Rambeskrivningarna på följande sidor är arbetsmaterial, inte slutversioner.

Transkript

1 Rambeskrivningarna på följande sidor är arbetsmaterial, inte slutversioner. Rambeskrivningarna blir en central uppgift för de tillträdande prefekterna för respektive institution att utveckla. Arbetet med rambeskrivningarna för de nya institutionerna kommer enligt plan att slutföras under våren 2010.

2 Inst nr 1: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Department of Education and Special Needs Education (Gruppens huvudförslag till institutionsnamn) 1. Teman och centrala kunskapsområden Institutionen för pedagogik och specialpedagogik utmärks av ett grundläggande samhällsperspektiv med specifikt intresse för olika aspekter av socialisation, lärande, undervisning, kommunikation, bedömning och utbildning i vid bemärkelse. Här finns en etablerad bas av pedagogiska, specialpedagogiska och utbildningssociologiska teoribildningar, med ett åtföljande fokus på relationer mellan pedagogiska praktiker och det omgivande samhället, liksom på dessa praktikers villkor och konsekvenser för individer och grupper. Frågor som rör social klass, kön, etnicitet, funktionshinder och generation är framträdande inom institutionens forskning och utbildning. Metodologiskt finns en tydlig bredd som innefattar storskaliga, statistiska undersökningar, aktionsforskning, etnografi samt process- och textanalyser av skilda slag. 2. Forskning, utbildning och samverkan Vid institutionen finns ett omfattande samarbete med andra lärosäten och forskargrupper, såväl nationellt som internationellt. Forskning Vid institutionen bedrivs forskning kring en samling klassiska pedagogiska frågor som handlar om individuella förutsättningar och andra betingelser för utbildning, utbildningars organisation och resurser samt resultat av utbildning på individnivå och gruppnivå. Frågor om utbildning och social rättvisa är ett centralt tema, där en sida handlar om kön/genus, klass och etnicitet och en annan om differentiering och selektion på andra grunder. Den specialpedagogiska forskningen behandlar individers delaktighet, kommunikation och lärande. Exkluderings- och inkluderingsprocesser är i detta sammanhang av särskilt intresse, liksom funktionsnedsättningar och funktionshinder. Forskningsfrågor om lärande och bedömning i skolan, dess utformning och effekter på individ- och gruppnivåer (sociala och organisatoriska) och över tid är centrala vid institutionen. Inom området [främmande] språk bedrivs forskning om och utveckling av bedömningsmetoder och prov för både formativa och summativa syften och för olika nivåer av utbildningssystemet, ofta som del av storskaliga, nationella och internationella uppdrag och projekt. Till den verksamhetsnära forskningen hör frågor kring skolutveckling, dvs. hur förutsättningar för barns och vuxnas lärande i olika lärmiljöer kan påverkas med hjälp av olika organisatoriska åtgärder, ledarskap och professionell utveckling. Vidare tillhör utbildningseffekter, deras uppkomst och konsekvenser liksom politiska aspekter av pedagogiska fenomen frågeområden som undersöks. Hit hör såväl läroplansteoretiska frågor, som aspekter av differentiering och selektion, vilket rymmer både internationella jämförelser och komparativa perspektiv. Frågor om pedagogiska professioner och kompetenser är också aktuella, liksom aspekter av globalisering och internationalisering i relation till utbildning. Utbildning Vid institutionen ges ett stort antal fristående kurser på grund- och avancerad nivå i pedagogik och specialpedagogik med möjligheter till kandidat-, magister- och masterexamen inom dessa huvudområden. Vidare ges kurser på grund- och avancerad nivå inom området språkdidaktik. Utbildningsprogram på avancerad nivå ges i utbildningsledarskap. Vidare ansvarar institutionen för speciallärarprogrammet och det specialpedagogiska programmet, vilka är yrkesutbildningar på avancerad nivå. I lärarprogrammet ansvarar institutionen för flera

3 inriktningar och ett flertal specialiseringskurser samt är rikt representerad i det allmänna utbildningsområdet. Institutionen ansvarar även för kurser inom personalvetarprogrammet. Flera av kurserna vid institutionen erbjuds på engelska, som ett led i strävan mot ökad internationell samverkan. Ett exempel på detta är programmet International Masters Programme in Educational Research. Utbildningsverksamheten på forskarutbildningsnivå är omfattande och knyter innehållsligt an till teman och centrala kunskapsområden samt till olika metodologiska ansatser. Som ett led i internationaliseringsarbetet har institutionen idag ett stort, och växande, antal samarbetsavtal på alla utbildningsnivåer med utländska lärosäten. Samverkan Institutionen bedriver en omfattande uppdragsverksamhet inom ovan angivna kompetens- och kunskapsområden, vilket innefattar utbildningar och uppdragsforskning utifrån omvärldens behov och efterfrågan. 3. Speciell profil Institutionen karakteriseras av en djup och empiriskt grundad kunskap om utbildningssystem. Utmärkande är att såväl forskning som utbildning och samverkan alltid förhåller sig till både mikro- och makroaspekter. Detta innefattar både lokala och globala perspektiv. Institutionen har ett nationellt ansvar för tre internationellt unika kvantitativa forskningsdatabaser, (UGU, GOLD, COMPEAT) och en därtill kopplad, väl utvecklad metodkompetens. Vidare finns stora databaser bestående av videoinspelat material för studier av undervisning och pedagogiska processer. 4. Utveckling och utmaningar I linje med universitetets strategiska plan arbetar institutionen för att vidareutveckla: kompletta akademiska miljöer för forskning, utbildning och samverkan, såväl institutionellt som nationellt och internationellt tvärvetenskapligt forskningssamarbete över institutions-, lärosätes- och nationsgränser kursutbudet på grund- och avancerad nivå, även för internationella studenter forskning och utveckling kring bedömning och examinationsformer inom skola och högre utbildning regional och nationell samverkan i förhållande till institutionens forskning och utbildning samt vidareutveckla, bredda och fördjupa inter- och intradisciplinär rekrytering av studenter och personal 5. Alternativt förslag till institutionsnamn Institutionen för pedagogik (Department of Education) Inst nr 2: Institutionen för pedagogik, lärande och socialisation Department of Education, Learning and Socialization Institutionen för pedagogik och lärande Department of Education and Learning

4 I institutionens kunskapsområden ingår frågor om villkor för socialisation, lärande, undervisning och identitetsskapande hos barn och vuxna. Detta innefattar ett intresse för kommunikativa processer, människors meningsskapande och kunskapsutveckling i såväl vardagsliv som institutionella och professionella sammanhang. Lärande och utveckling i termer av genus, etnicitet och sociala och kulturella förhållanden, liksom deras konsekvenser för utveckling av kunskaper och färdigheter inom olika områden, studeras. Viktiga teman är barns och ungas lärande och utveckling av grundläggande sociala och kommunikativa färdigheter samt förståelse av omvärlden generellt liksom inom ramen för specifika områden (som skriftspråkande, matematik, naturvetenskap och estetik). En ytterligare tematik är mediers roll i lärande och identitetsutveckling. Vid institutionen bedrivs forskning om lärande och medier, samt lärande i vardag och i institutionella miljöer. De nya socialisations- och lärandearenor som Internet och digital teknik erbjuder ägnas särskild uppmärksamhet. Mycket av forskningen är praxisnära och har stor relevans för verksamheter riktade mot barn och ungdomar, såsom förskola, skola och fritidshem. Dessutom bedrivs forskning inom högre utbildning och professionella verksamheter. Institutionens utbildningsuppdrag svarar mot flera centrala pedagogiska områden bland annat inom lärarprogrammet, barn- och ungdomsvetenskap, personalvetarprogrammet samt fristående kurser i pedagogik på såväl grund- som avancerad nivå till exempel pedagogisk psykologi, utvecklingspsykologi, högskolepedagogik, lärandeteorier, organisationsteorier, socialisationsteorier, kommunikationsstudier, barn- och ungdomsforskning, kvalitets- och policystudier, kulturstudier, IKT och lärande, spel och lek. Inom institutionen finns två starka forskningsmiljöer: LinCS med inriktning mot forskning om lärande och medier samt Early Childhood Education som behandlar forskning om barns lärande och utveckling. Båda miljöerna har mycket breda internationella kontaktnät. Institutionens medarbetare har en rad uppdrag inom universitetet, vad gäller både utveckling av forskning, utbildning och samverkan med det omgivande samhället (myndigheter, kommuner och uppdragsverksamhet). Institutionen har lång erfarenhet av tvärvetenskapligt och tvärfakultativt samarbete. Förändringstakten som följer med den digitala tekniken och den nya medieekologin i det moderna samhället är hög. De globaliseringsprocesser och de förändringar som sker ekologiskt, kulturellt, socialt och ekonomiskt innebär också stora utmaningar och ett ökande krav på individers lärande och kompetensutveckling. Detta ställer stora krav på innovativa lösningar som institutionen bidrar till genom att aktivt driva tvär- och mångvetenskapliga forsknings- och utbildningssatsningar. Inst nr 3: Institutionen för pedagogik i lärande och undervisning Department of Learning and Teaching in Education Alt: Institutionen för lärande, undervisning och profession Lärande, undervisning och profession I institutionens forskning och utbildning behandlas frågor om villkor, processer och resultat rörande lärande och undervisning. Av särskilt intresse är relationer mellan lärande och undervisning. Dessutom studeras frågor som syftar till djupare förståelse av pedagogiska yrken och yrkesutbildningar. Dessa frågor studeras utifrån innehållsliga perspektiv som kan vara övergripande, allmänna eller tematiska till sin karaktär. Perspektiven kan också utgå från ämnen eller discipliner.

5 Utvärdering, litteracitet och bildning Frågor om formativ och summativ utvärdering är centrala teman med relevans för institutionens kunskapsområden i pågående forsknings- och utvecklingsprojekt. Tematiker som vi specifikt önskar vidareutveckla är litteracitet och bildning. Genom litteracitet lyfter vi fram ett vidgat ämnesbegrepp som innefattar domänsliga kompetenser som är nödvändiga för att alla medborgare på ett kritiskt och initierat sätt ska kunna delta i ett mångkulturellt kunskapssamhälle. En gemensam och samtidigt specifik ingång till litteracitet är språkliga kompetenser och flerspråklighet. En annan typ av breddning har med bildning och utbildning att göra. Bildning omfattar frågor om utbildningens innehåll och utformning lokalt såväl som globalt och ur ett historiskt perspektiv. Dessutom ställer bildning såväl samhällelig förändring som människors faktiska livsvillkor i fokus. Litteracitet och bildning betraktas här som ömsesidigt berikande perspektiv inom den institutionella miljön, vilka i förlängningen bär på möjligheter till innovativ forskning och utbildning. Vår profil Våra verksamheter syftar till att på ett systematiskt sätt utveckla och fördjupa förståelsen av vad lärande och undervisning innebär och hur de är relaterade till varandra. Detta skiljer sig följaktligen från den vardagliga kunskap som uppstår i människors möten med pedagogiska sammanhang såsom skola och andra utbildningar. Institutionens profil utmärks mer specifikt av att såväl forskning, utbildning som samverkan aktivt, och i ett innehållsligt perspektiv, bidrar till utveckling av undervisning och lärande, framförallt i skolor och andra institutionella miljöer. Detta sker genom samarbete, exempelvis i form av aktionsforskning, genom spridning av forskningsresultat och deltagande i det offentliga samtalet. Existerande forsknings-, utbildnings- och samverkansuppdrag Nyligen avslutad, pågående och planerad forskningsverksamhet fokuserar frågor om undervisning, lärande och profession. Ett exempel på sådan forskningsverksamhet är klassrumsstudier. Centrala frågor i många studier rör formativa och summativa aspekter av utvärdering. Institutionen medverkar inom utbildning på grundläggande nivå såsom lärarutbildningens allmänna utbildningsområde, inriktningar och specialiseringar. Vi medverkar också på avancerad nivå samt på forskarnivå i fakultetens samtliga ämnen. Betydande delar av vår forsknings- och utbildningsverksamhet sker genom nationella och internationella samarbeten. Vi har externa uppdrag inom samtliga verksamheter. Framtiden Vi behöver stärka forskningen inom befintliga miljöer samt vidareutveckla samarbetet mellan dessa miljöer. En möjlighet till vidareutveckling utgörs av tematiker såsom litteracitet och bildning. En annan möjlighet är att utveckla forskningen inom angelägna områden såsom lärarutbildning. Prioriterat är också att utveckla kurser och program på avancerad nivå som möjliggör progression från grundläggande nivå till forskarnivå. I detta arbete är det viktigt att stärka kopplingen mellan forskning, utbildning och samverkan. Vi har dessutom målsättningen att öka vår internationella synlighet. Detta kan ske genom samverkan med andra institutioner och lärosäten samt genom ökad internationell publicering. Inst nr 4: Rambeskrivning; MHM + IHGU 1. Teman och kunskapsområden för den kommande institutionen Hälsa, kost, idrott och fysisk aktivitet har stor betydelse i människors liv. Institutionen för kost- och idrottsvetenskap (IKI) står för en helhetssyn på samspelet mellan människa, kost, idrott och hälsa. Utgångspunkten är att genom utbildning och forskning bidra till god hälsa och hållbar utveckling. Verksamheten utgår från två discipliner; kostvetenskap och idrottsvetenskap. Utbildning och forskning berör frågor om hälsa, mat, måltider, och idrott/fysisk aktivitet.

6 2. Nuvarande forskning och undervisning Institutionen vilar på tre verksamhetsgrenar; hälsopromotion, ledarskap/coaching och lärarutbildning. Inom kost-/hushållsvetenskapen bedrivs tvärvetenskaplig forskning inom två fält; människans vanor och tankar om mat och måltider, möjligheter och hinder vid val av mat som främjar hälsa och miljö samt kommunikation och lärande i vardagsliv och skola. Den idrottsvetenskapliga forskningen vid institutionen är mång- och tvärvetenskaplig och omfattar bl a studier om idrotts- och fritidskulturen, skolämnet idrott och hälsa, samband mellan fysiska aktivitetsvanor och hälsa, barn- och ungdomsidrott, socialisation, lärande och ledarskap, karriäravslut och genusfrågor kopplade till idrott. IKI:s utbildningar omfattar flera program; lärare (inriktningarna idrott och hälsa respektive hem- och konsumentkunskap), sports coaching, hälsopromotion, restaurangmanagement och kostekonomi, med naturliga avnämare i skola, idrottsrörelse, hälsosektor samt storhushåll och restaurang. Dessutom erbjuds fristående kurser på grund- och avancerad nivå, uppdragsutbildningar samt forskarutbildning i idrottsvetenskap och hushållsvetenskap. 3. Profil och anknytning till GUs övergripande uppdrag Lärande, ledarskap, hälsopromotion och prestationsutveckling utgör övergripande ledord vid institutionen. En viktig vetenskaplig utmaning är att belysa hur man skall åstadkomma positiva beteendeförändringar ur hälsosynpunkt knutna till kost och fysisk aktivitet. Fokus sätts även på lärande och kommunikation i vardagslivet som hälsopedagogik och annan pedagogik relaterad till kost och idrott för hållbar utveckling och coaching inom idrott och fysisk aktivitet. Vid institutionen anläggs också ett kulturellt perspektiv på kost och idrott; forskning kring livsstil och identitet, social gemenskap samt genus, ålder och etnicitet har många beröringspunkter till mat, måltider och idrott. Människors helhetsupplevelse av måltider och idrott samt betydelsen av medvetna val utgör ytterligare dimensioner. Det innebär att balansen mellan olika aspekter problematiseras, såsom njutning gentemot hänsyn till miljön eller tävlingsframgång kontra hållbar livsstil. Hälsa, kultur, miljö och lärande utgör fyra av GUs fem profilområden, som har direkta kopplingar till institutionens verksamhet. 4. Närmaste utmaningar Institutionen skall inta rollen som nationellt framstående kunskapscentrum inom hälsa, kost, idrott och fysisk aktivitet och inom prioriterade forsknings- och utbildningsområden skall nationell excellens med internationell räckvidd uppnås. Nuvarande program inom grundutbildning skall konsolideras, medan magister-/masterutbildningarna behöver utvecklas ytterligare. Institutionen skall ha två forskarutbildningsämnen kostvetenskap och idrottsvetenskap. Forskningen vid institutionen behöver stärkas och nyrekrytering av professorer samt tjänster med postdoc-meriterade och doktorander är avgörande för att bygga upp en bredare plattform och utveckla ny forskning med koppling till utbildningarna. Institutionen skall samverka med ett antal noga utvalda lärosäten nationellt och internationellt för att säkerställa långsiktigt institutionellt utbyte inom såväl undervisning som forskning. Vidare skall institutionen öka andelen externfinansierad forskning och uppdragsutbildning, fördjupa den avnämarinitierade forskningen samt utvidga utvecklingsarbete, innovation och utbildning i nära samarbete med externa intressenter. Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling (KHP) vid Skånegatan kan utgöra ett nav för samverkan med omgivande samhälle kring frågor om hälsa, kost och idrott/fysisk aktivitet och samtidigt möjliggöra för studenter att integrera teori och praktik, samt utveckling av tränings- och utvärderingsmetoder. 5. Två namnförslag på institutionen Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Department of Food, Nutrition and Sport Science IKI

7 Institutionen för hälsa, kost och idrott Department of Health, Food- and Sport Science HKI Rambeskrivning för centrumbildning vid UFN Ett särdrag för denna centrumbildning är dess verksamhetsplan som griper över olika nivåer inom utbildningssystemet; sekundär- respektive tertiärnivån, och att det inom den senare nivån griper över akademiska utbildningar såväl som icke-akademiska professions- och yrkesutbildningar. Därtill har denna centrumbildning ett internationellt perspektiv. Uppdrag och profil Syftet med centrumbildningen är att lyfta fram de professions- och yrkesrelaterade utbildningsfrågorna samt skapa en mötesplats för näringsliv, offentlig sektor, yrkesverksamma och studenter där dessa frågor diskuteras och granskas. Uppdraget är bl a att fungera som en ingång till universitetet för individer och organisationer som är verksamma inom arbetslivs-, personal- och yrkesutbildning i

8 perspektiv av professionell utveckling och livslångt lärande, och därmed bidra till breddad rekrytering till universitetet. Ambitionen är att utveckla och fördjupa det yrkespedagogiska och yrkesdidaktiska kunskapsfältet i samverkan över institutionsgränser vid Göteborgs universitet och med samarbetspartners vid andra universitet och högskolor. Ett särskilt fokus på framväxten av digitala pedagogiska resurser för lärande i dynamiska gränsytor mellan arbetsliv, skola och högre utbildning bidrar till att tydliggöra centrumbildningens profil. Teman och centrala kunskapsområden o Arbetslivets och samhällets strukturella förändringar samt former för att organisera och genomföra professions- och yrkesrelaterad utbildning i perspektiv av livslångt lärande. o Pedagogik och pedagogiskt ledarskap för utveckling av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt bland yrkesverksamma och studerande i arbetsliv och utbildning. o Utbildning med stöd av digitala pedagogiska resurser för lärande i dynamiska gränsytor mellan arbetsliv och utbildning på sekundär och tertiär nivå. o Yrkespedagogik, yrkesdidaktik och handledning i arbetsliv och utbildning. o Professions- och yrkesämnens framväxt, samtida karaktär och förväntade omdaning i skola och högre utbildning, samt internationella perspektiv. o o o Validering och erkännande av reell kompetens, dvs yrkeskunnande, yrkeserfarenhet och yrkesskicklighet i eftergymnasial yrkesutbildning och högre professionsinriktad utbildning. Kvalitetsfrågor och utvärderande studier, bl.a. i anslutning till reformering av gymnasial och eftergymnasial yrkesutbildning samt verksamhetsförlagda moment i högre utbildning Praktiknära forskning i samverkan med arbetslivet. Forskning, utbildning och samverkan Centrum för yrkes- och professionspedagogik berör ett förhållandevis brett fält av utbildningar och annan systematisk och formaliserad kunskapsbildning på sekundär och tertiär nivå. Många arbetsplatser befinner sig i dag i skärningen mellan ökad individualisering och ökade krav systemkompetens. Förhållandet mellan yrkes- och professionsutbildning och arbetslivet har blivit ett eget fält med egna förhandlingar och gränsdragningar. Innehållet i forskning, utbildning och samverkan växer fram utifrån arbetslivets ständigt pågående förändring och omstrukturering. Med ökad komplexitet blir arbetsuppgifternas innehåll och organisering det som förenar och skiljer olika verksamheter. Den formella utbildningens betydelse för arbetslivet blir alltmer sammansatt, men också mer tvetydig. Hybridutbildningar med inslag från såväl sekundär som tertiär nivå inom utbildningssystemet, och med yrkes- och professionsinriktning, blir ett centralt utbildnings- och forskningsområde för rubricerade centrum. Yrkespedagogisk och yrkesdidaktisk forskning samt medverkan i pågående utvecklingsprojekt för att förbättra och förstärka yrkesutbildning i Europa (programmet för livslångt lärande/ Leonardo da Vinci) är ett centralt verksamhetsområde för rubricerade centrum. Utvärderingsstudier av pedagogik och didaktik i yrkesinriktad utbildning inom privata och offentliga organisationer är ett annat central område. Forskningen inom området skall vara praktiknära och ske i nära samverkan med arbetslivet. Om en centrumbildning för yrkes- och professionspedagogik skall få kraft och utvecklingspotential måste den ha resurser för att inom ramen för ett internt upphandlingssystem initiera utbildning inom institutioner vid Göteborgs universitet. Utbildning som här avses handlar bl.a. om lärarprogram för yrkeslärare samt fristående kurser för utbildare och handledare i skola och arbetsliv. Därtill kommer pedagogisk uppdragsutbildning inom professions- och yrkesrelaterade kunskapsområden, såsom yrkesinriktad gymnasial utbildning och vuxenutbildning, lärlingsutbildning, rektorsutbildning, pedagogisk fortbildning för utbildare i arbetslivet inom såväl offentlig som privat verksamhet. Samverkan skall ske med utbildningsanordnare och utbildare vid institutioner inom Göteborgs universitet, högskolor i den västsvenska regionen, den nya yrkeshögskolan, collegeutbildningar, arbetsmarknadsutbildning, lärlingsutbildning, trainee utbildning inom privat och offentlig sektor, samt

9 anordnare av professions- och yrkesinriktad utbildning regionalt, nationellt, nordiskt och internationellt. Därtill kommer samverkan med branschorganisationer, parterna på arbetsmarknaden, Västra Götalandsregionen, kommuner samt myndigheter som sätter villkor för utbildare och lärare i professions- och yrkesutbildning. Internationell samverkan är lika självklart som nödvändigt. Utveckling och utmaningar i en nära framtid o Arbetslivets och utbildningssystemets strukturförändringar och behovet av yrkeskompetens. o Beskrivningskategorier för kompetens och kvalifikationer inom ett utbildningssystem för ett arbetsliv i kontinuerlig förändring. o Den förestående förändringen av lärarutbildning för yrkeslärare. o Utvärdering av gymnasiereformen avseende yrkesinriktade program. o Utbildning för pedagogiska ledare och utbildare i arbetslivet. o Framväxten av digitala pedagogiska resurser för lärande i arbetsliv och berörda utbildningssystem. o Metod och instrumentutveckling för validering av reell kompetens och implementeringen av EQF (European Qualification Framework). Den starkt ökande internationaliseringen är en annan utmaning; EU (Cedefop), OECD, men även GATS (General Agreement on Trade in Services) etc. o Forskning inom centrala kunskapsområden. Beteckning (a) Centrum för professions- och yrkesrelaterad utbildning vid Göteborgs universitet. Centre for professional and work related training and research at University of Gothenburg. (b) Centrum för yrkes- och professionspedagogik vid Göteborgs universitet. Centre for vocational, professional training and research