De framtida institutionerna vid fakulteten

Transkript

1 Utbildningsvetenskapliga fakulteten De framtida institutionerna vid fakulteten Rambeskrivningar

2 Rambeskrivning för institution 1 Institutionen för pedagogik och specialpedagogik (Department of Education) Teman och centrala kunskapsområden Institutionens kunskapsområden utmärks av ett grundläggande samhällsperspektiv med fokus på relationer mellan pedagogiska praktiker och det omgivande samhället, liksom dessa praktikers villkor och konsekvenser för individer, grupper och samhälle. Forskning, utbildning och samverkan Institutionens forskning domineras av studier kring en samling klassiska pedagogiska frågor med fokus på individuella, organisatoriska, resursmässiga och institutionella förutsättningar för undervisning och utbildning, resultat av dessa, liksom relationen mellan utbildning och arbetsliv. Verksamheten inrymmer omfattande internationella samarbeten. Vid institutionen ges fristående kurser på grundnivå och avancerad nivå i pedagogik, specialpedagogik och språkdidaktik. Det finns även flera utbildningsprogram på avancerad nivå. I lärarprogrammet ansvarar institutionen för flera inriktningar och specialiseringskurser samt är rikt representerad i det allmänna utbildningsområdet. Institutionen ger även kurser i personalvetarprogrammet. Flera av utbildningarna vid institutionen erbjuds på engelska. Kursoch handledningsverksamhet på forskarnivå är omfattande. Institutionen bedriver en omfattande uppdragsverksamhet kring utbildning och forskning inom sina kompetens- och kunskapsområden. Speciell profil Verksamheten karakteriseras av en djup, empiriskt grundad kunskap om utbildningssystem. Såväl forskning som utbildning och samverkan förhåller sig till mikro- och makroaspekter, utifrån både lokala och globala perspektiv. Frågor om utbildning och social rättvisa är ett centralt tema. Här studeras genus, klass och etnicitet, men även differentiering och selektion på andra grunder, liksom inkluderings-/exkluderingsprocesser. Hit hör även utbildningens reproducerande funktioner. Ingår gör också frågor om undervisningsprocesser, utbildningsorganisation såväl inom skolan som i och för arbetslivet, styrning och ledning, skolutveckling, professioner och yrkespedagogik. Institutionen har ett nationellt ansvar för bedömning av engelska och övriga moderna språk i skolsystemet samt även för internationellt unika, kvantitativa forskningsdatabaser. Kopplat till dessa verksamheter finns en väl utvecklad metodkompetens. Utveckling och utmaningar I enlighet med styrdokument, fortsatt utveckling av: integration mellan institutionens verksamhetsområden inter- och intradisciplinär rekrytering av studenter och personal forskning, utveckling och utbildning med fokus på bedömning och examinationsformer inom skola, högre utbildning, samt även i andra sammanhang forskning och utbildning kring läroplansteori samt internationell och komparativ pedagogik befintliga och nya kompletta akademiska miljöer, såväl institutionellt som nationellt och internationellt [tvärvetenskapligt] forskningssamarbete över institutions-, lärosätes- och nationsgränser regional och nationell samverkan i förhållande till institutionens forskning och utbildning

3 Rambeskrivning för institution 2 Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (Department of Education, Communication and Learning) Alternativ: Institutionen för pedagogik och lärande (Department of Education and Learning) Teman och kunskapsområden I institutionens kunskapsområden ingår frågor om lärande, undervisning, kommunikation och identitet hos barn, unga och vuxna. Detta innefattar ett intresse för människors meningsskapande och kunskapsutveckling i vardagsliv såväl som i institutionella och professionella sammanhang. Det innefattar också ett intresse för lärande, kommunikation och identitet i termer av genus, etnicitet och sociala och kulturella förhållanden. Viktiga teman är barns och ungas utveckling av grundläggande färdigheter samt deras förståelse av omvärlden, såväl generellt som inom specifika områden såsom språk, matematik, naturvetenskap och estetik. Ytterligare en central tematik är mediers roll för lärande och identitetsskapande. Nuvarande forskning och undervisning Vid institutionen bedrivs forskning om lärande och medier i vardag och i institutionella miljöer. Särskild uppmärksamhet riktas mot nya kommunikations- och lärandearenor som Internet och digital teknik erbjuder. Ett annat viktigt område är lärande och undervisning i de lägre åldrarna samt barns och ungas vardagsliv och fritid. Mycket av forskningen är praktiknära och har relevans för förskola, skola, fritidshem, högre utbildning och andra professionella verksamheter. Institutionens utbildningsuppdrag svarar mot flera centrala pedagogiska områden, bland annat inom lärarprogrammet, mastersprogram i utbildningsvetenskap och personalvetarprogrammet. Dessutom bedrivs undervisning på grund-, avancerad-, och forskarutbildningsnivå inom områden som pedagogisk psykologi, utvecklingspsykologi, högskolepedagogik, lärandeteorier, organisationsteorier, kommunikationsstudier, barn- och ungdomsforskning, kvalitets- och policystudier, kulturstudier, lärande och medier, samt spel och lek. Profil och anknytning till GU:s övergripande uppdrag Institutionens profil utmärks av två starka forskningsmiljöer. LinCS, som utgörs av en samverkan mellan flera forskningsmiljöer, har sin bas vid institutionen och bedriver empiriskt grundad forskning om lärande och medier. I ett stort antal projekt bearbetas frågor om lärande, kommunikation och undervisning i utbildningsmiljöer, på arbetsplatser, i online-spel och i andra virtuella miljöer. I forskningsmiljön Early Childhood Education riktas intresset mot barns lek, lärande och utveckling. I fokus är frågor som rör barns och ungas vardagsliv och frågor om förskolans och fritidshemmets innehåll, pedagogik och deras professionella uppdrag. Utmärkande för miljön är dess starka förankring i fältet. Karaktäristiskt för båda miljöerna är en omfattande vetenskaplig produktion med stor internationell spridning. Gemensamt är också ett tvärvetenskapligt förhållningssätt, lång erfarenhet av tvärfakultativt samarbete och mycket breda internationella kontaktnät. Institutionens medarbetare har en rad uppdrag som innefattar utveckling av forskning, utbildning och samverkan med det omgivande samhället (myndigheter, kommuner och annan uppdragsverksamhet). Närmaste utmaning Förändringstakten i det moderna samhället är hög. De globaliseringsprocesser och de förändringar som sker kulturellt, socialt och ekonomiskt innebär stora utmaningar och ett ökande krav på kompetensutveckling och kunskapsbildning. Utmaningen för institutionen består dels i att utnyttja potentialen i mötet mellan två starka forskningsmiljöer, dels att utveckla undervisning och tredje uppgiften på sätt som stärker individers och verksamheters möjlighet att förstå och svara mot de i samhället aktuella utmaningarna.

4 Rambeskrivning för institution 3 Institutionen för lärande och undervisning (Department of Learning and Teaching) Alternativ: Institutionen för didaktik och pedagogiska professioner Lärande, undervisning och profession I institutionens forskning och utbildning behandlas frågor om lärandets och undervisningens villkor, processer och resultat. Av särskilt intresse är studier av relationer och samband mellan lärande och undervisning. Dessutom studeras frågor som syftar till djupare förståelse av pedagogiska yrken och yrkesutbildningar. Dessa frågor studeras inom didaktiken utifrån perspektiv som kan vara övergripande eller allmänna till sin karaktär. Inom ämnesdidaktiken utgår perspektiven från innehåll såsom teman, skolämnen eller discipliner. Existerande forsknings-, utbildnings- och samverkansuppdrag Pågående och planerad forskning fokuserar frågor om undervisning, lärande och profession. Exempel på sådan forskningsverksamhet är utvärderingsuppdrag, klassrumsstudier och designstudier av undervisning och lärande. Fokus i forskningen är lärande och undervisning i relation till specifika innehåll såsom bild, moderna språk, matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, läs- och skrivutveckling, hållbar utveckling och demokrati. Fokus i forskningen är också lärande och undervisning i relation till frågor som har relevans för all typ av undervisning. Frågor om formativ och summativ utvärdering är också centrala teman med relevans för institutionens pågående forsknings- utvärderings- och utvecklingsprojekt. Institutionen medverkar inom utbildning på grundläggande nivå såsom lärarutbildningens allmänna utbildningsområde, inriktningar och specialiseringar. Vi medverkar också på avancerad nivå samt på forskarnivå i fakultetens samtliga ämnen. En stor del av vår forsknings- och utbildningsverksamhet sker genom nationella och internationella samarbeten. Vi har externa uppdrag inom samtliga verksamheter. Vår profil Ett utmärkande drag för institutionens profil är att på vetenskaplig grund utveckla och fördjupa förståelsen av vad lärande och undervisning innebär i olika sammanhang samt hur de är relaterade till varandra. Vi strävar efter att all kunskapsbildning skall vara systematisk. En sådan kunskap har en annan karaktär än den som skapas i alla människors möten i pedagogiska sammanhang såsom skola och andra utbildningar. Vidare utmärks institutionens profil av att såväl forskning, utbildning som samverkan aktivt, och med ett innehållsligt perspektiv, syftar till att bidra till utveckling av undervisning och lärande, framförallt i skolor och andra institutionella miljöer. Detta sker genom samarbete, exempelvis i form av aktionsforskning, genom spridning av forskningsresultat och deltagande i det offentliga samtalet. Framtiden Vi behöver stärka forskningen inom befintliga miljöer samt vidareutveckla samarbetet mellan dessa miljöer. Tematiker som vi specifikt önskar vidareutveckla är litteracitet och bildning. Genom litteracitet lyfter vi fram ett vidgat ämnesbegrepp som innefattar kompetenser som är nödvändiga för att alla medborgare på ett kritiskt och initierat sätt ska kunna delta i ett mångkulturellt kunskapssamhälle. En gemensam och samtidigt specifik ingång till litteracitet är språkliga kompetenser och flerspråklighet. En annan typ av breddning har med bildning och utbildning att göra. Bildning omfattar frågor om utbildningens innehåll och utformning lokalt, globalt och ur ett historiskt perspektiv. Dessutom ställer bildning såväl samhällelig förändring som människors faktiska livsvillkor i fokus. Vi önskar vidareutveckla forskningen inom angelägna områden såsom lärarutbildning, ett behov som inte minst en kommande ny utbildning påkallar. Ett annat angeläget område att vidareutveckla är forskning om relationer mellan det lärande som äger rum i institutionella sammanhang och det som sker på andra arenor. Prioriterat är också att utveckla kurser och program på avancerad nivå som möjliggör progression från grundläggande nivå till forskarnivå. I detta arbete är det viktigt att stärka kopplingarna mellan forskning, utbildning och samverkan. Vi har dessutom målsättningen att öka vår internationella synlighet. Detta kan ske genom samverkan med andra institutioner och lärosäten samt genom ökad internationell publicering.

5 Rambeskrivning för institution 4 Institutionen för idrottsvetenskap och kostvetenskap (Department of Sport Science, and Food and Nutrition) Alternativ: Institutionen för hälsa, kost och idrott (Department of Health, Food and Nutrition, and Sport Science) Teman och kunskapsområden för den kommande institutionen Mat, måltider, idrott och fysisk aktivitet har stor betydelse för människors liv och hälsa. Institutionen står för en helhetssyn på människans möte med mat respektive idrott/fysisk aktivitet. Utgångspunkten är att genom utbildning och forskning bidra till god hälsa och hållbar utveckling. Verksamheten utgår från två discipliner; kostvetenskap och idrottsvetenskap. Utbildning och forskning berör hälsa, mat, måltider, och idrott/fysisk aktivitet i relation till bl a lärande, undervisning, påverkan på vanor och beteendeförändring. Nuvarande forskning och undervisning Institutionen vilar på tre verksamhetsgrenar; hälsopromotion, ledarskap/coaching och lärarutbildning. Forskningen är mång- och tvärvetenskaplig. Inom kost-/hushållsvetenskapen bedrivs forskning inom två fält; människans vanor och tankar om mat och måltider, möjligheter och hinder vid val av mat som främjar hälsa och miljö samt kommunikation och lärande i vardagsliv och skola. Den idrottsvetenskapliga forskningen omfattar bl a studier om idrotts- och fritidskulturen, skolämnet idrott och hälsa, fysiska aktivitetsvanor och hälsa, barn- och ungdomsidrott, socialisation, lärande och ledarskap, karriäravslut och genusfrågor. Utbildningarna omfattar flera program; lärare (inriktningarna idrott och hälsa respektive hemoch konsumentkunskap), sports coaching, hälsopromotion, restaurangmanagement och kostekonomi, med naturliga avnämare i skola, idrottsrörelse, hälsosektor samt storhushåll och restaurang. Dessutom erbjuds fristående kurser på grund- och avancerad nivå, uppdragsutbildningar samt forskarutbildning i idrottsvetenskap och hushållsvetenskap. Profil och anknytning till GUs övergripande uppdrag Lärande, ledarskap, hälsopromotion, påverkan på vanor, prestationsutveckling utgör övergripande ledord vid institutionen. En viktig vetenskaplig utmaning är att belysa hur man skall åstadkomma positiva beteendeförändringar ur hälsosynpunkt knutna till kost och fysisk aktivitet. Fokus sätts även på lärande och kommunikation i vardagslivet som hälsopedagogik och annan pedagogik relaterad till kost och idrott för hållbar utveckling och coaching inom idrott och fysisk aktivitet. Vid institutionen anläggs också ett kulturellt perspektiv på kost och idrott; livsstil och identitet, social gemenskap samt genus, ålder och etnicitet har många beröringspunkter till mat, måltider och idrott. Människors helhetsupplevelse av måltider och idrott samt betydelsen av medvetna val utgör ytterligare dimensioner. Det innebär att balansen mellan olika aspekter problematiseras, såsom njutning gentemot hänsyn till miljön eller tävlingsframgång kontra hållbar livsstil. Närmaste utmaningar Institutionen skall inta rollen som nationellt framstående kunskapscentrum inom hälsa, kost, idrott och fysisk aktivitet och inom prioriterade områden skall nationell excellens med internationell räckvidd eftersträvas. Nuvarande program inom grundutbildning skall konsolideras, medan magister-/masterutbildningarna behöver utvecklas ytterligare. Institutionen skall ha två forskarutbildningsämnen kostvetenskap och idrottsvetenskap. Forskningen vid institutionen behöver stärkas och nyrekrytering av professorer samt tjänster med postdoc-meriterade och doktorander är avgörande för att utveckla ny forskning med koppling till utbildningarna. Nationell och internationell samverkan skall öka inom undervisning och forskning. Institutionen skall öka andelen externfinansierad forskning och uppdragsutbildning, fördjupa den avnämarinitierade forskningen samt utvidga utvecklingsarbete, innovation och utbildning i nära samarbete med externa intressenter. Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling (KHP) vid Skånegatan kan utgöra ett nav för samverkan med omgivande samhälle kring frågor om hälsa, kost och idrott/fysisk aktivitet och samtidigt möjliggöra för studenter att integrera teori och praktik, samt utveckling av tränings- och utvärderingsmetoder.

6 Rambeskrivning för Centrumbildning Centrum för yrkes- och professionspedagogik (Centre for vocational, professional training and research at University of Gothenburg) Det professions- och yrkesrelaterade kunskapsfältet kommer nu att breddas och fördjupas i samverkan med institutioner vid Göteborgs universitet och andra universitet och högskolor. En mötesplats skapas för näringsliv, offentlig sektor, yrkesverksamma och studenter där yrkes- och professionsfrågor diskuteras och granskas. Centrum skall att vara en ingång till Göteborgs universitet för verksamma inom arbetslivs-, personal- samt yrkes- och professionsutbildning. Centrumbildningens profil förstärks genom den särskilda uppmärksamheten av digitala pedagogiska resurser för lärande i dynamiska gränsytor mellan arbetsliv, skola och högre utbildning. Centrala kunskapsområden o Arbetslivets och samhällets strukturella förändringar samt former för att organisera och genomföra professions- och yrkesrelaterad utbildning i perspektiv av livslångt lärande. o Yrkespedagogik, yrkesdidaktik och handledning i arbetsliv och utbildning. o Validering och erkännande av reell kompetens. o Kvalitetsfrågor och utvärderande studier av reformering av gymnasial och eftergymnasial yrkesutbildning samt av verksamhetsförlagda moment i högre utbildning Forskning, utbildning och samverkan Centrum för yrkes- och professionspedagogik berör ett brett fält av utbildningar. Förhållandet mellan yrkes- och professionsutbildning och arbetslivet har blivit ett eget fält med egna förhandlingar och gränsdragningar. Forskning, utbildning och samverkan växer fram utifrån arbetslivets ständigt pågående förändring och omstrukturering. Den formella utbildningens betydelse för arbetslivet blir alltmer sammansatt, men också mer tvetydig, vilket framväxten av s k hybridutbildningar visar. Yrkespedagogisk och yrkesdidaktisk forskning i nationell och internationell samverkan är centralt, likaså studier av pedagogik och didaktik i yrkesinriktad utbildning inom privata och offentliga organisationer. Forskningen inom området skall vara praktiknära och i samverkan med arbetslivet. Ett centrum för yrkes- och professionspedagogik med utvecklingspotential måste ha resurser för att initiera utbildning inom institutioner vid Göteborgs universitet. Det kan handla om lärarprogram för yrkeslärare eller fristående kurser för utbildare och handledare i skola och arbetsliv. Några utmaningar i en nära framtid o Studier av arbetslivets och utbildningssystemets strukturförändringar och behovet av yrkeskompetens - bl a gymnasiereformens yrkesinriktade program och förändringen av lärarutbildning för yrkeslärare. o Beskrivningskategorier för kompetens och kvalifikationer utifrån Qualification Framework (EQF). o Utbildning för pedagogiska ledare och utbildare i arbetslivet. bl a European o Framväxten av digitala pedagogiska resurser för lärande i arbetsliv och berörda utbildningssystem. o Metod- och instrumentutveckling för validering av reell kompetens. o Etableringen av ett Nordiskt yrkespedagogiskt & yrkesdidaktiskt nätverk.