Utveckling av lokal fortbildning (ULF)

Transkript

1 Utveckling av lokal fortbildning (ULF) Projektplan För innevarande år har regeringen gett Socialstyrelsen uppdraget att fördela medel för fortsatta insatser för kroniskt sjuka personer. I Socialstyrelsens uppdrag ingår bland annat att Fördela statsbidrag till relevanta organisationer för projekt som bidrar till en bättre vård för personer med kroniska sjukdomar samt sammanställa information om projekten under åren och sprida till landstingen. (Socialdepartementet: Regeringsbeslut ; III:24). Socialstyrelsen har beviljat SFAM 3,7 milj kronor i statsbidrag för Medlen får enligt Socialstyrelsens beslut användas för att genomföra insatsen Utveckling av lokal fortbildning (ULF) för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. Under 2014 och 2015 har SFAM genomfört projektet Förbättrad vård för patienter med kroniska sjukdomar som finansierats inom Regeringens satsning på vården för personer med kroniska sjukdomar. Bakgrunden till projektet Förbättrad vård för patienter med kroniska sjukdomar är att allmänläkare behöver få möjlighet att vidareutveckla förmågan att behandla personer med kroniska sjukdomar på ett ändamålsenligt sätt. Personer med kroniska sjukdomar har ofta kontakter med allmänläkare och dessa läkare förväntas kunna koordinera patientens övriga kontakter med vården och olika vårdinsatser. Tidigare projekt Genom projektet Förbättrad vård för patienter med kroniska sjukdomar har SFAM påbörjat ett långsiktigt arbete för att förbättra allmänläkarnas fortbildning och öka kunskapen kring prevention, tidig upptäckt, diagnostik och behandling av kroniska sjukdomar. En ny webbaserad fortbildningsplattform har tagits i bruk under Det fortsatta arbetet handlar nu till stor del om att stimulera till ökad användning av lokala kollegiala grupper och att utveckla hemsidans fortbildningsportal och att ta fram nytt fortbildningsmaterial. Kvalitetsregister SFAM har i detta arbete en nära koppling till det nationella systemet PrimärvårdsKvalitet som idag drivs av SKL och satsningen på Nationella kvalitetsregister. PrimärvårdsKvalitet har tagit fram indikatorer för klinisk uppföljning av primärvården. De evidensbaserade indikatorerna täcker merparten av de stora grupperna av kroniska sjukdomar och även faktorer som kontinuitet, levnadsvanor och samsjuklighet, som är särskilt viktiga för personer med kronisk sjukdom. Systemet underlättar för medarbetarna på vårdcentralerna att identifiera de patienter som är i störst behov av vård. För att få nödvändig lokal förankring behöver indikatorer i PrimärvårdsKvalitet lyftas i material för lokal fortbildning och uppföljning. 1

2 Förankring SFAM:s lokalföreningar bör engageras genom att medverka vid framtagande av fortbildningshjälpmedel. Åtgärder för förbättrad fortbildning förutsätter också samverkan med andra professionsorganisationer, bland andra Svenska Distriktsläkarföreningen, Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet. Patientföreningar och patientföreträdare utgör också viktiga kunskapskällor när det gäller att utveckla ett patientcentrerat arbetssätt. Projektets delar 1) Lokal fortbildning a) Lokala fortbildningsgrupper b) Underlätta kollegialt utbyte c) Tillgodose fortbildningssamordnarnas behov på 2) Studiematerial SWAMP 3) CPD-poängsystem 4) Utvärdering av metoder för kompetensvärdering a) FLPM b) Formativ examination c) Progresstest 1 Lokal fortbildning 1 a + b Lokala fortbildningsgrupper Ur ansökan: Lokal fortbildning SFAM vill sprida kunskap om metoder och strukturer för effektivt och evidensbaserat fortbildningsarbete. Ett pilotprojekt för att stödja lokala fortbildningsgrupper (FQ-grupper) runtom i landet startas i augusti Inom ramen för projektet besöker specialister i allmänmedicin lokala FQ-grupper för att initiera och stötta fortbildning om kroniska sjukdomar samt användande av PrimärvårdKvalitet för lokalt utvecklingsarbete. Projektbeskrivning Bakgrund: Antalet aktiva FQ-grupper 1 har sedan slutet av 90-talet minskat, troligen på grund av bristande centralt och lokalt stöd, avsaknad av regelverk och strukturer för fortbildning inom regioner och landsting samt minskade möjligheter att avsätta tid 2. Syfte: Att öka antalet kollegiala grupper i landet, som arbetar strukturerat med fortbildning och kvalitetsutveckling enligt FQ-modell Målgrupp: Specialister och ST-läkare i allmänmedicin. 1 FQ står för Fortbildning och kvalitetsutveckling 2 Läkarförbundets primärvårdsenkät delrapport om specialistläkarnas fortbildning. Stockholm: Sveriges Läkarförbund

3 Mål: Minst 8 grupper initieras att arbeta med strukturerad fortbildning och kvalitetsutveckling enligt FQ-modell. Metod: I samråd med lokalföreningarna inom fyra landsting/regioner rekryteras fyra specialister i allmänmedicin med erfarenhet av fortbildningsarbete. De ska erbjuda hjälp och stöd till kollegor som deltar i, eller önskar starta en kollegial grupp med strukturerad fortbildning och kvalitetsutveckling enligt FQ-modell bestående av läkare från en eller flera vårdcentraler. Grupperna skall erbjudas information om tillgängligt studiematerial/swamp och möjlighet att testa nyproducerat material. Gruppdeltagarna skall uppmuntras att använda PrimärvårdsKvalitet för att få återföring av egna kvalitetsdata som del i sin fortbildning. Uppdragstagarna skall var för sig dokumentera sitt arbetssätt samt beskriva resultatet av sina insatser i en slutrapport. Projektets löptid: Från 1 september till 31 december 2016 Projektorganisation: SFAM:s styrelse anger inriktning och utser tre läkare med gemensamt ansvar för delprojektet, varav en huvudansvarig för projektets praktiska genomförande och redovisning. Utvärdering: Slutrapport. Övrigt: Diskussionsämnen inom området kroniskt sjuka bör prioriteras. Projektet kan kopplas till kartläggning av behoven hos fortbildningssamordnare (delprojekt 1 c). Kostnad tkr Beskrivning Projektledare % av heltid Delprojektansvarig allmänläkare Allmänmedicinska rådgivare 370 Spec. allmänmedicin, 4 st. Arvoden sep-dec Lokaler och reskostnader 60 Administration och del i overheadkostnader 157 Summa c Tillgodose (kartlägga) fortbildningssamordnarnas behov Projektbeskrivning Bakgrund: SFAM stöder ett nätverk för fortbildningssamordnare med ett trettiotal medlemmar. Dessa har det lokala ansvaret för allmänläkarnas fortbildning och arbetar oftast på uppdrag av huvudmannen. Nätverket träffas två gånger per år och värdskapet cirkulerar mellan olika landsting och regioner. 3

4 Syfte: Att utvärdera fortbildningssamordnarnas förutsättningar för att kunna planera, stödja och genomföra lokala fortbildningsinsatser samt deras behov av stöd från SFAM. Målgrupp: Allmänläkare och ST-läkare med uppdrag att samordna lokal fortbildning. Mål: Svarsfrekvens på enkät till fortbildningssamordnare bör vara minst 60 procent inkomna svar Metod: Webbaserad enkätstudie riktad till samtliga medlemmar i fortbildningssamordnarnätverket angående upplevda behov av stöd från SFAM för att kunna genomföra fortbildningsinsatser. Dessutom ingår i uppdraget att inventera deras uppdrag, tidsåtgång, storlek på åtagandet samt administrativa och ekonomiska resurser. Projektets löptid: Från 1 september till 31 december Projektorganisation: SFAM:s styrelse utser en specialist eller ST-läkare i allmänmedicin med uppgift att utforma enkätfrågor, presentera enkätresultatet och skriva rapport. Distribuering och insamling av enkätsvar utförs av kanslipersonal. Utvärdering: Skriftlig slutrapport med resultatredovisning senast Övrigt: Projektet kan utgöra en ST-läkares vetenskapliga arbete. Kostnad tkr Beskrivning Delprojektledare, arvode tim Administration, del i overheadkostnader, materialkostnader 12 Summa 52 2 Studiematerial SWAMP Ur ansökan Studiematerial SWAMP Utifrån vår kunskap om allmänläkares fortbildningsbehov vill vi utveckla studiematerial som kan användas i lokalt fortbildningsarbete. Studiematerialet SWAMP ( Sfam:s webutbildning i allmänmedicin med patientfall) är en modell som förenar lokala fortbildning med patientnära arbete. SWAMP fokuserar på kroniska sjukdomar och tillstånd och utgår alltid från verklighetstrogna patientfall som är representativa för de patienter som allmänläkaren möter i primärvården. SWAMP utgår från en sjukdom eller tillstånd, till exempel diabetes, smärta eller psykisk ohälsa och stress. Varje SWAMP är ett komplett studiematerial, vilket underlättar planering och genomförande. Sju olika SWAMPar om kroniska sjukdomar är under utformning och ytterligare utbildningsmaterial om kroniska sjukdomar planeras under Ett av utbildningsmaterialen har titeln Patientcentrering vid kroniska sjukdomar och är tänkt att bland annat användas i arbetet i den lokala FQ-gruppen. Varje gruppmedlem i FQ-gruppen får, efter att ha sett en film med skådespelarpatienter, göra en fördjupningsuppgift som utvecklar förmågan att arbeta patientcentrerat vid mötet med en kroniskt sjuk patient. Författarna till SWAMParna är företrädesvis specialister i allmänmedicin med forskningserfarenhet och/eller stor klinisk erfarenhet inom respektive område. Författarna ersätts genom arvode och därefter har Sfam rättigheter att tillgängliggöra materialet fritt, vilket möjliggör en bred spridning. 4

5 För att stärka implementeringen av PrimärvårdsKvalitet planeras SWAMParna i samtliga tillämpliga fall innefatta information och instruktioner om hur granskning och förbättring av den egna verksamheten kan ske med hjälp av systemets indikatorer. Fler indikatorer för uppföljning av tvärprofessionellt teamarbete är under utveckling, vilket är särskilt viktigt i vården av personer med kroniska sjukdomar. Samsjuklighet, kontinuitet och arbete med levnadsvanor är exempel på centrala områden som är särskilt framträdande i primärvården. Projektbeskrivning Bakgrund: SFAM har med hjälp av allmänläkare, alltsedan 90-talet låtit ta fram ett antal studiebrev, ett studiematerial främst avsett som hjälp, underlag och inspiration för kollegiala grupper. Studiebrev innehåller oftast en introduktion till det aktuella ämnet, ett antal typiska patientfall samt i vissa fall en sammanfattning av aktuella riktlinjer. SWAMP är en vidareutveckling av studiebreven och utnyttjar webbaserad teknik. Dessutom görs en koppling till indikatorer i PrimärvårdsKvalitet. Syfte: Att underlätta och ge inspiration till arbetet i kollegiala grupper samt för studier på egen hand. Målgrupp: Specialister och ST-läkare inom allmänmedicin Mål: Färdigställa, testa och publicera påbörjade studiebrev/swamp 3 samt påbörja framtagande av nya studiebrev/swamp med inriktning på omhändertagande av personer med kronisk sjukdom. Metod: En till tre specialister i allmänmedicin väljer i samråd med styrelsen ämnen, rekryterar och stödjer författarna till studiebrev/swamp 1, publicerar dessa på SFAM:s webbsida samt skriver slutrapport. Ämnen för studiebrev/swamp bör väljas inom området vård av kroniskt sjuka personer. En introduktion till hur återföring av data ur PrimärvårdsKvalitet kan användas för den individuella kompetensutvecklingen bör ingå. Projektets löptid: Från 1 september till 31 december Projektorganisation: En till tre specialister i allmänmedicin utses av styrelsen att ansvara för rekrytering av författare samt informera dessa. De ska ha löpande kontakter med författarna samt kontrollera och validera produkternas kvalitet. SFAM:s kansli bistår med layout, administration, marknadsföring, publicering och distribution av nytt studiematerial. Övrigt: För att stärka implementeringen av PrimärvårdsKvalitet planeras studiebreven/swamp i samtliga tillämpliga fall innefatta information och instruktioner om hur granskning och förbättring av den egna verksamheten kan ske med hjälp av systemets indikatorer. Fler indikatorer för uppföljning av tvärprofessionellt teamarbete är under utveckling, vilket är särskilt viktigt i vården av personer med kroniska sjukdomar. Samsjuklighet, kontinuitet och arbete med levnadsvanor är exempel på centrala områden som är särskilt framträdande i primärvården. Utvärdering: Slutrapport. Antal publicerade studiebrev/swamp med inriktning på kroniskt sjuka per SWAMP betyder SFAM:s Webbutbildning i Allmänmedicin Med Patientfall 5

6 Kostnad tkr Beskrivning Projektledare % av heltid Delprojektansvariga 100 Arvode Författararvoden (spec. i allmänmedicin) studiebrev, 40 tim/studiebrev Koppling till PrimärvårdsKvalitet, spec. i allmänmedicin Administration, del i overheadkostnader, materialkostnad 70 Arvode 10% juni-dec 307 Summa CPD-poängsystem (utveckling av fortbildningsplattform och hemsida) Ur ansökan: CPD-poängsystem Continuing Professional Development (CPD) är en vedertagen term för läkares pågående utveckling i yrket, såväl medicinskt som inom yrkets andra delar (ledarskap, handledning med mera). CPD-poäng kan vara ett sätt att mäta fortbildningsaktiviteten över tid och skulle kunna utgöra grunden för bedömning i ett eventuellt framtida system för recertifiering. Kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av allmänläkares fortbildning är viktig för att säkerställa en god vårdkvalitet samt att fortbildningen motsvarar den enskilde läkarens och verksamhetens behov. Därför vill Sfam låta verksamheter och enskilda läkare testa och utvärdera ett CPDpoängsystem. Sfam har inspirerats av det norska systemet för läkares recertifiering och utvecklat ett webbaserat CPDpoängsystem utifrån svenska förhållanden. Fortbildningsaktiviteter ger i pilotversionen poäng utifrån hur lång tid aktiviteten tar; exempelvis ger 1 studietimme på kurs 1 poäng. Sfam vill under sommaren och hösten 2016 genomföra en pilotstudie för att värdera nyttan och svårigheterna med användningen av ett CPD-poängsystem. Syftet med pilotstudien är att belysa frågeställningarna: Hur påverkas allmänläkares möjligheter till fortbildning av ett CPD-poängsystem? Hur upplever allmänläkarna användningen av ett CPD-poängsystem? Vilken uppfattning har sjukvårdens huvudmän (lokala chefer, landsting, sjukvårdsföretag) om ett CPDpoängsystem? Projektbeskrivning Bakgrund: Den fortbildningsplattform som SFAM låtit utveckla under åren innehåller ett webbformulär för utbildningsplanering och självregistrering av genomförda aktiviteter och en katalog över ett urval av allmänmedicinska fortbildningsaktiviteter. För genomgångna och registrerade fortbildningsaktiviteter erhålls CPD-poäng enligt förebild från norsk allmänmedicin. Individens poäng summeras med jämna mellanrum och jämförs med en av SFAM definierad önskvärd målnivå. 6

7 Upplägget av webbsidan för fortbildning bör följa SFAM:s fortbildningsplattform och vara baserad på SFAM:s pedagogiska policy. Den fortbildningsplattform som SFAM utvecklat uppvisar emellertid vissa brister. Det har visat sig att användningen av CPDpoäng röner lågt intresse och att ordningsföljden vid registrering av fortbildningsaktiviteter uppfattas som ologisk. Det saknas också incitament att granska och ta ställning till fortsatta fortbildningsbehov, vilket kan ske med hjälp av de metoder som används i ASK. Syfte: Att från nuvarande fortbildningsplattform skapa en funktionsduglig och användarvänlig version. Målgrupp: Landets specialister i allmänmedicin Mål: En omgjord och förbättrad fortbildningsplattform skall vara i drift senast Metod: Utvecklingsarbete, utfört av en arbetsgrupp under ledning av SFAM:s styrelse. En referensgrupp bestående av representanter för fem av SFAM:s expertråd utses av styrelsen. Projektets löptid: Från 1 september 2016 till 30 juni Projektorganisation: SFAM:s styrelse anger inriktning och utser referensgrupp samt en inom föreningen förankrad arbetsgrupp inklusive gruppledare (specialist i allmänmedicin) med uppgift att utarbeta förslag till ny utformning av fortbildningsplattformen. I arbetsgruppen skall ingå person med IT-kompetens. Övrig administrativ hjälp erhålls från SFAM:s kansli. Utvärdering: Slutrapport. Utvärdering av nuvarande CPD-poängsystem sker genom ett idéseminarium under hösten 2016 med muntliga synpunkter från deltagarna. Styrelsen utser en särskild arbetsgrupp för planering av idéseminariet. Tkr Beskrivning Projektledare % av heltid Arbetsgrupp 150 Arvode 4-6 spec. i allmänmedicin, 6 möten à 8 tim Lokal och reskostnader 20 IT-konsult 500 Cirka 400 tim. Beloppet inkluderar moms Idéseminarium 170 Prel. kostnad Administration och del av overheadkostnad 60 Summa

8 4 Utvärdering av metoder för kompetensvärdering Ur ansökan: Utvärdering av kompetensutveckling Utöver planering, genomförande och dokumentation av fortbildning är uppföljning av den faktiska kompetensutvecklingen av vikt, dels för att kunna planera fortsatt fortbildning för individen, dels för att värdera fortbildningens kvalitet. Detta ryms inte inom det framtagna CPD-poängsystemet, varför Sfam vill komplettera projektet med utvärdering av tre olika modeller för kompetensutvärdering som framgångsrikt används internationellt men ännu i mycket begränsad omfattning i Sverige Utöver planering, genomförande och dokumentation av fortbildning är uppföljning av den faktiska kompetensutvecklingen av vikt, dels för att kunna planera fortsatt fortbildning för individen, dels för att värdera fortbildningens kvalitet. Detta ryms inte inom det framtagna CPD-poängsystemet, varför Sfam vill komplettera projektet med utvärdering av tre olika modeller för kompetensutvärdering som framgångsrikt används internationellt men ännu i mycket begränsad omfattning i Sverige: Delprojekt 4a Webb-enkät för feedback till läkare från patienter och medarbetare FLPM. En multifacetterad analys av läkares förmågor kan erhållas genom att genom en standardiserad enkät till patienter och medarbetare till läkaren. Denna typ av bedömningar används bland annat i Storbritannien och ingår i ett revalideringssystem där. En översättning av enkäten har genomförts och valideras vid Akademiskt Primärvårdscentrum, Stockholms Läns Landsting. För en bredare utvärdering planeras under 2016 en spridning och utvärdering av enkäten, dels i form av information och instruktioner vid besök i de lokala fortbildningsgrupperna, dels via sfam.se. Bidrag: kr Delprojekt 4b Formativ examination av patient-/personcentrerad vård. Enligt Myndigheten för vårdoch omsorgsanalys rapport 2013 finns stora brister i svensk sjukvård vad gäller personcentrerad vård. De senaste 5 åren har det inom allmänmedicinen utvecklats en väl beprövad pedagogisk modell utifrån tillgänglig evidens, med fokus på etiska och pedagogiska perspektiv och utgångspunkt i patientens agenda. Modellen syftar till att främja involvering och samråd med patienten i planeraring av uppföljning och behandling. Detta är särskilt tillämpligt vid kronisk sjukdom där sådant arbetssätt är av särskild vikt och betydelse. En Formativ examination har utvecklats där bedömning är integrerat i återkoppling. Man planerar nu att under 2016 utpröva en form för frivillig bedömning och återkoppling för allmänläkare baserad på insända ljudband från verkliga patientmöten. Bidrag: kr Delprojekt 4c Progresstest. Upprepade tester av kliniska kunskaper, så kallade progresstest, används i flera länder för att stötta utveckling och fortbildning. Kunskap inom såväl medicinska som kommunikativa, vetenskapliga och etiska områden testas genom flervalsfrågor särskilt framtagna för allmänmedicinen. Dessa områden är av största vikt att upprätthålla och utveckla för att bibehålla en god och evidensbaserad vård för personer med kroniska sjukdomar. Nederländerna använder systemet inom hela grund- och specialistutbildningen. Ett progresstest möjliggör att en läkares resultat kan jämföras med läkarens tidigare resultat och genomsnittliga värden och ger värdefull information om vilka områden som behöver uppmärksammas i framtida fortbildning 8

9 för individen. Ett svenskt progresstest för allmänmedicin har tagits fram inom ramen för ett ST-projekt vid Karolinska Institutet. Metoden behöver utvärderas och anpassas till svenska förhållanden. Man avser att under 2016 genomföra ett pilottest av progresstestet samt undersöka förutsättningarna för att skapa ett system där upprepade tester av god kvalitet kan erbjudas allmänläkare nationellt. Bidrag : kr Tkr Delprojekt 4 a 120 FLPM Delprojekt 4 b 120 Formativ examination Delprojekt 4 c 120 Progresstest Administration och overhead 84 Summa 444 Total budget Delprojekt 1a + b Lokala fortbildningsgrupper 1c Tillgodose fortbildningssamordnarnas behov Tkr Studiematerial SWAMP 917 CPD-poängsystem 1250 Utvärdering av metoder för kompetensvärdering 444 Summa