VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET. Bilaga M9. PM Kulturmiljö / Arkeologi

Transkript

1 VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET Bilaga M9 PM Kulturmiljö / Arkeologi

2

3 Datum: Sida 1 (1) Bilaga M9 PM Kulturmiljö/Arkeologi Spjutåsberget har under utredningsarbetet genomgått två kulturhistoriska utredningar. Dels genomfördes en förstudie i form av en byråinventering av Arkeologicentrum AB, som avslutades oktober Dels kompletterades byråinventeringen under sommaren/hösten 2012 av Murberget Länsmuseet Västernorrland, då den tidigare förstudien inte företog excerpering av Länsmuseet Västernorrlands topografiska diarium (Edvinger & Wennstedt Edvinger 2011). Utredningen fullbordade förstudien och omfattade kompletterande byråinventering, en fältinventering samt antikvarisk besiktning i fält. Båda undersökningarna har utgått från redan kända inventeringar och identifierade kulturvärden men har delvis skett under olika skeden i arbetet med att anpassa utformning av vindkraftsanläggningen. Det innebär att syfte, metod och utredningsområdets storlek skiljer sig något mellan utredningarna. Båda de kulturhistoriska utredningarna har utgjort kunskapsunderlag i MKB för Spjutåsberget.

4

5 Arkeologicentrum AB Kulturhistorisk förstudie inför en planerad vindpark Spjutåsberget Fröland och Häggdångers socknar Ångermanland Härnösands kommun Västernorrlands län Kjell Edvinger & Britta Wennstedt Edvinger Arkeologicentrum AB P2011:57 Y

6 Arkeologicentrum AB PMAC2011:57 Y

7 Arkeologicentrum AB PMAC2011:57 Y Bakgrund och syfte Härnösand Energi & Miljö AB har i samband med tillståndsansökan för en vindpark i Härnösands kommun i Västernorrlands län, Spjutåsberget, beställt en kulturhistorisk förstudie över det berörda området. Förstudien har till syfte att dels byråmässigt kartlägga befintliga och potentiella kulturvärden i projektområdet med omland, dels preliminärt bedöma den planerade vindparkens kulturmiljöpåverkan. Projektområde Undersökningsområdet för denna förstudie ligger cirka fyra kilometer sydväst om Härnösands innerstad och söder om Fröland i och Häggdångers socknar (figur 1). Projektområdet består av etableringsplatserna för sex vindkraftverk fördelade på tre höjdpartier (figur 2). Tre ekonomiska kartblad berörs av den planerade vindparken: 17I 8a Antjärn, 17I 8b Södra och 17I 9b Härnösand stn. Vindkraftverken är planerade till fastigheten Fröland. Genomförande Förstudien har genomförts i form av byråinventering. Byråinventeringen har omfattat följande källmaterial: kulturhistoriska lämningar i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) informationssystem för fornminnen, FMIS, och samsöktjänsten Kringla, kulturhistoriska lämningar i Skogsstyrelsens databas (Kotten), arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums och länsmuseets fynddatabaser, samebyarnas nuvarande markanvändning och fjällsamiska flyttleder i äldre tid, allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäteriakter med kartor i Lantmäteriets karttjänster, äldre belägg och uppteckningar av ortnamn vid Institutet för språk och folkminnen (SOFI), antikvariskt material och rapporter i biblioteksdatabaser (Libris och Vitalis) och på länsmuseets hemsida, länsstyrelsens webbpresentation av värdefulla kulturmiljöer m.m. 1

8 Arkeologicentrum AB PMAC2011:57 Y Områdesbeskrivning Projektområdet ligger strax syd-sydväst om Härnösand (figur 1), på nivåer under högsta kustlinjen (HK). HK i Härnösands kommun återfinns på meter över havet (Lundqvist 1987). De aktuella vindkraftverken är planerade på nivåer mellan 185 och 200 meter över havet. Markslaget är skogsmark. Inslaget av hällmark är stort och enstaka myrar finns i området liksom två tjärnar. Läget under HK innebär också att det i området förekommer klapperstenfält, liksom att forntida strandlinjer behöver beaktas. Tidigare antikvarisk verksamhet Det aktuella området har inventerats på fornminnen av Riksantikvarieämbetet år Utöver denna inventering har en boplatsinventering utförts (Lars Högberg). Denna har kvalitetssäkrats år 1995 och förts in i FMIS. En äldre inventering (G. Gustafsson, okänt år) har även den inarbetats i FMIS genom den senast genomförda fornminnesinventeringen. Omständigheterna kring dessa inventeringar har inte klarlagts under excerperingsarbetet. I FMIS finns två uppgifter om arkeologiska undersökningar i projektområdets närhet, en delundersökning ( 218), strax N om E4:an och en arkeologisk undersökning öster om förstudieområdet på Fällön ( 49) (FMIS ). I själva verket har betydligt fler antikvariska utredningar och undersökningar genomförts i de två socknarna (: Bergvall 1997, Bondesson 2003, 2005a, 2005b, George 2006, Holmqvist & Lönn 1996, Lindeberg & Vinberg 2006; Häggdånger: Lindeberg 2009, Åberg 1997). Den byggnadsantikvariska verksamheten har varit liten i båda socknarna (jfr Mascher 2007). Skogsstyrelsens projekt Skog och historia har inte berört området. 2

9 Arkeologicentrum AB PMAC2011:57 Y Kulturmiljöanalys Kulturhistoriska inventeringsresultat Riksantikvarieämbetets inventering i slutet av 1980-talet har resulterat i enstaka registreringar i FMIS (tabell 1). Man kan utgå från att detta höglänta utmarksområde inte varit högt prioriterat vid revideringsinventeringen, och att resurserna hellre lagts på de mera fornlämningsintensiva miljöerna i dalgångarna och på före detta strandlinjer. Ett tiotal fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar är registrerade inne i projektområdet (tabell 1). Ytterligare några ligger strax utanför. Som kommer att framgå av det följande får både antikvariska bedömningar och bestämningar av kulturhistoriska lämningstyper i det tidigare registrerade materialet betraktas som preliminära. Arkeologiska fynd och fyndsamlingar Statens historiska museum har i sina samlingar en hel del fynd och fyndsamlingar, i synnerhet från men även från Häggdånger (SHM ). Inga av dessa fynd har kunnat knytas till Fröland. Länsmuseets samlingar omfattar också fynd från de två socknarna. Framför allt har många sten- och flintyxor samt skifferföremål tagits tillvara och lämnats in till länsmuseet (Murberget ). Inget av fynden härrör från den berörda trakten Fröland. Lösfyndsredovisningen i FMIS ( ) avser i stor utsträckning samma föremål som i SHM och länsmuseet. Inga noteringar finns i projektområdet. Tillvaratagna fynd enligt ovan härrör från dalgångarna och har vanligen påträffats vid jordbruk. Smånamn Ekonomiska kartan och fastighetskartan är bra källor till smånamn och andra ortnamn. Ingen av kartorna redovisar emellertid några smånamn av intresse i projektområdet. Strax utanför finns t.ex. Kallkällmyran på två ställen (IP01 och IP03) och Torvströmyran (IP02) vilka indikerar kulturhistoriska lämningar (brunn/källa respektive brott/täkt). Även Varptjärn och det sekundära Varptjärnsberget behöver uppmärksammas. På ekonomiska kartan (1964) skrivs tjärnnamnet Värptjärn. Äldre belägg har inte eftersökts. Förleden varp- i betydelsen slagghög skulle kunna indikera lågteknisk järnframställning, men tolkningen är mindre trolig på grund av naturmiljön. Utanför projektområdet ligger även Stensprängarberget (IP06), följdriktigt i närheten av en (befintlig) bergtäkt. 3

10 Arkeologicentrum AB PMAC2011:57 Y Traktnamnet Fröland är belagt redan Med andra ord finns det en teoretisk möjlighet av någon senmedeltida utmarksaktivitet i projektområdet. Tidigare markanvändning enligt äldre kartor Det finns inte så många historiska kartor över Frölands utmarker men ett par av kartorna innehåller intressant information. En lappkojplats finns karterad i sockengränsen mot Häggdånger år 1772 (IP04). Även på 1778 års karta finns Lappkojplatsen med, nu dock något längre mot nordost (IP05). Det är symptomatiskt att platsen återfinns på socknarnas yttersta marginal. Mönstret känns igen från grannlänet Gävleborg, där samiska boplatser vid upprepade tillfällen kunnat lokaliseras i samma typ av läge på sockengränser (Wennstedt Edvinger & Ulfhielm 2004). På samma kartor nämns gränsmärken i form av bl.a. en korshuggen häll på Degermyran och en korshuggen vit sten vid Vitberget, vid dåvarande hägnaden kring Frölands och Lägdoms inägor. Dessa gränser förefaller inte vara övergivna och ristningarna är då inte att betrakta som kulturminnen. Bebyggelse och byggnadsminnen Bebyggelse saknas i projektområdet. Närmaste bebyggelse av kulturhistoriskt intresse är sockenkyrkorna och kyrkomiljöerna i och Häggdånger samt, förstås, domkyrkan i Härnösand (tabell 1). Närmaste byggnadsminnen ligger inne i Härnösand (BBR ), på mer än fyra kilometers avstånd från projektområdet. Tabell 1. Byggnadsvärden i den planerade vindparkens influensområde. Kulturvärde Typ Avstånd till projektområde kyrka Kyrka, kyrkomiljö 4,6 km mot SSÖ Häggdångers kyrka Kyrka, kyrkomiljö 5,1 km mot NNÖ Härnösands domkyrka Kyrka, kyrkomiljö 4,5 km mot SV Kulturmiljöer och riksintressen I Härnösands kommun finns fyra områden av riksintresse för kulturmiljövården. Närmast den planerade vindparken ligger Härnösands stad, Murberget och Vägnön (Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige 1999:172) (figur 2). Avståndet mellan projektområdet och det närmaste riksintresseområdets avgränsning är drygt tre kilometer. 4

11 Arkeologicentrum AB PMAC2011:57 Y Figur 1. Områden av riksintresse för kulturmiljövården (rödskrafferade) i projektområdets (svartskrafferat) närhet. Underlag: Sverigekartan Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2009_ Skala 1:

12 Arkeologicentrum AB PMAC2011:57 Y Tabell 1. Registrerade kulturhistoriska lämningar och indikationer (IP) på lämningar i och nära projektområdet. Jfr figur 2. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk Anm. bedömning IP01 Brunn/källa Namn: Kallkällmyran Ek.karta. Utanför uo. IP02 Brott/täkt Namn: Torvströmyran Ek.karta. Utanför uo. IP03 Brunn/källa Namn: Kallkällmyren Ek.karta. Utanför uo. IP04 Viste/kåtatomt Lappkojplats Karta Jfr IP05. IP05 Viste/kåtatomt Namn: Lappkojplatsen Karta Jfr IP04. IP06 Brott/täkt Namn: Stensprängarberget Ek.karta. Utanför uo. Häggdånger 7 Fornlämningsliknande bildning Naturbildning Övrig kulturhistorisk lämning Blocksänka? Klapper? Häggdånger 21 Fornlämningsliknande bildning Stensamling Övrig kulturhistorisk lämning Häggdånger 150 Fornlämningsliknande lämning Stensamling, vikingagrav Övrig kulturhistorisk lämning Häggdånger 198 Sammanförda lämningar Fem boplatsgropar i klapper Övrig kulturhistorisk lämning Fel lämningstyp i FMIS Häggdånger 199 Övrigt Stensamlingar, stenrader, härdar, skårar Övrig kulturhistorisk lämning 8 Fornlämningsliknande lämning Röseliknande anläggning. Kojgrund? Övrig kulturhistorisk lämning 219 Vägmärke Väghållningssten Fast fornlämning 226 Vägmärke Väghållningssten Fast fornlämning 248 Fångstanläggning Fågelfångstanläggning. Fast fornlämning övrig Härdar? 249 Fångstanläggning övrig Fågelfångstanläggning, rest av? Övrig kulturhistorisk lämning 250 Boplatsområde Sju härdar Bevakningsobjekt Utanför projektområdet, vid väg i N 251 Sammanförda lämningar Tre gropar i klapper, en ugn, en stenrad och tre stensamlingar Övrig kulturhistorisk lämning 6

13 Arkeologicentrum AB PMAC2011:57 Y Figur 2. Registrerade kulturhistoriska lämningar och indikationer på lämningar (IP) i och nära projektområdet. Röd markering=fast fornlämning, violett markering=bevakningsobjekt, blå markering=övrig kulturhistorisk lämning. Underlag: terrängkartan Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2009_ Skala 1:

14 Arkeologicentrum AB PMAC2011:57 Y Resultat Projektområdet har utgjort en ö i en forntida skärgård. Sluttningarna är ställvis mycket branta och därför knappast av intresse för en stenåldersbefolkning. Ett terrängläge av intresse utgör nordvästsluttningen och kanten till Degermyran på meter över havet. De befintliga tillfartsvägarna till projektområdet tvärar över strandlinjer från äldre järnålder och tillbaka till mesolitisk tid, från omkring 20 till 150 meter över havet. Om de aktuella terränglägena också är lämpliga lägen för exempelvis förhistoriska boplatser kan inte fastställas genom kartstudier. En annan landform av intresse är bergskrön och andra krönlägen. Ofta påträffas olika lämningstyper av sten i den aktuella miljön, vilket också resultaten av tidigare kulturhistoriska inventeringar visar. Även klapperfält brukar vara produktiva ur kulturminnessynpunkt, men lämningarna är ofta svårbedömda. Det är inte alltför länge sedan viss antikvarisk verksamhet försigkom i projektområdet, fornminnesinventering och granskning för FMIS av andra inventeringsresultat. Många av de registrerade lämningarna i området är trots det i behov av ombesiktning i fält. Det är uppenbart att både lämningstyper och antikvariska bedömningar behöver revideras, inte minst i ljuset av resultaten av denna förstudie men också för att lämningarna är svårbedömda. Här har samiskt nyttjande i äldre tid kunnat beläggas genom kartdata från 1700-talet. Uppgiften om en samisk boplats sprider ljus över de många ovanliga och svårbedömda lämningarna i form av stensamlingar, stenrader, ringformiga anläggningar o.s.v. Det finns ett tydligt samband mellan samer, kanske i synnerhet sockenlappar, och vissa typer av fågelfångstanläggningar. Gropar i klapper förekommer ofta i samband med fågelfångstanläggningar. De stencirklar (1 4 meter i diameter) som inventerarna i projektområdet tolkat som härdar kan vara ringformiga samiska offerplatser. Med andra ord förefaller delar av projektområdet, i synnerhet den centrala och västra delen, kunna utgöra en komplex samisk kulturmiljö till vilken även exempelvis de närbelägna kallkällorna, indikerade genom ortnamn, skall räknas. 8

15 Arkeologicentrum AB PMAC2011:57 Y Konklusion Den här företagna genomgången av befintliga källmaterial har resulterat i indikationer på enstaka potentiella kulturhistoriska lämningar utöver de tidigare registrerade. Därutöver har vissa terränglägen kunnat utpekas som av särskilt intresse och med särskild potential för fasta fornlämningar. Flera av de kända lämningarna förefaller kunna ha felaktiga antikvariska bedömningar. Både bevakningsobjekt och övriga kulturhistoriska lämningar skall eventuellt i några fall uppgraderas till fast fornlämning, vilket påverkar tillståndsprövning och villkor för eventuella kommande ingrepp. Inget tyder på att det inne i projektområdet finns eller kan framkomma kulturvärden som omöjliggör en vindkraftsutbyggnad. Kunskapsunderlaget är dock ofullständigt, eftersom såväl framkomna indikationer på lämningar som antaganden rörande antikvariska bedömningar ännu är obekräftade. De kulturhistoriska lämningarna i projektområdet kommer att påverkas visuellt och möjligen även fysiskt av en vindkraftsutbyggnad, t.ex. vid breddning och förstärkning av vägar. Av de kända kulturminnena ligger flera vid vägar i projektområdet, både fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Kulturminnen inne projektområdet bör så långt möjligt skyddas från fysiska ingrepp, både för en hållbar kulturmiljöförvaltning och för att minimera kostnader. Det kan t.ex. ske genom att lämningarna förses med skyddsområden, i normalfallet med hundra meters radie, och att vindparkens utformning justeras med utgångspunkt i skyddsområdena. Visuell påverkan på dessa lämningar kan inte undvikas men den reduceras med hjälp av sådana avstånd. Avstånden till övriga kända kulturvärden utanför projektområdet är ganska långa, tre kilometer eller mer. Visuell påverkan kommer att uppkomma på vissa kulturvärden inom vindparkens influensområde, men på grund av avvärjande faktorer såsom avstånd och topografi, bedöms preliminärt denna påverkan såsom ringa. 9

16 Arkeologicentrum AB PMAC2011:57 Y Referenser Publikationer och rapporter Bergvall Margareta, Arkeologisk delundersökning, preliminär rapport, Raä 218, Järsta 1:9, sn, Härnösands kommun, Ångermanland. (Murberget, Länsmuseet Västernorrland 1997:10.) Härnösand. Bergvall, Margareta, & Peter Persson (red.), Västernorrland Sameland: om samisk närvaro i Ångermanland och Medelpad. Tidsspår: hembygdsbok för Ångermanland och Medelpad. Härnösand. Bondesson, W., 2005a. Boplatser på höga höjder. Ådalsbanan korridor sträckan Härnösand-Veda, och nya sträckor vid Veda och Furusjön, Ångermanland, Högsjö och socknar. (RAÄ UV-mitt 2005:20.) Stockholm. Bondesson, W., 2005b. Färdväg genom sekler, kompletterande arkeologisk utredning, etapp 1, nytillkomna upplagsområden och vägkorridorer längs Ådalsbanans sträckning Härnösand-Veda, Ångermanland, Härnösand, Högsjö och socknar. (RAÄ UV-mitt 2004.) Stockholm. Bondesson, W., Järnväg i korsväg. Ådalsbanan, sträckan Härnösand- Veda. (Riksantikvarieämbetet UV-mitt. Rapport 2003:30.) Stockholm. George, Ola, Arkeologisk undersökning av gravröse vid Älandsfjärden, fornlämning Raä 277, fastighet Ulvvik 4:9, sn, Härnösands kommun, Ångermanland. (Murberget, Länsmuseet Västernorrland 2006:10.) Härnösand. Holmqvist, Magnus, & Lönn, M., Arkeologisk förundersökning av boplats (RAÄ 264), på fastigheten Järsta 4;2, sn, Härnösands kn, Ångermanland. (Murberget, Länsmuseet Västernorrland 1996:6.) Härnösand. Jensen, Ola W., Fornlämningsbegreppet en exposé över 400 år. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Lindeberg, Maria, Dokumentation av skador inom Raä 1 och 2 i Häggdångers socken. (Murberget, Länsmuseet Västernorrland 2009:2.) Härnösand. Lindeberg Maria, & Vinberg, A., Långmyran - Arkeologisk undersökning av en mesolitisk boplats och en härd från historisk tid i socken. (Murberget, Länsmuseet Västernorrland 2006:3.) Härnösand. Manker, Ernst, The nomadism of the Swedish mountain Lapps: the siidas and their migratory routes in (Acta Lapponica 7.) Uppsala/ Stockholm. Manker, Ernst, The nomadism of the Swedish mountain Lapps: the siidas and their migratory routes in (Acta Lapponica 7.) Uppsala/ Stockholm. 10

17 Arkeologicentrum AB PMAC2011:57 Y Mascher, Bodil, Barsvikens salteri, Skedom 2:28 Häggdånger socken. Restaurering av grund och stomme. (Murberget, Länsmuseet Västernorrland 2007:21.) Härnösand. Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige, Förteckning. (Riksantikvarieämbetet, Informationsenheten.) Stockholm. SOL Svenskt ortnamnslexikon. (Språk- och folkminnesinstitutet.) Uppsala. Wennstedt Edvinger, Britta, & Noel D. Broadbent, Saami circular sacrificial sites in coastal northern Sweden. Acta Borealia 2006:1, s Wennstedt Edvinger, Britta, & Bo Ulfhielm, Samer i Hälsingland: Inventering Studiecirklar Utställning. (Länsmuseet Gävleborg, rapport 2004:06.) Gävle. Åberg, E., Skötselplan för Skarpudden (samfälld mark) Häggdånger socken, Härnösands kommun, fornlämning och 32. (Murberget, Länsmuseet Västernorrland 1997). Härnösand. ÖPL Översiktsplan. Härnösands kommun. Härnösand. Allmänna kartor och specialkartor Fastigehtskartan Din karta. Lantmäteriet. Gävle Sverigekartan Din karta. Lantmäteriet. Gävle Terrängkartan Din karta. Lantmäteriet. Gävle Historiskt kartmaterial Äldre tryckta kartor RAK Rikets allmänna kartverks arkiv Bladnamn Härnösand stn Årtal 1962 Rak-id J133-17i9b65 Bladnamn Antjärn Årtal 1964 Rak-id J133-17i8a65 Bladnamn Södra Årtal 1964 Rak-id J133-17i8b65 11

18 Arkeologicentrum AB PMAC2011:57 Y Lantmäteriakter LMM Lantmäterimyndigheternas arkiv Aktbeteckning 22-säb-45 Län Västernorrland Kommun Härnösand Datum Åtgärd Storskifte Aktbeteckning 22-säb-172 Län Västernorrland Datum 1772 Åtgärd Rågångsåtgärd Aktbeteckning 22-säb-126 Län Västernorrland Datum 1782 Åtgärd Rågångsåtgärd Webb BBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem, Sollefteå kommun IRENMARK Sametinget Kotten Skogsstyrelsen (Skogens pärlor). 4/templates/kartmall.aspx?id=38343, KRINGLA Riksantikvarieämbetets databas K-samsök, LMV Lantmäteriets historiska karttjänst, LIBRIS Kungliga Bibliotekets nationella bibliotekssystem, Länsmuseet Västernorrland,

19 Arkeologicentrum AB PMAC2011:57 Y Länsstyrelsen Västernorrlands län, LANERING-OCH-KULTURMILJO/Pages/default.aspx, SHM Statens historiska museums översiktsdatabas, SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänster, SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas, Svenska kyrkan VITALIS Vitterhetsakademiens biblioteks huvudkatalog,

20 Arkeologicentrum AB PMAC2011:57 Y Arkeologicentrum AB PMAC2011:57 Y

21 Arkeologisk utredning steg 1 inför vindpark vid Spjutåsberget : Häggdånger och Kommun: Härnösand Landskap: Ångermanland Län: Västernorrland Britt-Marie Hägerman och David Loeffler Avdelningen för dokumentation Murberget Länsmuseet Västernorrland Rapportnummer 2012:12

22 Murberget Länsmuseet Västernorrlands dnr: 2011/337 Län: Västernorrland Landskap: Ångermanland Kommun: Härnösand : Häggdånger och Fröland, Häggdångers-Dal och Lägdom Ekonomiska kartblad: 17I 8a Antjärn, 17I 8b Södra, 17I 9a och 17I 9b Härnösand Arkeologisk utredning steg 1 inför vindpark vid Spjutåsberget Britt-Marie Hägerman och David Loeffler Rapport från Murberget 2012:12 ISSN Murberget Länsmuseet Västernorrland, Härnösand och Härnösands Energi och Miljö AB. Omslagsbild: 219. Vägmärke, väghållningssten (till höger i bilden med informationsskylt) invid gamla vägen mellan Häggdånger och Härnösand. Foto David Loeffler.

23 Sammanfattning Inför planerna på en vindpark inom fastigheterna Fröland, Häggdångers-Dal och Lägdom i Härnösands kommun, Västernorrlands län har Härnösands Energi och Miljö AB låtit genomföra en frivillig arkeologisk utredning som kulturhistoriskt planeringsunderlag för den kommande tillståndsprövningen. Murberget Länsmuseet Västernorrland genomförde utredningen vilken bestod av byråinventering och fältinventering. Den senare under fyra dagar mellan 21 och 28 maj Utredningsområdet, benämnt Spjutåsberget, är ett utmarks- och fritidsområde cirka 3 kilometer sydväst om Härnösand i Häggdånger och socknar, Ångermanland. I området fanns före utredningen 11 kulturhistoriska lämningar registrerade. Under utredningen registrerades ytterligare 97 lokaler medan samtliga av de tidigare registrerade lämningarna besiktades varav de alla fick en ny beskrivning, ny geometri och/eller ny antikvariskt bedömning. Av dessa har 55 bedömts utgöra fasta fornlämningar, 23 är övriga kulturhistoriska lämningar, 17 är sentida lämningar, 11 är endast kända genom uppteckningar och två lokaler utgör bevakningsobjekt. Utredningsområdet har inte tidigare utpekats som av särskilt intressant för kulturmiljövården. Närmaste riksintresseområde, Härnösands stad, Murberget och Vägnön, ligger ca fyra kilometer från utredningsområdet och berörs därför inte av vindparken. Bebyggda kulturmiljöer och byggnader av särskilt kulturhistoriskt intresse saknas i utredningsområdet. Många av de kulturhistoriska lämningarna som hittades i utredningsområdet är gränsmarkeringar av olika slag. En del står i befintlig fastighetsgräns men de flesta inte. De vittnar om tilltagande ekonomiskt intresse för området från befolkningen i den omgivande jordbruksbygden från 1700-talet och framåt. Andra typer av kulturhistoriska lämningar som hittades i utredningsområdet är fågelfångstanläggningar, jaktvärn eller skjutskårar, grop i klapper, härdar och så kallade stenringar. Det är möjligt att alla eller delar av dessa lämningarna utgör rester efter en sammanhängande kulturmiljö som kan sättas i samband med samernas närvaro i det kustnära området under historisk tid. Dessa miljöer har både stort forskningspotential och upplevelsevärde som kan reduceras om vindkraftverk eller vägar placeras alltför nära. De flesta kulturhistoriska lämningarna inom utredningsområdet kommer att påverkas både visuellt och ljudmässig av en vindpark. En mindre del kan komma att påverkas fysiskt genom ny vägdragning, breddning och förstärkning av befintliga vägar och/eller genom placering av enskilda vindkraftverk. Den fysiska påverkan kan minskas eller helt uteslutas genom att vägar och etableringsplatser för vindkraftverk justeras så att de undviker platser med kulturlämningar. Den visuella och ljudmässiga påverkan kan inte undvikas helt men kan minskas genom upprättande av buffertzoner. Under förutsättning att vindparkens utformning inklusive vägar anpassas till de olika kulturhistoriska lämningarna och så länge det inte blir aktuellt med ingrepp i eller nära dem föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av den planerade vindparken. 1

24

25 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 5 Syfte... 5 Målsättning och metod... 5 Utredningens genomförande...6 BYRÅINVENTERING...6 FÄLTINVENTERING...6 DOKUMENTATION...6 Utredningsområde... 7 OMRÅDESBESKRIVNING... 7 TIDIGARE ANTIKVARISK VERKSAMHET... 7 Resultat... 8 KULTURHISTORISKA LÄMNINGAR... 8 UTREDNINGSOMRÅDETS KULTURHISTORIA OCH KULTURVÄRDEN Sårbarhetsanalys och kulturmiljöpåverkan Åtgärdsförslag Referenser PUBLIKATIONER OCH RAPPORTER HISTORISKT KARTMATERIAL INTERNET Tekniska och administrativa uppgifter Bilagor BILAGA 1. BESKRIVNINGAR BILAGA 2. FOTOFÖRTECKNING BILAGA 3. FOTOGRAFIER

26

27 Inledning Inför planerna på en vindpark inom området Spjutåsberget i Häggdånger och socknar i Härnösands kommun, har Härnösands Energi och Miljö AB låtit genomföra en frivillig arkeologisk utredning som kulturhistoriskt planeringsunderlag för den kommande tillståndsprövningen. Arkeologicentrum genomförde en förstudie men företog ingen excerpering av Länsmuseet Västernorrlands topografiska diarium (Edvinger & Wennstedt Edvinger 2011). Murberget Länsmuseet Västernorrland fullbordade utredningen vilket omfattade dels en kompletterande byråinventering/excerpering av Länsmuseet Västernorrlands topografiska diarium, en fältinventering samt antikvarisk besiktning/kontroll i fält. Figur 1. Utredningsområdet (svart) är ett höglänt område som ligger cirka tre kilometer sydväst om Härnösand. Syfte En arkeologisk utredning har till syfte att klarlägga om fasta fornlämningar berörs av ett arbetsföretag (kulturminneslagen, KML, 2 kap. 11, SFS 1988:950). Föreliggande utredning har syftat till att lokalisera och dokumentera tidigare inte registrerade fasta fornlämningar i kulturminneslagens mening samt övriga kulturhistoriska lämningar och annat som har betydelse vid bedömning av områdets kulturhistoriska karaktär och kulturvärde samt för länsstyrelsens kommande handläggning av ärendet. Målsättning och metod Målsättningen för uppdraget har varit att: För kulturmiljövården lokalisera, dokumentera och registrera kulturhistoriska lämningar med och utan fornlämningsstatus i utredningsområdet. Lokalisera, dokumentera och registrera kulturhistoriskt intressant bebyggelse och kulturmiljöer i utredningsområdet. Bedöma kulturvärdet på de tidigare registrerade och/eller nyregistrerade kulturhistoriska lämningarna, byggnader och/eller kulturmiljöer. 5

28 Bedöma arbetsföretagets kulturmiljöpåverkan vad gäller eventuella lämningar, byggnader och miljöer. Utredningens genomförande Utredningen har omfattat en kompletterande byråinventering/excerpering av Murberget Länsmuseet Västernorrlands topografiska diarium, en fältinventering och antikvarisk besiktning/kontroll. BYRÅINVENTERING Arkeologicentrums byråinventering/förstudie (Edvinger & Wennstedt Edvinger 2011) över utredningsområdet var inte fullständig. Varför en kompletterande byråinventering/excerpering av nedanstående material har genomförts i syfte att tillhandahålla ett så fullständigt underlag som möjligt inför fältarbete samt inför bedömningen av områdets karaktär och kulturmiljö. Lars Högbergs inventeringar från och 2000-talet. Murberget Länsmuseet Västernorrlands topografiska diarium. Utöver de ovan nämnda har även följande arkiv- och källmaterial använts: Registrerade kulturhistoriska lämningar i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) fornminnesinformationssystem (FMIS). Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (BBR). Äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i databasen vid Institutet för språk och folkminnen (SOFI). Arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums databas (SHM). Allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäteriakter med kartor i lantmäteriets karttjänst på internet (LMV). Topografisk och antikvarisk litteratur i Kungliga Bibliotekets och Vitterhetsakademiens biblioteks databaser (LIBRIS respektive VITALIS). Länsstyrelsen i Västernorrlands läns presentationer av värdefulla natur- och kulturmiljöer (RIKMV). Registrerade kulturhistoriska lämningar i Skogsstyrelsens databas (KOTTEN). Rennäringens markanvändning och riksintressen i samebyarnas databas (IRENMARK). FÄLTINVENTERING Fältinventeringen och den antikvariska besiktningen skedde under fyra dagar mellan 21 och 28 maj De omfattade systematisk terrängrekognoscering av utredningsområdet. Inom utredningsområdet eftersöktes fasta fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar och andra spår efter verksamhet från äldre tid. Alla tidigare registrerade forn- och övriga kulturhistoriska lämningar återbesöktes och fick vid behov en förnyad beskrivning, benämning, geometri och/eller antikvarisk bedömning. DOKUMENTATION Påträffade lämningar dokumenterades med kartinprickning och beskrivning enligt Riksantikvarieämbetets (RAÄ) anvisningar och Länsstyrelsen Västernorrlands rekommendationer. Därefter rapporterades de till RAÄ:s kulturhistoriska databas FMIS. Inmätningen skedde med GPS och noggrannheten beräknades till cirka ± 10 meter. Påträffade lämningar redovisas som punkt-, linje- eller ytobjekt. Ett urval av olika lämningstyper fotograferades med digitalkamera och fotona är bilagda rapporten. 6

29 Utredningsområde Utredningsområdet ligger cirka fyra kilometer sydväst om Härnösands innerstad och tangerar både och Häggdångers socknar. Området består av etableringsplatserna för sex vindkraftverk fördelade på tre höjdpartier samt tillhörande vägar, se figur 2. OMRÅDESBESKRIVNING Utredningsområdet ligger strax syd-sydväst om Härnösand på nivåer under högsta kustlinjen (HK) vilket i Härnösands kommun återfinns på meter över havet (Lundqvist 1987). De aktuella vindkraftsverken är planerade på nivåer mellan 185 och 200 meter över havet. Markslaget är skogsmark huvudsakligen gles barrskog. Området är höglänt samt ställvis kuperat och inslaget av hällmark är därmed mycket stort. Inom området finns enstaka mindre myrar liksom två små tjärnar. Läget under HK innebär också att det förekommer klapperstensfält i områdets södra del och därmed även forntida strandlinjer som beaktades. Idag är utredningsområdet ett populärt frilufts- och jaktområde med många iordningställda stigar, rastplatser, informationsskyltar och jaktstationer med jakttorn. Figur 2. Utredningsområdet (svart begränsningslinje) berör delar av fyra ekonomiska kartblad och tangerar två socknar. Enligt RAÄ:s informationssystem för fornminnen (FMIS) fanns i och kring utredningsområdet en mängd tidigare registrerade kulturhistoriska lämningar (rödmarkering) varav 11 inom utredningsområdet: tre fasta fornlämningar, sju övriga kulturhistoriska lämningar och ett bevakningsobjekt, se tabell 1. TIDIGARE ANTIKVARISK VERKSAMHET Utredningsområdet har hitintills endast berörts av antikvariska inventeringar. Gustaf Gustafssons inventering av socken finns rapporterat i ett opublicerat manuskript från Han redovisar där ett förmodat gravröse som ligger inom utredningsområdet (Gustafsson 1959). RAÄ har vid två tillfällen genomfört inventeringar i och Häggdångers socknar, förstagångsinventeringen 1962 och revideringsinventeringen

30 respektive Vid de två tillfällena har sammanlagt elva kulturhistoriska lämningar registrerats, se figur 2 och tabell 1. Lars Högberg har på eget initiativ vid olika tillfällen under och 2000-talet genomfört flera omfattande och högst givande inventeringar. Förutom beskrivningar och kartmaterial över det som hittats har Högberg även upprättat planritningar över de flesta lämningar och/eller lokaler, varav flera har med hans medgivande publicerats i denna rapport. Denna ovärderliga kulturgärning samt övrigt opublicerat material är tillgängligt bland annat i Murberget Länsmuseet Västernorrlands topografiska diarium. Högberg har redovisat 81 lokaler med olika typer av lämningar inom det aktuella utredningsområdet. Av dem var endast sju sedan tidigare kvalitetssäkrade och införda i RAÄ:s databas FMIS. Inga andra arkeologiska undersökningar har genomförts inom området och Skogsstyrelsens projekt Skog och historia har inte berört utredningsområdet. Tabell 1. Tidigare inom utredningsområdet registrerade kulturhistoriska lämningar enligt RAÄ:s informationssystem för fornminnen (FMIS). Samtliga besiktades i samband med föreliggande utredning och fick ny beskrivning, ny benämning, ny geometri och/eller ny antikvariskt bedömning, se tabell 2 samt bilaga 1. Inv. nr. Lämningstyp Antikvarisk bedömning Häggdånger 72 Boplats, skärvsten Övrig kulturhistorisk lämning Häggdånger 150 Fornlämningsliknande lämning, rösegrav (?) Övrig kulturhistorisk lämning Häggdånger 198 Sammanförda lämningar, gropar i klapper Övrig kulturhistorisk lämning Häggdånger 199 Övrig, härdar, stensamlingar m.m. Övrig kulturhistorisk lämning Säbro 8 Fornlämningsliknande lämning, rösegrav (?) Övrig kulturhistorisk lämning 219 Vägmärke, väghållningssten Fast fornlämning 226 Vägmärke, väghållningssten Fast fornlämning 248 Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning 249 Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Övrig kulturhistorisk lämning 250 Boplatsområde, härdar Bevakningsobjekt 251 Sammanförda lämningar, gropar i klapper, ugn m.fl. Övrig kulturhistorisk lämning Resultat KULTURHISTORISKA LÄMNINGAR Enligt FMIS var elva kulturhistoriska lämningar kända och registrerade inom utredningsområdet innan utredningen Samtliga besiktades och de flesta fick ny beskrivning, ny benämning, ny geometri och/eller ny antikvariskt bedömning. Utöver dem har ytterligare 97 ej tidigare kända kulturhistoriska lämningar tillkommit (se tabell 1 och 2 samt bilaga 1). Av de totalt 108 nu kända lokalerna inom utredningsområdet besiktades 97 i fält. Elva lokaler har inte besiktigats i fält då uppgifterna framkom först efter fältinventeringen var avslutad, se nedan. Av sammanlagt 108 nu registrerade lokaler har 55 bedömts utgöra fasta fornlämningar, 23 är övriga kulturhistoriska lämningar, 17 är sentida lämningar, elva lokaler är endast kända genom uppteckningar, uppgift om, och två lokaler är bevakningsobjekt. Fasta fornlämningar är skyddade enligt lagen om kulturminnen (KML 2 kap. 1 ) och ingrepp i eller kring dem kräver tillstånd av länsstyrelsen. Bevakningsobjekt används om lämningens status inte kan avgöras vid en okulär besiktning utan måste utredas vidare till exempel genom arkeologisk utredning steg 2, en mindre och begränsad provgrävning. Bevakningsobjekt är skyddade enligt lagen om kulturminnen (KML 2 kap. 1 ) och ingrepp i eller kring dem kräver tillstånd av länsstyrelsen. Övrig kulturhistorisk lämning är sådant som inte bedöms utgöra fast fornlämning och är således inte skyddade enligt lagen om kulturminnen. De regleras av 30 i Skogsvårdslagstiftning från 2010 som föreskriver att hänsyn ska visas gentemot lämningarna 8

31 i den utsträckning den pågående markanvändningen inte avsevärt försvåras. I vissa fall kan de ändå bedömas som särskilt intressanta och/eller bevarandevärda och särskilda villkor för deras skydd kan då formuleras av länsstyrelsen. Uppgift om används här för elva lämningar som är kända genom inventering av Lars Högberg, och som framkom efter det att fältarbetet inom utredningsområdet var avslutat. Länsstyrelsen beslutar från fall till fall om och i så fall vilka antikvariska åtgärder som kan behöva vidtas avseende en sådan uppgift. Från tidigare fall vet vi att Högbergs uppgifter är av hög kvalité och därmed bör dessa lokaler vid exploatering av utredningsområdet beaktas med största aktsamhet tills deras antikvariska status avgörs av behörig sakkunnig efter fältbesök. Sentida lämningar är inte ett vedertaget antikvariskt begrepp. Det används här för att beteckna lokaler och lämningar som inte hör hemma i något av de övriga och vedertagna antikvariska begreppen. Dessa äger de inget lagskydd och man behöver inte visa dessa någon hänsyn och därmed kommer de inte att inrapporteras till RAÄ:s databas FMIS över kulturhistoriska lämningar. Exempel på sentida lämningar är recenta härdar och gränsmarkeringar i befintlig gräns. Trots detta anser vi att dessa lämningarna är eller kan vara kulturhistorisk värdefulla och därmed bevaringsvärda. Registreras ej används för lokaler som dokumenterats som sentida lämningar (se ovan) samt fornlämningsliknande bildningar och fornlämningsliknande lämningar men som inte kommer att inrapporteras till RAÄ:s databas FMIS över kulturhistoriska lämningar. Tabell 2. Resultat av den kulturhistoriska inventeringen i utredningsområdet Spjutåsberget Sammanlagt registrerades 108 lokaler varav endast elva var kända och registrerade sedan tidigare. Inv. nr. Lämningstyp Antikvarisk bedömning M Gränsmärke Fast fornlämning M Gränsmärke i befintlig gräns Sentida lämning, registreras ej M Gränsmärke Fast fornlämning M Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Härd, recent Sentida lämning, registreras ej M Gränsmärke Fast fornlämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Gränsmärke i befintlig gräns Sentida lämning, registreras ej M Gränsmärke Fast fornlämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Härd Övrig kulturhistorisk lämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Skåre/jaktvärn Övrig kulturhistorisk lämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Fornlämningsliknande lämning, stensamling Registreras ej M Gränsmärke i befintlig gräns Sentida lämning, registreras ej M Gränsmärke Fast fornlämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Gränsmärke (?), rest av, utriven (?) Övrig kulturhistorisk lämning M Skåre/jaktvärn Övrig kulturhistorisk lämning 9

32 Inv. nr. Lämningstyp Antikvarisk bedömning M Skåre/jaktvärn Övrig kulturhistorisk lämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Skåre/jaktvärn Övrig kulturhistorisk lämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Skåre/jaktvärn Övrig kulturhistorisk lämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Fornlämningsliknande bildning, kvartsförekomst, naturlig Registreras ej M Fornlämningsliknande bildning, stensättningsliknande Registreras ej M Gränsmärke Fast fornlämning M Fornlämningsliknande lämning, stensamling Registreras ej M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Övrigt, tältring (?) Övrig kulturhistorisk lämning M Stenugn Övrig kulturhistorisk lämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Gränsmärke i befintlig gräns Sentida lämning, registreras ej M Gränsmärke i befintlig gräns Sentida lämning, registreras ej M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Skåre/jaktvärn Övrig kulturhistorisk lämning M Viste, härdar Fast fornlämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Skåre/jaktvärn Övrig kulturhistorisk lämning M Gränsmärke i befintlig gräns Sentida lämning, registreras ej M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Härd, recent Sentida lämning, registreras ej M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Gränsmärke i befintlig gräns Sentida lämning, registreras ej M Gränsmärke i befintlig gräns Sentida lämning, registreras ej M Härd, recent Sentida lämning, registreras ej M Skåre/jaktvärn Övrig kulturhistorisk lämning M Skåre/jaktvärn Övrig kulturhistorisk lämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Skåre/jaktvärn Övrig kulturhistorisk lämning M Skåre/jaktvärn Övrig kulturhistorisk lämning M Härd Övrig kulturhistorisk lämning M Skåre/jaktvärn Övrig kulturhistorisk lämning M Fyndplats, kvarts Bevakningsobjekt M Gränsmärke Fast fornlämning M Gränsmärke Fast fornlämning M Skåre/jaktvärn Övrig kulturhistorisk lämning M Härd, recent Sentida lämning, registreras ej M Gränsmärke i befintlig gräns Sentida lämning, registreras ej M Stenring Fast fornlämning M Stenring Fast fornlämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Uppgift om M Härd Uppgift om M Husgrund, historisktid, skogsbruk Uppgift om M Gränsmärke Uppgift om M Gränsmärke Uppgift om M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Uppgift om M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Uppgift om M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Uppgift om M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Uppgift om M Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Uppgift om M Gränsmärke Uppgift om 10

33 Inv. nr. Lämningstyp Antikvarisk bedömning M Övrigt, vall och gränsmarkeringsliknande lämningar Övrig kulturhistorisk lämning Häggdånger 72 Boplats Bevakningsobjekt Häggdånger 150 Naturföremål/-bildning med tradition, klapperstensfält Övrig kulturhistorisk lämning med namn Häggdånger 198 Boplatsgrop i klapper Fast fornlämning Häggdånger 199 Skåre/jaktvärn Övrig kulturhistorisk lämning 8 Husgrund, historisk tid, skogsbruk Övrig kulturhistorisk lämning 219 Vägmärke, väghållningssten Fast fornlämning 226 Vägmärke, väghållningssten Fast fornlämning 248 Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning 249 Fångstanläggning övrig, fågelfångstanläggning Fast fornlämning 250 Viste, härdar Fast fornlämning 251 Boplats, boplatsvallar i klapper Fast fornlämning Gränsmärken Gränsmärken byggdes för att markera gränser mellan exempelvis skogsskiften, fastigheter, byar och socknar (Loeffler 2007) och de är den vanligaste förekommande lämningen inom utredningsområdet. Sammanlagt registrerades 38 stycken varav nio ligger i befintlig gräns. Gränsmärken i befintlig fastighetsgräns skall enligt direktiv från RAÄ inte registreras som kulturhistorisk lämning därför att gränsen fortfarande är i bruk även om gränsmärken av sten inte längre nyuppförs. De har därför inte prioriterats vid fältrekognosceringen och det är troligt att det finns betydligt fler gränsmarkeringar inom utredningsområdet än de som redovisas här. Utformningen av gränsmärken varierar allt ifrån enstaka kantställda eller stående stenar till mindre eller större rösen eller kallmurade postament med eller utan mittoch/eller visarstenar (Loeffler 2007; Olsson 2008). De flesta gränsmärken i eller nära utredningsområdet består av enstaka mindre, kantställda alternativt stående stenar (figur 3). Ett avviker från normen, det är ett femstenarör (M ) som består av ett kallmurat röse med en upprest sten i mitten som är omgiven av fyra andra uppresta stenar. Det är möjligt att man kan få en uppfattning om åldern på gränsmärken genom att jämföra deras position med de fastighetsgränser som finns redovisade i äldre kartmaterial och lantmäteriakter. Ingen sådan analys gjordes. Under arbetets gång har det noterats att flera av gränsmarkeringarna legat i gränser som finns redovisade på de ekonomiska kartorna från 1960-tatet och som senare är försvunna. Figur 3. M Totalt registrerades 38 gränsmarkeringar inom utbredningsområdet. De flesta är små, enkla och oansenliga som denna bestående av en upprest och en liggande sten placerade intill varandra på hällmark. Deras sårbarhet är uppenbar, det krävs inte mycket för att fördärva en konstruktion av denna typ. 11

34 Figur 4. Utdrag ur fastighetskartan över utredningsområdet. Utredningsområdet=gulprickad linje och anslutningsvägar=grön linje. Inlagda är de vid inventeringstillfället registrerade lämningarna samt kartindelning A till E. Röd=Fast fornlämning, blå=övrig kulturhistorisk lämning, grön=bevakas, lila=uppgift om och svart=sentida lämning och/eller Registreras ej. Skala cirka 1:

35 Karta A. Utdrag ur fastighetskartan över utredningsområdets nordvästra del. Utredningsområdet=gulprickad linje och anslutningsvägar=grön linje. Inlagda är de vid inventeringstillfället registrerade lämningarna. Röd=Fast fornlämning, blå=övrig kulturhistorisk lämning, grön=bevakas, lila=uppgift om och svart=sentida lämning och/eller Registreras ej. Skala cirka 1:4 oo0. 13

36 Karta B. Utdrag ur fastighetskartan över utredningsområdets nordvästra del. Utredningsområdet=gulprickad linje och anslutningsvägar=grön linje. Inlagda är de vid inventeringstillfället registrerade lämningarna. Röd=Fast fornlämning, blå=övrig kulturhistorisk lämning, grön=bevakas, lila=uppgift om och svart=sentida lämning och/eller Registreras ej. Skala cirka 1:4 oo0. 14

37 Karta C. Utdrag ur fastighetskartan över utredningsområdets nordvästra del. Utredningsområdet=gulprickad linje och anslutningsvägar=grön linje. Inlagda är de vid inventeringstillfället registrerade lämningarna. Röd=Fast fornlämning, blå=övrig kulturhistorisk lämning, grön=bevakas, lila=uppgift om och svart=sentida lämning och/eller Registreras ej. Skala cirka 1:2 oo0. 15

38 Karta D. Utdrag ur fastighetskartan över utredningsområdets nordvästra del. Utredningsområdet=gulprickad linje och anslutningsvägar=grön linje. Inlagda är de vid inventeringstillfället registrerade lämningarna. Röd=Fast fornlämning, blå=övrig kulturhistorisk lämning, grön=bevakas, lila=uppgift om och svart=sentida lämning och/eller Registreras ej. Skala cirka 1:1 5o0. 16

39 Karta E. Utdrag ur fastighetskartan över utredningsområdets nordvästra del. Utredningsområdet=gulprickad linje och anslutningsvägar=grön linje. Inlagda är de vid inventeringstillfället registrerade lämningarna. Röd=Fast fornlämning, blå=övrig kulturhistorisk lämning, grön=bevakas, lila=uppgift om och svart=sentida lämning och/eller Registreras ej. Skala cirka 1:4 oo0. 17

40 Karta F. Utdrag ur fastighetskartan över utredningsområdets nordvästra del. Utredningsområdet=gulprickad linje och anslutningsvägar=grön linje. Inlagda är de vid inventeringstillfället registrerade lämningarna. Röd=Fast fornlämning, blå=övrig kulturhistorisk lämning, grön=bevakas, lila=uppgift om och svart=sentida lämning och/eller Registreras ej. Skala cirka 1:2 oo0. 18

41 Fågelfångstanläggningar Fågelfångstanläggningar är lämningar efter fångst av skogsfågel. Inom utredningsområdet utgörs de av en eller flera rader med glest till tätt placerade stenar i ett eller flera skikt med en eller flera öppningar för snaror (figur 5). Fågeljakt med snaror förbjöds 1864 i stora delar av Sverige förutom i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län och därmed bör påträffade lämningar inom utredningsområdet vara äldre än så (Sundbärg 1901; Måhl 1994). Användningstiden har varit varierande inom Norrland och det finns uppgifter om att de har använts in på 1900-talet (Jönsson 1991; Nykvist 2004). Sammanlagt har 29 fågelfångstanläggningar i form av stenrader registreras inom utredningsområdet. Figur 5. En av Lars Högbergs planritningar över en av de 80-tal lokaler som han har dokumenterat och som ligger inom utredningsområdet. Fågelfångstanläggning ( 248) som består av 10 eller 11 stenrader. Dessutom finns det minst tre stensamlingar vilkas funktion är okänd. Är de utrivna gränsrösen eller hör de ihop med stenraderna? Detta är ett bra exempel på hur svårt det kan vara att göra en bedömning vad gäller både antalet anläggningar inom ett lokal samt deras funktion. Skåre/jaktvärn Skåre/jaktvärn eller skjutskåror består av en mindre stenrad eller mur bakom vilken jägaren kunde gömma sig och invänta att sjö- eller skogsfåglar skulle komma inom skotthåll. Skjutskåror återfinner man inom klapperstensfält och på hällmark invid mindre och flacka höjdområden och inte så sällan tillsammans med fågelfångstanläggningar (figur 6). I Ekmans bok om jakt i Norrland (1910) omnämns skjutskåror dels vid jakt på orre och dels vid vårjakt 19