HANTVERKS LABORATORIUM

Transkript

1 Hur kan hantverk studeras och förklaras? På vilket sätt kan det betraktas som ett kulturarv? Vilka kompetenser fordras för att underhålla våra kulturmiljöer? Hur ser kunskapsläget ut i Sverige när det gäller byggnadsvården? Vilka hantverkskunskaper besitter och utövar trädgårdsmästare och landskapsvårdare? Och kan man forska i hantverk? Kräver sådan forskning sina egna teorier och metoder? Det är några av många frågor som författarna bakom antologin Hantverkslaboratorium diskuterar och försöker besvara. Med avstamp i sina vitt skilda erfarenheter ger de en rad olika perspektiv på hantverk. Antologin är den första publikationen som ges ut av Hantverkslaboratoriet, det nationella centrum för kulturmiljöns hantverk som startades av Göteborgs universitet och Riksantikvarieämbetet 2008, tillsammans med Svenska kyrkan, Statens fastighetsverk, Västra Götalandsregionen, Mariestads kommun, Sveriges hembygdsförbund samt hantverksföretag och branschorganisationer. Tanken med boken är att både beskriva Hantverkslaboratoriets utgångspunkter, och samtidigt bjuda in till diskussion om hantverkskunnandets status och framtid. HANTVERKSLABORATORIUM HANTVERKS LABORATORIUM SAMVERKANDE PARTER Grevillis Fond Göteborgs universitet John Hedins Stiftelse Länsantikvarieföreningen Mariestads kommun Riksantikvarieämbetet Statens Fastighetsverk Svenska kyrkan Sveriges Hembygdsförbund Västarvet Västra Götalandsregionen Magasinsgatan 4 Box 77, SE Mariestad +46 (0) craftlab@conservation.gu.se ISBN

2

3 INNEHÅLL 5. Förord Ola Wetterberg & Birgitta Johansen 9. Nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk Gunnar Almevik & Lars Bergström Hantverk och kulturmiljövård 28. Hantverk och byggenskap i backspegeln Bengt OH Johansson 38. Professor i byggnadsarbete? Gunnar Almevik 50. Om landskapsvårdens och trädgårdens hantverk Allan Gunnarsson 62. Hantverkares kunskap Peter Sjömar 88. Gränsöverskridande kunskapsbygge inom träområdet ett sätt att ta till vara immateriellt kulturarv Helena Åberg 96. Hantverkskunskap som immateriellt kulturarv Anneli Palmsköld 106. Hantverket och det kyrkliga kulturarvet Hans-Erik Hansson Hantverkslaboratoriet och kulturmiljövården 112. Hantverkslaboratoriet och byggnadsvården Göran Andersson 126. Länsstyrelsernas erfarenheter av vårdinsatser och behov av hantverksutveckling Bosse Lagerqvist 140. Växterna och hantverket inom kulturmiljövården Pierre Nestlog 148. Hantverkare i landskapet? Bo Magnusson & Katarina Saltzman 156. Södra Råda och rekonstruktion som hantverksvetenskaplig metod Gunnar Almevik 176. Hantverkslaboratoriet i internationellt perspektiv Leif Jonsson 186. Filmdokumentation av kulturvårdens hantverk Anette Lykke Lundberg 198. Hantverkskompetens enligt provbestämmelserna för gesäll- & mästarbrev Nils-Eric Anderson 206. Bibliotek och arkiv informationsresurser för hantverksforskare Maria Hörnlund Hantverksdoktoranderna om sin pågående forskning 214. Praktisk stolpverksforskning en teoretisk udfordring Ulrik Hjort Lassen 226. Lokal kalksten och platsblandat bruk Jonny Eriksson i samtal med Gunnar Almevik 246. Traditionella förökningsmetoder för örtartade fleråriga växter Tina Westerlund 260. Färg en aspekt på hortikulturellt hantverk och hortikulturella laborationer Nina Nilsson 276. Skärande handverktyg för träbearbetning en projektbeskrivning Patrik Jarefjäll & Peter Sjömar 6 7

4 Bibliotek och arkiv informationsresurser för hantverksforskare Kunskapsstöd för kulturmiljöns hantverk Hantverkslaboratoriet i Mariestad är den plats där praktiskt hantverkskunnande och akademisk hantverksforskning möts för att säkra, bevara och förmedla hantverkskunskaper och vårdmetoder. Verksamheten är tänkt att gagna kulturmiljövårdens olika aktörer och ambitionen är att laboratoriet skall utgöra den nationella resurs för kulturmiljöns hantverk som hittills har saknats inom sektorn. I programhandlingen för Hantverkslaboratoriet framhåller man vikten av att den praktiskt tillämpade hantverkskunskapen som rör kulturmiljövården, är väl förankrad i en stabil kunskapsorganisation med vetenskaplig legitimitet inom kulturvårdens olika discipliner. Hantverkslaboratoriet i samverkan med Göteborgs universitet, som räknar kulturarv till ett av sina styrkeområden inom strategisk forskning, föreslås bli hörnstenarna i ett framtida hantverksvetenskapligt kunskapsbygge som vilar på en kvalitetssäkrad, tvärvetenskaplig forskning och som spänner över praktiska tillämpningar och teoretiska studier. En i det närmaste komplett universitetsmiljö med laborativa anläggningar som har relevans för kulturmiljövårdens hantverk, är därför under uppbyggnad i och omkring Trädgårdens skola i Mariestad, där Institutionen för kulturvård utbildar framtidens kulturmiljövårdare med hantverksinriktning. För den hantverksvetenskapliga forskningen är tillgången till kunskapsstöd och en gedigen kunskapsbank, i nära anslutning till universitetets laborativa miljöer, en nödvändig förutsättning. En sådan kunskapsbank är det specialbibliotek för hantverkslitteratur och det arkiv som skolan Dacapo lade grunden till i slutet av 1990-talet. I samband med att skolan införlivades i Göteborgs universitet blev biblioteket och arkivet en del av Institutionen för kulturvård. Biblioteket tjänar idag som en viktig pedagogisk resurs för både grundutbildningsprogrammen Bygghantverk, Trädgårdens hantverk och design och Landskapsvårdens hantverk, och för forskarna verksamma vid institutionen i Mariestad. Maria Hörnlund är utbildad forskningsbibliotekarie och har byggt upp biblioteket på Institutionen för kulturvård i Mariestad, vars omfattande samling av hantverkslitteratur gör det till en unik resurs inom fältet. Tidigare har hon bland annat arbetat på Kungliga Biblioteket i Stockholm och på Mariestads stadsbibliotek där hon ansvarade för den lokalhistoriska samlingen. Maria undervisar också i arkivoch bibliotekskunskap på programutbildningarna. Hantverksbiblioteket och hantverksarkivet i Mariestad Redan från början hade Hantverksskolan Dacapo en klart uttalad målsättning att skapa ett framstående hantverksbibliotek, som stöd för hantverksutbildningarna på skolan och för att skapa förutsättningar för en framtida hantverksforskning. Tack vare en riktad satsning på förvärv av biblioteksmedier under ett treårigt projekt ( ) inom ramen för EU Mål 2 och ett fortsatt inköpsstöd från

5 institutionens sida, har mediebeståndet mer än fördubblats och biblioteket har idag har en omfattande samling av äldre och nyare kulturvårdslitteratur med särskild inriktning mot bebyggelse- trädgårds- och landskapshistoria och traditionellt hantverkskunnande inom byggnation, hortikultur och landskapsvård. Beståndet av böcker kompletteras av tidskrifter, årsböcker, filmer och digitala medier med anknytning till kulturarvsfrågor och kulturmiljöns hantverksområden. Hantverksskolans forskningsarkiv, som också överförts till institutionen och förvaras bredvid biblioteket på Trädgårdens skola, är av betydligt blygsammare omfattning. Det består i första hand av material som producerats eller förvärvats inom ramen för hantverksskolans och institutionens forsknings- och utbildningsprojekt och ska inte förväxlas med institutionens ämbetsarkiv. De handlingar som finns i arkivet är kartor, uppmätningsritningar, ett litet antal filmer, bilder, några materialprover, kopior av enstaka frågelistor från Nordiska museets och kopior av arkivhandlingar från Riksarkivet som rör Kungsgården Marieholm, samt en stor donation av fotografiska bilder från projektet Sveriges kyrkor. Samlingarna har inte varit prioriterade och brist på personal med rätt kompetens har medfört att arkivet är summariskt ordnat och förtecknat. Men att innehållet är av värde för kulturvårdsstudenter och forskare och för hantverkslaboratoriets kommande forskningsprojekt, råder det ingen tvekan om. Idag är det mesta topografiskt ordnat i arkivhurtsar men tillgänglig och riktigt användbar blir samlingen först efter en professionell genomgång och registrering i en digital arkivdatabas som är tillgänglig på Internet. Litteratur och andra medier för hantverksforskaren I bibliotekets mediekatalog finns i dagsläget, 2010, drygt katalogiserade titlar, sökbara för alla intresserade i den publika webbkatalogen. Det totala beståndet omfattar också ett stort antal okatalogiserade publikationer, i första hand en donation från Riksantikvarieämbetets projekt Sveriges kyrkor samt donationer från privatpersoner. Detta bestånd katalogiseras och iordningställs efter hand och i mån av tid och införlivas i de ordinarie samlingarna. En mindre samling hantverksfilmer av skiftande kvalitet ingår också i beståndet, men med de förstärkta resurser, som följer med etableringen av Hantverkslaboratoriets forskningsverksamhet, kommer filmmediet att få en betydligt mer framskjuten plats i mediebeståndet, dels genom digitalisering av äldre hantverksdokumentationer på film, dels genom Hantverkslaboratoriets egen produktion av pedagogiska hantverksinstruktioner och dokumentationer av hantverk och hantverksprocedurer. De förstärkta medlen för förvärv blir en välkommen möjlighet att komplettera beståndet av den äldre svenska hantverkslitteraturen såsom byggnadsläror, mönsterböcker, trädgårdsläror, lantbrukslitteratur och handböcker, i första hand från och 1900-talets första hälft, som ännu saknas i bokbeståndet. Därtill är den övriga nordiska och europeiska hantverkslitteraturen naturligtvis av intresse, liksom beskrivningar av och handledningar i utomeuropeiska hantverkstraditioner såsom nordamerikanskt stolpverksbyggande och japanskt snickeri och träbyggnadsteknik. Utgivningen av ny litteratur om kulturmiljövårdens teori och praktik, särskilt byggnadsvård och vård och restaurering av trädgårdsanläggningar, parker och kulturlandskap, tillhör också de angelägna ämnesområden som kontinuerligt bevakas för att bygga upp en så komplett samling som möjligt av relevant litteratur för kulturmiljövårdens hantverk. Examensarbeten för kandidat- och högskoleexamen i kulturvård ingår också i bibliotekets mediebestånd. Alltfler av dessa publiceras elektroniskt i Göteborgs universitets publikationer elektroniskt arkiv (GUPEA) och de blir därmed enkelt sökbara på Internet för nedladdning i fulltext. Hantverkslaboratoriets publikationer och bearbetade forskningsresultat Ett av målen med Hantverkslaboratoriets forskningsprojekt är att de ska resultera i en kunskapsproduktion utöver den personliga erfarenheten hantverkaren tillgodogör sig under sitt projekt. Den nyvunna kunskapen ska dokumenteras och bearbetas så att den blir praktiskt användbar och den ska förmedlas till kulturmiljövårdens olika aktörer i form av artiklar, rapporter, avhandlingar och filmer, i tyckt och digital form. Dessa bearbetade och publicerade texter och filmer blir ett välkommet tillskott till bibliotekets bestånd av beskrivningar av vårdmetoder och praktiskt tillämpbara hantverkstekniker. I litteraturen är beskrivningar av äldre hantverkstekniker relativt ovanliga och inte sällan alltför kortfattade för att vara användbara, särskilt som de ofta är beskrivna av någon som inte själv behärskar tekniken. Ny kunskap som resulterar i grundliga, pedagogiska procedurbeskrivningar kommer därför att fylla en besvärande lucka i mediebeståndet och i vår kunskap om olika hantverkstekniker. De kompletterande filmsekvenserna kan på ett unikt sätt beskriva komplicerade praktiska moment som svårligen låter sig fångas och förklaras i text. Beståndet av filmer, som produceras och tillhandahålls av Hantverkslaboratoriet, kommer därför att bli en värdefull och unik specialsamling i hantverksbiblioteket. Hantverkslaboratoriets publikationer kommer också att finnas för nedladdning i fulltext på laboratoriets hemsida, liksom ett urval filmer, bilder och annat digitalt informationsmaterial. Man kan också tänka sig att delar av den bearbetade kunskapsproduktionen ordnas i en hantverksdatabas som finns tillgänglig bland Riksantikvarieämbetets olika söktjänster och i K-samsöks utbud av kulturarvsinformation. Hantverkslaboratoriets arkiv Hantverkslaboratoriets dokumentationer av olika forskningsprojekt kommer att generera ett stort och intressant källmaterial för den hantverksvetenskapliga forskningen. Det kan handla om dokumentationer av hantverksyrken, enskilda hantverkare, procedurstudier, materialprover, verktyg, skötselplaner, växtsamlingar och vårdmetoder som ska ordnas, förtecknas, förvaras och hållas tillgängliga för var och en som önskar ta del av den tidigare forskningens obearbetade källmaterial

6 En stor del av den dokumentationen blir i digital form; originalmanuskript, bilder, filmer, databaser, inskannade arkivhandlingar m.m., vilket kommer att ställa stora krav på ett kvalitetssäkrat långsiktigt digitalt bevarande. Men det innebär samtidigt att delar av arkivet med lätthet kommer att kunna presenteras på Hantverkslaboratoriets hemsida. Dessutom kommer den digitalt tillgängliga webbkatalogen att ge användarna en god överblick över hela arkivbeståndet, oavsett var i landet man befinner sig. Arkivets beståndskatalog ska också ingå i K-samsök, portalen som förvaltas och utvecklas av Riksantikvarieämbetet för att presentera och tillgängliggöra landets samlade kulturarvsresurser. Ett tillgängligt hantverksbibliotek service till användarna Sommaren 2007 flyttade Institutionen för kulturvård klassrumsundervisning och administration från Johannnesbergsområdet till Trädgårdens skola i centrala Mariestad. I samband med flytten kunde biblioteket ta nyrenoverade, rymliga och ändamålsenliga lokaler i anspråk, i nära anslutning till föreläsningssalar, studierum och datasal. Inflyttningen i lokaler anpassade efter bibliotekets behov, med tillgång till datorer och snabbare internetuppkoppling, har väsentligt förbättrat servicen för biblioteksanvändarna och bidragit till gynnsamma förutsättningar för en bra biblioteksverksamhet. Installationen av Göteborgs universitets trådlösa nätverk och utökat öppethållande ett par kvällar i veckan, har ytterligare förbättrat möjligheterna att bedriva studier i biblioteket och dess närhet. Med större lokaler och tillgång till beståndskatalog och andra digitaliserade informationsresurser i biblioteket, är det lättare att hitta i samlingarna och fler läs- och datorarbetsplatser har medverkat till att biblioteket blivit en uppskattad studiemiljö. Biblioteket vänder sig i dagsläget första hand till studenter, forskare och lärare som är knutna till institutionens utbildningar och forskningsprojekt, men alla med intresse för våra ämnesområden är välkomna att ta del av samlingarna. Glädjande nog vänder sig före detta studenter gärna till sitt gamla studiebibliotek med förfrågningar och återbesök. Bibliotekets service omfattar omvärlds- och litteraturbevakning, förvärv av nyutgiven och antikvarisk litteratur, uppbyggnad och systemadministration av biblioteksdatasystemet LIBRA. Nyförvärvad litteratur katalogiseras fortlöpande i LIBRA och tillgängliggörs utan fördröjning på Internet i den publika webbkatalogen. I framtidsplanerna ingår att dessutom synliggöra bibliotekets bestånd i den nationella söktjänsten LIBRIS. Att bevaka, redigera och uppdatera hantverksrelaterade digitala informationsresurser på bibliotekets hemsida ingår också i bibliotekets uppdrag. Biblioteket erbjuder inlån av litteratur som saknas i samlingarna, låntagarvägledning, stöd och handledning i informationssökning, undervisning i arkiv- och bibliotekskunskap och referenshanteringssystem. Denna biblioteksservice kommer naturligtvis att erbjudas varje hantverksforskare som behöver använda bibliotekets samlingar och övriga informationsresurser inom ramen för Hantverkslaboratoriets forskningsverksamhet. Men alla inom den offentliga kulturarvsförvaltningen, inom bransch- och intresseorganisationer liksom en intresserad allmänhet med eller utan specialistkompetens är självfallet välkomna att ta del av samlingarna. Redan idag är biblioteket öppet för allmänheten, men hemlån av bibliotekets medier är förbehållet studenter, forskare och lärare vid institutionen och de som bedriver forskning eller utvecklingsarbete inom något av våra hantverksprojekt. När biblioteket i en nära framtid kommer att ta emot nya grupper av användare, biblioteksbesökare med lång erfarenhet av hantverkets praktik men med begränsad eller ingen erfarenhet av eftergymnasiala studier, ställs särskilda krav på den service som biblioteket kan och bör erbjuda. Många av studenterna vid universitetets program i Mariestad har valt en hantverksinriktad utbildning, med en stor del praktiska inslag, för att inte behöva tillbringa hela utbildningstiden med teoretiska studier. Bibliotekets samlingar och Internets digitala informationsöverflöd kan vara en främmande, stundom svårgenomtränglig värld, för vissa av bibliotekets användare. Det är en prioriterad uppgift att stödja och vägleda den biblioteksovane att upptäcka hantverkets dolda skatter i bibliotek och arkiv, och att inspirera till fördjupade studier och forskningsarbeten av försvunna eller ovanliga hantverksmetoder. Det ställer i sin tur krav på välutbildad personal, med rätt kompetens och med en uttalad vilja att förmedla god personlig service till alla institutionens och Hantverkslaboratoriets besökare som har behov av bibliotekets och arkivets tjänster. En inspirerande och stödjande lärandemiljö Hantverkslaboratoriets uppdrag och ansvar kommer att innebära en livaktig forskningsverksamhet i och omkring Göteborgs universitets anläggningar i Mariestad. Vi kan förvänta oss en spännande och nydanande hantverksvetenskaplig forskning som uppmuntrar ett vetenskapligt förhållningssätt till hantverkskunnandet inom kulturvårdens alla områden. En sådan kreativ miljö kommer att verka inspirerande för universitetets hantverksstudenter och engagerade hantverkare runtom i landet och resultera i ännu fler fullbordade kandidat- och högskoleuppsatser av god kvalitet och en större genomströmning av examinerade kulturvårdstudenter. Tillsammans med Hantverkslaboratoriets produktion medverkar den samlade utgivningen till ett framgångsrikt hantverksvetenskapligt kunskapsbygge; det gemensamma målet såväl för universitetets som för laboratoriets utbildningsoch forskningsverksamhet. Den helt avgörande förstärkning av resurserna som tillkomsten av Hantverkslaboratoriet innebär, utvecklar och lyfter det integrerade biblioteket och arkivet till att bli ett betydelsefullt informationscentrum för kulturmiljöns hantverk. Det innebär också att biblioteket, vars målsättning är att vara en inspirerande och stödjande lärandemiljö i samverkan med utbildning och forskning vid Institutionen för kulturvård och Hantverkslaboratoriet, får goda förutsättningar att förverkliga denna uttalade ambition och därigenom bidra till att ny hantverkskunskap erövras och förmedlas till kulturmiljövårdens olika aktörer och till verklig nationell nytta för alla som värnar vårt gemensamma kulturarv