Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området Lillvillflon Socken: Borgvattnet Kommun: Ragunda Landskap och län: Jämtland

Transkript

1 Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området Lillvillflon Socken: Borgvattnet Kommun: Ragunda Landskap och län: Jämtland Rapportnummer 2011:27 Britt-Marie Hägerman och David Loeffler

2

3 Murberget Länsmuseet Västernorrland dnr: 2011/242 Socken: Borgvattnet Kommun: Ragunda Landskap och län: Jämtland Ek. kartblad: 19G 6-7 a-b Borgvattnet och 19G 6-7 c-d Björkhöjden Berörda kulturhistoriska lämningar: Borgvattnet Raä 204 Rapport från Murberget 2011:27 Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området Lillvillflon Britt-Marie Hägerman och David Loeffler 2011 Murberget Länsmuseet Västernorrland och NordanVind vindkraft AB. Omslagsbild: Borgvattnet Raä 204. Sönnerbodarna. Ruin efter fäbodstuga av knuttimrade stockar med spismursröse av tuktad sten. Foto: David Loeffler. ISSN

4

5 Sammanfattning Inför planerna på en vindpark inom fastigheten Borgvattnet 1:6 i Ragunda kommun, Jämtlands län har NordanVind vindkraft AB låtit genomföra en frivillig arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning (KMKB) som kulturhistoriskt planeringsunderlag för den kommande miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsprövningen. Murberget Länsmuseet Västernorrland genomförde ut-redningen som omfattade byrå- och fältinventering samt efterföljande antikvarisk besiktning/kontroll i fält. Utredningsområdet är ett höglänt skogsområde som ligger cirka 2,6 kilometer sydsydöst om byn Fullsjön i Borgvattnets socken, Jämtland. Före utredningen fanns endast en tidigare registrerad övrig kulturhistorisk lämning inom utredningsområdet, en fäbod (Borgvattnet Raä 204). De närmast liggande fasta fornlämningarna finns cirka meter väster och nordväst om utredningsområdet och består av enstaka fångstgropar, fångstgropssystem och förhistoriska boplatser. Under utredningen påträffades inga ej tidigare kända fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet som även helt saknar bebyggelse. Vid ombesiktningen av Borgvattnet Raä 204 upprättades ny geometri och beskrivning. Utredningsområdet har inte tidigare utpekats som särskilt intressant av kulturmiljövården och närmaste riksintresseområde är skogsbygden Skyttmon- Ammerån (Z15) i Jämtland som ligger cirka 14 kilometer sydväst om utredningsområdet. Vindparkens påverkan på riksintresseområdet torde vara obefintligt. Den planerade vindparken innebär ingen större kulturmiljöpåverkan. Det enda som berörs är fäbodvallen Borgvattnet 204 då intillliggande vindkraftverk troligen kommer att både synas och höras därifrån. Fäbodvallen är klassificerad som en övrig kulturhistorisklämning vilket innebär att ingrepp i eller i dess närhet inte är tillståndspliktigt enligt kulturminneslagen (KML). Likväl är det önskvärt, om inte obligatoriskt, att hänsyn visas till denna lämning genom att en skogsridå lämnas mellan de närliggande vindkraftsverken och fäbodvallen i syfte att dämpa eventuell påverkan. Utöver hänsyn till denna fäbodvall är inga andra antikvariska åtgärder motiverade med anledning av den planerade vindparken. 1

6

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 5 Syfte... 6 Målsättning... 6 Utredningens genomförande... 6 Byråinventering... 6 Fältinventering... 6 Dokumentation... 7 Utredningsområdet... 7 Områdesbeskrivning... 7 Tidigare antikvarisk verksamhet... 7 Resultat... 9 Markanvändning, ortnamn, historiska kartor och bebyggelse Kulturmiljöer Utredningsområdets kulturhistoria och kulturvärden Sårbarhetsanalys och kulturmiljöpåverkan Åtgärdsförslag Referenser Publikationer och rapporter Historiskt kartmaterial Internet Tekniska och administrativa uppgifter Bilaga 1. Beskrivningar Bilaga 2. Fotoförteckning Bilaga 3. Fotografier

8

9 Inledning NordanVind vindkraft AB planerar att anlägga en vindpark inom fastigheten Björkvattnet 1:6 i Borgvattnets socken, Jämtland. I samband med det har man låtit utföra en frivillig arkeologisk utredning steg 1 och kulturmiljökonsekvensbeskrivning (KMKB) av det berörda området. Uppdraget som omfattade byrå- och fältinventering samt efterföljande antikvarisk besiktning/kontroll i fält har utförts av Murberget Länsmuseet Västernorrland. Figur 1. Utredningsområdet ligger i östra Jämtlands län nära gränsen till Västernorrlands län, cirka 33 kilometer sydöst om Hammardal och cirka 27 kilometer sydväst om Ramsele. Skala cirka 1:

10 Syfte En arkeologisk utredning har till syfte att fastställa om fasta fornlämningar berörs av ett arbetsföretag (jfr kulturminneslagen, KML 2 kap. 11, SFS 1988:950). Denna utredning har syftat till att lokalisera och dokumentera tidigare inte registrerade fasta fornlämningar i kulturminneslagens mening samt övriga kulturhistoriska lämningar och annat som har betydelse vid bedömning av områdets kulturhistoriska karaktär och kulturvärde samt för länsstyrelsens kommande handläggning av ärendet. Målsättning Målsättning för uppdraget har varit att: För kulturmiljövården lokalisera, dokumentera och registrera kulturhistoriska lämningar med och utan fornlämningsstatus i utredningsområdet. Lokalisera, dokumentera och registrera kulturhistoriskt intressant bebyggelse och kulturmiljöer i utredningsområdet. Värdera kulturvärdet på de tidigare och/eller nyregistrerade kulturhistoriska lämningarna, byggnader och/eller kulturmiljöer. Bedöma arbetsföretagets kulturmiljöpåverkan vad gäller eventuella lämningar, byggnader och miljöer. Utredningens genomförande Utredningen har omfattat momenten byråinventering, fältinventering och antikvarisk besiktning/kontroll. Byråinventering Följande materialkategorier har gåtts igenom dels som ett led i förberedelserna för fältinventeringen dels för att samla material rörande bedömning av utredningsområdets karaktär eller kulturmiljö. Registrerade kulturhistoriska lämningar i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) fornminnesinformationssystem (FMIS). Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (BBR). Äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i databasen vid Institutet för språk och folkminnen (SOFI). Arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums databas (SHM). Allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäteriakter med kartor i lantmäteriets karttjänst på internet (LMV). Topografisk och antikvarisk litteratur i Kungliga Bibliotekets och Vitterhetsakademiens biblioteks databaser (LIBRIS respektive VITALIS). Länsstyrelsen i Jämtlands läns presentationer av värdefulla natur- och kulturmiljöer (RIKMV). Länsstyrelsen i Västernorrlands läns presentationer av värdefulla natur- och kulturmiljöer (RIKMV). Jamtli, Jämtlands länsmuseums, antikvariska och topografiska arkiv. Murberget Länsmuseet Västernorrlands antikvariska och topografiska arkiv. Registrerade kulturhistoriska lämningar i Skogsstyrelsens databas (KOTTEN). Rennäringens markanvändning och riksintressen i samebyarnas databas (IRENMARK). Fältinventering Fältinventeringen skedde den 20 september Den omfattade systematisk terrängrekognoscering av utredningsområdet. Inom utredningsområdet eftersöktes fasta 6

11 fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar och andra spår efter verksamhet från äldre tid. Den antikvariska besiktningen/kontroll ägde rum den 25 september Dokumentation Påträffade lämningar dokumenterades med kartinprickning och beskrivning enligt RAÄ:s anvisningar och därefter rapporterades de till FMIS. Inmätning skedde med GPS och noggrannheten beräknades till cirka ±5 meter. Några lämningar fotograferades med digitalkamera och fotona är bilagda rapporten. Utredningsområdet Områdesbeskrivning Utredningsområdet ligger nära gränsen mellan Borgvattnets socken i Jämtland och Ramsele socken i Ångermanland. Utredningsområdet är ett 206,5 hektar stort höglänt och skogsbeklätt utmarksområde som ligger cirka 2,6 kilometer syd-sydöst om byn Fullsjön i Jämtland. Området är tillgängligt genom en skogsbilväg. Huvuddelen av utredningsområdet ligger på höjder mellan 450 och 530 meter över dagens havsyta. Området är kuperat och består huvudsakligen av morän, ställvis blockrik. Vegetationen utgörs huvudsakligen av barrskog, vanligast är gran med inslag av tall och björk. Delar av skogen är nyligen avverkad medan andra delar har vid tidigare tillfällen avverkats, markberetts och planterats. Förekomsten av mindre och större myr- och våtmarker är genomgående och dessa dräneras huvudsakligen åt sydväst av ett antal mindre vattendrag. Tidigare antikvarisk verksamhet Borgvattnets socken fornminnesinventerades av RAÄ inför ekonomiska kartan första gången 1970 och revideringsinventerades Inom utredningsområdet registrerades en övrig kulturhistorisk lämning i form av en fäbodvall, Borgvattnet Raä 204. Inventeringsprojektet Skog och Historia, som bedrevs av dåvarande Skogsvårdsstyrelsen (SVS), har inte berört denna del av Jämtland. Jämtlands länsmuseum genomförde 2009 en arkeologisk utredning steg 1 kring höjderna i anslutning till Storbrännkullen cirka 4,5 kilometer norr om nuvarande utredningsområdet och då registrerades två övriga kulturhistoriska lämningar i form av husgrunder från historisk tid, Borgvattnet Raä 220 och 221. Västerbottens länsmuseum har genomfört en arkeologisk utredning steg 1 inom ett ospecificerat område cirka 1 kilometer öster om Lillvillflon. En övrig kulturhistorisk lämning i form av en husgrund från historik tid registrerades, Borgvattnet Raä 222. Murberget Länsmuseet Västernorrland genomförde 2011 två arkeologiska utredningar i närheten av Lillvillflon. Den ena även den kring höjderna i anslutning till Storbrännkullen och den andra på höjderna kring Kullmyran som ligger cirka 5 kilometer nordöst om Lillvillflon (Hägerman & Loeffler 2011a och 2011b). Inga kulturhistoriska lämningar registrerades vid de två utredningarna. 7

12 Figur 2. Utredningsområdet Lillvillflon (svart skraffering). Området inklusive tillfartsvägen är på 206,5 hektar. Rödmarkeringarna är tidigare registrerade forn- och kultur-lämningar enligt FMIS. Skala cirka 1:

13 Figur 3. Utredningsområdet Lillvillflon och de tidigare registrerade kulturhistoriska lämningarna (rödmarkeringar) enligt FMIS och som nämns i texten. Svart triangel=vindkraftverk, svart begränsningslinje=utredningsområdet. Skala cirka 1: Resultat Inga nya, inte tidigare registrerade fasta fonlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar hittades inom utredningsområdet vid inventeringstillfället De närmast liggande fasta fornlämningarna består av enstaka fångstgropar, fångstgropssystem och förhistoriska boplatser (Borgvattent Raä 24, 47, 48, 52, 193, 195, 198, 200 och 208). Alla belägna cirka meter väst till nord-nordväst om utredningsområdet. Tidigare registrerade övriga kulturhistoriska lämningar utgörs av några förhistoriska fyndplatser (Borgvattnet Raä 46 och Ragunda Raä 389) samt fäbodvallar (Ragunda Raä 338) och diverse husgrunder från historisk tid (Borgvattnet Raä 222) som även de ligger på betryggande avstånd från utredningsområdet. Endast i utredningsområdets norra del har man tidigare genom Riksantikvarieämbetets regi registrerat en övrig kulturhistorisk lämning i form av en fäbodvall, Borgvattnet Raä 204, som vid inventering 1994 uppfattades bestå av två husgrunder, varav en med spismursröse, samt omgivande betesmark på en yta av cirka 100x40 meter. Vid utredningstillfället 2011 ombesiktades Borgvattnet Raä 204 och ny geometri och beskrivning upprättades. Fäbodvallen visade sig täcka en yta på minst 225x85 meter som, förutom betesmarker, innehåller tre husgrunder med spismursrösen (det vill säga lämningar efter fäbostugor), två ladugårdsgrunder, en grund med okänd funktion, två jordkällare och en stenrad (syllstensrad?) som kan utgöra rest efter ytterligare en ladugårdsgrund (se bilaga 2). 9

14 Tabell 1. Resultat av den kulturhistoriska inventeringen 2011 på Lillvillflon. ID-nr Socken Lämningstyp Antikvarisk bedömning Raä 204 Borgvattnet Fäbod Övrig kulturhistorisk lämning Markanvändning, ortnamn, historiska kartor och bebyggelse De tidigaste historiska beläggen för historisk bebyggelse ligger utanför utredningsområdet och berör den närliggande byn Fullsjön som benämns i skrift på mitten av 1600-talet. Utredningsområdets karaktär som utmarksområdet för den närliggande historiska jordbruksbebyggelsen bekräftas av en laga skifteskarta från 1874 som visar att fäbodvallen Sönnerbodarna (Borgvattnet Raä 204) då var etablerad och i bruk. Den äldsta topografiska kartan över området, generalstabskartan, utgavs Vid tiden för kartläggningen fanns flera fäbodar redovisade inom närområdet dock alla utanför utredningsområdet. På generalstabskartan är det redovisat bebyggelse på platsen för Sönnerobodarna men det framgår inte om Sönnerobodarna fortfarande används som fäbod eller till något annat. Den ekonomiska kartan från 1969 visar ingen bebyggelse inom utredningsområdet eller vid Sönnerbodarna. De flesta i närområdet kringliggande fäbodvallarna var även de övergivna vid denna tid. I och kring utredningsområdet är en del av myrmarkerna och höjdområdena namngivna dock inga med belägg äldre än till 1900-talet. De namn som finns i lantmäterihandlingarna eller på kartorna är ofta naturnamn som berättar om platsens naturegenskaper men inte så mycket om deras kulturegenskaper. Enligt dagens kartmaterial ligger utredningsområdet inom Jiingevaerie samebys förvinter- och vinterbetesland samt Raedtievaeries samebys vinterbetesland. Nord-nordväst och väst om utredningsområdet finns vandringsleder samt en uppsamlingsplats för renar. Det finns även flera renhagar i trakten dock alla utanför utredningsområdet. I nuläge finns inget övrigt material som upplyser om vidden av den markanvändningen som mycket väl kan vara av betydande ålder. Idag finns ingen fast bebyggelse inom utredningsområdet vilket har karaktären av ett utmarksområde som används av skogsbruket och som jaktmark. Kulturmiljöer Det närmaste riksintresseområdet för kulturmiljöer är skogsbygden Skyttmon-Ammerån (inv.nr. Z15) som är belägen i Jämtlands län, cirka 14 kilometer sydväst om utredningsområdet. Utredningsområdets kulturhistoria och kulturvärden Förekomst av förhistoriska boplatslämningar och förhistoriska fynd, bland annat en spets av kvartsit och ett fragment av en bronshalsring (Borgvattnet Raä 46, Ragunda Raä 389), visar att området var befolkat under forntiden. Av lämningarna att bedöma låg den förhistoriska bebyggelsen intill de större vattendragen väster om och därmed utanför utredningsområdet. Samebyarnas historiska markanvändning är också huvudsakligen lokaliserad till vattendragen väster om utredningsområdet och i brist på annat underlag kan man preliminärt anta att så var fallet även tidigare. De tidigaste kartorna samt ortnamnsbeläggen visar att utredningsområdets utmarksprägel har kännetecknat området från mitten av 1800-talet och framåt. Först inom jordbruket i form av fäbodrift och senare under 1900-talet med skogsbruket. 10

15 Sårbarhetsanalys och kulturmiljöpåverkan Utredningsområdets utmarksprägel samt avsaknaden kulturmiljöer och kulturhistoriskt intressant bebyggelse innebär att områdets sårbarhet inför en vindparksetablering är mycket liten och att kulturmiljöpåverkan praktiskt taget uteblir. Ett riksintresseområde för kulturmiljövården ligger 14 kilometer från den planerade vindparken. Avståndet är tillräckligt stort för att vindparken inte kommer att påverka riksintresseområdets upplevelsevärde. Däremot kommer den ensamliggande fäbodvallen (Borgvattnet Raä 204) att påverkas både ljudmässig och visuellt av de vindkraftverk som kommer att ligga i närheten. Åtgärdsförslag Den planerade vindparken innebär ingen större kulturmiljöpåverkan. Det enda som berörs är fäbodvallen Borgvattnet 204, då vindkraftverken troligen kommer att både synas och höras därifrån. Fäbodvallen är varken unik för området eller av anmärkningsvärd ålder och är klassificerad som kulturhistorisk lämning vilket innebär att ingrepp i eller i dess närhet inte är tillståndspliktigt enligt kulturmiljölagen (KML). Likväl är det önskvärt, om inte obligatoriskt, att hänsyn visas till fäboden genom att en skogsridå lämnas mellan de närliggande vindkraftsverken och fäbodvallen i syfte att dämpa eventuell påverkan. Utöver hänsyn till fäbodvallen är inga andra antikvariska åtgärder motiverade med anledning av den planerade vindparken. 11

16 12

17 Referenser Publikationer och rapporter Blomqvist, Malin Informationssystemet för fornminnen lista med lämningstyper och antikvariskt praxis. Version 3.4. Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen. Stockholm. Cederschiöld, Louise Ett jämtländskt sjöfynd. Fornvännen Tidskrift för svensk antikvarisk forskning. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien under medverkan av Svenska fornminnesföreningen. Sida Hägerman, Britt-Marie och Loeffler, David. 2011a. Storbrännkullen, Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i Ragunda och Sollefteå kommun, Jämtlands respektive Västernorrlands län. Murberget Länsmuseet Västernorrlands Rapport 2001:31. Hägerman, Britt-Marie och Loeffler, David. 2011b. Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB för vindpark i området Kullmyran. Socken: Ramsele, Kommun: Sollefteå, Landskap: Ångermanland. Murberget Länsmuseet Västernorrlands Rapport 2011:25. Nilsson, Per Nybygget Fullen. Fullsjö bys historia från 1755 och framåt. Stugun. Olsson, Anna-Lena (red.). 2008a. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar för FMIS. Version 1.0. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Olsson, Anna-Lena (red.). 2008b. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar för FMIS. Exempelsamling. Version 1.0. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Historiskt kartmaterial Lagaskifte 1863, Fullsjön (Borgvattnets socken), Lantmäterimydigheternas arkiv, akt 20-bor-20. Lagaskifte 1874, Borgvattnet, Jämtland, Lantmäterimydigheternas arkiv, akt 23-bor-23. Generalstabskartan Kartbladet 67 Östersund (skala 1: ). Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Ekonomiska kartan G 6-7 a-b Björkhöjden (skala 1:20 000). Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Ekonomiska kartan G 6-7 c-d Björkhöjden (skala 1:20 000). Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Internet BBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem IRENMARK Rennäringens markanvändning och riksintressen

18 LIBRIS Kungliga bibliotekets nationella bibliotekssystem LMV Lantmäteriets historiska karttjänst RIKMV Riksintresseområden för kulturmiljövården SHM Statens historiska museums fynddatabas SOFI Institutet för språk och folkminnens ortnamnsdatabas VITALIS Vitterhetsakademiens biblioteks huvudkatalog Tekniska och administrativa uppgifter Länsmuseets dnr: 2011/242 Socken: Borgvattnet Landskap: Jämtland Kommun: Ragunda Län: Jämtland Berörd trakt: Lillvillflon Fastighet: Borgvattnet 1:6 och Borgvattnets samfälld Utredningsområdets yta: 206,5 hektar Fornlämningar: Borgvattnet Raä 204 Skog och Historia: --- Ekonomiska kartblad: 19G 6-7 a-b Borgvattnet 19G 6-7 c-d Björkhöjden Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V, RH00 Höjdvärden: m.ö.h. Uppdragsgivare: NordanVind vindkraft AB, Rö 113, Älandsbro Undersökningstid: oktober 2011 Personal från Murberget Länsmuseet Västernorrland: Leif Andersson, Britt-Marie Hägerman, David Loeffler Rapportsammanställning: Britt-Marie Hägerman och David Loeffler Dokumentationsmaterialet förvaras på Murberget Länsmuseet Västernorrland. 14

19 Bilaga 1. Beskrivningar Borgvattnet Raä 204 Kartblad 19G 6-7a-b Borgvattnet Fäbod Ny geometri och beskrivning Bebyggelselämning efter fäbod, ca 225x85 m (NV- SÖ), bestående 3 husgrunder med spismursrösen, 2 ladugårdsgrunder, 1 grund, 2 jordkällare, 1 stenrad och igenväxande betesmarker. Övrig kulturhistorisk lämning Fastighet Borgvattnet 1:7 m.ö.h I områdets mitt är: Husgrund, kvadratisk, 4x4 m (NÖ-SV) och 0,1 0,2 m h, av enstaka helt övertorvade syllstenar, uppskattningsvis, 0,3 0,6 m st. I S hörnet ett spismursröse, 1,5x1,5 m (NÖ-SV) och 0,4 m h, av nästan helt övertorvade stenar, 0,4 0,7 m st. I mitten av NÖ sidan en utbyggnad, rektangulär, 2,5x1,5 m (NV-SÖ) och 0,1 m h, av syllstenar, 0,3 m st. Beväxt med ett 10-tal små granar. X Y N E m Ö om denna är: Husgrund, rektangulär, 6x5 m (VNV-ÖSÖ) och 0,3 1,3 m h, av knuttimrade stockar, 0,2 0,3 m diam, indelad i två rum, en mjölkbod och ett boningsrum. I boningsrummets N hörna ett spismursröse, kvadratisk, 1,5x1,5 m (VNV-ÖSÖ) och 1 m h, av tuktade och kallmurade stenar, 0,2 1 m st. Beväxt med 2 stora björkar, 2 stora aspar och ett 20-tal granar. X Y N E Husgrund, otydlig, troligen kvadratisk, 4x4 m (NÖ- SV) och 0,1 0,2 m h, av helt övertorvade syllstenar, uppskattningsvis, 0,4 0,6 m st. I Ö hörnan ett spismursröse, kvadratisk, 2x2 m (NÖ-SV) och 0,3 0,6 m h, av helt till delvis övermossade och otuktade stenar, 0,3 0,6 m st. Beväxt med 3 små granar och 1 stor gran som nyligen är omkullfallen. X Y N E m Ö om denna är: Ladugårdsgrund, kvadratisk, 7x7 m (NNV-SSÖ) och 0,3 0,4 m h, av 1 3 varv knuttimrade stockar, 0,2 0,3 m diam. Beväxt med 3 stora björkar och ett 20-tal stora granar. 11 m NÖ om sistnämnda husgrund ovan är: X Y N E Jordkällare, rektangulär, 4x3 m (NV-SÖ) och 0,1 0,3 m h, bestående av en invändig grop, kvadratisk, 2x2 m (NV-SÖ) och 0,6 m dj, längst NV, SV och SÖ sidan omgiven av en vall, 1 m br och 0,1 0,3 m h. Beväxt med 6 granar och lövsly. X Y N E m Ö om sistnämnda husgrund ovan är: 15

20 Stenrad, 7 m l (Ö-V) och 0,4 m h, bestående av otuktad sten, 0,4 0,6 m st. Syllstensrad till grund? I områdets S del är: Ladugårdsgrund, kvadratisk, 6x6 m (N-S) och 0,1 0,3 m h, av helt övermossade syllstockar, 0,2 0,3 m diam. Beväxt med ett 20-tal granar. Intill och SÖ om denna är: X Y N E Grund, rektangulär, 5x4 m (N-S) och 0,1 0,3 m dj, bestående av nedgrävning omgiven längst N, V och S sidan av vall, 1 1,5 m br och 0,1 0,3 m h. Längst V vallens utsida en ränna, 4x1 m (N-S) och 0,4 m dj. Beväxt med 5 stora granar. 5 m SSV om denna är: Jordkällare, kvadratisk, 5x5 m (Ö-V) och 0,2 0,3 m h, bestående av en invändig grop, kvadratisk, 3x3 m (Ö-V) och 0,6 m dj, omgiven längst N, V och S sidor av vall, 1 1,5 m br och 0,1 0,3 m h. Öppning i mitten av Ö sidan. Beväxt med ett 30-tal granar. Namn: Sönnerbodarna. Terräng: Krön och S-sluttning av moränhöjd. Skogsmark (granskog). Referenser: Laga skifte 1874, Ragunda kommun, Lantmäterimydigheternas arkiv, akt 23-BOR David Loeffler 16

21 Bilaga 2. Fotoförteckning Bild nr. Motiv Riktning mot Fotograf 001 Borgvattnet Raä 204. Sönnerbodarna. Ruin efter SÖ David fäbodstuga med knuttimrade stockar och Loeffler spismursröse av tuktad sten. 002 Borgvattnet Raä 204. Sönnerbodarna. NV David Ladugårdsgrund av knuttimrade och helt Loeffler övermossade syllstockar. 003 Borgvattnet Raä 204. Sönnerbodarna. Odlingsytan. Ö Britt-Marie Hägerman 004 Borgvattnet Raä 204. Sönnerbodarna. Borrhål i sten N Britt-Marie från spismursröset. Hägerman Datum Bilaga 3. Fotografier Bild 001 Bild 002 Bild 003 Bild

22 Baksidesbild: Odlingsytan vid Sönnerbodarna, Borgvattnet Raä 204. Foto Britt-Marie Hägerman.

23 Murberget Länsmuseet Västernorrland Rapport 2011:27 ISSN