Ortsanalys för Hummelsta Sammanställning av dialogmöte

Transkript

1 Ortsanalys för Hummelsta Sammanställning av dialogmöte Den 16 oktober 2014 hölls ett dialogmöte i Hummelstaskolans matsal. Närmare 50 invånare, föreningsaktiva och företagare deltog tillsammans med sju kommuntjänstemän och politiker. Dialogmötet är ett av momenten för att ta fram en ortsanalys för Hummelsta. Hummelstas identitet 3-minuterstalare Som inspiration för det första passet om Hummelstas identitet berättade tre personer med anknytning till bygden om sin syn på Hummelsta, utifrån sina egna perspektiv. Sune Pehrsson Sune Pehrsson var först ut och berättade att han och hans fru har bott i Hummelsta sedan Idag bor två av deras tre barn i samhället med sina respektive och barn. Sune har varit engagerad politiskt och i föreningar i 30 år. Sune pratade om hur Hummelsta växte fram i slutet på 1950-talet med nya bostäder, skola, ålderdomshem och distriktsköterskamottagning och blev Åsunda kommuns centralort. Hummelsta Bar och Bensin blev ett levande centrum för samhället och den lilla lanthandeln erbjöd närservice. Även föreningslivet växte och blev en stor tillgång för invånarna i Hummelsta. Hummelsta hade det mesta för att skapa en egen karaktär.

2 2 Sune berättade vidare hur Hummelstas betydelse som centralort minskade i och med att Åsunda kommun blev en del av Enköpings kommun Utbyggnationen av Hummelsta norrut medförde både för- och nackdelar då samhället delades av med den mer och mer trafikerade E18, men samtidigt kunde förskoleverksamheten utvecklas på båda sidor om samhället. Nybyggnationen medförde även att en ny modern daglighandel byggdes och samhället fick ett idrottsområde. Hummelsta var mycket levande i några årtionden. Från att ha varit en levande ort menade Sune att Hummelstas karaktär och livskraft har avtagit under de senaste 15 åren. Hummelsta livs tvingades slå igen och omdragningen av E18 medförde att även Hummelsta Bar och Bensin och Godisstopppet avvecklades. Omdragningen av E18 var positivt då trafiken minskade kraftigt genom samhället men den minskade servicen bidrog till att Hummelstas karaktär förändrades i grunden. I framtiden ser Sune gärna att fler bostäder byggs då det behövs för att samhället ska kunna utvecklas. Han pratade om att nybyggnation av lägenheter kan vara ett alternativ för många äldre hummelstabor som idag bor kvar i sina villor och inte vill flytta från samhället. Mats Sagström Efter Sune pratade Mats Sagström som berättade att han är ordförande för Åsunda Idrottsförening. Det är den största ideella föreningen i Hummelsta, med ett 100-tal aktiva barn och ungdomar som tränar på Borgvallen. Ett 50-tal vuxna är också verksamma. Mats berättade vidare att han bott i Hummelsta i 15 år och han menar att det är svårt att komma efter Sune som talare. Visserligen saknar han servicen på orten men samtidigt är det bara 5-7 minuter till Enköping vilket gör det enkelt att leva här. Sen den nya vägen öppnades kan barnen röra sig ute, trafiken är inte längre ett problem. Samhället har blivit lugnare. Han menar att man ganska snabbt lär känna varandra i Hummelsta det är en stor fördel. För idrottsföreningens del skulle han och andra aktiva vilja att det satsades mer. Han menar att deras arbete inte prioriteras högt av andra än de själva som leder och är aktiva. Han skulle önska att det satsades mer på Borgvallen och att det fanns möjlighet att rusta upp anläggningen. Pernilla Cramnell Sist ut var Pernilla Cramnell som berättade att hon fikade på Hummelstabaren första gången hon var i Hummelsta. Det var fyra år sedan. Sedan dess har hon lärt känna orten genom att jobba här, på kyrkcentrum. Förr låg kyrkan mitt i byn men idag gör den ofta inte längre det. I Hummelsta har kyrkan dock ett centralt läge genom just kyrkcentrum. Hon tycker att det är roligt att finnas där mitt i byn. Pernilla berättar att de har många verksamheter som riktar sig till ortsborna genom öppen förskola, kören, soppluncher och så vidare. Det innebär en plats för många möten. Närheten till skolan är också viktig. Kyrkan möter alla barn i skolan där de får chans att samtala med barnen om frågor som rör etik, moral och traditioner. Hon menar att samverkan är viktig! Kyrkan vill vara med och fungera som en god kraft i Hummelsta. Hon tror att det är både bra och viktigt att kartlägga de behov som finns på orten.

3 3 Ordmoln över Hummelstas identitet Inför dialogmötet i Hummelsta delade referensgruppen ut vykort på bygden. På vykortet ställdes frågan: Vad kännetecknar Hummelstas identitet? Finns det någon speciell Hummelstaanda/mentalitet?. Orden på de inskickade vykorten sammanställdes sedan till ett ordmoln över Hummelstabygden där de olika ordens storlek angavs av hur många gånger de nämndes på vykorten. Ord beskrivande Hummelstas identitet utifrån inskickade vykort.

4 4 Diskussionspass 1: Hummelstas identitet Under dialogmötets första pass fick grupperna fortsätta att diskutera Hummelstas identitet. Till sin hjälp hade de ett frågeformulär som återkopplade både till 3-minuterstalarna och ordmolnet. De ord som bäst kännetecknar Hummelsta var enligt mötesdeltagarna bra läge, föreningsliv, sovstad, bra med cykelvägar och skolan. Andra identitetsskapande ord var kyrkcentrum, barnvänligt, vägen och bra kollektivtrafik. På frågan om det finns någon speciell Hummelstaanda lyftes att alla känner alla och att det finns en grannsamverkan som skapar trygghet i Hummelsta. Andra förslag på beskrivningar av Hummelstaandan var Åsunda IF, lugnt och fridfullt, solidaritet och engagemang. Under fikat kunde mötesdeltagarna titta på en utställning med gamla fotografier från Hummelsta med omnejd. Styrkor och svagheter Under det andra passet diskuterades Hummelstas styrkor och svagheter. Varje grupp fick lista bygdens fem främsta styrkor och fem saker som kan bli bättre. Under fikapausen som följde fick mötesdeltagarna rösta fram de fem viktigaste styrkorna och de fem viktigaste svagheterna att åtgärda. Detta genom att sätta klistermärken på listorna. Resultatet har sedan räknats samman från de totalt 19 listorna: Hummelstas 5 främsta styrkor: 1. Det geografiska läget 2. Skolan 3. Närhet till naturen 4. Cykelvägen 5. Föreningslivet med Åsunda IF 5 saker som kan bli bättre i Hummelsta: 1. Nybyggnation av bostäder 2. Underhåll av gator, grönområden och lekplatser 3. Rusta upp området vid infarten till Hummelsta (vid gamla macken) 4. Gallring i skogspartier i anslutning till samhället 5. Central anslagstavla

5 5 Övriga styrkor var bland annat prisvärt boende, kyrkcentrum, att det är lugnt och tryggt, äldreboendet, Borgvallen och att det bor mycket barnfamiljer här. Övriga svagheter som nämndes var att det finns ett behov av en knutpunkt som fungerar som en naturlig mötesplats, en ungdoms- eller fritidsgård, ett bibliotek och att gemenskapen över generationsgränserna förbättras. Ytterligare saker som behöver förbättras var snöröjningen, sophämtningen och sänkt hastighet på Svinnegarnsvägen. Mötesdeltagare sätter klistermärken på Hummelstas främsta styrkor och svagheter. Viktiga framtidsfrågor Det sista diskussionspasset hade fokus på Hummelstas framtida utveckling. De olika grupperna fick diskutera framtiden inom ämnena bostäder, näringsliv och turism, fritid och service samt kollektivtrafik och vägnät. Nedan följer en sammanfattning av frågor och svar. Bostäder Det anses finnas ett stort behov av nya bostäder för att Hummelsta ska utvecklas. Det efterlyses en variation av upplåtelseformer som radhus, villor och lägenheter. Lägenheter får gärna vara både större bostadsrätter och enklare hyresrätter. För äldre önskas även seniorboende med fokusering på närhet till natur och trygghet samt närhet till service. Nya bostäder bör koncentreras i anslutning till samhället för att skapa bättre underlag till befintlig och utökad service.

6 6 En grupp pekade ut behovet av nya bostäder på kartan nedan. Numreringen anger prioritet och utbyggnadsordning. Inom områdena 1-3 föreslogs egna hem för barnfamiljer. Inom område 3, mot Svinnegarnsvägen, föreslogs även äldreboende/seniorboende. Näringsliv och turism Under fikapausen var en av aktiviteterna att peka ut vilka platser man gärna visar upp när man får besök och vilka platser man undviker att visa upp. Under det sista diskussionspasset fick sedan näringsliv- och turismgrupperna fördjupa diskussionerna runt de utpekade platserna. Vilka platser visar du gärna upp för vänner som inte kommer från bygden? - Kyrkcentrum - Borgvallen - Mälbygården - Enköpings parker - Samhället - Landsbygden - Brobygård - Skolan - Pizzerian - Vägen bakom skolan mot Taxhuvud - Nykvarn - Fornborgen - Modevisning i Vela - Trädgården - Soldattorp - Hästhagar - Skogen med elljusspåret - Kyrkbacken i Västerås - Cykelbanan - Isrinken

7 7 För att utveckla platserna föreslogs en centralt placerad och informativ anslagstavla där platserna är utmärkta. Det vore även bra att ha en liten turistkarta med Åsundabygdens turistmål som kan delas ut på turistbyrån. Mälbygården bör utnyttjas mer med fler aktiviteter och bättre marknadsföring. Fornborgen bör göras i ordning och informationen om den bör förbättras, på exempelvis turistbyrån, så att fler hittar dit. Finns det någon plats som du helst undviker att visa upp? - Lastbilsparkeringen - Områden närmast gamla E18 - Återbruket - Borgvallen - Grönområden med ogräs För att rusta upp området vid gamla E18 (vid gamla macken) så föreslogs att kommunen anlägger grönområden som skärmar av på bägge sidorna av vägen för att göra det trevligare. Vid grönområden med ogräs önskas en bättre skötsel. För att fräscha upp återbruket kan det tömmas oftare och att man inte lägger saker på marken runt omkring. Under fikat skrev mötesdeltagarna ner platser de gärna visar upp för besökare och platser som de undviker att visa.

8 8 Näringsliv och arbetstillfällen För att utveckla företagandet på orten och för att skapa fler arbetstillfällen ansåg deltagarna att det behövs nya bostäder som ger förutsättning för ökat antal invånare i Hummelsta. Fler invånare ställer i sin tur krav på utökad service vilket gör att både privata företag och den offentliga sektorn kan utökas och fler arbetstillfällen skapas. Andra förslag på hur näringslivet kan utvecklas var att man bör planera för industrimark och bilda ett företagsnätverk. Fritid och service Exempel på kommersiell och offentlig service som fritids- och servicegrupperna ansåg skulle vara ett positivt tillskott till dagens utbud var en livsmedelsaffär som även har bra att ha-prylar, en distriktssköterskemottagning och ett bibliotek. Utbudet av fritidsaktiviteter ansågs inte heltäckande då det bara finns fotboll. För att utveckla utbudet gavs förslag på fler lekparker, en träffpunkt för ungdomar, en hobbylokal, en pulkabacke på vintern vid Lövtippen och att Borgvallen utvecklas. För att utveckla förenings- och idrottslivet anses det viktigt att ha en naturlig träffpunkt där man kan sprida information. Ett förslag var att ha en särskild hemsida för Hummelsta som är knuten till Enköpings kommuns hemsida. Det lyftes även att idrottsföreningen behöver ekonomiskt stöd vid investeringar. Näringsliv och föreningar skulle kunna kombineras och samarbeta mera vid exempelvis hallbygge och renovering av föreningslokal. Kollektivtrafik och vägnät Grupperna som diskuterade ämnet kollektivtrafik och vägnät ansåg att kollektivtrafiken fungerade mycket bra. Det saknas dock en direktbuss till Uppsala. En bilpendlarparkering skulle kunna göra kollektivtrafiken mer attraktiv och locka fler till att ställa bilen hemma. Ett annat förslag var att tillhandahålla en liten buss för de som inte har bil. Mot betalning får man tillgång till bilen i ca två timmar för att kunna uträtta ärenden i exempelvis Romberga. Det uppgavs att denna typ av service finns i Fjärdhundra. Angående kollektivtrafiken önskas att busstider synkroniseras med tågtiderna samt att bussarna håller tiderna. När det gäller brister i vägnätet finns det ett behov av att klippa häckarna i samhället, även vid cykelvägarna, då det annars blir en olycksrisk. I övrigt anses vägnätet vara bra.

9 9 Vad händer nu? Denna sammanställning skickas ut till alla som medverkade på dialogmötet. Även den kommunala arbetsgruppen som medverkar i projektet kommer få ta del av det som kom fram under mötet. Vi välkomnar era synpunkter och reflektioner på sammanställningen om det är något som inte stämmer eller har glömts bort. Arbetet med att fördjupa och förädla materialet kommer att fortgå i referensgruppen. Sammanställningen kommer även att presenteras för kommunstyrelsens plan-, markoch exploateringsutskott i början av december. Politikerna kommer då få en bild av vilka frågor som är viktiga att jobba vidare med i Hummelsta. Utifrån allt inkommet material kommer vi ta fram ett utkast på ortsanalys som skickas ut till de mötesdeltagare som anmälde intresse av att korrekturläsa materialet. Vår förhoppning är att skicka ut den efter sommaren. Fram till dess vill vi tacka för ert engagemang under dialogmötet! Med vänlig hälsning Johanna Appeltofft Anna Hallberg Karin Komstadius