Arkeologisk utredning Örken

Transkript

1 Bilaga 4 Arkeologisk utredning Örken

2

3 Örken Arkeologisk utredning inför planerade vindkraftverk i Kallarp, Karlstorp, Moshult och Munkabol, Enslövs och Torups socknar, Halland Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger 2008:09

4

5 Örken Arkeologisk utredning inför planerade vindkraftverk i Kallarp, Karlstorp, Moshult och Munkabol, Enslövs och Torups socknar, Halland Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger 2008 Rapport från Arkeologicentrum 2008:09

6 Arkeologicentrums P-nr: P2008:03 N Länsstyrelsens dnr: Län: Halland Landskap: Halland Kommun: Halmstad och Hylte Socken: Enslöv och Torup Fastigheter: Kallarp 1:2, 2:2, 2:5, Karlstorp 1:19, 1:20, 1:49, Moshult 2:15, Munkabol 1:2, 1:18 Ek. kartblad: 5C 1g Torup Tillfälligt ID-nr: AC02 (Enslöv 330) RAÄ-nummer: Enslöv , Torup Rapport från Arkeologicentrum 2008:09 Örken: arkeologisk utredning inför planerade vindkraftverk i Kallarp, Karlstorp, Moshult och Munkabol, Enslövs och Torups socknar, Halland Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger år 2008, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Brunflo, E.ON Vind Sverige AB, Malmö, och länsstyrelsen i Hallands län, Halmstad. Kartutsnitt ur allmänna kartor lantmäteriverket, Gävle., Medgivande I 2008/1310. Omslagsbild: Torpen Hultet (Enslöv 308). Foto AC N-0006, Kjell Edvinger

7 ISSN Innehållsförteckning Sammanfattning... vi Bakgrund... 1 Syfte... 1 Utredningsområden... 1 Utredd yta... 1 Områdesbeskrivning... 1 Tidigare antikvarisk verksamhet... 3 Utredningens genomförande... 4 Byråinventering... 4 Fältinventering... 4 Dokumentation... 4 Resultat... 5 Torpar... 5 Fossil åker med röjningsrösen... 7 Kulturvärdesbedömning... 8 Åtgärdsförslag... 9 Referenser Bilagor Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2 Fotoförteckning Bilaga 3 Beskrivningar Bilaga 4 Fotografier

8 Sammanfattning Med anledning av planerade vindkraftverk i Torups och Enslövs socknar i Halland har Arkeologicentrum AB efter länsstyrelsens i Hallands län beslut under april år 2008 genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 av vindkraftverkens etableringsplatser. Utredningsområdet omfattade en cirkulär yta med 200 meters radie vid varje planerat vindkraftverk (åtta stycken). Utredningen genomfördes i form av byråinventering omfattande tidigare registrerade ar och arkivmaterial vid länsmuseet i Halmstad samt fältinventering. Användningen av kompletterande källmaterial har enligt länsstyrelsens beslut utgått eller minimerats. Sedan tidigare fanns uppgifter om torpar och röjningsrösen registrerade efter anteckningar på ortofotot vid föregående fornminnesinventering för ekonomiska kartan. Denna genomfördes under andra hälften av 1980-talet. Utredningsområdena ligger i skogsmark och samtliga konstaterades vara stormskadade och därefter avverkade. Besiktningsförhållandena var därför svåra. Trots det kunde ar tillhöriga de tidigare noterade torpen registreras. I flera fall kunde torpens utbredning avgränsas trots markskador och andra hinder. Dessutom lokaliserades ytterligare en torp (AC02) utöver de tidigare kända sex torparna som direkt berörs av vindkraftsetableringen. Gemensamt för samtliga torpar är att de inte förefaller ha varit i bruk under någon längre tid. De redovisas i regel inte i äldre kartmaterial. Deras ålder förefaller vara tämligen låg. Troligen togs torpen upp under senare delen av 1800-talet för att överges före häradsekonomiska kartans utgivning åren De påträffade arna bedöms inte som fasta fornar och ingrepp i dem eller i deras närhet är inte tillståndspliktigt enligt lagen om kulturminnen m.m. Någon ytterligare antikvarisk åtgärd i form av utredningsgrävning, förundersökning etc. är därför inte påkallad. Trots det har torparna genom sitt pedagogiska värde och sin roll i den lokala historieskrivningen ett värde som inte bör underskattas. Lämningarna är inventerade och skyltade på lokalt initiativ. Det föreslås därför att exploatören planerar för de berörda kulturminnenas fortbestånd och upprätthållna upplevelsevärde genom att (1) helt undvika ingrepp i dem (tomtmark och inägomark), (2) undvika att placera vindkraftverk närmare någon av torparna inom eller utanför utredningsområdena än 100 m samt (3) planera för skogsridåer mellan vindkraftverk och kulturminnen och på så vis mildra kulturmiljöpåverkan.

9 Bakgrund Med anledning av planerade vindkraftverk i Torups och Enslövs socknar i Halland (figur 1) har länsstyrelsen efter ansökan av E.ON Vind Sverige AB beslutat om arkeologisk utredning etapp 1 av etableringsplatserna för vindkraftverken. Utredningen genomfördes av Arkeologicentrum AB under april år 2008 och resultaten redovisas i föreliggande rapport. Syfte En arkeologisk utredning har till syfte att fastställa om fasta fornar berörs av ett arbetsföretag (lagen om kulturminnen m.m. KML 2 kap. 11 SFS 1988:950). Denna utredning har syftat till att lokalisera och översiktligt dokumentera tidigare inte registrerade fasta fornar i kulturminneslagens mening, men också övriga kulturhistoriska ar och annat som har betydelse vid bedömning av utredningsområdenas kulturvärde och för länsstyrelsens kommande handläggning av ärendet. Lämningar nära men utanför utredningsområdena har inte registrerats, avgränsats eller beaktats. Utredningsområden Utredd yta Åtta vindkraftverk planeras i den aktuella vindparken, och länsstyrelsen har beslutat att etableringsplatsen för vart och ett av vindkraftverken skall utredas motsvarande den beräknade 50 db-kurvan, d.v.s. med ca 200 m radie. Det innebär en area per vindkraftverk om ca 12,56 hektar och tillhopa ca 100 hektar eller 1 km 2 (figur 2). Figur 1. Utredningsområdenas belägenhet i Halmstads och Hyltes kommuner i Halland. Områdesbeskrivning Utredningsområdena ligger i moränmark ovanför högsta kustlinjen på mellan 140 och 180 m.ö.h. De återfinns i typiska utmarkslägen i skogsmark. Den äldre skogen i utredningsområdena är stormfälld och ur vegetationssynpunkt att jämställa med hyggen. Stormskadorna kommer emellertid på längre sikt att läka. 1

10 Figur 2. De åtta utredningsområdena, Örken, Halmstads och Hyltes kommuner, Hallands län. Skala 1: förminskad till 75%. 2

11 Tidigare antikvarisk verksamhet De berörda socknarna Enslöv och Torup fornminnesinventerades av riksantikvarieämbetet (RAÄ) för ekonomiska kartan år 1953 och revideringsinventerades åren Vid förstagångsinventeringen registrerades inga kulturhistoriska ar inom utredningsområdena. Vid revideringsinventeringen påträffades torpar, men vid den aktuella revideringsinventeringen prioriterades inte torpar. De markerades bara med kryss på fältkartan, och någon beskrivning upprättades aldrig. Vid digitalisering av fornminnesregistret för de berörda socknarna år 2004 gavs kryssmarkeringarna egna identiteter i RAÄ:s informationssystem för fornminnen (FMIS). I fem av de åtta utredningsområdena förelåg sådana vid digitaliseringen införda uppgifter om torpar: Andreastorpet (Torup 368), Erikatorpet (Torup 369), Bommans (Torup 370, Torup 362), Hultet (Enslöv 308) och Älmåsen (Enslöv 309, Enslöv 310). Figur 3. Husgrund med spismursröse vid Hultet (Enslöv 308). Foto AC N

12 Utredningens genomförande Denna arkeologiska utredning har omfattat två moment, en förenklad byråinventering samt fältinventering. Utredningens ambitionsnivå var därför lägre än vid fornminnesinventering för ekonomiska kartan, men täckningsgraden vid fältinventeringen var lika hög eller högre. Byråinventering Genomgången av länsmuseets topografiska arkiv för berörda byar resulterade inte i att något material av betydelse för utredningen framkom. Fältinventering Fältinventering skedde den 4 till 5 april år 2008 under goda besiktnings- och väderleksförhållanden. Fältinventeringen omfattade en systematisk terrängrekognoscering av utredningsområdena med undantag av täta, ogallrade granplanteringar och områden bakom vilthägn. Dokumentation Påträffade ar dokumenterades översiktligt med kartinprickning och beskrivning enligt RAÄ:s standard för FMIS. Inmätning gjordes manuellt på underlag av fastighetskartan i skala 1: Kartinprickningarna har digitaliserats före leverans till RAÄ. Figur 4. Husgrund med spismursröse vid Bommans (Torup 370). Foto AC N

13 Resultat Inom ramen för denna utredning har en tidigare inte registrerad och sex tidigare registrerade men inte beskrivna ar påträffats (tabell 1, figur 5a-b). Tabell 1. Resultat av arkeologisk utredning år Lämningar inom de åtta utredningsområdena, Örken, Halmstads och Hyltes kommuner, Halllands län. ID styp antikvarisk bedömning underlag anm. AC02 (Enslöv 330) lägenhetsbebyggelse övrig kulturhistorisk Enslöv 308 lägenhetsbebyggelse övrig kulturhistorisk Enslöv 309 lägenhetsbebyggelse övrig kulturhistorisk Enslöv 310 fossil åker övrig kulturhistorisk Torup 368 lägenhetsbebyggelse övrig kulturhistorisk Torup 369 lägenhetsbebyggelse övrig kulturhistorisk Torup 370 lägenhetsbebyggelse övrig kulturhistorisk AU1 FMIS FMIS FMIS FMIS FMIS FMIS torp torp torp s.k. torprösen torp torp torp Torpar Sex torpar återfinns inom utredningsområdena, Torup i norr och AC02 och Enslöv i söder. På äldre tryckta kartor, ekonomiska kartan, häradsekonomiska kartan och generalstabskartan redovisas med ett undantag inte några torp. Endast Hultet, Enslöv 308, är belagd på karta i form av en brukad jordbruksenhet (Mjälahult 50, ). Enligt hembygdsföreningens skylt på platsen var Hultet bebott mellan åren 1849 och I äldre lantmäteriakter finns inga uppgifter om torp i utredningsområdena. Torpar räknas som fasta fornar om de är belagda under 1700-talet eller tidigare. Sentida torpar utgör inte fasta fornar och saknar i regel vetenskapligt intresse. Upplevelsevärdet kan emellertid vara mycket högt. 5

14 Figur 5a. Resultat av arkeologisk utredning år Lämningar inom de nordligaste utredningsområdena, i Torups socken, Hyltes kommun, Halllands län. Skala 1:

15 Figur 5b. Resultat av arkeologisk utredning år Lämningar inom de sydligaste utredningsområdena, i Enslövs socken, Halmstads kommun, Hallands län. Skala 1: Fossil åker med röjningsrösen En notering om röjningsrösen, Enslöv 310, fanns sedan tidigare registrerad i ett av utredningsområdena. Röjningsröseområdet har inte kunnat begränsas horisontalt i samband med utredningen p.g.a. dess belägenhet delvis utanför området och i sin helhet innanför ett vilthägn. Övriga spår efter odling i utredningsområdena härrör från den tämligen sentida torpepoken. Det är troligt att Enslöv 310 hör samman antingen med torpen Älmåsen (Enslöv 309) eller möjligen med Hultet (Enslöv 308). Den fossila åkern har inte en förhistorisk karaktär, utan förefaller vara brukad under senare tid. Dess ålder är emellertid osäker, och det skall nämnas att nya forskningsresultat i Sydsverige visat att odling vid torpar ofta genom pollendata kan härledas tillbaka till medeltiden (Lagerås 2007). Arkeologiskt, d.v.s. vid undersökning av de kulturhistoriska arna, har dessa torpar i regel inte kunnat beläggas ha samma höga ålder. 7

16 Kulturvärdesbedömning Vid bedömning av påträffade ars kulturhistoriska värde (kulturvärdesbedömning) utgår vi från lagens om kulturminnen m.m. (KML SFS 1988:950) skrivningar och de principer som tillämpas i FMIS (RAÄ dnr ). De viktigaste kriterierna för värdering av fornar och kulturar är dessas preparatsvärde, d.v.s. vetenskapliga värde, och upplevelsevärde, d.v.s. det pedagogiskt-sociala värdet. Preparatsvärdekriteriet är överordnat upplevelsevärdekriteriet. Ytterligare värderingskriterier som vi beaktar är förekomst eller frekvens är en vanlig eller sällsynt? förekomst av kompletterande källor finns det historiska kartor, skriftliga källor, fotografier som minskar ens värde som kunskapskälla? samt miljön som helhet hur förhåller sig en till andra ar, har den en stark eller svag förankring till miljön, återfinns den i en ursprunglig eller starkt förändrad miljö? I sällsynta fall kan man också värdera ar utifrån ett märklighetskriterium, d.v.s. om en enstaka har en särskilt märklig bakgrund, historia, konstruktion etc. Lämningarna kategoriseras i en av fyra värdeklasser, lågt ganska lågt ganska högt högt pedagogiskt eller vetenskapligt värde. ID styp antikvarisk bedömning AC02 (Enslöv 330) lägenhetsbebyggelse övrig kulturhistorisk Enslöv 308 lägenhetsbebyggelshistorisk övrig kultur- Enslöv 309 lägenhetsbebyggelshistorisk övrig kultur- Enslöv 310 fossil åker övrig kulturhistorisk Torup 368 lägenhetsbebyggelshistorisk övrig kultur- Torup 369 lägenhetsbebyggelshistorisk övrig kultur- Torup 370 lägenhetsbebyggelshistorisk övrig kultur- vetenskapligt värde lågt lågt lågt lågt lågt lågt lågt pedagogiskt värde högt högt högt ganska högt högt högt högt Torpar från sen tid är vanligt förekommande. Lokalt har de i regel ändå ett högt värde. Mycket ofta har hembygdsföreningar eller liknande sammanslutningar engagerat sig i torpinventeringar i den egna socknen, ofta ackompanjerade av annan slags dokumentation och ett skyltprogram. Så har skett i utredningsområdena. Torparna utgör m.a.o. grundstenar i den lokala historieskrivningen. 8

17 Åtgärdsförslag Torparna inom och eventuellt också nära utredningsområdena räknas med reservation för att ingen bedömning gjorts av ar utanför utredningsområdena idag som övriga kulturhistoriska ar. Det innebär bl.a. att de utgör morgondagens fasta fornar. Redan idag finns nyare forskning som visar att torp ofta har en mycket längre historia än de historiska kartorna eller de synliga arna antyder. Torparna i utredningsområdena räknas inte som fasta fornar. Huruvida de näraliggande torparna utanför utredningsområdena har fornsstatus eller inte har inte bedömts. Ingrepp i dessa ar eller i deras närhet är inte tillståndspliktigt enligt lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950). Det vetenskapliga värdet av torparna är tämligen ringa men det pedagogiska värdet bör inte underskattas. Stormskador och avverkning kan innebära att torparnas pedagogiska kvaliteter idag kan vara svåra att uppfatta. På längre sikt och i takt med ny beskogning kommer områdets nuvarande, oroliga uttryck att förändras. Torparna har en viktig plats i den lokala historieskrivningen. Lämningarna är inventerade och skyltade på lokalt initiativ. Här föreslås därför att exploatören helt undviker ingrepp i torparna (tomtmark och inägomark), undviker att placera vindkraftverk i närheten av någon av torparna inom eller utanför utredningsområdena samt planerar för (framtida) skogsridåer mellan vindkraftverk och kulturminnen. Ingen etablering bör ske närmare kulturminnenas ytterbegränsningar än 100 m. Tillfartsvägar bör anpassas till topografin. På så vis tillgodoses samtidigt lokalhistoriska bevarandeintressen och bidras till expediering av en hållbar landskapsförvaltning. 9

18 10

19 Referenser Publikationer och rapporter KML lagen om kulturminnen m.m. SFS 1988:950. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Lagerås, Per, The ecology of expansion and abandonment: medieval and post-medieval agriculture and settlement in a landscape perspective. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Allmänna kartor och specialkartor Fastighetskartan Din karta. Skala 1: Lantmäteriet. Gävle. Terrängkartan Din karta. Skala 1: Lantmäteriet. Gävle. Äldre tryckta kartor Ekonomiska kartan Kartbladet 5C 1g Fröslida. Skala 1: Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Häradsekonomiska kartan Kartbladet 50 Mjälahult. Skala 1: Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Generalstabskartan Kartbladet 19 Landeryd. Skala 1: Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Övrigt otryckt material RAÄ dnr Antikvarisk bedömning vid registrering i riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen. Stockholm. Internet FMIS riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem för Hallands län LMV Lantmäteriets historiska karttjänst

20 12

21 Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Arkeologisk utredning inför planerade vindkraftverk, Örken, Halmstad och Hylte kommuner, Hallands län Diarie- och projektnummer Arkeologicentrums P-nr P2008:03 N Länsstyrelsens dnr Beställare E.ON Vind Sverige AB, Carl Gustafs väg 1, Malmö Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, Brunflo Projektpersonal: Kjell Edvinger (PL), Britta Wennstedt Edvinger, Camilla Olofsson Projekttid AU 1 fältarbete , 2 dvn Belägenhet Län: Halland Landskap: Halland Kommun: Halmstad och Hylte Socken: Torup och Enslöv Fastigheter: Kallarp 1:2, 2:2, 2:5, Karlstorp 1:19, 1:20, 1:49, Moshult 2:15, Munkabol 1:2, 1:18 Ek. kartblad: 5C 1g Torup UtredningsområdeN Yta: 8 x 12,56 hektar (ca 100 hektar) Undantagna ytor: tät granplantering, vilthägn. Koordinater: VKV01, X , Y VKV02, X , Y VKV03, X , Y VKV04, X , Y VKV 05, X , Y VKV 06, X , Y VKV 07, X , Y VKV 08, X , Y RAÄ-nummer Nyfunnen torp AC02 har tilldelats RAÄ-nummer Enslöv 330. Övriga RAÄ-nr: Enslöv , Torup Kartreferens RT90 2,5 gon V, RH00 13

22 Inmätning Manuell på fastighetskarta i skala 1: Kartering Programvara: ArcView 3.2. Fynd Inga fynd har tillvaratagits. Arkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. Foton Digitala fotografier (bilaga 2 och 4) är samtliga återgivna i denna rapport och förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm. 14

23 Bilaga 2 Fotoförteckning nr ID bildnr motiv riktning fotograf datum mot 1 AC N 0001 Andreastorpet (Torup 368), N Kjell Edvinger källargrund 2 AC N 0002 Andreastorpet (Torup 368), Ö Kjell Edvinger inägomark 3 AC N 0003 Hultet (Enslöv 308), VNV Kjell Edvinger husgrund 4 AC N 0004 Bommans (Torup 370), uppg Kjell Edvinger hembygdsföreningens skylt (2003) saknas 5 AC N 0005 Bommans (Torup 370), NV Kjell Edvinger husgrund med spismursröse 6 AC N 0006 Hultet (Enslöv 308), översikt N Kjell Edvinger

24 16

25 Bilaga 3 Beskrivningar Obj. nr/ RAÄ-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Osäker position Osäker utbredn. AC02 Lägenhetsbebyggelse Bebyggelse, 270 x m (NÖ-SV), bestående av 1 husgrund med spismursröse, 1 källargrund,1 djurfålla, röjningsrösen och stengärdesgårdar. Övrig kulturhistorisk Husgrunden är ca 7 x 5 m (NV-SÖ) och 0,2-0,3 m h, ställvis otydlig. I NV delen ett spismursröse, närmast kvadratiskt, 3 x 3 m (NÖ-SV) och 0,6 m h. Tegel syns i spisröset. Källargrunden, belägen i områdets SV del, är närmast kvadratisk, 4 x 4 m (NÖ-SV) och 0,6-1,2 m dj. Stensatta väggar. Ingång i SV. Djurfållan, i områdets mellersta del, är närmast oval, 5 x 3 m (NV-SÖ), och är belägen intill ett större block som utgör NV väggsida. Grunden består av naturstenar, 0,3-0,5 m st. Röjningsrösena, ett hundratal, är av varierande storlek och form, vanligen runda eller ovala, 3-8 m st och 0,4-1 m h, av 0,3-0,4 m st stenar. Stengärdesgårdarna, omger stora delar av inägorna, men förekommer också inom denna. Genom inägomarken löper en skogsbilväg (NV-SÖ) och vid husgrunden, centralt inom inägomarken är en större vändplan. Namn: Björkesjöhult Terräng: V-SV sluttande moränmark. Skogsmark (hygge). Enslöv 308 Lägenhetsbebyggelse Torp, 250 x m ( gon, vikande mot NV i N), bestående av 1 husgrund med spismursröse, 1 källargrund, 1 uthusgrund, ett flertal röjningsrösen och stengärdesgårdar. Övrig kulturhistorisk Husgrunden är rektangulär, 7 x 8 m ( gon) och 0,1-0,3 m h, av naturstenar, 0,4-1 m st. I NÖ är ett spismursröse, närmast kvadratiskt, 3 x 3 m ( gon) och 1,2 m h. Inslag av tegel. 15 m NÖ om husgrunden är en uthusgrund, rektangulär, 4 x 6 m ( gon) och 0, 5 m h, av naturstenar, 0,5-1 m st. 50 m SV om husgrunden är en källargrund, närmast kvadratisk, 5 x 5 m ( gon) och 1,5-2 m dj. Källargrunden är stensatt och har ingång i SV. Röjningssrösena, ett femtiotal, är i allmänhet runda och ovala, 5-8 m st och 0,8-1,2 m h. Stengärdesgårdarna löper runt och inom inägomarken. Genom bebyggelseen går två skogsbilvägar, en åt NV och en åt NNÖ, som skadat inägomarken. På platsen finns också en koja, troligen skogskoja. 17

26 En skylt på platsen uppsatt av Enslövs hembygdsförening, berättar att Hultet var bebott mellan 1849 och Redovisas som bebyggelse (1 bostadshus, 1 ekonomibyggnad) och åkermark på häradsekonomiska kartan Mjälahult 50 ( ) (RAK). Namn: Hultet Terräng: Flack, något S- till V-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge)/igenväxande tomtmark. Enslöv 309 Lägenhetsbebyggelse Torp, osäker utbredning inom vilthägn. Ej besiktigad vid arkeologisk utredning år 2008 p.g.a. att den ligger i utkanten av arbetsområdet och inte var åtkomlig p.g.a. vilthägn. Övrig kulturhistorisk x I anslutning till en är Enslöv 310, ett röjningsröseområde sannolikt tillhörande Älmåsen. Återfinns i utkanten av arbetsområdet och till största delen innanför vilthägnet. Namn: Älmåsen Terräng: Flack till svagt SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge). Enslöv 310 Fossil åker Röjningsröseområde, 130 x 75 m (NNÖ-SSV), osäker utbredning. Inom angivet område är ett flertal röjningsrösen, 4 6 m diam och vanligen 0,5 m h. Ej besiktigad vid arkeologisk utredning år 2008 då den ligger i utkanten av arbetsområdet och inte var åtkomlig p.g.a. vilthägn. Terräng: Flack till svagt SÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge). Antikvarisk kommentar: Tillhör sannolikt endera torparna Enslöv 308, Hultet, eller Enslöv 309, Älmåsen. Övrig kulturhistorisk x Torup 368 Lägenhetsbebyggelse Torp, 200 x m (VNV-ÖSÖ), bestående av 1 spismursröse, 1 källargrund, ett flertal odlingsrösen och stengärdesgårdar. Övrig kulturhistorisk Spismursröset, beläget i områdets centrala del invid väg, är närmast rektangulärt, 4 x 5 m (NÖ-SV) och 1 m h. Husgrunden, som bör finnas här, är mycket otydlig och belamrad med stubbar och ris. 20 m NV om spismursröset och på andra sidan skogsbilvägen är en källargrund, rektangulär, 5 x 7 m (Ö- V) och 1-1,2 m dj. Stensatta väggar. Ingång i Ö, mot vägen. Röjningsrösena, ett femtiotal, är vanligen runda eller ovala, 3 8 m st och 0,3 0,5 m h. Stengärdesgårdarna är svåra att se p.g.a. den stormfällda skogen, men torde inhägna inägomarken samt även finnas inom denna. Mellan spisröset och källargrunden löper en skogsbilväg (NNV-SSÖ). 18

27 Namn: Andreastorpet Terräng: Flack, något V-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge, stormfälld skog). Antikvarisk kommentar: Antalet röjningsrösen är svårt att fastställa p g a av läget i f d stormfälld skog, numera hygge. Torup 369 Lägenhetsbebyggelse Torp, 300 x 100 m (VNV-ÖSÖ), bestående av 1 husgrund med spismursröse, 1 källargrund, odlingsrösen och stengärdesgårdar. Övrig kulturhistorisk Husgrunden, belägen i områdets centrala del, är rektangulär, 6 x 9 m (Ö-V) och 0,2-0,3 m h. I V delen är ett spismursröse, kvadratiskt, 4 x 4 m (Ö-V) och 1,2 m h. Tegel syns i spisröset, skadat av en rotvälta. Källargrunden är kvadratisk, 4 x 4 m ( gon), och 1-1,5 m dj. Väggarna är stensatta. Ingång i NÖ. Röjningssrösena, ett hundratal, är vanligen runda eller ovala, 5-8 m st och 0,7-1,5 m h. Stengärdesgårdarna löper både runt och inom inägomarken. Namn: Erikatorpet Terräng: Flack, något NV-sluttande moränmark. Skogsmark (hygge, stormfälld skog). Antikvarisk kommentar: Torpen är välbevarad, men har bitvis skadats av stormfälld skog. Torup 370 Lägenhetsbebyggelse Torp, osäker utbredning i ogallrad granplantering, bestående av 1 synlig husgrund med spismursröse. Husgrunden är rektangulär, 6 x 7 m ( gon) och 0,2-0,4 m h. I SÖ delen ett spismursröse, närmast runt 4 m diam och 1 m h. Övrig kulturhistorisk x Namn: Bommans Terräng: Flack till svagt NÖ-sluttande moränmark. Skogsmark (ogallrad granplantering). Antikvarisk kommentar: Inägomarken med röjningsrösen och stengärdesgårdar är inte besiktnings- eller avgränsbar p g a mycket täta granplanteringar. Inom området ligger Torup 362, ett röjningsröseområde. Detta har delvis förstörts vid avbaning, men torde sammanhänga med den aktuella torpen. 19

28 20

29 Bilaga 4 Fotografier AC N-0001 AC N-0004 AC N-0002 AC N-0005 AC N-0003 AC N

30 Rapport från Arkeologicentrum 2008:09 ISSN