Sammanträde i barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i barn- och utbildningsnämnden Tid och plats för sammanträde Måndagen den 22 september 2014, kl Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15, Gnesta Gruppmöten Majoriteten (S, MP, V); kl Lokal, Frösjön/Lockvattnet. Oppositionen (M, FP, C, KD); kl. Björken, Elektron Förslag till justerare Ordinarie: Joakim Welvestam (S) Ersättare: Åsa Tallberg (V) Tid och plats för justering Tisdagen den 30 september 2014, kl Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelse finns tillgängliga i kommunhuset, medborgarkontoret och på Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information ~Rektorerna Torsten Grimbe, Ulf Johansson och Bengt Greiff informerar om förändringarna i ytterskolornas omorganisation ca 30 min sammanlagt ~Rektor Magdalena Eberhardsson informerar om Frejaskolan 6-9 samt biträdande rektor Maja Thorsén informerar om Chill ca min sammanlagt. Offentliga 1-6, Ej offentliga 7 Nr DiarieNr Ärende 1 BOUN Placerings- och köstatistik 2 BOUN Delårsrapport BOUN Åtgärder för budget i balans

2 Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE 4 BOUN Omfördelning av budget mellan VSO Framtidsplan BOUN Revidering av övergripande Likabehandlingsplan 6 BOUN Redovisning av delegationsbeslut 7 BOUN Förvaltningschefen informerar Linda Lundin Ordförande Maj-Lie Taengh Sekreterare

3 Barn- och utbildningsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: BOUN Barn- och utbildningsnämnden Placerings- och köstatistik 2014 Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen redovisar inför varje nämnd placering och köstatistik för förskola och pedagogisk omsorg.

4 Förskola Antal platser/avdelning 1-3 år Barn- och utbildningsförvaltningen Placerings- och köstatistik BoUN Gnesta tätort 12 barn står i dagsläget i kö. Ett barn önskar plats i november, en i december, 8 barn i januari 2015 och två barn önskar plats i februari I tätorten finns ca 365 förskoleplatser. Antal platser/avdelning 1-5 år Antal platser/avdelning 3-5 år Summa antal platser Placerade barn Björkbacken x Kristallen Ringleken Sjöstugan 2 x x Skogsbäcken Solrosen 2 x x Vattentornet * Tallen *Mindre antal barn på grund av små lokaler Björnlunda Av de 55 platserna som finns på förskolan Ängens tre avdelningar, är idag 46 barn placerade. Ett barn i kö som önskar placering i september. Antal Antal Antal Summa Placerade Förskola platser/avdelning platser/avdelning platser/avdelning 1-3 år 1-5 år 3-5 år antal platser barn Ängen x Stjärnhov På Korallens 35 platser är 29 barn placerade. Ingen kö. Antal Antal Antal Summa Placerade Förskola platser/avdelning platser/avdelning platser/avdelning 1-3 år 1-5 år 3-5 år antal platser barn Korallen Laxne På Gläntans 35 platser är 24 barn placerade. Ingen kö. Antal Antal Antal Summa Placerade Förskola platser/avdelning platser/avdelning platser/avdelning 1-3 år 1-5 år 3-5 år antal platser barn Gläntan Kommunal pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) Dagbarnvårdarna (som till antal är 6 stycken) har i dagsläget 21 barn placerade. Fristående förskola och fristående pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) På förskolan Grinden är idag 20 barn placerade. På Waldorfförskolan Fjällsippan är 38 barn placerade. De Fyra årstiderna har idag 28 barn placerade. Videungarna (fristående ped. omsorg, 2 stycken till antal) har idag 11 barn placerade, varav 2 skolbarn. Gnesta kommun Gnesta vxl: gnesta.kommun@gnesta.se besöksadress: Västa Storgatan 15 organisationsnummer:

5 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: BOUN Barn- och utbildningsnämnden Delårsrapport 2014 Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1.Godkänna Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport för 2014 Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningen har upprättat delårsrapport för I det första och andra kapitlet redovisas verksamhetsuppdrag samt kommunövergripande och nämndspecifika mål. I kapitel 3 redogörs för verksamhetens måluppfyllelse utifrån nämndens mål. Fem av nämndens nio mål bedöms vara uppfyllda. Det ekonomiska utfallet samt händelser av betydelse under första delåret redovisas i kapitel 4 respektive kapitel 5. I sjätte kapitlet redogörs för nämndens verksamhetsområden. Det ekonomiska läget har förbättrats sedan maj månad och uppvisar ett positivt utfall tom augusti. Bilagor: 1.Delårsrapport 2014 Monica Harlin Förvaltningschef

6 Dnr BoUN Delårsrapport 2014 Barn- och utbildningsnämnden 1

7 INNEHÅLL 1. VERKSAMHETSUPPDRAG KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL NÄMNDENS MÅL REDOVISNING AV NÄMNDENS MÅLUPPFYLLELSE EKONOMI BUDGETUPPFÖLJNING FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN EFTER AUGUSTI ADMINISTRATION FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG GRUNDSKOLA SÄRSKOLA ELEVHÄLSA KULTURSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNINGEN FRITIDSGÅRDEN CHILL... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 5. HÄNDELSER AV BETYDELSE UNDER VÅREN ADMINISTRATION FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG GRUNDSKOLA GRUNDSÄRSKOLA, GYMNASIESÄRSKOLA ELEVHÄLSA KULTURSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING CHILL

8 1. Verksamhetsuppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Till skillnad från andra verksamheter har skolväsendet dubbla huvudmän, vilket innebär att man har både ett statligt och ett kommunalt uppdrag. Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och läroplaner: Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (grundskola, särskola), förskoleklass och fritidshem (Lgr 11), Läroplan för de frivilliga skolformerna, gymnasieskola och gymnasiesärskola (Gy 11), och kommunal vuxenutbildning (Lvux12). I övrigt finns Allmänna råd som behandlar frågor av vikt för den nationella styrningen av verksamheterna. Barn- och utbildningsnämnden lyder under kommunfullmäktige och det reglemente och de mål som fullmäktige antagit. Barn- och utbildningsnämndens styrinstrument är Framtidsplanen, innehållande bl. a. mål och mått/indikatorer, som visar hur kommunens förskole- och skolverksamhet ska bedrivas och utvecklas. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter omfattar förskoleverksamhet med förskola och pedagogisk omsorg, grundskola (inkl. förskoleklass och skolbarnsomsorg), särskola, elevhälsa, gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola och fr.o.m. 1 juli 2013 fritidsgården. Verksamheten presenterar åtgärder avseende de mål som inte uppnåtts. Resultaten av dessa åtgärder redovisas i kommande årsredovisning. Grundstenarna i verksamheten är trygghet och en hälsofrämjande miljö, vilket ger möjligheter till bra inlärning. Varje person, såväl barn/elever som medarbetare, ska mötas utifrån sina förutsättningar. Det handlar om att bli sedd och att få en god självkänsla i en miljö som stimulerar till kreativitet och lust att lära, detta för att lägga grunden till ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv. Barn- och utbildningsnämnden är mån om att personalen känner ansvar och delaktighet för utvecklingen i den egna verksamheten och har god insyn i beslutsprocessen. Arbete för en god måluppfyllelse och arbete med marknadsföring av goda arbetsinsatser och goda resultat ska stå i fokus. 3

9 Barn- och utbildningsnämnden Administration Förvaltningschef Elevhälsa Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola Särskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Chill Kulturskola 2. Kommunövergripande mål Nämndens mål I delårsrapporten görs en prognos över måluppfyllelsen. Prognosen bygger på erfarenheter från tidigare år och på en bedömning utifrån personalens arbete. Måluppfyllelsen kommer sedan att kunna utläsas i förvaltningens årsberättelse där verksamheternas kvalitetsredovisningar sammanställs. I kvalitetsredovisningarna beskriver varje verksamhet utförligt vilka aktiviteter som genomförts för att uppnå målen och vilket resultat dessa aktiviteter har gett. Där finns även utförliga resultat över bland annat betygsstatistik och måluppfyllelse på nationella prov. 4

10 3. Redovisning av nämndens måluppfyllelse Barn- och utbildningsnämndens olika mål mäts utifrån ett antal olika mått/indikationer. Styrsystemet i Gnesta kommun bygger på en hög ambitionsnivå, vilket innebär att samtliga mått måste förbättras mellan uppföljningstillfällena för att måttet ska anses uppfyllt. Den höga ambitionsnivån i kombination med de många olika måtten innebär att det är svårt att uppfylla målen totalt och nämnden redovisar därför måluppfyllelsen utifrån bedömning av samtliga mått inom respektive mål. Grönt = målet är uppfyllt, Gult = målet är delvis uppfyllt, Rött = målet är ej uppfyllt, Vitt = arbete är påbörjat En del av måluppfyllelsen mäts med hjälp av elev- och föräldraenkäter. Dessa genomfördes under maj månad Elevenkäten besvarades av 564 elever i årskurs 3-9, svarsfrekvens 87.9 %. Svarsfrekvensen 2013 var 77.5 %. Föräldraenkäten skickades till alla föräldrar som registrerat sin e-postadress i e-tjänster (förskola) eller Infomentor (grundskolan F-9). Föräldrar utan registrerad e-postadress erbjöds att besvara enkäten på annat sätt. Av 811 inbjudna föräldrar i förskolan besvarade 318 enkäten, en svarsfrekvens på 39.2 % var motsvarande siffra 15.2 % föräldrar i grundskolan bjöds in att besvara enkäten. 562 svarade vilket motsvarar 38.9 % var motsvarande siffra 15.9 %. Svarsfrekvensen för föräldrarna i förskolan och grundskolan är låg och kan därför inte sägas spegla alla föräldrars uppfattning, men ger ändå en uppfattning om vad just de här föräldrarna anser om våra verksamheter. Hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras Mål 1: BoU:s verksamheter ska ge barn och elever möjligheter till aktiviteter på sin egen ort I kommunens alla tätorter finns förskola, grundskola F-5 och fritidshem. Kulturskolan bedriver sedan ett år tillbaka s.k. LEK-kurser (Lärorikt Engagerande Kul!) i alla tätorter för att på så sätt vidga möjligheterna till aktiviteter i hela kommunen. På vuxenutbildningen och fritidsgården Chill pågår planering för att genomföra aktiviteter i alla kommunens tätorter under höstterminen. Kommunen ska utveckla ett gott företagsklimat Kommunen ska utveckla ett gott företagsklimat En förutsättning för ett framgångsrikt företagsklimat är tillgången till kunskap och kompetens, därför ska kommunen aktivt verka för att stärka utbildningsnivån hos invånarna. Grunden läggs 5

11 genom en god utbildning i förskola och skola, men också genom att barn och elever får inblick i ett allt mer komplext arbetsliv där behovet av kunskaper och förmågor förändras över tid. I förskola och skola arbetar man med att utveckla det entreprenöriella lärandet och med jämställd studievägledning från tidiga åldrar. Studiebesök, PRAO, kulturaktiviteter och arbetslivsdagar är också återkommande aktiviteter. På Komvux finns möjlighet att komplettera sina grund- och gymnasiebetyg, och de senaste åren har det funnits möjlighet att få en yrkesutbildning via Yrkesvux, främst finansierat via statsbidrag. Två av rektorerna deltar i näringslivsrådet och arbetar särskilt för att öka samarbetet mellan näringslivet och skolan, men också med att utveckla PRAO:n. I Svenskt Näringslivs ranking och frågan Skolans attityder till företagande sjunker Gnesta från placering till plats Detta är dock betydligt bättre än 2012 då Gnesta hamnade på 251:e plats. Mått: Andel invånare med fullföljd gymnasieskola och högskola Andel (%) könsuppdelat m k m k m k Invånare år högst gymnasial utbildning Alla kommuner Invånare år med eftergymnasial utbildning Alla kommuner Kolada Uppföljning: Andelen invånare med fullföljd gymnasieskola och högskola ligger i samma nivå som för riket som helhet och följer mönstret att det är fler kvinnor än män som väljer eftergymnasiala studier. Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola var % män och 93.1 % kvinnor. Även detta är i paritet med riket i sin helhet. Andelen som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning i Gnesta kommun ligger fortsatt lägre än i riket som helhet. Andelen kvinnor har sjunkit från 42 % 2011 till 25 % 2013 att jämföra med rikets 44.5 %. Andelen män som påbörjat universitet/högskola inom 3 år efter gymnasiet har stigit från 13.8 % 2011 till 28.4 % 2013, men ligger fortfarande under rikets 37.6 %. Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla Mål 2: BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet Förskolor och skolor i Gnesta kommun arbetar sedan många år med att öka jämställdhet och delaktighet för alla barn, elever och vuxna. Grundläggande i det arbetet är att skapa en trygg miljö där barn, elever och vuxna trivs och lär tillsammans. Det främjande och förebyggande arbetet är 6

12 viktigt och beskrivs i enheternas likabehandlingsplan. Där finns också vägledning för hur man ska gå tillväga om kränkningar eller trakasserier ändå inträffar. Att känna sig delaktig i sitt lärande är en framgångsfaktor. Lärarna arbetar med att förklara kunskapsmålen exempelvis genom matriser och ger återkoppling på elevernas lärande kontinuerligt under läsåret. Utvecklingssamtalen bidrar också till att göra elever och föräldrar delaktiga i lärandet. Alternativa lärverktyg används i verksamheterna för att undervisningen ska vara tillgänglig för alla barn och elever. Olika nätverk av lärare bevakar utvecklingen på området för att på så sätt ge barn och elever de allra bästa förutsättningarna för en god måluppfyllelse. Mått: Andel elever som upplever trygghet och trivsel Trygghet grundskola och fritidshem p/fl Jag känner mig trygg i skolan Jag känner mig trygg med mina klasskamrater Jag känner mig trygg med de vuxna på min skola Elevenkät Gnesta kommun åk F , åk Trivsel grundskola och fritidshem p/fl Jag trivs bra i min skola Jag trivs bra med mina klasskamrater Jag trivs bra med de vuxna på skolan Jag trivs på fritidshemmet/fritidsklubben * * * Elevenkät Gnesta kommun åk F , åk * Frågan fanns ej med i enkäten Trygghet och trivsel Utbildningscentrum 2013 män/kvinnor 2014 män/kvinnor Jag är trygg och trivs med elever och personal på UC * * Jag känner mig trygg när jag är med elever och personal på UC * * Jag trivs med elever och personal på UC * * Elevenkät Utbildningscentrum Gnesta 2013 och 2014 * Enkätfrågan omformulerades 2014 Uppföljning: Andelen grundskoleelever som upplever trygghet och trivsel har ökat något jämfört med föregående år och ligger på en relativt sett hög nivå. I den könsuppdelade statistiken syns en genomgående tendens att flickorna upplever sin skolgång mer trygg och stimulerande än vad pojkarna gör. Då det inte finns nationell statistik att jämföra med är det svårt att uttala sig om huruvida detta är ett mönster för hela landet, men man vet sedan tidigare att många pojkar 7

13 formas av en antipluggkultur. Detta skulle kunna vara en av förklaringarna till pojkarnas lägre resultat. En annan möjlig förklaring är att förskolans och skolans arbete med att bryta traditionella könsmönster lett till att flickornas inflytande och utrymme ökat, med följden att pojkar i viss grad upplever sig åsidosatta. Förvaltningen vill särskilt framhålla att målsättningen med jämställdhetsoch likabehandlingsarbetet är att alla ska känna trygghet, delaktighet och ha inflytande, oavsett kön. Årets könsuppdelade enkätresultat blir en av utgångspunkterna för det fortsatta likabehandlingsarbetet. På Utbildningscentrum varierar resultaten från år till år, delvis beroende på att elevunderlaget är litet och att det är få elever som svarar på enkäten, ett drygt 40-tal både 2013 och Det framgår av resultaten att några elever haft konflikter och svårt att samarbeta, vilket påverkat hela gruppen. Ett arbete pågår för att komma tillrätta med detta. Mått: Andel vårdnadshavare som upplever att förskolan/skolan ger trygghet och trivsel Trygghet och trivsel förskola Jag upplever att mitt barn trivs i förskolan Jag känner mig trygg att lämna mitt barn i förskolan Föräldraenkät förskolan Gnesta kommun 2013 och 2014 Trygghet och trivsel grundskola och fritidshem förälder till p/fl Jag upplever att vår skola är en trygg skola för mitt barn Jag upplever att mitt barn trivs i skolan Mitt barn trivs på fritidshemmet/fritidsklubben Föräldraenkät grundskolan Gnesta kommun 2013 och 2014 Uppföljning: Föräldrarnas upplevelse av trygghet och trivsel har ökat i både förskola, grundskola och fritidshem jämfört med Ett utvecklingsprojekt pågår på alla fritidshem i kommunen vilket är en möjlig förklaring till den stora ökningen av den upplevda trivseln på fritidshemmen. Det finns en genomgående skillnad i enkätresultaten även bland föräldrarna. Föräldrar till flickor är mer nöjda än föräldrar till pojkar. En förklaring till detta kan vara att skolans upplägg och metoder passar flickor bättre än pojkar. När eleverna pratar med sina föräldrar om sin upplevda skolgång blir elevens bild också förälderns bild. Mått: Andel elever som upplever delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande grundskola och fritidshem p/fl Jag får vara med och påverka VAD jag ska lära mig i skolan * Jag får vara med och påverka HUR jag ska arbeta i skolan * Jag får vara med och påverka NÄR jag ska arbeta med ett visst * 8

14 område Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Jag får vara med och planera och utvärdera det jag ska lära mig i skolan * * * På klassrådet får jag vara med och tycka till om det vi gör i skolan * * * Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Elevenkät Gnesta kommun åk F , åk * Frågan fanns ej med i enkäten Delaktighet och inflytande Utbildningscentrum 2013 män/kvinnor 2014 män/kvinnor Jag får vara med och bestämma hur undervisningen ska läggas upp Elevenkät Utbildningscentrum Gnesta 2013 och 2014 Uppföljning: Även om frågorna kring delaktighet och inflytande delvis omformulerats i enkäten 2014 kan man som helhet se att elevernas känsla av inflytande har ökat. Eleverna upplever att klassråden fungerar väl och att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. Resultatet ovan visar att 71 procent av flickorna och 62 procent av pojkarna ja på antagandet: Jag får vara med att bestämma hur undervisningen ska läggas upp. För gruppen pojkar är detta en minskning med 26 procentenheter från föregående mätning. För gruppen flickor är siffran fortsatt 71 procent. Mot bakgrund av detta ska skolorna fortsätta att diskutera hur man kan göra eleverna mer delaktiga i skolarbetet då detta är en framgångsfaktor för hög måluppfyllelse. På Komvux är undervisningen flexibelt upplagd för att möta elevernas olika behov av att kunna studera vid olika tidpunkter och välja enskild eller lärarledd undervisning. SFI har haft ett projekt där eleverna fått välja stationer där de kunnat utveckla olika förmågor som läsa, skriva och tala. Det är därför förvånande att så få elever upplever att de får vara med och bestämma hur undervisningen ska läggas upp. Detta synliggör behovet av att lärare diskuterar ramar och möjligheter för medbestämmande för eleverna. Mått: Andel vårdnadshavare som upplever delaktighet och inflytande över sitt barns lärande Delaktighet och inflytande förskola Jag känner mig delaktig i mitt barns förskolevistelse * 89 Jag är nöjd med utvecklingssamtalen, de bidrar till mitt barns lärande Jag känner mig alltid välkommen till förskolan Jag är nöjd med informationen från förskolan Föräldraenkät förskolan Gnesta kommun 2013 och 2014 Delaktighet och inflytande grundskola och fritidshem förälder till p/fl Jag känner mig delaktig i mitt barns skolgång Jag känner till vad mitt barn ska kunna för att uppnå målen

15 Jag är nöjd med utvecklingssamtalen, de bidrar till mitt barns lärande Jag känner mig alltid välkommen till skolan Jag är nöjd med informationen från skolan Jag får kontinuerligt information om hur mitt barn har det på fritidshemmet/fritidsklubben Föräldraenkät grundskolan Gnesta kommun 2013 och 2014 Uppföljning: Att känna sig välkommen till förskola och skola samt att få relevant information är en grundförutsättning för ett gott samarbete. Resultaten på dessa frågor har ökat från 2013, mycket i förskolan och väldigt mycket i fritidshemmet. Däremot behöver alla verksamheter se över formerna för utvecklingssamtal då nöjdheten kring dessa minskat. Mått: Andel elever som upplever att de får den hjälp de behöver i sitt skolarbete Kunskaper grundskola p/fl Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Elevenkät Gnesta kommun åk F , åk Kunskaper Utbildningscentrum 2013 män/kvinnor 2014 män/kvinnor Jag får stöd av läraren för att klara kursen Elevenkät Utbildningscentrum Gnesta 2013 och 2014 Uppföljning: Att få hjälp i skolarbetet är grundläggande för att utvecklas i sitt lärande. Ungefär 10 % av eleverna upplever att de inte får hjälp om de behöver det, vilket förstås också påverkar lusten att lära. De olika enheterna behöver fördjupa sina diskussioner kring hur alla elever ska känna att de får hjälp och stöd i skolan för att klara sina studier. Mått: Andel vårdnadshavare som upplever att deras barn får den hjälp de behöver i sitt skolarbete Kunskaper grundskola förälder till p/fl Lärarna i mitt barns skola hjälper mitt barn i skolarbetet om mitt barn behöver det Föräldraenkät grundskolan Gnesta kommun 2013 och Uppföljning: Resultatet visar att vårdnadshavarna upplever att barnet inte alltid får hjälp när det behöver det. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag vilket betyder att skolan inte kan lägga ansvaret för elevens utbildning på föräldrarna då föräldrar har olika stor möjlighet att hjälpa sitt barn med skolarbetet. Förvaltningen vill framhålla vikten av att varje barn får den hjälp han eller hon behöver i skolan. Som ett led i detta bör frågan om vilken hjälp eleven behöver diskuteras på varje utvecklingssamtal. 10

16 Mått: Andel elever som upplever att de har inflytande över gemensamma aktiviteter på fritidshemmet Inflytande fritidshem p/fl Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra på fritidshemmet/fritidsklubben * Elevenkät Gnesta kommun åk * Frågan fanns ej med i enkäten Uppföljning: Fritidshemmet ska komplettera undervisningen i skolan men också ge eleverna möjlighet att prova aktiviteter som de kanske inte prövar annars. Resultatet ovan visar att 78 % av eleverna uppger att de får möjlighet att pröva på saker på fritidshemmet som de i annat fall inte får möjlighet till. Förvaltningen vill framhålla att de praktiska och ekonomiska förutsättningarna sätter ramar för vad som är möjligt, men det är också en träning för eleverna att utifrån givna ramar kunna påverka sin tid på fritidshemmet. På påståendet Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra på fritidshemmet/fritidsklubben svarar 72 procent av gruppen pojkar och 80 procent av gruppen flickor att så är fallet. Även här är den procentuella andelen pojkar lägre än flickor. I jämförelse mellan skola och fritidsverksamhet framgår att både pojkar och flickor upplever en större möjlighet att påverka sin vardag inom fritidsverksamheten. Mått: Andel vårdnadshavare som upplever att deras barn har inflytande över gemensamma aktiviteter på fritidshemmet Inflytande fritidshem förälder till p/fl Mitt barn kan påverka aktiviteterna Föräldraenkät grundskolan Gnesta kommun 2013 och 2014 Uppföljning: Resultatet ovan visar att upplevelsen av att barnet kan påverka aktiviteterna på fritidshemmet har stigit 13 procentenheter från Föräldrarna upplevelse ligger dock ca 10 procentenheter lägre än elevernas. På frågan om föräldrarna får kontinuerlig information om hur barnet har det på fritidshemmet svarar 68 % att så är fallet, också det en ökning med 20 procentenheter från Men enkätresultatet visar ändå att fritidshemmen måste bli ännu duktigare på att berätta vad man gör och varför. Mått: Meritvärde för flickor respektive pojkar i åk 9 ÅK pojkar/flickor 2012 pojkar/flickor 2013 pojkar/flickor 2014 pojkar/flickor Frejaskolan riket * * SIRIS års siffror är missvisande då en felaktig inrapportering till SCB skedde. Meritvärdet bedöms vara högre än de som redovisas här. 11

17 Enhetens egna siffror för 2014 då SCB-statistiken ännu inte är klar. Andel elever med fullständiga betyg i åk 9 (16 ämnen) ÅK 9 (%) 2011 pojkar/flickor 2012 pojkar/flickor 2013 pojkar/flickor 2014 pojkar/flickor Frejaskolan riket * Kolada och SIRIS skedde en felrapportering till SCB därför redovisas enhetens egna siffror är egna siffror då SCB-statistiken ännu inte är klar. Uppföljning: Målsättningen är att ha en hög måluppfyllelse, d.v.s. att alla elever ska ha fullständiga betyg och dessutom ha ett högt meritvärde när de lämnar årskurs 9. Båda måtten ökar 2014 och är bland de absolut bästa sedan Två utmaningar kvarstår dock; skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärde fortsätter att öka, och resultaten ligger inte på en stabilt hög nivå. Utvecklingsarbetet som pågår handlar om att stabilisera resultaten på en hög nivå. Som stöd för en hög måluppfyllelse sker exempelvis bättre uppföljning av resultat, kompetensutveckling av personal och chefer samt arbete med att förbättra arbetsmiljön för lärare. Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv Mål 3: BoU:s verksamheter ska ha en väl utvecklad samverkan med förenings-, kultur- och närings-/yrkesliv Lärande och utveckling får en extra dimension genom att förankras i och inspireras av närsamhället. Barn och elever gör från tidig ålder utflykter och studiebesök som berikar det lärande som sker i förskola och skola. Genom samverkan med närings- och yrkeslivet, bl a genom den sk. Arbetslivsdagen, får också barn och elever inblick i möjliga framtidsval. Under förskole- och skoltiden får barn och elever ta del av teater- och musikföreställningar via Scenkonst Sörmland och biovisningar anordnade av Film i Sörmland. Flera av musikföreställningarna har samarrangerats med Kulturskolan. Kulturskolan har också utvecklat ett samarbete med Skottvångs Grufva och exempelvis genomfört vårkonserten där. Via projektet Skapande skola får eleverna samarbeta med lokala kulturarbetare, exempelvis ArtLab Gnesta. Under våren samarbetade vuxenutbildningen med Vuxenskolan och arrangerade en välbesökt internationell mässa på Elektron. Skolorna samarbetar med de lokala idrottsföreningarna och med andra föreningar och näringslivet på orten. Riktlinjerna för jämställd studievägledning håller på att omarbetas för att anpassas till rådande läro- och kursplaner och det arbete som sker i grundskolan. Frejaskolan 6-9 genomför varje termin en arbetslivsdag då yrkesmänniskor bjuds in för att berätta om sitt yrke för eleverna. Två av rektorerna deltar i näringslivsrådet och arbetar särskilt för att öka samarbetet mellan näringslivet och skolan, men också med att utveckla PRAO:n. I Svenskt Näringslivs ranking och 12

18 frågan Skolans attityder till företagande sjunker Gnesta från placering till plats Detta är dock betydligt bättre än 2012 då Gnesta hamnade på 251:e plats. Uppföljning av internkontrollplanen: Kvalitet och säkerhet; ökat samarbete med övriga kommunala verksamheter och kommunalt bolag. Samarbetet mellan kommunens flyktingsamordnare och SFI har utvecklats under våren. Flyktingsamordnaren träffar regelbundet eleverna på Utbildningscentrum och är även delaktig i lektioner och olika aktiviteter. Elever från förskoleklasserna på Frejaskolan går regelbundet till Frustunagården och har gymnastik tillsammans med de äldre. Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling Mål 4: BoU:s verksamheter ska aktivt synliggöra sitt goda arbete I förskolans och skolans uppdrag ligger att samverka med vårdnadshavarna och genom att de känner sig delaktiga och får god information om barnets utveckling och utbildning kan de bli goda ambassadörer för kommunen. De enkäter som genomförts under våren visar att det har skett en procentuell ökning av antalet elever och föräldrar som uppger att de nöjda med förvaltningens verksamheter. Särskilt hög är siffran inom exempelvis grundläggande områden som trivsel och trygghet. Eleverna har dock en betydligt mer positiv bild av sin skolgång än vad föräldrarna har, vilket visar att förskola och skola måste bli bättre på att synliggöra sitt goda arbete. Ett utvecklingsarbete pågår inom hela Barn- och utbildningsförvaltningen för att stärka både chefers och pedagogers ledarskap i syfte att få en ännu bättre förskola och skola. Ett arbete är också inlett med att lägga upp strategier för marknadsföring av de fina resultaten och det goda arbete som görs. Under våren har Gnesta kommun genomfört en konferens om Jämställdhet där bl a Barn- och utbildningsförvaltningens goda arbete presenterades. Jämställdhetsministern deltog och gav Gnesta kommun gott betyg för sitt arbete. Dessutom har verksamheternas framgångsrika jämställdhetsarbete uppmärksammats i radio, TV och tidningar och Gnesta kommun har tidigare lyfts fram som ett föredöme av Diskrimineringsombudsmannen och Jämställdhetsministern. Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor Mål 5: BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt med miljö- och klimatfrågor Det blir allt mer angeläget att barn och elever från tidig ålder lär sig ta ansvar för miljön för att på så sätt skapa en hållbar utveckling. Grundläggande miljöarbete som källsortering och återvinning av material och matrester är väl etablerat inom alla verksamheter. Arbetet för att alla förskolor och skolor ska ha Grön flagg är påbörjat. Under våren har en projektplan skrivits fram för 13

19 förskolorna i ytterområdet och arbetet har satts igång. Målet är att alla förskolor och skolor 2016 ska ha Grön Flagg-certifiering. På Welandersborgs skola pågår ett utvecklingsprojekt, Idéskola, där naturvetenskap och miljö står i fokus. Skolan har också utrustats med solpaneler under sommaren, ett tekniskt projekt som är fullt möjligt att koppla ihop med det pedagogiska miljöarbetet. Welandersborgs skola har också Grön Flagg. Andra exempel på aktiviteter som främjar miljömedvetenheten är miljöråd på Frejaskolan F-5, Kvarnbackaskolans sopsorteringsstation, förskolor som köper in material från second hand, några enheters fortbildning på Solna naturskola och ekologiskt närproducerat fika på arbetsplatsträffarna på Utbildningscentrum. Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning Mål 6: BoU:s verksamheter ska arbeta aktivt för att alla elever ska nå målen Att eleverna får fullständiga betyg med sig från grundskolan är en förutsättning för ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv, därför måste ständigt verksamheterna fokusera på att förbättre måluppfyllelsen för grundskoleeleverna så att det blir goda och stabila resultat från år till år. Meritvärde och andel elever med fullständigt betyg redovisas under Mål 2. Ett sätt är att följa upp elevernas resultat tidigt och sätta in stödåtgärder där det behövs. Rektorerna använder sig av tester och diagnoser enligt Trappan och elever i behov av stöd får detta, främst inom den egna klassens ram men ibland också av speciallärare eller av andra funktioner inom Elevhälsan. I februari anställdes tre förstelärare som har i uppdrag att utveckla undervisningen i matematik. Målsättningen är att anställa fler förstelärare som kan vara ett stöd i utvecklingen av undervisning i andra ämnen eller ämnesområden. En kompetensutvecklingsplan håller också på att tas fram för att på så sätt stärka kompetensen inom hela organisationen. Mått: Andel elever som upplever att skola/fritidshem ger dem lust att lära p/fl Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer * Elevenkät Gnesta kommun åk F , åk * Frågan fanns ej i enkäten 2013 män/kvinnor 2014 män/kvinnor När jag studerar på UC får jag lust att lära mer Elevenkät Utbildningscentrum Gnesta 2013 och

20 Uppföljning: Nationell statistik visar att ungefär 50 % upplever att skolan ger dem lust att lära mer. I Gnesta kommun ses en procentuell ökning från föregående år. Trots att kommunen ligger något högre än riksgenomsnittet är det bekymmersamt att så många elever upplever undervisningen som icke stimulerande. Det utvecklingsarbete som pågår i verksamheterna har som viktigaste fokus att höja måluppfyllelsen. Kompetensutveckling har skett på alla fritidshem och i år kan man se en generell höjning av enkätresultaten på fritidshemmen. Det är sannolikt att detta hänger ihop. Ett utvecklingsprojekt äger också rum på Welandersborgs skola, kallat Idéskola, med tanke om att sprida detta arbetssätt till alla kommunens skolor. Förhoppningen är att utvecklingsprojekt av dessa slag ska leda till ökad lust att lära och så småningom förbättrad måluppfyllelse. Mått: Andel närvarande elever Uppföljning: Kommunövergripande rutiner för att följa upp frånvaro håller på att arbetas fram av ledningsgruppen och kommer att börja tillämpas i början av höstterminen. Tidigare har rektorerna haft olika rutiner exempelvis för när elevhälsan kopplas in, men samtliga har följt lagstiftningens krav på att vårdnadshavaren kontaktas samma dag som oanmäld frånvaro sker. På Frejaskolan 6-9 hade 24.7 % av eleverna 10 % frånvaro eller mer. Av dessa hade 5.8 % minst 20 % frånvaro. Huvuddelen av frånvaron är anmäld av vårdnadshavaren. Mått: Andel elever som är nöjda med det stöd de fått av skolhälsovård och kurator 493 elever har besökt skolsköterskan under läsåret 105 elever har besökt kuratorn under läsåret Skolsköterskan ger mig bra hjälp när jag behöver 87 * * Skolsköterskan ger mig hjälp när jag behöver det * Kuratorn ger mig stöd och hjälp när jag behöver det * Elevenkät Gnesta kommun åk F , åk Uppföljning: Andelen elever som är nöjda med hjälpen från skolsköterskan har ökat något i jämförelse med samma period föregående år och ligger på samma nivå för både pojkar och flickor. Eleverna upplever ett något lägre stöd från kurator. Analysen av resultaten för Elevhälsan är påbörjad men kommer att redovisas i sin helhet i kvalitetsredovisningen. p/fl Mått: Andel vårdnadshavare som är nöjda med det stöd deras barn fått av skolhälsovård och kurator 291 vårdnadshavare har haft kontakt med skolhälsovården under läsåret 56 vårdnadshavare har haft kontakt med kurator under läsåret förälder till p/fl Jag anser att jag får den hjälp jag önskar (skolhälsovård) 68 * * Jag är nöjd med det stöd jag och mitt barn fått av skolhälsovården under detta läsår * Jag är nöjd med det stöd jag och mitt barn fått av kurator under detta läsår * Föräldraenkät grundskolan Gnesta kommun 2013 och

21 Uppföljning: Föräldrarnas nöjdhet med skolhälsovården ligger på en hög nivå, men skillnaden mellan förälder till flicka och förälder till pojke är stor. Stödet från kurator upplevs, precis som av eleverna, också lägre av föräldrarna. Analysen av resultaten för Elevhälsan är påbörjad men kommer att redovisas i sin helhet i kvalitetsredovisningen. Mål 7: Under mandatperioden minska det genomsnittliga antalet barn/elever per avdelningspersonal i förskolans och grundskolans grupper. Fritidshem och pedagogisk omsorg ska ha gruppstorlekar som främjar god omsorg och lärande Mått: Andel förskoleavdelningar med max 15 barn (1-3 år) per 3 personal Uppföljning: Av 12 förskoleavdelningar har samtliga grupper max 15 barn (100%). Mått: Andel förskoleavdelningar med max 20 barn (3-5 år) per 3 personal Uppföljning: Av 13 avdelningar har samtliga grupper max 15 barn (100 %). Björkbackens förskola har följande gruppindelning: 1-2 år: 14 barn per 3 personal, 3-4 år: 18 barn per 3 personal och 4-5 år: 19 barn per 3 personal. Mått: Andel klasser (åk F-5) i grundskolan med max 20 barn per lärare Uppföljning: Av 38 klasser har 22 max 20 barn per lärare (58 %) Mått: Andel klasser (åk 6-9) med max 30 barn per lärare Uppföljning: Av 15 klasser har 14 stycken 30 barn eller färre per lärare (93 %) I förskolan uppfyller nu alla avdelningar måttet, en förbättring från 2013 då endast 7 av 14 avdelningar med barn 3-5 år uppfyllde måttet. Andelen klasser F-5 som uppfyller måttet har förändrats från förra året då 22 av 32 klasser hade färre än 20 barn per lärare (69 %). Orsaken är att skolorna tidigare har haft klasser med färre barn än 20 st. De resurser som tilldelas skolorna är inte beräknade för mindre klasser vilket har lett till att skolorna har anpassat organisationen efter tilldelade resurser. Dessutom varierar antalet barn per årskull vilket medför skillnader mellan skolklasser avseende antal elever. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser Mål 8: BoU:s medarbetare ska vara delaktiga i och känna ansvar för besluts- och budgetprocesser Resultatet av medarbetarenkäten 2013 visade på områden där medarbetare är i stort sett nöjda men också på ett antal områden där Barn- och utbildningsförvaltningen behöver förbättra sitt arbete. Ett utvecklingsarbete har tagit vid utifrån de erfarenheter och kunskaper som framkom från det avslutade ESF-projektet. 16

22 Ledarskapet Ledarskapet är en viktig komponent i arbetsmiljön då det påverkar många andra arbetsmiljöfaktorer. Resultatet behöver också här förbättras inför framtiden. Det är främst påståendena om återkoppling från chefen och chefens tillgänglighet som ligger lägre än kommunen som helhet vid medarbetarundersökningen Under våren har samtliga chefer inom barn- och utbildningsförvaltningen genomgått en ledarutbildning för att utveckla chefsrollen och stärka chefsgruppens samarbete. Det ska i sin tur leda till ett tydligare och mer utvecklat ledarskap. För att säkerställa att utveckling fortgår kommer regelbunden utvärdering göras under hösten. Målet är att ett tydligare ledarskap både för chef och medarbetare ska leda till utveckling och bättre samarbetsklimat ute i verksamheterna. Dessutom ses mötesstrukturer och mötesinnehåll över för att säkerställa att vi medarbetare lägger tid på rätt saker. Delaktighet och ansvar För att utveckla organisationen ytterligare pågår arbetet med verksamhetsplan inkl strategisk kompetensförsörjning för att tydliggöra förvaltningsledningens riktning utifrån de politiska målen. I samband med arbetet kommer medarbetare och chefer representeras i en sk. utvecklingsgrupp som ska vara delaktiga i att ta fram en kompetensutvecklingsplan, allt i syfte att öka samarbete, delaktighet och tydlighet i organisationen. Kompetensutveckling för att förbättra arbetsmiljön Under våren har ca 60 pedagoger från förskola och grundskola genomgått en utbildning som anordnats av Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Här har fokus varit på att ge pedagoger verktyg och stärka kompetens vad gäller barn och elever med neuropsykiatriska svårigheter. Utifrån forskning och erfarenhet är det väl känt att det är just detta område som skapar stress och många pedagoger upplever sig otillräckliga gällande vilka insatser som är möjliga i klassrummet. Genom utbildningsinsatsen skapas förutsättningar för ökad måluppfyllelse för barnen och eleverna samt ökat handlingsutrymme för pedagogerna, vilket i sin tur leder till minskad stress. Arbetsgrupper till stöd för utvecking av arbetsmiljö I medarbetarenkäten visade resultaten gällande arbetssituationen, möjligheten att hinna med sina arbetsuppgifter och möjligheter till paus på resultat som krävde åtgärder. Under första halvåret 2014 har därför två partssammansatta arbetsgrupper startat inom grundskolan. Den ena gruppen arbetar med att tydliggöra arbetstidsavtalet för lärare samt att se över arbetsuppgifter, tidsåtgång och prioriteringar. Arbetet kommer att fortgå under hösten. Den andra gruppen har fokuserat på hur samarbete och stöd kan förbättrasa genom att bilda arbetslag med arbetslagsledare och hur ett uppdrag för en arbetslagsledare kan se ut. Arbetet fortsätter även det under hösten. Även förskolornas chefer har arbetat med att tydliggöra uppdraget i förskolan och årshjul har tagits fram för att ge arbetet ökad struktur och förutsägbarhet. Det arbetet har genomförts vid arbetsplatsträffar. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron fortsätter att stiga något i alla verksamhetsformer utom i grundskolan där den minskar. I de verksamhetsområden som har få anställda får en längre sjukskrivning hos en medarbetare större utslag på sjukfrånvaron i procent. I dessa verksamheter är det också lättare att 17

23 ha vetskap om orsaken till ökad sjukfrånvaro. Grundskolans sjukfrånvaro har glädjande nog minskat något, medan förskolans sjukfrånvaro har ökat med 1,55 procentenheter mellan halvåret 2013 och halvåret 2014 i förhållande till kalenderåret 2013; en oroväckande utveckling. I analysen av detta konstateras att en del av den långvariga sjukfrånvaron inte är arbetsrelaterad, därmed blir det svårt för chefer och medarbetare att påverka denna. Däremot finns det all anledning att fortsätta arbetet med att förbättra arbetsmiljö, medarbetarskap och ledarskap för att brister i detta inte ska leda till ohälsa. 18

24 4. Ekonomi Budgetuppföljning för Barn- och utbildningsnämnden efter augusti 2014 Verksamhetsområde (VSO) (tkr) Helårs Budget Avvikelse Utfall - budget augusti Prognos avvikelse Helår augusti Prognos avvikelse Helår maj Administration Förskoleverksamhet Grundskola Särskola Elevhälsa Kulturskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Totalt Åtgärder har vidtagits för att anpassa organisationen inom förskola och skola inför hösten till den barn- och elevpeng som gäller. Dessutom har administrativa kostnader inom samtliga verksamhetsområden setts över och minskats inför hösten. Det ekonomiska läget tom augusti 2014 och prognos vid årets slut redovisas per verksamhetsområde nedan: Administration Underskottet förväntas öka under hösten. Anledning till underskottet är bl a en kvarvarande kostnad från ESF-projektet som avslutades hösten Prognos vid årets slut: tkr Förskola och pedagogisk omsorg Verksamheterna har vidtagit åtgärder inför hösten för att anpassa organisationen till de resurser som fördelas. Vid uppföljningen i maj var prognosen uppskattad till -100 tkr vid årets slut. Uppföljningen till delårsrapporten visar att prognosen förändrats och uppskattas till -700 tkr. De ökade kostnaderna inom verksamhetsområdet orsakas av ett ökat antal barn i förskolan i förhållande till budget. Ca 30 barn har under våren flyttat in i kommunen och börjat i förskolan. Istället för ett snitt på 435 barn/månad under året så ligger genomsnittet på 460 barn tom augusti (se diagram). Antalet placerade barn sjunker något under hösten men genomsnittet kommer fortfarande att ligga över det budgeterade antalet barn, vilket gör att underskottet inte kommer att kunna hämtas upp. 19

25 Antal Antal barn barn i i förskolan förskolan januari januari tom tom augusti september i förhållande i förhållande till till Framtidsplanen Antal barn per månad 460 Antal barn per månad 450 Antal barn i framtidsplan 440 i framtidsplan Jan Feb FebMar Mar Apr Apr Maj Maj Jun Jun Jul Aug Jul Sept Aug Diagrammet visar hur antalet placerade barn i förskolan har förändrats under årets första åtta månader. Uppgifterna hämtade ur kommunens resursfördelningsberäkning för förskolan. Prognos vid årets slut: tkr Grundskola Utfallet tom augusti är -240 tkr, vilket är något sämre än utfallet tom maj. Under våren har anpassningar av organisationen gjorts på samtliga skolor för att stämma överens med höstens resurstilldelning. Skolorna som hade för höga kostnader under våren har inte möjlighet att hämta upp hela underskottet till årets slut. Underskottet vägs till viss del upp av minskade kostnader för elever som går i fristående verksamheter och andra kommuner. Kompletteringstrafiken kommer att bli högre än budgeterat pga fler elever som har rätt till skolskjuts. Prognos vid årets slut: tkr Särskola Särskolan är en personaltät verksamhet och personalkostnaderna varierar beroende av elevernas antal och behov. Inga förändringar av antalet elever är aktuella tom augusti, men kan komma att förändras mot slutet av året. Fram till dess bedöms verksamheten uppvisa ett positivt resultat vid årets slut. Prognos vid årets slut: 500 tkr Elevhälsa Satsningar har gjorts under senaste åren på elevhälsans verksamheter, vilket gör att kostnaderna i Gnesta kommun ligger högre än i riket. Elevhälsan visar liksom föregående år en positiv prognos vid årets slut. En djupare analys av resurserna kommer att göras inför budget Prognos vid årets slut: tkr 20

26 Kulturskola Verksamheten uppvisar ett underskott tom augusti. Underskottet kommer att balanseras genom elevavgifter som faktureras under hösten. Prognos vid årets slut: Enligt budget. Gymnasieskola Gymnasiekostnaderna är svårbedömda eftersom resultatet är beroende av vilka program eleverna väljer. Inför hösten bedöms kostnaderna öka pga elevers särskilda behov. Prognos vid årets slut: tkr Vuxenutbildningen Verksamheten har fram till augusti ett överskott som bedöms förbrukas till årsskiftet. Prognos vid årets slut: Enligt budget 21

27 5. Händelser av betydelse under våren För att skapa förutsättningar för pedagogisk utveckling och erfarenhetsutbyte mellan pedagoger och skolor gjordes under våren en omorganisering av kommunens rektorsområden. I mars blev rektor för Frejaskolan F-5 också rektor för Kvarnbackaskolan, rektor för Dansutskolan också rektor för Laxne skola och rektor för Welandersborg även bitr. rektor på Frejaskolan 6-9. De små skolorna i ytterområdena får på så sätt fler kollegor och goda möjligheter för samarbete skapas både för medarbetare och elever, vilket förväntas påverka utvecklingen mot ännu högre måluppfyllelse. Tre förstelärare anställdes i februari för att utveckla matematikundervisningen på kommunens grundskolor. Inom barnomsorgen har barn till föräldralediga och arbetssökande föräldrar fått möjlighet till utökad tid för sina barn; från 15 till 20 timmar per vecka. En mindre justering har skett gällande avgifterna. Detta är en ökad service för Gnesta kommuns invånare. Samverkansavtal har ingåtts med Botkyrka kommun för att ytterligare bredda möjligheten för eleverna att välja gymnasieutbildning. En jämställdhetskonferens genomfördes den 6 maj där bland andra jämställdhetsministern medverkade, för att sprida erfarenheter från kommunens omfattande jämställdhetsarbete och marknadsföra kommunen. Arbetsmiljöverket genomförde en granskning av arbetsmiljön på central nivå samt på Frejaskolan och Dansutskolan. Ingen kritik riktades mot det övergripande arbetsmiljöarbetet på centralnivå. Skolorna fick några få påpekanden som har åtgärdats. Inspektionen är en genomlysning som bidrar till att hitta ännu bättre arbetsformer. Utifrån möjligheter i lagstiftningen bytte Särvux namn till Lärvux den 1 augusti. 60 lärare har fått kompetensutveckling anordnad av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) kring barn med neuropsykiatriska svårigheter. En ytterligare kurs planeras till Kompetensutveckling inom NP-problematik är av betydelse för att ge pedagogerna verktyg för att bättre kunna stödja eleverna. Dessutom visar forskning att just kompetens att stödja elever med svårigheter är en viktig arbetsmiljöfaktor för pedagogers arbetsmiljö. Förskolorna anordnade ett sommarsymposium den 23 maj för att sprida kunskap om några av de projektarbeten som genomförts under våren, ett arrangemang som stimulerar till kollegialt utbyte och strävan efter att bli en lärande organisation. Förändring av timplanen i matematik inför hösten genomfördes. Anledning var en förändring i lagstiftningen från Projektet Idéskola startade under januari på Welandersborgs skola. Syftet med projektet är att öka kunskapen i naturdidaktik och ge pedagogerna verktyg för att utveckla det innovativa lärandet. 22

28 6. Nämndens verksamhetsområden Administration BoU-administration utgör ledning, administration och samordning för såväl den verksamhet inom nämndens ansvarsområde som kommunen driver i egen regi som den verksamhet kommunen köper av andra kommuner/anordnare. En viktig del i BoU-administrationens arbete är att underlätta politikernas, målgruppens och verksamheternas behov genom att leda, utreda, planera, följa upp och utvärdera. Förskola och pedagogisk omsorg Kommunen är enligt skollagen skyldig att erbjuda förskola (förskola heltid för barn 1-5 år och allmän förskola för barn 3-5 år) och pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare och flerfamiljslösningar), men verksamheterna är frivilliga för föräldrarna. Allmän förskola 15 t/v för alla 3- och 5-åringar är kostnadsfri, medan förskola och pedagogisk omsorg är avgiftsbelagda. Fristående förskolor och fristående pedagogisk omsorg finns i Gnesta tätort. Särskilda avtal för denna verksamhet finns mellan kommunen och ansvarig huvudman. Inom verksamhetsområdet finns även köp och försäljning av platser till andra kommuner. Kommunens skyldigheter avseende förskola och pedagogisk omsorg regleras i skollag och läroplan. Grundskola Barn är skolpliktiga fr o m höstterminen det år de fyller sju år t o m vårterminen det år de fyller sexton år. De har även rätt till förskoleklass året innan de börjar åk 1. Till grundskolans verksamhetsområde hör även skolbarnsomsorg. I Gnesta kommun finns fem grundskolor åk F-5 samt en högstadieskola åk 6-9. Samtliga F-5 skolor är lokal- och verksamhetsintegrerade med förskoleklass och skolbarnsomsorg. I Gnesta tätort finns en friskola med förskoleklass, grundskola F-9 och skolbarnsomsorg. Särskilda avtal för denna verksamhet finns mellan kommunen och ansvarig huvudman. Kommunens skyldighet att erbjuda skolpliktiga elever undervisning i grundskolan regleras i skollag och grundskoleförordning och hur verksamheten ska bedrivas regleras i läroplan och kursplaner. Inom verksamhetsområdet finns även köp och försäljning av platser inom förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg. Grundsärskola, gymnasiesärskola Kommunens skyldighet att erbjuda skolpliktiga elever undervisning i särskola och gymnasiesärskola regleras i skollag och grundskoleförordning. Särskolan följer egen läroplan och målen anpassas till stor del till den enskilde elevens förutsättningar. Inskrivning av barn i grundsärskola sker i nära samverkan med föräldrarna med barnets bästa i främsta rummet och syftar till att elever med utvecklingsstörning får en så bra skolgång som möjligt, samtidigt som elevernas rätt till stöd utifrån sina speciella behov tillgodoses. Gnesta kommun har en egen grundsärskola. Verksamheten är organiserad med grundsärskolegrupper på Frejaskolan. Utöver den grundsärskolegrupp som eleverna går i, är de även en del av en grundskolegrupp på respektive skola utifrån ålderssammansättning. För elever i behov av speciella träningsredskap köper kommunen platser även fortsättningsvis. Några elever får undervisning i grundsärskola på annan ort. Dessa elever är berättigade till skolskjuts till grundsärskolan. 23

29 Elevhälsa Verksamhetsområdet Elevhälsa omfattar förvaltningens övergripande stödinsatser för barn i behov av särskilt stöd, t ex psykolog, kurator, talpedagog, specialpedagog, språkpedagog samt en mindre undervisningsgrupp för barn i behov av särskilt stöd. Kommunens skyldigheter att ge stöd till barn i behov av särskilt stöd regleras i skollagen. Kulturskola Kulturskolan är en frivillig verksamhet som vänder sig till barn och ungdomar fr o m åk 1. Nästan all undervisning sker i grupp och för elever som deltar i musikundervisning kan de redan från början delta i orkesterspel. Kulturskolan har instrument för uthyrning till nybörjare. Övrig verksamhet i Kulturskolan är bland annat dans och drama. Gymnasieskola Kommunens skyldighet att erbjuda ungdomar utbildning inom gymnasieskolan regleras i skollag och gymnasieförordning och hur verksamheten ska bedrivas regleras i läroplan och kursplaner. Gnesta kommun har samverkansavtal med Botkyrkas, Flens, Nyköpings, Södertälje, Salems och Strängnäs kommuner samt med Södermanlands läns landsting. Samverkansavtalet med landstinget avser naturbruksutbildning vid Öknaskolan. Samverkansavtalen garanterar eleverna ett förstahandsmottagande, det vill säga de mottas i gymnasieskolan på samma sätt som boende i den kommunen. Utöver samverkansavtalen kan eleverna välja fristående eller riksrekryterande gymnasieskolor. I Gnesta finns en fristående gymnasieskola, Gnesta Praktiska. Vuxenutbildning Vuxenutbildning omfattar grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning, utbildning i svenska för invandrare, särskild undervisning för vuxna samt validering. Kommunen är enligt skollagen skyldig att erbjuda vuxenutbildning i egen regi eller på annat sätt. Gnesta kommun driver vuxenutbildning på Utbildningscentrum och samverkar med grannkommuner och fristående aktörer när det gäller kurser och utbildningar som ej erbjuds inom kommunen. Chill Fritidsgården Chill är en frivillig verksamhet som erbjuder verksamhet för elever från årskurs 6 t.o.m. åk 3 på gymnasiet. Verksamheten har ett kommunalt uppdrag och ska främja ungdomars personliga och gemensamma utveckling i en spännande, trygg och drogfri miljö, där delaktighet, jämställdhet och inkludering är ledstjärnor. 24

30 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: BOUN Barn- och utbildningsnämnden Åtgärder för budget i balans Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1. Godkänna redovisningen av åtgärder för budget i balans. Sammanfattning Redan under våren vidtog samtliga verksamheter åtgärder för att anpassa organisationen till rådande barn- och elevpeng, vilket också redovisats i samband med budgetuppföljning efter maj. Dessa åtgärder bidrar till att förbättra det ekonomiska resultatet avsevärt. Nämnden godkände förslagen till översyn av åtgärder vid nämndsammanträdet i juni.och gav dessutom förvaltningen i uppdrag att återkomma med en redovisning av resultatet av de föreslagna åtgärderna vid nämndsammanträdet i september. Mobila bredbandsabonnemang som inte behövs, har sagts upp eller sägs upp inom kort. Leasingkontrakt har setts över och avslutats där det har varit ekonomiskt fördelaktigt. Taxiresor för gymnasieelever har setts över men kan inte förändras. Nytt upphandlingsavtal som medför minskade kostnader vid inköp av utrustning och lekmaterial till förskolorna Utredning av skolskjutskostnader är under uppstart Ärendebeskrivning Enligt kommunens styrprinciper är nämnden skyldig att så snart en avvikelse befaras eller har konstaterats vidta åtgärder inom ramen för sina befogenheter så att budget kan hållas. Efter genomlysning av det ekonomiska läget såväl med ekonomienheten som

31 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) med barn- och utbildningsförvaltningens enhetschefer under maj månad, har ett antal åtgärder vidtagits för att nå en budget i balans. Anpassningen är en förutsättning för att uppfylla kraven på kommunal ekonomi. Redan under våren vidtog samtliga verksamheter åtgärder för att anpassa organisationen till rådande barn- och elevpeng, vilket också redovisats i samband med budgetuppföljning efter maj. Dessa åtgärder bidrar till att förbättra det ekonomiska resultatet avsevärt. Nämnden godkände förslagen till anpassningar, utöver organisationsanpassningarna, som presenterades vid junisammanträdet. Nämnden gav dessutom förvaltningen i uppdrag att återkomma med en redovisning av resultatet av de föreslagna åtgärderna vid nämndsammanträdet i september. De åtgärder som presenterades vid BoUN:s sammanträde i juni är de som följer och resultat av vidtagna åtgärder presenteras i anslutning till varje verksamhetsområde. Verksamhetsområde Administration Inom verksamhetsområdet minskas kostnader genom viss neddragning av bemanningen, översyn av kostnader för IT- och telefoni och leasingavtal. Resultat: Bemanningen på Barn- och utbildningskontoret har inte minskats så till vida att någon har fått mindre tid. I stället så kommer förvaltningskontoret att stötta upp med administrativa uppgifter till en av förskolecheferna i centralorten samt till Welandersborgs skola. Även Ytterförskolorna kan komma att behöva stöd. Sammantaget blir det en förändring motsvarande 0,2 årsarbetare under hösten. De IT- och telefonikostnader (mobila nätverksuppkopplingar för datorer och Ipads) som har varit möjliga att säga upp har avslutats. Övriga bevakas för att sägas upp när bindningstiderna löper ut. Verksamhetsområde Förskola Översyn av kostnader för IT, telefoni och leasingavtal. Resultat: De IT- och telefonikostnader (mobila nätverksuppkopplingar för datorer och Ipads) som har varit möjliga att säga upp har avslutats. Övriga bevakas för att sägas upp när bindningstiderna löper ut. Uppsägningar av leasingkontrakt gällande kopiatorer är ännu inte helt fullföljt Utredning fortsätter med stöd av IT-enheten. Kommunen har anslutit sig till upphandlingsavtal via Sveriges kommuner och landsting (SKL) som medför minskade kostnader med upp till 30 % vid inköp av utrustning och lekmaterial till förskolorna.

32 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) Verksamhetsområde Grundskola Översyn av kostnader för IT, telefoni och leasingavtal. Dessutom görs översyn av skolskjutskostnaderna genom att se över taxirutter m.m. Resultat: De IT- och telefonikostnader (mobila nätverksuppkopplingar för datorer och Ipads) som har varit möjliga att säga upp har avslutats. Övriga bevakas för att sägas upp när bindningstiderna löper ut. Uppsägningar av leasingkontrakt gällande kopiatorer är ännu inte helt fullföljt Utredning fortsätter med stöd av IT-enheten. Utredning av skolskjutskostnader är under uppstart och ansvaret för skolskjutsar har flyttas tillbaka till BoU:s förvaltningskontor. Verksamhetsområde Elevhälsan och Särskolan Översyn av kostnader för IT, telefoni och leasingavtal. Resultat: De IT- och telefonikostnader (mobila nätverksuppkopplingar för datorer och Ipads) som har varit möjliga att säga upp har avslutats. Övriga bevakas för att sägas upp när bindningstiderna löper ut. Angående leasingavtal se grundskolan. Verksamhetsområde Gymnasiet Översyn av skolskjutskostnader Resultat: Översyn har skett och inga anpassningar är möjliga. Verksamhetsområde Vuxenutbildning Översyn av kostnader för IT, telefoni och leasingavtal Resultat: De IT- och telefonikostnader (mobila nätverksuppkopplingar för datorer och Ipads) som har varit möjliga att säga upp har avslutats. Övriga bevakas för att sägas upp när bindningstiderna löper ut. Leasingavtal för kaffeautomat har avslutats. Ekonomiska konsekvenser De vidtagna åtgärderna skapar förutsättningar för en budget i balans vid årets slut. De tidigare anpassningarna som redovisats i samband med den ekonomiska uppföljningen har också genomförts enligt plan. Juridiska konsekvenser Inga juridiska konsekvenser bedöms vara aktuella.

33 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 4(4) Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhetsanalys har inte bedömts vara tillämplig i detta ärende. Överensstämmelse med kommunens styrdokument Uppdraget att hålla budget och vidta åtgärder om så inte är fallet överensstämmer med kommunens styrprinciper. Monica Harlin Förvaltningschef

34 Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: BOUN Barn- och utbildningsnämnden Omfördelning av budget mellan VSO Framtidsplan 2014 Förslag till beslut i Barn- och utbildningsnämnden 1. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att omfördela budgeten mellan verksamhetsområden i Framtidsplanen för 2014 Ärendebeskrivning För att kunna följa upp 2014-års budget på ett korrekt sätt har vissa kostnader omfördelats mellan barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden (VSO). - Budget för hyror har omfördelats för att kunna följa upp kostnader inom respektive VSO - Budget för interkommunala ersättningar för förskoleklass har flyttats från förskolan till grundskolan - En korrigering av Kulturskolans budget har gjorts pga felaktiga siffror Nettoram/verksamhetsområde