Hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Tranesjö Verksamhetscontroller BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Kostnadskontroll i den förvaltningsdrivna vården - återremiss Ordförandens förslag 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner återrapporteringen rörande ytterligare förslag på åtgärder för bättre kostnadskontroll, tillgänglighet och kvalitet samt en ökad jämlikhet i den skånska sjukvården Sammanfattning I ärendet redovisas förslag från hälso- och sjukvårdsdirektören på åtgärder som ska leda dels till en bättre kostnadskontroll men också till en bättre tillgänglighet, kvalitet och jämlikhet i den skånska sjukvården. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Det ekonomiska läget är fortsatt ansträngt i och den senaste prognosen pekar på ett budgetunderskott med mkr för Hälso- och sjukvårdssektorn. På hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde i april fick hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ge förslag på åtgärder för bättre kostnadskontroll, tillgänglighet och kvalitet samt en ökad jämlikhet i den skånska sjukvården. Nedan beskrivs de aktiviteter som pågår inom med koppling till uppdraget. C:\pactdok\Hälso- och sjukvårdsnämnden\ \kostnadskontroll i den förvaltningsdrivna vården - återremiss\ u54 HSN_Beslutsförslag.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (6) Styrning av hälso- och sjukvården På uppdrag av Regiondirektören har en översyn av s styrmodell, organisation och arbetssätt inom området Hälso- och sjukvårdsstyrning genomförts. Syftet har bland annat varit att belysa hur s hälso- och sjukvårdsstyrning kan utvecklas för att mera effektivt få genomslag och bidra till att de uppsatta målen kan nås. Mot bakgrund av den genomförda översynen har Regiondirektören fattat beslut som ska stödja denna utveckling. Ett av besluten innebär att säkerställa sambandet mellan hälso- och sjukvårdstyrning och ekonomistyrning och en tydlig koppling mellan förvaltningarnas uppdrag och budget, vilken idag upplevs som svag. En särskild utredning ska därför genomföras av hur sjukvårdens ersättning bör utformas för att skapa en sådan koppling och lämpliga incitament för sjukvårdsnämnder och förvaltningar. Delredovisning ska vara klar till den 31 augusti En styrmodell bör också ha ett tydligt ansvarsutkrävande för att vara effektiv och att önskat resultat och mål uppnås. Förbättringsstrategi En förbättringsstrategi implementerades under 2016 och spänner över fyra år tom år Strategin ska, genom kraftsamling inom ett antal fokuserade områden, åstadkomma reella förändringar som leder till högre kvalitet till lägre kostnader. Centralt tema i strategin är att minska kvalitetsbristkostnader. Sättet att minska kostnaderna för bristande kvalitet är genom ständigt och systematiskt förbättringsarbete. s ehälsostrategi skapar möjligheter till accederande implementering som påverkar alla delar i strategi för förbättringsarbete. Strategin omfattar sex huvudområden: - medborgaren/patienten först, - patientsäker vård- noll vision, - säker läkemedelsbehandling, - bättre tillgänglighet bättre arbetsmiljö, - att omsätta det vi vet - säkrare övergångar Inom respektive huvudområde finns det ett antal centralt definierade aktiviteter. Utgångsgångpunkt för dessa aktiviteter är att det i stor utsträckning finns evidensbaserad kunskap om önskat läge. Strategin omfattar fyra år. Resultat av strategin behöver därför ses ur detta tidsperspektiv. Under strategins första år genomfördes dialoger med ledningar på olika nivåer där innehållet i strategin diskuterades liksom aktuellt läge i respektive ledning. Strategins implementering bygger på fyra stadier: Bygga förmåga, förbättra lokalt, förbättra tillsammans och systemresultat.

3 Datum (6) Bygga förmåga handlar både om att lokalt i verksamheten praktisera ett systematiskt förbättringsarbete och att driva förbättringsprogram, utbilda chefer, verksamhetsutvecklare och förbättringshandledare i ständigt förbättringsarbete. Särskilt fokus på chefernas färdigheter även inom området förändringsledning har givit upphov till utbildning inom detta område. Vidare, coachning och faciliteringsstöd i ledningsgrupper på olika nivåer genomförs också som en del i att öka förmågan. Utbildning, coachning, förbättringsprogram och facilitering sker kontinuerligt under hela strategiperioden. Under strategins första år tillskapades ett sammanhållet utbildningspaket riktat till framförallt chefer. Utbildningarna har vidgats till verksamhetutvecklare och förbättringsledare. Under strategins andra år (2017) är samtliga chefsutbildningar fulltecknade och så även för övriga kategorier. Strategins områden och nuläge- koncernperspektiv Nedan redovisas en översiktlig nulägesbeskrivning över de strategiområden som finns samt inom dessa de centralt föreslagna aktiviteterna. = Insats genomförd/målnivå nådd =Aktiviteter pågår, målnivå ej nådd. = Aktivitet ej startat Driverdiagrammet nedan visar huvudområden och aktiviteter vilka tillsammans ska leda till ökad kvalitet och minskade kostnader. Mål Område Aktivitet Status Högre kvalitet till lägre kostnader Patienten/medborgaren först Strategi för patient/närstående medverkan PROM/PREM accelleras Mäta nöjdhet löpande Patientsäkerhet- Nollvision Säker läkemedelsbehandling Bättre tillgänglighet- bättre arbetsmiljö Att omsätta det vi vet Säkra övergångar Fallolyckor ska minska VRI ska minska Trycksår ska minska Utvecklings av mått Minska felaktiga läkemedelslistor Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång Införa Eped Aktuell läkemedelslista Minska andelen ombokningar Omätta systematisk utskrivningsprocess Införa och etablera produktions/kapacitetsplanering Omsätta vårdprogram och riktlinjer Minska återinskrivningar Bilden ovan beskriver övergripande att de flesta aktivitetsområdena är igångsatta. Omfattning och intensitet varierar. Nedan kommenteras status kortfattat. 1. Medborgaren/patientens först Strategi för patient/närstående medverkar är påbörjad under andra hälften av PROM/PREM mätningar finns inom alltfler kvalitetsregister. Exempelvis vid inom cancerområdet finns det vägledande PREM som

4 Datum (6) särskilt uppmärksammar patienternas upplevelser av införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF). Utvecklingen fortsätter inom fler diagnosområden. Genom exempelvis SOM mätningar, nationell patientenkät och sjukvårdsbarometerns framträder en fortsatt bekymmersam bild av medborgarens och patienternas förtroende. En särskild arbetsgrupp har under första delen av 2017 formerats för att arbeta med frågan. Genom det SKL finansierade projektet Flippen utvecklas modeller för att segmentera behov inom framförallt primärvården. Flippen arbetet pågår under hela Patientsäker vård- Nollvision Förvaltningarna gör stora insatser kontinuerligt för att nå god patientsäkerhet. Noterbara förbättringar har redovisats inom bl.a området trycksår. Inom fallprevention pågår en innovationsupphandling. 3. Säker läkemedelsbehandling Eped är implementerat. Ett omfattande förbättringsarbete genomförs centralt inom området aktuella läkemedelslistor. 4. Bättre tillgänglighet bättre arbetsmiljö Tillgänglighetssatsningar till trots har inte tillgängligheten totalt sett rört sig i önskvärd riktning. Orsakerna är mångfacetterade. En orsak, som påpekas särskilt i strategin, rör produktions/kapacitetsplanering och då särskilt inom de perioperativa flödena. Stora olikheter föreligger i hur produktions/kapacitetsplanering praktiseras. Genom upphandling av ett sammanhållet digitalt vårdsystem kommer även denna centrala del finnas med. Homogenisering i termer och begrepp följer därav liksom hur produktions/kapacitetsplanering sker. Till detta område räknas också ökad systematik kring utskrivningsprocessen. Dagliga styrningsmöten eller pulsronder praktiseras på alltfler vårdavdelningar. Ambitionen är att alla avdelningar ska implementera dagliga styrningsmöten, vilka också blir viktiga arenor för förbättringsarbetet. Vad gäller sena avbokningar till besök görs förbättringsarbete kopplat till införande av redan tillgängliga e-tjänster för tidsbokning. Anställda ehälsocoacher kommer stödja implementeringen. 5. Att omsätta det vi vet Hälso- och sjukvård ska drivas efter aktuell evidens och beprövad erfarenhet. Nationella vårdprogram(cancer), riktlinjer, rekommendationer, regionala riktlinjer eller lokala vårdprogram är alla den del av hur aktuell evidens omstöps till beskrivningar om hur klinisk praxis bör gå till. Koncernövergripande har det organiserats en arbetsgrupp, dvs. sk Införandegruppen, där aktuella kunskapsunderlag bedöms, göra GAP analys samt skriver fram implementeringsplaner som HSN fattar beslut kring i förekommande fall. Genom arbetsgruppen har vårdprogram för Akut sepsis och Artros skrivits fram med implementeringsplaner vilka sedan implementerats. Genom ökad systematik har de mål som implementeringsplanerna definierats nåtts. Liknande arbetssätt sprids till andra vårdprogram. 6. Säkre övergångar Område säkra övergångar fäster fokus på implementering av hälso-och sjukvårdsavtalet. Implementeringen handlar mycket om att säkra läkarstödet

5 Datum (6) och se till att samordnad individuell plan (SIP) finns. Förbättringsprogram på temat drivs i ett nästa steg som ett sätt att på teamnivå skapa kunskap och förbättringar om hur övergångarna mellan huvudmännen och vårdnivåer bättre kan samarbeta. Hälso- och sjukvårdsdirektören återkommer nedan med några konkreta åtgärder för att minska kostnaderna i men dessa åtgärder bör också bidra till att resurser kan omdisponeras till områden med dålig tillgänglighet och högre medicinsk prioritet: - Införa kostnadskontroll inom specialistvårdvalen för att i högre grad kunna vara en del av det ordinarie behovs - och prioriteringsarbetet. - Nämnden bör ta initiativ till en nationell utvärdering av FINSAM verksamheten. finansierar denna verksamhet med 22 miljoner kronor om året. - Nämnden bör verka för att regeringen samverkar runt EU-vården Vad gäller specifika ekonomiska åtgärder på sjukvårdsnämnderna så sker kontinuerlig uppföljning till regionstyrelsen och i vissa fall till regionfullmäktige. Hälso- och sjukvårdsnämnden bör samordna ev nya uppdrag med det arbete som nu planeras inför hösten och vintern. Följande är planerat: 19/9 information på regionfullmäktige från regiondirektören om vilka åtgärder som hittills har vidtagits 5/10 beslutsförslag på regionstyrelsen om att sjukvårdsnämnderna ska återkomma med underlag på åtgärder för att uppnå en budget i balans vid utgången av året /11 information på regionstyrelsen från sjukvårdsnämnderna om det aktuella läget för planerna. 7/12 avrapportering i regionstyrelsen av de framtagna underlagen från sjukvårdsnämnderna. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ärendet har inga ekonomiska konsekvenser men syftar till att erhålla en bättre kostnadskontroll Juridisk bedömning Samråd med regionjurist har inte bedömts nödvändig Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte ha några miljökonsekvenser

6 Datum (6) Samverkan med berörda fackliga organisationer Samverkan har inte bedömts vara nödvändig Uppföljning s olika verksamheters resultat och prognos följs upp månatligen. En mer omfattande uppföljning sker i samband med delårsrapport och årsredovisning. Anna-Lena Hogerud Ordförande Rita Jedlert Tf. hälso- och sjukvårdsdirektör