Kulturhistorisk förstudie inför en planerad vindpark

Transkript

1 Kulturhistorisk förstudie inför en planerad vindpark Storhöjden och Törstaåsen Kramfors kommun Västernorrlands län Britta Wennstedt Edvinger Arkeologicentrum AB P2011:87 Y

2

3 Bakgrund Kabeko Kraft AB, Uppsala, har i samband med projektering av en vindpark i Kramfors kommun i Västernorrlands län beställt en kulturhistorisk förstudie över det berörda området. Denna rapport är en utvidgad version av en tidigare förstudie avseende delar av det nu aktuella området (Wennstedt Edvinger 2011). Projektområde Det två aktuella projektområdena, Törstaåsen (715,8 hektar) i norr och Storhöjden (1131,7 hektar) i söder, sträcker sig in i fem socknar, Boteå, Sidensjö, Styrnäs, Ullånger och, i Ångermanland (figur 1). Undersökningsområdet för denna förstudie utgörs av projektområdena med närmaste omgivningar. Sex ekonomiska kartblad berörs av den planerade vindkraftsutbyggnaden: 18I 0b, 18I 0c, 18I 1b, 18I 1c, 18I 2b och 18I 2c. Syfte och metod Förstudien har till syfte att byråmässigt kartlägga kulturvärden i projektområdena med omland. Det har skett genom genomgång av olika antikvariska källmaterial och äldre kartor samt flyg- och satellitbilder. Inget platsbesök eller annat fältarbete har utförts i samband med förstudien. Vidare görs en preliminär bedömning av potential för okända kulturvärden i projektområdena och av vindkraftutbyggnadens kulturmiljöpåverkan. Material Byråinventeringen har omfattat följande källmaterial: registrerade kulturhistoriska lämningar i RAÄ:s informationssystem för fornminnen, FMIS, registrerade kulturhistoriska lämningar i Skogsstyrelsens databas (Kotten), arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums fynddatabas, samebyarnas nuvarande markanvändning och fjällsamiska flyttleder i äldre tid, allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäteriakter med kartor i Lantmäteriets karttjänster, äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i ortnamnsdatabasen hos Institutet för språk och folkminnen (SOFI), antikvariskt material och rapporter i biblioteksdatabaser och på länsmuseets hemsida, länsstyrelsens webbpresentation av värdefulla natur- och kulturmiljöer m.m. 1

4 Arkeologicentrum AB Figur 1. Undersökningsområdet ligger NÖ om Kramfors. De två projektområdena är markerade med svart skraffering. Underlag: Sverigekartan Lantmäteriet, Gävle Medgivande I 2009_ Skala 1: Områdesbeskrivning Undersökningsområdet ligger på nivåer över högsta kustlinjen (HK). HK i denna del av Ångermanland ligger på ca 270 meter över havet. Topografin i undersökningsområdet är mycket varierad. På sina ställen sluttar terrängen mycket brant. Morän och kalt berg dominerar i undersökningsområdet. Hällmarken återfinns på bergskrönen. På lägre nivåer och utanför projektområdet finns inslag av sedimentmark. Torvmark finns i undersökningsområdet men i regel i form av smärre myrar. Myrarna avvatt- 2

5 nas av ett antal mindre bäckar som rinner ut i ett sjösystem i sydöstra delen av undersökningsområdet. Gålsjön, Mjösjön och Rysjön är de största sjöarna. Inne i projektområdena finns flera små tjärnar. Markslaget är skogsmark. Skogen utgör produktionsskog i olika åldersklasser. Smärre ytor är nyligen avverkade. Antikvarisk verksamhet Ångermanland har till stora delar inventerats på fornminnen av Riksantikvarieämbetet. En förstagångsinventering skedde under 1960-talet. Under senare delen av 1980-talet och början av 1990-talet skede revideringsinventering i delar av landskapet. Det nu aktuella undersökningsområdet har revideringsinventerats för omkring tjugo år sedan, åren 1989 till I två av de berörda socknarna, Boteå och Styrnäs, har Botniabanan under senare år genererat antikvariska insatser av viss omfattning (t.ex. Jakobsson 1999, Eriksson & Lindqvist 2004, Forsberg et al. 2007). Undersökningsområdet tangeras i norr av Botniabanan, som löper i tunnel under den berörda sträckan i projektområdet Törstaåsen. Resultat Kulturhistoriska inventeringar Inom undersökningsområdet har ett mindre antal lämningar registrerats vid RAÄ:s fornminnesinventering för ekonomiska kartan. Inga av de registrerade lämningarna återfinns i direkt anslutning till planerade vindkraftverk, men några ligger i anslutning till vägar in mot projektområdet (figur 2 4). Skogsstyrelsen inventeringsprojekt Skog och historia har inte berört utredningsområdet (Kotten ). Därför finns här inga genom detta projekt registrerade lämningar. Arkeologiska fynd och fyndsamlingar Det finns inga uppgifter om att fornfynd tillvaratagits och inlämnats till kulturmiljövården i undersökningsområdet (SHM ). Det kan bero på en reell avsaknad, men det kan även bero på den låga graden av uppodling eller av andra erosionsutsatta områden i terränglägen gynnsamma för förhistoriska boplatser. Sjöarna centralt i undersökningsområdet är tillräckligt stora för att ha varit intressanta för förhistorisk bosättning. En enda boplats har registrerats i närheten (Ullånger 81) och inga lösfynd är som nämnts tillförda kulturmiljövården från detta område. Historiska kartor och lantmäteriakter Det har inte genomförts många lantmäteriförrättningar i projektområdet. Därför finns bara ett fåtal äldre kartor. Alla historiska kartor är inte 3

6 tillgängliga i Lantmäteriets karttjänst. I undantagsfall har utmarker kartlagts. Avvittringskartorna täcker utmark men är fattiga på detaljer. Generalstabskartan var inte tillgänglig för excerpering via Lantmäteriets karttjänst och har inte studerats här. Materialet beaktades dock vid RAÄ:s fornminnesinventering. Ekonomiska kartan gavs ut under tidigt 1960-tal. Här redovisas ett flertal smånamn och färdvägar av antikvariskt intresse. Genomgående för hela projektområdet är emellertid avsaknaden av bebyggelse och tecken på skogsbruk eller jordbruk annat än i form av fäboddrift. Endast en koja eller annan byggnad på Undromshöjden har kartlagts. De fäbodar som redovisas på ekonomiska kartan har registrerats som kulturhistoriska lämningar i samband med RAÄ:s fornminnesinventering. Allmänt kan noteras att flera fastighetsgränser flyttats eller upphört existera efter de äldsta kartornas utgivning. Det betyder att det sannolikt finns både femstenarör och andra råstenar kvar i terrängen vilka i dag utgör fasta fornlämningar. Tabell 1. Byråmässig sammanställning av indikationer på potentiella kulturvärden samt registrerade kulturhistoriska lämningar i och nära projektområdena. R=fast fornlämning, Ökhl=övrig kulturhistorisk lämning. Fet stil=inom eller helt nära projektområde. ID-nr Ortnamn Lämnings- Antikv. Källa typ bedömn. 1 Sågmyrorna Kvarn? Ekk 19I 1b Anm. 2 Fäbodtjärnen Fäbod? Ekk 19I 1b Jfr Boteå 67 3 Fäbodmyrorna Fäbod? Ekk 19I 1b Jfr Boteå 67 4 Lapptjärnen Härd, kåtatomt, viste, samlingsplats för ren? 5 Byggnad, Undromshöjden Husgrund, historisk tid? Ekk 19I 1c Ekk 19I 1c Vid brandtorn 6 Fäbodmyran Fäbod? Ekk 19I 0b Jfr Styrnäs 75 7 Plankmyran Färdväg? Hägnad? Ekk 19I 0b 8 vakant 9 vakant 10 vakant 11 Slåttmyran Ekk 19I 2c 12 Fäbodhöjden Ekk 19I 2b Jfr Boteå Namntallhöjden Ekk 19I 2b 14 Fäbodmyran Ekk 19I 2b Jfr Boteå 45 4

7 15 Stormyrtorpet Lägenhetsbebyggelse Ekk 19I 2b 16 Fossil åker Åkermark till torplämning IP15 17 Fäbodmyran Fäbod? Terrängkarta 18 Renmyran Viste? Terrängkarta 19 Lappholmen Viste? Terrängkarta 20 Kvarnviken Kvarn Terrängkarta 21 Kvarnbacken Kvarn Terrängkarta 23 Gårdsiö finntorp Boteå 45 Jfr Ullånger 106 Jfr Ullånger 106 Jfr Ullånger 106 Lägenhetsbebyggelse Geogr. karta 1703 Osäkert läge Fäbodlämning Ökhl FMIS Jfr IP12 och IP14 Boteå 65 Törstabodarna Fäbodlämning Ökhl FMIS Boteå 67 Fäbodlämning R FMIS Jfr IP02 och 03 Boteå 73 Fångstgrop R FMIS Boteå 74 Dammvall Ökhl FMIS Boteå 75 Fångstanläggning övrig Ökhl FMIS Boteå 79 Fångstgrop R FMIS Boteå 115 Gränsmärke Ökhl FMIS Styrnäs 39 Fångstgropssystem R FMIS Styrnäs 74 Fångstgrop R FMIS Styrnäs 75 Fäbodlämning R FMIS Styrnäs 77:1-2 Fornlämningsliknande lämning Ökhl Akt 101 FMIS Styrnäs 76 Fångstgrop R FMIS Fäbodplats Styrnäs 79 Fångstgropssystem R FMIS Styrnäs 82:1-2 Styrnäs Kvarnberget Kvarn Terrängkarta Subberstabodarna Undromsbodarna Myckelbybodarna Brandbärsvallen Fäbodlämning Minnessten Ökhl Ökhl FMIS Fäbodlämning Ökhl FMIS Styrnäs 92 Fröksbodarna Fäbodlämning R FMIS 5

8 Styrnäs 95 Styrnäs 98 Ullånger :1-2 [sic!] : Myckelby gamla fäbodplats Fäbodlämning Uppg om FMIS Akt 74 Sammanförda lämningar Ökhl FMIS Kvarn Ökhl FMIS Jfr IP20, 21 och 22 Fångstgropar, 4 R FMIS Fångstgropssystem R FMIS Fångstgrop R FMIS Fångstgrop R FMIS Fångstgrop R FMIS Fångstgropssystem R FMIS Fångstgrop R FMIS Fångstgropssystem R FMIS Tjärdal, 2 Fornlämningsliknande lämning Ökhl Ökhl FMIS Fångstgrop, 4 R FMIS Fångstgropssystem R FMIS Fångtgropar, 3 Fornlämningsliknande lämning R Ökhl FMIS Fångstgrop R FMIS Mjösjö By-/gårdstomt R FMIS Akt 50, 74 Mjösjöns gamla By-/gårdstomt R FMIS tomt Akt 50, 74 6

9 Figur 2. Kulturvärden i det norra projektområdet, Törstaåsen. Jfr tabell 2. Underlag: terrängkartan Lantmäteriet, Gävle Medgivande I 2009_ Skala 1:

10 Arkeologicentrum AB Figur 3. Kulturvärden i Storhöjdens norra del. Underlag: terrängkartan Lantmäteriet, Gävle Medgivande I 2009_ Skala 1:

11 Ortnamn Det finns en lång flera namn i närheten av projektområdet vilka är av antikvariskt intresse: Lapptjärnen, Lapptjärnsbäcken, Lappholmen, Renmyran, Renudden, Kvarnberget, Kvarnbäcken, Kvarnudden, Kvarnviken, Fäbodmyran, Fäbodbäcken, Sågmyrorna och Plankmyran. Det finns många namn med efterleden -bodarna eller -vallen som båda vittnar om fäboddrift. Namn på finn- och lapp- visar att platser i äldre tid nyttjats av rörliga grupper. Namn på kvarn- berättar om äldre (såg-)kvarnar. Något enstaka namn på -torp indikerar lägenhetsbebyggelse. Ett par sta-namn i undersökningsområdet, Törsta och Subbbersta, överraskar. Sta-namnen brukar ha sitt ursprung i förhistorisk tid. De två trakterna är belagda i skrift år 1550 (SOFI), vilket styrker hög ålder, men det är förstås inägorna som då avses. Namnförekomsten visar emellertid på möjligheten av lämningar efter ett åtminstone medeltida utmarksbruk i projektområdena. De flesta av ortnamnen är sent upptecknade naturnamn. Det följer av projektområdenas belägenhet och markanvändning, utmark och skogsmark. Bebyggelse, byggnadsminnen, kulturmiljöer och riksintressen Inga värdefulla kulturmiljöer såsom kulturreservat eller riksintresseområden för kulturmiljövården finns i eller nära projektområdet. Byggnadsantikvariskt intressanta objekt eller byggnadsminnen finns inte inne i projektområdet. I Ångermanälvens dalgång finns en lång rad områden av riksintresse för kulturmiljövården. Närmaste riksintresseområde, Gålsjö bruk, ligger drygt sex kilometer väster om projektområdet och berörs därför inte av vindkraftsutbyggnaden. Konklusion Byråinventeringen har resulterat i slutsatser avseende både miljö och kulturhistoria vilka bör beaktas vid fortsatt projektering. Natur och topografi Undersökningsområdet ligger i ett höglänt utmarksområde med stora nivåskillnader. Det är en miljö som i höjdlägena och på sluttningarna troligen inte rymmer större mängder okända kulturhistoriska lämningar. Tidigt frostfria höjdlägen, högt uppdragna på sluttningar och i söderlägen kan emellertid ha lockat exempelvis till utmarksodling. Terrängläget är vanligt i samband med åtminstone medeltida åkerlyckor, och den fasta bebyggelsen i dalgångarna i närområdet är etablerad redan under järnåldern. 9

12 Figur 4. Kulturvärden i Storhöjdens södra del. Underlag: terrängkartan Lantmäteriet, Gävle Medgivande I 2009_ Skala 1:

13 Likaså kan fångstgropar ligga högt uppdragna på sluttningar under förutsättning att den lokala topografin är sådan att älgar eller vildrenar gärna förlagt sina vandringsvägar där. Många klassiska sadellägen för fångstgropar finns i projektområdena. Krönlägen och andra sig topografiskt utmärkande fenomen är också intressanta i egenskap av möjligt terrängläge för samiska heliga platser (jfr Manker 1957). Det är ändå framför allt i de lägre delarna av undersökningsområdet och i anslutning till vattendrag och myrkanter som man kan förvänta sig att påträffa ej registrerade lämningar, d.v.s. främst vid befintliga och tillkommande vägar. Kulturhistoria Undersökningsområdet saknar naturgeografiska förutsättningar för de höga frekvenser av fasta fornlämningar eller komplexa kulturmiljöer som återfinns vid exempelvis forna strandlinjer vid kusten eller i älvdalar. Undersökningsområdet ligger inom renskötselområdet, närmare bestämt i vinterbetesland. Två samebyar berörs, Vilhelmina södra sameby och Voernese, f.d. Frostvikens norra sameby. Norra Ångermanlands äldre samiska historia är belagd i historiska källor och bearbetningar (Bergvall & Persson 2004, Westerdahl 1986, Westerdahl 2008). Områdets belägenhet och karaktär innebär att samisk närvaro kan förutsättas, både i form av spår efter äldre tiders fjällrenskötare och efter skogssamer. Därför är myrar, frusna på vintern, och andra potentiella samlingsplatser för ren intressanta. Lapptjärnen i undersökningsområdet (IP04) kan lika gärna utgöra samlingsplats för ren under vintern som sommarboplats (med fiske som huvudnäring) eller både och. Andra namn på lapp- och ren- är likaledes indikerande samiska visten. Regionen har varit föremål för finnkolonisation fr.o.m talet (Gothe 1948, Wedin 2007). I närområdet finns indikationer genom bl.a. en byggnad, Finnpörtet, ortnamn på finn-, kartdata (finntorp) och traditionsuppgifter om skogsfinnar. Karaktäristiskt för finnarnas jordbruk var kortvarigt och intensivt svedjebruk, vilket kan ha genererat ett antal fossila åkerytor i utmarkslägen. Nybyggen har upptagits i nära anslutning till undersökningsområdet alltsedan 1700-talet. Även i samband med nybyggarnas markanvändning måste utmarksodling och annat utmarksbruk, t.ex. tjärbränning och kolning som kan ha resulterat i kulturhistoriska lämningar, beaktas. Ett fåtal registrerade kulturhistoriska lämningar finns i dag i projektområdena inklusive tillfartsvägar. Med tanke på den låga täckningsgraden, d.v.s. fältinventerad area per anställningsdag, vid fornminnesinventeringen och den tidsrymd som förflutit sedan det senaste inventeringstillfället kan man förutsätta att okända lämningar finns i projektområdena, om än inte i större antal. 11

14 Ett tjugotal indikationer på potentiella kulturhistoriska lämningar har framkommit under denna förstudie. De är huvudsakligen belägna vid vägar in mot projektområdena. Ej registrerade lämningar i undersökningsområdet bör främst utgöras av övergivna gränsmärken, fångstgropar, lämningar knutna till äldre tiders renskötsel, skogsbrukslämningar såsom kolbottnar och tjärdalar samt möjligen ytterligare fäbodlämningar. Förstudien pekar ut möjligheten av åtminstone följande lämningstyper: fäbod, kvarn, färdväg, husgrund, historisk tid, samt samlingsplats för ren och/eller viste samt möjligen fossil åker (svedja). Inget tyder på att det finns eller kan framkomma kulturvärden som omöjliggör en vindkraftsutbyggnad i undersökningsområdet. Det är troligt att kulturhistoriska lämningar kommer att visuellt påverkas av en vindkraftsutbyggnad, men med en viss flexibilitet i vindparkens utformning torde kända kulturmiljöer och/eller lämningar kunna undvikas och kvarligga inne i vindparken utan ingrepp. Påverkan på ej registrerade lämningar kan inte förutspås med nuvarande kunskapsunderlag. 12

15 Litteratur Bergvall, Margareta, & Peter Persson (red.), Västernorrland Sameland: om samisk närvaro i Ångermanland och Medelpad. Tidsspår Härnösand. Carlsson, Bertil, & Bodil Mascher, Fäbodinventering Västernorrlands län. Länsmuseet Västernorrland, Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation. Rapport 1999:7. Härnösand. Wennstedt Edvinger, Britta, Kulturhistorisk förstudie inför en planerad vindpark: Ådalen Norra, Kramfors kommun, Västernorrlands län. (PM från Arkeologicentrum 2011:01 Y. ) Eriksson, Lisette, & Anna-Karin Lindqvist, Historiska lämningar i Botniabanans sträckning genom Västernorrland: Boteå, Sidensjö, Nätra och Grundsunda socknar i Ångermanland. Angaria rapport 8. Domsjö/Umeå. Forsberg, Lennart, George, Ola, Lindholm, Pehr & Runeson, Henrik, Tilläggsutredning för Botniabanan. Delsträckor JP 21, JP 22, JP 31 samt JP 32 mellan Nyland och Gålnäs, Ångermanland; Boteå, Nätra, Sidensjö, Själevad, Styrnäs och Torsåker socknar. UV Mitt, Rapport 2007:34, Arkeologisk utredning, Etapp 1 och 2. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt. Hägersten. Gothe, Richard, Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland. Stockholm. Jakobsson, Mikael, Botniabanan, sträckan Västernorrland: arkeologisk utredning, etapp 1: Ångermanland; Arnäs, Boteå, Grundsunda, Nätra, Sidensjö, Själevads, Styrnäs och Torsåkers socknar. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Lundqvist, Jan, Beskrivning till jordartskarta över Västernorrlands län och förutvarande Fjällsjö k:n. Sveriges geologiska undersökning Ser. Ca nr. 55. Uppsala. Manker, Ernst, The nomadism of the Swedish mountain Lapps: the siidas and their migratory routes in Acta Lapponica 7. Uppsala. Manker, Ernst, Lapparnas heliga ställen. kultplatser och offerkult i belysning av Nordiska museets och landsantikvariernas fältundersökningar. Acta Lapponica 13. Stockholm. Mascher, Bodil, Restaurering av Finnpörtet, Almsjön 3:8, Ullångers socken, Kramfors kommun. Länsmuseet Västernorrland. Kulturmiljöavdelningen, rapport 2005:12. Härnösand. 13

16 Pamp, Bengt, Ortnamnen i Sverige. 5:e uppl. Lund. Renström, Ann, Kulturmiljövårdsprogram för Kramfors kommun. Kramfors. Wedin, Maud, Den skogsfinska kolonisationen i Norrland. Falun. Westerdahl, Christer, Samer Nolaskogs: en historisk introduktion till samerna i Ångermanland och Åsele lappmark. Örnsköldsviks kommuns skriftserie 8. Örnsköldsvik. Westerdahl, Christer, Sydsamer: från Bottenhavet till Atlanten: en historisk introduktion till samerna i Ångermanland och Åsele lappmark med angränsande delar av Jämtland och Norge. Skärhamn. Äldre kartor Rikets allmänna kartverks arkiv Ekonomisk karta Bladnamn Fålasjö Årtal 1963 Rak-id J133-19i0b65 Bladnamn Gålsjönäs Årtal 1963 Rak-id J133-19i0c65 Bladnamn Kilberget Årtal 1963 Rak-id J133-19i1b65 Bladnamn Rysjön Årtal 1963 Rak-id J133-19i1c65 Bladnamn Almsjönäs Årtal 1963 Rak-id J133-18i9c65 Bladnamn Stor-ysjön Årtal 1962 Rak-id J133-19i0d64 Bladnamn Möckelsjön 14

17 Årtal 1962 Rak-id J133-18i9d64 Bladnamn Fäbodhöjden Årtal 1963 Rak-id J133-19i2b65 Bladnamn Stor-degersjön Årtal 1963 Rak-id J133-19i2c65 Lantmäteristyrelsens arkiv Aktbeteckning X68-35:1 Län Västernorrlands län Socken Ullångers socken Ort Valla nr 1 Åtgärd Skattläggningsberedning Datum 1774 Lantmätare Erik Calwagen, Johan Thandbergson Aktbeteckning X69-11:1 Län Västernorrlands län Socken socken Ort Gålsjönäs nr 1 Åtgärd Gränsbestämning Datum 1789 Anmärkning Inom Grundtjärn mm Lantmätare Erik Lundström Aktbeteckning X69-11:x1:215 Län Västernorrlands län Socken socken Ort Gålsjönäs nr 1 Åtgärd Geometrisk avmätning Datum 1639 Lantmätare Olof Tresk Aktbeteckning X68-1:1 Län Västernorrlands län Socken Ullångers socken Ort Ullångers sn Åtgärd Geografisk karta Datum

18 Anmärkning Lantmätare Avritning å allmän m tillstötande byeskogar Kristofer Mört Lantmäterimyndigheternas arkiv Aktbeteckning 22-sty-101 Län Västernorrland Kommun Kramfors Datum Åtgärd Storskifte Aktbeteckning 22-sty-151 Län Västernorrland Kommun Kramfors Datum Åtgärd Avvittring, skattläggning Webb BBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem, IRENMARK Sametinget Kotten Skogsstyrelsen (Skogens pärlor). 4/templates/kartmall.aspx?id=38343, KRINGLA Riksantikvarieämbetets databas K-samsök (f.d. Kulturmiljösök), LMV Lantmäteriets historiska karttjänst, LIBRIS Kungliga Bibliotekets nationella bibliotekssystem, Länsmuseet Västernorrland,

19 Länsstyrelsen Västernorrlands län, NERING-OCH-KULTURMILJO/Pages/default.aspx, SHM Statens historiska museums översiktsdatabas, SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänster, SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas, VITALIS Vitterhetsakademiens biblioteks huvudkatalog,

20 Arkeologicentrum AB