garantipensioner Övriga avsättningar 0 0 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Pensionsförpliktelser Borgensåtaganden Summa borgens- och ansvarsåtaganden

42 Sidan 42 av (43) Kassaflödesanalys för kommunen Tkr Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering gjorda avsättn pensioner o övriga avsättn Justering övriga ej likviditetspåverkande poster Justering för reavinster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökn(-)/minskn(+) förråd och varulager Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillångar Investering i finansiella anläggningstillgångar -249 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån, övriga långfristiga skulder Förändring lån kreditgivare Lån överfört till kortfristig skuld Amortering lån Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Kassaflödet visar en ökning av likvida medel med tkr. Se not 21.

43 Sidan 43 av (43) Noter i tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt resultaträkningen: Diverse intäkter Taxor och avgifter Hyror och Arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och entreprenad Reavinst tomträtt Vinst vid försäljning av anläggningstillgång 170 Summa intäkter enligt resultaträkningen Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen: Personalkostnader (exklusive pensioner) Entreprenader Köp huvudverksamhet ex skola, vård, brandkår, renhållning Köp av stödverksamhet ex lokalvård, fastighetsservice Konsulttjänster Inköp varor och material Inköp elkraft och vatten för distribution Bidrag och transfereringar Lokal- och markhyror Övriga Externa rörelsekostnader Kostnad för operationell leasing Pensionskostnader Pensionsavsättningar Pensionsutbetalningar Pensionsutbetalningar avgiftsbestämd ålderspension Summa kostnader enligt resultaträkningen Not 3 Avskrivningar Avskrivning immateriella tillgångar Avskrivning byggnads-/tekniska anläggningar Avskrivning maskiner/inventarier Summa avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Allmän kommunalskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa skatteintäkter Slutavräkningsdifferensen för 2012 beräknas bli + 74 kr per invånare. Den preliminära slutavräkningen för 2013 visar enligt SKL:s prognos i april kr per invånare.

44 Sidan 44 av (43) Not 5 Statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Regleringsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Kommunal fastighetsavgift Avgift till LSS-utjämning Summa statsbidrag och utjämning Not 6 Finansiella intäkter Ränta på likvida medel 1 21 Ränta kravverksamhet Ränta Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Ränta utlämnade lån Borgensavgift Upplands-Brohus AB Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntor pensionsavsättning inklusive löneskatt på räntedel Ränta upptagna lån Övriga finansiella kostnader Jämförelsestörande poster I räntor pensionsavsättningar ingår effekten av sänkning av diskonteringsräntan för pensionsskulden (0,75 %) Summa finansiella kostnader Not 8 Balanskrav Redovisning av uppfyllt balanskrav enligt kommunallagen Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår realisationsvinster anläggningstillgångar Balanskravsresultat Not 9 a) Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Årets investeringar Årets avskrivningar UB Immateriella anläggningstillgångar Avskrivningstid 3 år 3år Linjär avskrivning av immateriella tillgångar

45 Sidan 45 av (43) Not 9 b) Byggnader och mark Markreserv IB Markreserv UB Markreserv Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB Verksamhetsfastigheter Överföring från annat slag av tillgång Årets avskrivningar/årets försäljning/avslut UB Verksamhetsfastigheter Avskrivningstid verksamhetsfastigheter år Genomsnittlig avskrivningstid verksamhetsfastigheter 25 år 25 år Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB Fastigheter för affärsverksamhet Omföring från pågående arbete Årets investeringar Årets avskrivningar/avslut anläggningar UB Fastigheter för affärsverksamhet Avskrivningstid affärsverksamhet år Genomsnittlig avskrivningstid fastigheter affärsverksamhet 33 år 33 år Publika fastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB Publika fastigheter Överföring till annat slag av tillgång Årets investeringar Årets avskrivningar UB Publika fastigheter Avskrivningstid publika fastigheter år Genomsnittlig avskrivningstid fastigheter affärsverksamhet 33 år 33 år Fastigheter för annan verksamhet Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB Fastigheter för annan verksamhet Årets avskrivningar/årets försäljning UB Fastigheter för annan verksamhet Ingen avskrivning görs normalt för fastigheter annan verksamhet. Under skrevs två fastighet av med avskrivningstid. 20 år 20 år Pågående arbeten till- och ombyggnad Exploateringsmark IB Exploateringsmark UB Exploateringsmark Summa Byggnader och mark Linjär avskrivning av anläggningstillgångar sker normalt.

46 Sidan 46 av (43) Not 10 Maskiner och inventarier Maskiner Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB Maskiner Överföring från annat slag av tillgång Årets avskrivningar UB Maskiner Avskrivningstid maskiner inventarier 5-10 år Genomsnittlig övriga maskiner inventarier 8 år 8 år Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB inventarier Årets investeringar Årets avskrivningar UB inventarier Avskrivningstid inventarier 3-10 år Genomsnittlig avskrivningstid skolmöbler 5 år 5år Genomsnittlig avskrivningstid inventarier 10 år 10 år Bilar och andra transportmedel Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB bilar och andra transportmedel Utrangeringar -220 Årets investeringar 530 Årets avskrivningar/utrangeringar UB bilar och andra transportmedel Avskrivningstid inventarier 3-10 år Genomsnittlig avskrivningstid bilar 5 år 5 år Förbättringsutgifter i ej ägda fastigheter Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB förbättrings utgifter i ej ägda fastigheter Årets investeringar 283 Årets avskrivningar UB förbättrings utgifter i ej ägda fastigheter Avskrivningstid förbättringsåtgärder 8-10 år Genomsnittlig avskrivningstid bilar 9 år 9 år Konstverk och samlingar Övriga maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar IB övriga maskiner och inventarier Årets investeringar Årets avskrivningar/utrangeringar UB övriga maskiner och inventarier Avskrivningstid övriga maskiner inventarier 3-10 år Genomsnittlig övriga maskiner inventarier 5 år 5 år

47 Sidan 47 av (43) Summa maskiner och inventarier Linjär avskrivning över nyttjandeperioden tillämpas på samtliga maskiner och inventarier. Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Upplands-Bro Kommunföretag AB Kommuninvest Förlagsbevis Vårljus AB Kommuninvest ekonomisk förening Summa Långfristiga fordringar Upplands-Bro kommunfastigheter AB (revers 15år) + lån Mälarkraft AB Upplands-Bro Ryttarförening Summa Bostadsrätter Summa finansiella anläggningstillgångar Not 12 Exploateringsfastigheter m.m Exploateringsfastigheter Årets investeringsutgift/inkomster/avslut Summa Exploateringsfastigheter Tomträtter omsättningstillgångar Summa Exploateringsfastigheter Not 13 Kortfristiga fordringar Statsbidragsfordringar Momsfordran Amortering utlämnade lån Upplupna skatteintäkter Interimsfordringar Upplupna ränteintäkter Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Not 14 Kassa och Bank Kassa 1 1 Plusgiro Bank Summa Kassa och Bank Not 15 Eget Kapital Ingående balans Eget kapital Resultatutjämningsreserv Årets resultat Summa Eget Kapital

48 Sidan 48 av (43) Not 16 Avsättningar till pensioner PA/KL och övriga pensioner inklusive ränta Löneskatt PA/KL övriga pension Summa avsättning till pensioner PA/KL Avsättning till Garantipensioner Avsättning till Garantipensioner Löneskatt Garantipensioner Summa avsättning till garantipensioner Summa avsättningar Beräkning gjord av KPA Aktualiseringsgraden är 90,0 % för underlaget för beräkningen av pensionsförpliktelser. Medlen avsatta för pensionsförpliktelser återlånas i verksamheten. Kommunens samlade pensionsåtaganden innefattar Avsättning pensioner (Not 16) Avsättning garantipensioner (Not 16) Intjänad tjänstepension enligt PFA 2005 (Not 18) Pensionsförpliktelser (Not 19) Summa totalt pensionsåtagande inklusive löneskatt Not 17 Långfristiga skulder Kommuninvest Handelsbanken Kommuninvest, vidareförmedlat till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Summa lån kreditgivare inklusive checkkredit Anslutningsavgifter VA balanserade över nyttjande tid Bidrag SL Infartsparkering balanserade över nyttjande tid Övriga investeringsbidrag 508 Gatukostnadsersättningar Summa övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Not 18 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övrigt Anställdas skatter Arbetsgivaravgifter Semesterlöneskuld Skuld okompenserad övertid Pensionsavgift individuell del Särskild löneskatt för individuell del Särskild löneskatt utbetalade pensioner Upplupna sociala avgifter Förutbetalda intäkter Övriga interimsskulder Upplupna löner Summa kortfristiga skulder

49 Sidan 49 av (43) Not 19 Pensionsförpliktelser Pensionsskuld intjänad tom Löneskatt Summa Pensionsskuld före 1998 har enligt den kommunala redovisningslagen redovisats som en ansvarsförbindelse. Se även not 16 för samlat pensionsåtagande. Not 20 Borgensförbindelser Kungsängens Tennisklubb Bro-Bålsta Golfklubb Upplands-Bro Ryttarfören Brf i HSB AB Upplands-Brohus Upplands-Bro Kommunföretag Brf Rosenängen Kom ansvarförbindelser för Summa Kommunen har åtaganden i Kommunalförbunden Käppala och Norrvatten med 5,3 % respektive 3,4%. Upplands-Bro kommun har i oktober 1999, KF 64, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerfördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Upplands-Bro kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor (0,58 %) och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor (0,58 %). Not 21 Kassaflödesanalys Kassaflödet visar en ökning av de likvida medlen med tkr. Likvida medlen är vid periodens slut tkr. Den löpande verksamheten har genererat ett positivt resultat - kommunens löpande verksamhet har ett kassaflöde på tkr. Investeringsverksamheten har genererat ett negativt kassaflöde på sammantaget tkr. Årets nettoinvesteringar från kommunens investeringsverksamhet är 2 mkr. Avskrivningarna uppgår till 12,2 mkr på kommunens anläggningstillgångar. Finansieringsverksamhet har under 2013 påverkats med tkr. Från och med 2010 har kommunen periodiserat anslutningsavgifter och investeringsbidrag (se not 17) i enlighet med den nya rekommendationen från RKR.

50 Sidan 50 av (43) Redovisningsprinciper Upplands-Bro kommun följer de lagar som reglerar den kommunala redovisningen, kommunallagens åttonde kapitel och lagen om kommunal redovisning. Kommunen följer även de rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning lämnar samt god redovisningssed. Om avvikelse skett anges det nedan. Väsentliga periodiseringar av intäkter och kostnader har gjorts i delårsbokslutet men vissa vid årsbokslutet förekommande avstämningar och periodiseringar har inte kunnat genomföras på grund av den korta tidsplan som föreligger för framtagandet. Skatteintäkter Skatteintäkter redovisas enligt Rådets rekommendationer och periodiseras till det år då den beskattningsbara inkomsten intjänas av den skattskyldige. Slutavräkningsdifferensen för år 2012 är fordringsförd med 74 kr/invånare och en preliminär slutavräkning för år 2013 är fordringsförd med kr/invånare enligt SKL:s prognos från april Pensionsåtaganden Beräkningen av kommunens förpliktelser för pensionsåtaganden för de anställda i kommunen bygger på de förutsättningar som anges i RIPS 07. Pensionsåtaganden bokförs enligt blandmodellen, vilket innebär att pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Utbetalningar av förmåner intjänade före 1998 redovisas bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade efter 1998 samt all garanti- och visstidspension har bokförts som en avsättning för pensioner i balansräkningen. Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsåtagandena inkluderar även särskild löneskatt med 24,26%. Den del av pensionen som den anställde själv får välja att placera (PV-valet) utbetalas i mars varje år. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga avskrivningar. För att en utgift ska aktiveras som tillgång i balansräkningen ska den ekonomiska livslängden uppgå till minst tre år och anskaffningsvärdet uppgå till minst 0,5 basbelopp (ca kr). Komponentavskrivning tillämpas på så vis att varje komponent i anläggningen bedöms var för sig när det gäller avskrivningstiden. Investeringsbidrag Kommunen har 2009 erhållit investeringsbidrag för infartsparkering och 2012 för upprustning av Kvistaberg och för fem nya busshållplatser. Bidragen har periodiserats in över den bedömda nyttjandeperioden. I samtliga fall 20 år. Avskrivningar Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från rådets skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde med procentsatser anpassat till investeringens livslängd enligt beräknad nyttjandeperiod. En investering börjar avskrivas direkt när investeringen tas i bruk. Avskrivningstider framgår av noter för anläggningstillgångar. Linjär avskrivningsmetod tillämpas som innebär att lika stora nominella belopp varje år belastar resultaträkningen.

51 Sidan 51 av (43) Exploateringsverksamhet Exploateringsfastigheter som är avsedda att avyttras redovisas som en omsättningstillgång. Pågående exploateringsprojekt redovisas i balansräkningen på särskilda konton och varje projekt har ett unikt projektnummer. Det är först när projektet avslutas som projektets resultat beräknas. Gatukostnadsersättningar periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har när projektet avslutas. I likhet med övriga anläggningstillgångar tillämpas komponentavskrivning på så vis att varje komponent i anläggningen bedöms var för sig när det gäller avskrivningstiden. Anslutningsavgifter och vatten- och avloppsverksamheten Anslutnings- och anläggningsavgifter för VA-anläggningar redovisas som förutbetalda intäkter. Dessa intäkter ska matcha kommande investeringar och har därför bokförts initialt som en skuld. I enlighet med matchningsprincipen intäktsförs sedan inkomsten successivt i takt med att investeringsobjekten skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder. Över tid ska dessa intäkter finansiera kommunens VA-anläggningar. Kostnader för VA-utbyggnad redovisas som investeringskostnad. Anskaffningsvärde Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en skuld och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Långfristiga lån Kommunen har amorterat 20 mkr på sina lån under början av I och med de utvidgade reglerna om begränsad avdragsrätt för räntekostnader på koncerninterna lån från den 1 januari 2013, har ett s k gäldenärsbyte på lån i Kommuninvest motsvarande den fordran kommunen har på Upplands-Bro Kommunfastigheter AB, totalt 230 mkr skett. Fordran avser skuldebrev för fastigheter som överfördes till bolaget i samband med bildandet av kommunkoncernen. Lånekostnader som ränta belastar resultatet för den period de hänförs till enligt huvudregeln i Kommunala Redovisningsrådets (RKR:s) rekommendation om redovisning av lånekostnader. Kommunens genomsnittliga ränta på räntebärande långfristiga lån uppgått till 3,11 %. Inga räntekostnader har aktiverats. Leasingkostnader Kommunens leasingavtal har bedömts vara operationella eller har en avtalstid på tre år eller kortare, vilket innebär att leasinghyror hänförliga till året redovisats som kostnad i resultaträkningen. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 mkr. De särredovisas i resultaträkningen om dessa förekommit under räkenskapsåret. I delårsbokslutet har effekten av sänkningen av diskonteringsräntan för pensionsskuldsberäkningen (RIPS-räntan) med 0,75 % redovisats som jämförelsestörande finansiell kostnad.

52 Sidan 52 av (43) Delårsbokslut per nämnd med helårsprognos Revision Driftredovisning Budget Resultat Budget avvikelse Redov Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Revision Summa Helårsprognos Budget 2013 Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Revision Summa Kommunstyrelsen Driftredovisning Budget Redovisat Budget avvikelse Redov Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Kommunledningskontoret Tillväxtkontoret Plan- och exploatering Reavinst tomträtt Reavinst Plan- och exploatering Vatten- och avloppsverksamhet Avfallsverksamhet Summa Helårsprognos Budget 2013 Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Kommunledningskontoret Tillväxtkontoret Plan- och exploatering Reavinst tomträtt Reavinst Plan- och exploatering Vatten- och avloppsverksamhet Avfallsverksamhet Summa Ekonomisk uppföljning Kommunstyrelsens verksamheter inom Kommunledningskontoret har små avvikelser jämfört med budget för årets första fyra månader. Bedömningen är att verksamheterna i stort kommer att uppvisa en budget i balans vid årets slut. Tillväxtkontorets verksamheter under Kommunstyrelsen redovisar efter årets första fyra månader tillsammans en ekonomi i balans. I resultatet finns dock variationer mellan verksamheterna. För tekniska avdelningen har årets snöröjningskostnader efter en vinter med mycket snö överstigit budget och verksamheten visar ett underskott om 2 mkr. Detta balanseras bland annat av att bygglovs- och miljö- och livsmedelsverksamheten har under årets första månader fått högre intäkter än budgeterat. Näringslivsverksamheten visar ett överskott om 400 tkr. Detta beror på lägre lönekostnader än budgeterat samt att verksamhetens kostnader fördelar sig ojämnt under året. Verksamheten väntas ha en ekonomi i balans vid årets slut.

53 Sidan 53 av (43) Prognosen för tekniska avdelningens resultat är osäker då vi redan nu ser ökade kostnader, framförallt för snöröjning. Ytterligare osäkerhet är utfallet av den pågående upphandlingen av gata/parkentreprenad som kommer att belasta delar av året. Tillväxtkontoret väntas vid årets slut ha ett överskott om 500 tkr. Mätavdelningen kommer enligt prognos att få lägre intäkter än budgeterat medan bygglovsverksamheten ser högre intäkter än budgeterat. Miljöstrategisk verksamhet väntar ett litet överskott på grund av vakant tjänst. Plan- och exploateringsverksamheten väntar vid årets ett överskott om 3 mkr vilket utgörs av realisationsvinster på försäljning av tomträtter. Mål och uppdrag Erbjuda attraktiva bostäder och verksamhetsområden Hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter är under uppförande i kommunen. I pågående planprojekt planeras för såväl hyres-, bostads- och äganderätter. Under planprocessen sker alltid avstämning med Socialkontoret om behov av alternativa boendeformer. Kulturhuset är under uppförande i Kungsängen. Huset kommer även innehålla några mindre affärslokaler. Affärslokaler inryms även i utställningsförslaget för Ringvägenområdet. Ett handelsområde med plats för nya butiker, bensinmack, hantverkshus och bostäder planeras i Brunna och i Bro pågår planeringen av en trädgårdsstad med 900 nya bostäder. För närvarande arbetar kommunen med ett förslag till landsbygdsprogram. Samråd om förslaget beräknas ske efter sommaren Programmet blir vid godkännande vägledande för översiktsplanering av landsbygden. För översiktsplanearbetet behöver budgetmedel avsättas. Arbete med en skyltpolicy ska återupptas i samarbete mellan plan- och exploateringsavdelningen, tekniska avdelningen och bygg- och miljöavdelningen. En grundläggande inventering av hur välkomnande och attraktiva entréerna till våra centrum är har påbörjats och ny parkingenjör tar över i maj. I början av 2013 avbröts upphandlingen av skötselentreprenaden för kommunens gator och grönområden. Beslutet överklagades och den tidsfördröjning som blev konsekvensen av överklagandet påverkar sommarskötseln samt skapar osäkerheter i prognosarbetet. Planering för en bytesbod vid återvinningscentralen pågår tillsammans med arbetsmarknadsenheten på Socialkontoret. Under 2012 beslutades det att matavfall ska börja samlas in i Upplands-Bro kommun, och i mars 2013 beslutades att insamlingen ska vara frivillig för medborgarna men att det ska finnas incitament för sortering, via avfallstaxan. En ny tidsplan för införandet av matavfallsinsamlingen är under framtagande. Arbetet med att bygga ut en huvudvattenledning till Sigtuna i samarbete med Norrvatten forsätter, just nu avvaktas besked från Norrvatten. VA-nätet underhålls och planeras på ett miljömässigt och ekonomiskt sätt.

54 Sidan 54 av (43) Skapa ett övergripande systematiskt miljöarbete i kommunen En klimatväxlingsmodell som beskriver hur kommunen ska miljökompensera för flygresor har tagits fram och godkänts av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har antagit riktlinjer för källsortering inom de kommunala verksamheterna. Ett arbete för att inventera vilka behov som finns i verksamheterna för att leva upp till riktlinjerna pågår. Förberedelser för att genomföra en upphandling av hämtning av källsorterat avfall pågår. Arbetet med att ta fram förslag till miljöledningssystem vilar i väntan på rekrytering av ny miljöstrateg. I slutet av mars blev det klart att Upplands-Bro kommun får kr i LONA-bidrag. Bidragen kommer användas för att utveckla Lejondals naturreservat och för att göra utredningar om eventuellt nytt naturreservat i kommunen. Antalet företag bör öka med 15 % under mandatperioden Under de första fyra månaderna 2013 har Speed Dating tillkommit till tidigare aktiviteter som frukostmöten, lunchmöten, upphandlingsträffar, föreläsningar, Näringslivsdag, företagsmässa samt gemensamma aktiviteter med Företagarna och Stockholms Handelskammare. Kommunstyrelsens ordförande, kommundirektör, näringslivschef och kommunikationschef deltar regelbundet i Stockholm Business Alliance gemensamma aktiviteter. Näringslivschefen sitter i styrelsen för samtliga lokala näringslivsorganisationer och för därutöver en konstant dialog. Svenskt Näringsliv gör årligen en enkätundersökning om kommunernas företagsklimat. Resultaten väger tungt i Svenskt Näringslivs ranking. Resultaten från 2012 års undersökning presenterades under det första tertialet och Upplands-Bro kommun har de senaste fem åren markant förbättrat sina betyg är Upplands-Bro näst bäst i Sverige sett till föregående år. Tillväxtkontoret förbereder NKI-undersökning inom ramen för SBA-samarbetet. Insamling av material samt analys pågår. Resultatet kommer Upplands-Bro tillhanda mellan juni och augusti En gemensam presentation för alla SBA-kommuner görs av SBA i augusti september. Upplands-Bro kommuns påbörjade visionsarbete är presenterat i olika forum för företag och ett antal företag är tillfrågade att delta i det fortsatta arbetet. Kvaliteten inom välfärden ska ständigt förbättras. Valfrihet skapar kvalitetskonkurrens I början av maj beslutade Kommunfullmäktige anta en konkurrenspolicy. Den 15 maj överlämnades driften av äldreboendet Hagtorp till Frösunda. Antalet brott per invånare ska minska under mandatperioden Statistiken visar att antalet anmälda brott om skadegörelse, anmälda stöld- och tillgreppsbrott och anmälda våldsbrott minskat i kommunen Upplands-Bro ska vara en attraktiv arbetsgivare Ett aspirantprogram för tänkbara chefer har arbetats fram med start i september. Programmet pågår under hösten 2013 och våren Till programmet har 19 anställda anmälts som bedöms kunna vara lämpliga att bli chefer i vår kommun eller våra kommunala bolag. En mentor kommer att utses till var och en av deltagarna och dessa har kontakt under programmet.

55 Sidan 55 av (43) Förbättra integrationen Effekterna av de aktiviteter som kommunen genomför inom olika områden, främst olika initiativ vid kommunens arbetsmarknadsenhet, som också har som mål att förbättra integrationen, har inte kunnat mätas. Upplands-Bro kommun ska ständigt effektivisera sin verksamhet till största möjliga nytta för och aktsamhet om medborgarnas skattemedel Detta är ett ständigt pågående och prioriterat område i alla kommunens verksamheter. Införandet av E-tjänster är ett led i effektiviseringsarbetet likväl att utvärdera och ständigt förenkla och förbättra arbetsrutinerna. Kundcenter möjliggör en väg in för kommunmedborgarna, där enklare handläggning och kundärenden hanteras är också en viktig del i arbetet med att använda kommunmedborgarnas skattemedel effektivt. Investeringsredovisningsprognos Kommunledningskontoret Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter IFATT, en IT-infrastruktur i takt med tiden (ATT) Kundcenter inventarier och konf.mikr Dig anslagstavla Brohuset och K:ä, byte av lås Brohus E-förvaltning och kvalitetsarbete Kommun- och fritidskarta Summa Uppföljning av investeringsredovisningsbudget för Kommunledningskontoret Samtliga investeringsprojekt förväntas rymmas inom budgetramen. IFATT-projektet En IT-infrastuktur i takt med tiden är pågående. Överflyttet till ny ITleverantör går enligt plan. I budget för 2012 tillfördes även en miljon kronor för inventarier till kundcenter och konferensmikrofoner och 200 tkr för digitala anslagstavlor i Brohuset och Kungsängen samt byte av lås i Brohuset. Dessa medel har inte förbrukats fram till april.

56 Sidan 56 av (43) Investeringsredovisningsprognos Tillväxtkontoret Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter Trafiksäkerhetsåtgärder Ökad tillgänglighet Gatubelysning Gatunamnsskyltning och vägvisning Beläggningsunderhåll Projekt för att minska nedskräpningen Jobbpaket 2010 Utveckling av badplatser Jobbpaket 2010 Gångväg utmed Sätrabäcken Bro Centrumparkering Bro Järnvägspark GC Vägar Grönytor, entréer etc Utredning naturreservat Lillsjön/Örnässjön Genomförande skötselplan Lejondals naturreservat Bytesbod Skatepark Cirkulationspl Granhammarsv./Konstvägen Bullerdämpande åtgärder Investering i samband med ombyggn. Brohuset Vattenplan Parkering och centrumytor Kungsängen centrum samt Kulturhustorget Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering Konstbyggnader Bullerkartläggning Effektbelysning Summa Uppföljning av investeringsredovisningsbudget för Tillväxtkontoret Trafiksäkerhetsåtgärder Trafiksäkerhetsåtgärder arbetas med enligt Trafiksäkerhetsprogram. Ökad tillgänglighet Tillgänglighetsåtgärder arbetas med enligt Tillgänglighetsprogram. Gatubelysning Under förutsättning att upphandling av ny entreprenad genomförs väntas alla medel förbrukas. Gatunamnsskyltning och vägvisning Pågående projekt med löpande investering i kommunens gatuanläggning. Beläggningsunderhåll Projektet kommer att genomföras under sommaren. Projekt för att minska nedskräpningen Medlen är ombudgeterade från 2012, investeringar väntas göras under året.

57 Sidan 57 av (43) Jobbpaket 2010 Utveckling av badplatser Badbryggor ska bytas ut under sommaren Jobbpaket 2010 Gångväg utmed Sätrabäcken Inventering av naturvärden inför planering att anlägga promenadstråk utmed Sätrabäcken. Bro Centrumparkering Medlen är ombudgeterade från Bro Järnvägspark Bro Järnvägspark håller under våren på att färdigställas och kommer att invigas i juni. GC Vägar GC-vägar enligt Trafiksäkerhetsprogram utreds. Grönytor, entréer etc. Inom projektet ryms grönytor, entréer, parker, stränder, upprustning och nyanläggande, Sätrabäckenpromenadstråk, båtramper och ridstigar Utredning naturreservat Lillsjön/Örnässjön Projektledare anställd. Utredningen nyligen påbörjad efter beslut om tilldelning av statliga medel från Länsstyrelsen. Inventeringar kommer att genomföras under sommaren. Tidssatta att genomföras i år. Genomförande skötselplan Lejondals naturreservat Åtgärderna kommer att påbörjas i maj månad då vi inväntade att vintern skulle släppa sitt grepp. Tidsatta att genomföras i år. Bytesbod Ett samarbete med Socialkontoret är upprättat. Skatepark Planeras att utföras under sommaren Cirkulationsplats Granhammarsvägen/Konstvägen Cirkulationsplats Granhammarsvägen/Konstvägen har fått budget tilldelad och håller på att handlas upp. Kan förhoppningsvis byggstartas under juni. Bullerdämpande åtgärder Inget gjort under första kvartalet. Investering i samband med ombyggnation av Brohuset Projektet har inte startat. Vattenplan Ett första granskningsförslag är leverat i april. Parkering och centrumytor Kungsängen centrum samt Kulturhustorget Diverse investeringar kring torget planeras under året.

58 Sidan 58 av (43) Återställande och förbättring av gator pga VA-renovering Projektet är beroende på hur mycket VA renoverar, beräknas i dagsläget 400 tkr. Konstbyggnader Gångtunnlar under Pilvägen och Trädvägen kommer att renoveras. Bullerkartläggning En hastighetsinventering är gjord och projektet väntar i dagsläget på en projektledare. Effektbelysning Investeringar kommer att genoföras under året, första etappen kommer att ske vid Råbydammen.

59 Sidan 59 av (43) Vatten- och avloppsverksamheten Driftredovisning Budget Redovisat Budget avvikelse Redov Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Vatten och avlopp Summa Helårsprognos Budget 2013 Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Vatten och avlopp Summa Ekonomisk uppföljning VA-verksamhetens visar efter årets första fyra månader ett underskott. Detta beror främst på ökade drifts- och kapitalkostnader, samt kostnader och intäkter som inte helt sammanfaller under året. Verksamheten väntas lämna ett underskott vid årets slut på ca 2 miljoner, då kostnaderna inte fullt täcks av intäkterna. Investeringsredovisningsprognos Vatten- och avloppsverksamheten Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Utgifter Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter RÄTTARBODA Sylta LTA System Ledningsrenovering Servis Ofördelat Ledningsrenovering Servis Kockbacka Dagvattendamm Strandvägen NY Ekbodadammen Tryckstegring Sylta-Sandgrind Ledning Rättarboda LTA-pumpar Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Reinvestering Murarv Diverse inv. Maskiner Diverse åtgärder Pumpstationer Byte av planeringsverktyg Anslutningsavgiftintäkter (ej specificerat projekt). Summa Vatten- Avlopp Ledningsrenovering Servis Ofördelat Renovering av ledning Bågskyttebanan (påbörjas i september) samt nya serviser. Dagvattendamm Strandvägen NY Slutbesiktad och skall invigas. Förbättringar av reningseffekten skall göras. Ekbodadammen Projektering pågår. Trolig byggstart i november Tryckstegring Sylta-Sandgrind Ledning Klar

60 Sidan 60 av (43) Utbyggnad av VA-kapacitet i Bro Förstudie klar. Slutredovisning i juni. Efter det kommer beslut om i vilken omfattning arbeterna skall göras. Byggstart efter beslut. Diverse åtgärder Pumpstationer Upprustning av styrsystem och byte av pumpar. Byte av planeringsverktyg Inköp av hårdvara och mobil utrustning Avfallsverksamheten Driftredovisning Budget Redovisat Budget avvikelse Redov Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Avfallsverksamhet Summa Helårsprognos Budget 2013 Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Avfallsverksamhet Summa Ekonomisk uppföljning Avfallsverksamhetens budget lades under förutsättning att ny taxa skulle komma att införas , då denna inte kommer att kunna införas väntas intäkterna bli lägre än beräknat och därmed leda till ett underskott. Idag finns ett politiskt uppdrag att utreda konsekvenserna av att skattefinansiera kretsloppscentralerna vilket kan påverka resultatet positivt. Viss osäkerhet finns kring kostnaden för insamling av kärl- och säckavfall. Detta beroende på de nya politiska direktiven gällande insamling av matavfall, med frivilligt deltagande. Investeringsredovisningsprognos Avfallsverksamheten Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Utgifter Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter Ombyggnation personalbod invändigt Brunna Inköp avfallskärl Summa Avfall Ombyggnation personalbod invändigt Brunna Sista delen av projektet Ombyggnation Brunna-/Skällsta Kretsloppscentralen väntas färdigställas under året. Inköp avfallskärl Osäkert om samtliga kärl kommer att hinna köpas in under året på grund av de nya direktiven om matavfallsinsamling.

61 Sidan 61 av (43) Bygg- och miljönämnden Driftredovisning Budget Redovisat Budget avvikelse Redov Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Bygg- och Miljönämnden Summa Helårsprognos Budget 2013 Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Bygg- och Miljönämnden Summa Ekonomisk uppföljning Utfallet för årets första fyra månader är lägre än den periodiserade budgetramen. Under året finns utbildning samt sammanträden inplanerade och nämnden väntas därför vid årets slut ha en budget i balans. Mål och uppdrag Bygg- och miljönämnden ska aktivt bidra till kommunens expansion av bostäder, verksamheter och andra förbättringar Nämnden medverkar som remissinstans vid arbetet med att ta fram nya detaljplaner. Som en del av arbetet ingår att bevaka så att planerna blir ändamålsenliga utan att bli onödigt betungande för de som berörs av planen, t ex genom att föreslå bygglovfria åtgärder. Arbetet med att områden och enskilda fastigheter med undermåliga avlopp och vattenförsörjning ska uppnå godkänd standard prioriteras i bygg- och miljönämndens tillsynsplan. Arbetet pågår kontinuerligt. Nämnden ska uppmuntra till och underlätta för kommunens invånare att investera i sina fastigheter, genom en obyråkratisk och rättvis hantering och aktiv information Arbete pågår med att införa skanning av inkomna handlingar mot ärendehanteringssystemet Castor. Detta utgör en avgörande del i kvalitetssäkringen av ärendehandläggningen. Ett arbete med att kartlägga interna processer inom bygg- och miljönämndens ansvarsområden har påbörjats och kommer pågå under hela Arbetet med att ta fram rutiner för att samtliga som får bygglov och andra myndighetsbeslut ska kunna lämna synpunkter på hanteringen är påbörjat. Upplands-Bro kommun deltar i Stockholm business alliance (SBA)undersökning som mäter företagarnas nöjdhetsbild av myndighetshandläggningen. Resultatet kommer Upplands-Bro tillhanda mellan juni och augusti En gemensam presentation för alla SBA-kommuner görs av SBA i augusti september. Nämnden ska sträva efter att förenkla för kommunens invånare och minska kostnaderna för sin myndighetsutövning Bygg- och miljönämnden har beslutat om riktlinjer för solceller och solfångare i Upplands-Bro kommun. Självfinansieringsgraden (miljö och hälsoskydd) mättes senast inför bokslutet 2012 (42 %). För 2011 var motsvarande 43 %. Nya mätningar i enlighet med målet avses göras inför bokslutet.

62 Sidan 62 av (43) En komplett bygglovansökan ska behandlas inom två veckor från och med 2012, om beslut fattas på delegation. Handläggningstiderna ska därefter ytterligare kortas E-tjänsten för bygglovärenden underhålls och utvecklas kontinuerligt. Nämnden är positiv till att alla delar av kommunen utvecklas efter sina förutsättningar och översiktsplanen ska vara ledande för nämndens hantering av bebyggelse på landsbygden Översiktsplanen är vägledande vid bygglovgivning. För närvarande arbetar kommunen med ett förslag till landsbygdsprogram. Samråd om förslaget beräknas ske efter sommaren Programmet blir vid godkännande vägledande för översiktsplanering av landsbygden. Nämnden strävar efter att goda estetiska och arkitektoniska miljöer ska tas tillvara i det löpande arbetet. Nämnden ska medverka till kreativa lösningar på bullerproblematik för att möjliggöra bebyggelse i goda kommunikationslägen och en attraktiv boende- och gatumiljö En bullerutredning som drivs av tekniska avdelningen pågår, bygg- och miljöavdelningen medverkar i arbetet.

63 Sidan 63 av (43) Utbildningsnämnden Driftredovisning Budget Resultat Budget avvikelse Redov Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Utbildningsnämnden Summa Helårsprognos Budget 2013 Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Utbildningsnämnden Summa Ekonomisk uppföljning Utbildningsnämnden redovisar en nettoavvikelse per 30 april med tkr. Alla kostnader och intäkter fördelar sig inte jämnt över året, detta förklarar överskottet i delårsprognosen per 30 april. Några enheter måste inför höstterminen anpassa organisationen p.g.a. höga kostnadslägen och/eller minskat barn/elevantal. Upplands-Brogymnasiet får färre elever p.g.a. att gymnasiekullarna minskar. Restaurang- och livsmedelsprogrammet läggs ned och kostnader för övertalig personal måste hanteras inom ramen för gymnasieverksamheten. Antagningen för hösten är inte klar, vilket innebär att prognosen för gymnasieverksamheten fortfarande är mycket osäker. Sammantaget är ekonomin ansträngd för utbildningsnämndens verksamheter. Åtgärderna som vidtas bedöms i dagsläget dock vara tillräckliga för ett nollresultat vid årets slut. Mål och uppdrag Arbetet med att uppnå kommunfullmäktiges mål och uppdrag pågår, mendet är för tidigt på året för att redovisa resultat. Ansökan om statsbidrag för barnomsorg på obekväm arbetstid har lämnats in. Investeringsredovisningsprognos Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter UTRUSTNING/INVENTARIER OMBYGGNADER UPPRUSTNING UTEMILJÖ Modernisering Hagnässkolan Inventarier/utrustning Härneviskolan Jobbpaket2010 Upprustning av utemiljöer vid skolor och förskolor Modernisering kök i förskolor och skolor Miljöstationer Summa Uppföljning av investeringsredovisningsbudget. Ambitionen är att samliga projekt ska slutföras under året.

64 Sidan 64 av (43) Kultur- och fritidsnämnden Driftredovisning Budget Redovisat Budget avvikelse Redov Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Kultur- och Fritidsnämnden Summa Helårsprognos Budget 2013 Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Kultur- och Fritidsnämnden Summa Ekonomisk uppföljning Kultur och fritidsnämnden redovisar en nettoavvikelse per 30 april med 704 tkr. Organisationen och verksamheten stämmer väl överens mot budget. Nämnden beräknas vid årets slut att ha en ekonomi i balans. Mål och uppdrag Öka kunskapen i och utanför Upplands-Bro kommun om vårt rika kulturarv Lanseringen av den nya besöksportalen via kommunens webbplats skedde under början av Portalen samlar information för den som vill besöka Upplands-Bro kommun och marknadsför våra turistmål. Ett projekt som syftar till att ta fram en turismstrategi för kommunen pågår och ska vara klar så den kan införlivas i budgetarbetet för Erbjuda den ökade befolkningen ett rikt och varierat kultur-, frilufts- och fritidsutbud Utvecklingen av utbudet av fritidsverksamhet har fortsatt under årets första fyra månader. Möjlighet till spontanaktiviteter ges bland annat genom uppförande av skatepark/ramp i Kungsängen och Bro. En ny samarbetsgrupp mellan kultur- och fritidsavdelningen och tekniska avdelningen för att smidigare hantera gemensamma projekt har startats. Beslutsunderlag för att påbörja ombyggnation av ridanläggningen i Prästtorp har tagits fram och byggnationer kommer att startas upp under året. Kungsängens IP utökas med en plan för Amerikansk fotboll. Mål, linjer och övrig utrustning kommer på plats under våren. Utveckling av friluftsområdena Lillsjön och Hällkana pågår löpande, under 2013 skapas hopptorn och elbelyst spår vid Lillsjön. Den första etappen av ombyggnationen av Brohuset är i startgroparna. Den fortsatta utvecklingen utreds, bland annat finns tankar om att utöka Bro simhall med bubbelbad, utomhusbassäng, rehabbassäng, och spa/relaxavdelning. Nämnden ska arbeta för att öka dialogen mellan verksamheten och dess brukare Planeras för en kultur- och fritidsvaneundersökning som ska jämföras med tidigare år och som sen blir ett underlag för budgetarbetet Barn och ungdomar ska erbjudas tillfälle att utveckla sina färdigheter i musik, sång och dans utifrån var och ens intresse och förutsättningar Kulturskolan strävar efter att tillhandahålla verksamhet till alla som söker. Verksamheten är populär och trots att fler elever tas in kvarstår det kö. Skolan erbjuder en stor variation av

65 Sidan 65 av (43) aktiviteter och stimulerar barnens kreativa utveckling. En utredning kring konsekvenserna av en kulturcheck inom kulturskolan har behandlats i kultur- och fritidsnämnden men återremitterats till verksamheten. Fortsatt utredning pågår. Biblioteket är ett stöd i människors lärande, utveckling och delaktighet genom hela livet Det första spadtaget för ett kulturhus i Kungsängen togs under det första tertialet Byggnaden med Kungsängens nya bibliotek i tre våningar kommer stå klar hösten Samtidigt med detta påbörjas den första etappen av ombyggnationen av Brohuset där biblioteksdelen, receptionen, café och Ungdomens hus kommer förändras och förnyas. De nya biblioteken i Kungsängen och Bro förbättrar tillgängligheten och moderniserar verksamheten, men även E-tjänster för ökad tillgänglighet utvecklas löpande. En webbportal för bibliotekets tjänster är under utvecklande. Alla invånare ska ha tillgång till ett rikt kulturutbud av hög kvalitet och möjlighet till eget skapande inom de konstnärliga uttrycken Utvecklingen av Kvistaberg pågår. Under det första kvartalet 2013 har en vision för Kvistaberg som mötesplats och kulturellt centrum tagits fram och är på remiss i organisationen och i föreningslivet. Skötsel och restaurering av kommunens kulturmiljöer pågår enligt plan. Kommunens bidrag till föreningar och kommunala taxor eftersträvar jämlika villkor för pojkar och flickor. Bidraget snabba slanten är för lite utnyttjat i nuläget för att kunna utvärderas, endast två projekt pågår. Kultur och Fritid ansvarar för Fest i Byn i samverkan med Upplands-Brohus AB och för Nationaldagsfirandet. Deltar i planeringen av Kungskalaset och samordnar valborgsfirande i Kungsängen. Investeringsredovisningsprognos Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter Upprustning Kvistaberg Upprustning stall Prästtorp UTRUSTNING/INVENTARIER Fordonspark idrottsplatser Hopptorn Lillsjön Upprustning Hällkana Friluftsgård Inventarier Kungsängens sporthall, tillbyggnad Elbelysning motionsspår Lillsjön Fastighetsunderhåll Inventarier Brohuset Inventarier Kulturskolan Fasadskyltar Inventarier Ekhammarscenen Skyltar fornminne Inventarier Sporthallar Ungdomens Hus inventarier år Summa Uppföljning av investeringsredovisningsbudget Samtliga projekt väntas rymmas inom ram samt färdigställas under 2013, förutom upprustning stall Prästtorp som beräknas färdigställas under 2014.

66 Sidan 66 av (43) Socialnämnden Driftredovisning Budget Redovisat Budget avvikelse Redov Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Netto Socialnämnden huvudram Ekonomiskt bistånd SN Summa Helårsprognos Budget Prognos 2013 Budget avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Socialnämnden huvudram Ekonomiskt bistånd SN Summa Ekonomisk uppföljning Delårsbokslut (resultat tom 30/4 2013) Socialnämnden visar ett överskott på tkr och ekonomiskt bistånd visar ett underskott på tkr. I resultatet för januari-april ingår inte kostnader för semestervikarier, löneökningar, kostnader för ferieverksamhet och PAN-avtalet (avser personliga assistenter med visstidsanställningar). Helårsprognos (prognostiserat resultat på helåret 2013) Socialnämnden visar ett överskott på tkr och ekonomiskt bistånd visar ett underskott på tkr. Myndighets- och beställaravdelningen (prognostiserat resultat på helåret 2013) Visar ett underskott på -350 tkr med en budget på tkr. Avdelningschef Myndighets och beställare Visar ett överskott på tkr på en budget på tkr. Orsaken till överskottet är att här finns medel avsatta för befarade ökade placeringskostnader. Enhetschef Vuxna Visar ett underskott på -200 tkr med en budget på tkr. Åtgärder Enhetschef från Vuxenenheten och enhetschef från Stöd- och behandlingsenheten har regelbundna möten för att minimera behovet av placeringar, samt att dessutom gå igenom pågående placeringar. Om en placering ändå måste till, involveras utförarna tidigt i processen, för att snarast planera utslussning till behandling på hemmaplan. All personal har/ska utbildas i ASI (Addiction Severity Index) för att noga utreda, vilket stöd den sökande kan tänkas behöva utifrån evidensbaserade metoder. De har även utbildning i MI (Motiverande Samtal), som är en samarbetsinriktad och personcentrerad form av guidning för att locka fram och stärka motivation till förändring. Detta sammantaget förväntas ge bästa resultat för en gynnsam behandling.

67 Sidan 67 av (43) Enhetschef Barn och unga Visar ett prognostiserat underskott på tkr på en budget på tkr. Orsaken till underskottet beror främst på befarade höga kostnader för institutionsvård och kontaktpersoner. Åtgärder Socialkontoret följer noga kostnadsutvecklingen av placeringar av barn och unga. Om en placering överhuvudtaget övervägs sker ett placeringsmöte med ansvarig handläggare och enhetschef för Barn och unga, enhetschef för Stöd och behandling i egen regi samt avdelningschef för Myndighets- och beställaravdelningen. Vid mötet prövas alltid öppenvårdsinsatser på hemmaplan som det första alternativet. I de fall extern placering blir nödvändig eftersträvas i första hand en kort jourhemsplacering, under tiden som ett intensivt arbete sker genom både Myndighets- och Utföraravdelningarna. Varje placering följs noga upp med täta intervaller för att löpande pröva om placering är det mest optimala, om den kan ske på lägre vårdnivå eller om öppenvårdsinsatser på hemmaplan kan erbjudas i stället. I ett antal ärenden, främst ungdomsplaceringar vid HVB-hem och SiS (Statens Institutionsstyrelse), har placeringarna avslutats och ett massivt hemmaplansarbete tagit vid. I arbetet samarbetar Myndighets- och Utföraravdelningarna, liksom har i förekommande fall skolan, polisen m fl och det privata nätverket aktiverats. Enhetschef Bistånd äldre Visar ett överskott på tkr på en budget på tkr. Orsaken till detta överskott beror främst på avsatta medel i budgeten för volymökningar som ännu inte använts. Enhetschef Bistånd funktionsnedsatta Visar ett underskott på -940 tkr på en budget på tkr. Den främsta orsaken till underskottet beror på höga kostnader för personlig assistans. Utföraravdelningen (prognostiserat resultat på helåret 2013) Visar på ett underskott på tkr med en budget på tkr. Avdelningschef Utförare Visar ett överskott på +300 tkr på en budget på tkr. Äldreboendena Visar ett överskott på tkr på en budget på tkr. Orsaken till överskottet beror främst på lägre kostnader än beräknat för kommunens hälso- och sjukvård. Hemtjänst Visar ett underskott på tkr på en budget på tkr. Orsaken till detta underskott beror på för höga kostnader i förhållande till den intäkt som erhålles i LOV-ersättningen. Åtgärder Hemtjänsten återgärdar nu bristerna i schemaplaneringen och planeringen i det dagliga arbetet. Enheten har omorganiserat arbetet till fem mindre grupper med var sin samordnare, som också jobbar halvtid i direkta omsorgsarbete. Administrativa tjänster har minskats med 1,5 årsarbetare. Verksamhetsuppföljning genom Mobipen har intensifierats för att hitta luckor,

68 Sidan 68 av (43) som orsakar för lågt antal utförda timmar. Lokalkostnader har minskats genom att minska tomgångshyror och för att optimera lokalanvändningen. Antalet leasingbilar kommer att minska under året. Enhetschef LSS övriga insatser Visar ett överskott på +500 tkr på en budget på tkr. Den främsta orsaken till detta överskott är låga kostnader för personlig assistans. Enhetschef LSS gruppbostäder Visar på en budget i balans med en budget på tkr. Enhetschef Daglig verksamhet Visar på en budget i balans med en budget på tkr. Enhetschef Socialpsykiatri Visar på en budget i balans med en budget på tkr. Enhetschef Stöd och behandling Visar på en budget i balans med en budget på tkr. Enhetschef Arbetsmarknadsenhet Visar på en budget i balans med en budget på Avdelning kvalitet och verksamhetsstöd (prognostiserat resultat på helåret 2013) Visar ett överskott på tkr med en total budget på tkr. Orsaken till överskottet beror på avsatta medel för omställningen av hemtjänsten i och med införande av LOV tkr och tkr för personalförstärkningar i och med ny lagstiftning från årsskiftet inom äldreomsorgen. Ekonomiskt bistånd Visar ett underskott på tkr med en budget på tkr. Förklaringar till detta underskott har främst att göra med att fler hushåll behöver ekonomiskt bistånd. År 2013 är det 20 fler hushåll per månad än under 2012, som behöver ekonomiskt bistånd. Det rådande läget på arbetsmarknaden medför att fler hushåll behöver ekonomiskt bistånd. Åtgärder Enheten arbetar både med mottagandet och med handläggningen av ansökningar. Man har arbetat fram nya handläggningsrutiner för ökad rättssäkerhet, liksom för intern samverkan med arbetsmarknadsenheten. Uppföljning av försörjningsstöd sker varje månad. Samarbete med vårdcentraler i kommunen utifrån rehabiliteringsförfrågningar har påbörjats, och kontaktpersoner har utsetts för samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. För att hjälpa språksvaga ut i arbete har ett intensivt arbete kommit igång med fokusering på de språksvaga tillsammans med SFI och arbetsmarknadsenheten.

69 Sidan 69 av (43) Investeringsredovisningsprognos Investeringsredovisning SN Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Redovisat Redovisat Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Netto Utgifter 7016 Inventarier Skutan Vinterträdgård Solgården och Norrgården 7020 Procapita Växthus socialpsykiatri Upprustning och inventarier daglig verksamhet 7031 Inventarier ensamkommande flyktingbarn 7032 Inventarier och upprustning arbetsmarknadsenheten 7034 Nyckelhantering Inventarier nytt äldreboende kopplat till ansvar 7711 vht Inventarier sysselsättning kopplat till ansvar 7711 vht Allégården, arbetsmiljö Summa Investeringsredovisningsprognos Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Prognos 2013 Prognos 2013 Budget 2013 Kvar av projektbudget 2013 Netto Netto Utgifter Inkomster Utgifter Utgifter 7016 Inventarier Skutan Vinterträdgård Solgården och Norrgården 7020 Procapita Växthus socialpsykiatri Upprustning och inventarier daglig verksamhet 7031 Inventarier ensamkommande flyktingbarn 7032 Inventarier och upprustning arbetsmarknadsenheten 7034 Nyckelhantering Inventarier nytt äldreboende kopplat till ansvar 7711 vht Inventarier sysselsättning kopplat till ansvar 7711 vht Allégården, arbetsmiljö Summa Uppföljning av investeringsredovisningsbudget Alla investeringsprojekt beräknas förbrukas till årets slut, förutom tre st. som ska om budgeteras till år 2014: Investeringsprojekt nr 7018 (800 tkr), 7035 (1 400 tkr) och 7037 (200 tkr).

70 Sidan 70 av 270

71 Sidan 71 av 270 Ärende 3

72 Sidan 72 av 270

73 Kommunledningskontoret Sidan 73 av 270 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Maria Johansson Dnr Kommunstyrelsen Revisionsberättelser för stiftelser som förvaltas av Upplands-Bro kommun 2012 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Revisionsberättelser för Tauvonska donationsstiftelsen, Folke Sölchers stiftelse, Folke Östers stiftelse, Upplands-Bro Skolstiftelse, Upplands-Bro Sociala stiftelse,ester Holms Stiftelse, Karl Fagerströms stiftelse och Lindströmska stiftelsen läggs med godkännande till handlingarna. Sammanfattning Kommunen förvaltar åtta stiftelser. Kommunen beslutar om utdelning ur alla stiftelser utom Lindströmska stiftelsen som har egen styrelse. Kommunstyrelsen sköter den ekonomiska förvaltningen. Den ekonomiska förvaltningen av stiftelsernas verksamhet redovisas i särskilt ärende till Kommunstyrelsen. Genom det revisionsreglemente som Kommunfullmäktige fastställde 2006 är kommunens revisorer även revisorer i de stiftelser som förvaltas av kommunen. Med anledning härav har det upprättats en revisionsberättelse per stiftelse avseende räkenskapsåret Kommunledningskontoret föreslår att revisorernas revisionsberättelser med godkännande läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 23 april KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Bilagor: Revisionsberättelser för stiftelser som förvaltas av Upplands-Bro kommun

74 Sidan 74 av 270

75 Sidan 75 av 270

76 Sidan 76 av 270

77 Sidan 77 av 270

78 Sidan 78 av 270

79 Sidan 79 av 270

80 Sidan 80 av 270

81 Sidan 81 av 270

82 Sidan 82 av 270

83 Sidan 83 av 270 Ärende 4

84 Sidan 84 av 270

85 Kommunledningskontoret Sidan 85 av 270 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Maria Johansson Dnr Kommunstyrelsen Förvaltade stiftelsers bokslut 2012 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Den ekonomiska förvaltningen av stiftelsernas verksamhet 2012 godkänns. Sammanfattning Upplands-Bro kommun förvaltar 8 stiftelser. Stiftelsernas tillgångar uppgår till :68 kronor vid årets slut. Dessa tillgångar består av bankmedel. Kommunen beslutar om utdelning ur alla stiftelser förutom Lindströmska stiftelsen som har en egen styrelse. Avkastningen 2012 blev 6 020:32 kronor. Ingen utdelning har skett under Det fria egna kapitalet uppgår till ,25 kronor. Kommunstyrelsen har upprättat bokslut för Tauvonska stiftelsen, Karl Fagerströms stiftelse, Ester Holms stiftelse, Upplands-Bro sociala stiftelse, Upplands-Bro skolstiftelse, Folke Östers stiftelse samt Folke Sölchers stiftelse. Styrelsen för Lindströmska stiftelsen har upprättat bokslut för sin stiftelse. Kommunledningskontoret föreslår att Kommunfullmäktige godkänner den ekonomiska förvaltningen av stiftelserna. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 23 april KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Bilagor: Förvaltningsberättelser 2013 för stiftelser förvaltade av Upplands-Bro kommun

86 Sidan 86 av 270

87 Sidan 87 av 270

88 Sidan 88 av 270

89 Sidan 89 av 270

90 Sidan 90 av 270

91 Sidan 91 av 270

92 Sidan 92 av 270

93 Sidan 93 av 270

94 Sidan 94 av 270

95 Sidan 95 av 270

96 Sidan 96 av 270

97 Sidan 97 av 270

98 Sidan 98 av 270

99 Sidan 99 av 270

100 Sidan 100 av 270

101 Sidan 101 av 270

102 Sidan 102 av 270

103 Sidan 103 av 270 Ärende 5

104 Sidan 104 av 270

105 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Christina B. Embretsen Dnr Kvalitetsutvecklare Tel Sidan 105 av 270 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 1 Taxa för medboende i särskilt boende för äldre i samband med parboende Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar Kommunfullmäktige antar taxa för medboende i särskilt boende för äldre i samband med parboende i enlighet med kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 14 maj Sammanfattning Utifrån regeringens proposition Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen har ändringar i socialtjänstlagen beslutats som slår fast att äldre människor, som varaktigt har levt och bott tillsammans, inte ska behöva skiljas åt under sin sista tid i livet utan ska kunna fortsätta att sammanbo även när den enes behov kräver boende i en särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor, särskilt boende. Enligt beslutet som trädde i kraft ska det för den enskilde som har beviljats särskilt boende ingå i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta att sammanbo med sin make eller sambo oavsett om maken eller sambon har behov av ett sådant boende. Socialnämnden beslutade hur denna parboendegaranti ska införas i kommunen. Beslutet medför att en ny taxa behöver införas, serviceavgift för medboende i särskilt boende. Socialnämnden beslut innebär att det är obligatoriskt för den medboende att ta del av serviceinsatserna tvätt, städning och tillgång till larm och till lagad mat och betala en serviceavgift för detta. Avgiften för medboende regleras i enlighet med avgifterna för hemtjänst och särskilt boende, vilka beslutas av kommunfullmäktige. Högkostnadsskydd gäller inte för medboendes avgift som inte grundar sig på ett beslut om insats. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 14 maj 2013.

106 2(4) Sidan 106 av 270 Begrepp I regeringens proposition Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen benämns särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor, som regleras i 5 kap. 5 socialtjänstlagen (SoL), vanligtvis som särskilt boende eller särskild boendeform och med äldre avses personer som är 65 år eller äldre. Med den enskilde avses den person som på grund av sitt behov av omvårdnad är beviljad insatsen särskilt boende. Vid ansökan om parboende benämns partnern make (ett könsneutralt ord som innefattar maka och registrerad partner), eller sambo, (med sambor menas två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll). Medboende är den person som flyttar med till ett särskilt boende utan att själv ha beviljats den insatsen. Denna skrivelse följer dessa benämningar. Bakgrund Utifrån regeringens proposition (2011/2012:147) Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen har ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) beslutats som slår fast att äldre människor, som varaktigt har levt och bott tillsammans, inte ska behöva skiljas åt under sin sista tid i livet utan ska kunna fortsätta att sammanbo även när den enes behov kräver boende i en särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor, särskilt boende. Enligt beslutet som trädde i kraft ska det för den enskilde som har beviljats särskilt boende ingå i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta att sammanbo med sin make eller sambo oavsett om maken eller sambon har behov av ett sådant boende. Regeringen ger i sin proposition stort utrymme för kommunerna att själva utforma hur lagförändringen ska implementeras. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utveckla riktlinjer för hur parboendegarantin ska hanteras i kommunerna men dessa riktlinjer kommer inte att vara färdiga förrän efter sommaren Socialnämnden beslutade hur denna parboendegaranti ska införas i Upplands-Bro kommunen. Beslutet medför att en ny taxa behöver införas, serviceavgift för medboende i särskilt boende. Parboende i Upplands-Bro kommun I propositionen fastslås att par inte har någon rätt att kräva ett visst boende eller en viss boendeform för sitt sammanboende. Socialstyrelsen har tidigare, i 2 kap 2 socialtjänstförordningen, SOF, definierat samma boende med samma rum, samma lägenhet eller samma boende. Parboendelösningarna kan därför erbjudas i olika former. Redan idag erbjuds parboende i kommunens servicehus som består av två och trerums lägenheter. På kommunens övriga äldreboenden finns det endast enkelrum varför det är att föredra att ett par delar på två separata rum. Regler för arbetsmiljö och brandskydd måste iakttas. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå på särskilda boenden. Detta gäller dock inte för den medboende eftersom det ansvaret endast gäller den som har beslut om insatsen särskilt boende. Den medboende får söka sjukvård som andra i samhället. Det är i dagsläget svårt att förutse hur stor efterfrågan av parboende kommer att bli i Upplands-Bro. För tillfället bor det ett par på Kungsgården och någon kö till parboende finns inte.

107 Sidan 107 av 270 3(4) Avgifter Kostnaderna för alla personer som bor i särskilt boende innefattar idag betalning för hyra samt avgifter för mat, service och omvårdnad till boendet. Utredning görs angående högkostnadsskydd, så att var och en har ett förbehållsbelopp. Boendekostnad Vid parboende erläggs hel hyra per person när den enskilde och den medboende har varsitt eget fristående rum. De par som delar på en lägenhet eller ett större rum delar på hyran. Serviceavgift Kommunerna får själva besluta om den medboende ska få ta del av servicen på boendet och därmed betala avgift för detta, eller om han/hon ska sköta matlagning, tvätt och städning m.m. på egen hand. De särskilda boendena i kommunen är inte utrustade så att de som bor där kan sköta matlagning, tvätt och städning på egen hand. Socialnämnden anser därför att det ska vara obligatoriskt för den medboende att ta del av serviceinsatserna tvätt, städning och tillgång till larm och till lagad mat och betala avgift enligt taxan för serviceinsatser inom hemtjänsten och taxan för mat på särskilt boende. Motsvarande serviceinsatser inom hemtjänsten skulle kosta 422 kr per månad 1, trygghetslarm inom hemtjänsten kostar 175 kr per månad och kostnaden för mat för brukare på särskilt boende är 2430 kr per månad. Det blir en total avgift på 3027 kr per månad år Avgiften för medboende regleras i enlighet med avgifterna för hemtjänst och särskilt boende, vilka beslutas av kommunfullmäktige. Högkostnadsskydd gäller inte för medboendes avgift som inte grundar sig på ett beslut om insats. Om den medboende beviljas hjälp enligt 4 kap 1 SoL med serviceinsatser utöver det som ingår som ett obligatorium, och/eller hjälp med personlig omvårdnad, erläggs avgift också för dessa insatser enligt hemtjänsttaxa. Högkostnadsskydd gäller för denna avgift. Omvärldsbevakning Socialkontoret har under utredningens gång gjort en omvärldsbevakning för att få reda på hur några andra kommuner i Stockholms län valt att hantera införandet av parboendegarantin. Former för parboende När det gäller vilka former av parboende som erbjuds så varierar det i olika kommuner. I Sundbyberg får den enskilde och den medboende oftast bo i varsitt rum inom samma boende, medan man i Nacka ofta erbjuder sammanboende i anpassad lägenhet. I Stockholm och Sollentuna har man ett mera varierat utbud inom olika former av boenden. 1 Städning var 3:e vecka 1 timme per tillfälle blir 1,27 tim/mån. Tvätt varannan vecka 0,45 timmar per tillfälle blir 1,37 tim/mån. Totalt 2,64 tim/mån * 160 kr = 422 kr

108 4(4) Sidan 108 av 270 Avgifter Kommunerna skiljer sig åt även när det gäller avgifter. I vissa kommuner betalar den medboende endast för hyra och mat medan andra kommuner även tar ut en serviceavgift. Att avgifterna skiljer sig åt kan till viss del bero på hur formen för parboende ser ut. Om paret delar på en lägenhet där det finns egen tvättmaskin och plats för egna städredskap finns det möjligheter för den medboende att sköta dessa servicetjänster själv och därmed inte nyttja boendets tjänster. Det är dock inte möjligt i de kommuner som endast kan erbjuda två separata rum eller ett större rum där dessa faciliteter inte finns att tillgå. Om den medboende har egna omvårdnadsbehov betalar han/hon avgift enligt hemtjänsttaxan. SKL anser att eftersom det är den enskildes, inte den medboendes, behov som styr bör den medboende inte åläggas vårdavgift utan endast betala för hyra, mat, förbrukningsvaror, tvätt och annan service. Ekonomiska konsekvenser Socialnämndens förslag avseende avgifter från medboende innebär att verksamheten erhåller hyra om den medboende får eget rum, serviceavgift enligt taxa för motsvarande insatser inom hemtjänst samt matavgift. Någon obligatorisk vårdavgift föreslår nämnden inte att man tar ut av den medboende. Kommunen erhåller eventuell hemtjänstavgift för tillkommande service- och omvårdnadsavgifter om den medboendes behov så kräver. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Kopia av beslut till: Socialnämnden

109 Sidan 109 av 270 Ärende 6

110 Sidan 110 av 270

111 Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Ulrika Gyllenberg, Kristofer Sundqvist, Sidan 111 av Kommunstyrelsen Detaljplan för Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen) beslut om antagande. Förslag till beslut 1. Granskningsutlåtande daterat tillhörande förslaget till detaljplan för Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen) godkänns. 2. Kommunstyrelsen beslutar att förslaget till detaljplan för Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen) antas. Sammanfattning Tillväxtchefen fick den 3 oktober 2012 av KS SBU 22 i uppdrag att ta fram ett förslag till ny detaljplan för Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen) genom enkelt planförfarande. Fastigheten Härnevi 1:73 i Bro ägs av Upplands-Brohus och är idag bebyggd med ett äldreboende och sex stycken parhus. Området är ca 1 ha. Planområdet är beläget ca 500 meter sydväst om Bro centrum. Syftet med planen är att möjliggöra för de boende i parhusen att förvärva sina lägenheter, antingen som äganderätt eller bostadsrätt. För att detta ska kunna bli möjligt har en ändring gjorts av gällande plan så att styckning av fastigheten blir tillåten. Planen reglerar nu också så att gemensamhetsanläggning bildas för gemensam infart/tillfart samt det gemensamma sophuset vid Allégården om parhusen övergår till äganderätt eller bostadsrätt. I planbeskrivningen står att gemensamhetsanläggning bör bildas även för befintliga elpannor med mera. Äldreboendet Allégården bedrivs i kommunal regi. Parhusen innehåller 12 stycken lägenheter som hyrs ut av Upplands-Brohus. Styrelsen för Upplands- Brohus är positiv till försäljningen. Förslaget till ny detaljplan för Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen) har enligt beslut i KS SBU, 2, den 23 januari 2013 varit ute på samråd under februarimars. Ett fåtal synpunkter har kommit in och dessa har gett upphov till några mindre revideringar. Möjligheten att göra en utfart från nuvarande parkering mot Allévägen har tagits bort och ersatts med utfartsförbud från fastigheten på samma sätt som i befintlig detaljplan. I planbeskrivningen under rubriken Fastighetsrättsliga åtgärder förtydligas att vid en eventuell avstyckning av parhusen som äganderätter kommer det att bli aktuellt med gemensamhetsanläggning för parkering och andra gemensamma ytor, samt eventuell servitutsbildning för t.ex. vatten- och avlopp.

112 2(3) Sidan 112 av 270 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 3 oktober , uppdrag. Kommunstyrelsens beslut den 23 januari , samråd. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse Förslag till detaljplan för Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen), antagandehandlingar med bilagor. Ärendet Tillväxtchefen fick den 3 oktober 2012 av KS SBU 22 i uppdrag att ta fram ett förslag till ny detaljplan för Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen) genom enkelt planförfarande. Fastigheten Härnevi 1:73 i Bro ägs av Upplands-Brohus och är idag bebyggd med ett äldreboende och sex stycken parhus. Området är ca 1 ha. Planområdet är beläget ca 500 meter sydväst om Bro centrum. Syftet med planen är att möjliggöra för de boende i parhusen att förvärva sina lägenheter, antingen som äganderätt eller bostadsrätt. För att detta ska kunna bli möjligt har en ändring gjorts av gällande plan så att styckning av fastigheten blir tillåten. Planen reglerar nu också så att gemensamhetsanläggning bildas för gemensam infart/tillfart samt det gemensamma sophuset vid Allégården om parhusen övergår till äganderätt eller bostadsrätt. I planbeskrivningen står att gemensamhetsanläggning bör bildas även för befintliga elpannor med mera. Äldreboendet Allégården bedrivs i kommunal regi. Parhusen innehåller 12 stycken lägenheter som hyrs ut av Upplands-Brohus. Styrelsen för Upplands- Brohus är positiv till försäljningen. Förslaget till ny detaljplan för Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen) har enligt beslut i KS SBU, 2, den 23 januari 2013 varit ute på samråd under februarimars. Ett fåtal synpunkter har kommit in och dessa har gett upphov till några mindre revideringar. Möjligheten att göra en utfart från nuvarande parkering mot Allévägen har tagits bort och ersatts med utfartsförbud från fastigheten på samma sätt som i befintlig detaljplan. I planbeskrivningen under rubriken Fastighetsrättsliga åtgärder förtydligas att vid en eventuell avstyckning av parhusen som äganderätter kommer det att bli aktuellt med gemensamhetsanläggning för parkering och andra gemensamma ytor, samt eventuell servitutsbildning för t.ex. vatten- och avlopp. Barnperspektiv Programförslaget bibehåller goda möjligheter att skapa ett tryggt boende nära kommunal service.

113 Sidan 113 av 270 3(3) TILLVÄXTKONTORET Ulrika Gyllenberg Planarkitekt, arkitekt SAR/MSA Kristofer Sundqvist Projektledare exploatering Marianne Hagman Tillväxtchef David Lanthén Plan- och exploateringschef Bilagor: Granskningsutlåtande daterat tillhörande förslaget till ny detaljplan för Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen). Plankarta, antagandehandling daterad Planbeskrivning, antagandehandling daterad

114 Sidan 114 av 270

115 Sidan 115 av 270 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Tillväxtkontoret Datum Vår beteckning Förslag till detaljplan för Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen), 1203 Bro Innehåll samrådsredogörelse: I. Bakgrund till planarbetet II. Syfte och huvuddrag III. Hur samrådet bedrivits IV. Inkomna yttranden, lista V. Inkomna yttranden med kommentarer VI. Resultat av samrådet VII. Bilagor

116 Sida 2(5) Sidan 116 av 270 I. Bakgrund till planarbetet Tillväxtchefen fick den 3 oktober 2012 av KS SBU 22 i uppdrag att ta fram ett förslag till ny detaljplan för Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen) genom enkelt planförfarande. Fastigheten Härnevi 1:73 i Bro ägs av Upplands-Brohus och är idag bebyggd med ett äldreboende och sex stycken parhus. Området är ca 1 ha. Planområdet är beläget ca 500 meter sydväst om Bro centrum. Syftet med planen är att möjliggöra för de boende i parhusen att förvärva sina lägenheter, antingen som äganderätt eller bostadsrätt. För att detta ska kunna bli möjligt har en ändring gjorts av gällande plan så att styckning av fastigheten blir tillåten. II. Hur samrådet har bedrivits Förslaget till ny detaljplan för Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen) har enligt beslut i KS SBU, 2, den 23 januari 2013 varit ute på samråd under februari-mars. Ett fåtal synpunkter har kommit in och dessa har gett upphov till några mindre revideringar. III. Sammanfattning av samrådet Under och efter samrådet har 14 yttranden inkommit. I omedelbar anslutning till synpunkterna redovisas kommunens kommentarer med kursiv text. IV. Inkomna yttranden, lista Synpunkter redovisas enligt följande: Yttrande inkom: 1. Anders Samuelsson Norrvatten Länsstyrelsen i Stockholms län E.ON Elnät Stockholm AB FTI, förpacknings- och tidningsinsamlingen Käppalaförbundet Vattenfall eldistribution AB Räddningstjänsten, Brandkåren Attunda Svenska Kraftnät Fam. Agardh och fam. Kullander Lantmäteriet Hans Forslund Bygg- och miljönämnden Jonatan Malmström V. Inkomna yttranden med kommentarer 1. Anders Samuelsson, Anders främsta invändning till förslaget är att möjligheten till avstyckning kommer att förändra området genom en stark homogenisering av befolkningen socioekonomiskt och bidra till att öka segregeringen i Bro ytterligare. Att de boende skulle kunna köpa sina lägenheter antingen i form av bostadsrätt eller som ägande har han i sak inget emot. Men Anders trycker på att det är viktigt att bolaget vid en eventuell försäljning faktiskt tar ut ett marknadsmässiga pris. Anders anser dock att det redan idag finns stora problem med segregering i Bro med en alltför stor gruppering av låginkomsttagare och personer med ekonomiska problem som utesluter

117 Sidan 117 av 270 Sida 3(5) dem från den ordinarie bostadsmarknaden i Råby och Finnsta. Med den nu gällande detaljplanen skulle en aktiv bostadspolitik innebära att personer som inte har de finansiella möjligheterna att köpa en bostad i området faktiskt ändå ges en möjlighet att bo i området. Det är därför Anders åsikt att detaljplanen ej skall ändras. Kommentar: I planuppdraget ingår uppgiften att möjliggöra avstyckningar. Dessa önskemål tillgodoses därför inte. 2. Norrvatten, Norrvatten har inga synpunkter att framföra. 3. Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen har inga synpunkter att framföra. 4. E.ON Elnät Stockholm AB, E.ON har inget att erinra. 5. FTI, förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI stöder förslaget att plats bereds för sopsortering (källsortering) i det lagda förslaget för detaljplan. 6. Käppalaförbundet, Käppalaförbundet påtalar att kommunen är skyldig att aktivt verka för att mängden tillskottvatten till spillvattennätet begränsas. Förbundet har i övrigt inga synpunkter. Kommentar: Planförslaget innebär inget ytterligare tillskottsvatten. 7. Vattenfall eldistribution AB, Vattenfall har inget att erinra. 8. Räddningstjänsten, Brandkåren Attunda, Brandkåren Attunda har inga synpunkter att framföra. 9. Svenska Kraftnät, Svenska Kraftnät har inget att erinra. 10. Fam. Agardh och fam. Kullander, Familjen Agardh och Kullander motsätter sig kraftigt mot att det föreslås ta bort in- och utfartsförbudet mot Allevägen. Kommentar: Planförslaget avsåg inte att öppna Allévägen för allmän trafik, utan att göra det möjlig med in- och utfart till parhusens parkering. Planförslaget revideras efter samrådet så att möjligheten att göra en utfart från nuvarande parkering mot Allévägen tas bort och ersätts med utfartsförbud från fastigheten på samma sätt som i befintlig detaljplan. 11. Lantmäteriet, Lantmäteriet påtalar att det kan vara bra att tydliggöra i planbeskrivningen att vid en eventuell avstyckning av parhusen som äganderätter kommer det att bli aktuellt med gemensamhetsanläggning för parkering och andra gemensamma ytor, samt eventuell servitutsbildning för t.ex. vatten- och avlopp. Kommentar: Planbeskrivningen förtydligas med enligt Lantmäteriets förslag under rubriken Fastighetsrättsliga åtgärder.

118 Sida 4(5) Sidan 118 av Hans Forslund, Hans undrar om kommunen har för avsikt att ta bort befintlig parkering vid parhusen och vill i så fall avråda detta. Hans avråder även från att öppna Allévägen för trafik. Kommentar: Kommunen avser inte att ta bort befintlig parkering vid parhusen. Ett förtydligande görs med egenskapen parkering på plankartan. Se även förtydligandet i planbeskrivningen undre rubriken Fastighetsrättsliga åtgärder angående eventuell gemensamhetsanläggning för parkering. Planförslaget avsåg inte att öppna Allévägen för allmän trafik, utan att göra det möjlig med in- och utfart till parhusens parkering. Planförslaget revideras efter samrådet så att möjligheten att göra en utfart från nuvarande parkering mot Allévägen tas bort och ersätts med utfartsförbud från fastigheten på samma sätt som i befintlig detaljplan. 13. Bygg- och miljönämnden, Bygg- och miljönämnden har inga synpunkter att framföra. 14. Jonatan Malmström, Jonatan motsätter sig med bestämdhet att Allévägens in- och utfartsförbud tas bort. Kommentar: Planförslaget avsåg inte att öppna Allévägen för allmän trafik, utan att göra det möjlig med in- och utfart till parhusens parkering. Planförslaget revideras efter samrådet så att möjligheten att göra en utfart från nuvarande parkering mot Allévägen tas bort och ersätts med utfartsförbud från fastigheten på samma sätt som i befintlig detaljplan. VI. Resultat av samrådet Utifrån under samrådet inkomna synpunkter har följande revideringar skett: Möjligheten att göra en utfart från nuvarande parkering mot Allévägen har tagits bort och ersatts med utfartsförbud från fastigheten på samma sätt som i befintlig detaljplan. Ett förtydligande görs med egenskapen parkering på plankartan för att förtydliga att befintlig parkering vid parhusen inte ska tas bort. I planbeskrivningen under rubriken Fastighetsrättsliga åtgärder förtydligas att vid en eventuell avstyckning av parhusen som äganderätter kommer det att bli aktuellt med gemensamhetsanläggning för parkering och andra gemensamma ytor, samt eventuell servitutsbildning för t.ex. vatten- och avlopp. För följande yttranden har framförda synpunkter inte tillgodosetts: Yttrande nr 1 kan ej tillgodoses eftersom att möjliggöra avstyckningar är själva målet med planuppdraget enligt beslut i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott.

119 Sidan 119 av 270 Sida 5(5) VII. Bilagor Kopior av samtliga yttranden från plansamrådet. Bilagorna går att beställa från kommunens plan- och exploateringsavdelning. Upprättad av Plan- och exploateringsavdelningen Ulrika Gyllenberg Planarkitekt, arkitekt SAR/MSA Kristofer Sundqvist Projektledare exploatering

120 Sidan 120 av 270

121 Sidan 121 av 270

122 Sidan 122 av 270

123 Sidan 123 av 270 1(6) Tillväxtkontoret Dnr ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen) nr 1203 Bro Upplands-Bro kommun Enkelt planförfarande PLANBESKRIVNING Planområdets läge Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen), nr 1203 Planbeskrivning

124 Sidan 124 av 270 HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser i skala 1:1000, daterad Denna planbeskrivning Fastighetsförteckning Granskningsutlåtande, daterad PLANENS SYFTE, BAKGRUND OCH HUVUDDRAG Tillväxtchefen fick den 10 oktober 2012 i uppdrag av KS SBU 22 att ta fram ett förslag till ny detaljplan för Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen) genom enkelt planförfarande. Fastigheten är idag bebyggd med ett äldreboende och sex stycken parhus. Äldreboendet Allégården bedrivs idag i kommunal regi. Parhusen innehåller 12 stycken lägenheter som hyrs ut av Upplands-Brohus. Syftet med planen är att möjliggöra för de boende i parhusen att förvärva sina lägenheter, antingen som äganderätt eller bostadsrätt. För att detta ska kunna bli möjligt har en ändring gjorts av gällande plan så att styckning av fastigheten blir tillåten. Planen reglerar nu också så att gemensamhetsanläggning bildas för gemensam infart/tillfart samt det gemensamma sophuset vid Allégården om parhusen övergår till äganderätt eller bostadsrätt. Gemensamhetsanläggning bör bildas även för befintliga elpannor. Förslaget till ändring har enligt beslut i KS SBU den 23 januari varit ute på samråd under februari och mars. Ett fåtal synpunkter har kommit in och dessa redovisas i granskningsutlåtandet som medföljer antagandehandlingarna. HANDLÄGGNING/UPPLYSNING Planen handläggs med enkelt förfarande enligt 5 kap. 7 i PBL 2010:900. Nuvarande skede är antagande. SBU SBU KS, KF FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB Kommunen bedömer att detaljplanen är förenlig med miljöbalkens (MB) 3 kapitel avseende lämplig användning av mark och vatten samt 5 kapitlet angående miljökvalitetsnormer. Något riksintresse enligt 4 kapitlet berörs inte. Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen), nr 1203 Planbeskrivning

125 Sidan 125 av 270 BEHOVSBEDÖMNING Planen innebär ej några nybyggnationer eller andra fysiska förändringar. Samtal har förts med Länsstyrelsen. Kommunen konstaterar att planens genomförande inte får en sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser att en miljöbedömning behöver göras. PLANDATA Planområdets läge och areal Planområdet är beläget ca 500 meter sydväst om Bro centrum. Området är ca 1 ha. Markägoförhållanden Fastigheten Härnevi 1:73 i Bro ägs av Upplands-Brohus. GÄLLANDE PLANER OCH TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Planområdet är i kommunens översiktsplan (ÖP 2010) betecknat som bostadsområde inom stationsnära läge. Detaljplaner och förordnanden Gällande plan för området är idag dpl Planområdet gränsar mot byggnadsplan 6803 och i öster mot detaljplan FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRSLAG OCH KONSEKVENSER Mark och vatten Marken sluttar från områdets centrum mot söder. En kulle med värdefull vegetation av både barr- och lövskog får enligt planen ej bebyggas. Geologi/Geotekniska förhållanden Området består till stor del av morän och berg i dagen. Det finns inga utpekade områden med hög radonrisk inom kommunen. Radonsäkert byggande ska alltid ske Friytor och rekreation Kullen och den rika vegetationen i planområdet innebär en god utemiljö. Fornlämningar Fasta fornlämningar finns i området. De är i form av ristningar i berghäll. Fornlämningarna har registrerats på 2000-talet och markeras med R i detaljplanens grundkarta. Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen), nr 1203 Planbeskrivning

126 Sidan 126 av 270 Bebyggelseområden Befintlig bebyggelse Planområdet är idag bebyggt med ett äldreboende och sex stycken parhus med tolv lägenheter i. Det planeras inte för ny bebyggelse. Arbetsplatser och verksamheter, offentlig och kommersiell service I Bro centrum som ligger ca 500 meter nordöst om planområdet finns dagligvarubutiker, bibliotek, bank och restaurang med mera. Trafik och kommunikationer Gatunät Planområdet trafikförsörjs via Lärarvägen. Gemensamhetsanläggning ska bildas för gemensam infart/tillfart om parhusen övergår till äganderätter eller bostadsrätter. Parkering, varumottagning, utfarter All parkering sker på kvartersmark. Leveransmottagning till äldreboendet sker via Lärarvägen. Gång-, cykel- och mopedtrafik I den västra delen av planområdet förbinder en gång- och cykelväg Lärarvägen med Allévägen. Kollektivtrafik Pendeltågstrafik till och från Stockholm utgår från Bro station ca 200 meter söder om fastigheten. Sträckan trafikeras varje halvtimme större delen av dygnet. Bro station är även knutpunkt för delar av den lokala busstrafiken. Tillgänglighet Planen innebär inga förändringar eller tillägg till tillgänglighetsanpassningen i området. Byggnader och mark ska vara anpassade i enlighet med den lagstiftning och de förordningar gällande tillgänglighet som är/var aktuell vid byggandet av dem. Hälsa och säkerhet Planen innebär inga förändringar av eller tillägg till hälsan och säkerheten i området. Buller, vibrationer eller andra störningar eller riskfaktorer förekommer ej. Teknisk försörjning Dagvatten Eventuellt överskottsvatten avleds till befintliga dagvattenledningar i Lärarvägen respektive Allévägen. Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen), nr 1203 Planbeskrivning

127 Sidan 127 av 270 Vatten och avlopp Området är anslutet till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Värme Gemensamhetsanläggning bör bildas för de befintliga elpannor som två lägenheter per parhus nu delar på. El, tele, bredband Området är idag anslutet till el- och telenät. Avfall Det gemensamma sophuset vid Allégården ska bli gemensamhetsanläggning om parhusen övergår till äganderätt eller bostadsrätt. Där ska också beredas plats för sopsortering enligt kommunens krav. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE De boende i parhusen på fastigheten önskar förvärva sina lägenheter, antingen som äganderätt eller bostadsrätt. Styrelsen för Upplands-Brohus är positiv till försäljningen. Bestämmelserna i den föreslagna plankartan ger möjlighet till försäljning. Förslaget bibehåller goda möjligheter att skapa ett tryggt boende nära kommunal service. GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Tidplan Samrådsbeslut (SBU) 23 jan 2013 Samrådstid feb 2012 mars 2013 Antagande (KS) maj 2013 Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen är huvudman för gator, VA- och dagvattenledningar inom allmän platsmark. Exploatören ansvarar och står för avtal med ledningsägare i området och bekostar erforderliga åtgärder för planens genomförande. Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen), nr 1203 Planbeskrivning

128 Sidan 128 av 270 Avtal Något separat exploateringsavtal behövs inte i samband med denna planläggning. Fastighetsrättsliga frågor Ägoförhållanden Fastigheten Härnevi 1:73 i Bro ägs av Upplands-Brohus. Fastighetsrättsliga åtgärder När detaljplanen vunnit laga kraft kan fastighetsbildningsåtgärder ske. Från fastigheten Härnevi 1:73 kan mark överföras till de boende i parhusen som nu hyr ut av Upplands- Brohus. Vidare ska gata och sophus inrättas som gemensamhetsanläggning i syfte att säkerställa genomfart till parhusen samt en god avfallshantering. Ansvar för att fastighetsbildning kommer till stånd och kostnaden för detta ska fastighetsägaren stå för. Vid en eventuell avstyckning av parhusen som äganderätter kommer det att bli aktuellt med gemensamhetsanläggning för parkering och andra gemensamma ytor, samt eventuell servitutsbildning för t.ex. vatten- och avlopp. Ekonomiska frågor Ekonomiska konsekvenser för kommunen Exploatören bekostar framtagande av planhandlingar och de utredningar som behövs för planens genomförande. Den fastighetsreglering som beskrivs ovan innebär att avstyckning sker. Kostnaden för detta ska fastighetsägaren stå för. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Bygglov söks hos Byggoch Miljönämnden i Upplands-Bro kommun. MEDVERKANDE I PROJEKTET Planhandlingarna har upprättats av Ulrika Gyllenberg, planarkitekt och Kristofer Sundqvist, projektledare exploatering, i samarbete med David Lanthén, plan- och exploateringschef. Upprättad av Plan- och exploateringsavdelningen David Lanthén Ulrika Gyllenberg Kristofer Sundqvist Plan- och exploateringschef Planarkitekt, arkitekt SAR/MSA Projektledare exploatering Härnevi 1:73 (Allévägen/Lärarvägen), nr 1203 Planbeskrivning

129 Sidan 129 av 270 Ärende 7

130 Sidan 130 av 270

131 Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Ulrika Gyllenberg, Zeinab Jama, Sidan 131 av Dnr (3) Kommunstyrelsen Ändring genom tillägg till detaljplan för Kevan- Myggdansen 1 - beslut om antagande Förslag till beslut 1. Granskningsutlåtande daterat tillhörande förslaget till ändring genom tillägg till detaljplan för Kevan-Myggdansen 1 godkänns. 2. Kommunstyrelsen beslutar att förslaget till ändring genom tillägg till detaljplan för Kevan-Myggdansen 1 antas. Sammanfattning Tillväxtchefen fick den 23 maj 2102 i uppdrag av KS SBU 17 att ta fram ett förslag till ändring genom tillägg till detaljplan för Kevan- Myggdansen 1 genom enkelt planförfarande. För Kevans stugby gäller detaljplan för Kevan- Myggdansen 1 som vann laga kraft Planområdet är beläget ca 8 km norr om Bro centrum och ca 700 meter väster om väg 269. Syftet med ändringen i planen är att öka den totala byggrätten i enlighet med en ansökan om detta som kommit in från Myggdansens samfällighetsförening våren Men karaktären av småskalig bebyggelse är viktig att bevara. Inom Kevans stugby har avstyckning skett. Området utgörs i dag av 90 privatägda fastigheter om ca kvm. På fastigheterna har det med åren uppstått en varierad bebyggelse varav flera byggnader avviker från gällande planbestämmelser. Stugorna i området betraktas som en byggnadsgrupp inom fritidsanläggning och omfattas därför inte av den bygglovbefriade friggebodsregeln. Enlig förslaget till ändring genom tillägg får varje lott bebyggas med en total byggnadsarea på 65 kvm. Takfotshöjden föreslås fortsätta vara högst 3 meter och de befintliga bestämmelser som styr utformningen och utseendet i övrigt behålls. Förslaget till ändring genom tillägg har enligt beslut i KS SBU 9 den 27 februari 2013 varit ute på samråd under mars - april och ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 26 mars. Ett fåtal synpunkter har kommit in och dessa har gett upphov till två mindre revideringar. Under rubriken Utseende, utformning i tillägget till planbestämmelserna adderas en maximal nockhöjd för att förtydliga småskaligheten. Höjden är avstämd med bygglovavdelningen. I planbeskrivningen har under rubriken Byggnadsteknik mm. ett förtydligande gjorts angående anmälan till bygg- och miljönämnden vid väsentliga ändringar av befintlig avloppsanläggning.

132 2(3) Sidan 132 av 270 Beslutsunderlag KS SBU, , 17, beslut om planuppdrag. KS SBU, , 9, beslut om samråd. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 8 maj Förslag till ändring genom tillägg till detaljplan för Kevan-Myggdansen 1, nr 8711Ä, antagandehandlingar med bilagor. Ärendet Tillväxtchefen fick den 23 maj 2102 i uppdrag av KS SBU 17 att ta fram ett förslag till ändring genom tillägg till detaljplan för Kevan- Myggdansen 1 genom enkelt planförfarande. För Kevans stugby gäller detaljplan för Kevan- Myggdansen 1 som vann laga kraft Planområdet är beläget ca 8 km norr om Bro centrum och ca 700 meter väster om väg 269. Syftet med ändringen i planen är att öka den totala byggrätten i enlighet med en ansökan om detta som kommit in från Myggdansens samfällighetsförening våren Men karaktären av småskalig bebyggelse är viktig att bevara. Gällande detaljplan har väldigt detaljerade bestämmelser, anpassade till den s.k. Hultstugan, som styr bebyggelsen. Tanken med Hultstugorna var att på Stockholm stads mark upplåta tomter för självbyggda fritidshus till en rimlig kostnad. Genom gemensamt köp av byggsats skulle priset hållas nere. Varje lott får enligt nu gällande detaljplan bebyggas med en kolonistuga på högst 30 kvm bruttoarea och 8 kvm öppenarea samt ett uthus på högst 10 kvm. Takfotshöjden får vara högst 3 meter. Bestämmelser finns i detaljplanen som styr taklutning och tak- och fasadmaterial. Inom Kevans stugby har avstyckning skett. Området utgörs i dag av 90 privatägda fastigheter om ca kvm. På fastigheterna har det med åren uppstått en varierad bebyggelse varav flera byggnader avviker från gällande planbestämmelser. Stugorna i området betraktas som en byggnadsgrupp inom fritidsanläggning och omfattas därför inte av den bygglovbefriade friggebodsregeln. Enligt förslaget till ändring genom tillägg får varje lott bebyggas med en total byggnadsarea på 65 kvm. Takfotshöjden föreslås fortsätta vara högst 3 meter och de befintliga bestämmelser som styr utformningen och utseendet i övrigt behålls. Förslaget till ändring har enligt beslut i KS SBU 9 den 27 februari 2013 varit ute på samråd under mars april och ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 26 mars. Ett fåtal synpunkter har kommit in och dessa har gett upphov till två mindre revideringar. Under rubriken Utseende, utformning i tillägget till planbestämmelserna adderas en maximal nockhöjd för att förtydliga småskaligheten. Höjden är avstämd med bygglovavdelningen. I planbeskrivningen har under rubriken Byggnadsteknik mm. ett förtydligande gjorts angående anmälan till bygg- och miljönämnden vid väsentliga ändringar av befintlig avloppsanläggning. För området finns idag en fungerande gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp tillgängligt i ett gemensamt hygienhus. Denna ska fortsätta att användas även med den utökade byggrätten. Enskild anläggning för vatten och avlopp

133 Sidan 133 av 270 3(3) tillåts ej inom respektive fastighet eftersom det inte får plats på ett tillfredsställande sätt inom de små tomterna. Om medlemmarna i samfälligheten i framtiden vill dra fram vatten- och avloppsledningar till respektive fastighet kommer nuvarande gemensamhetsanläggning att behöva ses över och eventuellt ändra utformning och kapacitet. Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen. TILLVÄXTKONTORET Ulrika Gyllenberg Planarkitekt, arkitekt SAR/MSA Zeinab Jama Projektledare exploatering Marianne Hagman Tillväxtchef David Lanthén Plan- och exploateringschef Bilagor: Granskningsutlåtande daterat tillhörande förslaget till ändring genom tillägg till detaljplan för Kevan-Myggdansen 1, nr 8711Ä. Förslag till ändring genom tillägg till detaljplan för Kevan-Myggdansen 1, nr 8711Ä, antagandehandling daterad Planbeskrivning för förslag till ändring genom tillägg till detaljplan för Kevan- Myggdansen 1, nr 8711Ä, antagandehandling daterad Nu gällande plankarta för detaljplan nr 8711, laga kraft vunnen

134 Sidan 134 av 270

135 Sidan 135 av 270 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Tillväxtkontoret Datum Vår beteckning Förslag till tillägg till detaljplan för Kevan-Myggdansen 1, nr 8711Ä Bro Innehåll granskningsutlåtande: I. Bakgrund till planarbetet II. Syfte och huvuddrag III. Hur samrådet bedrivits IV. Inkomna yttranden, lista V. Inkomna yttranden med kommentarer VI. Resultat av samrådet VII. Bilagor

136 Sida 2(4) Sidan 136 av 270 I. Bakgrund till planarbetet Tillväxtchefen fick den 23 maj 2012 i uppdrag av KS SBU 17 att ta fram ett förslag till ändring genom tillägg till detaljplan för Kevan- Myggdansen 1 genom enkelt planförfarande enligt 5 kap.7 PBL (2010:900). För Kevans stugby gäller detaljplan för Kevan-Myggdansen 1 som vann laga kraft Planområdet är beläget ca 8 km norr om Bro centrum och ca 700 meter väster om väg 269. Syftet med ändringen i planen är att öka den totala byggrätten i enlighet med en ansökan om detta som kommit in från Myggdansens samfällighetsförening våren Men karaktären av småskalig bebyggelse är viktig att bevara. II. Hur samrådet har bedrivits Enligt beslut i KS SBU den 27 februari, 9 sändes i mars 2013 förslaget till ändring genom tillägg till detaljplan för Kevan- Myggdansen 1, ut för samråd. Samrådstiden var från till Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset i Kungsängen den 26 mars. Ett tjugotal intresserade från området närvarade och ställde frågor till representanter från kommunen. Från detta möte finns minnesanteckningar. III. Sammanfattning av samrådet Under och efter samrådet har 10 yttranden inkommit. I omedelbar anslutning till synpunkterna redovisas kommunens kommentarer med kursiv text. IV. Inkomna yttranden, lista Synpunkter redovisas enligt följande: Yttrande inkom: 1. Käppalaförbundet Räddningstjänsten, Brandkåren Attunda TeliaSonera Skanova Access AB Svenska Kraftnät Lantmäteriet E.ON Elnät Sverige AB Swedavia AB Länsstyrelsen i Stockholms län Bygg- och miljönämnden Vattenfall Eldistribution AB V. Inkomna yttranden med kommentarer 1. Käppalaförbundet, Käppalaförbundet har inga synpunkter. 2. Räddningstjänsten, Brandkåren Attunda, Brandkåren Attunda har inget att erinra. Man poängterar dock att planområdet är placerat så att insatstiden beräknas överstiga 10 minuter.

137 Sidan 137 av 270 Sida 3(4) 3. TeliaSonera, TeliaSonera har inget att erinra. 4. Svenska Kraftnät, Svenska Kraftnät har inget att erinra. 5. Lantmäteriet, Lantmäteriet har inget att erinra. 6. E.ON Elnät Sverige AB, Eon har inget att erinra. 7. Swedavia AB, Svedavia har inget att erinra. 8. Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen har inga synpunkter. 9. Bygg- och miljönämnden, Bygg- och miljöavdelningen ser positivt på förslag till ändring genom tillägg till detaljplan för Kevan-Myggdansen 1 under förutsättning att det även läggs till en max eller totalhöjd i planbestämmelserna. Man önskar också att det i planbeskrivningen, under rubriken Byggnadsteknik mm, framgår att väsentliga ändringar av avloppsanläggningen avseende avloppsvattnets mängd eller sammansättning ska anmälas till bygg- och miljönämnden. Kommentar: Dessa önskemål tillgodoses. Under rubriken utseende, utformning i tillägget till planbestämmelserna adderas en maximal nockhöjd. Höjden är avstämd med bygglovavdelningen. I planbeskrivningen har under rubriken Byggnadsteknik mm ett förtydligande gjorts angående anmälan till bygg- och miljönämnden. 10. Vattenfall eldistribution AB, Vattenfall vill poängtera att de har riktlinjer som ska följas. Dessa innehåller bland annat skrivningar om att en ny byggnad intill en luftledning med spänningsnivå över 55 kv ska placeras med ett minsta avstånd av 20 meter från luftledningens närmaste anläggningsdel, detta utifrån säkerhetsområde, elsäkerhetsrisk och försiktighetsprincipen. Enligt Vattenfalls rättigheter får man heller inte ändra markanvändningen i närheten av deras ledningar. Kommentar: Dessa önskemål tillgodoses. Tillägget till detaljplanen innebär inte några nya avstyckningar och de fastigheter som finns idag ligger alla bortom det minsta avstånd för placering av ny byggnad som anges ovan. Befintliga vägar eller parkeringar ändras heller inte enligt förslaget till tillägg. VI. Resultat av samrådet Utifrån under samrådet inkomna synpunkter har följande revideringar skett:

138 Sida 4(4) Sidan 138 av 270 Under rubriken Utseende, utformning i tillägget till planbestämmelserna adderas en maximal nockhöjd. Höjden är avstämd med bygglovavdelningen. I planbeskrivningen har under rubriken Byggnadsteknik mm. ett förtydligande gjorts angående anmälan till bygg- och miljönämnden vid väsentliga ändringar av befintlig avloppsanläggning. VII. Bilagor Kopior av samtliga yttranden från plansamrådet samt minnesanteckningar från samrådsmötet. Bilagorna går att beställa från kommunens plan- och exploateringsavdelning. Upprättad av Plan- och exploateringsavdelningen Ulrika Gyllenberg Planarkitekt, arkitekt SAR/MSA Zeinab Jama Projektledare exploatering

139 Sidan 139 av 270 1(2) Tillväxtkontoret Dnr ANTAGANDEHANDLING Tillägg till detaljplan för Kevan-Myggdansen 1 Bro Upplands-Bro kommun nr 8711Ä Enkelt planförfarande TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER Denna ändring av detaljplan gäller tillsammans med detaljplan för Kevan-Myggdansen 1 (nr 8711). Någon särskild plankarta för själva ändringen finns ej. Följande gäller inom område med nedanstående beteckning. Där beteckningar saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet om inte annat anges. Utnyttjandegrad: e 1 = Största tillåtna byggnadsarea är 65 kvm per fastighet. Placering: p 1= Byggnad ska placeras minst 1,5 m från fastighetsgräns. Utformning utseende: f 1 = Takfotshöjd högst 3m. Nockhöjd högst 5,2 m. Taken ska vara sadeltak. Taklutning Mindre byggnader typ pumphus taklutning Takmaterialen ska vara röda tegel eller betongpannor alternativt röd eller svart papp typ shingel. Fasadmaterial ska vara träpanel. Byggnadsteknik mm: Enskild anläggning för vatten och avlopp tillåts ej inom respektive fastighet. Motsvarande bestämmelser i detaljplan för Kevan-Myggdansen 1 (nr 8711) upphävs genom dessa tillägg. Genomförandetid Genomförandetiden för hela detaljplanen är 5 år från det datum som tillägget till detaljplan vinner laga kraft. Kevan-Myggdansen 1, nr 8711Ä Tillägg till detaljplan

140 Sidan 140 av 270 2(2) Information: Stugorna i området betraktas som en byggnadsgrupp inom fritidsanläggning och omfattas därför inte av den bygglovbefriade friggebodsregeln. TILLVÄXTKONTORET Upprättad av Plan- och exploateringsavdelningen David Lanthén Plan- och Exploateringschef Ulrika Gyllenberg Planarkitekt, arkitekt SAR/MSA Kevan-Myggdansen 1, nr 8711Ä Tillägg till detaljplan

141 Sidan 141 av 270 1(5) Tillväxtkontoret Dnr ANTAGANDEHANDLING Tillägg till detaljplan för Kevan-Myggdansen 1 Bro Upplands-Bro kommun nr 8711Ä Enkelt planförfarande PLANBESKRIVNING Planområdets läge Väg 269 Kevan-Myggdansen 1, nr 8711Ä Planbeskrivning

142 Sidan 142 av 270 2(5) HANDLINGAR Tillägg till detaljplan för Kevan-Myggdansen 1, nr 8711Ä, daterad Denna planbeskrivning Detaljplan för Kevan-Myggdansen 1, laga kraft vunnen Granskningsutlåtande, daterat Fastighetsförteckning PLANÄNDRINGENS SYFTE, BAKGRUND OCH HUVUDDRAG Tillväxtchefen fick den 23 maj 2102 i uppdrag av KS SBU 17 att ta fram ett förslag till ändring genom tillägg till detaljplan för Kevan- Myggdansen 1 genom enkelt planförfarande. För Kevans stugby gäller detaljplan för Kevan-Myggdansen 1 som vann laga kraft Planområdet är beläget ca 8 km norr om Bro centrum och ca 700 meter väster om väg 269. Syftet med ändringen i planen är att öka den totala byggrätten i enlighet med en ansökan om detta som kommit in från Myggdansens samfällighetsförening våren Men att de bestämmelser som styr utformningen och utseendet bibehålls. Förslaget till ändring har enligt beslut i KS SBU den 27 februari 2103 varit ute på samråd under mars och april och ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 26 mars. Ett fåtal synpunkter har kommit in och dessa redovisas i granskningsutlåtandet som medföljer antagandehandlingarna. Karaktären av småskalig bebyggelse är viktig att bevara. Enlig förslaget får varje lott bebyggas med en total byggnadsarea på 65 kvm. Takfotshöjden föreslås fortsätta vara högst 3 meter och de befintliga bestämmelser som styr utformningen och utseendet i övrigt behålls. En högsta nockhöjd på 5,2 meter har efter samrådet lagts till. Det kan annars bli för höga byggnader under vissa förhållanden. Stugorna i området betraktas som en byggnadsgrupp inom fritidsanläggning och omfattas därför inte av den bygglovbefriade friggebodsregeln. HANDLÄGGNING/UPPLYSNING Planen handläggs med enkelt förfarande enligt 5 kap. 7 i PBL 2010:900. Nuvarande skede är antagande. SBU SBU KS, KF FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB Kommunen bedömer att detaljplanen är förenlig med miljöbalkens (MB) 3 kapitel avseende lämplig användning av mark och vatten samt 5 kapitlet angående miljökvalitetsnormer. Något riksintresse enligt 4 kapitlet berörs inte. Kevan-Myggdansen 1, nr 8711Ä Planbeskrivning

143 Sidan 143 av 270 3(5) BEHOVSBEDÖMNING Kommunen konstaterar att planens genomförande inte får en sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser att en miljöbedömning behöver göras. PLANDATA Planområdets läge och areal Planområdet är beläget ca 8 km norr om Bro centrum och ca 700 meter väster om väg 269. Området är ca 11 ha. Markägoförhållanden Inom Kevans stugby har avstyckning skett. Stockholm stad har överlåtit fastigheterna till privata fastighetsägare. Området utgörs i dag av 90 privatägda fastigheter om ca kvm. GÄLLANDE PLANER OCH TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Planområdet ligger på landsbygden i Upplands-Bro och är inte på något sätt särskilt utpekat i kommunens översiktsplan (ÖP 2010). Detaljplaner och förordnanden För Kevans stugby gäller detaljplan för Kevan-Myggdansen 1 som vann laga kraft PLANFÖRSLAGET/TILLÄGGET Utnyttjandegrad Enligt förslaget får varje fastighet bebyggas med en total byggnadsarea på 65 kvm. Planområdet är från början bebyggt med så kallade Hultstugor. Gällande detaljplan har väldigt detaljerade bestämmelser som styr bebyggelsen. Tanken med Hultstugorna var att på Stockholm stads mark upplåta tomter för självbyggda fritidshus, till en rimlig kostnad. Genom gemensamt köp av byggsats skulle priset hållas nere. Varje lott får enligt i nu gällande detaljplan bebyggas med en kolonistuga på högst 30 kvm bruttoarea och 8 kvm öppenarea samt ett uthus på högst 10 kvm. Placering Eftersom lotterna övergått till att vara fastigheter ändras ordet lottgräns till fastighetsgräns. Kevan-Myggdansen 1, nr 8711Ä Planbeskrivning

144 Sidan 144 av 270 4(5) Utformning, utseende Takfotshöjden föreslås fortsätta vara högst 3 meter och de bestämmelser som styr utformningen och utseendet i övrigt behålls. Dock har en mindre förändring av tillåten taklutning skett. Nu föreslås en lutning på i stället för som tidigare Likaså har tidigare skrivning om att taken skall gruppvis samma material för beteckning f 1 utgått. Efter samrådet har också en högsta nockhöjd på 5,2 meter lagts till. Det kan annars bli en väldigt hög byggnad under vissa förhållanden. Byggnadsteknik mm Separat enskild anläggning för vatten och avlopp tillåts ej inom respektive fastighet eftersom det inte får plats på ett tillfredsställande sätt inom de små tomterna. Denna bestämmelse är tillkommande och avser att reglera att vatten- och avloppsförsörjning fortsättningsvis fungerar tillfredsställande. Anslutning till kommunal VA-anläggning är ej aktuell. För området finns idag en gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp tillgängligt i ett gemensamt hygienhus. Denna ska fortsätta användas även med den utökade byggrätten. Om medlemmarna i samfälligheten i framtiden vill dra fram vatten- och avloppsledningar till respektive fastighet från nuvarande gemensamhetsanläggning kommer den att behöva ses över och eventuellt ändra utformning och kapacitet. Väsentliga ändringar av avloppsanläggningen avseende avloppsvattnets mängd eller sammansättning ska anmälas till bygg- och miljönämnden. Information Stugorna i området betraktas som en byggnadsgrupp inom fritidsanläggning och omfattas därför inte av den bygglovbefriade friggebodsregeln. Att detta tas upp i tillägget är för att förtydliga att den totala byggrätten blir 65 kvm byggnadsarea inklusive eventuella komplementbyggnader mm. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE På fastigheterna har det med åren uppstått en varierad bebyggelse varav flera byggnader avviker från gällande planbestämmelser. De fastigheter som bebyggts utöver den föreslagna utökade totala byggrätten kan bli skyldiga att riva överskridande delar. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Organisatoriska frågor Tidplan Samrådsbeslut (SBU) 27 feb 2013 Samrådstid 11 mars april 2013 Antagande (KS) maj 2013 Kevan-Myggdansen 1, nr 8711Ä Planbeskrivning

145 Sidan 145 av 270 5(5) Genomförandetid Genomförandetiden för hela detaljplanen är 5 år från det datum som tillägget till detaljplan vinner laga kraft. Bygglov söks hos Bygg- och Miljönämnden i Upplands-Bro kommun. MEDVERKANDE I PROJEKTET Planhandlingarna har upprättats av Ulrika Gyllenberg, planarkitekt och Zeinab Jama, projektledare exploatering, i samarbete med David Lanthén, plan- och exploateringschef och Ingela Sydstrand Sandgren, bygglovarkitekt. Upprättad av Plan- och exploateringsavdelningen David Lanthén Ulrika Gyllenberg Zeinab Jama Plan- och exploateringschef Planarkitekt, arkitekt SAR/MSA Projektledare exploatering Kevan-Myggdansen 1, nr 8711Ä Planbeskrivning

146 Sidan 146 av 270

147 Sidan 147 av 270

148 Sidan 148 av 270

149 Sidan 149 av 270 Ärende 8

150 Sidan 150 av 270

151 Tillväxtkontoret Sidan 151 av 270 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Kristofer Sundqvist, projektledare exploatering, Dnr Kommunstyrelsen Markanvisningsavtal Ringvägen bostadsproduktion AB Tornet Förslag till beslut Upprättat förslag till markanvisningsavtal mellan Upplands-Bro kommun och Tornet bostadsproduktion AB avseende exploatering för del av Ringvägenområdet godkänns. Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett Komundirektören i uppdrag att upprätta förslag till markanvisningsavtal med NCC för exploatering av Ringvägenområdet. NCC valde under 2012 att återkalla sin markanvisning, vilket resulterat i en fördrjning av projketet och behov av en ny avtalspart. Under hösten 2012 och våren 2013 har förhandlingar förts med Tornet bostadsproduktion AB gällande exploatering av kvarteren 7, 8 och 9 i norra delen av Ringvägenområdet, genom byggande av hyresrätter. Dessa förhandlignar har resulterat i ett förslag till markanvisningsavtal. Avtalsparter är Upplands-Bro kommun och Tornet bostadsproduktion AB. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut Upprättat förslag till markanvisningsavtal mellan Upplands-Bro kommun och Tornet bostadsproduktion AB. Ärendet Ringvägenområdet är i gällande översiktsplan, Översiktsplan 2010, ett av flera utpekade utbyggnadsområdena för bostäder i centrala Kungsängen. Området är välbeläget med närhet till både centrum och pendeltågs-stationen. Området föreslås därför utnyttjas för tätare bebyggelse flerbostadshus. En av målsättningarna i gällande översiktsplan är att bostadsbebyggelse bör ske i lägen som ökar befolkningsunderlaget för Kungsängens centrum. Tillväxtkontoret har under hösten 2012 och våren 2013 fört förhandlingar med Tornet bostadsproduktion AB gällande exploatering av kvarteren 7, 8 och 9 i norra delen av Ringvägenområdet. Tornet bostadsproduktion AB har för avsikt att exploatera området genom byggande av hyresrätter.

152 2(2) Sidan 152 av 270 Syftet med denna markanvisning är att reglera ansvar och villkor för utredningsarbeten och förberedande projekteringar avseende bebyggelse och allmänna anläggningar inom Ringvägenområdet, framtagande av ny detaljplan för Ringvägenområdet som behövs för genomförandet samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för projektets genomförande. Ringvägenområdet bedöms innehålla bostäder, förskola, grönytor, lokaler och parkeringsanläggningar. För att möjliggöra detta behöver allmänna anläggningar nyanläggas och befintliga anläggningar byggas om. Barnperspektiv Programförslaget bibehåller goda möjligheter att skapa ett tryggt boende nära kommunal service. TILLVÄXTKONTORET Kristofer Sundqvist Projektledare exploatering David Lanthén Plan- och exploateringschef Marianne Hagman Tillväxtchef Bilagor: Upprättat förslag till markanvisningsavtal mellan Upplands-Bro kommun och Tornet bostadsproduktion AB. Delges: Tornet Bostadsproduktion AB

153 Sidan 153 av 270

154 Sidan 154 av 270

155 Sidan 155 av 270

156 Sidan 156 av 270

157 Sidan 157 av 270

158 Sidan 158 av 270

159 Sidan 159 av 270

160 Sidan 160 av 270

161 Sidan 161 av 270 Ärende 9

162 Sidan 162 av 270

163 Sidan 163 av 270 Ärende 10

164 Sidan 164 av 270

165 Tillväxtkontoret Sidan 165 av 270 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning David Lanthén, Dnr Kommunstyrelsen Medborgarförslag snabbare exploatering Förslag till beslut Medborgarförslaget anses besvarat i och med Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 8 maj Sammanfattning Mats Norrbrand har i ett medborgarförslag som inkom den 12 november 2012 framfört ett förslag om hur exploateringsprocessen kan snabbas upp. Förslagsställaren föreslår i korthet att kommunen, när kommunen planlägger sin egen mark, ska göra mer flexibla och generösa planer. Vid försäljningen av marken till en byggherre skulle sen ett exploateringsavtal eller köpeavtal upprättas som begränsar den exploateringsrätt som finns i detaljplanen. Alla förändringar i exploateringsavtalen är då begränsande mot den antagna detaljplanen. När väl en detaljplan vunnit laga kraft måste det ifrågasättas varför och under vilka omständigheter som kommunen skulle vilja begränsa byggrätten mot den antagna detaljplanen. Detaljplanen är en offentligrättslig reglering. Dess bestämmelser gäller mot alla och envar, såväl byggnadsnämnden vid bygglovsprövningen, som markägaren och grannar. Exploateringsavtalet eller köpeavtalet är ett civilrättsligt avtal som gäller mellan två parter, i detta fall mellan kommunen som säljare av marken och byggherren som köpare av marken. Vad som avtalats mellan kommunen som säljare och köparen av marken ingår inte i den prövning som byggnadsnämnden får göra vid bygglovsprövningen. Sammantaget innebär det att fastighetsägaren har en lagstadgad rätt att få ett bygglov beviljat i enlighet med den byggrätt detaljplanen ger. Beslutsunderlag Medborgarförslag som inkom den 12 november 2012 Kommunfällmäktiges beslut den 29 november Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 8 maj 2013

166 2(3) Sidan 166 av 270 Ärendet Mats Norrbrand har i ett medborgarförslag som inkom den 12 november 2012 framfört ett förslag om hur exploateringsprocessen kan snabbas upp. Förslagsställaren föreslår i korthet att kommunen, när kommunen planlägger sin egen mark, ska göra mer flexibla och generösa planer. Vid försäljningen av marken till en byggherre skulle sen ett exploateringsavtal eller köpeavtal upprättas som begränsar den exploateringsrätt som finns i detaljplanen. Alla förändringar i exploateringsavtalen är då begränsande mot den antagna detaljplanen. Enligt plan- och bygglagen ska vid planläggning hänsyn bl.a. tas till natur- och kulturvärden samt miljö- och klimataspekter. Bebyggelsen ska främja ändamålsenliga strukturer och vara estetiskt tilltalande, främja en från social synpunkt god livsmiljö, en långsiktigt god resurshushållning och en god ekonomisk tillväxt. Dessa frågor prövas i detaljplaneprocessen i dialog med staten genom dess olika myndigheter och verk, sakägare, medborgare och föreningar. Ett antagandebeslut av en detaljplan kan överprövas av länsstyrelsen och överklagas av sakägare och myndigheter. För att vinna laga kraft måste då detaljplaneförslaget uppfylla de ovan ställda kraven. Ofta är frågor som rör buller och risker, dagvattenhantering och grönstruktur, arkeologi, påverkan på omgivande bebyggelse och möjlighet att anordna tillräckligt antal parkeringsplatser styrande för vilken exploatering som kan tillåtas på platsen. När väl en detaljplan vunnit laga kraft måste det ifrågasättas varför och under vilka omständigheter som kommunen skulle vilja begränsa byggrätten mot den antagna detaljplanen. Detaljplanen är en offentligrättslig reglering. Dess bestämmelser gäller mot alla och envar, såväl byggnadsnämnden vid bygglovsprövningen, som markägaren och grannar. Exploateringsavtalet eller köpeavtalet är ett civilrättsligt avtal som gäller mellan två parter, i detta fall mellan kommunen som säljare av marken och byggherren som köpare av marken. Vad som avtalats mellan kommunen som säljare och köparen av marken ingår inte i den prövning som byggnadsnämnden får göra vid bygglovsprövningen. Sammantaget innebär det att fastighetsägaren har en lagstadgad rätt att få ett bygglov beviljat i enlighet med den byggrätt detaljplanen ger. Avtalet överförs inte heller med automatik till ny part vid köparens vidareöverlåtelse av fastigheter, vilket nästan alltid sker vid bostadsexploateringar. Vad som avtalats mellan kommunen som säljare och köparen blir då inte civilrättsligt styrande mot efterkommande fastighetsägare. Upplands-Bro kommun delar dock, och uppskattar, förslagsställarens ambition att fler bostäder ska byggas i Upplands-Bro. Oftast är det dock inte detaljplaneprocessens längd som begränsar byggandet. Detta beror i regel på andra faktorer. I dagsläget finns det i Bro och Kungsängen detaljplanelagd men obebyggd mark som möjliggör byggande av ytterligare ca 700 bostäder. Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen.

167 Sidan 167 av 270 3(3) TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef David Lanthén Plan- och exploateringschef Kopia av beslut till: Mats Norrbrand \\uppfil02\user$\annorv\application Data\Sirius IT\Imaging Suite\cache\View\1\79435\tjämsteskrivelse medborgarförslag snabbare exploatering.docx /

168 Sidan 168 av 270

169 Sidan 169 av 270

170 Sidan 170 av 270

171 Sidan 171 av 270 Ärende 11

172 Sidan 172 av 270

173 Tillväxtkontoret Sidan 173 av 270 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Michael Andersson, Dnr Kommunstyrelsen Medborgarförslag om Vinterväghållning Förslag till beslut Kommunstyrelsen anser medborgarförslaget besvarat i och med Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse. Sammanfattning Förslagsställaren föreslår vinterväghållning snöröjs med en annan teknik än idag. Tekniska avdelningen ska upphandla en ny entreprenör i sommar och föreslår att plogteknik diskuteras vidare med den nya entreprenören som ska sköta vinterväghållningen i höst. Beslutsunderlag Medborgarförslag som inkom den 3 januari Kommunfullmäktiges beslut den 21 juni Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 25 mars Ärendet Förslagsställaren föreslår att en ny plogteknik av gator införs. Tekniska avdelningen föreslår att plogteknik diskuteras vidare med den nya entreprenören som ska sköta vinterväghållningen i höst. Barnperspektiv Vinterväghållning i nära anslutning till bostadsområden ökar barns och ungdomars möjligheter att själva ta sig till skola och fritidsaktiviteter. En annorlunda plogningsteknik påverkar ej barn i det här fallet. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Ida Mattfolk Michael Andersson Tillväxtchef Teknisk chef Gatuingenjör

174 Sidan 174 av 270

175 Sidan 175 av 270

176 Sidan 176 av 270

177 Sidan 177 av 270 Ärende 12

178 Sidan 178 av 270

179 Tillväxtkontoret Sidan 179 av 270 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Åsa Bergström, Maria Elfström Dnr Kommunstyrelsen Offentligt samråd inom vattenförvaltningen 1 dec juni 2013, dnr och Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att som eget yttrande överlämna svar på Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikts särskilda frågor via deras webbaserade svarsenkäter på webbplatsen, enligt tillväxtkontorets tjänsteskrivelse daterad 3 maj Sammanfattning Upplands-Bro kommun mottog den 3 december 2012 missiv om offentligt samråd inom vattenförvaltningen 1 dec juni 2013 från Länsstyrelsen i Västmanlands län, tillika Vattenmyndigheten Norra Östersjöns Vattendistrikt. Vattenförvaltningsarbetet enligt EU:s ramdirektiv för vatten bedrivs i 6-års cykler där varje cykel avslutas med ett beslut om förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Den första förvaltningscykeln avslutades 2009, den andra kommer att avslutas Som delmoment inför framtagandet av förvaltningsplanerna för den tredje cykeln, för perioden , genomför Sveriges fem vattenmyndigheter nu offentliga samråd. När förvaltningsplanen ska revideras tas ett arbetsprogram fram som beskriver arbetet med vattenförvaltningen och tydliggör ansvar och roller. Vattenmyndigheten har tagit fram Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan samt Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen för Norra Östersjöns vattendistrikt med anledning av miljöbedömning av åtgärdsprogram Dokumentet beskriver översiktligt vad som behöver prioriteras inom vattenförvaltningen innan förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer fastställs för nästa förvaltningscykel. I början av utvalda avsnitt i samrådsdokumenten finns särskilda frågor som vattenmyndigheten vill ha svar på. Vattenmyndigheten önskar svar via deras webbaserade svarsenkäter på webbplatsen. I tillväxtkontorets tjänsteskrivelse besvaras vattenmyndighetens specifika frågor. Beslutsunderlag Missiv, offentligt samråd inom vattenförvaltningen 1 dec juni 2013, Vattenmyndigheten Norra Östersjöns Vattendistrikt Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 3 maj 2013.

180 2(9) Sidan 180 av 270 Ärendet Upplands-Bro kommun mottog den 3 december 2012 missiv om offentligt samråd inom vattenförvaltningen 1 dec juni 2013 från Länsstyrelsen i Västmanlands län, tillika Vattenmyndigheten Norra Östersjöns Vattendistrikt. Länsstyrelsen i Västmanlands Län har tagit fram - Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan samt - Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen för Norra Östersjöns vattendistrikt med anledning av miljöbedömning av åtgärdsprogram Dokumenten återfinns i sin helhet på Vattenmyndighetens webbplats: Synpunkter från samrådet tas med i det fortsatta arbetet. Inkomna svar kan leda till omprioriteringar och bidra till att nya frågor lyfts in i arbetet. I början av utvalda avsnitt i samrådsdokumenten finns särskilda frågor som Vattenmyndigheten vill ha svar på. Vattenmyndigheten önskar svar via deras webbaserade svarsenkäter på webbplatsen. Nedan följer korta sammanfattningar av varje avsnitt ur samrådsdokumentet. De av vattenmyndighetens särskilda frågor som bedöms vara relevanta för Upplands-Bro kommun, besvaras efter varje sammanfattning. Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor Arbetsprogram med tidtabell Vattenförvaltningsarbetet enligt EU:s ramdirektiv för vatten bedrivs i 6-års cykler där varje cykel avlutas med ett beslut om förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Den första förvaltningscykeln avslutades 2009, den andra kommer att avslutas Som delmoment inför framtagandet av förvaltningsplanerna för den tredje cykeln, för perioden , genomför Sveriges fem vattenmyndigheter nu offentliga samråd. När förvaltningsplanen ska revideras tas ett arbetsprogram fram som beskriver arbetet med vattenförvaltningen och tydliggör ansvar och roller. I tidtabellen nedan anges när samverkan sker under cykeln. Vattenmyndighetens särskilda frågor Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. Tillväxtkontoret anser att det är tydligt.

181 Sidan 181 av 270 3(9) Är det tydligt vilka arbetsmomenten är och när de kommer att genomföras under denna förvaltningscykel? Om inte, motivera. Tillväxtkontoret anser att det är tydligt. Särskilda utmaningar i vattendistriktet: - Övergödning - fortfarande ett stort problem - Miljögifter och metaller nya och gamla synder behöver åtgärdas - Fysisk påverkan - Försurning - Främmande arter ett hot med dåligt kända konsekvenser - Klimatförändringar - Exploatering - Dricksvattenförsörjningen måste säkras - Översvämningar Cirka 75 % av ytvattenförekomsterna i Norra Östersjöns vattendistrikt uppnådde inte god ekologisk status vid klassificeringen Ett av de största miljöproblemen är övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten. Vattenmyndigheten konstaterar att åtgärdstakten skulle behöva tiodubblas för att god ekologisk status ska kunna nås i distriktets alla vattenförekomster. Miljögifter är ett problem i flera delar av distriktet på grund av pågående verksamheter, nedlagda verksamheter där föroreningar finns kvar i marken och diffusa utsläpp som, till exempel via dagvatten, förs ut i ytvattenrecipienter. Kunskaperna om förekomst och effekter av miljögifter, inklusive läkemedelsrester, i distriktets vattenförekomster behöver förbättras. Vattenmyndigheten nämner att en av de största utmaningarna är klimatförändringar som förväntas medföra fler intensiva regn där den tekniska infrastrukturen inte klarar av stora flöden. Norra Östersjöns vattendistrikt är det mest tätbefolkade distriktet och har också den största befolkningsökningen. Det innebär ett högre tryck på vattenanvändningen och risker för större påverkan på vattenmiljöerna. I detta sammanhang tas dricksvattenförsörjningen upp. Det konstateras att reservkapaciteten i dag är otillräcklig i händelse av att Mälaren skulle blir obrukbar som dricksvattentäkt genom till exempel oljeutsläpp. Andra konsekvenser av att befolkningen ökar är att mer mark tas i anspråk för bebyggelse vilket i sin tur ger ökade avlopps- och dagvattenutsläpp. Vattenmyndigheten poängterar att vattenfrågorna på ett bättre sätt än idag behöver tas med i samhällsplaneringen. Övriga utmaningar som beskrivs är fysiska störningar till exempel rätning av vattendrag och ingrepp i strandmiljöer samt förekomst av främmande arter i vattenmiljöer. Vattenmyndighetens särskilda frågor: Ger beskrivningen en rättvisande bild av vattendistriktets utmaningar? Om inte, motivera. Beskrivningarna ger en översiktlig bild av problemen och utmaningarna men de är kortfattade och endast allmänt hållna. Vattenmyndigheten har knappt ett och ett halvt år till sitt förfogande till att ta fram alla nödvändiga underlag samt utarbeta ett nytt åtgärdsprogram, varför det finns en risk för att åtgärdsförslagen inte blir tillräckligt konkreta och operativa för en kommun.

182 4(9) Sidan 182 av 270 Vilka frågor, utöver de väsentliga som vi har prioriterat, tycker ni saknas? Motivera. Internbelastning det vill säga fosfor lagrad i sjöars sediment är en orsak till övergödning. För att få en korrekt bild av orsakerna till övergödning - och därmed val av åtgärder - behöver internbelastningen beräknas och ställas i relation till andra källor. Om den interna belastningen är hög kommer åtgärder inom avrinningsområdet sannolikt ha begränsad betydelse. Detta gäller i allra högsta grad vattenförekomsten Lejondalssjön som har en pågående frisläppning av fosfor från sedimenten. I samrådsunderlaget nämns att omhändertagande och rening av dagvatten är något som behöver utvecklas i framtiden. Tydliga handledningar behöver utarbetas, bland annat för vilken teknik som bör väljas för behandling av olika typer av dagvatten, vilka effekter reningen förväntas få samt hur kostnader för investering och drift ska beräknas. Man behöver också se över till exempel beräkningsgrunderna för fosfor så att de blir enhetliga. Samhällsutveckling och exploatering måste få en mer tydlig inriktning i det fortsatta arbetet. Är det någon av de väsentliga frågorna som ni tycker borde få lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Motivera. Tillväxtkontoret har inga synpunkter i denna fråga. Samverkan Vattendirektivet betonar att samverkan är nödvändig för att säkra god vattenkvalitet. Samordning mellan olika aktörers åtgärdsarbete inom ett avrinningsområde är därför nödvändig. En förutsättning för detta är att informationen från centrala och regionala myndigheter blir bättre anpassad till berörda målgrupper till exempel kommuner och lokala samverkansorgan. Vattenmyndigheten och länsstyrelserna kan behöva verka aktivt för att samverkansorgan/vattenråd bildas i områdena där sådana saknas. Vattenmyndighetens särskilda frågor: Vilka frågor, utöver de väsentliga som har prioriterats, tycker ni saknas? Motivera. Samrådsunderlaget framhåller att samverkan är tidskrävande men nödvändig. Samverkan, som i förlängningen ska leda till åtgärder för att uppnå god vattenstatus i hela distriktet, kan inte enbart bygga på frivilliga insatser. Det behövs därför utökade resurser för hur samverkan ska bedrivas framöver. Är det någon av de väsentliga frågorna som ni tycker borde få lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Motivera. Tillväxtkontoret har inga synpunkter i denna fråga. Fungerar samverkan på nationell, regional och lokal nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Samverkan mellan nationell och lokal nivå fungerar inte tillräckligt tillfredställande idag. Vi upplever att resurserna hos länsstyrelserna behöver förstärkas för att förbättra samverkan. Kommunerna har bäst kännedom om lokala förhållanden och det är där åtgärder förväntas bli utförda. Nya former av samverkan kan behöva ordnas för att lokala aktörer ska kunna ha en dialog när lokala åtgärdsplaner tas fram.

183 Sidan 183 av 270 5(9) Övervakning Idag har bara knappt hälften av distriktets vattenförekomster någon typ av övervakning. Det är framför allt grundvattenövervakning, övervakning av miljögifter och övervakning av skyddade områden som behöver förbättras. Vattenmyndigheterna har ansvar för att upprätta program för övervakning av tillståndet i distriktens vatten. Eftersom de inte bedriver någon övervakning i egen regi måste övervakningsprogrammen baseras på andra aktörers undersökningar. Tillståndspliktiga verksamheter ska övervaka sin påverkan på vattenmiljön. Vattenmyndigheten anser att prövnings- och tillsynsmyndigheter bör ställa tydligare krav på att egenkontroll som utförs av miljöfarlig verksamhet motsvarar deras påverkan på vattenmiljön. I syfte att förbättra egenkontroll och recipientkontroll för olika branscher föreslås en översyn av miljöbalken och egenkontrollförordningen. Ett viktigt syfte med övervakning är att det ska vara möjligt att följa upp fysiska åtgärder för att ta reda på om de fått önskad effekt. Sådana uppföljningar är idag oftast inte inräknad som en kostnad. Vattenmyndigheten menar att det är viktigt att budgetera för uppföljning genom övervakning i det regionala och lokala åtgärdsarbetet. Vattenmyndighetens särskilda frågor: Vilka frågor, utöver de väsentliga som vi har prioriterat, tycker ni saknas? Motivera. Övervakningen är en viktig del i vattenförvaltningsarbetet och en förutsättning om korrekta beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärder och uppföljning. Arbetet kräver resurser och utifrån befintliga resurser är det svårt att övervaka alla vatten vilket förväntas. Det är sällan en enda tillståndspliktig verksamhet som påverkar en vattenförekomst utan snarare flera mindre verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet där det kan vara orimligt att ställa provtagningskrav. Är det någon av de väsentliga frågorna som ni tycker borde få lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Motivera. Tillväxtkontoret har inga synpunkter i denna fråga. Fungerar övervakning på nationell och regional nivå idag? Vad fungerar bra och på vilket sätt kan den förbättras? Övervakningen totalt sett fungerar inte tillräcklig bra idag då många vattenförekomster inte övervakas. Den befintliga övervakningen behöver också samordnas på ett bättre sätt. Om undersökningar ska komma till nytta inom vattenförvaltningen behöver kvalitetskrav ställas på hur data ska inrapporteras till centrala datavärdar. Alla som samlar in övervakningsdata ska också kunna rapportera in den till VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i övervakningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. Nej, det är inte tydligt vilka aktörer som är ansvariga på kommunal nivå. Det är mycket tydligare krav på övervakning inom luftvårdsområdet. Kartläggning och analys En översyn av vattenförekomstindelningen har gjorts. När det gäller ytvatten har avgränsningarna för vattenförekomsterna förbättrats och vatten som är skyddade områden, bland annat Natura 2000-områden och EU-badplatser, har

184 6(9) Sidan 184 av 270 lagts till. I norra Östersjöns vattendistrikt innebär det en ökning med 185 ytvattenförekomster. Mälarens nuvarande indelning i nio vattenförekomster kommer att utökas till 32. Bedömning och klassificering av vattnets status påverkar beslut om miljökvalitetsnormer och åtgärder. Därför är det viktigt att bedömningarna görs utifrån tydliga bedömningsgrunder. Det har visat sig att de nuvarande bedömningsgrunderna för ytvatten behöver vidareutvecklas. Vattenmyndigheten bedömer att det största utvecklingsbehovet är kopplat till miljögifter och fysisk påverkan men andra bedömningsgrunder behöver också justeras och kompletteras. Kartläggning av påverkanskällor och dess effekter behöver förbättras. Tillförlitliga påverkansanalyser är avgörande för att rätt prioriteringar ska kunna göras i bland annat åtgärdsarbete och för rättvisande kostnads- /nyttoanalyser. För att få likartade bedömningar i hela landet behövs nationella metoder och modeller för hur påverkansanalyser och ekonomiska analyser ska genomföras. Enligt vattendirektivet ska full kostnadstäckning eftersträvas, vilket innebär att olika vattenanvändare ska stå för sina finansiella, miljö- och resurskostnader. I princip innebär det att den som använder eller förorenar vattnet ska betala. Vattenmyndighetens särskilda frågor: Vilka frågor, utöver de väsentliga som vi har prioriterat, tycker ni saknas? Motivera. Tillväxtkontoret anser att det är rätt att ta göra en kartläggning av påverkanskällor och dess effekter för att kunna göra rätt prioriteringar. Är det någon av de väsentliga frågorna som ni tycker borde få lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Motivera. Tillväxtkontoret har inga synpunkter i denna fråga. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i kartläggningsarbetet? Saknas någon aktör? Motivera. Ja, tillväxtkontoret anser det är tydligt Miljökvalitetsnormer Reviderade miljökvalitetsnormer ska fastställas i december Alla vattenförekomster i distriktet som inte uppnådde god status år 2009 fick tidsfrister till år Underlag för statusklassificeringar och bedömning av åtgärders nytta behöver förbättras så att väl definierade miljökvalitetsnormer kan fastställas. Arbete pågår med att utveckla metoder för bedömning av andra typer av undantag, bland annat kvalitetsundantag. För detta krävs detaljerade underlag och bedömningar på vattenförekomstnivå. Det är nödvändigt att definiera både åtgärdskostnader och nyttan av att miljökvalitetsnormen följs för att kunna motivera till exempel mindre stränga kvalitetskrav. Stöd och vägledning måste tas fram så att miljökvalitetsnormerna kan tillämpas på ett korrekt och enhetligt sätt Vattenmyndighetens särskilda frågor: Vilka frågor, utöver de väsentliga som vi har prioriterat, tycker ni saknas? Motivera. Tillväxtkontoret har inget att komplettera med.

185 Sidan 185 av 270 7(9) Är det någon av de väsentliga frågorna som ni tycker borde få lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Motivera. Tillväxtkontoret har inga synpunkter i denna fråga. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet riktar sig till kommuner och myndigheter. Fysiska åtgärder ska genomföras med stöd av åtgärdsprogrammet och befintlig lagstiftning, bland annat genom kommunernas arbete med tillsyn av verksamheter. Det reviderade åtgärdsprogrammet ska bli mer konkret än nuvarande program. Målet är att det ska ge stöd för myndigheternas arbete med att vidta egna åtgärder och att motivera krav på åtgärder som andra aktörer behöver utföra. Arbete pågår med att ta fram underlag med förslag till åtgärder kopplat till vattenförekomster och/eller åtgärdsområden. Utifrån de förslag till fysiska åtgärder som redovisas i åtgärdsunderlagen kommer förslag på lämpliga styrmedel att tas fram. Det är viktigt att skapa en tydlig koppling mellan styrmedelsåtgärder och fysiska åtgärder för att visa att åtgärdsprogrammet är genomförbart. Vattenmyndighetens särskilda frågor: Vilka frågor, utöver de väsentliga som vi har prioriterat, tycker ni saknas? Motivera. Tillväxtkontoret tycker det är oklart hur användningen av ekonomiska och andra styrmedel ska användas inom vattenförvaltningen. Är det någon av de väsentliga frågorna som ni tycker borde få lägre prioritering under denna förvaltningscykel? Motivera. Tillväxtkontoret har inga synpunkter i denna fråga. Är det tydligt hur olika aktörer är ansvariga, delaktiga i och berörs av olika delar i arbetet med åtgärdsprogram? Saknas någon aktör? Motivera. Tillväxtkontoret har inga synpunkter i denna fråga. Ny förvaltningsplan och rapportering Enligt vattenförvaltningsförordningen ska förvaltningsplanen revideras minst vart sjätte år. Den ska vara en sammanfattande redogörelse för vattenförhållanden och förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet. Vattenmyndigheten behöver i samverkan med berörda ta fram en sammanfattande, framtidsinriktad och användbar förvaltningsplan. När förvaltningsplanen är beslutad rapporteras den till EU-kommissionen. Rapporteringen till EU behöver effektiviseras genom utökad samordning mellan ansvariga myndigheter. Inom EU pågår en översyn av de inrapporterade planerna. Inom ramen för översynsarbetet lämnade Kommissionen i september 2011 synpunkter på rapporteringen och efterfrågade förtydliganden på bl.a. förvaltningsplanen från Sveriges sida. Vattenmyndighetens särskilda frågor: Hur har ni använt Förvaltningsplanen i ert arbete? Nuvarande förvaltningsplan har delvis använts i Upplands-Bro kommuns vattenarbete. Sedan den nuvarande förvaltningsplanen beslutades 2009 har en

186 8(9) Sidan 186 av 270 ny översiktplan tagits fram där vattenförvaltningen och miljökvalitetsnormerna för vatten framgår. Dessutom har ett arbete med en vattenplan påbörjats samt samverkan mellan kommuner och länsstyrelser runt Ekoln-Skarvens avrinningsområde. I Upplands-Bro finns sedan 70-talet ett sjöövervakningsprogram som omfattar provtagning och analys i Lejondalssjön, Örnäs- och Lillsjön. Sedan några år tillbaka tas inga prover i Mälaren med hänvisning till regionalt provtagningsprogram. Vad har ni saknat i Förvaltningsplanen som behövs för att ni bättre ska kunna använda den i ert arbete? För att förvaltningsplanen ska fungerar som ett reellt planeringsunderlag på lokal nivå behöver den innehålla beskrivningar av vilka styrmedel som kan användas och tydliga motiveringar till krav på åtgärder. Behovsbedömning, omfattning och detaljeringsgrad av miljökonsekvensbeskrivningen Åtgärdsprogrammet kan ge upphov till betydande miljöpåverkan, en övergripande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska därför upprättas. Dokumentet kommer att kompletteras i takt med framtagandet av åtgärdsprogrammet och går ut på samråd samtidigt med förslagen till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Samrådshandlingen är en tidig version som innehåller en mycket översiktlig behovsbedömning och bara ett utkast till MKB. Tillväxtkontoret avser därför inte att svara på vattenmyndighetens frågor. Information Mälarens indelning av vattenförekomster kommer att ändras. För Upplands- Bro kommun innebär det att åtta ytvattenförekomster, jämfört med för dagens fem, kommer att omfattas av miljökvalitetsnormer. Barnperspektiv Genomförandet av vattendirektivet är inriktat på att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra tillståndet för de vattenberoende ekosystemen. För att skydda och bevara vårt vatten för framtida generationer, krävs målmedvetenhet och långsiktigt arbete. I Sverige har förvaltning av våra vatten skett sedan länge, men i och med EU:s vattendirektiv har ett nytt sätt arbeta kommit till. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Åsa Bergström Miljöinspektör Maria Elfström Kommunekolog

187 Sidan 187 av 270 9(9) Bilagor: Missiv, Offentligt samråd inom vattenförvaltningen 1 dec juni 2013, Vattenmyndigheten Norra Östersjöns Vattendistrikt.

188 Sidan 188 av 270

189 Sidan 189 av 270

190 Sidan 190 av 270

191 Sidan 191 av 270

192 Sidan 192 av 270

193 Sidan 193 av 270 Ärende 13

194 Sidan 194 av 270

195 Tillväxtkontoret Tekniska avdelningen Christina Lindahl Sidan 195 av 270 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige 1(8) Förslag till beslut om inrättande av biotopskyddsområde på Hasselbacken inom del av fastigheten Aspvik 1:4 i Upplands-Bro kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår, med stöd av 7 a förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m., Kommunfullmäktige att besluta följande: 1. Ett område, benämnt Hasselbacken, på del av fastigheten Aspvik 1:4 ska med stöd av 7 kap 11 miljöbalken (1998:808) utgöra biotopskyddsområde. Biotopskyddsområdet ska ha de gränser som markeras i terrängen och som anges på bifogade beslutskarta, bilaga 1. Området utgör 3,3 hektar. 2. Skötselåtgärder ska genomföras för att bevara hassellunden och de gamla ekarna. En plan med detaljerade skötselanvisningar ska tas fram till grund för den fortsatta skötseln av området. 3. Ansvaret för att vidta de åtgärder som behövs för att vårda hassellunden delegeras till Tekniska avdelningen, som också får i uppdrag att ta fram en plan med detaljerade skötselanvisningar enligt punkt 2. Sammanfattning Allmänt Hasselbacken är belägen söder om och i direkt anslutning till Enköpingsvägen mellan Kungsängen och Bro och ligger på fastigheten Aspvik 1:4, som ägs av Upplands-Bro kommun. Området utgör en vacker hassellund med gamla och högvuxna hasselbuketter med stort inslag av murkna stammar och grenar. Hasseltickan, som förekommer allmänt i området, är exempel på en art som är helt beroende av murken ved. Trädskiktet är glest med bland annat gamla grova ekar. Inom området finns fyra jätteekar, varav en mäter i brösthöjd närmare 5,25 meter i omkrets. Hasselbacken (3,3 hektar) är på grund av sina naturvärden registrerad som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen, som också redan år 1997 initierade idén om att området eventuellt borde skyddas som biotopskyddsområde. Om en hassellund lämnas till fri utveckling så växer den igen alltmer och övergår successivt i skog. För att bevara och utveckla hassellundens biologiska värden krävs därför skötsel. Kommunen ansökte därför år 2011 hos Länsstyrelsen i Stockholms län om statligt bidrag, så kallat Lokalt naturvårdsprojekt LONA, till naturvårdsprojektet Bete och information om

196 Sidan 196 av 270 Sida 2 natur- och kulturvärden i Hasselbacken samt inrättande av biotopskydd. Kommunen beviljades sökt bidrag. Syftet med projektet är att skydda ett värdefullt naturområde som biotopskyddsområde enligt 7 kap 11 miljöbalken, att höja naturvärdena genom att införa bete samt att sätta upp informations-skyltar om natur- och kulturvärden. Betes- och informationsåtgärderna genomfördes under år I och med detta beslut om inrättande av ett biotopskyddsområde har LONA-projektets samtliga åtgärder genomförts och Hasselbacken fått ett långsiktigt skydd. Särskild upplysning Syftet med biotopskyddsområdet är att, genom att bevara en hassellund med gamla hasselbuketter och enstaka träd av främst gammal ek, gynna utvecklingen av den biologiska mångfalden. Besökare ska hållas informerade om områdets naturvärden genom skyltar på strategiska platser. Skötselåtgärder ska genomföras för att bevara hassellunden och de gamla ekarna, bland annat fyra jätteekar. Lågor och torra träd lämnas kvar om det är motiverat av hänsyn till områdets växt- och djurliv. Betestrycket ska anpassas så att hassellundens fältskikt inte utarmas. Enligt 7 kap. 11 miljöbalken ska ett beslut om biotopskyddsområde gälla omedelbart även om det överklagas. Inom ett biotopskyddsområde får man enligt 7 kap. 11, andra stycket miljöbalken, inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Grävning, dikning, schaktning, föryngringsavverkning, selektiv avverkning av de äldsta träden, markberedning, sådd, körning med maskiner, gödsling, kalkning och dikning är exempel på åtgärder som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl får kommunen, där kommunen inrättat biotopskyddsområde, ge dispens från förbudet i det enskilda fallet. Detta beslut om biotopskyddsområde utgör inte hinder mot följande åtgärder, eftersom dessa inte bedöms kunna skada naturmiljön: - Drift och underhåll av befintlig luftledning, som röjning och avverkning av farliga grenar. Kommunen ska dock underrättas om planerade åtgärder i god tid innan de genomförs. - Skötsel av åkerbryn som exempelvis röjning. - Skötsel av de kulturhistoriska lämningarna. Beslutsunderlag Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 3 maj Länsstyrelsens beslut den 25 maj 2012 (dnr , 0139) om statligt bidrag till det lokala naturvårdsprojektet Bete och information om natur- och kulturvärden i Hasselbacken samt inrättande av biotopskydd i Upplands-bro kommun

197 Sidan 197 av 270 Sida 3 Ärendebeskrivning Allmänt om ärendet Hasselbacken, belägen söder om och i direkt anslutning till Enköpingsvägen mellan Kungsängen och Bro, är en vacker hassellund med gamla hasselbuketter och med ett glest trädskikt med gamla grova ekar. Hasselbacken (3,3 hektar) är på grund av sina naturvärden registrerad som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen, som också redan år 1997 initierade idén om att området eventuellt borde skyddas som biotopskyddsområde. Hassellundar har ofta utvecklats från tidigare hasselrika lövängar eller hagmarker. Hasselbackens hasselbestånd är högvuxet och föråldrat, då det inte använts i jordbruket på mycket länge. Hasselbacken ligger på fastigheten Aspvik 1:4, som ägs av Upplands-Bro kommun Igenväxningen i Hasselbacken har skett under lång tid, eftersom området inte brukats på länge. Av den anledningen sökte kommunen år 2011 bidrag hos Skogsstyrelsen ur anslaget Bevara och utveckla Skogens mångfald (ingår i Landsbygdsprogrammet som finansieras av EU) för restaureringsåtgärder i området. Kommunen beviljades sökt bidrag, som användes för att frihugga de gamla, grova ekarna och ringbarka och avverka träd som skuggade hasselbestånden. För att kunna fortsätta med restaureringsarbetena sökte kommunen också år 2011 hos Länsstyrelsen i Stockholms län statligt bidrag, så kallat Lokalt naturvårdsprojekt LONA, till naturvårdsprojektet Bete och information om natur- och kulturvärden i Hasselbacken samt inrättande av biotopskydd. Syftet med projektet är att höja naturvärdena genom att införa bete samt informera om områdets värden. För att ge ett varaktigt skydd för området föreslogs också att området skulle skyddas som biotopskyddsområde enligt 7 kap. 11 miljöbalken. Kommunen beviljades sökt bidrag. Betes- och informationsåtgärderna genomfördes under år Biotopskydd Allmänt Enligt 7 kap 11 miljöbalken (1998:808) och 7 a förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. framgår att kommunen kan förklara sådana särskilt skyddsvärda små mark- och vattenområden, som anges i bilaga 2 och 3 till förordningen, som biotopskyddsområden. Det gäller små områden, som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Hassellundar och hasselrika skogar anges i nämnda bilaga 2. I ett beslut om inrättande av biotopskyddsområde ska gränserna för biotopskyddet anges. Förbud och dispens Inom ett biotopskyddsområde får man enligt 7 kap. 11, andra stycket miljöbalken, inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Skogsstyrelsen har i sina allmänna råd (SKSFS 2000:1) angett exempel på sådana verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön. De exempel i dessa allmänna råd som är relevanta för Hasselbacken är följande:

198 Sidan 198 av 270 Sida 4 grävning, dikning, schaktning, utfyllning med eller tippning av avfall eller överskottsmassor, anordnande av upplag, föryngringsavverkning, selektiv avverkning av de äldsta träden, markberedning, sådd, körning med maskiner, gödsling, kalkning och dikning. Om det finns särskilda skäl får kommunen, där kommunen inrättat biotopskyddsområde, ge dispens från förbudet i det enskilda fallet. Skötsel Kommunen får enligt 7 kap 11 miljöbalken vidta de åtgärder som behövs för att vårda ett biotopskyddsområde, som kommunen har bildat. Kommunen får besluta om sådana åtgärder enligt 7 a förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Beskrivning av bevarandevärden och skälen för beslutet Hasselbacken är en vacker hassellund med gamla hasselbuketter och med inslag av grova lövträd, som asp, ek men även björk. Hasselticka, som är en signalart för hassellundar, samt blåsippa har noterats för området. Lunden är utpekad som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. I Skogsstyrelsens inventering anges också att området kan innehålla ovanliga mykorrhizabildande marksvampar, vilket inte närmare har undersökts. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har i sin rapport Nationell strategi för formellt skydd av skog, (juni 2005) pekat ut hassellundar som en prioriterad skogstyp, som Sverige har ett internationellt ansvar för. Hasselbacken är redovisad som område av kommunalt naturvårdsintresse i äldre naturinventeringar (se sid. 59 och 62 i gällande översiktplan). I områdets norra och nordvästra del finns öppna, mer hagmarksliknande partier och hällmarker med annan vegetation än den man finner i den slutna hassellunden. Tall förekommer i norra delen. Men också här finns spridd förekomst av hasselbuketter. Ek i olika åldrar växer spritt i området. Flera grova ekar i den slutna lunden är rakstammiga och höga, vilket tyder på att de vuxit upp i ett slutet bestånd. Inom området finns fyra jätteekar. En mäter i brösthöjd närmare 5,25 meter i omkrets. Två av ekarna redovisas i Länsstyrelsens inventering av jätteträd i Upplands-Bro kommun. Såväl den slutna hassellunden som de mer öppna partierna med glest bestånd av hassel är skötselberoende naturtyper och utgör rester av det gamla agrara landskapet. Hassellundar har ofta utvecklats från tidigare hasselrika lövängar eller hagmarker. De nyttjades förr också för sin produktion av nötter. Under det agrara brukandet föryngrades hasselbuketterna för att ge optimal produktion. Hasselbackens hasselbestånd är högvuxet och föråldrat, då det inte nyttjats i jordbruket på mycket länge. Eftersom hasselbuketterna i området är gamla innehåller de stort inslag av murkna och döda stammar och grenar, vilket bidrar till områdets biologiska mångfald. Hasseltickan, som förekommer allmänt i området, är exempel på en art som är helt beroende av murken ved. Om en hassellund lämnas till fri utveckling så växer den igen alltmer och övergår successivt i skog. För att bevara och utveckla hassellundens biologiska värden krävs därför skötsel.

199 Sidan 199 av 270 Sida 5 Häradsekonomiska kartan från 1860 ger grund för att anta att markanvändningen vid den tiden utgjorde trädbärande betesmark med lövdominans. Den gamla vägen mellan Kungsängen och Bro passerade genom Hasselbacken, vilket också framgår av häradskartan (1860). Väghållningsstenar och bebyggelselämningar finns också kvar i området. Gång- och cykelvägen utmed Enköpingsvägen mellan Kungsängen och Bro går i kanten på hassellunden. En busshållplats finns i närheten. Området ligger endast ca 3 km från Kungsängens centrum. Genom de två stättor, som monterats över betesstängslet och som satts upp inom ramen för LONAprojektet, så kan besökare lätt ta sig in i området. Miljökvalitetsmål Biotopskyddet bidrar till att nå de nationella miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. Beslutet bidrar också till att nå delmål 3 som rör rekreationsskogar med höga sociala värden och delmål 5 - öka andelen skyddad natur - i den av Kommunfullmäktige ( , 108) antagna Miljöplanen. Folkhälsoplan I gällande folkhälsoplan är ett prioriterat målområde ökad fysisk aktivitet. Inrättandet av ett biotopskyddsområde kan bidra till att nå detta mål eftersom det är lätt att komma till området genom vandring och cykling. Intresseprövning Kommunen har, i enlighet med 7 kap. 25 miljöbalken, prövat och funnit att detta beslut inte går längre i inskränkning av enskilds rätt att använda mark och vatten, än som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. Förenlighet med gällande översiktsplan Kommunen har i enlighet med 5 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. prövat och funnit, att ett inrättande av biotopskyddsområde för Hasselbacken är förenligt med en från allmän synpunkt lämplig användning av markområdet, och att beslutet inte strider mot den gällande översiktsplanen. Prövningen har innefattat bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Föreläggande/samråd/remiss Markägare och innehavare av särskild rätt till marken har enligt 24 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. förelagts att yttra sig över förslaget till beslut. Samråd har enligt 25 nämnda förordning ägt rum med Länsstyrelsen och enligt 25 a samma förordning med Skogsstyrelsen. Förslaget har samtidigt sänts för kännedom och med möjlighet att ge synpunkter till övriga berörda intressenter och organisationer. Resultatet av samrådet/remissen kommer att redovisas här.

200 Sidan 200 av 270 Sida 6 Sakägare Fyra av fem sakägare har inkommit med svar. Sammanfattningsvis kan konstateras att ingen avstyrkt förslaget om inrättande av biotopskydd. E.ON Elnät Stockholm AB framhåller dock att det förutsätter att befintlig 10 kvs-ledning genom området kan vara kvar i sitt nuvarande läge, att normalt underhållsarbete kan utföras, att åtgärder för ombyggnation, drift och underhåll, t.ex. grävning, röjning, fällning av farliga och hinderliga träd kan utföras vid behov, att tillträde med fordon och maskiner ej försvåras samt att E.ON Elnät inte drabbas av några kostnader till följd av inrättandet av biotopskydds-området. Inga Birath von Sydow tror sig inte ha några problem med att stänga ute fåren från hassellunden och låta dem beta bara på betesvallen om det är önskvärt. Kungsängens Bågskytteklubb ser också positivt på förslaget om inrättande av biotopskyddsområde. Bågskytteklubben har under ett antal år lånat marken en dag samt en dag för iordningställande av jaktstig, för skogsskyttetävling i bågskytte. Till den tävlingen kommer skyttar från hela landet och många berömmande ord har sagts om den vackra terrängen. Klubben framhåller att man varsamt satt upp 10 mål. En tävling omfattar tre olika karaktärer av terräng; en bergig, kuperad del vid betongfabriken, en del med normal svensk natur samt Hasselbacken. Under innevarande år kommer ingen tävling att arrangeras i området. Bågskytteklubbens förhoppning är att få fortsatt tillgång till Aspvik 1:4 för klubbens normalt årligen återkommande skogstävling Aspviksträffen. Klubben hänvisar till sin tidigare kontakt med Maria Elfstöm, Tekniska avdelningen, för att checka av inför sina arrangemang tidigare år. Klubben understryker att man kommer att fortsätta hantera arrangemanget med största varsamhet om man tillåts låna marken en gång om året. Myndigheter Skogsstyrelsen har inget att erinra mot förslaget och tillstyrker att området skyddas som biotopskyddsområde. Skogsstyrelsen framhåller att denna skogstyp har höga skogsbiologiska bevarandevärden och är en prioriterad biotoptyp i länets strategi för skydd av skog. Länsstyrelsen anser att det är positivt att området får ett långsiktigt skydd och har inget att erinra mot förslaget. Länsstyrelsen understryker vikten av att regelbunden skötsel utförs i området för att bevara och utveckla hassellundens biologiska värden. Övriga Naturskyddsföreningen i Upplands-Bro finner förslaget angeläget och ser mycket positivt på att kommunen genomför biotopskyddet. Överklagande Enligt 7 kap. 11 miljöbalken ska ett beslut om biotopskyddsområde gälla omedelbart även om det överklagas. Kommunens beslut kan överklagas hos Länsstyrelsen i Stockholms län, se bilaga 2. Sakägare anses ha fått del av beslutet den dag kungörelse om beslutet införs i ortstidning.

201 Sidan 201 av 270 Sida 7 Upplysningar I området finns fyra kulturhistoriska lämningar. Länsstyrelsen, enheten för kulturmiljö, har i sitt meddelande till kommunen den 28 november 2011, (Lst dnr ) påtalat förekomsten av nämnda kulturlämningar. Dessa utgörs av husgrunder, en vägbank och väghållningsstenar. Länsstyrelsen erinrar om den skyldighet som enligt 1 kap. 1 Lagen om kulturminnen m.m. (KML 1988:950) åligger envar vad gäller att visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön så vitt möjligt undviks och begränsas. Till nämnda meddelande bifogades en PM med de hänsyn som bör tas till skydd för lämningarna vid skötselåtgärder i området. Barnperspektiv Barnkonventionens perspektiv vad gäller barnens medverkan saknas i hanteringen av biotopskyddsärendet. Det är svårt att leva upp till barnkonventionens krav på barns inflytande och delaktighet i en sådan här fråga. Ett bevarande av området för framtiden ger dock barnen ökade möjligheter till naturupplevelser och utbildning etc. Genomförda åtgärder för ökad tillgänglighet till området och den information som lämnas på utplacerade informationstavlor ger dock barn och ungdomar möjlighet till kunskap om det äldre kulturlandskapet. Tillväxtkontorets synpunkter Resultatet av föreläggandet/samrådet/remissen är positivt. Ingen instans avstyrker förslaget. Däremot framförs en del synpunkter som man vill att kommunen ska beakta. De synpunkter som framförs från E.ON Elnät har till viss del beaktats genom att förslaget till beslut innehåller en Särskild upplysning om att beslutet om biotopskyddsområde inte utgör hinder mot drift och underhåll av befintlig luftledning, som röjning och avverkning av farliga grenar. Motivet till detta är att kommunen inte bedömer att dessa åtgärder kan skada naturmiljön. Kommunen ska enligt den särskilda upplysningen dock underrättas om planerade åtgärder i god tid innan de utförs på grund av att kommunen är markägare och har upplåtit marken för bete. Kommunen får då också möjlighet att bedöma om eventuellt ytterligare åtgärder, som E.ON Elnät kan vilja utföra, kan skada naturmiljön och om dispens i så fall krävs. Möjligheten för Kungsängens Bågskytteklubb att även fortsättningsvis få låna marken i samband med den årliga tävlingen får lösas separat genom ett särskilt avtal med kommunen efter samråd med djurhållaren i området. En förutsättning är dock att verksamheten även fortsättningsvis kan ske utan risk för att naturmiljön skadas.

202 Sidan 202 av 270 Sida 8 Sammanfattningsvis föreslår kontoret att området får ett långsiktigt skydd som biotopskyddsområde. Marianne Hagman Tillväxtchef Ida Mattfolk Teknisk chef Christina Lindahl Handläggare Bilagor: 1. Beslutskarta Förslag till biotopskyddsområde den 3 maj Hur man överklagar kommunens beslut Delges: Sakägare delges genom kungörelse i ortstidning Skogsstyrelsen, Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, VALLENTUNA Naturvårdsverket, STOCKHOLM Länsstyrelsen i Stockholms län, Box 22067, STOCKHOLM Lantmäteriet, Box 47700, STOCKHOLM Vattenfall Services Nordic AB, Per Gjerstad, Box 940, MOTALA Upplands-Bro Kulturhistoriska forskningsinstitut, c/o Börje Sandén, Målarvägen 19, BRO Naturskyddsföreningen i Upplands-Bro, c/o Per-Ola Björn, Hästhovsvägen 17, BRO

203 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 1:9 Sidan 203 av 270 FÖRSLAG !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Hasselbacken!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Biotopskyddsområdet Hasselbacken Beslutskarta, bilaga 1. Gräns biotopskydd!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ASPVIK 1:4 1!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Hasselbacken Fågelsången 1:7 Skrinhäll!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Biotopskyddsområdets gräns ligger 3 meter från gränsen till fastigheten Aspvik 1:7!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Meter!!

204 Sidan 204 av 270 BILAGA 2 Tillväxtkontoret Hur man överklagar Detta beslut kan skriftligen överklagas inom tre veckor från den dag beslutet kungörs i Dagens Nyheter, vilket planeras ske xx juni Skrivelsen med ert överklagande ska ställas till Länsstyrelsen i Stockholms län men skickas till Tillväxtkontoret i Upplands-Bro kommun på nedanstående adress: Upplands-Bro kommun Tillväxtkontoret KUNGSÄNGEN Handlingarna kommer att skickas vidare till Länsstyrelsen för handläggning av överklagandet. I skrivelsen är det viktigt att ange vilket beslut ni överklagar genom att uppge beslutsdatum och ärendets diarienummer (dnr). Ange också varför ni anser att beslutet är oriktigt och vilken ändring ni vill ha. Bifoga de handlingar som ni anser ger stöd för er uppfattning. Underteckna överklagandet med namn samt uppge er postadress och telefonnummer. Om något är oklart, tala med Tekniska avdelningen på tfn Upplands-Bro kommun Telefon Postgiro Furuhällsplan 1 Fax Org. nr Kungsängen Kommunstyrelsen@upplands-bro.se

205 Sidan 205 av 270 Ärende 14

206 Sidan 206 av 270

207 Tillväxtkontoret Sidan 207 av 270 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Sven Ekman Dnr Vik. trafikingenjör Kommunstyrelsen 1 Remiss av Regional cykelplan för Stockholms län, remissversion Förslag till beslut att kommunstyrelsen avger yttrande till Trafikverket över Regional cykelplan för Stockholms län, remissversion , enligt Tillväxtkontorets förslag till yttrande Sammanfattning Trafikverket, TMR (Tillväxt, miljö och regionplanering inom Stockholms läns landsting), Trafikförvaltningen inom landstinget samt Länsstyrelsen har remitterat rubricerad plan för yttrande. Planens övergripande mål är att cykeltrafiken ska svara för 20 % av alla så kallade huvudresor i Stockholmsregionen år Det viktigaste förslaget till åtgärd är att bygga ut de regionala stråken så att nätet blir sammanhängande och erbjuder en mycket god framkomlighet. Nätet består av 72 utpekade stråk med en sammanlagd längd av 825 km. Kostnaden för utbyggnad/upprustning uppskattas till totalt 2,2 miljarder kr. För att nätet ska vara fullt utbyggt till år 2030 krävs att 55 km cykelbana byggs ut eller byggs om varje år. Tillväxtkontoret lägger fram ett förslag till yttrande daterat den 2 maj Beslutsunderlag Remiss skrivelse Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 7 maj Regional cykelplan för Stockholms län, remissversion Ärendet Trafikverket, TMR (Tillväxt, miljö och regionplanering inom Stockholms läns landsting), Trafikförvaltningen inom landstinget samt Länsstyrelsen har remitterat rubricerade plan för yttrande. Synpunkter önskas senast Förslaget till Regional cykelplan har tagits fram av en arbetsgrupp under ledning av Trafikverket. Upplands-Bro kommun har varit representerad av Tekniska avdelningen. Arbetet bedrivs inom projektet SATSA II, i vilket Regional cykelstrategi är ett av tre projekt som i en andra planeringsomgång

208 2(2) Sidan 208 av 270 syftar till att stärka Stockholmsregionen genom att skapa bättre förutsättningar för genomförande av framtida infrastruktursatsningar. Arbetet sker med delfinansiering av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Remissmaterialet består av ett huvuddokument - själva cykelplanen - samt fem bilagor med nulägesbeskrivning av de regionala cykelstråken, regionala målpunkter, objektbeskrivningar samt kart- och GIS-material. Därtill finns fyra underlagsrapporter med bl a omvärldsanalys och pendlingsrelationer. Hela materialet finns tillgängligt på ion/remiss-regional-cykelplan/ Planens övergripande mål är att cykeltrafiken ska svara för 20 % av alla så kallade huvudresor i Stockholmsregionen år Den innehåller också ett antal delmål för att nå dit. Det viktigaste förslaget till åtgärd är att bygga ut de regionala stråken så att nätet blir sammanhängande och erbjuder en mycket god framkomlighet. Planen innehåller en kartbild med ett framtida regionalt cykelnät. Det består av 72 utpekade stråk med en sammanlagd längd av 825 km. Kostnaden för utbyggnad/upprustning uppskattas till totalt 2,2 miljarder kr. För att nätet ska vara fullt utbyggt till år 2030 krävs att 55 km cykelbana byggs ut eller byggs om varje år. För att skapa och vidmakthålla detta nät krävs samverkan mellan ett flertal aktörer. I planen föreslås också en gemensam standard för nätet. vad gäller separering mellan gående och cyklister, bredd, sidoremsa och skiljeremsa, sikt, linjeföring horisontellt och vertikalt, detaljutformning vid korsande av gata, vid busshållplats mm. Cyklister ska därigenom inte märka att de passerar väghållargränser. Barnperspektiv Utbyggnad och förbättring av gång- och cykelnätet i regionen är generellt sett positivt för barn. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtskontorschef Ida Mattfolk Teknisk chef Sven Ekman Trafikingenjör Bilagor Remiss skrivelse Tillväxtkontorets förslag till yttrande den 7 maj 2013.

209 Kommunstyrelsen Sidan 209 av 270 FÖRSLAG TILL YTTRANDE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Sven Ekman Dnr vik. trafiking Er beteckning TRV 2013/ (3) Ärendemottagningen TRV 2013/6485 Box Borlänge Yttrande över Regional cykelplan för Stockholms län, remissversion Upplands-Bro kommun arbetar aktivt för att utveckla cykeltrafiken. Vi ser därför mycket positivt på det grepp som tagits för att samordna en utbyggnad av cykelstråk över hela Stockholmsregionen. Intentionerna med planen tillstyrks. Det enda utpekade regionala cykelstråket inom Upplands-Bro kommun löper utmed Enköpingsvägen, från kommungränsen mot Järfälla till kommungränsen mot Håbo (och sedan vidare till Bålsta tätort). Kommunen önskar att även den statliga vägförbindelsen ska ingå i det regionala cykelnätet. Denna länk finns inlagd i kommunens Översiktsplan 2010 som förslag till regionalt cykelstråk. Kommunen ser positivt på att standardkrav formuleras i en rad avseenden. Beträffande bredd på gång- och cykelbana vill dock kommunen framhålla följande. Som god standard anges bredden 5,3 m och som minsta godkända breddmått anges 4,3 m. Det senare måttet baseras på en dimensionerande trafiksituation då en cyklist cyklar om en annan cyklist och samtidigt möter en cyklist, varvid dessutom utrymme finns för gående. Till dessa breddmått ska läggas utrymme för längsgående sidohinder, exempelvis kantsten, räcke, mur (breddutrymme 0,5 m) samt körbana med parkerade bilar (breddutrymme för uppslängande bildörr 1,0 m). Detta är en standard som må vara rimlig och bra på länkar i centrala delar av regionen där enbart cykelmängden kan uppgå till à cyklar/dygn. I Upplands-Bro, liksom i många andra delar av regionen, är det dock en svårmotiverad överstandard. Det bör klargöras att inte minst breddstandarden får vara lägre än den generellt föreslagna när räknad eller bedömd trafikmängd understiger (exempelvis) 1000 gående och cyklister/dag (= i genomsnitt under max-timmen en gående eller cyklist var 20:e sekund i den ena eller den andra riktningen). Även standardkraven vid busshållplats är för stora för att tillämpas generellt. Grundtanken med planen är att stärka pendling till arbetet med cykel. Målet att 20% av alla huvudresor ska ske med cykel år 2030 är högt ställt. Utbyggnad av det utpekade supercykelnätet, där framkomligheten ska vara mycket hög och därmed cykeln (förhoppningsvis) ska komma att användas för betydligt längre resor än vad som är fallet idag, anges som det främsta medlet. Det kan ifrågasättas hur stor effekt detta medel skulle få. Nätet är mycket glest. Hur många procent av dagens och morgondagens arbetspendling kan det tänkas fånga upp? Att cyklister skulle göra större omvägar för att kunna färdas med högre hastighet på det regionala nätet, enligt samma logik som att bilister gör Postadress Upplands-Bro kommun Kommunstyrelsen KUNGSÄNGEN Besöksadress Furuhällshuset Furuhällsplan 1 Kungsängen Telefon (vxl) Telefax E-post kommun@upplands-bro.se Internet Bankgiro Org.nr

210 2(3) Sidan 210 av 270 (ibland stora) omvägar för att utnyttja en motorväg istället för lokala vägar, är mindre troligt. Den stora mängden cyklister färdas med hastigheter mellan 15 och 20 km/tim. Den enskilde cyklistens hastighet bestäms huvudsakligen av den fysiska ansträngningen att överbrygga rull- och luftmotstånd. I Upplands- Bro torde cyklisters hastighet påverkas i mycket liten utsträckning av att gående och andra cyklister utgör hinder. Därför kommer cyklisters vägval till/från arbetet inte att påverkas nämnvärt av en önskan att cykla på bredare gång- och cykelbanor. Man kommer att i allt väsentligt välja som idag, d v s genaste väg och med undvikande av backe upp och backe ner. Det ovan sagda ska inte tolkas så att bredden är oväsentlig. Det behövs en minsta bredd om ca 3,5 m för att kunna separera cyklister från gående. En intressant fråga är vilka stråk som ska prioriteras i den fortsatta kommunala planeringen, liksom vid statlig medfinansiering: Stråk i kommunens övergripande cykelnät eller de utpekade regionala stråken? Inom Upplands-Bro kommun torde potentialen för ökad arbetspendling med cykel i första hand finnas inom Kungsängens tätort och dess närmaste omgivning, mellan Brunna och Kungsängen (särskilt pendeltågstationen) och inom Bro tätort och dess närmaste omgivning. Det enda stråk som i planen pekats ut som regionalt cykelstråk i kommunen löper utmed Enköpingsvägen (gamla E18). Det gör det möjligt att cykelpendla mellan Bro och Kungsängen, en sträcka på ca 10 km. Här torde dock cykelpendlingens potential vara förhållandevis liten, dels p g a avståndet, dels p g a pendeltåget som löper parallellt. Cykelpendlandet skulle knappast påverkas av om den befintliga ca 3 m breda gång- och cykelbanan breddas till den föreslagna generella bredden 4,3 m eller (för god standard ) 5,3 m. Stråkets standard kunde gärna höjas beträffande vissa korsningspunkter och busshållplatser, men en generell breddökning kan inte bedömas ge tillräcklig nytta för kostnaden. Kommunen anser sammanfattningsvis att det är långt ifrån självklart att upprustning och utbyggnad av de utpekade regionala stråken alltid är de som bör prioriteras. Istället bör respektive kommuns övergripande cykelnät vara grunden för prioritering både vad gäller åtgärder och vad gäller statlig medfinansiering. Den regionala cykelplanen pekar mot att kommunernas övergripande cykelplanering bör innefatta en samplanering med angränsande kommuner. En sådan utvidgad planering, som också skisseras i planen, kunde gärna formaliseras. Kommunen anser också att man inte får låsa sig vid i planen angivna standardkrav som villkor för statlig medfinansiering. Som exemplifiering av att här framförda synpunkter har fog för sig vill kommunen peka på ett yttrande från Trafikverket. Det gäller detaljplan för Bro-Önsta 2:10 (Hästsportanläggning Önsta Gård), Upplands- Bro kommun. I yttrandet framhåller Trafikverket att en i detaljplanen föreslagen utbyggnad av gång- och cykelväg längs väg 840 inte är utpekad som regionalt cykelstråk i det arbete som pågår inom Stockholms läns landsting, delprojekt SATSA II. I yttrandet konstateras därefter: Utbyggnad av kommunal gång- och cykelväg längs väg 840 får därmed ske utan att Trafikverket bidrar till kostnaden. Enligt kommunens mening måste den regionala cykelplanen modifieras/detaljeras för att minska risken för dylika ställningstaganden. Med

211 Sidan 211 av 270 3(3) detta menar inte kommunen att alla projekt ska få statlig medfinansiering. Men ett beslut om att statlig medfinansiering inte ska utgå får inte baseras på att projektet inte ingår i den regionala cykelplanen. Därtill är denna plan alltför trubbig. UPPLANDS-BRO KOMMUN Irène Seth Kommunstyrelsens ordförande Karl-Erik Lindholm Kommundirektör

212 Sidan 212 av 270

213 Sidan 213 av REMISS AV REGIONAL CYKELPLAN 2013 TRV 2013/6485 Remiss av Regional cykelplan för Stockholms län 2013 Trafikverket, Tillväxt, miljö och regionplanering och Trafikförvaltningen inom landstinget, samt Länsstyrelsen i Stockholms län skickar ut denna remiss till regional cykelplan för Stockholms län som har tagits fram inom projektet SATSA II Regional cykelcykelstrategi. Arbetet har bedrivits tillsammans med länets kommuner och intresseorganisationer. Den regionala cykelplanen för Stockholms län beskriver ett sammanhängande nät av regionala cykelstråk för arbetspendling, totalt 72 stråk med en sammanlängd av 825 km, samt utformningskriterier för dessa. Planen beskriver också hur kombinationsresande mellan kollektivtrafik och cykel kan förbättras. Vidare lyfter den varje ansvarig aktörs roll och hur planen ska genomföras. Det övergripande målet är att öka cykeltrafiken i Stockholms län till 2030 genom en utbyggnad av de regionala cykelstråken. Förutom en konkret utbyggnad av stråken behövs också förbättringar av drift och underhåll samt vägvisnings- och parkeringsåtgärder. För att detta ska bli möjligt måste en kontinuerlig samverkan mellan länets aktörer ske. Remissmaterial och övrigt underlag Remissmaterialet består av ett huvuddokument, själva cykelplanen, samt fem bilagor med nulägesbeskrivning av de regionala cykelstråken, regionala målpunkter, objektsbeskrivningar för de regionala cykelstråken norra och södra länsdelen, samt kart- och GIS-material. Underlagsrapporter består av Omvärldsanalys av regionala cykelstrategier, Underlag för regionalt cykelvägnät i Stockholms län. Pendlingsrelationer mellan bostäder och arbetsplatser samt examensarbetet En studie om cykelturism i Stockholm. Detta material inklusive en samhällsekonomisk bedömning av granskningshandling av cykelplanen återfinns här: Fortsatt arbete Ingen aktör har eget mandat att genomföra alla föreslagna åtgärder. Därför pågår parallella diskussioner under våren om ett mer konkret genomförande av en första etapp av stråken. Likaså fortsätter arbetet med regionala cykelbokslut och återkommande möten för uppföljning. Remissvar Remissversionen av Regional cykelplan för Stockholms län sänds till alla kommuner i Stockholms län, Trafikverket Region Stockholm, Länsstyrelsen, Tillväxt miljö och regionplanering och Trafikförvaltningen (SLL), samt till angränsande län och övriga berörda myndigheter och intresseorganisationer.

214 Sidan 214 av REMISS AV REGIONAL CYKELPLAN 2013 TRV 2013/6485 I remissvaren ser vi gärna att följande frågor besvaras: Är upplägget användbart? Finns det något stycke eller kapitel som bör lyftas fram tydligare, alternativt flyttas till en bilaga? Målen och måltalen är inte fullständiga, har ni förslag på förbättrade mål? Är målåren rimliga? Är förslagen till regionala cykelstråk riktiga baserat på det underlag som tagits fram? Detta får gärna tydliggöras på en karta. Hur bör prioriteringen av stråken göras? Vad bör prioriteras först? Hur kan din organisation bidra till att målsättningarna i planen kan uppnås? Vi ser fram emot att få era synpunkter senast den 14 juni Remissvaren, som ska märkas med referensnumret TRV 2013/6485 skickas till: Trafikverket Ärendemottagningen TRV 2013/6485 Box Borlänge eller stockholm@trafikverket.se. Ange ärendenummer TRV 2013/6485 i ämnesraden. Eventuella frågor kan besvaras av Ebba Larsson, projektledare för SATSA II Regional cykelstrategi: ebba.larsson@trafikverket.se, eller av Emma Ström: emma.strom@lansstyrelsen.se. Efter remissperioden kommer synpunkter att inarbetas, och text och layout omarbetas. Under sommar och höst 2013 kommer en slutlig version av den regionala cykelplanen att fastställas av styrgruppen för projektet SATSA II Regional cykelstrategi, bestående av Trafikverket, Tillväxt miljö och regionplanering och Trafikförvaltningen (SLL) samt Länsstyrelsen i Stockholms län. Tack för din medverkan! Tiina Ohlsson Trafikverket, ordförande i styrgruppen för SATSA II Regional cykelstrategi Fredrik Meurman Tillväxt miljö och regionplanering, projektägare av SATSA II

215 Sidan 215 av 270 Ärende 15

216 Sidan 216 av 270

217 Tillväxtkontoret Sidan 217 av 270 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Michael Andersson, Dnr Kommunstyrelsen Direktiv för upphandling av Belysning på allmän plats Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att ge Tillväxtkontoret i uppdrag att genomföra upphandling av Skötsel av Belysning allmän plats i enlighet med detta tjänsteutlåtande. 2. Kommunstyrelsen beslutar om omedelbar justering av protokollet. Sammanfattning Kommunen behöver upphandla en ny entreprenör för skötsel av belysning på allmän mark med start under tidig höst Krav bör ställas på kvalitet, miljö, arbetsmiljö och trafiksäkerhet. Kommunens avtal med nuvarande entreprenör för belysningen löper ut En ny upphandling måste genomföras då entreprenören inte har kunnat uppfylla kraven för skötseln. Nuvarande entreprenör är villig att riva befintligt kontrakt med omedelbar verkan. Tillväxtkontoret föreslår att fortsatt höga krav ställs på kommande entreprenörer gällande kvalitet, miljö, trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Beslutsunderlag Tillväxtskontorets tjänsteskrivelse den 8 maj Ärendet Upplands-Bro kommun har ett avtal med en entreprenör angående skötsel av belysningen i kommunen. Nuvarande avtal löper fram till 31 mars Kommunen behöver genomföra en ny upphandling då krav som ställts i kontraktet med nuvarande entreprenör ej har uppfyllts och entreprenören är villig att häva kontraktet. Vid framtagande av förfrågningsunderlaget finns vissa utgångspunkter som är av särskild betydelse för att entreprenaden ska fungera på avsett sätt: Upplands-Bro kommun kommer ställa tidskrav på när olika omfattningar av fel ska vara åtgärdade. Upplands-Bro kommun kommer ställa krav på prioriteringsordningen av att lösa fel som uppkommit. Upplands-Bro kommun kommer ställa krav på genomförande av ronderingar.

218 2(2) Sidan 218 av 270 Upplands-Bro kommun kommer ställa krav på datum för julbelysning med tillhörande vite om ej uppfyllt. Övriga krav som kommer ställas på blivande entreprenör som rör följande kommer att ställas. 1. Fordonskrav: Krav kommer att ställas på nivå på emissioner, val av bränsle, alkolås, stödsystem för att eliminera hastighetsöverträdelse, stödsystem för sparsam körning, däck, buller och underhåll av fordon mm. 2. Miljökrav: Krav kommer att ställa på att entreprenören ska bedriva ett aktivt miljöarbete. Miljöbelastningen i uppdraget ska vara så låg som möjligt. 3. Kvalitetskrav: Krav kommer att ställa på att god kvalitet och service genom att entreprenören ska ha rutiner för kvalitetssäkring av verksamheten mm. 4. Arbetsmiljökrav: Krav kommer att ställa på att entreprenören arbetar aktivt med arbetsmiljö, krav på årlig skyddsrond, krav på företagshälsovård, krishanteringsplan mm 5. Trafiksäkerhetskrav: Krav kommer att ställa på att entreprenören arbetar aktivt med trafiksäkerheten, krav på stödsystem för att eliminera hastighetsöverträdelse, kontroll att överlast inte sker, körkortskontroll mm. För att avtalet ska kunna börja gälla till början av hösten 2013 behöver förfrågningsunderlaget annonseras senast 28 maj. Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvens analysen. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtschef Ida Mattfolk Teknisk chef Michael Andersson Handläggare

219 Sidan 219 av 270 Ärende 16

220 Sidan 220 av 270

221 Sidan 221 av 270 TJÄNSTESKRIVELSE 1 Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Michael Andersson, Dnr Kommunstyrelsen Delegation att tilldela och teckna kontrakt om drifts- och underhållsentreprenad Gata/Park Förslag till beslut 1. Rätten att fatta beslut om tilldelning av kontrakt gällande upphandling av drifts- och underhållsentreprenad Gata/Park, vidaredelegeras till kommunstyrelsens ordförande, Irène Seth (M). 2. Rätten att teckna kontrakt gällande upphandling av drifts- och underhållsentreprenad Gata/Park, vidaredelegeras till kommunstyrelsens ordförande, Irène Seth (M). Sammanfattning Upplands-Bro kommun genomför en upphandling av skötsel av grönytor och vinterväghållning under sommaren då nuvarande avtal upphör att gälla Tilldelningsbeslut väntas fattas som senast den 25 juni 2013 och ej i samband med något ordinarie sammanträde. Beslutsunderlag 1. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 8 maj Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut den 6 mars Ärendet Nuvarande avtal löper fram till 31 maj Kommunen behöver därför genomföra en ny upphandling. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott fattade den 27 februari beslut om direktiv för upphandling av driftsoch underhållsentreprenad Gata/Park. Dessa direktiv innehåller krav i upphandlingen. Utvärderingskriteriet för upphandlingen är lägsta pris. Upphandlingen är annonserad. Efter avslutad kvalificering och utvärdering ska Upplands-Bro besluta om tilldelning av kontrakt. För att avtal ska kunna tecknas i god tid innan entreprenadsstart, föreslår tillväxtkontoret att rätten att tilldela beslut samt teckna kontrakt med tilldelad entreprenör vidaredelegeras till kommunstyrelsens ordförande, Irène Seth (M). Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvens analysen.

222 Sidan 222 av 270 2(2) Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvens analysen. TILLVÄXTKONTORET Michael Andersson Marianne Hagman Ida Mattfolk Handläggare Tillväxtchef Teknisk chef Bilagor: 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut den 6 mars C:\Documents and Settings\annorv.UPPLANDS-BRO.003\My Documents\Temp\Diabas\79953\delegation gata park entreprenad.docx /

223 Sidan 223 av 270

224 Sidan 224 av 270

225 Sidan 225 av 270 Ärende 17

226 Sidan 226 av 270

227 Tillväxtkontoret Sidan 227 av 270 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Charlotta Skoglund, Dnr Kommunstyrelsen Delegation att tilldela och teckna kontrakt om transport av hushållsavfall till förbränning Förslag till beslut 1. Rätten att fatta beslut om tilldelning av kontrakt gällande upphandling av transport av hushållsavfall till förbränning, vidaredelegeras till kommunstyrelsens ordförande, Irène Seth (M). 2. Rätten att teckna kontrakt gällande upphandling av transport av hushållsavfall till förbränning, vidaredelegeras till kommunstyrelsens ordförande, Irène Seth (M). Sammanfattning Upplands-Bro kommun genomför tillsammans med Håbo kommun upphandling av transport av hushållsavfall till förbränning. Kommunen behöver upphandla transport av hushållsavfall från omlastningen till förbränningsanläggning från och med 1 oktober Tilldelningsbeslut väntas fattas som senast den 25 juni 2013 och ej i samband med något ordinarie sammanträde. Beslutsunderlag 1. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 26 april Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut den 26 april Ärendet Upplands-Bro kommun och Håbo kommun har ett gemensamt avtal med en entreprenör angående transport av hushållsavfall från omlastningsstationen på Högbytorp till Vattenfalls förbränningsanläggning i Uppsala. Nuvarande avtal löper fram till 30 september Kommunen behöver därför genomföra en ny upphandling. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott fattade den 15 april beslut om direktiv för upphandling av transport av hushållsavfall till förbränning. Dessa direktiv innehåller krav i upphandlingen samt beslut om att upphandlingen ska ske gemensamt med Håbo kommun. Utvärderingskriteriet för upphandlingen är lägsta pris. Upphandlingen är annonserad. Efter avslutad kvalificering och utvärdering ska Upplands-Bro kommun och Håbo kommun besluta om tilldelning av kontrakt. För att avtal ska kunna tecknas i god tid innan entreprenadsstart, föreslår tillväxtkontoret att rätten att tilldela beslut samt teckna kontrakt med tilldelad entreprenör vidaredelegeras till kommunstyrelsens ordförande, Irène Seth (M).

228 2(2) Sidan 228 av 270 Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvens analysen. TILLVÄXTKONTORET Charlotta Skoglund Marianne Hagman Ida Mattfolk Handläggare Tillväxtchef Teknisk chef Bilagor: 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut den 26 april

229 Sidan 229 av 270

230 Sidan 230 av 270

231 Sidan 231 av 270 Ärende 18

232 Sidan 232 av 270

233 Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Karl Öhlander Dnr Tel Sidan 233 av Kommunstyrelsen Samverkansöverenskommelse mellan Upplands-Bro kommun och Polismyndigheten i Stockholms län Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar åt Kommunstyrelsens ordförande att teckna samverkansöverenskommelse med Polismyndigheten i Stockholms län i syfte att öka tryggheten i kommunen. 2. Kommunstyrelsen uppdrar till kommundirektören att utse kontaktperson och uppföljningsansvarig i enlighet med avtalet. Sammanfattning I samverkan med Polismyndigheten i Stockholms län har kommunen tagit fram ett förslag till samverkansöverenskommelse för att öka tryggheten i kommunen. Överenskommelsen innebär att parterna kommer att prioritera arbetet med att minska våld mot kvinnor i nära relationer. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 25 april 2013 Förslag till samverkansöverenskommelse Ärendet Under hösten 2011 gick ett brev ut till chefer inom kommunen och polisen för att identifiera problemområden för en samverkansöverenskommelse mellan kommun och polis. Något som lyftes både från kommunens och polisens sida var att många olika instanser uppfattar att våld i nära relation, och framförallt mot kvinnor, är mer omfattande i Upplands-Bro kommun än i många andra kommuner. Inom följande fyra kategorier föreslås åtgärder för att minska våld i nära relation och effekterna av detta: 1. Förebyggande arbete 2. När det händer, akuta och långsiktiga insatser 3. Hjälp och stöd till den/de drabbade 4. Åtgärder för gärningspersonen Samverkansöverenskommelsen föreslås löpa under 2 år. En gång per halvår ska ansvarig person inom kommunen kalla till en deluppföljning för avstämning av punkterna i åtgärdsplanen.

234 2(2) Sidan 234 av 270 Barnperspektiv Tecknande av en samverkansöverenskommelse med Polismyndigheten som prioriterar arbetet med att minska våld mot kvinnor i nära relationer, kommer även att gagna barnens bästa. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kanslichef Bilagor: Förslag till samverkansöverenskommelse mellan Upplands-Bro kommun och Polismyndigheten i Stockholms län

235 Sidan 235 av 270 AA Samverkansöverenskommelse Upplands-Bro kommun och Norrorts Polismästardistrikt, Polismyndigheten i Stockholms län tecknar en gemensam överenskommelse för att öka tryggheten i kommunen. Kommunen och Polisen har efter en gemensam inventering valt att prioritera följande: MINSKA VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATION Parterna åtar sig att: Följa de beslutade åtgärderna Den beslutade åtgärderna ska verkställas inom den överenskomna tidsperioden på två år och ansvaret åligger utförarna Samverkansavtalet löper från och med XX juni 2013 till och med XX juni Uppföljning och slutrapportering sker senast 31 augusti Upplands-Bro XX juni 2013 Irene Seth Kommunstyrelsens ordförande Annika Eriksson Polismästare 1