KULTURMILJÖINVENTERING. Skyttmon, Ragunda och Strömsunds kn, Jämtlands län

Transkript

1 KULTURMILJÖINVENTERING Skyttmon, Ragunda och Strömsunds kn, Jämtlands län

2 2

3 Innehåll Om Skogsstyrelsen... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Syfte... 6 Metod... 7 Byråinventering... 7 Resultat... 8 Markanvändning, historiska kartor och bebyggelse... 8 Tidigare inventeringar Utredningsområde Skyttmon Riksintresseområden Riksintresseområde för kulturmiljövården Riksintresse för renskötseln Bedömning av verksplaceringar och vägar Utredningsområde Skyttmon Referenser Administrativa och tekniska uppgifter Bilagor

4 Om Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog. Vi arbetar för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras. Vi arbetar också med att lyfta fram skogens värden för rekreation och friluftsliv, samt att öka medvetandet om skogens betydelse. Skogsstyrelsen har kontor över hela landet. Våra viktigaste uppgifter är rådgivning i skogsfrågor, tillsyn av skogsvårdslagen, tjänster inom skoglig verksamhet, stöd inom naturvårdsområdet och inventeringsverksamhet. Se vår hemsida för mer information: 4

5 Sammanfattning Skogsstyrelsen har på uppdrag av JP Vind AB under augusti 2012 genomfört en kulturmiljöinventering i form av en byråinventering över ett område där en vindkraftspark planeras. Området är beläget norr om Skyttmon i Strömsunds och Ragunda kn, Jämtlands län. Vindkraftprojektet omfattar 65 turbiner med tillfartsvägar, totalt ca 4200 hektar. Rapporten innehåller resultaten av byråinventeringen samt bedömningar av påverkan på kända kulturmiljövärden. Tillsammans med rapporten levereras shapefiler över kända fornoch kulturlämningar. Utredningsområdet består av utmarksområden som under historisk tid tillhörde byarna Ede, Skyttmon och Solberg. Områdena användes för fäboddrift, bete, slåtter, skogsbruk, jakt och fiske. Under en kortare tid har även området använts för fast bebyggelse. I områdena finns kända lämningar efter dessa aktiviteter i form av fäbodar, torp, fångstgropar och kolbottnar. Ett stort antal av dem är inte inventerade i fält och kan därför inte lägesbestämmas. Utredningsområdet berör ett område av riksintresse för renskötseln, inom vilket Jijnjevaerie och Raedtievaerie samebyar har vinterbetesmarker. Några kända samiska lämningar finns inte registrerade, men namn på fastighetskartan, som Lappbrännan i utredningsområdet Skyttmons nordligaste del samt Lappbränntjärnen N om samma område, indikerar att lämningar skulle kunna finnas. Resultatet av denna byråinventering indikerar ett behov av fältinventering i utredningsområdet innan exploateringsåtgärder genomförs. Flera kända objekt är inte lägesbestämda och det är sannolikt att det finns samiska lämningar. Exploateringen berör flera registrerade lämningar, vilket bör beaktas. I några fall är lämningarna bedömda som fasta fornlämningar. Fasta fornlämningar är skyddade enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m (KML). Samråd sker med Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet enligt KML. 5

6 Inledning Bakgrund JP Vind AB avser att etablera en vindkraftspark norr om Skyttmon i Strömsunds och Ragunda kommuner, i östra Jämtland. Projektet omfattar 65 vindkraftverk samt tillfartsvägar, ca 4200 hektar. Skogsstyrelsen har i augusti 2012, på uppdrag av JP Vind AB, utfört en byråinventering över utredningsområdet. Resultaten levereras som en skriftlig rapport samt i form av shapefiler över kända fornoch kulturlämningar. Utredningsområde Skyttmon ligger mellan Skyttmon och Stor-Laxsjön, på gränsen mellan Ragunda och Strömsunds kommuner och Hammerdals och Borgvattnets församlingar och sträcker sig från Hallkojan i NV till vägen mot Borgvattnet i SÖ. Utredningsområdet består av höglänta skogs- och myrmarker på höjder mellan 290 och 450 meter över havet (m.ö.h). Figur 1. Karta över utredningsområdet Skyttmon, markerat med svart. Syfte Syftet med byråinventeringen är att kartlägga och beskriva utredningsområdets kulturmiljövärden avseende fasta fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar och andra spår efter verksamheter från äldre tid, samt att bedöma om några lämningar riskerar att beröras av exploateringen. 6

7 Metod Byråinventering Vid byråinventeringen insamlades och sammanställdes tillgängligt kunskapsunderlag och arkivmaterial rörande kulturmiljöer, som har betydelse vid bedömning av utredningsområdets kulturhistoriska värden och som kan komma att påverkas av den planerade vindkraftsanläggningen. Shapefiler från JP Vind med planerade vägdragningar och verksplaceringar användes vid bedömningen (filerna är daterade respektive ).Hänsyn har tagits till ändringar i placeringar av verk och vägar, som skedde under arbetets gång. I byråinventeringen gicks följande material igenom: Registrerade kulturhistoriska lämningar i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) fornminnesinformationssystem (FMIS) Riksantikvarieämbetets (RAÄ) bebyggelseregister (BBR) Äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i databasen vid Institutet för språk och folkminnen (SOFI) Allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäteriakter med kartor i lantmäteriets karttjänster på Internet (LMV) Topografisk och antikvarisk litteratur i Jämtlands läns bibliotek Länsstyrelsens i Jämtlands läns presentationer av värdefulla natur- och kulturmiljöer (RIKMV) Registrerade kulturhistoriska lämningar i Skogsstyrelsens databas (KOTTEN) Rennäringens markanvändning och riksintressen i samebyarnas databas (IRENMARK) 7

8 Resultat Markanvändning, historiska kartor och bebyggelse De historiska kartorna visar att utredningsområdet under historisk tid tillhörde byarna Ede, Skyttmon och Solberg. Skyttmon synades in som nybygge på 1780-talet, men nybyggare i Skyttmon arrenderade redan ett par årtionden tidigare mark från Ede kronopark för att kunna fiska i Stora Laxsjön och få mera skogsslåtter. Avvittringskartorna, laga skifteskartorna m.fl. visar att områdena under talet varit utmark och bl.a. använts för slåtter, bete och fäboddrift. Minst ett par fäbodar inom utredningsområdet och i dess omedelbara närhet har belägg från 1700-talet. Gammelbodarna benämns Gamla Fäbodvallen på skattläggningskartan från 1791 och i avvittringshandlingar från 1775 benämns den i FMIS registrerade fäboden Hammerdal 358:1, Laxsjö fäbodvall (Andersson 2003, Länsstyrelsen i Jämtlands läns hemsida, Lantmäterimyndigheternas arkiv, akt: 23-BOR-3, 23-HAJ-21, 23- HAJ-242). Figur 2. Avvittringskarta från 1775 med en fäbod utritad V om Laxsjön. I akten benämns fäboden Laxsjö fäbodvall, vilken motsvarar Hammerdal 358:1 i FMIS (Lantmäterimyndighetens arkiv, akt 23-HAJ-21). Byn Skyttmon är känd för sina påkostade trähus, sk träslott. Bönderna i Skyttmon gjorde på 1800-talet en överenskommelse om att inte sälja skogen till bolagen. När priserna på virke gick upp avverkade de och sålde själva, vilket gav goda inkomster. Man byggde en samfälld bysåg och kvarn samt en skola. Markusgården i Skyttmon är idag byggnadsminne och Skyttmon och Ammerån är riksintresse för kulturmiljövården. Områdena längs Ammerån har nyttjats av människor sedan stenåldern och framåt i tiden. Här finns ett 60-tal kända stenåldersboplatser och rikligt med fångstgropar (Länsstyrelsen i Jämtlands län, Andersson 2003). I utredningsområdet Skyttmons norra del, inom Ede kronopark, finns indikatorer på samisk närvaro via namn som Lappbrännan och Lappbränntjärnen på fastighetskartan. I samma område finns även Lycktorpet och kolonatet Laxsjöhöjden. Lycktorpet, samt stora delar av kolonatområdet Laxsjöhöjden är inte inventerat och registrerat i Fornlämningsregistret. Vid Lycktorpet finns idag ett boningshus och ladugård från brukningsperioden mellan talet, samt husgrunder och en källargrund som härrör från en äldre bebyggelsefas. Runt bebyggelsen finns spåren efter torpets odlingsmark, varav åkermarken, när den var i bruk, 8

9 uppgick till 3,3 ha (Thåqvist, 1985:105b). Det är inte klarlagt när torpet först upptogs, men namnet Lycktorpet finns markerat på Generalstabskartan från år Laxsjöhöjden är ett kolonatområde om totalt sex kolonat, vilka uppläts till arrende år 1924 (Thåqvist 1985:61). Ett kolonat innebar att staten via kolonisationsnämnder upplät mark för odling och byggnation på kronoparker, samt bidrog med en summa pengar för byggnationen. Upplåtelsen av kolonaten var baserad på egnahemsprincipen med möjlighet att förvärva kolonaten med äganderätt (Thåqvist 1985:5). På Laxsjöhöjdens kolonat nr 2, 3 och 4 finns boningshusen kvar (se fig. 3). På kolonaten 1, 5 och 6 finns övriga kulturhistoriska lämningar som husgrunder, källargrunder och brunnar samt biologiska kulturarv i form av trädgårdsväxter. I anslutning till bebyggelselämningarna finns igenväxande odlingsmark. Kolonat nr 6 är inventerat och registrerat i FMIS och motsvarar gårdstomten Hammerdal 377:1. N om Laxsjöhöjden går en äldre körväg från kolonaten till Stor-Laxsjön. Natur- och kulturmiljövårdande åtgärder är under genomförande av markägaren Sveaskog, med stöd från Landsbygdsprogrammet, Skogens Mångfald, på Lycktorpet och Laxsjöhöjdens kolonat nr 1, 5 och 6 samt ovan nämnda körväg. Fig 3. Skiss visande Lycktorpet och kolonatområdet Laxsjöhöjden. Bearbetning av Thåqvist,

10 I skriftliga källor omtalas att kolning förekommit inom Ede kronopark (Henriksson, 1983:48f). Enligt en informant med koppling till området ska det finnas gott om kolbottnar på Lappbränna norr om Laxsjöhöjden och på sluttningarna ner mot Stor-Laxsjön har en kolarkoja påträffats (Sundström 2012). Tidigare inventeringar Riksantikvarieämbetes fornlämningsregister (FMIS) innehåller flera registreringar inom utredningsområdet. Området fornlämningsinventerades av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) år 1970 och Skogsstyrelsens Skog och Historia-register (SoH), innehåller för utredningsområdet uppgifter om lämningar som ej är inventerade och som följaktligen ej exakt kan lägesbestämmas utan fältinventering. Utredningsområde Skyttmon I FMIS finns två fäbodar registrerade i området nordost och ost om Skyttmon. Mobodarna (Borgvattnet 91:1) och Gammelbodarna (Borgvattnet 127:1). Båda är bedömda som Övrig kulturhistorisk lämning (ÖKHL). Tre fångstgropar är registrerade (Borgvattnet 6:1, 6:2 samt Borgvattnet 62:1) och det finns en uppgift om ett röse som ej återfunnits vid inventering (Borgvattnet 38:1) (se fig 4). Fångstgroparna är fasta fornlämningar. I området väster om Stor-Laxsjön (Hammerdals sn) finns en fäbod (Hammerdal 358:1) och en gårdstomt (Hammerdal 377:1) registrerade i FMIS. Båda är bedömda som Övriga kulturhistoriska lämningar. I nära anslutning till utredningsområdet finns fasta fornlämningar värda att notera. Ca 50 meter norr om utredningsområdet, i anslutning till Lappbrännan, finns en registrerad fångstgrop (Hammerdal 228:1). Ca 300 meter sydväst om turbin s 20 finns en fäbod (Hammerdal 365:1), med namnet Nybodarna. I SoH registret finns uppgift om 8 kolbottnar, 1 koja, 1 tjärdal, 1 kvarn, 1 såg, 2 fäbodar och 3 gårdstomter i området (se fig 4). 10

11 Fig 4. Karta över kända fornoch kulturlämningar inom utredningsområdet Skyttmon. Planerade vägdragningar och verksplaceringar är markerade med rött. Riksintresseområden Riksintresseområde för kulturmiljövården Ett riksintresse för kulturmiljövården finns ett par km söder om utredningsområde Skyttmon. Det är riksintresset Z 15 Skyttmon Ammerån som omfattar byarna Aspnäs och Skyttmon med inägor och den oreglerade Ammeråns stränder med dess stenåldersboplatser samt områden med fångstgropar. I motiveringen står att Skyttmon är en skogsbygd som tydligt avspeglar gårdarnas ökade välstånd under 1800-talets sista decennier, grundade på bibehållna, stora skogsinnehav. Enligt Miljöbalken ska riksintresseområden skyddas så långt som det är möjligt mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden. Utredningsområdet ligger huvudsakligen på Skyttmons utmarker, i skogarna där bönderna i Skyttmon skaffade sig sitt välstånd, och omfattas inte av riksintresset. En ny vägsträckning planeras dock att dras nordöst om Skyttmons by, inom området för riksintresset. Byns såg och kvarn (SoH 3181 och 3182, Borgvattnets sn) kan också komma att beröras beroende på vilka vägar som ska användas vid exploateringen. 11

12 Riksintresse för renskötseln Utredningsområdet berör ett område av riksintresse för renskötseln, inom vilket Jijnjevaerie och Raedtievaerie samebyar har vinterbetesmarker. Inga kända lämningar finns registrerade i det genomgångna materialet som kan ge upplysningar om denna markanvändning i äldre tid, vilken mycket väl kan vara av betydande ålder. Namn på fastighetskartan, som Lappbrännan i utredningsområdet Skyttmons nordligaste del samt Lappbränntjärnen norr om samma område, indikerar samisk närvaro i området. Bedömning av verksplaceringar och vägar Den planerade vindkraftsbyggnationen innebär att området exploateras för anläggning av vägar, arbetsytor och vindkraftverk. Byråinventeringen visar att det inom utredningsområdet finns flera kulturvärden att ta hänsyn till vid exploatering. Utredningsområde Skyttmon Borgvattnet 6:1 och 6:2 (fångstgropar) är belägna öster om och intill vägen som leder till Gammelbodarna. Vägen avses i planeringsunderlaget att användas till turbin s 52, s 53 m.fl. En av fångstgroparna (6:1) ligger enligt revideringsinventeringen 1992 i vägslänten och är skadad i västra kanten. Den andra fångstgropen ligger nära vägen. Båda riskerar att skadas om vägen avses att bräddas. Borgvattnet 62:1 (fångstgrop) är belägen ca 50 m öster om den planerade vägen till turbin s 51. Om vägen avses att flyttas något i sidled bör detta beaktas. Befintliga vägar vid Mobodarna och Gammelbodarna avses att användas. Dessa går mycket nära lämningsområdena alternativt i kanten på lämningsområdena. Norr om och intill den befintliga vägen som passerar Gammelbodarna finns tre uppgifter om lämningar. Det är tre kolbottnar (SoH 3173, SoH 3174 samt SoH 3175, Borgvattnets sn) som kan beröras. I vilken omfattning exploateringen kommer att beröra fäbodlämningarna och kolbottnarna samt eventuellt övriga lämningar kan avgöras genom en fältinventering. Detta gäller även den kolningsverksamhet som, enligt uppgift, förekommit inom Ede kronopark och områdena kring Lycktorpet, Laxsjöhöjden och Lappbrännan, då inga närmare lägesuppgifter finns att tillgå kring denna. Turbin s 26 med tillhörande väg och vägen till s 31 kommer enligt planeringsunderlaget att beröra Laxsjöhöjdens kolonat nr 2. Den planerade vägen till s 30 korsar körvägen från Laxsjöhöjden till Stor-Laxsjön. Enligt planeringsunderlaget kommer Lycktorpet att direkt beröras av väg s 35a. Vägen planeras gå mellan torpets befintliga byggnader, där den kommer att beröra en husgrund och torpets varaktigt övergivna åkermark. Dessa lämningar omfattas av markägarens aktiva skötselåtgärder. Om väg s 35a flyttas norr om vägkorsningen och vägen mot Laxsjöhöjden, skulle Lycktorpet och dess närmiljö kunna lämnas orörd. För att undvika negativ påverkan på natur- och kulturmiljövärden som omfattas av skötselåtgärder i dessa områden, rekommenderas att exploatering föregås av samråd med markägaren Sveaskog. Sammantaget finns det flera lämningar att ta hänsyn till vid exploatering, varav några är bedömda som fasta fornlämningar. Fasta fornlämningar är skyddade enligt lagen (1988:950) 12

13 om kulturminnen m.m (KML). Samråd sker med Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet enligt KML. Det finns även ett behov av en fältinventering innan exploateringsåtgärder påbörjas, för att lägesbestämma kända lämningar. 13

14 Referenser Skriftliga källor Andersson, S Några minnesanteckningar om Skyttmo by, tillgängligt på citerad Henriksson, L Två östjämtska fotografer. Brita Mårtensson i Skyttmon. I Jämten 1983, red. S. Rentzhog. Uddevalla. Institutet för språk och folkminnen (SOFI), ortnamnsregistret, tillgängligt på citerad Sametinget. IRENMARK, Rennäringens markanvändning och riksintressen, tillgänglig på citerad Direktlänkar till kartor över aktuella samebyars markanvändning: Lantmäteriet. Lantmäteriets historiska karttjänst, tillgänglig på Citerad Länsstyrelsen i Jämtlans län, Riksintressen för kulturmiljövården, tillgänglig på citerad samt citerad Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, tillgängligt på citerad Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem, (FMIS) tillgängligt på citerad Sundström, K. (kjell.sundstrom@mail.come), Lycktorpet mm. E-post till Inger Sandström (inger.sandström@skogsstyrelsen.se). Thåqvist, D Kronotorp i mellersta Norrland under åren Östersund 14

15 Historiskt kartmaterial Lantmäteristyrelsens arkiv: Laga skifte Aktbeteckning Y6-11:2. Skyttmon nr 1-4. Borgvattnets sn Laga skifte på utmark och utägor Aktbeteckning V17-5:6. Ede Hammerdals sn Lantmäterimyndigheternas arkiv: Skattläggning Akt 23-BOR-3 Avvittring Akt 23-HAJ-21 Storskifte Akt 23-HAJ-48 Laga skifte Akt 23-HAJ-242 Rikets allmänna kartverks arkiv: Generalstabskartan Akt Östersund J Ekonomiska kartan 1969, 70. Skyttmon J141-19F6-7g-h73. Ekonomiska kartan 1969, 70. Laxsjöhöjden. J141-19F6-7i-j73. Ekonomiska kartan Ede J141-19F8-9g-h73. 15

16 Administrativa och tekniska uppgifter Belägenhet Län: Landskap: Kommun: Socken: Berörda trakter: Jämtland Jämtland Ragunda Borgvattnet Skyttmon, Strömsnäs, Aspnäset Fastigheter: Skyttmon 8:1, Skyttmon 4:19, Skyttmon 4:8, Skyttmon 4:5, Skyttmon 3:3, Skyttmon 3:2, Skyttmon 9:2, Skyttmon 5:3, Skyttmon 4:21, Skyttmon 4:10, Skyttmon 4:15, Skyttmon 4:14,.Aspnäset 1:20, Aspnäset 1:22,Strömsnäs 1:38 Fastighetskartan: Kommun: Socken: Berörda trakter: 19F 6i, 19F 6j, 19F 7h, 19F 7i, 19F 8j Strömsund Hammerdal Ede, Solberg Fastigheter: Ede 12:4, Solberg 5:9, Solberg 5:11. Fastighetskartan: Utredningsområde Koordinatsystem : Uppdragsgivare: Undersökningstyp: 19F 7h, 19F 7i, 19F 8g, 19F 8h Yta: Skyttmon 4200 hektar RT90 2,5 gon V JP-Vind AB Byråinventering Undersökningstid: Augusti 2012 Personal: Inger Sandström, arkeolog samt Terese Olofsson arkeolog 16

17 Bilagor Tabell 1. Resultat av byråinventeringen, registreringar i FMIS inom utredningsområdet Skyttmon FMIS-nr Lämnings-typ Korrdinat Antikvarisk bedömning Övrigt Borgvattnet 91:1 Fäbod Centrumkoordinat X: Övrig kulturhistorisk lämning. Mobodarna Y: Borgvattnet 127:1 Fäbod Centrumkoordinat X: Övrig kulturhistorisk lämning. Gammelbodarna Y: Borgvattnet 6:1 Borgvattnet 6:2 Borgvattnet 62;1 Borgvattnet 38:1 Hammerdal 358:1 Fångstgrop Fångstgrop Fångstgrop Röse Fäbod Koordinat X: Y: Koordinat X: Y: Koordinat X: Y: Koordinat X: Y: Koordinat X: Y: Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Uppgift om Övrig kulturhistorisk lämning Hammerdal 377:1 Hammerdal 228:1 Gårdstomt Fångstgrop Centrumkoordinat X: Y: Koordinat X: Y: Övrig kulturhistorisk lämning Laxsjöhöjden, kolonat nr 6 Fast fornlämning Belägen ca 50 meter N om utredningsområdet Hammerdal 365:1 Fäbod Centrumkoordinat X: Y: Fast fornlämning Nybodarna. Belägen ca 300 m V om s20. 17

18 Tabell 2. Resultat av byråinventeringen, uppgifter i SoH-registret inom utredningsområdet Skyttmon. Koordinatuppgifterna är osäkra på grund av att lämningarna inte är inventerade i fält. SoH nr Lämningstyp Ungefärlig lägesangivelse Övrigt 4574, Hammerdals sn Uppgift om gårdstomt X: Y: , Hammerdals sn Uppgift om gårdstomt X: Y: , Hammerdals sn Uppgift om gårdstomt X: Y: Lycktorpet Laxsjöhöjden, kolonat nr 1 Laxsjöhöjden, kolonat nr , Borgvattnet sn Uppgift om kolbotten X: Y: , Borgvattnet sn Uppgift om kolbotten X: Y: , Borgvattnet sn Uppgift om kolbotten X: Y: , Borgvattnet sn Uppgift om kolbotten X: Y: , Borgvattnet sn Uppgift om kolbotten X: Y: , Borgvattnet sn Uppgift om kolbotten X: Y: , Borgvattnet sn Uppgift om kolbotten X: Y: , Borgvattnet sn Uppgift om kolbotten X: Y: , Borgvattnet sn Uppgift om koja X: Y: Kallbaracken 3177, Borgvattnet sn Uppgift om tjärdal X: Y: , Borgvattnet sn Uppgift om kvarn X: Y: , Borgvattnet sn Uppgift om såg X: Y: , Borgvattnet sn Uppgift om fäbod X: Y: , Borgvattnet sn Uppgift om fäbod X: Y: Gårdsbodarna Sundströmsbodarna 18