Lagens ändamål och tillämpningsområde Utvärdering av likabehandlingsarbetet..3. Planerade åtgärder.5. Skolans förebyggande arbete.

Transkript

1 Innehållsförteckning Lagens ändamål och tillämpningsområde... 2 Mål 2 Utvärdering av likabehandlingsarbetet..3 Planerade åtgärder.5 Skolans förebyggande arbete.5 Arbetssätt...5 Ansvarsfördelning.6 Arbetsgång vid olika typer av kränkningar, hot m.m 7 Dokumentation och utvärdering...8 Definitioner 8 Telefonnummer.9 Bilaga Arbetsplan mot mobbning

2 Likabehandlingsplan för Akalla Grundskola F-9, 2013 Alla skall mötas med respekt och hänsyn. Alla som arbetar med eller är elever i Akalla Grundskola ska känna sig trygga. Eleverna ska mötas av en lärande miljö där de ges möjlighet att utvecklas såväl kunskapsmässigt som socialt. Akalla Grundskola är en kommunal F-9 skola. Till enheten hör Sveaborgsskolan som är en grundsärskola med inriktning träningsskola för elever med flerfunktionsnedsättning. Vi ska vara en inkluderande skola där barn med olika förutsättningar ska mötas med respekt och känna trygghet. Vi arbetar gemensamt med elever och föräldrar för att ha en Likabehandlingsplan som alla på vår skola kan arbeta efter och känna sig delaktiga i. Lagens ändamål och tillämpningsområde Likabehandlingsplanen handlar om värderingar, medvetenhet och förhållningssätt. Den ska också beskriva genomförda och planerade åtgärder. Diskrimineringslagen handlar om alla barn och elever inom förskola, skola och skolbarnsomsorg. Den ska ta till vara allas lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionshinder och ålder. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsynen över att bestämmelserna i diskrimineringslagen följs. I skollagen finns lagtexten om kränkande behandling t ex mobbning. Skolinspektionens Barnoch elevombud (BEO) ska tillvarata barns och elevers enskilda rätt. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling och mobbning. En mycket viktig del är att samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och samarbetet.(lgr 11) Likabehandlingsplanens syfte är att vara: Främjande: skolans arbete med t ex genus, EQ och funktionshinder Förebyggande: kartläggning och enkäter som leder till mål och åtgärder Åtgärdande: upptäcka, åtgärda och dokumentera diskriminering och mobbning Mål Det får inte förekomma kränkningar, våld, hot om repressalier eller diskriminering i någon form. Varje elev och all personal ska arbeta efter vår gemensamt formulerade värdegrund. Varje termin ska vi ha värdegrundsdagar då vi arbetar speciellt med vår likabehandlingsplan i olika teman och gör en utvärdering av elevernas trygghet. 2

3 Utvärdering av likabehandlingsarbetet Läsåret inleddes med en gemensam diskussion bland personalen för de yngre åldrarna om vår värdegrund, likabehandlingsplan och ordningsregler. Eleverna i de yngre åldrarna fick diskutera dessa och komma med synpunkter. Elevrådet för åk 6-9 arbetade fram ett förslag till ordningsregler för lärarna att processa vilket avslutades i augusti Föräldrarna tog del av arbetet på våra "Intresserade föräldrakvällar". Under terminen genomförde skolorna sedan temadagar/veckor med utgångspunkt i planen. Vi arbetade med trygghet och arbetsro utifrån förra årets utvärdering. Vi kan se att det blev en förbättring i alla årskurser förutom i förskoleklassen. Sveaborgsskolans elever omfattas också av Likabehandlingsplanen. Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 8,7 % 5 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som är nöjda med Jag kan arbeta utan att bli störd, enligt skolundersökningen åk 5 Andel elever som är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, enligt skolundersökningen åk 5 78 % 80 % % 70 % % 60 % % 75 % % 63 % % 86 % % 60 % % 80 %

4 Resultat förskoleklass känner mig trygg i skolan blir inte störd åk2 känner mig trygg i skolan blir inte störd åk5 känner mig trygg i skolan blir inte störd åk8 känner mig trygg i skolan blir inte störd Siffrorna för förskoleklass har sjunkit. I klasserna hade vi fem barn med uppmärksamhetsdiagnoser. Vi begärde extra medel för dessa barn men fick inget. Efter jul tillsatte vi en specialpedagog på heltid som stöd för dem. 46 % i åk 8 tyckte att de hade arbetsro. Detta är en förbättring från förra året då 23 % tyckte så. Det negativa resultatet från förra årets utvärdering kommer till synes i de skolresultat som åk 9 i år visade upp i våras. Åk F-6 Barnens kränkningar mot varandra kvarstår men har minskat. De har fortfarande svårt att lyssna på varandra när de är i en konflikt. Barn i 6-årsåldern uppfattar ofta saker som sägs kränkande. De misstolkar varandra. Barnen behöver en vuxen som hjälper dem att lyssna när de talar med varandra. De fysiska konflikterna har avtagit till stor del. Det finns fortfarande barn som slår först innan de talar med varandra. Arbetet med religionsfrågorna har visat goda resultat. Frågan om vilken religion som är bäst har avtagit helt. Många barn har förstått skillnaden mellan klasskamrat och kompis och att det innebär att alla ska få vara med. Problemet kvarstår men vi fortsätter vårt arbete med detta. Det är fler pojkar och flickor som leker tillsammans. De reflekterar inte lika mycket kring vad som typiskt flicka och pojke. När barnen ser att föräldrar och skola följer en gemensam linje och jobbar mot samma mål blir det tydligare för barnet vad som faktiskt gäller. Genom att koppla in antimobbningsgruppen i ett tidigt skede har vi stoppat eventuell mobbning. De vardagliga problemen löses oftast under dagen. Samtalen i flickgruppen har uppskattats av flickorna. De har fått hjälp med att se problemen och kunna se sin egen roll i gruppen. Dessa samtal kan behöva fortsätta även nästa termin. Ingen i årskurs 5 anser sig vara mobbad, men trakasserier förekommer tyvärr ofta. Våra diskussioner kring temat Sex och samlevnad gav flera elever en större insikt i hur vårt samhälle ser på dessa saker. Arbetsron har förbättrats, men det kan utvecklas. Åk 7-9 En av de grundläggande fasta rutinerna är att mobiltelefonerna har samlats in varje lektion vilket varit framgångsrikt för att skapa arbetsro. Garderoben utanför matsalen var också framgångsrik när det gällde att skapa lugn i matsalen. 4

5 Planerade åtgärder för 2013: Vi vill fokusera arbetet kring kommunikation och språk. När personalen utvärderade Likabehandlingsplanen framkom att man önskade återuppta temat som behandlade våra elevers dagliga språkanvändning. Kompisstödjarna har också uppmärksammat att det förekommer tråkiga kommentarer eleverna emellan. I vår utvärdering skriver vi att barnen har svårt att lyssna på varandra och lätt misstolkar varandra. Att kommunicera på ett bra sätt är en förutsättning för våra elever för att kunna fungera i skola och samhälle. För några år sedan hade vi temat Värsta språket och besöktes då av föreläsare från Fryshuset. Det gav goda resultat den gången. Vi tror att det vore värdefullt att arbeta med dessa frågor mer fokuserat under kommande års värdegrundsvecka under benämningen Tuffa tonen. Skolans förebyggande arbete ska präglas av KRAFT Värdegrundsarbetet bygger på ledorden KUNSKAP RESPEKT ANSVAR FRAMTID OCH TRYGGHET. Våra ordningsregler är utformade utifrån dessa grundläggande värdeord. Varje läsår inleds med att all personal och alla elever arbetar med och aktualiserar vår värdegrund och våra ordningsregler. Under många år har skolan haft en luftballong som symbol för sammanhållning och arbetsglädje. Tillsammans lyfter vi skolan om vi kan fylla ballongen med ledordet KRAFT. På Sveaborgsskolan har vi utarbetat vägledande dokument för personal i arbetet med eleverna. Vi har regelbundna träffar med personliga assistenter som arbetar med elever men har annan arbetsgivare. Vi ser tyvärr att ordet respekt har fått en betydelseförskjutning från att respektera, dvs ett erkännande av varandras demokratiska rättigheter till respekt = rädsla för/fruktan för. Detta är något vi gemensamt måste uppmärksamma i vårt dagliga arbete men också på våra EQlektioner. Arbetssätt Inom skolan arbetar vi med fasta rutiner för att eleverna ska få arbetsro och känna arbetsglädje. Vi vuxna ska vara goda förebilder och ständigt reflektera över hur vi bemöter varandra och våra elever. Alla vuxna ska ta ansvar för alla barn. Skolan har en utarbetad elevvårdsplan och ett elevhälsoteam med skolsköterska, skolpsykolog, skolledning och speciallärare. Skolledningen träffar regelbundet företrädare från socialtjänsten för att stämma av och gå igenom gemensamma frågor. Vid behov finns förutsättningar för konsultation. Vid utvecklingssamtal och i den dagliga kontakten med föräldrarna ges möjlighet till avstämning om den sociala utvecklingen och trivseln. Läsåret 2011/12 påbörjade vi ett arbete 5

6 tillsammans med Nabila Al Fakir som ska leda till att föräldrar blir mer delaktiga i sina barns skolarbete. Målet är att det ska bli ett bestående arbetssätt på vår skola. Förskoleklasserna arbetar förebyggande mot mobbning genom "Kompissolen", vilket är ett arbetssätt där barnen är med och bestämmer gemensamma regler för hur man är en bra kompis. Vi har EQ-lektioner i samtliga klasser åk F-3. Klasslärare och mentorer för åk 4-9 arbetar med sina klasser runt värdegrundsfrågor på klassråds- eller samlingstid. Materialet till detta utarbetas kontinuerligt. Fritids arbetar speciellt med att delegera mer ansvar till eleverna alltefter deras mognad och stigande ålder genom samtal och diskussioner. Fritidshemmen har organiserad rastverksamhet. Lärarna vaktar och bär för den skull västar för att vara extra synliga på skolgården. För årskurs 7-9 fortsätter vi att utveckla uppehållsrummets verksamhet för att ytterligare öka elevernas trygghet. Vi har återkommande klassråd och elevråd där man träffas för att bland annat diskutera trygghet och trivsel på skolan. Fadderverksamhet är ett verktyg för att öka trygghet och trivsel, speciellt för de yngre eleverna. Under året ska vi organisera olika sätt att arbeta omkring detta. Kompisstödjare väljs bland eleverna i åren 4-9. De har särskilt förtroende bland sina kamrater och får handledning av den personal som ingår i våra grupper mot mobbning. Vi ska ge tid till och vara uppmärksamma på elevernas initiativ till samspel och egna val. Sveaborgsskolan har fortlöpande diskussioner om delaktighet och förhållningssätt. Vi har också öppnat för goda kontakter mellan våra åk 5 elever och Sveaborgsskolans elever. Skolan har varje år en värdegrundsvecka med olika teman som har anknytning till Likabehandlingsplanen. Varje läsår inleds med några dagar då vi har våra ordningsregler och Likabehandlingsplan i fokus. Vi har återkommande samtal om vårt värdegrundsarbete i blandade grupper skola-fritids för att skapa förståelse för varandras olika roller. Vi delar ut en broschyr till alla föräldrar i grundskolan när läsåret börjar. Där finns information om skolans ordningsregler och hur vi arbetar för att motverka mobbning och kränkande behandling. Ansvarsfördelning Rektor har ett övergripande ansvar för att lagen följs. Ansvaret gäller genomförande och uppföljning av handlingsplaner, att dessa efterlevs samt att åtgärder sätts in för att förebygga risken för kränkningar inom skolans verksamhet. Ansvaret innebär också att alla som arbetar inom enheten skall känna till och arbeta enligt innehållet i våra planer. Vi vill att alla ska bli väl behandlade och sedda. Blir någon utsatt för kränkningar, diskriminering, trakasserier, hot, våld eller mobbning ska vägen till hjälp vara välkänd och förankrad bland skolans elever och personal. 6

7 Personalen ansvarar för att aktivt motverka kränkningar och diskriminering av individer eller grupper och att snabbt rapportera till rektor vid minsta misstanke om att sådant förekommer. Rektor uppdateras på eventuella händelser och att planen för arbetsgång och uppföljning av de åtgärder som vidtas följs. Om någon diskrimineras eller utsätts för kränkande behandling måste verksamheten utreda omständigheterna kring detta och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra att det upprepas. Akalla Grundskola har en anti-mobbningsgrupp för åk F-5 och en för åk 6-9, se bilaga 1: Arbetsplan mot mobbning Arbetsgång och åtgärder vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling som kan hänföras till dessa lagar skall dokumenteras. All personal vid skolan är skyldig att ingripa mot kränkningar, mobbning och våld enligt följande plan: Om elev kränker, mobbar, hotar eller brukar våld mot elev. 1. a...samtal mellan personal - elev och kräva omedelbart stopp. b...information till berörda föräldrar snarast. 2. Uppföljningssamtal minst 1-2 gånger inom en två-veckors period. Samtal ska ske med den utsatte, den eller de som utsätter och föräldrarna. 3. Skolledning och elevhälsoteam informeras. 4. Eventuellt kallas till elevvårdskonferens. (Rektor, elevhälsoteam, samt berörda föräldrar) 5. Externa åtgärder: Vid allvarliga fall med hot eller våld följer vi Stockholms Stads riktlinjer om polisanmälningar. Dvs avvägning skall göras när det gäller brott av mindre allvarlig karaktär och där inblandade parter är under 12 år, men varje överträdelse ska leda till någon form av åtgärd. Soc-anmälningar Om vuxen kränker, mobbar, hotar eller brukar våld mot elev. 1. Om en elev upplever sig kränkt av skolans personal vänder sig han eller hon till någon av följande personer: Klassföreståndare, handledare, biträdande rektor, rektor eller annan valfri vuxen. 2. Ärendet lämnas till rektor eller till biträdande rektor vilken ser till att utredning påbörjas. 3. Föräldrar informeras. 4. Enskilda samtal förs med dem som varit inblandade. 5. Åtgärder vidtas beroende på vad som framkommit under utredningen. 6. Vid allvarliga fall med hot eller våld följer vi Stockholms Stads riktlinjer om polisanmälningar. Varje överträdelse ska leda till någon form av åtgärd. 7. Ärendet återkopplas till den utsatte. Det dokumenteras och dokumentationen sparas av rektor. Vid behov kontaktas elevhälsoteamet. 7

8 Dokumentation och utvärdering Personal i anti-mobbningsgrupperna dokumenterar och förvarar alla åtgärder och insatser som görs. Det är viktigt att föräldrar kan få veta vad och vilka insatser som skolan har gjort för att stödja och hjälpa deras barn. När och om en elev får problem skall ett åtgärdsprogram upprättas. Det är en sorts arbetsplan för den personal som arbetar med eleven i skolan eller på fritids. Beslut som tas i elevvårdsarbetet dokumenteras och förvaras av rektor. Utvärdering av Likabehandlingsplanen och genomförda åtgärder skall göras varje år och resultatet ska tas in i nästa års Likabehandlingsplan och ingå som en del i skolans kvalitetsredovisning Rektor Wolfgang Johansson Akalla Grundskola F-9 med Sveaborg Definitioner Elev: en person som deltar i utbildning som regleras i skollagen med undantag för barn i förskolan. (Skollagen 2010: 1kap 3 ) Personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet. Diskriminering: ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - sexuell läggning - könsöverskridande identitet - funktionsnedsättning - kön - ålder Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller en elevs värdighet. Mobbning: när en eller flera systematiskt utsätter en annan person för negativa handlingar, fysiskt eller psykiskt eller båda delarna. Betoningen ligger på upprepningen i handlingen. Enstaka bråk eller konflikter är alltså inte mobbning. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck: menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung. 8

9 Telefonnummer Antimobbningsgruppen i åk F-6 Marie Norlin lärare Pirjo Kekarainen lärare Peter Blom fritidspersonal, Kristallen Anti-mobbningsgruppen i åk 7-9 Ingela Molin bitr rektor Mats Hägglund fritidsledare Robert Lindelöv elev assistent Agneta Mårtensson lärare Dan Lyxell lärare Gunilla Jonsson lärare Lena Nilsson skolsköterska Ni är också välkomna att vända er till vårt elevvårdsteam Lena Nilsson skolsköterska Cecilia Bringhammar skolpsykolog eller till skolledningen Wolfgang Johansson Eva Nordling Ingela Molin Lena Häggström rektor bitr rektor Stenhagsskolan bitr rektor Akallaskolan verksamhetsansvarig Sveaborgsskolan 9

10 Bilaga Arbetsplan mot mobbning 2013 Många barn blir mobbade i skolor. Mobbning är när någon under en viss tid upprepade gånger blir utsatt för våld eller kränkande handlingar. Mobbning förekommer överallt där barn eller vuxna samlas. Det kan vara svårt att upptäcka mobbning, eftersom de inblandade försöker dölja det som pågår. Ställen där det är extra svårt att ha tillsyn är omklädningsrum, kapprum, korridorer samt delar av skolgården och vägen till och från skolan. Mål Ingen ska behöva känna sig hotad eller bli mobbad. Därför arbetar vi med att förebygga och stoppa mobbning så att alla ska känna sig trygga och välkomna i Akalla Grundskola. Förebyggande arbete Alla klasser ska ha ett regelbundet arbete med EQ (emotionell intelligens) eller något annat värdegrundsarbete för att få ett bra och tryggt arbetsklimat i skolan. Kompisstödjare väljs i åk 4-9 för att hjälpa till med trivseln och motverka mobbning. Varje klass väljer en flicka och en pojke som regelbundet får stöd av antimobbningsgruppen. Det är mycket viktigt att skilja ut mobbning från mer vardagliga konflikter och motsättningar som kan uppstå när många barn vistas tillsammans. Vardagskonflikter ska all personal arbeta med och försöka att lösa. Det viktigaste i arbetet med att förebygga mobbning är att föra samtal med barnen om hur vi bemöter varandra i olika situationer och om hur vi löser konflikter. Antimobbningsgruppens arbete Om någon blir mobbad måste detta snabbt anmälas till antimobbningsgruppen. I de fall där det förebyggande arbetet inte räckt till har vi en beredskap att genast ingripa. Vårt arbete går ut på att: - Avslöja mobbaren och kräva ett omedelbart slut på mobbningen - Se till att mobbarens föräldrar snabbt informeras - Hålla kontakten med den mobbade och den mobbades föräldrar - Följa upp ärendet minst 1-2 gånger Att bli mobbad är att bli kränkt. Den som utsätts för mobbning känner ofta skam och har skuldkänslor och vill absolut inte att man pratar öppet om mobbningen. Av det skälet arbetar antimobbningsgruppen snabbt och diskret och informerar endast de personer som är direkt berörda och viktiga för att kunna stoppa mobbningen. Mobbning som upptäcks på ett tidigt stadium hinner inte bli så allvarlig. Misstänker man att ett barn utsätts för mobbning skall detta snabbt rapporteras till antimobbningsgruppen. Rådgör gärna med oss om du tror att någon blir mobbad. All personal skall informeras om Arbetsplanen mot mobbning varje termin. Alla föräldrar ska få en broschyr vid höstterminens start där information om mobbning ingår. Uppföljning och utvärdering Trivselenkäter genomförs varje läsår. Ansvariga är skolledning och antimobbningsgrupperna. Antimobbningsgrupperna Åk f-5: Marie Norlin; Pirjo Kekarainen; Peter Blom Åk 6-9: Mats Hägglund; Dan Lyxell; Gunilla Jonsson; Agneta Mårtensson 10