Tid för ansvar? En snabbanalys av budgetproposition Socialdemokraterna i riksdagen

Transkript

1 Socialdemokraterna i riksdagen En snabbanalys av budgetproposition 2012 Tid för ansvar? Passivitet, glädjekalkyler och sänkt krogmoms är fel väg för Sverige Den största reformen i den budget som idag presenterats, sänkt krogmoms, saknar helt påvisbara effekter på tillväxt och sysselsättning. Erfarenheterna från en motsvarande momssänkning på frisörtjänster i Finland visar att varken efterfrågan på frisörtjänster eller sysselsättningen inom branschen påverkades. Även Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet ifrågasätter om den här åtgärden kommer att ge några nya jobb överhuvudtaget. Tommy Waidelich

2 2 (12) 1. Inledning Detta dokument är en snabbanalys av regeringens budgetproposition 2012 Tid för ansvar, presenterad den 20 september Analysen har tagits fram under stor tidspress och får därför inte uppfattas som en heltäckande granskning. Socialdemokraterna kommer i början av oktober att presentera en budgetmotion för Regeringens bedömning av konjunkturläget är alltför positiv. Att vi redan 2013 skulle ha en tillväxt på 3,5 procent förefaller inte rimligt. Att arbetslösheten skulle nå 5,5 procent 2015 ser också ut som en glädjekalkyl. Det är svårt att se vad det är i omvärlden som får Anders Borg att se så rosenrött på tillvaron från 2013 och framåt. Mycket talar för att vi har en nedgång av betydande djup och bredd framför oss. Många av våra viktigaste exportmarknader är i indragna i mycket svåra statsfinansiella problem, den penningpolitiska fallhöjden är begränsad och vi ser mycket oroväckande tecken på att bostadsmarknaden håller på att säcka ihop. Idag leds Sverige av en högerregering saknar idéer om framtiden. Mycket talar för att vi har en nedgång av betydande djup och bredd framför oss och bostadsmarknaden håller på att säcka ihop. Arbetslösheten har permanentats på en hög nivå. Enligt Anders Borg hade vi massarbetslös vid 6,8 procent i september 2006 och han har sagt att han vill bli mätt på hur väl han lyckas med jobbpolitiken. Nu ligger arbetslösheten på 7, 4 procent och regeringen har slut på idéer. Årets budgetmotion gör anspråk på att ta ansvar. I Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring den 15 september nämnde han ordet ansvar minst 26 gånger, medan ordet utanförskap bara nämndes en gång. Utanförskap som var kittet i att bilda och hålla ihop den borgerliga alliansen. Använder vi samma definition på utanförskap som regeringen gjorde 2006 står utanförskapet kvar på i princip samma nivå som 2006, dvs. 1.2 miljoner personer. Länge var det tal om ett femte jobbskatteavdrag som har varit regeringens stora käpphäst oavsett konjunktur. Men med risk för att förlora en omröstning om jobbskatteavdraget i riksdagen så fick Anders Borg och Fredrik Reinfeldt dra tillbaka förslaget. Istället blev den största satsningen i budgeten en halvering av restaurangmomsen. En åtgärd vars effekter enligt de flesta bedömare är högst tveksam.

3 3 (12) 2. Jobb och tillväxt? Arbetsmarknad Regeringen lägger ett arbetsmarknadspaket med åtgärder som berör Jobb- och utvecklingsgarantin och Fas 3. Paketet innebär att utgifterna ökar med miljoner kronor (2012), miljoner kronor (2013), miljoner kronor (2014) och 421 miljoner kronor (2015). Det är regeringens svar på riksdagens tillkännagivanden av S, V och MP om Jobb- och utvecklingsgarantin och Fas 3 samt den omfattande kritiken från riksdagen för att den inte sätter in åtgärder mot arbetslösheten. Regerings förslag: Ökad handläggartäthet för personer i första och andra delen av Jobb- och Utvecklingsgarantin (JUG) samt i jobbgarantin för unga. Handläggartätheten föreslås också öka något i Fas 3. Möjligheten för deltagare i Fas 3 att påbörja en arbetsmarknadsutbildning, som infördes 2011, förlängs under 2012, obs! utbildningen kan endast påbörjas om arbetsgivaren tycker att det är en bra idé, Personer i Fas 3 ska även kunna få ett anställningsstöd, vilket kompletteras med ytterligare en höjning av det ekonomiska stödet för handledning. (Ska fungera som en brygga från Fas 3 till nystartsjobb eller lönebidrag.) Ett särskilt anställningsstöd för dem som står långt från arbetsmarknaden som infördes för 2011 och 2012 föreslås nu även gälla år Resurserna till arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik som kan ske i form av praktisk kompetensutveckling ökas under 2012 med respektive årsplatser. Handläggartätheten i jobb- och utvecklingsgarantins (JUG) första och andra fas samt i jobbgarantin för ungdomar förstärks. Anslaget till Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader, ökas med 672 miljoner kronor 2012 och 319 miljoner kronor Oförsäkrade (ej a-kassa) ska ges tillgång till JUG redan efter 14 månader. Idag får de det efter 18 månader. Det är bra att regeringen nu har tagit till sig av den hårda kritiken av jobb- och utvecklingsgarantin och Fas 3. Det är nödvändigt att öka aktivitetsnivån och höja kvaliteten i verksamheten. Men vår kritik står kvar. Det är fel att införa tidsgränser i arbetsmarknadspolitiken. Socialdemokraterna vill ha en annan modell där människor snabbt kommer i jobb med egen försörjning. Vi förslår aktiva insatser (utbildning, praktik, traineeplatser. Vi vill även att jobb- och utvecklingsgarantin fasas ut.

4 4 (12) Det finns inga satsningar alls på området arbetsmiljö. Regeringen hänvisar till sin tidigare presenterade nationella handlingsplan som inte innehåller några pengar eller konkreta åtgärder. Efter ett tillkännagivande i riksdagen av S, V och MP, finns ett krav på att regeringen ska tillsätta en ny Lavalutredning med uppdrag att lägga förslag om att också utstationerad arbetskraft ska omfattas av svenska löner och villkor. Regeringen skriver inget i BP om att en sådan utredning kommer att tillsättas. Regional tillväxt Inom regional tillväxt föreslår regeringen en satsning på besöknäringen på 20 miljoner mellan Inriktningen handlar om att stärka och utveckla nya eller befintliga turistdestinationer, samt för rådgivning och affärsutveckling riktad mot små turistföretag i Sverige. Inga större förändringar planeras inom andra regionalpolitiska områden. Regeringens passivitet präglar politiken då inga stora förändringar föreslås. Energipolitiken Inom energipolitiken håller regeringen fast vid sin energiöverenskommelse och menar att det är en förutsättning för ett hållbart energisystem. Men det är en energipolitik som vilar på en skör majoritet i riksdagen och förhindrar industrin att göra viktiga investeringar på området. Ambitionerna är att skapa en enhetligare nordisk och på sikt europeisk elmarknad. Samtidigt är det allt fler som påtalar att det finns stora brister i hur elmarknaden fungerar. Inriktningen på årets budget är satsningar på energieffektivisering, kommersialisering och spridning av ny miljöteknik samt satsningar på biogas. Insatser för uthållig energianvändning föreslås sammantaget öka med 220 miljoner kronor per år 2013 och Man vill också öka kommersialiseringen och spridning av ny miljöteknik varvid anslagen inom Energiforskning föreslås öka med 82 miljoner kronor 2013, med 82 miljoner kronor 2014 och med 52 miljoner kronor Man ser också en ökad potential för biogasens betydelse för den svenska energiförsörjningen och ökar anslagen med 60 miljoner kr till Energiteknik under Anslaget beräknas öka med 60 miljoner kronor för Näringspolitik Inom näringslivsområdet föreslås inga radikala åtgärder förutom den överenskommelse som regeringen gjort tillsammans med Socialdemokraterna gör när det gäller satsningar på exportfrämjande åtgärder mot små- och medelstora företag gentemot nya tillväxtländer. Anslaget för exportfrämjandet kommer därför ökas med

5 5 (12) 50 miljoner kronor för För 2013 och 2014 beräknas anslaget ökas med 50 miljoner kronor för respektive år. Man vidhåller vikten av regelförenklingar av företagen samt att man avser att se över det statliga riskkapitalsystemet genom en tydligare aktörsstruktur där riskkapital i tidigt och senare skedde samlas hos två olika aktörer. Regeringen har inte heller ännu aviserat en ny offensiv innovationsstrategi som berör flera departements- och utgiftsområden. Socialdemokraterna anser att budgeten är alltför tam och tar inte det helhetsgrepp som behövs. Krogmoms Mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster sänks från 25 till 12 procent. Sänkt krogmoms är en extremt dyr åtgärd med mycket tveksam effekt på tillväxt och sysselsättning. Det ekonomiska läget är mycket osäkert. I det läget behöver vi prioritera investeringar som bygger Sverige starkt på sikt: infrastruktur, utbildning och forskning- och utveckling. Alkoholskatten Trots tidigare aviseringar lägger regeringen inga förslag om höjningar av alkoholskatterna. Miljö Regeringen saknar miljöpolitik. I budgeten tar regeringen bort nedsättningen av förmånsvärdet för etanol-bilar. Den reformen kommer att öka utsläppen under lång tid framöver eftersom tjänstebilssektorn i hög grad är styrande för bilparken. I stället inför de en superbilspremie på 20 miljoner kr till extrema miljöbilar, till exempel elbilar som bara säljs i mycket liten utsträckning. Dessa ska få en premie på kr. Detta är inte en reform som kommer att ge ökad omställning eftersom det rör sig om mycket dyra bilar och premien kommer knappast att påverka viljan till att investera miljövänligt. Pumplagens sista steg kommer att avskaffas vilket kommer att minska möjligheten för människor i glesbygd att köpa en bil med förnybart bränsle. När bensinpriserna nu stadigt stiger på grund av världsmarknaden och klimatåtgärder internationell blir glesbygdsborna förlorarna. Dessutom sänks anslagen till miljöforskning med 2 miljoner kronor. Kommunikationer 2,6 miljarder kronor satsas 2012 på banhållningen, i första hand drift och underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder. För detta avser 800 miljoner kronor medel

6 6 (12) som belastat Trafikverkets anslagskredit under Under 2013 satsas 1,8 miljarder kronor i samma syfte. Satsningarna bedöms kunna ge snabba sysselsättningseffekter. 7 miljoner kronor avsätts till att tio flygplatser runt om i landet ska kunna ha jourberedskap för ambulansflyg. Trafikverket kommer att välja ut vilka flygplatser det blir. Åtgärderna satsas på arbetspendlingsstråk i storstadsregionerna och särskilt viktiga godsstråk. Dessutom görs en satsning på 77 miljoner för bredbandsutbyggnad och ökad driftsäkerhet för elektronisk kommunikation. Det räcker inte bara med ökade drift och underhölls till järnvägsnätet. Det behövs tydliga investeringar även i kapacitetsökningar för att klara både arbetspendling och industrins behov av godstransporter. En total omstart behövs på järnvägsområdet. Det visar inte minst förseningsstatistiken som regeringen nämner. Punktligheten försämrades 4,3 procentenheter för persontrafiken För godstrafiken var försämringen hela 12,8 procent Detta har naturligtvis gett upphov till stora samhällsekonomiska kostnader. Regeringen lämnar heller inga besked på flera områden. Inga antydningar om förändringar i avtalet för Arlandabanan eller införandet av krav på vinterdäck för tunga fordon. Det sistnämnda hade kunnat förhindra delar av vinterkaoset på vägarna vintern 2010/2011. Bostäder Bostadsbyggandet pekar nedåt. Boverket räknar med att bostäder påbörjas i år men att tillväxten avtar 2012, då man räknar med att bostäder kommer att påbörjas. Regeringen flaggar dock för att det försämrade ekonomiska konjunkturläget gör att prognoserna kan komma att revideras ner. Regeringen bostadspolitik är passiv. Det presenteras inga verktyg för att öka bostadsbyggandet så att studenter och unga ska kunna få sin första bostad. Det enda regeringen föreslår är att schablonavdraget för privatpersoners uthyrning av den egna bostaden höjs från kronor till kronor. Det påverkar i praktiken endast utbudet av bostäder i det redan befintliga beståndet. Regeringen menar att stöd till boendet ska ske genom att stödja hushållen genom bostadsbidrag snarare än genom stimulanser till hela bygg- eller fastighetsbranschen. Regeringens menar också att det måste bli mer attraktivt att äga och förvalta hyresfastigheter.

7 7 (12) Försvar Regeringen har stora problem med den nya personalförsörjningen som de drev igenom utan att för utreda hur och för hur mycket pengar detta skulle genomföras. I budgeten konstateras kortfattat att prognosen för rekrytering av bland annat tidvis anställda ligger något under det planeringsmål som framgår av budgetunderlaget. Det är en kraftig underdrift. Det är anmärkningsvärt att dessa mycket stora problem knappt nämns. Det handlar inte bara om att skjuta till pengar utan att göra en gemensam ansats med exempelvis näringslivet för att detta ska kunna lyckas. Regeringen tillför regementena och flottiljerna 227 miljoner kronor 2012 och 700 miljoner kronor Pengarna tas från anslagen för materiel, forskning och utveckling. Detta är en konsekvens av den nya materielförsörjningsstrategin som innebär att man ska köpa mer färdigproducerat materiel. 3. Välfärd Sjukförsäkringen Regeringen lappar och lagar i ett redan havererat sjukförsäkringssystem. Den som är sjuk och inte kan arbeta måste få tillgång till snabb rehabilitering och ekonomisk trygghet. I våras beslutade riksdagen, på initiativ av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, att regeringen var tvungen att återkomma med förslag som rättar till de värsta problemen i sjukförsäkringen. Regeringen föreslår nu att de som utförsäkrats, trots att de är så sjuka att de inte kan arbeta, ska få tillbaka åtminstone en del av sin tidigare ersättning. Försäkringskassan bedömer dock förslaget som alltför krångligt. Regeringen föreslår vissa nya medel till tidig rehabilitering. Regeringen föreslår att man inte i fortsättningen ska kunna utförsäkra någon om det anses oskäligt. Vad som menas med "oskäligt" är dock oklart, och regeringen har också talat om det som om ett fåtal fall. Pensionärer Regeringens utlovade satsning på en skattesänkning för pensionärer uteblir. För Socialdemokraterna är pension att betrakta som uppskjuten lön och den ska därför beskattas som sådan. För att delvis kompensera den uteblivna skattesänkningen höjer regeringen bostadstillägget för pensionärer marginellt med 170 kronor per månad. Även det särskilda bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet höjs något för att också dessa grupper ska få del av höjningen av bostadstillägget.

8 8 (12) I budgeten finns inget förslag om förhöjt grundavdrag för pensionärer. Därmed kvarstår det tidigare orättvisa förhållandet att pensionärer betalar högre skatt än löntagare. Ekonomisk familjepolitik Regeringen framstår fortsättningsvis som visionslös när det gäller hur den ekonomiska familjepolitiken ska utvecklas. De saknar helt idéer för hur framtida utmaningar och behov ska kunna mötas. Bostadsbidraget både för hemmavarande barn och för unga utan barn höjs. För hemmavarande barn höjs bidraget med 350 kronor per månad för ett barn, med 425 kronor för två barn och med 600 kronor för tre eller fler barn. Sjukvård och äldreomsorg Passivitet präglar regeringens politik inom hälsovård, sjukvård och social omsorg. Efter förra mandatperiodens prioritering av apoteken, tandvårdsreform och införande av etableringsfrihet för vårdföretagen i primärvården samt införande av lagen om vårdval (LOV), är det nu nästan helt tomt på idéer om hur man ska kunna möta framtidens behov och utmaningar inom området. Ett strimulansbidrag till de landsting som inför valfrihetssystem i specialistsjukvården införs och privatiseringslinjen går vidare. Högkostnadsskyddet i sjukvården för läkemedel och besök försämras, vilket bara drabbar sjuka och gamla i ett tufft ekonomiskt läge för många. Det utlovade tredje steget i tandvårdsreformen med billigare tandvård till personer med vissa funktionsnedsättningar senareläggs till den 1 år till Det finns inga förslag om hur sjukvården och äldreomsorgen ska rustas för framtiden. Om hur den långsiktiga finansieringen av sjukvården, om hur Sverige ska kunna möta de ökande behoven från alltfler äldre och hur vi ska klara den kommande generationsväxlingen på personalsidan de kommande åren. Regeringen vågar inte ta tag i denna problematik utan fortsätter planera för stora skattesänkningar så snart den ekonomiska krisen är över. Risken är att detta på sikt leder till en förtroendekris för sjukvård och äldreomsorg och ett ifrågasättande av de gemensamt finansierande välfärdslösningarna. Det finns inte heller någon ersättning planerad till dem som vanvårdats i fosterhem, trots ett färdigt utredningsförslag. De sveks som barn och sviks nu igen.

9 9 (12) - Satsning på valfrihetssystem i specialistsjukvården för att förstärka patientens valmöjligheter inom den specialiserade vården (LOVE). Anslaget behöver ökas med 160 miljoner kronor 2012 och 100 miljoner årligen 2013 och Högkostnadsskydden för läkemedel och för besök inom den öppna hälso- och sjukvården försämras fr.o.m. den 1 januari Högkostnadsskyddet vid besök i sjukvården försämras från 900 kronor till 1100 kronor per år och för läkemedel från 1800 kronor till 2200 kronor per år. - Utökad satsning på nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården planeras. Anslaget ökas med 80 miljoner kronor årligen Det s.k. tredje steget i tandvårdsreformen med ett utökat stöd för tandvård till personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar. Lagförslaget föreslås träda ikraft den 1 januari 2013, vilket är ett år senare än tidigare beräknat och kommer då att kosta ca 500 miljoner kr. Tandvårdsreformen från 2008 utnyttjas inte fullt ut, det blir 1 miljard över, som nu dras in för För att stärka samhällsvården av unga planeras bl.a. genom att ge socialtjänsten bättre förutsättningar för att följa och stödja ungdomar i samhällsvård. Mot bakgrund av detta föreslås att anslaget ökas med totalt 140 miljoner kronor 2012 och 200 miljoner kronor för respektive år och med 182 miljoner kronor per år fr.o.m Beräkningen av försörjningsstödet förändras så att endast en del av arbetsinkomsten påverkar bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd från den 1 juli Anslaget ökas med 150 miljoner kronor för 2013 och med 300 miljoner kronor för år Rättsväsendet Regeringen levererar en defensiv budget utan några egentliga tydliga satsningar. Deras politik inom området tycks vara tömda på idéer. Det är hög tid att kräva resultat av de senaste årens stora resurstillskott. Antalet uppklarade brott ligger på samma nivå år efter år, ca 18 procent. Det är överraskande att budgeten nästan helt är utan förslag om hur organiserad brottslighet ska bekämpas på ett mer kraftfullt sätt än idag. Det krävs en mobilisering innan denna brottslighet alltför tydligt biter sig fast. I vissa städer har kriminella organisationer skaffat sig stora nätverk. Polisen måste därför utveckla en organisation som effektivt kan verka mot den grova organiserade brottsligheten. Vi

10 10 (12) saknar åtgärder från regeringens sida ifråga om ekonomisk brottslighet och den svarta ekonomin. Kriminalvården hålls på sparlåga utan några resurstillskott. Det är trångt både på anstalter och på häkten runt om i landet. Att häktade har behövt transporteras långa avstånd för att få plats är både ineffektivt och resursslukande. Det behövs en långsiktig planering om hur platsbehovet ska åtgärdas. - Polisens anslag ökar med 150 miljoner kronor från och med Säkerhetspolisens anslag ökar med 85 miljoner kronor Från och med 2013 beräknas anslaget öka med 55 miljoner kronor. Åklagarmyndighetens anslag ökar med 40 miljoner kronor från och med Ekobrottsmyndigheten får ökat anslag med 5 miljoner kronor från och med Anslaget till Sveriges domstolar ökas med 100 miljoner kronor från och med Dessutom ökas anslaget med 15 miljoner kronor för 2012 och 30 miljoner kronor från och med 2013 för att förstärka säkerheten i domstolarna och öka möjligheterna att hålla säkerhetskontroller där. Kultur Regeringen presenterar en budget som bygger på omprioriteringar och som fortsatt tydliggör regeringens ointresse för kulturområdet liksom för deras okunskap om dess centrala betydelse för samhällsutvecklingen i stort. I praktiken är det en nedskärningsbudget. En av de mer allvarliga frågorna rör scenkonstpensionerna. I och med att förslag på lösning fortfarande saknas innebär det i praktiken en kraftig anslagsminskning för scenkonstinstitutionerna. Andra områden som präglas av regeringens passivitet är barns och ungas rätt till kultur, där inga särskilda medel anslås samtidigt som ett generellt uppdrag ges till alla kulturinstitutioner om att prioritera ett barnperspektiv i verksamheten. Arbetsmarknadsinsatsen Kulturarvslyftet som av regeringen presenterats som den största kultursatsningen hittills av regeringen, finansieras av medel inom arbetsmarknadsområdet. Budgeten presenterar något förbättrade villkor för den fria scenkonsten, 26 miljoner kr varav 16 miljoner till musikområdet, varav 2 miljoner av ser internationellt utbyte. 10 miljoner går till generell förstärkning varav 1 miljon avser internationell verksamhet, Det statliga bidraget till regional kulturverksamhet föreslås öka med 25 miljoner kr per år de närmsta tre åren. Regeringen drar ner på bl.a. Riksteatern, Operan, Kulturrådets bidragsgivning till kulturverksamhet och på Centrumbildningarna, för att ha råd med dessa satsningar.

11 11 (12) 4. Utbildning Regeringen missar målet inom utbildningspolitiken genom passivitet och minskade möjligheter för människor att studera. Det är allvarligt när arbetslösheten, inte minst bland yngre, är fortsatt hög och då svenska ekonomi behöver stärkas med ökade flexibilitet och investeringar i kunskap. Regeringen fokuserar på lärarna i sin budget. Av de ny resurser som läggs på utbildning läggs 216 miljoner på lärarna i form av karriärutveckling och kompetensutveckling. Satsningen omfattar också förskollärare och förskolechefer. Det är en bra inriktning då både kompetensutveckling och fler karriärvägar är önskvärt i skolan. Men i Lärarlyftet I har lärarna varit garanterade 80 procent av lönen under studietiden, varav staten bekostat 70 procent. I Lärarlyftet II bekostar inte staten någon del av lärarnas lönebortfall. Regeringen utlovade nyligen en stor satsning på matematik i årets budget, av den blev dock inget i år. Regeringen skjuter upp en tidigare aviserad satsning på elevhälsan som innebär en besparing på 196 miljoner. Det är också sedan tidigare känt att regeringen 2012 drar ned 675 miljoner på gymnasieskolan. Regeringen lägger 310 miljoner kronor på fler utbildningsplatser inom yrkesvux (5000 fler platser) och yrkeshögskolan (1000 fler platser). Det innebär dock att antalet platser ändå minskar från 2011 till Jämfört med 2011 är det en kraftig neddragning. Statligt stöd till vuxenutbildningen minskar från 3,35 miljarder 2011 till 2,25 miljarder kronor Myndigheten för yrkeshögskolan får sitt anslag sänkt med ca 3 miljoner kronor. Regeringen anslår studiestöd för de nya utbildningsplatserna till en kostnad av 290 miljoner samt 80 miljoner kronor till ett högre studiebidrag för arbetslösa ungdomar. Regeringen minskar också antalet högskoleplatser. Detta trots att antalet åringar i Sverige är fler i ytterligare tre år än i år. Vilket år man är född blir därmed av stor vikt för möjligheten till utbildning. Regeringen tillför 20 miljoner kronor för lärosätessammanslagningar. Regeringen omfördelar från och med nästa år resurser inom den högre utbildningen, men tillför inga nya.

12 Socialdemokraterna i Riksdagen, Sveriges riksdag Stockholm