LÄRARUTBILDNING OCH BILDNING - Intervjuundersökning vid Göteborgs universitet

Transkript

1 LÄRARUTBILDNING OCH BILDNING - Intervjuundersökning vid Göteborgs universitet Silwa Claesson Professor i pedagogik, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

2 BAKGRUND (1) Taxiåkning Media, politiker

3 BAKGRUND (2) Nya reformer: (1988, 2000, 2011.) Från sammanhållen utbildning där någon/några lärare på den högskoleförlagda utbildningen följde en grupp studenter genom utbildningen - till en utbildning som är hela universitetets angelägenhet (detta gäller Göteborg) och som består av många korta kurser vid olika institutioner och olika lärare

4 TVÅ OLIKA IDEAL 1) Neoliberala idéer där studenten är kund, den nya flexibla europamedborgaren, instrumentalism, NPM 1) Bildningsideal

5 2) Bildningsideal Nyhumanistisk tradition Folkbildningstradition Liberal Education /Art Demokrati Kritisk pedagogik

6 Nyhumanistisk tradition Wilhelm von Humbolt ( ) & Berlinuniversitetet Kant: människans utträde ur hennes självförvållade omyndighet - Varje människa har en unik utvecklingspotential Förbinda objektiv vetenskap med subjektiv bildning Seminariet som ideal Filosofi, historia och klassiska språk

7 Folkbildningstradition Nordisk tradition, en gestalt: Ludvig Grundtvig ( ) Sverige: Ellen Key Rättvist och jämlikt samhälle Arbetarrörelsen Många paralleller med den nyhumanistiska traditionen

8 Liberal Art/Education Martha Nussbaum (1947- ) Culitvating Humanity Utvecklades på amerikanska Art College Förbereda studenter för att bli aktiva och kritiska medborgare Utveckla självreflektion, kosmopolitiskt medborgarskap och narrativ fantasi (förstå en annan människas situation) Likheter med nyhumanistiska ideal

9 Demokratiideal John Dewey ( ), USA Fokus skola/undervisning/filosofi Inte primärt styrelseskick istället levd demokrati Kommunikation deliberativ Inte direkt kopplad till nyhumanism

10 Kritisk pedagogik Förknippas med radikala 60- och 70- talsrörelserna Förknippas också med de strömningar som kritiserar humanism (istället fokusera på det unika) Globaliseringen och dess effekter/kulturmöten/intersektionalitet

11 INTERVJUSTUDIE 21 lärare på den högskoleförlagda delen av lärarutbildningen vid Göteborgs universitet - varav 4 kopplade till LUN och 6 i någon typ av ledningsposition Intervjuerna bandades, skrev ut i sin helhet och tolkades

12 Samtliga arbetar inom lärarutbildning, olika fakulteter, olika ålder & kön.

13 ? FRÅGESTÄLLNINGAR? Vad anser du är en bra lärare? Mot bakgrund av det du sagt vad är en bra lärarutbildning? Har detta något med bildning att göra? Hur ser i så fall den relationen ut?

14 Fokus i denna studie Kärnkurser (det allmänna utbildningsområdet)

15 VÄRT ATT NÄMNA Vid tolkning av intervjuerna: skillnaden mellan informanter gick inte mellan ledare och icke ledare

16 RESULTAT Jag tycker Jag tror

17 Ett annat sätt att besvara frågan: När jag började här sas det mig att det hade gjorts flera internationella studier där denna fråga ställts. Och svaren som de där studierna avkastade var, och det kan i förstone te sig trivialt, det är bättre med roliga lärare än med tråkiga lärare, det är bättre med snälla lärare än med stygga lärare, det är bättre med kunniga lärare än okunniga lärare, det är bättre med engagerade lärare än oengagerade. Och listan kan säkert göras längre. Det är ett sätt att svara på frågan, det vill säga det är nog rätt svårt att svara på. Ändå, när man hör det så tycker man att det ligger något i det. En annan som formulerat sig, slår det mig, är Sven-Erik Liedman, som säger att av en bra lärare kräver man för det första att vederbörande är intresserad av sitt ämne. (20)

18 Flera lärare kommenterade: Kurserna anses vara viktiga i sig själva med kursmål, tentamen och betyg, - men hur är de innehållsligt relaterade till 1) kommande yrke och 2) till varandra? Är vi inne i en NPM-kultur där kunskapen i sig är sekundär i förhållande till strukturer och formaliseringar?

19 Fyra teman Kunskap Engagemang & nyfikenhet Sammanhang & helhet Demokrati och kritiskt tänkande

20 1) Kunskap i ett ämne Man ska kunna sitt ämne och utöver det ha didaktiska kunskaper.- Men det är viktigt att ha ämneskunskaperna i botten annars blir de ämnesdidaktiska kunskaperna utan innebörd eller fel Man ska 1) kunna sitt ämne och 2) därutöver ska man kunna vara en ledare dramapedagogik kan hjälpa Att ha ämneskunskaper kan också innebära att ha kunskap om olika bildningstraditioner

21 1) Kunskap i ett ämne En lärare måste ha välgrundade ämneskunskaper i det de undervisar i. Och det måste kombineras liksom med att de vet vad det innebär att vara lärare förstås Man ska kunna sitt ämne och utöver det ha didaktiska kunskaper.- Men det är viktigt att ha ämneskunskaperna i botten annars blir de ämnesdidaktiska kunskaperna utan innebörd eller fel

22 1) Kunskap i ett ämne Jag tycker att den (utbildning till lärare) måste spänna mellan djupa teoretiska kurser, en akademiker, och någon som har en förståelse för sin organisation. Man måste tala mer om hur man kommunicerar hur man står och rör sig och använda dramapedagogiken det tror jag är väldigt viktigt. (L18). Man ska 1) kunna sitt ämne och 2) därutöver ska man kunna vara en ledare dramapedagogik kan hjälpa

23 1) Kunskap i ett ämne Samtidigt ska studenterna lära sig hantera vad bildning är för något och hur de tolkar vad bildning är för någonting i relation till andra krav som ställs. (12). Att ha ämneskunskaper kan också innebära att ha kunskap om olika bildningstraditioner

24 1) Kunskap i ett ämne Men vi diskuterar kanske inte undervisningen, min undervisning, för att det är inte det som är i fokus.

25 2) Engagemang & nyfikenhet Ett förhållningssätt som medmänniska. (En lärares attityd kan t.ex. göra skillnad och även betyda något för val senare i livet) Det levande samtalet och kontinuitet i relationerna Undersökande arbetsformer

26 2) Engagemang och nyfikenhet En kvinna berättade hur hon skulle ta ett steg och börja studier senare i livet och hur hon då sökt upp en gammal grundskollärare för han hade sagt till henne att hon var duktig. Så hon ville höra tror du verkligen trodde du verkligen? Så det där tror jag på, de sociala relationerna, interaktionen och mötet, att de känner att det är någon som bryr sig. (4) Ett förhållningssätt som medmänniska. (En lärares attityd kan t.ex. göra skillnad och även betyda något för val senare i livet)

27 2) Engagemang och nyfikenhet Jag saknar också samtal kring vad vi vill förmedla. Vad vi vill att de ska gå ut med och det är inte bara i form av lärandemål utan det är mycket förhållningssätt och hur man ska vara som medmänniska och hur man ska möta det man möter. För det är ju ett yrke där man, ja dels påverkar väldigt många människor, det är ju också så många som misshandlas av skolan på ja, dom blir inte sedda, ingen tror på dom. (2) Det levande samtalet och kontinuitet i relationerna

28 2) Engagemang och nyfikenhet Man försöker till exempel ha en mer undersökande arbetsform. Och jag tror till exempel att det sättet som man gör när man forskar så att säga, en hel del utav universitetets traditioner kan ju faktiskt vara rätt så bra. Alltså att man får öva själv genom att göra frågeställningar, utifrån problem man ser och man får själv skaffa litteratur. (15) Undersökande arbetsformer

29 Engagemang och nyfikenhet Jag skulle inget hellre önska än en sorts bildningsbegrepp som stammar ur nyfikenhet på världen som den ser ut nu. / /Hela lärarutbildningen är ärligt talat, uppbyggd kring många särintressen. Det är väldigt obehagligt om man vill att eleven ska vara i främsta rummet, därnäst läraren. (15)

30 3) Sammanhang & helhet Helhet relaterat till en hermeneutisk grundidé Integration och sammanhang av utbildningens olika delar Perspektiv - att kunna sina klassiker för med hjälp av dem få syn på vår tid

31 3) Sammanhang och helhet Jag tror vi gör helt fel när vi delar upp det i små rutor och boxar som är så täta, vattentäta skott gentemot andra boxar i lärarutbildningen, att vi inte kan gå över gränser, världen är som den är, den är hel, den är ofullständig, men den är ändå hel på något sätt. Ju mer du förstår av helheten ju bättre kan du orientera dig i den. (6) Helhet relaterat till en hermeneutisk grundidé

32 3) Sammanhang och helhet Ja, Dewey föredrar jag ju, eller jag vet inte Alltså, då är det dels Karl Mannheim och dels Dewey kan man säga. Det handlar om den här generationsteorin som säger att det kommer hela tiden nya personer in i den historiska processen och de kommer alltid att ifrågasätta det som de föds in i, för det är inte det som de har skapat. Precis som vi som barn alltid sa att jag kommer inte att göra som mina föräldrar, jag kommer att göra på mitt sätt. Och sedan Deweys mycket enkla resonemang om interaktion och kontinuitet, att vi lär oss hela tiden i interaktion med andra människor. / / Man måste göra om sig hela tiden. Man kan inte vara samma lärare. Man måste följa med i skönlitteratur och ungdomskultur. / / Man får inte bli chockad om de är tatuerade och har järnskrot i ansiktet utan det ska man bara välkomna och säga vad spännande! Och så köper man det och lever med det och försöker förstå det. Typ. (14) Perspektiv - att kunna sina klassiker för med hjälp av dem få syn på vår tid

33 3) Sammanhang och helhet Men någonstans är skolan ändå alltid grunden i ett socialt system och det är det som väldigt många missar med det. Det vill säga det handlar inte om överföring av ett paket fakta. / / det handlar om att forma människor för det samhälle de ska leva i. Vissa grunddrag där tror jag är empatin, men om man kommer till lärarutbildningen blir det ju svårt. Eftersom det är så lätt att tro att nu förändras allt att man inte kastar ut för mycket av en traditionell skolas uppdrag. (L5)

34 4) Demokrati och kritiskt tänkande Att vara varse det (samhälls-)system man befinner sig i Demokratiska grundvärden också levd En maktutbildning forma identiteter Det kritiska tänkandet som centralt i utbildningen Bildning kan utgöra en konserverande värdegrund

35 4) Demokrati och kritiskt tänkande Grundad syn på sig själv och samhället så man kan stå pall i den situation de befinner sig i. / / De måste kunna arbeta efter läroplanerna och samtidigt se systemet och förhålla sig till det. De ska ju nästan fabricera fram resultat idag. (L17) Att vara varse det (samhälls-)system man befinner sig i

36 4) Demokrati och kritiskt tänkande Walk once talk. Alltså vi kan inte lära demokrati utan att vara demokratiska. Vi kan inte lära respekt utan att vara respektfulla. Så du som lärare måste vara allt det här som du vill att barnen ska bli. / / Det är en levd demokrati skulle man kunna kalla det. (14) Demokratiska grundvärden också levd

37 4) Demokrati och kritiskt tänkande Men jag tror också att maktperspektivet är helt centralt. Att det handlar om en maktutbildning, det handlar om formandet av identiteter i väldigt hög utsträckning och med det kommer ett stort ansvar. (11) * En maktutbildning forma identiteter

38 Men jag tänker nog att det här kritiska tänkandet bör komma in i ganska många platser i utbildningen, att det är ett perspektiv som bör med. Och att man någonstans gör klart rätt tidigt att det faktiskt är en läraridentitet som man försöker skapa. Det är inte bara att man ska lära sig saker för att få ut betyg på ett papper utan det handlar på något sätt om att förverkliga en identitet också. (11) Det kritiska tänkandet som centralt i utbildningen

39 KOPPLING De olika bildningstraditionerna och det som kommer ur intervjuerna har många beröringspunkter - Men i intervjuerna är allt uppblandat och svåridentifierat kanske är det inte bildning?

40 TYCKA ELLER VETA Inte bara taxichaufförer, mediafolk och politiker häpnadsväckande nog också lärarutbildare på HFU tycker och tror Metodikämnet som försvann / Didaktik / Pedagogik

41 NÅGRA SPÄNNINGSFÄLT Utbildning - Bildning Att vara en färdig person - Utbildning utvecklar personlighet Att undervisa - Utnyttja egen undervisning: problematisera Flera små kurser - En helhetsutbildning där man följer stud.

42 VILKEN KUNSKAP? Är all kunskap giltig bara den är vetenskaplig? Om inte hur får vi annan ny kunskap går den i så fall att kommunicera? Vilken innebörd lägger vi i det västerländska idéarvet kan det utgöra grund för en ny generation? Vad betyder IT, hållbar utveckling m.m. för det lärarutbildningens innehåll?

43 KÄRNANS FRAMTID Vem / vilka ska bestämma?