Arkeologisk utredning för vindkraftverk i Gunnarby

Transkript

1 Arkeologisk utredning för vindkraftverk i Gunnarby Britta Wennstedt Edvinger 2007

2

3 Arkeologisk utredning för vindkraftverk i Gunnarby m.fl., Skredsviks socken, Bohuslän, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Britta Wennstedt Edvinger 2007 JÄMTARKEOLOGI 40 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum i Skandinavien AB

4 Län: Västra Götalands län Landskap: Västergötland Kommun: Uddevalla Socken: Skredsvik Trakter: Cederslund eller Röd, Björndalen och Myren, Gunnarby, Skoghem, Skredsviks-Torp, Kolsby Ek. kartblad: 8B 6b Skredsvik, 8B 6c Hogstorp RAÄ-nr: Skredsvik 7, Skredsvik 411, SAC 01 = Skredsvik 432, SAC 02 = Skredsvik 433, SAC 03 = Skredsvik 434, SAC 04 = Skredsvik 435, SAC 05 = Skredsvik 436, SAC 06 = Skredsvik 437, SAC 07 = Skredsvik 438, SAC 08 = Skredsvik 439, SAC 09 = Skredsvik 440, SAC 10 = Skredsvik 441 JÄMTARKEOLOGI 40 Skrifter utgivna av Arkeologicentrum i Skandinavien AB Arkeologisk utredning för vindkraftverk i Gunnarby m.fl., Skredsviks socken, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Britta Wennstedt Edvinger år 2007, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Brunflo, Gunnarby Vindkraft AB, Göteborg, och Triventus AB, Vessigebro. Kartutsnitt ur allmänna kartor lantmäteriverket, Gävle. Medgivande I 2006/2166. Omslagsbild: Stensättning SAC 05. Foto: AC200710O-0031, Britta Wennstedt Edvinger, ISSN ISBN X

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... vi Bakgrund... 1 Syfte och målsättning... 1 Utredningens genomförande... 2 Byråinventering... 2 Fältinventering... 2 Dokumentation... 2 Utredningsområdet... 4 Områdesbeskrivning... 4 Markanvändning och historiska kartor... 4 Ortnamn och bebyggelse... 4 Fasta fornlämningar... 6 Lösfynd... 6 Tidigare undersökningar... 6 Resultat... 8 Kulturmiljöanalys... 8 Förhistoriska gravar... 8 Gränsmärken Lägenhetsbebyggelse Brott/täkt Utredningsområdets karaktär Kulturvärdesbedömning Sårbarhetsanalys Kulturmiljöer Fasta fornlämningar Övriga kulturhistoriska lämningar Sårbara områden Åtgärdsförslag Bevarande och anpassning av vindkraftverkens 17 och tillfartsvägarnas placering... Fornlämningar förhistoriska gravar och gräns- 17 märken utan gränser... Övriga kulturhistoriska lämningar med 17 bevarandevärde torplämningar... Ingen ytterligare antikvarisk åtgärd Sammanfattning av åtgärdsförslagen Referenser Bilagor Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Bilaga 2 Beskrivningar Bilaga 3 Fotografier

6 Sammanfattning Inför planer på vindkraftverk inom Gunnarby m.fl. i Uddevalla kommun, Västra Götalands län, har Gunnarby Vindkraft AB låtit genomföra en frivillig arkeologisk utredning som kulturhistoriskt planeringsunderlag för den kommande miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsprövningen. Arkeologicentrum genomförde utredningen (etapp 1) i det berörda området under augusti år Etappen omfattade byrå- och fältinventering. Utredningsområdet är ett höglänt skogsområde i Skredsviks socken i Bohuslän. Tidigare registrerade kulturhistoriska lämningar i området var en stensättning och ett gravfält. Under utredningen påträffades ytterligare tio lämningar, varav fyra fasta fornlämningar och sex övriga kulturhistoriska lämningar. De fasta fornlämningarna utgörs av oregelbundna stensättningar, d.v.s. förhistoriska gravar, och gränsmärken som inte står i någon fastighetsgräns. De övriga kulturhistoriska lämningarna består av två torplämningar, två stenbrott och två gränsmärken i befintliga fastighetsgränser. Utredningsområdet är ett utmarksområde utan fast bebyggelse. Det används som rekreationsområde och för skogsbruk. Bebyggelse saknas men bebyggelselämningar finns i utredningsområdet. De verkar vara övergivna senast under första hälften av 1900-talet. Bebyggelselämningarna är välbevarade lämningar efter småskaligt jordbruk. Området har inte pekats ut som av något särskilt intresse för kulturmiljövården. Närmaste riksintresseområde återfinns i Gullmarsberg, 2,5 km mot SV. Utredningen har resulterat i enstaka lämningar och kulturmiljöer, men byggda kulturmiljöer saknas och de arkeologiska miljöerna är få. De förhistoriska gravarna i utredningsområdet ligger emellertid i samma typ av terränglägen som dem som valts för etablering av vindkraftverk. P.g.a. topografin kan det troligen vara svårt att hitta alternativa lägen för vindkraftverken liksom för tillfartsvägarna, som i vissa fall skär över eller tangerar en kulturhistorisk lämning. Arkeologicentrums åtgärdsförslag innebär i första hand att samtliga fasta fornlämningar och ett urval övriga kulturhistoriska lämningar bevaras. Om vindkraftverkens placering kan anpassas så att tillräckligt utrymme ges de kulturhistoriska lämningarna föreslår vi inga ytterligare antikvariska åtgärder med avseende på etableringsplanerna. Om däremot vindkraftverk eller vägar p.g.a. topografin eller annat måste placeras inom nära synhåll från de kulturhistoriska lämningarna är det att föredra att dessa efter länsstyrelsens beslut undersöks, dokumenteras och tas bort. Moderna industriella anläggningar i nära anslutning försvårar förståelsen och upplevelsen av de berörda (kultur-)miljöerna.

7 Bakgrund Gunnarby Vindkraft AB har inför planerna på en vindkraftspark i Skredsviks socken, Bohuslän, låtit genomföra en frivillig arkeologisk utredning av det berörda området. Den arkeologiska utredningen skall ingå som en del av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Uppdraget har utförts av Arkeologicentrum AB, och fältarbetet ägde rum i senare delen av augusti år Syfte och målsättning En arkeologisk utredning har till syfte att fastställa om fasta fornlämningar berörs av ett arbetsföretag (KML 2 kap. 11 SFS 1988:950). Denna utredning har syftat till att lokalisera och översiktligt dokumentera tidigare inte registrerade fasta fornlämningar i kulturminneslagens mening, men också övriga kulturhistoriska lämningar och annat som har betydelse vid bedömning av områdets kulturhistoriska karaktär och kulturvärde samt för länsstyrelsens kommande handläggning av ärendet. Ambitionsnivån för utredningen har varit att återfinna kulturhistoriska lämningar med synlig begränsning ovan jord samt att lokalisera ytor och terränglägen som kan antas rymma lämningar utan synlig begränsning ovan jord. En sådan utredning brukar benämnas etapp 1. Etapp 1 följs där behov föreligger av en arkeologisk Figur 1. Utredningsområdet i Bohuslän. utredning etapp 2, utredningsgrävning med exempelvis grävmaskin. Som ett led i det åtgärdsförslag som varje arkeologisk utredning skall utmynna i (RAÄ Underrättelser 1998) har vi också gjort en bedömning av den planerade vindkraftverkens påverkan på kulturmiljöer och kulturminnen i och utanför utredningsområdet. 1

8 Utredningens genomförande Byråinventering Förberedelserna för fältinventeringen omfattade genomgång av material i riksantikvarieämbetets (RAÄ) och Institutets för språk och folkminnen databaser (FMIS respektive SOFI). De omfattade kontroll av uppgifter om arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museum (SHM). Vidare studerade vi allmänt kartmaterial och historiska kartor i lantmäteriets karttjänster. Dessutom gjorde vi en översiktlig genomgång av hembygdslitteratur och andra relevanta skrifter i stadsbiblioteket i Uddevalla. Antikvariskt arkivmaterial har genomgåtts vid Antikvarisktopografiska arkivet (ATA) i Stockholm och vid Bohusläns museum i Uddevalla. Fältinventering Fältinventering skedde mellan den 14 och 17 augusti år Den omfattade systematisk terrängrekognoscering av planerade etableringsplatser med 100 till 200 m radie för vindkraftverk och tillfartsvägar till dessa enligt olika alternativ (figur 2). Utredningsområdet har indelats i fyra delområden, område A D, som återfinns inom ett ca 3 x 3 km stort område. Dessa delområden har fältinventerats på fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar (tabell 1). Tabell 1. Delområdena A D, arkeologisk utredning för vindkraftverk i Skredsviks socken, Bohuslän, år Delområde Area m VKV nr A B C D Dokumentation Påträffade lämningar dokumenterade vi översiktligt med kartinprickning och beskrivning enligt FMIS:s mönster. Inmätning av punktobjekt gjordes med GPS och noggrannheten beräknas till ± 10 m. Inmätning av ytobjekt gjordes manuellt på underlag av fastighetskartan i skala 1: Det analoga materialet har digitaliserats efter avslutat fältarbete. Påträffade lämningar har vidare fotograferats med digitalkamera. Fotona är bilagda rapporten och finns också tillgängliga via RAÄ:s FMIS (bilaga 3). Samtliga påträffade nyfynd har rapporterats till RAÄ. 2

9 Figur 2. Utredningsområdena A - D (blå begränsningslinje) i Skredsviks socken, Bohuslän. Underlag: terrängkartan, kartskala 1:

10 Utredningsområdet Områdesbeskrivning Skredsviks socken ligger i västra delen av Uddevalla kommun i landskapet Bohuslän och Västra Götalands län. Utredningsområdet ligger i ett skogsområde NÖ om Gunnarby och SV om väg E6. Topografiskt är utredningsområdet typiskt för regionen, med kala berg och trånga dalgångar där emellan. Höjderna över havet varierar mellan 95 och 150 m. Den högsta punkten i utredningsområdet ligger på 147,4 m.ö.h. Det lösa jordtäcket i utredningsområdet består av sedimentmark, vanligen finmo till lera. Inslaget av torv- eller våtmarksområden är obetydligt. Det finns inga sjöar och bara några enstaka bäckar i närheten av de planerade vindkraftverken eller dessas tillfartsvägar. Vegetationen består huvudsakligen av barrskog, övervägande tall, i de högre lägena och lövskog i dalbottnarna. Markanvändning och historiska kartor Utredningsområdet utgör ett utpräglat utmarksområde. Nuvarande markanvändning är skogsmark. Den västligaste delen, delområde A, ligger delvis inom ett f.d. militärt övningsområde. Sedan utgivningen av ekonomiska kartan år har inga större förändringar skett i området. Vissa åkrar som redovisas som odlingsmark har sedermera växt igen eller planterats med skog. Den äldre ekonomiska kartan, utgiven år 1937 (bladen Skredsvik 56NO och Herrestad 57NV), visar att fastighetsbilden förändrats under 1900-talet, men inte markanvändningen. Häradsekonomisk karta har inte utgivits över det berörda området, men en generalstabskarta gavs ut år 1844 (Uddevalla 41). Den redovisar p.g.a. skalan (1: ) inte några intressanta detaljer i utredningsområdet. P.g.a. områdets utmarksprägel är de äldre lantmäteriförättningarna inte så omfattande. Handlingar från laga skiftet år 1833 täcker dock hela utredningsområdet. Ortnamn och bebyggelse Inom utredningsområdet finns idag ingen fast bebyggelse och inga byggnader. De ortnamn som insamlats i samband med fältarbeten för ekonomiska kartan har inte visat sig ha någon särskild betydelse för tolkningen av markanvändning eller vid lokalisering av kulturhistoriska lämningar. 4

11 Skredsvik 411:1 stensättning Skredsvik 7:1-2 gravfält Figur 3. Tidigare registrerade kulturhistoriska lämningar i eller nära utredningsområdet (FMIS ). Skala 1:

12 Fasta fornlämningar Området fornminnesinventerades av RAÄ för den ekonomiska kartan första gången år 1975 och revideringsinventerades år Dessförinnan hade också Göteborgsinventeringen berört socknen. Efter RAÄ:s revideringsinventering år 1993 har Skredsviks hembygdsförening genomfört en torpinventering och skyltat torp- och backstugulämningar i socknen. Resultaten av denna torpinventering saknas därför i FMIS. I eller i nära anslutning till utredningsområdet var före utredningen bara två lämningar registrerade, RAÄ 411, en stensättning på krönet av Villeberg (delområde A), och RAÄ 7, ett gravfält (figur 3) som tangerar vägkorridoren i delområde D. Lösfynd Statens historiska museums samlingar (SHM) omfattar inga fynd från de berörda fastigheterna. I Skredsviks socken har en hel del fynd tagits tillvara. Ett fyrtiotal fynd eller fyndsamlingar har registrerats i SHM:s accessionskatalog. Det rör sig huvudsakligen om äldre förvärv med osäkra uppgifter om fyndplats. Fornminnesinventeringen har registrerat ett stort antal lösfynd (fyndplatser), framför allt vid revideringsinventeringen år Inom ett ca 5 x 5 km stort område nära utredningsområdet har ett tjugotal föremål registrerats (tabell 2). Tidigare undersökningar Den tidigare antikvariska aktiviteten i socknen har haft en viss omfattning (jfr exempelvis Anonymus 2007, Lindström 2004, Ortman 2006). Ett tjugotal lämningar listas i FMIS som delundersökta eller som undersökta och borttagna. De flesta är boplatser eller fyndplatser (undersökta och borttagna: 38:2, 327:2, 426:1, 430, delundersökta: 32:2, 152:1, 186:1, 187:1, 189:1, 235:1, 272:1). Men också flera förhistoriska gravar har undersökts (undersökta och borttagna: rösena 200:1 och 203:1, delundersökt: gravfältet 155:1) 6

13 Tabell 2. Fynd och fyndsamlingar från Skredsviks socken i FMIS ( ). RAÄ-nummer Lämningstyp Sakord Material Datering 1 Skredsvik 25:1 Fyndplats slipad yxa sten stå 2 Skredsvik 28:1 Fyndplats yxa sten stå 3 Skredsvik 29:1 Fyndplats malsten? sten brå-jäå 4 Skredsvik 30:1 Fyndplats pilspets flinta stå 5 Skredsvik 121:1 Fyndplats flinta flinta stå 6 Skredsvik 122:1 Fyndplats flinta flinta stå 7 Skredsvik 201:1 Fyndplats slagen flinta flinta stå 8 Skredsvik 225:1 Fyndplats dolk flinta stå 9 Skredsvik 268:1 Fyndplats flinta flinta stå 10 Skredsvik 285:1 Fyndplats tjocknackig slipad yxa flinta stå 11 Skredsvik 286:1 Fyndplats flinta flinta stå 12 Skredsvik 293:2 Fyndplats pilspets med tånge, dolk flinta stå 13 Skredsvik 322:2 Fyndplats yxa, keramik, flintavslag [trolig grav] grönsten, flinta keramik, 14 Skredsvik 329:2 Fyndplats yxa grönsten stå 15 Skredsvik 331:2 Fyndplats skafthålsyxa, trindyxa grönsten stå brå Tabell 3. Resultat av arkeologisk utredning år Lämningar inom utredningsområdet, Gunnarby, Skredsviks socken, Bohuslän. SAC RAÄ lämningstyp typ antikvarisk källa -nr -nr RAÄ bedömning - 7 gravfält 4 högar, 3 R + bevakas FMIS stensättningar stensättning grav R FMIS gränsmärke råvisare ökhl AU lägenhetsbebyggelse backstuga ökhl AU gränsmärke råvisare ökhl AU gränsmärke råvisare R AU stensättning grav R AU lägenhetsbebyggelse torp eller ökhl AU1 backstuga gränsmärke råvisare R AU stensättning grav R AU brott/täkt stenbrott ökhl AU brott/täkt stenbrott ökhl AU1 R=fast fornlämning, enl. KML, ökhl=övrig kulturhistorisk lämning 7

14 Resultat Utöver den tidigare registrerade stensättningen RAÄ 411 och gravfältet RAÄ 7 har denna utredning resulterat i registrering av ytterligare tio kulturhistoriska lämningar (tabell 3, figur 5). Kulturmiljöanalys Förhistoriska gravar På Villeberg i västra delen av utredningsområdet, delområde A, finns en sedan tidigare registrerad stensättning, RAÄ 411 (figur 4). Nära den planerade tillfartsvägen till de två östligaste vindkraftverken inom delområde D finns ett tidigare registrerat gravfält som omfattar fyra högar och tre stensättningar. Gravfältet redovisas redan på 1937 års ekonomiska karta, d.v.s. innan RAÄ:s fornminnesinventering startade påföljande år. Det låga RAÄ-numret, RAÄ 7 i Skredsviks socken, visar att gravfältet var välkänt när det registrerades (jfr även Ekberg 1970:61). Förhistoriska gravar är ett av arkeologins viktigaste källmaterial. Figur 4. Stensättningen SAC 05 i en svacka mellan hällar. AC200710O

15 Figur 5. Samtliga registrerade kulturhistoriska lämningar. Skala 1:

16 Ytterligare två stensättningar påträffades under utredningen, SAC 05 i delområde A och SAC 08 i delområde C. Båda har bedömts som stensättningar med viss tveksamhet, men det beror främst på att de ingår i en svårbedömd kategori förhistoriska gravar som är typisk för regionen, oregelbundna stensättningar. Dessa gravar brukar dateras till bronsålder eller äldre järnålder. Ibland kan det finnas brända ben och ett sparsamt fyndmaterial i dem, exempelvis keramik, dräkttillbehör och liknande. Figur 6. Gränsmärkena SAC 03 (foto AC200710O-0029), SAC 01 (foto AC200710O-0028), SAC 07 (foto AC200710O-0037, beskuret), SAC 04 (foto AC200710O-0030). 10

17 Gränsmärken Fyra gränsmärken har påträffats under utredningen, varav två ligger i befintliga gränser och två på platser där inga gränser går idag. Gränsmärken i befintliga gränser utgör inte fasta fornlämningar eftersom deras funktion inte har upphört. Gränsmärken utan tillhörande gräns utgör däremot fast fornlämning. I utredningsområdet har alla gränsmärken en likartad morfologi (figur 6), men bara SAC 04 och SAC 07 räknas som fasta fornlämningar p.g.a. deras brist på anknytning till nuvarande gränser. Lägenhetsbebyggelse Två bebyggelselämningar har påträffats under utredningen, SAC 02 och SAC 06 i delområde B respektive A. Ingen av dem är redovisad på tryckta kartor. I terrängen är de väl synliga och båda torde ha använts senast under början av 1900-talet. Backstugan SAC 02 ligger inom Björndalen och Myren och består av välbevarade husgrunder efter bostadshus och jordkällare (figur 7). Dessutom finns välbevarade åkerformer. Åkrarna redovisades vid laga skiftet år 1833, men inga byggnader. Hembygdsföreningen har år 1993 skyltat lämningen med upplysningstexten: Figur 7. Källargrund och husgrund (skyltad) till backstugan Giljan, SAC 02, mot ÖNÖ. Foto AC200710O

18 Gunnarby GILJAN backstuga Byggd 1856 Sista inv Josef Johansson öde sedan 1926 Skredsviks hembygdsförening 1993 Den andra bebyggelselämningen, SAC 06, är inte skyltad. Av fastighetsbilden att döma utgör också denna lämning ett torp eller en backstuga, men husgrunden är ovanligt stor för ett torp, 9,5 x 5,5 m (figur 8). På denna plats fanns tre byggnader vid laga skiftet år Båda bebyggelselämningarna är välbevarade. De utgör inte fasta fornlämningar men åtminstone Giljan, SAC 02, är betydelsefull i den lokala historieskrivningen. Det är fortfarande ganska ovanligt att torplämningar undersöks arkeologiskt och dokumenteras. Det beror på att de ofta härrör från en tid då det finns andra källmaterial som lika bra eller bättre kan berätta om livsvillkoren för torparna och den lokala historien. I fallet med SAC 06 skall det noteras att det finns en fast fornlämning i form av en boplats, RAÄ 410, strax NÖ om torplämningen och utanför utredningsområdet. Figur 8. Husgrund till torplämningen SAC 06 mot ÖNÖ. Foto AC200710O

19 Figur 9. Stenbrottet SAC 09. Foto AC200710O Brott/täkt Två små stenbrott har registrerats inom fastigheten Skredsviks-Torp, SAC 09 (figur 9) och SAC 10 i delområde C. De utgör spår efter en småskalig brytning, troligen till husbehov. Ganska säkert kan man hitta material från stenbrotten i husgrunderna till den nuvarande bebyggelsen i Torp. Små stenbrott av det här slaget räknas som övriga kulturhistoriska lämningar. De är mycket vanliga. Utredningsområdets karaktär Utredningsområdet är ett utmarksområde utan fast bebyggelse. I stället är det modernt skogsbruk som präglar utredningsområdet, demonstrerat dels genom vägnätet och dels genom många tallplanteringar under uppväxt. Bebyggelse saknas men bebyggelselämningar finns i utredningsområdet. De är inte särskilt gamla, utan verkar vara övergivna senast under första hälften av 1900-talet. Bebyggelselämningarna är välbevarade lämningar efter småskaligt jordbruk. Andelen fasta fornlämningar är liten, men det finns flera förhistoriska gravar i och nära utredningsområdet. Övriga kulturhistoriska lämningar utgörs av de nämnda bebyggelselämningarna och enstaka yngre gränsmärken. Området har följdriktigt inte pekats ut som av något särskilt intresse för kulturmiljövården. Närmaste riksintresseområde återfinns i Gullmarsberg, 2,5 km mot SV, och utgörs av Dynge ruin, lämningen efter en medeltida befäst gård (RAÄ 146), och Gullmarsbergs säteri, en säteribildning från 1600-talet (RI KMV ). 13

20 Kulturvärdesbedömning Vid bedömning av påträffade lämningars kulturhistoriska värde (kulturvärdesbedömning) utgår vi från lagens om kulturminnen m.m. (KML SFS 1988:950) skrivningar och de principer som tillämpas i FMIS (RAÄ dnr ). De viktigaste kriterierna för värdering av fornlämningar och kulturlämningar är dessas preparatsvärde, d.v.s. vetenskapliga värde, och upplevelsevärde, d.v.s. det pedagogiskt-sociala värdet. Preparatsvärdekriteriet är överordnat upplevelsevärdekriteriet. Ytterligare värderingskriterier som vi beaktar är förekomst eller frekvens är lämningen vanlig eller sällsynt? förekomst av kompletterande källor finns det historiska kartor, skriftliga källor, fotografier som minskar lämningens värde som kunskapskälla? samt miljön som helhet hur förhåller sig lämningen till andra lämningar, har den en stark eller svag förankring till miljön, återfinns den i en ursprunglig eller starkt förändrad miljö? I sällsynta fall kan man också värdera lämningar utifrån ett märklighetskriterium, d.v.s. om en enstaka lämning har en särskilt märklig bakgrund, historia, konstruktion etc. I vissa fall kan fornlämningar också ha ett brukarvärde, just i egenskap av kulturminne. Tabell 4. Lämningarnas vetenskapliga och pedagogiska värden. nr lämningstyp Antikvarisk vetenskapligt pedagogiskt bedömning värde värde RAÄ 7 Gravfält R + bevakas högt högt RAÄ 411 Stensättning R högt högt SAC 01 Gränsmärke ökhl ganska lågt högt SAC 02 Lägenhetsbebyggelse ökhl ganska lågt högt SAC 03 Gränsmärke ökhl ganska lågt högt SAC 04 Gränsmärke R ganska lågt högt SAC 05 Stensättning R högt högt SAC 06 Lägenhetsbebyggelse ökhl ganska lågt ganska högt SAC 07 Gränsmärke R ganska lågt högt SAC 08 Stensättning R högt högt SAC 09 Brott/täkt ökhl lågt ganska högt SAC 10 Brott/täkt ökhl lågt ganska högt I tabell 4 är lämningarna klassificerade utifrån de två värdeaxlarna vetenskapligt respektive pedagogiskt värde i klasserna högt, ganska högt, ganska lågt och lågt värde. Högt vetenskapligt värde och en god kunskapspotential för fortsatta undersökningar har vi bara ansett de förhistoriska gravarna ha. Upplevelsevärdet är också högt, genom gravarnas synlighet och typiska terränglägen. Oavsett fornlämningsstatus har vi värderat gränsmärkenas värde som vetenskapliga preparat som ganska lågt. Det finns gränser för vilka typer 14

21 av problem som en undersökning av dem kan belysa. Kompletterande källor i form av lantmäterikartor och akter kan mera detaljerat berätta om fastighetsbildning och annan lokal, administrativ historia, men det är angeläget att det finns dokumentation av gränsmärkenas form. Det är ännu ganska ovanligt med sådan, arkeologisk dokumentation av gränsmärken (jfr dock Svensson 2006). Gränsmärkenas synlighet och placering ger dem ett högt pedagogiskt värde. Bebyggelselämningarnas värde som vetenskapliga preparat är ganska lågt, främst p.g.a. att de ofta härstammar från en tid då tillgången till kompletterande källmaterial skriftliga källor, fotografier, uppteckningar etc. är god. Deras upplevelsevärde är emellertid högt, genom att de är välbevarade och omfattar mer eller mindre kompletta torpmiljöer. Det senare gäller i synnerhet SAC 02, Giljan, där husgrunder och f.d. åkermark ligger väl samlade utan sentida inslag. Torplämningen SAC 06 har fått se sin åkermark och tomtmark skiljas åt av en väg till nuvarande bebyggelse i Myren, och kan därför inte uppvisa samma välarronderade kulturmiljö som Giljan. Små stenbrott för husbehovsbruk är mycket vanliga. Snart sagt varje fastighet hade i äldre tid ett eget stenbrott. Stenbrottens värde som vetenskapliga preparat är inte högt. De kan som regel bara berätta om vilket material som brutits, med vilken teknik brytning skett och i vilken omfattning. Den typen är information avslöjas redan vid en preliminär besiktning. Ibland kan man också dra slutsatser om till vilket användningsområde produkterna var avsedda. Ofta har det rört sig om byggnadsmaterial till husgrunder eller stenbroar. Stenbrottens synlighet ger dem ett upplevelsevärde som förhöjs där de uppträder i miljöer med exempelvis bebyggelselämningar efter den gårdsenhet de tillhörde. Så är inte fallet här, vilket minskar det pedagogiska värdet. Sårbarhetsanalys En omedelbar närhet till ett vindkraftverk kan ha en direkt påverkan på kulturminnen och kulturmiljöer, men även på stora avstånd kan påverkan vara omfattande. Påverkan på landskapsnivå är avhängig bl.a. topografi, vegetation och bebyggelse. Där ett kuperat landskap eller gammal skog begränsar synfältet minskar påverkan på landskap och kulturmiljöer. Kulturmiljöer Utredningsområdet saknar byggda kulturmiljöer. Arkeologiska lämningar som i några fall formar kompletta miljöer har framkommit under denna utredning. Inga värdefulla kulturmiljöer har tidigare pekats ut i eller nära utredningsområdet. Fasta fornlämningar Ingrepp i fasta fornlämningar eller dessas närområden kräver tillståndsprövning enligt lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950). Till fasta fornlämningar hör enligt lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988: 950), 2 kap., 2, ett fornlämningsområde, d.v.s. ett så stort område på 15

22 marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Det är länsstyrelsen som fastställer gränserna för ett fornlämningsområde. I figur 10 har vi föreslagit en buffertzon med 100 meters radie. Lämningarna RAÄ 7, RAÄ 411, SAC 04, SAC 05, SAC 07 och SAC 08 är fasta fornlämningar vars fornlämningsområden måste beaktas vid lokaliseringen av vindkraftverk och vägar. Utanför utredningsområdet ligger boplatsen RAÄ 410, som inte torde beröras av den planerade etableringen. Övriga kulturhistoriska lämningar Andra kulturhistoriska lämningar räknas inte som fasta fornlämningar och åtnjuter därför inte samma skydd som de fasta fornlämningarna. Många av dem är ändå värdefulla, i synnerhet i områden där det finns få synliga kulturminnen. Sårbara områden Inom utredningsområdet. Utöver nyttjandet för skogsbruk är utredningsområdet att betrakta som ett rekreationsområde för kringboende. De kulturhistoriska lämningarna i utredningsområdet är få och sammanhänger varken i några större områden eller i kompletta, funktionella miljöer. Ur kulturmiljösynpunkt är känsligheten för etablering av vindkraftverk därför inte stor. Undantag utgör de högt belägna förhistoriska gravarna. Från dessa kommer vindkraftverk att vara väl synliga även på längre avstånd, men troligen upplevs inte vindkraftverk på större avstånd som störande i gravmiljöerna. Till en fast fornlämning hör ett så stort område på marken eller på sjöbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. När ett vindkraftverk planeras i nära anslutning till en förhistorisk grav påverkas upplevelsen av graven i hög grad. Utanför utredningsområdet. De planerade vindkraftverken kommer delvis att vara synliga över stora avstånd. Topografin och beskogningen kommer att mildra upplevelsen. Andra vindkraftverk finns redan i anslutning till utredningsområdet. Avståndet till närmaste riksintresseområde för kulturmiljövården (Gullmarsberg) är 2,5 km. Det är tillräckligt för att vindkraftverken inte skall dominera synfältet. Vindkraftverk kommer att vara synliga, men inte så påträngande att de bedöms omöjliggöra eller försvåra förståelsen och upplevelsen av kulturmiljön i fråga. Vår bedömning är att de planerade vindkraftverken p.g.a. avståndet till lämningarna och p.g.a. den lokala topografin kommer att påverka upplevelsen av kulturmiljöerna utanför utredningsområdet, men inte i en sådan utsträckning att de förlorar sin signifikans eller sitt kulturvärde. 16

23 Åtgärdsförslag Bevarande och anpassning av vindkraftverkens och tillfartsvägarnas placering Fasta fornlämningar är en ändlig resurs och den mest hållbara förvaltningen av landets fornlämningar är att de bevaras. Bevarandeintressena tillgodoses inte väl om alltför snäva fornlämningsområden definieras. Om fornlämningar inte kan ges tillräckligt stora fornlämningsområden kan det vara att föredra att lämningarna undersöks arkeologiskt, dokumenteras och tas bort. Länsstyrelserna kan efter ansökan ge tillstånd till borttagande av fasta fornlämningar, i regel mot villkor om arkeologisk undersökning. Fornlämningar förhistoriska gravar och gränsmärken utan gränser I utredningsområdet finns sex fasta fornlämningar, RAÄ 7, RAÄ 411, SAC 04, SAC 05, SAC 07 och SAC 08. Strax utanför delområde A finns också en tidigare registrerad boplats, RAÄ 410, som tangerar läget för SAC 06 och därmed en planerad vägkorridor. Vi föreslår i första hand att vindkraftverkens och tillfartsvägarnas placering anpassas till dessa fornlämningar med fornlämningsområden på ett sådant sätt att lämningarna kan ligga kvar utan att förlora sitt upplevelsevärde. Det innebär dels att fornlämningar kan bevaras för framtiden, och dels att exploatören undviker ytterligare arkeologikostnader i projektet. Om anpassningen av layouten inte kan göras på ett sådant sätt att kravet på tillräckligt utrymme vid varje fornlämning kan tillgodoses föreslår vi att fornlämningarna undersöks, dokumenteras och tas bort för att frigöra marken för det avsedda ändamålet. Övriga kulturhistoriska lämningar med bevarandevärde torplämningar I utredningsområdet finns två torplämningar från 1800-talet. De räknas inte som fasta fornlämningar, men den ena lokalen, SAC 06, tangerar en sådan bedömning genom att vara belagd år Med nuvarande praxis bedöms lämningar med belägg från 1700-talet eller tidigare generellt som fasta fornlämningar. Vårt förslag är att hänsyn tas till bebyggelselämningarna på ett sätt som liknar behandlingen av de fasta fornlämningarna d.v.s. att de bevaras i en meningsfull miljö, eller, om bevarandeintressena inte kan tillgodoses, att exploatören låter göra en fördjupad dokumentation av bebyggelselämningarna före borttagandet, för att kompensera hembygdsföreningen och lokalbefolkningen för förlusten. Ingen ytterligare antikvarisk åtgärd För de övriga kulturhistoriska lämningarna, SAC 01, SAC 03, SAC 09 och SAC 10, föreslår vi inga ytterligare antikvariska åtgärder, men att hänsyn tas till dessa lämningar i planeringen så att de inte i onödan skadas under etableringen. Det bör noteras att särskilda bestämmelser gäller även för gränsmärken som inte faller under kulturminneslagen (Jordabalken, SFS 1970:994). 17

24 Sammanfattning av åtgärdsförslagen Under förutsättning att vindkraftparkens layout och dragningen av tillfartsvägar anpassas till de kulturhistoriska lämningarna med skydd enligt kulturminneslagen eller med annat kulturvärde föreslår vi inga ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av den planerade vindkraftparken. I annat fall föreslås slutundersökning och borttagning av de berörda fornlämningarna och översiktlig dokumentation av övriga kulturhistoriska lämningar enligt tabell 5. Tillståndprövning enligt kulturminneslagen (SFS 1988:950) görs av länsstyrelsens kulturmiljöenhet som också fattar beslut i ärendet. Tabell 5. Sammanfattning av åtgärdsförslag efter arkeologisk utredning etapp1, Gunnarby m.fl., Skredsviks socken, Bohuslän. nr lämningstyp Antikvarisk Anläggning Åtgärd bedömning RAÄ 7 Gravfält R + bevakas tillfartsväg 1. bevaras, buffertzon och skogsridå, eller 2. arkeol. undersökning och borttagande RAÄ 410 Boplats (R) berörs ej RAÄ 411 Stensättning R VKV 1. bevaras = flyttning av VKV till annan plats, eller 2. arkeol. undersökning och borttagande SAC 01 Gränsmärke ökhl tillfartsväg ingen antikvarisk åtgärd (hänsyn) SAC 04 Gränsmärke R berörs ej, eller 1. bevaras = justering av anläggningar, eller 2. arkeol. undersökning och borttagande SAC 05 Stensättning R VKV 1. bevaras = flyttning av VKV till annan plats, eller 2. arkeol. undersökning och borttagande SAC 06 SAC 02 Lägenhetsbebyggelse ökhl tillfartsväg 1. bevaras, annat vägalternativ väljs, eller 2. dokumentation och borttagande SAC 03 Gränsmärke ökhl VKV ingen antikvarisk åtgärd (hänsyn) Lägenhetsbebyggelse ökhl tillfartsväg 1. bevaras, buffertzon och skogsridå, eller 2. dokumentation och borttagande SAC 07 Gränsmärke R VKV 1. bevaras = flyttning av VKV till annan plats, eller 2. arkeol. undersökning och borttagande SAC 08 Stensättning R VKV 1. bevaras = flyttning av VKV till annan plats, eller 2. arkeol. undersökning och borttagande SAC 09 Brott/täkt ökhl VKV ingen antikvarisk åtgärd (hänsyn) SAC 10 Brott/täkt ökhl VKV ingen antikvarisk åtgärd (hänsyn) 18

25 Figur 10. Sammanställning av åtgärdsförslag efter arkeologisk utredning. Gunnarby m.fl., Skredsviks socken, Bohuslän. 19

26 20

27 Referenser Publikationer och rapporter Anonymus, Ny optisk telekabel mellan Uddevalla och Lysekil, delsträckan från Kamperöd till Backa: arkeologisk utredning samt antikvarisk schaktningsövervakning, Bokenäs 105 m.fl., Skogen 2:4 m.fl., Skredsvik och Bokenäs socknar, Uddevalla kommun. (Bohusläns museum. Rapport 2007:47.) Uddevalla. Lindström, Jens, Gunneröd 1:10 Raä 235 : Skredsviks socken, Uddevalla kommun: arkeologisk förundersökning. (Bousläns museum. Rapport 2004:25.) Uddevalla. Ortman, Oscar (red.), Väg E6: undersökta boplatser och aktivitetsytor längs sträckan Geddeknippeln - Kallsås: arkeologisk slutundersökning, Skredsvik socken, Hogstorp 2:1, Kallsås 1:8, 1:9, RAÄ 38, 327, 426. (Bohusläns museum 2005:63 & Riksantikvarieämbetet UV väst.) Uddevalla/Mölndal. Ekberg, Gunnar (red.), Om tre socknar i Lane: Skredsvik, Herrestad, Högås. (Skredsviks hembygdsförening.) Uddevalla. RAÄ Underrättelser Uppdragsarkeologi: rekommendationer vid upprättande av undersökningsplaner, utarbetande av rapporter, uppföljning, bedömning av lämplighet och kompetens samt konservering. (Riksantikvarieämbetet. Underrättelser från RAÄ 1998:1) Stockholm. Svensson, Christina, Harbo-Eklunda: ett gränsmärke: dokumentation av en nypåträffad fornlämning: RAÄ 260, Harbo-Eklunda 1:11, Harbo socken, Västmanland. (Rapport 2006:26. Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen.) Västerås. Allmänna kartor och specialkartor Fastighetskartan Din karta. (Lantmäteriet.) Gävle. Terrängkartan Din karta. (Lantmäteriet.) Gävle. Historiskt kartmaterial Ekonomiska kartan Kartbladet 8B 6b Skredsvik (skala 1:10000). (Lantmäteriverket.) Stockholm. 21

28 Ekonomiska kartan Kartbladet 8B 6c Hogstorp (skala 1:10000). (Lantmäteriverket.) Stockholm. Generalstabskartan. Kartbladet 41 Uddevalla (Skala 1: ) (Rikets allmänna kartverk.) Stockholm. Lantmäteriakter Skredsviks sn akt 57, Storskifte, Lunden, år Skredsviks sn akt 93, Laga skifte, Kålsby, år 1828 Skredsviks sn akt 99, Laga skifte, Gunnarby gästgivargård samt Björndalen och Myren, år 1833 Övrigt otryckt material Arkeologicentrum, utredningsplan etapp 1. P2007:10 O, RAÄ dnr Antikvarisk bedömning vid registrering i riksantikvarieämbetets fornminnesregister. (Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen.) Stockholm. Internet FMIS riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem för Västra Götalands län LMV Lantmäteriets historiska karttjänst SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänst SHM Statens historiska museums översiktsdatabas SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas RIKMV Riksintresseområden för kulturmiljövården ). 22

29 Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter Uppdrag Arkeologisk utredning etapp 1 inför planerad vindkraftpark, Gunnarby, Skredsviks socken, Uddevalla kommun, Västra Götalands län Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens dnr - Beställarens dnr - Arkeologicentrums projektnr P2007:10 O Beställare Gunnarby Vindkraft AB, c/o Lennart Wallenstam Byggnads AB, Göteborg Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, Brunflo Projektpersonal: Kjell Edvinger (PL), Britta Wennstedt Edvinger, Jacquelyn Graham, Camilla Olofsson Projekttid AU 1 fältarbete Belägenhet Län: Västra Götalands län Landskap: Västergötland Kommun och socken: Uddevalla kn, Skredsviks sn Berörda trakter: Cederslund eller Röd, Björndalen och Myren, Gunnarby, Skoghem, Skredsviks-Torp, Kolsby Ek. kartblad: 8B 6b Skredsvik, 8B 6c Hogstorp Utredningsområde Yta: 103 hektar Undantagna ytor: våt-/myrmarksområden, ej gallrade granplanteringar. Kartreferens RT90 2,5 gon V, RH00 Inmätning Inmätning av punktobjekt har skett med GPS. Inmätning av ytobjekt har gjorts manuellt på underlag av fastighetskartan i skala 1: Kartering Programvara: ArcGIS 8.2 och ArcView 3.2. (ESRI) samt GPStoGIS (Cartesia). Fynd Inga fynd har tillvaratagits. 23

30 Arkivmaterial Inget arkivmaterial har producerats. Foton Digitala fotografier (jfr tabell) är samtliga återgivna i denna rapport och förvaras på CDR vid Arkeologicentrum och i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) i Stockholm. Samtliga bilder är tillgängliga via FMIS. nr ID bildnr motiv riktning fotograf datum mot 1 AC200710O 0028 SAC 01 Gränsmärke SÖ Britta Wennstedt E AC200710O 0029 SAC 03 Gränsmärke NV Britta Wennstedt E AC200710O 0030 SAC 04 Gränsmärke ÖSÖ Britta Wennstedt E AC200710O 0031 SAC 05 Stensättning SÖ Britta Wennstedt E AC200710O 0032 SAC 06 Torplämning ÖNÖ Britta Wennstedt E AC200710O 0033 SAC 02 Backstugulämning, ÖNÖ Britta Wennstedt E källargrund och husgrund 7 AC200710O 0034 SAC 02 Backstugulämning, NÖ Britta Wennstedt E husgrund 9 AC200710O 0035 SAC 02 Backstugulämning, N Britta Wennstedt E källargrund 10 AC200710O 0036 RAÄ 411 Stensättning SÖ Britta Wennstedt E AC200710O 0037 SAC 07 Gränsmärke ÖSÖ Britta Wennstedt E AC200710O 0038 SAC 08 Stensättning med Ö Britta Wennstedt E gränsmärket SAC 07 i bakgrunden 13 AC200710O 0039 SAC 09 Stenbrott SV Kjell Edvinger AC200710O 0040 SAC 10 Stenbrott V Britta Wennstedt E

31 Bilaga 2 Beskrivningar SAC 01 Gränsmärke = RAÄ 432 Gränsmärke, 1,5 x 1,3 m ( gon) och 0,3-0,8 m h, bestående av en visarsten av granit, 0,5 m br ( gon), 0,8 m h och 0,3 m tj, i ett fundament av 0,3 0,7 m st stenar, varav 7 synliga. Beväxt med ljung. Terräng: Hällmark på bergskrön. Skogsmark (tallskog). Antikvarisk kommentar: I befintlig traktgräns. Ej fast fornlämning. Gränsmärke nr XI vid laga skiftet. Koordinater: X , Y (mdlfel 5,0) GPS Datum: Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning. Tidigare anteckningar: Lantmäteriet, Laga skifte, Gunnarby samt Björndalen och Myren, Skredsviks sn, akt 99, år Foto: AC200710O-0028 mot ÖSÖ Trakt: Skoghem - Björke SAC 02 Lägenhetsbebyggelse = RAÄ 433 Backstugulämning, 120 x m (Ö-V), bestående av 1 husgrund, 1 källargrund, f d åkermark, röjningsrösen och 1 stengärdesgård. Husgrunden är rektangulär, 8 x 4,5 m (Ö-V) och 0,1 0,7 m h, av naturstenar, 0,2 0,8 m st. I NÖ hörnet är en kallmurad, nedrasad spismursrest, närmast oval, 3,5 x 2 m (N-S) och 0,6 m h, av naturstenar, 0,3 0,8 m st. Övermossad. Beväxt med 2 granar och 1 björk. Källargrunden, rektangulär, 6 x 4 m (N-S), är kallmurad av 0,4 1 m st stenar. Den inre ytan är 2,5 x 2 m (N-S) och 1 m dj i bakkant. Ingång i S. Beväxt med 3 granar. Den f d åkermarken utgörs av rektangulära åkerparceller, x m (Ö-V). Åkerytorna är i den övre Ö delen begränsade av åkerhak, 0,2 m dj, och i den nedre V delen av terrasser, 0,2 0,3 m h. I N och S begränsas de av diken, 0,2 m dj. Röjningssten är samlad i åkerkanterna, i en stengärdesgård i Ö samt i ett röjningsröse, ovalt, 2 x 1,5 m (Ö-V) och 0,4 m h, av 0,2 0,4 m st stenar. Lämningen är skyltad av hembygdsföreningen: Gunnarby GILJAN backstuga Byggd 1856 Sista inv Josef Johansson öde sedan 1926 Skredsviks hembygdsförening 1993 Terräng:V-sluttande sedimentmark i trång dalgång mellan berg, angränsande mot våtmark i V. Skogsmark (granskog). Koordinater: X , Y (husgrund) (mdlfel 5,0) GPS Antikvarisk bedömning: övrig kulturhistorisk lämning Tidigare anteckningar: Lantmäteriet, Laga skifte, Gunnarby samt Björndalen och Myren, Skredsviks sn, akt 99, år

32 Datum: Foto: (1) AC200710O-0033 (källargrund och husgrund) mot ÖNÖ, (2) AC200710O-0034 (husgrund) mot NÖ, (3) AC200710O-0035 (källargrund) mot N Trakt: Björndalen och Myren SAC 03 Gränsmärke = RAÄ 434 Gränsmärke, 0,7 x 0,5 m (NV-SÖ) och 0,2-0,4 m h, bestående av en visarsten av granit, 0,4 m br ( gon), 0,4 m h och 0,1 m tj, i ett fundament av 0,3 0,4 m st stenar, varav 3 synliga. Beväxt med ljung och 1 granplanta. Terräng: Hällmark på krön av berg. Skogsmark (tallskog). Antikvarisk kommentar: I befintlig fastighetsgräns. Ej fast fornlämning. Koordinater: X , Y (mdlfel 5,0) GPS Datum: Antikvarisk bedömning: övrig kulturhistorisk lämning Foto: AC200710O-0029 mot NV Trakt: Gunnarby SAC 04 Gränsmärke = RAÄ 435 Gränsmärke, närmast ovalt, 0,4 1,2 x 1,0 m (NNV-SSÖ) och 0,65 m h, bestående av en visarsten av granit, 0,5 m br (NNÖ-SSV), 0,65 m h och 0,17 m tj, bemålad med avflagnad orange färg, i ett fundament av 0,3 0,55 m st stenar, varav 5 synliga. Beväxt med ljung och bärris. Terräng: Hällmark på krön av berg. Skogsmark (tallskog). Antikvarisk kommentar: Ej i befintlig gräns. Tveksam bedömning p.g.a. bemålning och begränsad lavtillväxt. Annan funktion? Koordinater: X , Y (mdlfel 6,9) GPS Datum: Antikvarisk bedömning: Fast fornlämning. Foto: AC200710O-0030 mot ÖSÖ Trakt: Gunnarby SAC05 Stensättning = RAÄ 436 Stensättning(?), oregelbunden, 3 x 3 m (VSV-ÖNÖ) och 0,1 0,2 m h, belägen i en svacka mellan två hällar på bergskrön. Fyllning av 0,3 0,8 m st, huvudsakligen skarpkantade stenar, vanligen 0,4 0,5 m st. Utrasade stenar i V NNV. På en häll NÖ om anläggningen är ett tiotal utplockade stenar. Beväxt med ljung och ungtallar. Terräng: Svagt VNV-sluttande moränmark. Skogsmark (gallrad barrskog). Koordinater: X , Y (mdlfel 5,0) GPS Datum: Antikvarisk bedömning: Fast fornlämning Foto: AC200710O-0031 mot SÖ Trakt: Gunnarby 26

33 AC06 Lägenhetsbebyggelse = RAÄ 437 Torplämning, 75 x 23 m (NÖ-SV), bestående av 1 husgrund, 1 stengärdesgård, röjda ytor (tomtmark) och 1 terrasskant. Husgrunden är rektangulär, 9,5 x 5,5 m ( gon) och 0,1 0,8 m h, med spismursröse i ÖNÖ, runt, 5 m diam och 0,5 m h av 0,3 0,6 m st stenar. En mindre brosten, 0,6 x 0,4 x 0,1 m st, är placerad centralt på den NV långväggen. Beväxt med ett flertal granar, tallar och björkar. Stengärdesgården omger de röjda ytorna och är 0,5 1,5 m br och 0,5 m h, av vanligen 0,3 0,4 m st, enstaka större, 0,7 m st stenar. Tomtmarken, 75 x 23 m (NÖ-SV), avgränsas i SÖ av väg, i övriga riktningar av stengärdesgård. En bäck (NNV-SSÖ) löper över tomten mot SSÖ. I SV delen av området är en terrasskant, 11 m l (NV-SÖ) och 0,5 m h. Eventuell åkerterrass. Orientering: 3 m NV om vägkant. Terräng: SÖ-sluttande sedimentmark (sand-mo) angränsande till hällmark i NV. Skogsmark (granskog med inslag av björk och tall). Koordinater: X , Y (husgrund) (mdlfel 5,0) GPS Datum: Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning Foto: AC200710O-0032 mot ÖNÖ Trakt: Gunnarby SAC 07 Gränsmärke = RAÄ 438 Gränsmärke, oregelbundet, 1,0 0,9 m ( gon) och 0,3-0,5 m h, bestående av en visarsten av granit, 0,4 m br ( gon), 0,5 m h och 0,1 m tj, i ett fundament av ett tiotal stenar, 0,2 0,4 m st, samtliga synliga. Delvis beväxt med ljung. I anslutning till gränsmärket är ytterligare stenar, 2 st 0,4 m st, 1 m SSV om gränsmärket, och 1 st, 0,6 m st, 1 m NV om gränsmärket. Terräng: Hällmark på krön av berg. Skogsmark (tallskog). Antikvarisk kommentar: Ej i befintlig gräns. Koordinater: X , Y (mdlfel 4,6) GPS Datum: Antikvarisk bedömning: Fast fornlämning Foto: AC200710O-0037 mot ÖSÖ Trakt: Skredsviks-Torp SAC 08 Stensättning = RAÄ 439 Stensättning(?), oregelbunden, närmast rund, 3 4 m diam och 0,1 m h. Fyllning av 0,1 0,7 m st stenar i ett skikt, varav ett tiotal är synliga. Beväxt med ljung. Orientering: Antikvarisk kommentar: Svårbedömd men bra läge och känd gravtyp. Gränsmärkesstenar till SAC 07 hämtade här? Terräng: Hällmark på krön av berg. Skogsmark (tallskog). Koordinater: X , Y (mdlfel 5,0) GPS Datum:

34 Antikvarisk bedömning: Fast fornlämning Foto: AC200710O-0038 mot Ö Trakt: Skredsviks-Torp SAC09 Brott/täkt = RAÄ 440 Stenbrott (granit), 18 x 15 m (SSV-NNÖ), bestående av 3 brottytor, 1,5 6 m br (varierande riktningar), 0,5 1 m h och 2 4 m dj. Skrotsten upplagd inom hela området. Orientering: 20 m NNÖ om SAC 10. Terräng: Hällmark på S-sluttning nära krön av berg. Skogsmark (tallskog). Koordinater: X , Y (mdlfel 5,0) GPS Datum: Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning Foto: AC200710O-0039 mot SV Trakt: Skredsviks-Torp SAC10 Brott/täkt = RAÄ 441 Stenbrott (granit), 10 x 5 m (NNV-SSÖ), bestående av 1 brottyta, 10 m br (NÖ-SV), 1,5 m h och 1 1,5 m dj. Skrotsten upplagd inom hela området. Beväxt med ungbjörkar och ungtallar. Orientering: 20 m SSV om SAC 09. Terräng: Hällmark på S-sluttning av berg. Skogsmark (tallskog). Koordinater: X , Y (mdlfel 4,4) GPS Datum: Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning Foto: AC200710O-0040 mot V Trakt: Kolsby 28

35 Bilaga 3 Fotografier AC200710O-0031 AC200710O-0028 AC200710O-0032 AC200710O-0029 AC200710O-0033 AC200710O-0030 AC200710O

36

37 AC200710O-0035 AC200710O-0038 AC200710O-0036 AC200710O-0039 AC200710O-0037 AC200710O-0040

38 ISSN ISBN X