FRAMTIDEN PÅ SPÅRET. industrikluster. Ljus natt för industrin. Vi växer. Leverera till ESS? Lean, Energi och Innovation. du också! Bli medlem IUC SYD

Transkript

1 Vi växer Bli medlem du också! En nyhetstidning från Industrikluster IUC Syd, 2016 industrikluster Ljus natt för industrin Leverera till ESS? Lean, Energi och Innovation IUC SYD FRAMTIDEN PÅ SPÅRET

2 EPUDAECT otatatqui od et vernatiumet harcia si que audis demos di ut dolorerum abo. Nequaturit, veliquost, sandit, am recae volupta solorpo. Ledare 3 Framtidsspaning: Utmaningar! 4 Smart Innovation 6 Det ser bra ut 8 Med Lean som grund 10 Smart Energi Skåne 11 Leverera till ESS? 13 Techday skånsk industridag 16 Innovationscheckar lockar 17 Bli medlem i IUC Syd 19 September Techday Redaktion: Jenny Bramell, Ingela Bogren. Produktion: IUC Syd. Form: Stora Söder Kontakt: IUC Syd Anckargripsgatan 3, Malmö, , info@iucsyd.se

3 Välkommen till Industrikluster IUC Syd! Digitalisering och automation, hållbar produktion, kompetensförsörjning, forskning och innovation där har vi de fyra fokusområden som nu lyfts fram i regeringens strategi Smart Industri. DE ÄR ALLA AVGÖRANDE OMRÅDEN för framtida tillväxt inom industrin. Att hålla sig à jour om den senaste forskningen, att vara förberedd och ligga i framkant inom sin bransch, ger viktiga konkurrensfördelar. IUC Syd arbetar med industriföretagens utmaningar, inom dessa och andra områden. Vi är en medlemsorganisation för industriella företag i Skåne, och vi skapar mötesplatser för lärande utbyten mellan företag, forskningsinstitut, branschorganisationer, offentliga organisationer alla med ett starkt intresse för industrins utveckling. Artiklarna på sidorna framöver speglar några av våra aktuella insatser. De industriella framtidsspaningarna på sidorna 4-5 kan vara en bra ingång för att få grepp om aktuella trender. Vidare kan du läsa om några av de projekt som vi driver, bland annat inom energieffektivisering, inom verksamhetsutveckling med Lean, inom kompetensförsörjning och inom innovation. Vi har i snart tjugo år kontinuerligt besökt industriföretag och samlat kunskap om behov och utmaningar. Har vi ännu inte varit hos dig? Kontakta oss! Det är genom alla intressanta möten som vi bygger grunden för att kunna erbjuda relevant stöd för ökad tillväxt och konkurrenskraft. Det kan handla om ny teknik, nya affärsmodeller, nya produktionsmetoder, nya marknader - utvecklingen skapar hela tiden nya behov. Hur ser behoven ut i ditt företag? Vilka framtidsutmaningar står du inför? Välkommen att delta i våra aktiviteter och bli en del av Industrikluster IUC Syd! Och vi ses väl på Techday? Trevlig läsning. JENNY BRAMELL, VD jenny.bramell@iucsyd.se, LÄS MER om oss, om medlemskap i IUC Syd, och hitta våra kontaktuppgifter på INDUSTRIKLUSTER IUC SYD 3

4 INDUSTRIELLA FRAMTIDSSPANINGA VILKA ÄR UTMANI INDUSTRIELLA FRAMTIDSSPANINGAR En spaning över de trender som nu diskuteras, och som kommer att ha avgörande inflytande på industriföretagens framtid, visar ett brett spektrum av frågeställningar och teknikområden. Hållbarhet och energieffektivisering berör i stort sett alla branscher. Ingen kan fortsätta att utnyttja ändliga resurser som om de vore oändliga. FORSKNINGSINSTITUTET SWEREA/IVF listade för ett tag sedan några framtidsfrågor kring miljö, globalisering och teknik: Vad innebär det att solceller för en kilowatttimme idag kostar en procent av vad de kostade 1977? Att vindkraften ger ström 90 procent av årets timmar? Om vi spanar in på arbetsplatserna hur ser de ut i morgon? Hur många jobbar i produktionen, och hur många med produktutveckling? Hur transporterar vi oss till arbetsplatsen med självstyrande bilar? Eller jobbar de flesta hemifrån? Vad händer med sysselsättning och konsumtion som 4 INDUSTRIKLUSTER IUC SYD en konsekvens av alltmer sharing utbyte av tjänster, recycling? Vad kommer automatisering innebära för framtida behov av arbetskraft? Dessa och flera framtidsfrågor kommer vi kontinuerligt att lyfta fram och diskutera inom IUC Syds olika förändrings- och utvecklingsprojekt. Vi måste alla jobba med våra egna framtidsspaningar och skaffa oss kunskap för att kunna ta ställning och göra strategiska handlingsplaner och val. Genom nätverk och samverkan kommer vi snabbare framåt. Inte minst är samverkan mellan industri och akademi betydelsefull. Vi är ömsesidigt beroende av varandra akademin och industrin. CARIN ANDERSSON, Professor i Industriell Produktion vid Lunds Tekniska Högskola, LTH. VAD LYFTER FORSKARNA FRAM, SOM ÄR INTRESSANT FÖR INDUSTRIFÖRETAGEN? Carin Andersson är professor i Industriell Produktion vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Hon ser ett antal heta områden, som kommer att utgöra utmaningar, både för forskarvärlden och för industrin. Hållbarhet är definitivt ett område som under överskådlig tid kommer att ha hög prioritet. Hållbar produktion kommer både att ge kostnads- och konkurrensfördelar. Vi brukar prata om social, ekonomisk och ekologisk håll-

5 R NGARNA? barhet, men det är oftast de ekologiska aspekterna eller miljöfrågorna som hamnat i fokus. Nu ser vi att de företag som ligger i framkant när det gäller den ekonomiska sidan av hållbarhet, som till exempel utvecklar energieffektiva produktionsprocesser, kommer att ha ett försprång. Andra områden där mycket håller på att hända är Datahantering (Big Data), Automation, Skala (nano-teknik, piko-teknik), Customized Production och Additiv tillverkning. När det gäller Datahantering handlar det om att kunna sortera, hantera, förstå och värdera data, så att data kan bli ny kunskap, kunskap som kan gå in i en förbättringsloop och komma till nytta. Inom Automation forskas det bland annat om hur vi ska få robotar att fungera tillsammans med människor. Robotar placeras i vanliga fall inom ett säkerhetsområde där de inte krockar med människor. Nu kommer snabbt olika lösningar där robot och människa kan verka tillsammans både utan att krocka och med enklare användargränssnitt. Ett utbyte av resultat från forskarvärlden och praktiska tillämpningar från industrin är avgörande för att framgångsrikt utnyttja dessa och andra teknikområden. Och det sker också kontinuerligt i olika forskningsprojekt. Vi är ömsesidigt beroende av varandra akademin och industrin. Vi får in idéer, vi utvecklar modeller som kan testas i samarbetsföretagen. Om vi skulle önska något från företagen, så är det att de mer tydligt ser sin roll i näringskedjan som ska försörja dem med kompetens. Kan företagen bli ännu bättre på att hitta examensjobb och stötta studenterna, så kommer det att underlätta deras framtida rekryteringsarbete. En livaktigare samverkan skulle vara till gagn för oss båda. Vår utmaning är att se till att våra studenter får en näringslivskopplad utbildning och är rätt rustade för att möta industrins behov, och kan tillföra ny kunskap till företagen. Studenttillströmningen går i vågor, men senaste tidens signaler om att företagen i Sverige plockar hem sin produktion och därmed kommer att behöva anställa, har ökat intresset hos studenter. Vi har till exempel många fler ansökningar till våra kurser i produktionsteknik, och det är mycket roligt, avslutar Carin Andersson. ILLUSTRATION: FREEPIK

6 Öka din lönsamhet. Utforska ny teknik. Tänk nytt. Tänkt utveckling. Tänk Smart Innova Att bli bättre på det vi redan gör räcker inte. För att ligga i framkant och vara utvecklingsledande krävs strategiskt arbete inom innovation och ledarskap. KÄNNER DU IGEN NÅGOT AV DET HÄR? Innovation och förnyelse blir allt viktigare delar av ditt företags vardag. Kraven från kunder ökar, liksom behovet av att utveckla tjänster och anpassa produkter som ger lägre pris, bättre miljöprestanda, mer attraktiv design, bättre 6 INDUSTRIKLUSTER IUC SYD logistiklösningar eller andra kvaliteter. Du behöver utveckla nya färdigheter för att kunna analysera och förstå marknaden, definiera krav på nya produkter och driva målinriktade förändrings- och innovationsprojekt. INNOVATION KRÄVER PLANERING OCH STYRNING I ett innovationsarbete gäller det att förstå vilket värde dina produkter eller tjänster skapar för kunderna, och vilka krav och önskemål som bör prioriteras. Att sedan driva utvecklingsprojekt på ett målinriktat och kostnadseffektivt sätt kräver planering och styrning, ofta med såväl egna som externa insatser. Vårt projekt Smart Innovation erbjuder stöd till företag för att snabbare och mer effektivt kunna möta framtidens krav. I projektet deltar företag i lärande nätverk. Vi har definierat fyra inriktningar för olika nätverk: Produktutveckling Digitalisering Teknikskifte Strukturerad försäljning och smarta erbjudanden Våra nätverksträffar innehåller föreläsningar, diskussioner och givande erfarenhetsutbyte. Kombinerat med coachning ute i företaget ger projektet ett lyft för företag som vill lägga grunden för ett mer systematiskt innovativt arbetssätt.

7 Innovativt tänkande på Genarps Lådfabrik: HÖGT I TAK PÅ RIKTIGT tion SMART INNOVATION IUC SYD DRIVER PROJEKTET Smart Innovation fram till mitten av 2018, med finansiellt stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Skåne. Läs mer om projektet på under Vår verksamhet/innovation. Läs mer om Genarps Lådfabrik på KONTAKTPERSONER FÖR PROJEKTET: Anna Hall, , anna.hall@iucsyd.se Mats Larsson, , mats.larsson@ iucsyd.se Vilka faktorer är viktiga för att underlätta ett kreativt, innovativt tänkande i företaget? FRÅGAN GÅR TILL JOHAN WESTER, VD på Genarps Lådfabrik (GLF), som sedan 1930-talet tillverkat lådor, pallar och olika emballage i trämaterial. Det är viktigt att ha högt i tak på riktigt. Det innebär till exempel att bejaka ett stort inflöde av idéer och inte avfärda någon direkt. Av tio nya tankar kanske en blir grunden för en riktigt bra, innovativ och lönsam produkt. Det går inte att tänka pengar direkt. Vi är mycket lyhörda för vad våra kunder vill ha och har återkommande brainstorming med kunden för att tillsammans diskutera nya lösningar. Ökat kundvärde står alltid högst på listan. När vi pratar pallar och pallkragar är det naturligt att fastna i föreställningen om hur en sådan ser ut alltså fyrkantig. Men om kunden vill ha en rund lastpall? Då diskuterar vi en rund lastpall och producerar den, säger Johan. EN RIKTIGT SMART LÅDA Ett resultat av ett nära kundsamarbete är till exempel en specialdesignad förpackningslösning till en åkgräsklippare från Husqvarna. Hur slår man in en åkgräsklippare för vidare transport? GLF tog fram en låda som är lätt att montera, den har stabila ramar som ger ett bra skydd och en plastfilm gör att man kan se åkgräsklipparen när den är färdigemballerad. Husqvarnagruppen bjuder varje år in sina 100 största underleverantörer till ett stort event, där man bland annat utser vinnare i olika kategorier. Den smarta lådan är nominerad i kategorin Bästa produkt. Ett annat koncept för kundsamverkan är att ha lager ute hos kunderna. Det ger fördelar för båda parter. Kunden kan ha ett antal olika produkter på plats i sitt eget lager och vinner därmed mycket tid. För oss innebär det att vi knyter kunderna till oss och blir förstahandsvalet, framför våra konkurrenter, menar Johan Wester. Med sitt genuina intresse för att lyssna på kunderna och uppmuntra fritt tänkande internt, är Genarps Lådfabrik exempel på ett innovativt företag i en etablerad bransch som kanske inte i första hand associeras med innovation. Men här blir det tydligt hur ett medvetet ledarskap lyfter företaget till kreativ produktutveckling och ökad lönsamhet. JOHAN WESTER förevisar lådan som skyddar en röd åkgräsklippare från Husqvarna. INDUSTRIKLUSTER IUC SYD 7

8 DET SER BRA UT! Vi behöver kompetensen Tendensen är en ökad orderingång, tillbakaflytt av produktion från låglöneländer och en framtidstro hos många industriföretag i Skåne. För att effektivt kunna utnyttja ett ljusnande konjunkturläge behöver industriföretagen bästa möjliga förutsättningar. FOTO: IUC SYD INDUSTRIELL DET HANDLAR INTE MINST OM TILLGÅNG till nya, välutbildade medarbetare. God kompetensförsörjning är en av de absolut största utmaningarna. Här gäller det både att fånga ungdomars intresse för ett framtida jobb inom industrin, och att hitta smidigare vägar för att ta tillvara den kompetens som Sverige får genom alla nyanlända. Det kommer att krävas ansträngningar från olika håll för att förhindra att brist på kompetens blir ett hinder för tillväxt och konkurrensförmåga. Antalet sökande till industriförberedande utbildningar talar sitt tydliga språk i flera år har utbildningar fått läggas ner då för få visat intresse. Ungdomarna väljer bort industrin. De har en bild av industrijobb som bullriga, monotona lågstatusjobb. Vi måste snabbt få fram den riktiga bilden industrijobbet som ett framtidsjobb, med intressanta och utmanande arbetsuppgifter, goda möjligheter till vidareutveckling och bra lön. Stora brister på utbildad arbetskraft finns idag inom svets och automation, skärande bearbetning, drift och underhåll. Det utbildas också för få ingenjörer, på alla nivåer, från gymnasieingenjörer till civilingenjörer. Industrin blir allmänt mer kunskapsintensiv genom ökad digitalisering, 3D-teknik och nya produktionsformer. Här krävs alltså insatser för att stimulera våra ungdomar att utbilda sig och matcha jobben! INDUSTRINATTEN ÖPPNAR DÖRRAR Industrinatten är IUC Syds satsning för att ge ungdomar en chans att se vad industrijobb idag faktiskt kan innebära. Det är ett stort, 8 INDUSTRIKLUSTER IUC SYD FRAMTID KOMPETENS FÖRSÖRJNING Industrinatten lärling KR IT OCH TEK

9 INDUSTRIELL KOMPETENSFÖRSÖRJNING EATIV NIK INDUSTRINATTEN är en ögonöppnare för många unga. Intressanta industriföretag öppnar sina dörrar, visar upp sin verksamhet och beskriver bästa vägen till framtidsjobben. Intresset för att arrangera Industrinätter sprids nu över landet. Industrinatten i Malmö kompletteras redan under 2016 med nätter i Hässleholm/Kristianstad, i Borås och i Östersund, och flera orter år på gång! årligt arrangemang där industriföretag öppnar sina dörrar för information och rundvandring. Utbildningsanordnare finns på plats för att guida ungdomarna till bästa vägarna för att kvalificera sig till jobben. Många av Industrinattens unga besökare vänder förhoppningsvis hemåt med funderingar på någon intressant utbildning, som ett steg mot ett framtida jobb. Läs mer om Industrinatten på www. industrinatten.se NOLATO MEDITECH I LOMMA ETT AV VÅRA INDUSTRINATTSFÖRETAG Att engagera sig för den unga generationens framtida arbetsmöjligheter är gemensamt för samtliga företag som deltar i Industrinatten. På Nolato MediTech i Lomma, som utvecklar och tillverkar polymera produkter och system, är ambitionen att expandera och öka produktionen. För detta krävs kontinuerlig tillförsel av nya medarbetare med rätt kompetens. Anna Celsing, som tidigare var Director Operations på Nolato MediTech beskrev situationen så här inför Industrinatten 2015: Vi har ett stort behov av nya, gärna unga medarbetare, med en utbildningsbakgrund som underlättar inskolning på plats, för jobb i vår produktion, säger Anna Celsing, Director Operations. Vi känner en stor frustration över det faktum att industriförberedande utbildningar läggs ner vi behöver kompetensen! Automationsgraden i industrin ökar och högre kunskapskrav ställs på alla i företaget. Vi kompetensutvecklar befintlig personal, men vi behöver också ett inflöde av nya medarbetare. Det som är verkligt kritiskt för oss är tillgång till utbildade maskintekniker, eller ställare. Kan vi anställa unga människor som har en förberedande utbildning underlättar det mycket för oss. En annan yrkesgrupp som snart inte finns att få tag i, är verktygsmakare. En oerhört viktig funktion. Förutom kunskap krävs det lång erfarenhet och hantverksskicklighet. Här ser jag ingen möjlighet att automatisera eller robotisera. Ett säkert framtidsyrke alltså. DEN RÄTTA VILJAN Vi anställer också personer utan någon teknisk utbildning, och har man den rätta viljan, så går det. Vi kan skapa en form av lärlingsplats. Det finns fördelar med att ha en personalstyrka med blandad bakgrund, inte bara utbildningsmässigt. Vi har till exempel 16 nationaliteter bland våra 64 anställda. Industrinatten kommer förhoppningsvis att ge oss kontakter med massor av nyfikna ungdomar. Förutom kompetensförsörjningsfrågan ser vi detta som en möjlighet för våra medarbetare att berätta vad de gör, vad de åstadkommer, att få visa upp sin arbetsplats och känna stolthet. När andra ungdomar träffar våra engagerade medarbetare tror jag att de kan påverka ungdomarnas bild av industrin, och kanske väcka ett intresse för tekniskt inriktade utbildningar. Genom att medverka i Industrinatten tar vi ett samhällsansvar i en viktig fråga. Det finns en stor potential i den svenska industrin vi har platta organisationer och bra arbetsmiljöer. Det viktiga blir att kunna rekrytera ännu fler duktiga medarbetare framöver, med bra kompetens inom IT och teknik. Anna Celsing... kontakter med massor av nyfikna ungdomar! INDUSTRIKLUSTER IUC SYD 9

10 Verksamhetsutveckling MED LEAN SOM GRUND Ett av våra viktigaste områden som vi arbetar med för att ge företagen effektivt och hållbart stöd, är verksamhetsutveckling med Lean. Lean har sitt ursprung i bilbranschen och verksamhetsutvecklingen hos Toyota. andra världskriget saknades i stort sett allt i Japan; infrastruktur, råmaterial och pengar. Ur detta växte grunden till den filosofi som vi idag kallar Lean. I motsats till utvecklingen i Västeuropa och Amerika, där en skenande konsumtion drev på en allt ökande produktion, fokuserade Toyota på att bara tillverka vad som efterfrågades, när det efterfrågades och till ett pris som deras marknad klarade av. Att ha kunden i centrum och att ta bort slöserier var en överlevnadsfråga. Just-in-time utvecklades eftersom det var viktigt att få in pengarna snabbt, det var omöjligt att jobba mot lager. Lean är en filosofi och ett sätt att tänka, snarare än ett verktyg. Bakom alltsammans ligger tanken på ständiga förbättringar och att använda kompetensen hos alla medarbetare. Lean ger stora möjligheter för både goda arbetsförhållanden och en hög effektivitet, men det sker inte automatiskt utan endast genom stor medvetenhet och en vilja att göra verklighet av möjligheterna. Det går inte att generellt dra slutsatsen att Lean är bra, alternativt Lean är dåligt, för arbetsförhållandena. Däremot kan vi konstatera att det finns positiva faktorer inom Lean som kan tas tillvara. De hör framförallt samman med: EFTER 10 INDUSTRIKLUSTER IUC SYD Ett långsiktigt intresse att utveckla verksamheten Satsning på ledarskap, medarbetarskap, utveckling och lärande Utbildning och engagemang Ordning och reda En vilja att ta tag i problem. Engångsförbättringar kommer förr eller senare att vara inhämtade av konkurrenterna. En kontinuerlig och över tiden stabil förändringstakt ger däremot konkurrensfördelar som består. SETRAB OCH PROTEGA Att utgå från de förutsättningar, de utmaningar och den ambition som finns i det enskilda företaget är alltid vår utgångspunkt. Med ett kontinuerligt förändringsarbete har en rad företag sett stora, positiva förändringar. Företaget Setrab i Limhamn har deltagit i det mer omfattande utvecklingsprogrammet Produktionslyftet. Medan vi infört Lean har vi hela tiden involverat medarbetarna i förändringarna, säger Fredrik Serger, vd på Setrab. Sex år efter avslutat Produktionslyft sitter leanfilosofin i väggarna. Idag har vi en helt annan kontroll på verksamheten. Vi arbetar systematiskt med problem- lösning. I vår tillverkning har vi minskat ledtiderna med 80 procent, kassationer med 60 procent och vi ligger ständigt på 100 procent leveranssäkerhet. Under 2014 var vi med i Produktionslyftet igen med fokus på kundprojekt. Där har vi nu lyckats minska tid per offert med 85 procent. Effektiv produktion är en förutsättning för konkurrenskraft och som leverantör till bilindustrin lever vi med krav på årliga prissänkningar. Ständiga förbättringar är avgörande för att vi ska förbli framgångsrika. Protega AB i Trelleborg har relativt nyligen startat sitt Leanarbete. Vi arbetar inte snabbare, men smartare, säger Helen Klittbo, vd på Protega i Trelleborg. Protega deltog i IUCs projekt Smart Verksamhet under Vi hade en klassisk produktion som har växt efter hand, utan att vi tänkt så mycket på strukturen. Nu började vi titta på arbetsplatsen hur har vi det planerat? Tillsammans med produktionsansvarig satte jag av ett par dagar för att observera alla förflyttningar och såg ganska snabbt förbättringsmöjligheter. Vi gjorde en rockad av layouten och fick ett helt annat flöde. Mycket snabbt såg vi effekterna mindre spring, mindre tid för att gå och hämta saker från andra delar av produktionslokalen, kortare väntetider.

11 VERKSAMHETSUTVECKLING SMART ENERGI SKÅNE Projektet med många vinnare Vi fick ett tydligt, synligt flöde. Vi har minskat slöserier i form onödigt spring och väntan. Protega började alltså att arbeta med förbättringar av flödet i produktionen. Planen är att fortsätta med processer inom till exempel inköp, marknad och ledning. PÅGÅENDE PROJEKT HÅLLBAR KONKURRENSKRAFT SKÅNE ÄR VÅRT PÅGÅENDE PROJEKT SOM ERBJUDER MÖJLIGHETER TILL VERKSAMHETSUTVECKLING MED LEAN. 55 SKÅNSKA FÖRETAG KAN DELTA I PROJEKTET SOM LÖPER FRAM TILL MITTEN AV 2018 Projektet omfattar allt från grundutbild- ning i Lean till coaching enligt konceptet Smart Verksamhet och Produktionslyftet. Även företag som redan startat förbättringsarbete med Lean men behöver ny stimulans för att komma vidare, kan delta. Det finns också möjlighet att gå vidare in i Produktionslyftet. Är ni ett varu- eller tjänsteproducerande företag med anställda och vill arbeta effektivare, smartare och med engagemang? Välkomna att anmäla er till projektet! Hållbar Konkurrenskraft Skåne medfinansieras av EU via Regionala strukturfonderna, och Region Skåne. FÖR MER INFORMATION om Verksamhetsut- veckling med Lean, Hållbar Konkurrenskraft Skåne eller Produktionslyftet, gå in på www. iucsyd.se eller kontakta Jenny Bramell, , jenny.bramell@iucsyd.se Forskningsrapporterna kommer regelbundet energifrågan berör alla och kräver insatser från individ, organisation och samhälle. PROJEKT SOM ARBETAR med energieffektivisering i företag gör en insats inte bara för företaget och dess ekonomi, utan för samhället som helhet. Alla vinner på att vi utvecklar metoder för att reducera energianvändning. Genom projektet Smart Energi Skåne erbjuder IUC Syd stöd till företag med energiintensiv produktion. Projektet har föregåtts av en kartläggning som visar att det är fullt möjligt att reducera användningen av fossila bränslen dubbelt så snabbt som man gör idag. Därmed går det att radikalt reducera utsläpp av koldioxid. Målet är att utforma effektiva lösningar för energieffektivisering. I projektet bygger vi upp nätverk av företag som vill arbeta med att systematiskt reducera sin energianvändning. Ett nätverk etableras i västra Skåne, och ett i östra Skåne, med tio små och medelstora företag i varje. Inom projektet arrangerar vi nätverksmöten med expertpresentationer, studiebesök och erfarenhetsutbyten. På respektive företag arbetar vi med energikartläggningar som blir underlag för investeringsförslag och handlingsplaner. Kvalificerade energikonsulter genomför analyser och utvecklar lösningar tillsammans med företaget. STARTAT ETT UTVECKLINGSARBETE Coops Bageri i Kristianstad är ett stort processbageri med ett leveransområde som sträcker sig från Falkenberg-Jönköping-Västervik i norr, ner till Ystad i söder. Bland kunderna finns nästan samtliga Coopbutiker i södra Sverige Ett stort bageri slukar en hel del energi. Coops Bageri är sedan tidigare deltagare i IUC Syds Leannätverk, och håller på med en handlingsplan för effektivare produktion. Att gå vidare till ett energinätverk var ett naturligt steg, säger Magnus Svensson, teknisk chef på Coops Bageri. Vi förbrukar 110 kubikmeter olja per år i våra ugnar, 2,5 kilo wattimmar el per år och 1

12 1 fjärrvärme för en halv miljon. Här finns naturligtvis många utmaningar. Att återvinna den värme som nu går ut genom skorstenen är en högt prioriterad åtgärd. Genom det skulle vi kunna slippa fjärrvärmekostnaden. Vi kommer också att arbeta med att få ner förbrukningen av elektrisk energi genom energieffektivare motorer och bättre styrning av processen. Vi ska bland annat så långt möjligt undvika tomkörning. Sen kommer det att handla om närvarostyrd belysning, effektivare ventilation, isolering av fönster vi har mycket att arbeta med i fastigheten som är från 1960-talet. Med sitt deltagande i Leanprojektet har Magnus redan sett fördelar med att delta i förbättringsprojekt tillsammans med andra företag. Vi kommer från olika branscher men kan ändå utnyttja varandras idéer. Vi på bageriet har ju t ex mycket korta ledtider, det går snabbt från beställning till bakning och leverans. För andra kan det röra sig om år. Trots det har vi många gånger samma problem, trots så skilda verksamheter. Det handlar om varuflöden, om processtyrning och så vidare alla måste jobba med det. Projektet Smart Energi Skåne har som mål att avsevärt reducera energianvändningen hos de deltagande företagen. Coops bageri siktar på att halvera sin förbrukning. Det är svårt att sätta upp en nollvision, men en halvering är mycket bra, och procent på några år är också bra. Det är svårt att veta exakt hur det ser ut när projektet avslutas. Men detta är ett arbete som aldrig tar slut. Tekniken ut- vecklas hela tiden, och vi måste utvecklas med den. Vi har en samsyn kring detta i företaget, och det är en bra grund för framgång, säger Magnus Svensson. SMART ENERGI SKÅNE IUC SYD DRIVER PROJEKTET Smart Energi Skåne fram till mitten av 2018, med finansiellt stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Projektets primära målgrupp är små och medelstora företag i Skåne, med energiintensiv produktion. 20 företag erbjuds plats i två olika nätverk. Målet är att under projektperioden kraftigt reducera energianvändningen hos de deltagande företagen. FÖR MER INFORMATION och anmälan till Smart Energi Skåne, kontakta Mats Larsson, , mats.larsson@iucsyd.se VI SIKTAR PÅ att halvera vår energiförbrukning, säger Magnus Svensson, teknisk chef på Coops bageri. Industriell Plattform ÄVEN SM FÖRETAG STORA F FOTO: ESS 12 INDUSTRIKLUSTER IUC SYD

13 INDUSTRIELL PLATTFORM Å OCH MEDELSTORA KAN LEVERERA TILL DE ORSKNINGSPROJEKTEN Hur kan man som ett mindre företag bli en leverantör till stora prestigeprojekt som ESS, Max IV och andra forskningsanläggningar, i Sverige och Europa? EN VÄG IN TILL UPPDRAG i de stora projekten är kontakter med andra leverantörer, t ex de större byggbolagen. I Industriell Plattform arrangerar vi informationsmöten och konferenser för att sprida kunskap om de stora projekten och upphandlingarna, och underlätta kontakter och samverkan. NYA MÖJLIGHETER NÄR ANLÄGGNINGAR GÅR I DRIFT När MAX IV och ESS går över i driftsfas öppnas nya möjligheter för lokala och regionala leverantörer. 80 % av driftsbudgeten för MAX IV och ESS beräknas hamna hos leverantörer inom en 20 mils radie från anläggningarna. Ett system av leverantörer, forskningsanläggningar, akademi och nya företag som etableras runt anläggningarna växer fram. Företag i Skåne har en unik möjlighet att stärka sin kompetens, samverka med forskare och utveckla nya affärer. Men affärerna kommer inte av sig själv det gäller för företag att vara aktiva, ta kontakter, ta 1 MAX IV och ESS European Spallation Source, är några av de största forskningsanläggningarna inom vetenskap och teknik under uppbyggnad idag. INDUSTRIKLUSTER IUC SYD 13

14 1 ska bedöma tid, kunna uppfylla krav och förutse kostnader. Man måste alltså ha dessa resurser, man måste tro på att det kan bli något i framtiden, och man måste vara envis. Ett ramavtal som Examec fick med MAX IV redan 2012 var en bra start. Det var inte lika omfattande som många av de avtal företaget arbetar med nu, det var skrivet på svenska och riktade sig därmed till svenska, lokala företag. De stora upphandlingarna idag görs på engelska, man tävlar på en internationell marknad med många duktiga konkurrenter. Då krävs mycket arbete för att räkna på jobben och bli del av ett ramavtal. Vi arbetar målmedvetet med kompetenshöjning och ser satsningen långsiktigt. Det handlar om en smal marknad som kräver spetskompetens. Har man den kan man motivera att ta bättre betalt och därmed få täckning för satsningen. Men man måste se att vinsten också är den egna kompetensutvecklingen. I det aktuella projektet CATE-Pro, som vänder sig till företag som vill öka sin kompetens för att kunna leverera avancerad utrustning till forskningsanläggningar, ser Mats Ohlsson en möjlighet att lära sig mer om kryoteknik. Kryoteknik gör det möjligt att begränsa förluster vid enhem mindre beställningar och efter hand hitta större affärsmöjligheter. Här har Industriell plattform en viktig uppgift att stötta företagen. Vi jobbar med: INFORMATION: Vi informerar tillverkande företag om aktuella upphandlingar och om affärsmöjligheter som under de närmaste åren uppstår hos forskningsanläggningarna SAMARBETE: Vi skapar mötesplatser för att underlätta samarbete och samverkan. Utländska leverantörer kan behöva lokala samarbetspartners och flera företag kan samverka för att genomföra leveranser. KONTAKTYTOR: Vi öppnar upp kontaktytor mellan skånska företag och projekt eller anläggningar i Sverige och i andra länder, till exempel genom studieresor till forskningsanläggningar. KOMPETENSUTVECKLING: Vi gör insatser som stärker företagens kompetens inom definierade teknikområden och som därmed stärker företagens möjligheter att ta del av större investeringar. CATE-PRO PROJEKT SOM ÖKAR MÖJLIGHETER TILL FRAMTIDA AFFÄRER Projektet CATE-Pro är en insats inom kompetensutveckling. Här får ett tjugotal företag möjlighet att samarbeta med avdelningen för produktionsteknik, Pro- MatEn på LTH i Lund, för att lära sig mer om ovanliga material som används för komponenter till anläggningarna, bland annat ren koppar. Företagen får tillverka prototyper för att förstå problema tiken och för att utveckla sina kunskaper. Projektet drivs med finansiellt stöd från Tillväxtverket och Region Skåne. FÖR MER INFORMATION OM CATE-PRO gå in på KONTAKT: Mike Olsson, Industriell Produktion på LTH, , mike.olsson@iprod.lth.se FÖRETAG SOM HAFT FRAMGÅNG Redan idag har flera skånska företag levererat till de stora forskningsanläggningarna. KISAB ett verkstadsföretag i Kristianstad som levererat utrustning till Cern i Schweiz och till MAX IV i Lund. Vi har lärt oss att inte ha för stor respekt för de stora aktörerna, säger Heinz Abrahamsson, VD på KISAB. Vi har tagit kontakt, och vi har besökt anläggningarna. Vi har träffat tekniker och uppköpare. Och vi har förstått att det går alldeles utmärkt att få bra kontakt. Man ska bara komma igång, och inte ha för stor respekt för de stora aktörerna. Det är viktigt att inte bara se rollerna säljare-köpare, utan att försöka bygga ett team, att tillsammans hitta möjligheter. När själva bygget av en stor anläggning är färdig, och tjänster för driften ska upphandlas, har vi lokala leverantörer en stor fördel genom att vi finns nära. EXAMEC: KUNSKAP OCH ENVISHET GER UTDELNING Vad krävs för att vinna en upphandling och bli leverantör till någon av de stora forskningsanläggningarna? Examec Maskinmontage i Tomelilla har lyckats vinna ett flertal upphandlingar som utlysts av forskningsanläggningar, både i Sverige och internationellt. VD Mats Ohlsson: Vi har varit aktiva och tagit del av olika projekt som gett stöd, som det tidigare TITA-projektet. Det gav oss t ex möjlighet att besöka Cern där vi kunde vandra runt ganska fritt i verkstäderna och prata med folk det gav oss mängder med kunskap. Det krävs både bred och djup kunskap för att svara på de många gånger omfattande anbud som utlyses idag. Förutom tekniska kalkyler och beräkningar, ska juridiska och administrativa frågor täckas in. Man DET GÅR UTMÄRKT att få bra kontakt med forskningsanläggnigarna, säger Heinz Abrahamsson, KISAB, som levererat utrustning till Cern i Schweiz och MAX IV i Lund. Här i samtal med Mats Larsson IUC Syd. GRAFIK: ESS 14 INDUSTRIKLUSTER IUC SYD

15 INOM ETT STORT INTERREGIONALT projekt under ledning av Region Skåne, Cross Border Science and Society, gör Industriell plattform insatser för att stärka regionala leverantörer. Här pausdiskussion under en intressentkonferens, våren Se ergitransmission. Tekniken utnyttjas t ex vid Cern, och Mats ser stora vinster med tekniken i Sverige, där el transporteras långa sträckor från norr till söder. Avslutningsvis vill Mats skicka med ett budskap till forskningsanläggningarna. Trenden är nu att man lägger ut väldigt stora, komplexa anbud. Det begränsar kraftigt antalet möjliga leverantörer. Det blir för stort och för riskfyllt. Delar man upp anbuden i mindre delar skulle många fler mindre företag kunna vara med, och också ta hem affärer samtidigt som kunden får bättre kostnadseffektivitet. BASTEC AB ett företag i Malmö som utvecklar och marknadsför system för byggnadsautomation, och som bl a arbetar med ett stort uppdrag för MAX IV i Lund. Anledningen till att vi fick upphandlingen var vår goda relation till PEAB, som hade fått uppdraget att bygga det nya MAX IV-laboratoriet 2011, säger Ulf Löfberg, VD på Bastec. Vi hade bra rykte på marknaden och hade jobbat framgångsrikt med PEAB tidigare. Det var den främsta anledningen till att de kontaktade oss. De ville ha någon de litade på, som hade full kontroll över kostnad, funktion, projektering, utförande och organisation. I en klassisk entreprenadtävlan är det lägsta pris som vinner, med risk för brister i underlag och utförande. Här har vi i stället arbetat i ett samverkansprojekt på löpande räkning mot budget. Ersättningsmodellen bygger på incitament där, förutom kostnader, även mjuka parametrar som till exempel samarbetsförmåga över entreprenadgränserna bedöms. Det bygger mycket på förtroende och bra samarbete i ett så här stort projekt. MER INFORMATION OCH TIPS På hittar du information om upphandlingar, seminarier etc. Där finns också en lathund med punkter att tänka på vid offentliga upphandlingar. Några av råden: Bevaka aktuella upphandlingar ofta och regelbundet Prenumerera på bevakningstjänster utifrån din specifika sökprofil Undersök om upphandlaren har en öppen leverantörsdatabas Registrera dig! Medverka i affärsnätverk som kan öka dina affärsmöjligheter. INDUSTRIELL PLATT- FORM BAKGRUND INDUSTRIELL PLATTFORM är ett initiativ från Region Skåne för att underlätta kontakten mellan företag och forskningsanläggningar i Europa. Stödfunktionen har som mål att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag i regionen, genom att öka deras möjligheter att leverera till forskningsinfrastruktur. Det kan gälla leveranser såväl i första, andra som i tredje led. Först och främst utgör anläggningarna en marknad där stora summor upphandlas under såväl byggnation som drift. Löpande uppgraderingar och teknikutveckling vid anläggningarna kan innebära affärer och teknik- och kompetensutveckling för leverantörsföretagen. Det innebär i förlängningen en stärkt konkurrenskraft och bättre möjligheter på den internationella marknaden. FÖR MER INFORMATION gå in på eller kontakta Mats Larsson på IUC Syd, , mats.larsson@iucsyd.se INDUSTRIKLUSTER IUC SYD 15

16 TECHDAY SKÅNSK INDUSTRIDAG Techday är den årliga träffpunkten för skånska industri- och teknikföretag som vill följa utveckling och forskning, lyfta blicken och få möjlighet att diskutera industrins utmaningar och möjligheter med företagarkollegor och inbjuden expertis VAR ÄR VI IDAG OCH VART ÄR VI PÅ VÄG? Vad blir avgörande för tillväxt och konkurrenskraft de närmaste åren? Hur påverkas produktionsmetoder, material, kompetensförsörjning, affärsmodeller, av teknikutvecklingen? IUC Syd arrangerar årligen Techday för att visa på, och resonera kring faktorer som påverkar industrin. BRA START GAV MERSMAK ÅRETS TEMA ÄR DEN SMARTA INDUSTRIN Den första Techday arrangerades 2015, med intentionen att bli ett årligt återkommande arrangemang. En skånsk industridag fullspäckad med rykande färsk forskning som har direkt relevans för industriföretagen? Ja, det ville man ha! Deltagarna strömmade till och fick djupdykningar inom additiv tillverkning, Internet of Everything, smarta materialval och kompetensförsörjning. Årets tema, 2016, är Den smarta industrin, och spinner på regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart Industri. Vad kännetecknar den smarta industrin? Vi väljer i år att sätta fokus på Digitalisering Industri 4.0, automation, vad händer när branscher möts, och kompetensförsörjning. Vi ser i alla våra aktiviteter betydelsen av att företag får möjlighet att träffas, 16 INDUSTRIKLUSTER IUC SYD lyssna på experter och diskutera gemensamma frågor, säger Jenny Bramell, VD på IUC Syd. Det händer nu så otroligt mycket inom olika teknikområden som faktiskt kommer att förändra verkligheten för industrin. Det är inte möjligt för ett enskilt företag att ha en fullständig överblick. Genom Techday vill vi på ett lättillgängligt sätt förmedla utvalda, relevanta delar av den forskning och de utvecklingstrender som påverkar företagen allra mest, avslutar Jenny. TECHDAY 2016, DEN SMARTA INDUSTRIN Tid: 21 september, kl Plats: St Gertrud Konferens i Malmö Moderator: Jan Wifstrand FÖR MER INFORMATION, kontakta Jenny Bramell, jenny.bramell@iucsyd.se

17 INNOVATIONSCHECKAR INNOVATIONSCHECKAR FORTSATT STÖD TILL NYA IDÉER Har ditt företag en idé om en produkt eller tjänst som du vill utveckla till ett färdigt erbjudande? ÖKAD INNOVATIONSFÖRMÅGA är en av de allra viktigaste faktorerna för ökad konkurrenskraft i företagen. Såväl nationellt som regionalt här i Skåne behöver företagen påtagligt öka sin innovationsförmåga för att möta kommande utmaningar. IUC Syd är en av de aktörer som, tillsammans med Almi och Coompanion, tar emot ansökningar och förmedlar innovationscheckar. Checkarna, som är på vardera kronor, kommer från Vinnova. De ska stimulera innovation i företag som är etablerade på sin marknad och som vill utveckla nya erbjudanden riktade mot identifierade kundbehov. Checkarna kan användas för att köpa extern hjälp från forskningsinstitut, universitet, högskolor eller privata konsulter. Insatserna kan handla om nya produkter, nya tjänster eller andra erbjudanden till marknaden. En del av de checkar som kommer att delas ut ska användas till strategier för immateriella tillgångar, så kallade IP-checkar. Tanken med IP-checkarna är att förbättra och utveckla små och medelstora företags affärsstrategiska hantering av immateriella tillgångar. Sådana tillgångar är till exempel namn på företag, produkt eller tjänst, vidare patent, logotyp, design, affärsidé, affärsmodeller, kompetens, databaser och forskningsresultat. 230 checkar kommer att delas ut under perioden 2016 till Några av de krav som ställs på de företag som kan erbjudas checkar, är att företagen: har minst 3 och max 250 anställda har bedrivit verksamhet i minst 1 år ser att projektidén kan leda till affärsinriktad tillväxt måste ha vilja, förmåga och intresse att jobba med ett innovationsprojekt. Nya, kreativa, utmanande idéer är grunden för framtida utveckling vi ser fram emot många intressanta ansökningar framöver. CURT HALLBERG OCH ANDERS LINDSKOG på Watreco ser en stor marknad för sina produkter, inte minst i USA och Kanada, med många ishallar. INNOVATIONSCHECK GAV STÖD ATT TA FRAM EN SYSTEMLÖSNING OCH EN SÄLJBAR PRODUKT Watreco är ett marknadsorienterat forsknings- och innovationsbolag i Malmö, som arbetar med energi och miljöteknik. Bolagets tre huvudområden är energibesparingsutrustning för ishallar, utrustning för att reducera kalkuppbyggnad i kyltorn och inblandning av syre i vatten. Curt Hallberg CTO, är en av grundarna och forsknings- och utvecklingschef. Han har i flera år arbetat med att utveckla en ny teknologi som bygger på studier av hur vatten flödar i naturen (biomimetik). När vattnet får flöda i virvlar får man en optimal flödesform och ändrade fysikaliska egenskaper på vattnet. Detta har lett till en egen teknologiplattform, Vortex Process Technology (VPT). Med tekniken kan man minska energi- och vattenförbrukning, mycket användbart i t.ex. ishallar eftersom ishallar förbrukar mycket energi. Med innovationschecken kunde vi göra en specifikation, utföra tester och få fram en systemlösning till en ny produkt, Skid för cooling towers, som vi nu har börjat marknadsföra. Den bygger på en teknik som jag utvecklat sedan Vi utnyttjar vattnets egen förmåga att bilda lågt tryck med hjälp av VPT, och i korthet innebär tekniken att man kan undvika kalkbeläggning i rörväggar, utan att använda kemikalier. Man sparar energi och vatten, och minskar miljöbelastningen. säger Curt Hallberg. Den nu framtagna produkten, Skid för cooling towers, säljs via Watrecos partner i Holland, och testas i USA. Anders Lindskog, CEO samt en av grundarna fortsätter: Resan med att utveckla en ny teknologiplattform har både varit inspirerande och utmanande. Själva teknologin i sig har kanske varit mest utmanande eftersom den ligger före sin tid. Det kan tyckas ganska märkligt eftersom naturen har gjort så här i ett antal miljarder år WATRECO STARTADES 2004, och kan idag erbjuda tre produktsegment: energibesparing för ishallar, vatten- och energibesparing för kyltorn samt effektiv syresättning av övergödda vattendrag. Basen i samtliga produkter är den egenutvecklade och patenterade vortexgeneratorn. FÖR MER INFORMATION om innovationscheckar, kontakta oss om detaljer och krav för ansökan: Mats Larsson, , mats.larsson@iucsyd.se INDUSTRIKLUSTER IUC SYD 17

18 18 INDUSTRIKLUSTER IUC SYD

19 VI VÄXER! VÄLKOMMEN SOM MEDLEM I KLUSTERORGANISATIONEN IUC SYD EN MÖTESPLATS FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING, TILLVÄXT OCH SAMVERKAN INDUSTRIKLUSTER IUC SYD är den naturliga mötesplatsen för dig som industriföretagare. På våra seminarier och workshops, och i våra utvecklingsprojekt, fyller du på med ny kunskap och breddar ditt kontaktnät för utbyte och affärssamverkan. Vi vill stimulera utveckling, konkurrenskraft och tillväxt! Som medlem i IUC Syd går du kostnadsfritt på våra seminarier, deltar utan avgift i ett av våra nätverk, är synlig på vår hemsida med logotyp och företagspresentation, deltar till ett reducerat pris på våra egna konferenser och tar del av vårt kontaktnät, såväl till andra företag som till universitet, högskolor, forskningsinstitut och andra organisationer som med kunskap och kapital kan bidra till företagets utveckling. Se vad som händer på GEA ALSTERBERG, PRODUKTIONSANSVARIG PÅ ARKITEKTKOPIA I MALMÖ: För oss innebär medlemskap i IUC Syd att vi finns med i ett sammanhang. Vi har fått en bra kontaktyta och eftersom det återkommande arrangeras aktiviteter och tillfällen att mötas, som intressanta seminarier, så tar man de där kontakterna som man kanske tänkt på länge, men som inte blivit av. En verklig styrka med att vara med i nätverk, är att träffa andra företag med lokal förankring. Vi kan besöka varandra, se hur andra gör. Tillsammans med kunskapsdelarna på nätverksträffarna har detta blivit en jätteviktig källa till inspiration. 1 ÅRSAVGIFT FÖR MEDLEMSKAP I IUC SYD FÖRETAG OCH ORGANISATIONER 1 10 anställda kr anställda kr anställda kr kr KOMMUNER < invånare kr invånare kr invånare kr invånare kr FÖR MER INFORMATION om medlemskap i IUC Syd gå in på eller kontakta Jenny Bramell, jenny.bramell@iucsyd.se, DAG RICHARDSSON, VD PÅ HÖGANÄS VERKSTAD AB, NYBLIVNA MEDLEMMAR I IUC SYD: När man träffar andra företag hittar man alltid beröringspunkter. Jag ser fördelar med att dela erfarenheter, både med företag inom vår egen bransch och från andra branscher. Leannätverket är exempel på ett sammanhang där man verkligen kan lära sig av varandra, oavsett bransch. Det är ett pågående lärande, man blir aldrig färdig. Spontant kan man tänka att det blir problem att ingå i nätverk med företag som konkurrerar på samma marknad, med samma kunder. Men jag ser en attitydförändring där. Alla vinner på att samverka. Tillsammans kan man få hem fler affärer, kanske utnyttja varandras maskinpark. Vi har ett gemensamt intresse av att vara starka och behålla jobben här. Och det är alltid bra att ta sig ut ur huset och bli inspirerad av andra. Det finns säkerligen många fler vi kan samverka med vi måste bara veta om varandra. INDUSTRIKLUSTER IUC SYD 19

20 INDUSTRIKLUSTER IUC SYD INDUSTRIELL UTVECKLING, TILLVÄXT OCH SAMVERKAN IUC SYD ÄR DEN NATURLIGA MÖTESPLATSEN för dig som industriföretagare. I denna nyhetstidning får du en bild över några områden som vi arbetar med. Vi låter personer från olika företag och från forskarvärlden komma till tals, och vi blickar in i framtiden! Du hittar också information om saker på gång projekt, seminarier, konferenser och annat intressant. IUC SYD ANCKARGRIPSGATAN 3, MALMÖ , INFO@IUCSYD.SE IUC SYD