Ortsanalys för Fjärdhundra Sammanställning av dialogmöte
|
|
- Inga Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ortsanalys för Fjärdhundra Sammanställning av dialogmöte Den 21 maj 2015 hölls ett dialogmöte i Fjärdhundraskolans matsal. Omkring 125 invånare, föreningsaktiva och företagare deltog tillsammans med 15 kommuntjänstemän och politiker. Dialogmötet är ett av momenten för att ta fram en ortsanalys för Fjärdhundra. Fjärdhundras identitet 3-minuterstalare Som inspiration till det första passet om Fjärdhundras identitet berättade tre personer från bygden om sin syn på Fjärdhundra. Madelaine Berglind Madelaine Berglind var först ut och hon berättade att hon är uppvuxen i Frösthult men bor idag i en villa i Fjärdhundra samhälle med man och barn. Tidigare har hon även bott i Torstuna. För Madelaine är Fjärdhundraskolan och Fjärdhundra sportklubb mycket viktiga för orten. Sportklubben och idrottshallen bidrar till en naturlig träffpunkt då det kommer mycket folk för att heja fram Fjärdhundra när det är match i fotboll, handboll och innebandy. Madelaine menar att det är viktigt att kunna erbjuda sportaktiviteter till både barn och vuxna.
2 2 Att vara med i en klubb och ett lag är också socialt och ett bra sätt att som nyinflyttad lära känna människor. Det är även positivt för gamla Fjärdhundrabor som på detta sätt får lära känna nya människor. Madelaine som både själv har gått på Fjärdhundraskolan, haft barn som har gått där och som idag arbetar som lärare där talade med stolthet om dess fantastiska lokaler, den goda skolmaten, biblioteket och den fina skolgården. En annan tillgång är närheten till naturen, idrottsplatser och badet. Hon berättade även att elever från Enköping med omnejd är välkomna till skolan. Resvägen från Enköping till Fjärdhundra är ju faktiskt lika lång som från Fjärdhundra till Enköping. Gunnar Elf Efter Madelaine pratade Gunnar Elf som 2011 flyttade till Frösthult tillsammans med sin fru. De lämnade då en lägenhet i Enköping och ett fritidshus i Möklinta för att skapa ett hem där de både kan leva och vara verksamma. Gunnar berättade att de trivs mycket bra och att de bor i en fantastiskt vacker bygd. De upptäckte väldigt snart vilket starkt och aktivt föreningsliv det är i bygden och snart var även de med i flera av föreningarna. Gunnar menar att föreningslivet är helt annorlunda jämfört mot de andra ställen de bott på, där man mer hållit sig för sig själv. Här möter de människor med ett starkt intresse för sin bygd och för sin historia. Kreativa, nyfikna och påhittiga människor som hittar lösningar för bygdens överlevnad. Ett exempel är föreningen Fjärdhundraland som har många aktiva medlemmar och som tar tillvara på bygdens möjligheter. Gunnar, som bor utmed riksväg 70, pratade också om oron och frågorna över den kommande ombyggnationen av vägen till en 2+1 väg. De som bor intill vägen kommer få en begränsad frihet att röra sig och ökade ljudnivåer med högre hastigheter. Idag är rörligheten obegränsad och man kan gå som man vill- bara man ser sig för. Johan Ahlenius Sist ut var Johan Ahlenius som flyttade till samhället för tolv år sedan. Johan berättade att han är uppväxt i Bålsta och gick gymnasiet i Enköping. Som Bålstabo kunde man aldrig tänka sig att bo i Enköping, än mindre i Fjärdhundra som mer sågs som en liten håla. Inför dialogmötet hade Johan gjort en liten marknadsundersökning där han kom fram till att Fjärdhundrabon är den hjälpsamma, vänliga och slitstarka typen. Som nyinflyttad är det inte helt självklart att man kommer in i gemenskapen, men det är åt båda håll. Det krävs även att den som är nyinflyttad engagerar sig. Johan tycker att det finns en spirande Fjärdhundraanda, men att den skulle kunna utvecklas. Han vill se lite mer av egna initiativ i bygden, när exempelvis kommunen inte kan lösa problemen. Det finns en del bra exempel på detta, som bensinmacken. Johan avslutade med att berätta att Länsstyrelsen nu äntligen givit klartecken till att bygga macken och att de nu bara väntar på besked från kommunen. Egna initiativ som detta stärker och utvecklar Fjärdhundraandan.
3 3 Ordmoln över Fjärdhundras identitet Inför dialogmötet i Fjärdhundra delade en referensgrupp, bestående av aktiva på bygden, ut vykort. På vykortet ställdes frågan: Vad kännetecknar Fjärdhundras identitet? Finns det någon speciell Fjärdhundraanda/mentalitet?. Orden på de inskickade vykorten sammanställdes sedan till ett ordmoln över Fjärdhundrabygden där de olika ordens storlek angavs av hur många gånger de nämndes på vykorten. Ord beskrivande Fjärdhundras identitet utifrån inskickade vykort.
4 4 Diskussionspass 1: Fjärdhundras identitet Under dialogmötets första pass fick grupperna fortsätta att diskutera Fjärdhundras identitet. Till sin hjälp hade de ett frågeformulär som återkopplade både till 3-minuterstalarna och ordmolnet. Många av mötesdeltagarna tyckte att deras bild av Fjärdhundra stämde överens med 3-minuterstalarna samt att ordmolnet förmedlar Fjärdhundras identitet på ett bra sätt. De ord som bäst kännetecknar Fjärdhundra var enligt mötesdeltagarna skolan, badet, föreningsliv, idrott och sportklubben samt nära till naturen. Andra identitetsskapande ord var affären, kultur, jordbruk, barnvänligt och levande bygd. Identiteten beskrevs även som delaktiga invånare och gemenskap. På frågan om det finns någon speciell Fjärdhundraanda lyftes att alla hälsar på varandra och att många känner varandra. Det finns även en stark entreprenörsanda. Andra förslag på beskrivning av Fjärdhundraandan var kreativ landsbygd och samhälle med många engagerade och aktiva personer och föreningar. Några var osäkra på vad Fjärdhundraandan är men att den borde kunna bli starkare med identiteten som grund.
5 5 Styrkor och svagheter Under det andra passet diskuterades Fjärdhundras styrkor och svagheter. Varje grupp fick lista bygdens fem främsta styrkor och fem saker som kan bli bättre. Under fikapausen som följde fick mötesdeltagarna rösta fram de fem viktigaste styrkorna och de fem viktigaste svagheterna att åtgärda. Detta genom att sätta klistermärken på listorna. Resultatet har sedan räknats samman från de totalt 30 listorna: Fjärdhundras 5 främsta styrkor: 1. Skolan 2. Vårdcentralen 3. Föreningslivet 4. Fjärdhundrabadet 5. Det geografiska läget 5 saker som kan bli bättre i Fjärdhundra: 1. Servicen 2. Nybyggnation av bostäder 3. Gång- och cykelvägar 4. Kommunikationerna 5. Trafiksäkerheten Övriga styrkor är bland annat servicen med mataffären, Gläntan och brandstationen, entreprenörskap och nätverk samt Fjärdhundraland. En annan styrka är att man lever här och inte bara bor. Andra saker som kan bli bättre är renovering av idrottsanläggningar (spec. ishockeyrink med sarg och golv i idrottshall), behov av en samlingslokal/mötesplats samt kommunal stöttning och marknadsföring. Ytterligare saker som kan bli bättre är lekplatser och fler arbetstillfällen. Mötesdeltagare skriver och sätter klistermärken på Fjärdhundras främsta styrkor och svagheter.
6 6 Viktiga framtidsfrågor Det sista diskussionspasset hade fokus på Fjärdhundras framtida utveckling. De olika grupperna fick diskutera framtiden inom ämnena bostäder, näringsliv och turism, fritid och service samt kollektivtrafik och vägnät. Nedan följer en sammanfattning av frågor och svar. Bostäder Behovet gällande nya bostäder i Fjärdhundra anses vara en blandning av upplåtelseformer och bostadstyper som hyreslägenheter, bostadsrätter, ungdomslägenheter, seniorboende, villor och radhus. Det efterlyses även ett slags mellanboende. För att locka ungdomar och nya på bostadsmarknaden föreslogs koncept som första villan och ungdomsboende. För äldre föreslogs seniorboende/trygghetsboende i markplan med fristående fastigheter och gemensamma lokaler för matsal, samlingslokal, tvättstuga etc. Hyresrätter i lantlig miljö var ett annat förslag för att locka nya invånare till orten. Under dialogmötet lyftes att inflyttning och nya invånare är strategiskt viktigt för att bevara och utveckla service och skola. Det är därför viktigt att locka exempelvis barnfamiljer och äldre som vill flytta från en större stad. Det togs även upp att andra platser på bygden än Fjärdhundra tätort kan vara möjliga för bostadsbyggande. Några grupper pekade ut behovet av nya bostäder i samhället på karta, se nedan. Nybyggnation föreslogs inom de markerade områdena. Inom de numrerade områdena föreslogs: 1) Seniorboende 2) Förtätning av centrum och samordning av kommunikationer 3) Hyreslägenheter
7 7 Näringsliv och turism Under fikapausen var en av aktiviteterna att peka ut vilka platser man gärna visar upp när man får besök och vilka platser man undviker att visa upp. Under det sista diskussionspasset fick sedan näringsliv- och turismgrupperna fördjupa diskussionerna runt de utpekade platserna. Vilka platser visar du gärna upp för vänner som inte kommer från Fjärdhundratrakten? - Forsbykvarn - Hårsbäcksdalen - Skattmansöådalen - Mels drive in - Karleby tingshus - Kyrkorna - Fjärdhundrabadet - Vånsjöåsen - Fjärdhundraskolan och skolgården - Trolltrappan - Gestrilen - Marstallen - Farmor Elsas café - Mälby gård - Mellevi - Gästre loppis - Vitbjörkens förskola och öppna förskolan - Egna åkrar - Dunderbo ljus och hantverk - Härledgården - Biskopskulla - Vadsbacken - Alla mysiga hantverkare och fikaställen - Trollberget i Simtuna Heby - Vilstena kvarn - Förskolan - Härnevi kvarn - Gyllenebrunn - Elljusspåret För att utveckla platserna föreslogs Fjärdhundraland som ett bra nätverk för marknadsföring. Fler skulle kunna hitta till platserna genom exempelvis färdiga rundturer i app i smartphone och - bättre skyltning av natursevärdheter. Det gavs även förslag på lokala och ambulerande turistbyråer samt mer lättillgängliga turistkartor. En informationstavla med sevärdheter utmärkta skulle kunna finnas där många rör sig, exempelvis vid badet eller vid den blivande bensinmacken. Marknadsföring lyftes som en viktig del och ett förslag var ett informationsbrev/välkomstbrev till alla i kommunen med information om sevärdheter och platser. Finns det någon plats som du helst undviker att visa? - Returtorget - Bar 70 - Riksväg 70 - Tomt och öde samhälle - Silosen - För att förbättra området vid returtorget efterlyses bättre belysning. Området vid riksväg 70 och Bar70 är det första man ser av Fjärdhundra och det önskas därför att en finare och bättre sida visas upp. I Bar70 skulle ett medborgarkontor och turistbyrå kunna finnas. För att lyfta och göra samhället mer levande föreslogs ett café.
8 8 Näringsliv och arbetstillfällen För att skapa fler arbetstillfällen gavs förslag på att locka en stor butik till samhället, exempelvis en outletbutik. Det är även viktigt att värna om de arbetstillfällen som finns på skolan, vårdcentralen och omvårdnadsboendet. För att utveckla företagandet på orten är bredband en stor fråga då det ger möjlighet att kunna arbeta och verka hemifrån. Grupperna tog även upp marknadsföring och att det är viktigt att skapa ett företagsvänligt klimat. Kommunen kan fungera som underlättare och hjälpa företag och föreningar med exempelvis kontakter inom kommunen. Det efterlyses även snabbare rutiner och mindre byråkrati. Ett större utbud av tomtmark för industri och verksamheter var ett annat förslag för att utveckla näringslivet och företagandet. Det togs även upp att kommunen kan vara mer tillmötesgående vid t.ex. bygglovsansökan, både när det gäller företag och privatpersoner. Under fikat kunde mötesdeltagarna titta på en utställning med gamla fotografier, tidningsurklipp, kartor med mera från Fjärdhundra med omnejd. De kunde även skriva ner platser de visar upp när de får besök och platser som de undviker att visa.
9 9 Fritid och service Exempel på kommersiell och offentlig service som fritids- och servicegrupperna ansåg skulle vara ett positivt tillskott till dagens utbud var framför allt en bensinmack. Andra saker som togs upp var bankomat, internetcafé, post och frisör. Det finns även önskemål om ett torg med exempelvis samlingslokal och café samt att badet har längre öppettider. Angående fritidsaktiviteter så efterlyses framför allt en ishockeyrink men även konstgräsplan och ridleder. Utbudet av fritidsaktiviteter ansågs inte vara heltäckande då det saknas aktiviteter för de som inte idrottar. Vid skolan skulle det kunna finnas ett aktivitetscenter med spontanidrott för alla. Andra förslag var fler lekparker, idrottsfritids med bidrag till ledare och att starta upp dans. För att utveckla förenings- och idrottslivet skulle kommunen kunna marknadsföra Fjärdhundra i större utsträckning samt stötta föreningar. Det önskas även att mer resurser satsas på Fjärdhundra samt mer hjälp och mindre byråkratiska hinder. Ytterligare förslag för att utveckla förenings- och idrottslivet var en central träffpunkt som samlar olika aktiviteter och sporter för olika åldrar. Vid en sådan samlingsplats skulle det även finnas information om aktiviteter.
10 10 Kollektivtrafik och vägnät Grupperna som diskuterade ämnet kollektivtrafik och vägnät ansåg att kollektivtrafiken fungerar bra mellan Fjärdhundra och Enköping. Norrut mot Heby och Sala fungerar den dock sämre. För att göra kollektivtrafiken mer attraktiv och locka fler att ställa bilen hemma efterlyses framförallt en bättre synkning mellan bussar och tåg i Enköping och Heby för att därifrån kunna ta sig vidare. Det togs även upp att linje 225 borde gå till lasarettet i Enköping, att bussarna borde kunna gå med tätare turer genom mindre bussar och att skolbussarna borde kunna nyttjas som kollektivtrafik. Det lyftes även att det är viktigt med kontinuitet och att turer inte dras in. Ett annat önskemål var att skolbussarna samordnas på ett bättre sätt så att det blir kortare resväg till och från skolan för eleverna. Angående brister i vägnätet lyftes behovet av gång- och cykelvägar, framförallt mellan samhället och vårdcentralen samt utmed Stora vägen från affären och österut till Skogsvägen. En gångväg önskas även mellan Stora vägen och Änderstavägen. Det togs även upp att det kommer bli problem för boende i områdena runt Simtuna Heby, Dunderbo, Fröshult, Långtibble och Viggeby att ta sig ut gående och cyklande när riksväg 70 byggs om till en 2+1 väg. Andra problem som togs upp var behov av sänkta hastigheter till 30 km/h genom samhället (framför allt förbi Fjärdhundra förskola). En ny genomfart önskas söder om samhället för att få bort tung trafik genom samhället. Några grupper pekade ut behovet av nya gång- och cykelvägar och andra problem i vägnätet på karta, se nedan.
11 11 Vad händer nu? Denna sammanställning skickas ut till alla som medverkade på dialogmötet. Även den kommunala arbetsgruppen som medverkar i projektet kommer få ta del av det som kom fram under mötet. Vi välkomnar era synpunkter och reflektioner på sammanställningen om det är något som inte stämmer eller har glömts bort. Arbetet med att fördjupa och förädla materialet kommer att fortgå i referensgruppen. Sammanställningen har även presenterats för kommunstyrelsens plan-, mark- och exploateringsutskott. Politikerna har då fått en bild av vilka frågor som är viktiga att jobba vidare med i Fjärdhundra. Utifrån allt inkommet material kommer vi ta fram ett utkast på ortsanalys som skickas ut till de mötesdeltagare som anmälde intresse av att korrekturläsa materialet. Vår förhoppning är att skicka ut den efter sommaren. Fram till dess vill vi tacka för ert engagemang under dialogmötet! Med vänlig hälsning Johanna Appeltofft Anna Hallberg
Ortsanalys för Hummelsta Sammanställning av dialogmöte
2014-10-30 1 Ortsanalys för Hummelsta Sammanställning av dialogmöte Den 16 oktober 2014 hölls ett dialogmöte i Hummelstaskolans matsal. Närmare 50 invånare, föreningsaktiva och företagare deltog tillsammans
Läs merOrtsanalys för Grillby Sammanställning av dialogmöte
2015-03-10 1 Ortsanalys för Grillby Sammanställning av dialogmöte Den 26 februari 2015 hölls ett dialogmöte i Grillbyskolans matsal. Närmare 100 invånare, föreningsaktiva och företagare deltog tillsammans
Läs merOrtsanalys för Örsundsbro Sammanställning av dialogmöte
2014-03-06 Ortsanalys för Örsundsbro Sammanställning av dialogmöte Den 26 februari 2014 hölls ett dialogmöte i Örsundsbroskolans matsal. Närmare 120 invånare, föreningsaktiva och företagare deltog tillsammans
Läs merOrtsanalys för Lillkyrka Sammanställning av dialogmöte
2015-10-13 1 Ortsanalys för Lillkyrka Sammanställning av dialogmöte Den 1 oktober 2015 hölls ett dialogmöte i Lillkyrkaskolans matsal. Omkring 60 invånare, föreningsaktiva och företagare deltog tillsammans
Läs merOrtsanalys för Skolsta Sammanställning av dialogmöte
2014-06-02 Ortsanalys för Skolsta Sammanställning av dialogmöte Den 22 maj 2014 hölls ett dialogmöte i Skolstaskolans matsal. Närmare 60 invånare, föreningsaktiva och företagare deltog tillsammans med
Läs merHalmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård
Läs merHylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Hylte g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Hylte Workshop i Hylte kommun Den 1 oktober 2013 samlades 29 personer i Nyarps bygdegård för att diskutera
Läs merMedborgardialog ÖP-boden
Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa
Läs merLaholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Laholm g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Laholm Workshop i Laholms kommun Den 23 september 2013 samlades 50 personer i Ysby bygdegård för att
Läs merEnkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg
Bilaga Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 5. Stora Skedvi 93 00,00% 2. Kön Antal Procent. Kvinna 5 55,43% 2. Man 4 44,57% Totalt
Läs merLokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31
Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består
Läs merSammanställning av gruppernas redovisningar: Kaxås
1 (5) 2019-10-23 Sammanställning av gruppernas redovisningar: Kaxås Del 1: Swot KROKOM4000, v3.0, 2018-05-25 Styrkor och möjligheter Mångkulturellt Ursprungsbefolkning Bra läge Levande föreningar, starkt
Läs merKungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård
Läs merBygdegårdens roll i bygdeutveckling
Bygdegårdens roll i bygdeutveckling Redovisning av processarbete den 26 februari 2009 Arrangör: Uppsala Läns Bygdegårdsdistrikt Syfte: Processarbetet utgick från frågeställningarna Vad vill vi åstadkomma?
Läs merHalland LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i
Läs merFörslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
Läs merFJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge
FJÄLKINGE BYPLAN Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge 1 BAKGRUND Fjälkinge är en så kallad basort i Kristianstad kommun med ca 1700 invånare. På orten
Läs merTillsammans skapar vi. Vision 2030 Storfors framtid
Tillsammans skapar vi Vision 2030 Storfors framtid VISION? Hur får vi ett bra liv för boende, besökare och företagare i Storfors kommun? Hur tar vi tillvara och utvecklar hela vårt geografiska område?
Läs merFramtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan
Läs merSammanfattning av synpunkter från Öp-möte i Bäsna
Sammanfattning av synpunkter från Öp-möte i Bäsna 2019-04-25. Grupp 1. Bygg bostäder på den kommunala marken norr om en framtida skolan. Bygg bostäder öster om Bygdegården och kommunens förråd. Underhåll
Läs merDen goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
Läs merSammanställning från workshop 2013-10-05
2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober
Läs merLokal plan för Petaredbackens byalag
Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4
Läs merNäringslivsträff ortsanalys med utvecklingsplan för Kvicksund
Sammanställning Näringslivsträff mabel.pena@eskilstuna.se 016-710 82 38 barbro.sollen.wilcox@vasteras.se 021-39 17 58 Näringslivsträff ortsanalys med utvecklingsplan för Kvicksund Dialog i Kvicksund -
Läs merMINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014
1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet
Läs merDOKUMENTATION KOMMUNDELSDIALOG I LANDVETTER
1 (5) DOKUMENTATION KOMMUNDELSDIALOG I LANDVETTER Vad tycker du är viktigt för utvecklingen i Landvetter? Positivt och viktigt att det ska bli en idrottshall. Det är viktigt med polisiär närvaro för att
Läs merLevande centrum och levande Valfrihet och trygghet i boende i. tätorter, hela kommunen, Samverkan, Egen avdelning för finsktalande,
Totalt genomfördes sex stycken workshops under perioden mars-maj 2105. Representanter från visionsgruppen träffade pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, föreningsliv, företagare och elevråd
Läs mer- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29
- mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,
Läs merForshaga - en attraktiv kommun
Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En
Läs merFRAMTIDSDAG I BERG. LEDARE: Maja Söderberg ARRANGÖR: Bergs sockenråd. Berg
2017 FRAMTIDSDAG I BERG LEDARE: Maja Söderberg ARRANGÖR: Bergs sockenråd Berg 2017-01-29 VAD FÖRKNIPPAR VI MED BERGS SOCKEN? TRADITION GLÄDJE LÅNGSAM- HET NATUR RÖRELSE NÖJDA MÖJLIG- HETER VARFÖR BOR VI
Läs merHur ser framtiden ut i Rengsjö? Sammanställning av medborgardialog 8 december, 2011 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET
Hur ser framtiden ut i Rengsjö? Sammanställning av medborgardialog 8 december, 2011 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 2 Kvällen den 8 december 2011 samlades medborgare i Rengsjöbygden och tjänstemän från Bollnäs
Läs merhur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?
1 ett metodexempel hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? Maria Hagelberg & Pernilla Jacobsson 12 utgångspunkter tema: attraktivitet boende 1 3 utgångspunkter tema: attraktivitet boende
Läs merRAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER
RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER Workshopen arrangerades i Gula Villan i Aneby. Ett 60-tal personer medverkade i den fyra timmar långa workshopen. Aktiviteten inleddes med ett föredrag av Peter Eklund,
Läs merArbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL
Arbete med Lokal Utvecklingsplan Varbergs kommun BYGDEPROFIL Vad och varför en Lokal Utvecklingsplan? - Vad hette det sa du? ( kan kalla den vad vi ) Tre delar 1. Bygdeprofil - beskriver den lokala identiteten,
Läs merSammanställning av synpunkter
Sammanställning av synpunkter Samrådsträff och workshop på Seaside FÖP Björkö Naturen Villasamhälle Gemenskap Växtlighet Mysigt Grönska Nära till allt Vi känsla Småskaligt Samvaro Friluftsliv Byliv Hjälpsamhet
Läs merRosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!
Rosersbergs IK Den stora klubben i det lilla samhället Alla får vara med! rosersbergsik.se Det du håller i din hand är information till dig som aktiv, ledare/ tränare, förälder, medlem eller blivande medlem.
Läs merSammanfattning workshops
Sammanfattning workshops Bakgrund Under april, maj och juni månad 2013 har sex workshops genomförts med olika grupper som representerar Eskilstuna på olika sätt. Följande frågor ställdes till samtliga
Läs merVisionen- vad jag tycker är bra
Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,
Läs merEnkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg
Bilaga Enkät - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 4. Sollerön 4,%. Kön Antal Procent. Kvinna 6 8,%. Man 6 6,9% Totalt 4,% Medelvärde,6.
Läs merNödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad
Ortsutvecklingsmöte NÖDINGE 20141016 Nödinge Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad SAMMANSTÄLLNING 2 1. Vad ska Nödinge erbjuda dig om 10 respektive 25 år? Hyresrätter nära pendelstation och
Läs merDu ska kunna lita på Lidköping
Du ska kunna lita på Lidköping Valmanifest 2018 Kristdemokraterna i Lidköping Valmanifest Vi tror på ett Lidköping där familj och föreningsliv har en viktig del, men också på ett samhälle där du tillåts
Läs merFem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft
Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga
Läs merSamhällsbyggnadsförvaltningen
Resultat dialogen Naturen är en förutsättning för att kunna erbjuda bra boendemiljöer och locka till sig nya invånare, men även besökare vilket ökar turismen. Detta är något som efterfrågas bland både
Läs merSocialdemokraterna i
Socialdemokraterna i framkant för Bromölla! En kommun att leva och verka i med stolthet, en plats för våra barn att växa upp i, ett samhälle med förutsättningar till ett liv med kvalitet där möjlighet
Läs merFramtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014
Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 För att kunna bilda ett utvecklingsområde för Lokalt ledd utveckling med leadermetoden och få medel till framtida projekt skrivs
Läs merCultural Planning på Tjörn. Möjligheternas ö
Cultural Planning på Tjörn Tjörns Kommun Ligger på en ö ca en timme norr om Göteborg 15 000 invånare vintertid, 40 000 invånare sommartid Åldrande befolkning Många företagare (1800 företag) Ca hälften
Läs merDialog i Ransta - sammanställning av material
Sammanställning 2010-06-02 Sofia Forsberg KSF, planering och utveckling isabell.lundqvist@sala.se 0224-55292 Dialog i Ransta - sammanställning av material Detta är en sammanställning av de spännande och
Läs merORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR
Folkets park är bekant för de flesta Åshammarsbor. ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR Ortsanalys Åshammar 61 Åshammar är en ort med stark företagartradition, så kallad Gnosjöanda. I tätorten bor bor närmare 600
Läs merVision 2030 Sammanfattning och analys av tankar och åsikter från olika aktörer
Vision 2030 Sammanfattning och analys av tankar och åsikter från olika aktörer Sammanfattning och analys Under arbetet med insamling och sammanställning av inkommet material är det tydligt att deltagare
Läs merEnkät 1 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg
Enkät - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent. Sollerön 3,% 2. Kön Antal Procent. Kvinna 33,33% 2. Man 22 66,67% Totalt 33,% Medelvärde,67
Läs merVad tycker ni är bra med Lomma i dag? Hur vill ni att Lomma ska se ut när ni är vuxna? Lugnt och tryggt
Lugnt och tryggt Vad tycker ni är bra med Lomma i dag? Hur vill ni att Lomma ska se ut när ni är vuxna? WORKSHOP Elevråden i Lomma kommun 2009-04-15 Naturen och omgivningarna Trafik och kommunikationer
Läs merService- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018
Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid
Läs merFramtid Simlångsdalen
Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och
Läs merSandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014
Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet
Läs merEntreprenörskap och värdskap i Älvkarleby
Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna
Läs merOrtsutveckling Bettna
Ortsutveckling Bettna Välkommen! Stormöte den 28 november 2013 Kvällens program 19.00 Välkommen 19.10 Bettna 2019 hur kom vi hit? diskussion och fika feedback 20.30 Nästa steg 20.50 Rapport från arbetsgrupperna
Läs merORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ
ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)
Läs merFÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T En undersökning i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen B A
Läs merAle för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.
Ale för alla Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan. I planen står det vad som ska göras i år, nästa år, 2013 och 2014. Varje år ska politikerna
Läs mer1. Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att leva och bo på?
Enkätsvar från medborgarpanel Sammanfattning Idag ingår 43 personer i medborgarpanelen och av dessa har 32st svarat på utskickad enkät. Trots en relativt liten population så ger svaren en fingervisning
Läs merETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ
ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ Våra kandidater till kommunfullmäktige. ETT VÄXANDE LULEÅ Vårt Luleå är ett samhälle där alla människor känner sig välkomna.
Läs merWORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16
Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens
Läs merTillsammans skapar vi vår framtid
Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om
Läs merMöjligheternas Mark dit når vi tillsamman
Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska
Läs merVision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.
Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination
Läs merSammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna
Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande
Läs merVindeln det är här det händer
Det här är Vi. Vindeln det är här det händer Kombinationen av trygg boendemiljö, vacker natur och aktiva och engagerade människor gör Vindeln till en intressant kommun i ständig utveckling. Vi ser oss
Läs merVad är viktigt när det gäller livskvalitet för att boende och verksamma ska trivas och stanna kvar i Sala? Antal Trygga skolor och dagis 8
Vad är viktigt när det gäller livskvalitet för att boende och verksamma ska trivas och stanna kvar i Sala? Antal Trygga skolor och dagis 8 Pendlingsmöjligheter 8 Brett handelsutbud 8 Kvällsaktiviteter
Läs merBilaga till Landsbygdsstrategi
HANDLINGSPLAN VERSION 2017 Bilaga till Landsbygdsstrategi 2016-2020 Det goda livet, idag i morgon. På landet, i staden mittemellan. Handlingsplan till Landsbygdstrategi 2016-2020 Skara kommun har tagit
Läs merUngdomar. Sammanställning Workshop Bygg ditt Fagersjö
Ungdomar Sammanställning Workshop Bygg ditt Fagersjö Beskriv Fagersjö med 3 ord Naturnära, lugna vyer, krångligt Lugnt, hemma, vänskapligt Gemenskap, hemma, säkerhet Fotboll, roligt, tryggt Känns tryggt
Läs merVision för Alvesta kommun
Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,
Läs merBrandbergen tar klivet in i framtiden. En enkätstudie av ungdomars syn på Brandbergen, gjord på elever i 6-9 på Brandbergsskolan.
Brandbergen tar klivet in i framtiden En enkätstudie av ungdomars syn på Brandbergen, gjord på elever i 6-9 på Brandbergsskolan. Undersökningen gjordes i november 2014 av Arvsfondsprojektet Speak app.
Läs merDetaljplan Glommen/Hamnen
Sammanställning av de punkter och åsikter som diskuterades och föreslogs på Samhällsföreningens möte den 12 April 2014. (totalt deltog ca: 90-100 personer på mötet) Detaljplan Glommen/Hamnen Punkter och
Läs merSammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015
Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.216.56.214 218-8-8 Social konsekvensanalys Ändring av detaljplan för fastigheten Björkholmen 24 Björkholmen, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska
Läs merMedborgardialog Enkätsvar
Medborgardialog Enkätsvar 217-1-24 Medborgardialog Henån Bakgrund Under sommaren 217 fick boende, besökande samt verksamma i Henånområdet möjligheten att delta i en medborgardialog för att ge sina synpunkter
Läs merVi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner
Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merSammanställning av workshopen Tobo 2025 vad vill vi? som genomfördes i Tobo Gamla Folkets Hus + Tillägg från uppföljningsmöte
#ötv2025 Sammanställning av workshopen Tobo 2025 vad vill vi? som genomfördes 2015-09-08 i Tobo Gamla Folkets Hus + Tillägg från uppföljningsmöte 2015-10-20 Bakgrund Utveckla Örbyhus Tobo Vendel påbörjar
Läs merResultat medborgardialog Fördjupning av Översiktsplan Frövi
Resultat medborgardialog 2015 2016 Fördjupning av Översiktsplan Frövi Målgrupper och metoder Förskolan Åsen femårsgrupp har utforskat sitt närområde med hjälp av kartor och gåturer, lämnat förslag till
Läs merTyck till om Tjörns framtid!
Tyck till om Tjörns framtid! När du tänker framtid och Tjörn, vad tänker du på då? Tjörns kommun arbetar nu med att göra en ny Översiktsplan. Det är ett dokument som har sin utgångspunkt i hur kommunens
Läs merFör en levande kommun. Mariestad
För en levande kommun Mariestad Handlingsprogram 2011-2014 Vår vision Mariestad ska vara en säker och trygg kommun för alla. Mariestad ska vara en kommun där människor vill leva och bo. Den service kommunen
Läs merDokumentation från medborgardialog i Valsta 2018
Dokumentation från medborgardialog i Valsta 2018 Dialogmöte 3, 4 december 2018, Kortversion av förslag på åtgärder www.sigtuna.se Fullständiga åtgärdsförslag I denna rapport presenteras de olika förslagen
Läs merGrästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet
Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och
Läs merUTKAST Ortsanalys för Fjärdhundra. Enköpings kommun
UTKAST 2015-08-28 Ortsanalys för Fjärdhundra Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgatan 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fax: 0171-392 68 E-post: kommunen@enkoping.se Webbplats: www.enkoping.se
Läs merOckelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10
Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -
Läs merUTVECKLINGSPROGRAM FÖR TRÖNNINGE FRAMTID TRÖNNINGE
UTVECKLINGSPROGRAM FÖR TRÖNNINGE FRAMTID TRÖNNINGE Antaget av kommunstyrelsen den 15 november 2016 FÖRORD Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Trönninge.
Läs merVatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap
Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar
Läs merTillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun.
Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merSkinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering
Skinnskattebergs Företags Nätverk Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Nätverks syfte Att främja näringslivet i Skinnskattebergs kommun och utvecklingen av den enskilde
Läs merHur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på?
Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på? Här nedan följer ett antal frågor där vi vill att du betygsätter din kommun som en plats att bo och leva på. Frågorna handlar bl. a. om arbetsmöjligheter,
Läs merEnkät 1 -Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg
Enkät -Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 2. Hassela 7,% 2. Kön Antal Procent. Kvinna 47 67,4% 2. Man 23 32,86% Totalt 7,% Medelvärde,33
Läs merMedborgardialog Enkätfrågor
Medborgardialog Enkätfrågor 17-1-24 Medborgardialog Svanesund Bakgrund Under sommaren 17 fick boende, besökande samt verksamma i Svanesundsområdet möjligheten att delta i en medborgardialog för ge sina
Läs merGRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?
GRs initiativ inom Mistra Urban Futures 2018-2019? Agenda 13.00 Resultaten från besöken i kommunerna 13.15 Pågående projektutveckling inom Mistra Urban Futures 13.30 Val av ämnen för gruppdiskussioner.
Läs merTANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund
Läs merMedborgardialog - Södra staden
Medborgardialog - Södra staden Var: Rinkabyholmsskolans matsal När Tisdagen den 13 nov 2012, kl:18.00-20.30 Vilka: Dialog med representanter från närings- och föreningsliv, skola och kyrka. Det var ca.
Läs merTillsammans. Vår väg mot visionen
Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen
Läs merHandlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi
2019-2020 Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi Det goda livet, idag och imorgon. På landet, i staden och mitt emellan. Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Skara
Läs merHÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29
HÄRADSBÄCK Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN Sammanfattning rev 2014-08-29 Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan Samrådsredogörelse, Version Familjefestivalen 2014-08-29 Kontakt:
Läs mer