Degerkölen. Kulturhistorisk förstudie inför en planerad vindpark. Färila socken Hälsingland Ljusdals kommun Gävleborgs län. Britta Wennstedt Edvinger

Transkript

1 Kulturhistorisk förstudie inför en planerad vindpark Degerkölen Färila socken Hälsingland Ljusdals kommun Gävleborgs län Britta Wennstedt Edvinger Arkeologicentrum AB P2011:76 X

2

3 Bakgrund I samband med vindkraftsprojektering i Hälsingland har NV Nordisk Vindkraft AB låtit utföra en kulturhistorisk förstudie över projektområdet med närmaste omland. Arkeologicentrum AB har genomfört förstudien som avser projektområdet Degerkölen i Ljusdals kommun, Gävleborgs län. Projektområdet Projektområdet ligger i Färila socken i Hälsingland men nära gränsen till Ljusdals socken (figur 1). Området är utmark till kringliggande byar och flera trakter berörs: Håvra, Stocksbo, Föne, Lillbyn och Veckebo. Projektområdet är ca 290 hektar stort och återfinns inom det ekonomiska kartbladet 16F 2f Degerkölen. Syfte och metod Förstudien har till syfte att byråmässigt kartlägga kulturvärden i projektområdet med närmaste omland, att bedöma potential för fornlämningar i projektområdet och påverkan på kulturmiljöer i närområdet. Det har skett genom genomgång av olika antikvariska källmaterial och äldre kartor samt flygbilder. Inget fältarbete har utförts i samband med förstudien. Material Byråinventeringen har omfattat följande källmaterial: registrerade kulturhistoriska lämningar i RAÄ:s informationssystem för fornminnen, FMIS, registrerade kulturhistoriska lämningar i Skogsstyrelsens databas (Kotten), arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums fynddatabas, samebyarnas nuvarande markanvändning och fjällsamiska flyttleder i äldre tid, allmänna kartor, tryckta historiska kartor och lantmäteriakter med kartor samt flyg- och satellitbilder i Lantmäteriets karttjänster, äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i ortnamnsdatabasen vid Institutet för språk och folkminnen, antikvariskt material och rapporter i biblioteksdatabaser, länsstyrelsens webbpresentation av värdefulla natur- och kulturmiljöer m.m. 1

4 Figur 1. Projektområdet (inringad vit markering) ligger SSÖ om Kårböle och VNV om Ljusdal i Hälsingland. Skala 1: Områdesbeskrivning Projektområdet ligger med god marginal över högsta kustlinjen. Den högsta höjden i området är Degerkölens krön i norra delen vilket återfinns på 555 meter över havet (figur 2). I projektområdets södra del ligger Godberget, vars krön är 535 meter över havet. Höjdskillnaderna är stora. Centralt i projektområdet är ett flackare parti som ligger omkring meter över havet. Jordarterna i projektområdet är morän och torvmark. Myrarna är som regel ganska små och avvattnas av bäckar. Inga andra vattendrag, tjärnar eller sjöar finns i projektområdet. Markslaget är skogsmark. Skogen utgör produktionsskog i olika åldersklasser och stora arealer är ganska nyligen avverkade. Projektområdet ligger utanför dagens renskötselområde. 2

5 Tidigare antikvarisk verksamhet År 1957 genomförde Riksantikvarieämbetet en inventering av fornminnen i Färila socken i samband med utgivning av ekonomiska kartan. Under talet skedde viss revideringsinventering, men denna var ofullständig (Jensen 1997:92 ff.). Ställvis genomfördes den i form av s.k. E2-revidering, d.v.s. en byråmässig inventering. Även under förstagångsinventeringen hade de faktiska fältarbetena en begränsad omfattning. Flera antikvariska dokumentationsprojekt har genomförts i socknen men de uppdragsarkeologiska projekten är få. Arkeologicentrums år 2010 genomförda särskilda utredning för vindkraftsutbyggnad på Högkölen hör till de senast genomförda insatserna (Loeffler 2010). Inte heller de uppdragsarkeologiska projekten har omfattat projektområdet. Skogsstyrelsens arbetsmarknadsprojekt Skog och historia har bedrivits inom Färila socknen. Den har t.ex. inneburit att många kolningsanläggningar registrerats, men inte i projektområdet. Resultat Kulturhistoriska lämningar Inga lämningar finns i dag registrerade i projektområdet. Närmaste kända kulturminne är en plats med tradition om ett kloster registrerat som fornlämning Färila 79 i FMIS, 800 meter norr om projektområdet (figur 2). Avsaknaden av lämningar torde vara skenbar, i första hand beroende av de två fornminnesinventeringarnas metodik, d.v.s. begränsad till ingen genomförd systematisk terrängrekognoscering. Arkeologiska fynd och fyndsamlingar Det finns inga uppgifter om att fornfynd tillvaratagits och inlämnats till kulturmiljövården i undersökningsområdet (SHM ). Det kan bero på en reell avsaknad, men det kan också bero på en låg grad av uppodling, eftersom många fynd påträffats vid plöjning, eller på att det saknas erosionsutsatta områden i terränglägen gynnsamma för förhistoriska boplatser. Några sådana gynnsamma terränglägen förefaller knappast finnas i projektområdet på grund av dess topografi och höjd över havet. Länsmuseets fyndsamling har inte studerats i samband med denna förstudie. Äldre tiders markanvändning Det har knappt upprättats några kartor över byarnas utmarker vid de olika skiftena och lantmäteriförrättningarna. De historiska kartorna tillför därför mycket lite information. 3

6 Figur 2. Projektområdet i Färila socken, Hälsingland. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle Medgivande I 2009_ Skala 1:

7 Detsamma gäller de äldre tryckta kartorna. Generalstabskartan, bladet 83 Los (1916) redovisar projektområdets topografi. Av kulturhistoriskt intresse är en stig som löper från sjön Ängratörns sydspets i Skralldalen över krönet på Degerkölen och vidare mot väster via Degerkölens fäbod (Degerkölsvallen). Den ekonomiska kartan (1957) redovisar endast fastighetsgränserna och enstaka naturnamn. Ortnamn Det finns inte många ortnamn redovisade på ekonomiska kartan, denna förstudies främsta källa till projektområdets namnrepertoar. Generalstabskartan i norra Sverige är utgiven i skala 1: , varför endast de viktigaste namnen, exempelvis bynamn, redovisas. Strax utanför och norr om projektområdet på Kyrkberget på Degerkölens nordsluttning, ligger Gudsbergs kloster, den tidigare nämnda platsen med tradition (Färila 79). Det skall nämnas att platser med traditioner om kyrkor ofta hyser fornlämningar, gärna järnåldersboplatser. Med undantag av Föne är de berörda traktnamnen inte av någon hög ålder. Föne är belagt år 1542 (SOFI ), men bebyggelsen ligger ju på större avstånd från, och på annan plats än den berörda utmarken, nämligen 25 kilometer mot ÖSÖ. Bebyggelse och byggnadsminnen Med undantag av en koja finns ingen bebyggelse i projektområdet. Kojan är redovisad både på ekonomiska kartan och på fastighetskartan (figur 2). Den ligger på Käpparkullens nordvästsluttning, på projektområdets nordgräns. Även byggnadsantikvariskt intressanta objekt saknas därför i projektområdet. I kommunen finns 16 byggnadsminnen och det mest närbelägna finns på Diger- eller Degerkölsvallen en kilometer väster om projektområdet, en f.d. fäbod med välbevarade byggnader som byggnadsminnesförklarades år 2005 (BBR ). Närmaste kyrkomiljö finns vid sockenkyrkan i Kårböle på drygt tio kilometers avstånd från den planerade vindparken. Sockenkyrkan i Färila ligger mer än 25 kilometer bort. Kulturmiljöer och riksintressen Inga värdefulla kulturmiljöer finns i projektområdet, men det närmaste riksintresseområdet för kulturmiljövården finns på Degerkölsvallen, samma fäbod som utgör byggnadsminne. Riksintresseområdet Degerkölsvallen (K321) är motiverat av den väglösa fäbodmiljön i höjdläge med välbevarad inäga samt och 1800-talsbebyggelse (Riksintressanta kulturmiljöer 1990:162). Avstånden till projektområdet är som nämndes ovan omkring en kilometer. Övriga riksintresseområden i närheten ligger mer än 18 kilometer bort (figur 3). 5

8 Figur 3. Områden av riksintresse för kulturmiljövården (rödmarkerade) i projektområdets närhet. Skala 1: Konklusion Projektområdet får betraktas såsom utan genomförd fornminnesinventering för ekonomiska kartan. Vissa slutsatser kan ändå dras om områdets karaktär och fornlämningspotential utifrån förstudieresultaten och den lokala miljön. Projektområdet ligger i ett höglänt och kuperat utmarksområde på stort avstånd från gårdsbebyggelsen. Tidigt frostfria höjdlägen och sydsluttningar har varit intressanta för böndernas utmarksbruk i äldre tid, men här är avståndet till byarna så stort att sannolikheten för äldre, fossila åkerlyckor bedöms som mycket låg. Projektområdet ligger vidare nära sockengränsen till Ljusdal. Ett läge på socknarnas marginal, d.v.s. nära en sockengräns, är av stort intresse i denna region. I äldre tid har Hälsingland haft både en fjällsamisk befolkning i vinterbetesland och en lokal samisk befolkning (Svanberg 1999, Wennstedt Edvinger & Ulfhielm 2004). I både Färila och Ljusdal finns talrika spår efter dessa samiska befolkningar. Typiskt för rörliga invånare i regionen är att 6

9 deras säsongsboplatser påträffas nära sockengränserna, d.v.s. på maximalt avstånd från den fasta bebyggelsen. Under förstudien har inga belägg för samiskt nyttjande framkommit, exempelvis i form av ortnamn på lapp-, men förekomst av sådana lämningar kan inte uteslutas. För fjällrenskötarna har lite större myrar varit ett viktigt redskap i vinterrenskötseln som samlingsplats för ren, men boplatser kan inte förväntas i denna naturmiljö. Krönlägen och andra topografiskt utmärkande fenomen är också intressanta i egenskap av möjligt terrängläge för samiska heliga platser (jfr Manker 1957). Sådana är mycket svåra att finna även när det finns traditionsuppgifter att utgå från. Det är, förutom möjligen på krönen, framför allt på torra backar i den centrala, lägre delen av projektområdet och i anslutning till myrkanter som man kan förvänta sig att påträffa ej registrerade lämningar. Vattendragen i området avvattnar i huvudsak myrar och är därför mindre intressanta som lokaliseringsfaktor för fasta fornlämningar. Avsatser och sydsluttningar är också potentiella lägen för fornlämningar. Annat utmarksbruk, t.ex. tjärbränning och kolning, kan förväntas ha bedrivits här och kan ha resulterat i kulturhistoriska lämningar. Kojor hör samman med utmarksbruket, och åtminstone en, befintlig koja finns kvar. Den torde utgöra en timmerkoja nyttjad av skogshuggare. Enklare kojor av typen kolarkoja bör finnas tillsammans med eventuella kolbottnar i projektområdet. I Hälsingland finns även många kolningsgropar, d.v.s. en äldre typ av kolningsanläggning ofta associerad med lågteknisk järnframställning. I Färila socken finns för närvarande ett trettiotal sådana blästplatser och blästbrukslämningar registrerade (FMIS ). Andra lämningstyper som kan förekomma i projektområdet är fångstgropar, färdvägar, och övergivna gränsmärken. Var det faktiskt finns fasta fornlämningar eller andra kulturvärden kan endast fastställas genom fältinventering med tillräcklig täckningsgrad (fältinventerad yta per dagsverke). Inventering i för högt tempo är att jämställa med stickprov, och ger därför ett bristfälligt kunskapsunderlag. De enda ytor som med någon säkerhet kan antas inte rymma lämningar är områden som är förstörda, t.ex. grus- och bergtäkter. Markberedda kalhyggen är ur kulturmiljösynpunkt inte förstörda, om än fornlämningar på kalhyggen ofta är skadade. Myrar uppvisar vidare bara ett smalt segment lämningar, exempelvis kavelbroar, och kan därför nästan helt undantas vid fältinventering. Inget tyder på att det kan framkomma kulturvärden som omöjliggör en - vindkraftsutbyggnad i projektområdet. Stora volymer kulturminnen kan erfarenhetsmässigt inte förväntas i den aktuella miljön. Det är sannolikt att kulturhistoriska lämningar kommer att visuellt påverkas av en vindkraftsutbyggnad. Den fysiska påverkan kan inte fastställas med nuvarande kunskapsunderlag. Utmarksläget innebär att det är långt till övriga kända kulturvärden, och att kulturmiljöpåverkan av en vindkraftsutbyggnad därför inte blir stor. Från byggnadsminnet och riksintresset Degerkölsvallen kommer vindkraftverk att bli synliga. Den visuella påverkan bedöms bli tämligen stor på grund av det korta avståndet till projektområdet. Vindkraftsutbyggnaden bedöms emellertid inte påtagligt skada riksintresset, så länge fäbodvallen inte i alla 7

10 riktningar omges av vindkraftverk. Eventuella ytterligare vindparker i riksintressets närområde kan därför behöva ha ett större avstånd från fäboden än i det aktuella fallet (en kilometer). 8

11 Litteratur Jensen, Ronnie, Fornminnesinventeringen: nuläge och kompletteringsbehov. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Loeffler, David, En vindpark på Högkölen: särskild arkeologisk utredning, Färila socken, Hälsingland, Ljusdals kommun, Gävleborgs län. (Rapport från Arkeologicentrum 2010:15.) Östersund. Manker, Ernst, The nomadism of the Swedish mountain Lapps: the siidas and their migratory routes in (Acta Lapponica 7.) Uppsala. Manker, Ernst, Lapparnas heliga ställen. kultplatser och offerkult i belysning av Nordiska museets och landsantikvariernas fältundersökningar. Acta Lapponica 13. Stockholm. Pamp, Bengt, Ortnamnen i Sverige. 5:e uppl. Lund. RIKMV Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning. Underlag för tillämpning av naturresurslagen 2 kap. 6. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. SOL Svenskt ortnamnslexkion. (Språk- och folkminnesinstitutet.) Uppsala. Svanberg, Ingvar, Hästslaktare och korgmakare: resursutnyttjande och livsstil bland sockenlappar. Umeå. Wennstedt Edvinger, Britta, & Bo Ulfhielm, Samer i Hälsingland: Inventering Studiecirklar Utställning. (Länsmuseet Gävleborg, rapport 2004:06.) Gävle. Äldre kartor Rikets allmänna kartverks arkiv Ekonomisk karta Bladnamn Degerkölen Årtal 1957 Rak-id J133-16f2f60 Generalstabskarta Bladnamn Los Årtal 1916 Rak-id J Lantmäteristyrelsens arkiv Aktbeteckning V12-9:2 Län Gävleborgs län Socken Färila-kårböle socken Ort Håvra nr 1-8 Åtgärd Laga skifte Datum

12 Anmärkning Lantmätare Digerköls fäb skog Karl Albert Petersson Webb BBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem, IRENMARK Sametinget Kotten Skogsstyrelsen (Skogens pärlor). 4/templates/kartmall.aspx?id=38343, KRINGLA Riksantikvarieämbetets databas K-samsök (f.d. Kulturmiljösök), LMV Lantmäteriets historiska karttjänst, LIBRIS Kungliga Bibliotekets nationella bibliotekssystem, XLM Länsmuseet Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborgs län, ING-OCH-KULTURMILJO/Pages/default.aspx, SHM Statens historiska museums översiktsdatabas, SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänster, SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas, VITALIS Vitterhetsakademiens biblioteks huvudkatalog,

13 11

14 Arkeologicentrum AB