Åby. Arkeologisk utredning KMKB. Berga socken Småland Ljungby kommun Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger

Transkript

1 Åby Arkeologisk utredning KMKB Berga socken Småland Ljungby kommun Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger R A P P O R T F R Å N A R K E O L O G I C E N T R U M 2011:13

2

3 Åby Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB, Berga socken, Småland, Ljungby kommun, Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger Rapport från Arkeologicentrum 2011:13

4 Länsstyrelsens dnr: - Arkeologicentrums projektnr: P2010:91 G Åby Län: Kronoberg Landskap: Småland Kommun: Ljungby Socken: Berga Trakt: Föraretorp, Kvänarp, Os, Strandsro, Torkelshult, Torlarp, Åbrotorpet, Åby Ek. kartblad: 5D 1i Torlarp, 5D 2i Hulje, 5D 2j Klövaryd Interimistiskt nummer: AC9101 RAÄ-nummer: Berga 13 Rapport från Arkeologicentrum 2011:13 Åby: arkeologisk utredning steg 1 och KMKB, Berga socken, Småland, Ljungby kommun, Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger år 2011, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, och WSP Environmental AB, Malmö. Kartutsnitt ur allmänna kartor Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2009_ Omslagsbild: Översikt, norra delen av utredningsområdet. Foto: AC G Fotograf: Kjell Edvinger, ISSN

5 Innehåll Sammanfattning... vi Bakgrund och syfte... 1 Genomförande... 1 Områdesbeskrivning... 3 Tidigare antikvarisk verksamhet... 4 Kulturmiljöanalys... 4 Resultat av fältinventering... 6 Kulturvärdesbedömning... 9 Utredningsområdets karaktär... 9 Sårbarhetsanalys... 9 Kulturmiljöpåverkan Konsekvensbedömning Åtgärdsförslag Referenser Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2. Fotoförteckning Bilaga 3. Objekttabell Bilaga 4. Påsiktsbilder... 23

6 Sammanfattning Arkeologicentrum AB har genomfört en frivillig arkeologisk utredning steg 1 kompletterad med kulturmiljö- och påverkansanalys (KMKB) inom området för en planerad vindpark vid Åby i Ljungby kommun, Kronobergs län. Fältarbetet genomfördes under mitten av juni år Beställare var WSP Environmental AB. Utredningen har omfattat byråinventering och fältinventering. Utredningsområdet är 929 hektar stort och består huvudsakligen av flack, dikad torvmark med enstaka torra moränbackar. Tio vindkraftverk planeras till området. I anslutning till och 1,5 kilometer sydost om utredningsområdet planeras ytterligare en vindpark (Ljunga) omfattande tio vindkraftverk. Under utredningen har ett tidigare registrerat gränsmärke i befintlig gräns ombesiktigats och en f.d. fägata registrerats. Inga fasta fornlämningar finns i utredningsområdet. Andra kulturvärden i närheten av utredningsområdet är kyrkomiljön i Berga och tre områden av riksintresse för kulturmiljövården. Avstånden mellan den planerade vindparken och dessa kulturvärden bedöms tillräckligt stort för att vindkraftsutbyggnaden inte skall påtagligt skada dem. Trots utredningsområdet närliggande fynd och boplatser av stenålderskaraktär bedöms inga delar av utredningsområdet ha potential för fasta fornlämningar utan synlig begränsning ovan jord. Det beror på jordartsförhållandena och topografin. Några ytterligare antikvariska åtgärder föreslås därför inte med anledning av vindkraftsutbyggnaden.

7 Bakgrund och syfte Arkeologicentrum AB har på uppdrag av WSP Environmental AB utfört en frivillig arkeologisk utredning steg 1 och kulturmiljö- och påverkansanalys, s.k. KMKB, i området för en planerad vindpark strax utanför Åby i Ljungby kommun, Kronobergs län. Uppdraget syftar dels till att fastställa förekomst av fasta fornlämningar och andra kulturvärden i utredningsområdet, dels till att fungera som fördjupat planerings- och beslutsunderlag till uppdragsgivare och länsstyrelse inför tillståndsprövningen. Utgångspunkter för genomförande och målsättning har varit Nordiska ministerrådets (NM 2000) och kulturmiljöenhetens vid länsstyrelsen i Kronobergs län checklistor inför vindkraftsutbyggnad. Utredningens ambitionsnivå motsvarar en särskild arkeologisk utredning steg 1, byrå- och fältinventering. Genomförande Metod En byråmässig genomgång av olika källkategorier inledde utredningsarbetet. Därefter vidtog fältinventering av projektområdet (figur 1). Fältinventeringen genomfördes i form av systematisk terrängrekognoscering. Täckningsgraden (fältinventerad yta per arbetsdag) var 116 hektar. Det snabba fältarbetstempot motiveras av utredningsområdets terrängförhållanden, flack, utdikad torvmark. Material Följande källmaterialkategorier och databaser har gåtts igenom inför fältarbetet och såsom underlag för kulturmiljö- och påverkansanalys: registrerade kulturhistoriska lämningar i FMIS, RAÄ:s bebyggelseregister och samsöktjänsten Kringla, äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i ortnamnsdatabasen vid Institutet för språk och folkminnen, SOFI, jordartsdata i SGU:s karttjänst, arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums fynddatabas, allmänna kartor, tryckta historiska kartor samt lantmäteriakter med kartor i Lantmäteriets karttjänster, antikvarisk litteratur i biblioteksdatabaser (LIBRIS och VITALIS), 1

8 registrerade kulturhistoriska lämningar i Skogsstyrelsens databas för projektet Skog & historia, länsstyrelsens i Kronobergs län länskarta i GIS m.m. Figur 1. Utredningsområdet (svart heldragen linje) ligger Ö om samhället Lagan i Ljungby kommun. Röda, violetta och blå markeringar är kulturhistoriska lämningar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, FMIS ( ). I SÖ skymtar den N delen av en annan planerad vindpark, Ljunga projektområde för vindkraft (svart begränsningslinje). Underlag: terrängkartan Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2009_ Skala 1:

9 Utredningsområde Utredningsområdet ligger inom delar av de ekonomiska kartbladen 5D 1i Torlarp, 5D 2i Hulje och 5D 2j Klövaryd (figur 1 och figur 3). Det består av det 965 hektar stora projekt- eller påverkansområdet för den planerade vindparken med den nordligaste delen, 36 hektar norr om landsvägen inom Kvänarp, undantagen. Områdesbeskrivning Utredningsområdet ligger i nordöstra delen av Ljungby kommun, några kilometer öster om Lagans samhälle. Det sträcker sig i riktning NNÖ- SSV, från Kvänarp i norr till Torlarp i söder. Landskapet är utpräglat flackt med nästan inga höjdskillnader och till stora delar våtmarksbetonat. Höjden över havet är 160 till 170 meter. Utredningsområdet är som helhet intensivt utdikat. Skogsmarken med vegetation i form av främst granskog är helt dominerande. Större områden med blandskog och granplanteringar förekommer också, och skogen är på många ställen svårforcerad. Vägnätet är väl utbyggt. Figur 2. Utredningsområdet är flackt och myrlänt. Foto AC G

10 Tidigare antikvarisk verksamhet Berga socken fornminnesinventerades av RAÄ för ekonomiska kartan år 1949 och revideringsinventerades år Vid förstagångsinventeringen registrerades ett gränsmärke i befintlig gräns i norra delen av utredningsområdet, Berga 13. Utanför utredningsområdet registrerades under revideringsinventeringen mest märkbart många förhistoriska boplatser (FMIS ). Skogsstyrelsens projekt Skog & historia har inte omfattat denna del av Kronobergs län. I Berga socken har en hel del arkeologiska undersökningar genomförts, både förundersökningar och slutundersökningar (FMIS ). Det är främst förhistoriska gravar och fossil åker som varit undersökningsobjekt. Vattenledningen mellan Ljungby och Växjö kommuner sträcker sig genom utredningsområdet. Även den har genererat vissa antikvariska aktiviteter men inte några nyfynd av kulturhistoriska lämningar i utredningsområdet (Högrell 2001). Kulturmiljöanalys En del lösfynd har tillvaratagits i närheten av utredningsområdet. Några är inlämnade till Statens historiska museum. Från Kvänarp finns t.ex. fynd från undersökning av en hällkista, Berga 223, dock utanför utredningsområdet (SHM 19147). Strax öster om utredningsområdet finns uppgift om fynd av en tjocknackig, håleggad, slipad flintyxa (Berga 65), och, strax söder därom, en håleggad tunnackig flintyxa (Berga 195). Ytterligare fynd är gjorda vid Skålån, ett biflöde till Lagan väster om utredningsområdet, och, förstås, även vid Lagan längre bort. Inne i utredningsområdet har inga fynd tillvaratagits och vidarebefordrats till kulturmiljövården. Det finns knappt några ortnamn på de tryckta kartorna över utredningsområdet. Därför saknas även smånamn som antyder särskilda verksamheter i äldre tid. Enstaka naturnamn är redovisade, och Storängarna väster om Föraretorp utpekar slåtter i äldre tid. Vid ekonomiska kartans utgivning år 1950 utgjorde utredningsområdet skogsmark med sparsamt med brukningsvägar och några enstaka samfälligheter. Inga stigar, lyckor eller andra tecken på alternativ markanvändning är redovisade. Generalstabskartan tryckt år 1873 (skala 1: ) redovisar varken ortnamn eller bebyggelse i utredningsområdet. Den norra delen utgör myrmark och den södra delen skogsmark. En enda stig redovisas genom utredningsområdet, mellan Åby i väster och Föraretorp i öster. 4

11 Figur 3. Områden av riksintresse för kulturmiljövården (rödmarkerade) i utredningsområdets närhet. Underlag: Sverigekartan Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2009_ Skala 1: Äldre lantmäteriakter finns bara i liten utsträckning. Intressant är att notera det stora torrläggningsprojektet, på karta år 1904, som nyttiggjorde marken för skogsbruk. Än i dag är nätverket av diken det som främst karaktäriserar utredningsområdet. Bebyggelse saknas helt i utredningsområdet. Det finns inte några byggnadsminnen eller andra kulturhistoriskt intressanta byggnader eller byggda kulturmiljöer i närheten av utredningsområdet. Närmaste kulturhistoriskt intressanta byggnad är Berga kyrka från början av 1800-talet och den omgivande kyrkomiljön (BBR ). Sockenkyrkan ligger inne i 5

12 Lagan, drygt tre kilometer väster om utredningsområdet och ca 4,2 kilometer från närmaste planerade vindkraftverk. Inga byggnadsminnen berörs. Utredningsområdet ligger mellan tre områden av riksintresse för kulturmiljövården, Trotteslöv-Össlöv-Fallnaveka, Hörda-Klövaryd och Hallsjö (tabell 1, figur 3) (Krantz 1981, RIKMV 1990). Tabell 1. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i utredningsområdets närhet. ID Namn Motivering/uttryck Avstånd från uo G08 Trotteslöv-Össlöv- Fornlämningsmiljö, 2 km Fallnaveka järnåldersgravfält G11 Hörda-Klövaryd Laga skifteslandskap 850 m G12 Hallsjö Odlingslandskap, fornlämningsmiljö 3,6 km Resultat av fältinventering Fältinventering av utredningsområdet resulterade i ett nyfynd, en äldre fägata (AC9101) väster om Föraretorp (figur 5). Det tidigare registrerade gränsmärket Berga 13 har ombesiktigats men ingen revision av läge eller beskrivning var motiverad (figur 4). Tabell 2. Resultat av fältinventering. Kulturhistoriska lämningar i utredningsområdet. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk Källa bedömning AC9101 Färdväg Fägata Uppgift om SS 1807 Berga 13 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning FMIS 6

13 Figur 4. Resultat av arkeologisk utredning steg 1. Kulturhistoriska lämningar i utredningsområdets norra del (röd, violett eller blå markering). Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2009_ Skala 1:

14 Figur 5. Resultat av arkeologisk utredning steg 1. Kulturhistoriska lämningar i och nära utredningsområdets centrala del (röd, violett eller blå markering). Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle, Medgivande I 2009_ Skala 1:

15 Kulturvärdesbedömning Kulturhistoriska lämningar saknas nästan helt i utredningsområdet. Gränsmärket Berga 13 har ett visst pedagogiskt värde som gör det skyddsvärt. Därutöver skyddas alla gränsmärken i befintliga gränser av bestämmelser i Jordabalken. Fägatan AC9101 är av ett generellt, pedagogiskt intresse, såsom alla äldre vägsträckningar. För båda lämningarna gäller att de saknar höga upplevelsevärden. Även det vetenskapliga värdet av lämningarna är lågt. Utredningsområdets karaktär Markslaget i utredningsområdet är skogsmark, och utredningsområdet utgör ett f.d. våtmarksområde som tillgängliggjorts för skogsbruk genom stora dikningsåtgärder under början av 1900-talet. Terrängförhållandena, jordarten och den svaga topografin, är sådana att området inte varit lämpligt för bosättning eller andra fornlämningsgenererande verksamheter i äldre tider. Alla äldre kartor redovisar utredningsområdet som utmark. Kulturpåverkan på utredningsområdet består därför praktiskt taget uteslutande av sentida skogsbilvägar, diken och granplanteringar, som saknar antikvariskt intresse. Sårbarhetsanalys I utredningsområdet finns utöver de två kulturminnena Ryssby 13 och AC9101 inga sårbara kulturvärden. Utanför utredningsområdet finns kyrkomiljön inne i Lagan samt tre områden av riksintresse för kulturmiljövården. Kyrkomiljön i närbelägna Ryssby ligger på sju kilometers avstånd från den planerade vindparken och berörs därför inte av vindkraftsutbyggnaden i Åby. 9

16 Kulturmiljöpåverkan Någon fysisk påverkan på de fåtaliga kulturminnena i utredningsområdet torde inte vindparken innebära, eftersom de knappast kommer att beröras av markingrepp. Visuell påverkan på samma kulturminnen bedöms såsom ringa. Det beror både på kulturminnenas art och karaktär och på avstånd och skogsridåer mellan nya anläggningar och kulturminnen. Visuell påverkan på riksintresseområdena Hallsjö och Trotteslöv Össlöv Fallnaveka bedöms inte skadas av vindkraftsutbyggnaden på grund av avstånd och skogsridåer. Avståndet mellan utredningsområdet och det mest närbelägna riksintresseområdet Hörda Klövaryd, är avsevärt kortare, 850 meter. Vindkraftverk kan komma att vara synliga i siktstråket utmed landsvägen både från nordost mot sydväst och från söder mot norr. Avståndet mellan landsvägens siktstråk och närmaste planerade vindkraftverk understiger dock aldrig 1,8 kilometer. Det betyder att avstånd i kombination med skogsridåer reducerar kulturmiljöpåverkan på ett sådant sätt att riksintresseområdet inte påtagligt skadas av vindkraftsutbyggnaden. Figur 6. Proportioner: vindkraftverk upp till 150 meters höjd och andra, vanliga landskapselement. Efter NM

17 Sydost om den planerade vindparken i Åby återfinns som nämnts Ljunga projektområde för vindkraft. Precis som i Åby planeras tio vindkraftverk i Ljunga. Skogsridåer och avstånd mellan vindkraftverk kommer tillsammans med den flacka topografin att innebära att bara delar av respektive vindpark är synliga från riksintresseområdet. I det viktiga siktstråket mellan projektområdena Åby och Ljunga, utmed landsvägen genom riksintresseområdet mot sydväst, planeras inga vindkraftverk vilket gynnar kulturmiljöintressena. Den samlade effekten av de två planerade, näraliggande vindparkerna bedöms därför inte påtagligt skada riksintresseområdet. I normalfallet brukar ett skyddsområde på en kilometer vara tillräckligt för att en kyrkomiljö inte skall domineras av närliggande vindkraftverk (jfr figur 6). Berga sockenkyrka ligger cirka 3,5 kilometer från utredningsområdets västra begränsning. Kyrkomiljön bedöms därför inte skadas av vindkraftsutbyggnaden. Konsekvensbedömning Den planerade vindparken bedöms på grund av avsaknad av kulturvärden lokalt i utredningsområdet inte innebära några negativa konsekvenser för kulturmiljön. Visuell påverkan på kulturvärden i vindparkens övriga influensområde reduceras av avstånd och skogsridåer, varför de negativa konsekvenserna av vindkraftsutbyggnaden här bedöms såsom ringa. Några särskilda, positiva konsekvenser för kulturmiljön, utöver den ökade kännedom om området och det sparsamma material som tillförs FMIS i och med denna utredning, torde vindkraftsutbyggnaden inte innebära. Åtgärdsförslag Utöver allmänna kulturmiljöhänsyn bedöms det inte föreligga något behov av ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av den planerade vindparken. Utredningsgrävning är inte motiverad eftersom jordartsförhållandena i utredningsområdet är sådana, att gynnsamma terränglägen för i första hand förhistoriska boplatser saknas. Talrika registrerade boplatser utanför utredningsområdet ligger alla vid vattendrag eller forna sjöstränder och därför i helt andra miljöer än utredningsområdets. Några särskilda åtgärder för att skydda kulturmiljöer eller kulturminnen i området behöver inte vidtas eftersom inga kulturminnen berörs. Skulle något kulturminne komma att beröras är konventionella skyddsåtgärder såsom hänsyn, smärre skyddsområden, snitsling under byggnation etc., tillräckliga för att undvika onödiga skador. 11

18 12

19 Referenser Publikationer och rapporter Blomqvist, Malin, Informationssystemet för fornminnen lista med lämningstyper och antikvarisk praxis. Version 3.4. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Edvinger, Britta W., & Kjell Edvinger, Ljunga: arkeologisk utredning steg 1 och KMKB, Ryssby socken, Småland, Ljungby kommun, Kronobergs län. Rapport från Arkeologicentrum 2011:15. Östersund. Högrell, Lotta, Hallsjö Växjö, Ljungby och Alvesta kommuner: arkeologisk utredning II. (Smålands museum, rapport 2001:26.) Växjö. Krantz, Karl Johan, Historia för framtiden: kulturminnesvårdsprogram för Kronobergs län. Växjö. NM Kulturmiljøet i miljøkonsekvensvurderinger: et idéhefte om håndtering av kulturmiljøtemaet, (Nordiska ministerrådet. Nord 2000:17.) Köpenhamn. Olsson, Anna-Lena (red.), 2008a. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar för FMIS. Del 1: Fälthandledning version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. Olsson, Anna-Lena (red.), 2008b. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar för FMIS. Del 2: Exempelsamling version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm. RIKMV Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige, Informationsenheten. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Allmänna kartor och specialkartor Fastighetskartan Din karta. Lantmäteriet. Gävle. se/ Terrängkartan Din karta. Lantmäteriet. Gävle Historiskt kartmaterial Äldre tryckta kartor Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK) Ekonomisk karta 13

20 Bladnamn Torlarp Årtal 1950 Rak-id J133-5d1i52 Bladnamn Hulje Årtal 1950 Rak-id J133-5d2i52 Bladnamn Klövaryd Årtal 1950 Rak-id J133-5d2j52 Generalstabskarta Bladnamn Växjö Årtal 1873 Rak-id J Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) Aktbeteckning F11-11:1 Län Kronobergs län Socken Berga socken Ort Föraretorp nr 1 Åtgärd Storskifte på inägor Datum 1807 Lantmätare Karl Johan Lagerbjelke Lantmäterimyndigheternas arkiv (LMM) Aktbeteckning 07-suh-s158 Län Kronoberg Datum 1904 Åtgärd Förslag till torrläggning av vattenskadad mark Aktbeteckning 07-ber-217 Län Kronoberg Kommun Ljungby Datum Åtgärd Laga skifte 14

21 Övrigt otryckt material RAÄ dnr Antikvarisk bedömning vid registrering i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. (Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen.) Stockholm. Länsstyrelsens i Kronobergs län. Checklista Delar som bör ingå i en arkeologisk utredning. Länsstyrelsen i Kronobergs län. Checklista Delar som bör ingå i en MKB. Webb BBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. raa.seu, FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem för Kronobergs län. Uwww.fmis.raa.se/fmisU, Kringla Riksantikvarieämbetets samsöktjänst LMV Lantmäteriets historiska karttjänst. Uwww.lantmateriet.seU/ Länsstyrelsen Natur- och kulturmiljöer, byggnadsminnen och riksintresseområden för kulturmiljövården (RIKMV) i Kronobergs län, Uwww.lansstyrelsen.se/kronoberg/amnen/kulturmiljoU, SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänst. H/ SHM Statens historiska museums översiktsdatabas. HTUwww.historiska.seUT H/ SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas. HTUwww.sofi.seUT H/ Skog & historia Skogsstyrelsens databas över kulturhistoriska lämningar i skogen för Kronobergs län, Uwww.skogsstyrelsen.seU/

22 16

23 Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter TUppdrag Arkeologisk utredning steg 1 och KMKB inför en planerad vindpark vid Åby, Ljungby kommun, Kronobergs län TDiarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr --- Arkeologicentrums projektnr P2010:91 G Åby TBeställare WSP Environmental AB, Box 574, Malmö TUtförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, Brunflo Projektpersonal: Britta Wennstedt Edvinger, Kjell Edvinger TProjekttid Fältarbete , 8 dagsverken TBelägenhet Län: Kronoberg Landskap: Småland Kommun: Ljungby Socken: Berga Trakter: Föraretorp, Kvänarp, Os, Strandsro, Torkelshult, Torlarp, Åbrotorpet, Åby Ek. kartblad: 5D 1i Torlarp, 5D 2i Hulje, 5D 2j Klövaryd TUtredningsområde Yta projektområde (påverkansområde): 965 hektar Yta utredningsområde: 929 hektar Undantagna ytor: påverkansområdets nordligaste del, 36 hektar på N sida väg SV-koordinat: N E TKartreferens SWEREF 99 TM TKartering Programvara: ArcView 3.2. (ESRI) 17

24 TFynd Inga fynd har tillvaratagits. TArkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. TFotografier Digitala fotografier (bilaga 2 och 4) är samtliga återgivna i denna rapport och förvaras vid Arkeologicentrum. 18

25 Bilaga 2. Fotoförteckning ID bildnr motiv riktn mot fotograf datum AC G 1854 Översikt utmed väg NNÖ Kjell Edvinger AC G 1855 Översikt mellersta delen av uo SSV Kjell Edvinger AC G 1856 Utmed vattenledningsgata genom VNV Kjell Edvinger uo AC G 1857 Översikt N delen av uo S Kjell Edvinger

26 20

27 Bilaga 3. Objekttabell ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC9101 Färdväg Fägata Fägata, uppgift om. Markerad sträcka, 485 m l (Ö-V), redovisas som fägata på storskiftes- och laga skifteskartor. Även befintlig väg S om fägatan och anslutningen mellan denna och fägatan utgör enligt samma kartor tidigare fägator. Uppgift om Terräng: Flack moränmark. Skogsmark (granskog). Tidigare anteckningar: LMS Berga socken, Föraretorp, Storskifte på inägor, akt F11-11:1, 1807 LMM Berga socken, Föraretorp, Laga skifte, akt 07-ber-217, 1900 Berga 13 Gränsmärke Vägsten av granit, 0,45 m h, 0,35 m br (N- S) och 0,2 m tj. Stenen avsmalnar uppåt till en spets. På den flata sidan, som är vänd mot Ö, finns på 20 cm avstånd från marken en [kvadrat] inhuggen med 9 cm sida. Övrig kulturhistorisk lämning Orientering: Ca 3 m S om Ö-S gående landsväg, Lagan Smålands Rydaholm. Terräng: Dikeskant. 21

28 22

29 Bilaga 4. Påsiktsbilder AC G-1854 AC G-1856 AC G-1855 AC G

30 Rapport från Arkeologicentrum 2011:13 ISSN