Ortsanalys för Skolsta Sammanställning av dialogmöte

Transkript

1 Ortsanalys för Skolsta Sammanställning av dialogmöte Den 22 maj 2014 hölls ett dialogmöte i Skolstaskolans matsal. Närmare 60 invånare, föreningsaktiva och företagare deltog tillsammans med cirka 12 kommuntjänstemän och politiker. Dialogmötet var ett av momenten för att ta fram en ortsanalys för Skolsta. Skolstas identitet 3-minuterstalare Som inspiration för det första passet om Skolstas identitet berättade tre personer från bygden om sin syn på Skolsta, utifrån sitt eget perspektiv. Jenny Strehle Jenny Strehle var först ut och hon berättade att hon fortfarande räknas som nyinflyttad efter 5 år på bygden. Tidigare bodde hon i en lägenhet i en förort söder om Stockholm. Under de senaste fem åren har hon byggt upp en stark anknytning till orten och trakten. Främst genom hennes två barn som går i Skolstaskolan. Utöver skolan tycker hon att det var svårt att som ny att hitta naturliga mötesplatser så hon och några andra nyinflyttade kvinnor startade för några år sedan en kvinnoförening. Genom föreningen lär de känna nya människor och gör trevliga aktiviteter tillsammans. Nu några år senare är de 70 medlemmar i föreningen. Hon tycker att det fortfarande saknas bra mötesplatser för barn, i alla fall de som inte är sportintresserade. Där hoppas hon på förändringar i framtiden.

2 Jenny tycker att trakten bjuder på fantastisk natur, som Hjälstaviken. Fantastiska miljöer finns vart man än vänder sig. Hon tycker det är unikt för Skolstatrakten att man kommer varandra nära. Det är också en styrka att här finns så många kreativa och driftiga personer. Skolsta handlar om människorna som finns där och omkring, inte om själva orten. För de boende är korsningen vid 55:an den stora utmaningen. Övergångsställen saknas generellt anser hon. Eftersom Jenny pendlar till Stockholm hoppas hon på ett pendeltåg i framtiden. En annan sak hon hoppas ska bli bättre är tillgången till bredband. Att bredband och telefoni fungerar är en förutsättning för att kunna jobba hemifrån. Och det är enda gången hon vill flytta härifrån, när bredbandet krånglar och hon blir riktigt arg. Annars har hon tänkt sig att stanna och nu har hon till och med fått sina föräldrar att flytta hit. Maria Bendz Efter Jenny pratade Maria Bendz som inledde med att säga att hon i mångt och mycket är överens med Jenny. Hon flyttade till Kysinge gamla skola Innan dess hade hon levt hela sitt liv i Stockholmsområdet, född på södersjukhuset. Snart upptäckte hon att hon hade flyttat till Sveriges närmaste landsbygd. En vital och engagerad landsbygd. Hon drog snart igång en förskola och tyckte att hela orten red på svallvågor från uppslutningen kring Skolstaskolans bevarande. Det gav sådan surfenergi. Med bygden värderar hon särskilt samklangen med naturen. Människor och natur lever i ett naturligt samband här. Jordbruket är basnäringen och en förutsättning. En psykolog kanske man behöver någon gång under sitt liv, en läkare några gånger, men en jordbrukare behöver man tre gånger om dagen. Maria vill också lyfta Hjälstaviken som har besökare varje år. Turism i samklang med naturen. Hon ser en stor potential i den skimrande triangeln Ekolsundsslott, Hjälstaviken och Husby Sjutolfts kyrka. Där kan man utveckla besöksnäringen med hantverk och så vidare. När hon nyligen tittade upp i Sävstaholmträdets blom, hörde bina och kände vinden så tänkte hon på de tusentals år av traditioner som finns att förvalta i trakten. Hon hoppas på en fortsatt vital och engagerad landsbygd. Åsa Tinnerholm Sist ut var Åsa Tinnerholm som är boende i Hallarby. När hon funderade på Skolstaandan tänkte hon att den var omöjligt att identifiera för här finns sådan variation av människor. Hon och hennes familj flyttade hit för 10 år sedan och de är fortfarande kända som de som köpte Robertssons hus. Och så är det, Skolsta består av blandningen av dem som bott där i många, många generationer och de som flyttade dit förra veckan. I bygden finns mycket företagsamhet. Åsa vill slå ett slag för hästverksamhet som kan vara så mycket mer än bara en pålle i hagen. Många pendlar för att det är en sådan bra position. Många pendlar ut för att arbeta men några pendlar också hit. Runt om bygden finns också mycket kreativitet, trevliga caféer och till exempel ett fantastiskt

3 morsdagsfika i helgen. Alla bra småsaker. För inte så länge sedan sprang 150 löpare genom bygden och njöt av omgivningarna. Förbi Skolsta går den fantastiska, hemska vägen som både är en pulsåder och en avskärmare. Du kommer inte över där. Inte med livet i behåll. På ena sidan finns skolan men du kommer inte dit. På andra sidan finns en fantastisk bygdegård med en massa aktiviteter, men du kommer inte dit. Och sen skolskjutsarna drogs in måste barnen skjutsas. I Åsas vision för framtiden kommer man se allt det fina på något annat sätt än genom bilrutan. Då kan man säga till sitt barn cykla du till macken och köp glass! Då kan man ta fina utflykter med cykeln. Njuta på annat sätt än genom bilfönstret! Ordmoln över Skolstas identitet Inför dialogmötet i Skolsta skickades vykort ut till referensgruppen. På vykortet ställdes frågan: Vad kännetecknar Skolstas identitet? Finns det någon speciell Skolstaanda/mentalitet? Ett tjugotal av dessa skickades tillbaka till kommunen. Orden på vykorten sammanställdes sedan till ett ordmoln över Skolstabygden där de olika ordens storlek angavs av hur många gånger de nämndes på vykorten.

4 Ord beskrivande Skolstas identitet utifrån inskickade vykort. Diskussionspass 1: Skolstas identitet Under dialogmötets första pass fick grupperna fortsätta att diskutera Skolstas identitet. Till sin hjälp hade de ett frågeformulär som återkopplade både till 3- minuterstalarna och ordmolnet. De ord som bäst kännetecknar Skolsta var enligt mötesdeltagarna Skolstaskolan, macken och det centrala pendlarläget. Andra identitetsskapande ord var gammal kulturbygd, skolstabaren, bygdegårdarna, engagemang och kokosbollar. Även på frågan om det finns någon speciell Skolstaanda lyftes skolan och deltagarna menade på att skolan är grunden/navet på bygden. Andra förslag på beskrivning av Skolstaandan var engagemang, tryggt och familjärt samt att alla accepteras.

5 Styrkor och svagheter Under det andra passet diskuterades Skolstas styrkor och svagheter. Varje grupp fick lista bygdens fem främsta styrkor och fem saker som kunde bli bättre. Under fikapausen som följde fick mötesdeltagarna rösta fram de fem viktigaste styrkorna och de fem viktigaste svagheterna att åtgärda. Detta genom att sätta klistermärken på listorna. Resultatet har sedan räknats samman från de totalt 20 listorna: Skolstas 5 styrkor främsta styrkor: 5 saker som kan bli bättre i Skolsta: 1. Skolan och dess rykte 2. Det geografiska läget 3. Macken 4. Skolstakrogen 5. Kommunikationerna 1. Mer cykelvägar 2. Passage över/under 55:an för oskyddade trafikanter 3. Trafiklösning korsning 55:an 4. Olika typer av bostäder 5. Påfart vid Ekolsund (E18) Övriga styrkor var bland annat det vackra naturlandskapet, bygdegårdarna runtom på bygden och närheten till såväl städer som natur och kultur. Andra svagheter som nämndes var behovet av ett motionsspår, tågtrafikering till Uppsala, Enköping och Bålsta samt behov av mötesplatser, gångbanor och en förbättring av den befintliga idrottshallen. Viktiga framtidsfrågor Det sista diskussionspasset hade fokus på Skolstas framtida utveckling. De olika grupperna fick diskutera framtiden inom ämnena bostäder, näringsliv och turism, fritid och service samt kollektivtrafik och vägnät. Nedan följer en sammanfattning av frågor och svar.

6 Bostäder Det största behovet gällande nya bostäder anses i Skolsta vara en mix av olika former av lägenheter, radhus, boklok -hus, ekohus, villor och lyxigare gräddhyllor. Även en variation av upplåtelseformer och av olika typer av boenden för äldre efterlyses. Hög prioritet har dock små hyreslägenheter för ungdomar och pensionär som skulle kunna få dessa grupper att i allt högre grad stanna kvar på bygden. Om pensionärer skulle ha möjligheten att flytta till lägenheter skulle flyttkedjor skapas och nya invånare kunna lockas att flytta till bygden. Även en utbyggnad av fiber skulle kunna locka såväl företagare som invånare till bygden. Boende runt om i bygden ser ett intresse hos många om att kunna bo lantligt och anser därför att bönderna i större grad borde få stycka av sina marker till boende. Näringsliv och turism Under fikapausen var en av aktiviteterna att peka ut vilka platser man gärna visar upp när man får besök och vilka platser man undviker att visa upp. Under det sista diskussionspasset fick sedan näringsliv- och turismgrupperna fördjupa diskussionerna runt de utpekade platserna. Vilka platser visar du gärna upp för vänner som inte kommer från bygden? - Härkberga kyrka - Bygdegårdarna - Ekolsunds slott - Hjälstaviken - Djurbygård - Skillinge gårdsbutik - Löt kyrka - Kromsta lantbod - Min hästgård - Husby-sjutolfts kyrka - Litslena kyrka - Bäcken - Fäbon - Kaplansgården För att utveckla platserna föreslogs framförallt bättre kommunikation och rätt sorts marknadsföring. Kommunikationen måste vara tillgänglig och marknadsföringen bred för att nå så många som möjligt. Att marknadsföra platser både via webben och via affischering, att tydligare skylta till platserna och att bygga ut så kallade turistvägar (bruna skyltar med vit text) var konkreta förslag på åtgärder. Ytterligare åtgärder för att förbättra turismen i bygden ansågs vara samarbete i form av exempelvis kombinerade guidade turer och samordnade kyrkovisningar. En tur förbi Ekolsunds slott för att sedan fortsätta till Husby-Sjultolfts kyrka gavs som förslag på en kombinerad utflykt. Finns det någon plats som du helst undviker att visa upp? - Vägsituationen genom Skolsta - Bussövergången över 55:an - 55:an i rusningstrafik - Vår skällande hund

7 För att förbättra trafiksituationen vid 55:an gavs förslag på en säker övergång i form av exempelvis en tunnel eller en bro. En sådan förbättring skulle även bidra till busshållplatsen vid samhället skulle upplevas som tryggare. Gällande situationen igenom Skolsta nämns främst förslag på skyltning för att exempelvis leda om den tunga trafiken så att den kommer in från Grillby-hållet istället för från 55:an. Näringsliv och arbetstillfällen För att utveckla företagandet på orten och för att skapa fler arbetstillfällen ansåg grupperna att man behöver samarbeta mer. Exempelvis skulle samarbetet kunna ske genom en företagarförening. I företagarföreningen skulle man kunna hålla dialogmöten (workshops) för at diskutera olika frågor och på så vis stärka det lokala hantverket. Man skulle även kunna hjälpas åt med marknadsföringen. Fritid och service Exempel på kommersiell och offentlig service som fritids- och servicegrupperna ansåg skulle vara ett positivt tillskott till dagens utbud var ett större utbud av livsmedelsaffärer (typ lanthandel) samt bättre pendlarparkering vid Litslenarondellen. En annan åtgärd som tas upp som viktig är att entrén till Litslena kyrka åtgärdas så att det blir tillåtet att ta in fler i kyrkan. Utbudet av fritidsaktiviteter ansågs inte heltäckande men vilka det är som saknar aktiviteter nämns inte. De viktigaste frågorna för att förenings- och idrottslivet ska kunna utvecklas är bland annat ett motionsspår, tillgång till en större idrottshall, fler cykelvägar och en isabana på skolgården. Förslag gavs även på att skolan eller någon av bygdegårdarna skulle kunna användas som en fritidsgård under kvällar och helger. För att sprida information om de nuvarande föreningarnas aktivitetsprogram lyftes behov om samordning i form av en gemensam Skolstaflik på kommunens hemsida.

8 Kollektivtrafik och vägnät Grupperna som diskuterade ämnet kollektivtrafik och vägnät ansåg att kollektivtrafiken fungerade bra längst större vägar som riksväg 55 och väg 263. I övrigt anses kollektivtrafiken vara obefintlig vilket resulterar i en stor andel biltrafik. En bilpendlarparkering skulle kunna göra kollektivtrafiken mer attraktiv och locka fler landsbygdsboende till att ställa bilen hemma. Även busslinjer med fler stopp på landsbygden skulle underlätta. Pendlare upplever att linjerna 803 och 804 bättre skulle kunna synkroniseras vid hållplatserna vid Skolsta och Litslena. Detta skulle minska restiderna och underlätta för de som byter buss. När det gäller brister i vägnätet på bygden är det främst problematiken vid infarten till samhället, vid riksväg 55, som nämns. Här lyftes förslag om gångtunnel, gångbro, trafikljus, tunnel för bilar som kommer från Skolsta samhälle och så vidare. Även avsaknaden av en påfart till E18 vid Ekolsund nämns som en brist i bygdens vägnät. Några av grupperna pekade ut behovet av nya gång- och cykelvägar på kartan nedan.

9 Vad händer nu? Denna sammanställning skickas ut till alla som medverkade på dialogmötet. Även den kommunala arbetsgruppen som medverkar i projektet kommer få ta del av det som kom fram under mötet. Vi välkomnar era synpunkter och reflektioner på sammanställningen om det är något som inte stämmer eller har glömts bort. Arbetet med att fördjupa och förädla materialet kommer att fortgå i referensgruppen. Sammanställningen kommer även att presenteras för kommunstyrelsens plan-, markoch exploateringsutskott i mitten av juni. Politikerna kommer då få en bild av vilka frågor som är viktiga att jobba vidare med i Skolsta. Utifrån allt inkommet material kommer vi ta fram ett utkast på ortsanalys som skickas ut till de mötesdeltagare som anmälde intresse av att korrekturläsa materialet. Vår förhoppning är att skicka ut den efter sommaren. Fram till dess vill vi tacka för ert engagemang under dialogmötet! Med vänlig hälsning Anna Hallberg Karin Komstadius Isabell L. Eklund