Teknisk Und informerar

Transkript

1 Teknisk Und informerar Årgång 13 Nr FMV26-2:1 HSM - Helicopter Strike Missile. Foto: FOI K77 FDCV Foto: Samsung Techwin K10 ARV Foto: Samsung Techwin

2 Ledare Ledare Under det senaste året har utvecklingen av såväl Nordväst- som Nordostpassagen skapat ett förnyat intresse hos länder i området att bygga nya resurser för isbrytning och isklassade handelsfartyg. Flera rederier ser fördelarna med Nordostpassagen, som är en kortare och potentiellt billigare väg mellan Europa och Asien än vägen genom Suezkanalen. Såväl Kanada som Ryssland har lagt beställningar på nya isbrytare. För Rysslands del är det fyra konventionella isbrytare (med option på ytterliggare två) samt en (med option på ytterliggare en) atomdriven isbrytare. Enligt öppna uppgifter undersöks dessutom möjligheterna att renovera äldre ryska isbrytare. Ryssland har under våren 2012 gått ut med uppgifter om en utveckling av den nordliga infrastrukturen avseende sjömätning, farledsutmärkning och omskrivning av de idag 20 år gamla reglerna avseende krav på utformning av handelsfartyg och deras utrustning för kommersiell trafik. På både transnationell och internationell nivå pågår arbeten med regler och avtal där till exempel Ryssland och Kanada ser möjligheter att kontrollera och reglera trafiken i både nordost och nordvästpassagen, medan flera andra stater såsom USA och Kina förespråkar fri navigering. Frågan är ännu inte helt löst. Amerikanska kustbevakningen äskade under 2011 medel för en ny isbrytare och till de mer udda aktörerna har Kina dykt upp som ägare till fartyg och helikoptrar avsedda för Arktis. Här kan kanske återfinnas ett av skälen att Island var ett land som specifikt nämndes av Kina som mottagare av finansiellt stöd, i samband med den ekonomiska kraschen Island genomlevde för 3 år sedan. Landet ses som en potentiell ersättare för Singapore, den dag en liknande omlastningshamn, liknande den som Singapore utgör i Malackasundet, behövs i Arktis P-O Bengtsson C Teknisk Und Innehåll Mark K9 Thunder 3-4 Flyg MSAM 5-6 Ledning Teknisk Und informerar och rapporter från Teknisk Und finns för nedladdning på: Teknisk Und Webb FM IP-nät: M-142M 7 Iron Fist 8 Laserstörare 9 Vingtaqs 10 Stridsfältsradarer 11 Sjö SCORPENE-klass 12 HSM - Helicopter Strike Missile KE 14 Igenkänning Lösningar och nya uppgifter 15 Sid 2 Försvarets Materielverk Teknisk Und informerar Nr

3 Mark 155 mm bandhaubits K9 Thunder med stödfordon Samsung Techwin är en sydkoreansk tillverkare av ett artillerisystem som omfattar tre fordon; bandhaubitsen K9 Thunder, ammunitionspansarbandvagnen K10 ARV och batteriplatspansarbandvagnen K77 FDCV. K9 Thunder har tagits fram som en ersättning för den äldre bandhaubitsen K55 och den är till för att bekämpa mål på stora avstånd. Strävan har varit att få ut mer effekt än av tidigare pjäser genom en högre eldhastighet, större precision, ökad rörlighet och snabbare tillförsel av ny ammunition. En pjäs kan skjuta tre granater med samtidiga nedslag i målet. Eldröret har en hydraulisk rekylhäminrättning och en pneumatisk återställare. Det har en dopplerradar baktill som mäter mynningshastigheten och överför information till eldledningssystemet. Det finns också en varnare som förser systemet med data om eldrörets temperatur. Det automatiska laddningssystemet hämtar granater från lastutrymmet och placerar dem på laddningsbryggan för ansättning. Pjäsen har hydropneumatisk fjädring och inbyggt NBC-skydd. Pansartjockleken är 19 mm vilket ger skydd mot finkalibrig eld och splitter. Bemanningen utgörs av vagnschef, skytt, laddare och förare. K10 ARV är till för automatisk tillförsel av ammunition till K9 Thunder. Den har tagits fram med syftet att ammunitionstillförseln inte ska bli en trång sektor som begränsar eldhastigheten. Lösningen innebär, i jämförelse med tillförsel av ammunition från en lastbil, att personalen får splitterskydd och att tillförseln sker helt automatiserat. Systemets funktion påverkas inte av mörker eller dåligt väder. Vagnen har ett automatiserat och eldrivet system för lagerhanteringen. Operatören kan välja specifika granattyper och laddningar som transporteras till pjäsen via en teleskopisk överföringsanordning. Vid driftproblem kan ammunition kommas åt manuellt genom luckor baktill. Detta för att erhålla samma rörlighet samt för att förenkla underhållet, samma chassi, fjädring och motor som K9. Det innebär också en kortare utvecklingstid. I lagerutrymmet finns ett system för att detektera och släcka bränder. K10 kan också användas som bärgningsbandvagn. 155 mm K9 Thunder Foto: Samsung Techwin Data för K9 Thunder Eldkraft: Kaliber 155 mm Specifik eldrörslängd 52 kal Max skottvidd > m Eldhastighet, momentan 3 skott/15 s Eldhastighet, maximal 6-8 skott/min i 3 min Eldhastighet, uthållig 2-3 skott/min i 1 tim Eldberedd (från marsch) 60 s Eldberedd (i gruppering) 30 s Ammunitionsmängd 48 granater Dimensioner: Stridsvikt 46,3 ton Längd (inklusive eldrör) mm Bredd mm Höjd mm Markfrigång 410 mm Bemanning 4 Rörlighet: Hastighet 67 km/h Aktionssträcka >360 km Klätterförmåga 0,75 m Gravtagningsförmåga 2,8 m Stigförmåga 27 º Sidlutningsförmåga 13,5 º Vadningsförmåga 1,5 m Motoreffekt 735 kw Specifik motoreffekt 15,9 kw/ton Teknisk Und informerar Nr Försvarets Materielverk Sid 3

4 Mark fortsättning 155 mm bandhaubits K9 Thunder med stödfordon Data för K10 ARV: Ammunitionstillförsel: Max antal projektiler 104 Max antal laddningar 504 Tillförselhastighet 12 proj/min Egen påfyllningstid 40 min Dimensioner: Stridsvikt < 47 ton Längd mm Bredd mm Höjd mm Markfrigång 410 mm Bemanning 3 Rörlighet: Hastighet 62 km/h Aktionssträcka >360 km Klätterförmåga 0,75 m Gravtagningsförmåga 2,8 m Stigförmåga 27 º Sidlutningsförmåga 13,5 º Vadningsförmåga 1,5 m Motoreffekt 735 kw Specifik motoreffekt 15,9 kw/ton K10 ARV Foto: Samsung Techwin K77 FDCV har ett automatiskt eldledningssystem som gör det möjligt att bekämpa flera mål samtidigt med ett batteri och även att koncentrera flera batteriers eld mot ett mål. Vagnen används också för ledning av den äldre bandhaubitsen K55. Vagnen bygger på ett modifierat chassi från M109/ M992. K77 FDCV Foto: Samsung Techwin Data för K77 FDCV: Dimensioner: Stridsvikt 19,8 ton Längd mm Bredd mm Höjd mm Bemanning bataljon 10 Bemanning batteri 6 Rörlighet: Hastighet 62 km/h Aktionssträcka >360 km Klätterförmåga 0,64 m Gravtagningsförmåga 1,83 m Stigförmåga 18 º Sidlutningsförmåga 40 º Sid 4 Försvarets Materielverk Teknisk Und informerar Nr

5 Flyg MSAM Nytt Sydkoreanskt medelräckviddigt luftvärnssystem Sydkorea har tillsammans med ryska Almaz-Antey utvecklat ett nytt medelräckviddigt luftvärnssystem som presenterade den 15 December 2011 hos den sydkoreanska försvarsforsknings- och utvecklingsmyndigheten ADD (Agency for Defence Development). Systemet har beteckningen MSAM alternativt KM-SAM och består av ledningsfordon, eldledningsradarfordon samt robotlavettfordon. Utvecklingen har pågått sedan 2001 och serieproduktion planeras ske under 2012 med initial operativ förmåga Samarbetet med Almaz-Antey är mycket intressant, då likheterna med det ryska medelräckviddiga luftvärnssystemet Vityaz är många. Vityaz blir enligt plan operativt i Ryssland omkring Systemen använder robotar med aktiva målsökare som avfyras vertikalt med så kallad Cold Launch varpå roboten riktas i målriktning med hjälp av raketdysor i robotnosen. Efter detta tänds raketmotorn. Under banfasen styr roboten på uppdateringar av måldata från eldledningsradarn innan målsökaren själv kan hitta och låsa på målet. Under slutfasen kan roboten korrigera sin bana, återigen med hjälp av raketdysor och på så vis ökas träffsäkerheten markant. MSAM har i ett första skede en räckvidd på ca 40 km och med en höjdtäckning på ca m. Enligt koreanska medier ska förmågan utökas från och med 2018, troligen med en ny robot som har en räckvidd på ca km och med en höjdtäckning på ca m. Modell av luftvärnsroboten hos MSAM Konceptbild över luftvärnssystem MSAM Foto: LigNex1 Teknisk Und informerar Nr Försvarets Materielverk Sid 5

6 Flyg Tu-22M3M Modernisering av ryskt strategiskt bombflygplan Det ryska flygvapnet har meddelat att de planerar uppgradera ca 30 långräckviddiga strategiska bombflygplan av typen Tu-22M3 (BACKFIRE) till en version med beteckningen Tu-22M3M fram till och med I dagsläget finns totalt ca 160 Tu-22M3 operativa i det ryska flygvapnet. Den uppgraderade versionen är tänkt som en så kallad gap filler i väntan på att nästa generation strategiskt bombflygplan PAK DA kommer i tjänst ca Tu-22M3M är utseendemässigt lik dess föregångare men är utrustad med ny mer avancerad avionik, sensorer och målutpekningssystem samt med möjlighet att utnyttja GLONASS. Därmed kan flygplanet använda mer sofistikerade vapen som t.ex. precisionsstyrda bomber och kryssningsrobotar. Första Tu-22M3M presenterades och flögs under februari Första flygningen med Tu-22M3M från nyhetsinslag på Tv-kanalen RIA. R-118 Radarvarnare med så kallad Radar Finger Printing System Den indiska radarvarnaren R-118 som utvecklas av Barhat Electronics Limited (BEL) finns integrerad på de indiska MiG-29 och möjligen Su-30MKI. Enligt BEL varnar systemet mot alla typer av radaremittrar inom frekvensområdet 1-18 GHz och med en riktningsnoggrannhet av ca 10º. Systemet har nu utrustats med en förmåga att identifiera unika och enskilda emittrar ur en klass av system genom ett Foto: RIA s.k. Radar Finger Printing System. Detta sker genom analys på pulsnivå av frekvens-, fas och amplitudavvikelser. Utvecklingen av detta har skett tillsammans med det statligt ägda forskningsinstitutet Defence Research and Development Organization (DRDO) och ska användas av såväl indiska flygvapnet som indiska marinen på olika fartyg. Radarvarnare R-118 från indiska Barhat Electronics Limited (BEL). Sid 6 Försvarets Materielverk Teknisk Und informerar Nr

7 Ledning Ryskt sambandsfordon R-142M R-142M är ett nyare sambandsfordon som bedöms ha levererats till det ryska inrikesministeriet av företaget OAO NPO Transkom från Moskva. Den bedöms ersätta R-142, som är baserat på Gaz-66 och utgör en sambandsnod mellan taktiska och operativa nivåer. R-142M består av en Kuzov container av typ K monterat på lastterrängbil Gaz Föregångaren R-142 baseras på lastterrängbilen Gaz- 66, som är utvecklad på 1960-talet. Tidigare har det ryska inrikesministeriet beställt en version baserat på lastterrängbil Kamaz 5350, vilken benämns R- 142NSA. Denna har något större hytt och är mer ett renodlat ledningsfordon, avsett för högre taktiska chefer vid inrikesministeriet. Ingående sambandsutrustning är av modernare militär typ, vilka tillhör den så kallade Akvedukfamiljen. erfordras finns en sats som heter BRK Sakbojazj, vilken innehåller 20 handburna radioapparater som är kompatibla mot Granit-203. Både tvåtråd, med kabel av typ P274M, och LAN för data går att ansluta mot R-142M. Dessa är HF radion R KB (max räckvidd 350 km) samt VHF-radion R U-2 (max räckvidd 60 km). VHF-stationen har frekvenshopp med 100 hopp/s och är av den modernare versionen som betecknas med suffixet -2. Dessutom ingår en VHF/UHF-station som kallas Granit-203 (används typiskt av inrikesministeriet), vilken har frekvensområdena MHz eller МHz. För att ytterligare utöka sambandsfunktionen när så VHF-radionR U-2 Radiostation; R KB: R U-2 Granit-203 BRK Sakbojazj Frekvensområde: 1,5-30 MHz MHz MHz МHz MHz МHz R-142M som är avsedd för de ryska inrikestrupperna. Foto: OAO NPO Transkom Teknisk Und informerar Nr Försvarets Materielverk Sid 7

8 Ledning Iron Fist, aktivt motmedelssystem Det aktiva motmedelssystemet Iron Fist har utvecklats av israeliska IMI (Israel Military Industries). System ska skydda den egna plattformen mot pansarvärnsvapen, som till exempel RPG. Tidigare bestod systemet av fyra radarantenner för att mäta in och följa hotet samt kastare för att skjuta ut granat/er mot hotet. Via en RF-länk ser systemet till att granaten briserar när den är parallellt med det inkommande hotet. Sensorsystemet till Iron Fist kan jämföras med ett zonrör. En granat syns till höger i bilden. Iron Fist har marknadsförts i några år, men har nu vidareutvecklats. Systemet har nu fått IR-kameror, fyra per fordon, som komplement till radarn för att mäta in hoten. Dessutom har IR-störare lagts till systemet, se den rektangulära boxen med litet gul-rött fönster vid sidan av kastaren. När kastaren vrids in mot hotet så kommer även IR-störaren att riktas mot hotet. IRstörarna ska blinka med en frekvens som får styrsystemet till styrda robotar som TOW att leda robotarna fel och missa målet. Iron Fist är ett aktivt motmedelssystem mot pansarvärnsvapen, som granater och robotar. Kastaren (grön) skickar ut en granat (till höger) mot hotet, som slås sönder med en radiell kulkärve. UAV med stridsdel Blade Arrow kallas Precision Attack Munition (PAM) av tillverkaren UVision Air Ltd. Den stora skillnaden mellan Blade Arrow och en vanlig liten UAV är att den har en stridsdel. Andra namn som förekommer på den här typen av vapen är Killer Drones eller Loitering Munition. Den är utvecklad speciellt med tanke på tidskritiska mål och för användning i urbana miljöer. Den skjuts upp från en ramp på ett fordon och den påstås ha lång flygtid, men hur lång är okänt. Sensorn, som fungerar både som både målsökare och spaningskamera, har antingen IR- eller TV-kamera (färg). Den kan alltså ligga och spana länge i ett område för att så fort ett mål uppenbarar sig, låsa på målet och styra rakt ner mot målet och utlösa stridsdelen, en stridsdel som ska ge "low collateral damage" enligt tillverkaren. Efter mållåsning har sensorn automatisk målföljning på samma sätt som en robot. Blade Arrow styrs via länk från en markstation. Det är alltså ett "man-in-the-loop"-system, vilket möjliggör attacker och möjlighet att avbryta attacker i realtid. Blade Arrow kan beskrivas som en UAV med stridsdel.. Sid 8 Försvarets Materielverk Teknisk Und informerar Nr

9 Ledning Laserstörare Indiska LASTEC, Laser Science & Technology Centre, har utvecklat ett flertal laserstörare, Laser Dazzlers. På utställningen DEFEXPO 2012 visades ytterligare två typer av laserstörare. En av laserstörarna är avsedd för att monteras på en automatkarbin, på en picatinnyskena. Den andra är handhållen och liknar en pistol och avfyras genom att trycka in avtryckaren. Laserstörarna beskrivs av LASTEC som antipersonell utrustning för närstrider och lågintensitetskonflikter. Det är laserdiodpumpade fasta tillståndslasrar i båda störarna som båda sänder ut grönt ljus vid våglängden 532 nm. Laserstöraren som ska sitta på automatkarbinens picatinny-skena har en kamera, video med ljud, för att kunna analysera insatser i efterhand. Laserstörarna är effektiva både dag- och nattetid, men de är dubbelt så effektiva nattetid.. Tanken är att laserstörarna ska blända motståndaren utan att skapa permanenta ögonskador, varken hos motståndaren eller hos andra personer som råkar vara i närheten. Data för laserstörare Handhållen Vapenmonterad Lasertyp: DPSSL DPSSL Våglängd: 532 nm 532 nm Divegens: 1 0,12 Effektivt störområde Dagtid: Nattetid: 25 m 50 m 200 m 400 m Kraftkälla: Litiumjonbatteri Litiumjonbatteri Vikt: 0,98 kg 0,60 kg Laserstörare utvecklade av indiska LASTEC. Den övre är handhållen och den undre är avsedd för att sätta på en picatinnyskena på automatkarbiner. Teknisk Und informerar Nr Försvarets Materielverk Sid 9

10 Ledning Vingtaqs II - Spanings och övervakningssystem Norska Vinghøg, som sedan 2010 är en del av Rheinmetall och innan dess hette Simrad Optronics, har utvecklat ett spaningssystem bestående av både radar och elektrooptik (EO). Systemet kan antingen vara fordonsintegrerat på en mast alternativt monterat på som en tripod. Systemets position stöttas av såväl tröghetsnavigering som GPS. Elektrooptiken består av laseravståndsmätare, laserbelysare och kameror, såväl termisk- som TV-kamera. Som option finns en laser för målutpekning vilken möjliggör att systemet kan stötta en Forward Air Controller (FAC). Radarn kommer från Thales och heter Squire och är av typen FMCW med en varierbar uteffekt (10 mw, 100 mw eller 1 W). Den låga uteffekten gör det dels svårt för en motståndare att pejla in radarn dels möjliggör den att sända i direkt närhet av personal, exempelvis på en camp. Om radarn detekterar ett mål vrids EO-delen mot målet för noggrannare analys av målet. Bilderna från de båda kamerorna kan fusioneras till en gemensam bild. TV-kamera Fokusområde: 3 m Termisk kamera Våglängdsområde: 3 5 µm Upplösning: 640 * 520 Målutpekare (Option) Räckvidd: 10 km Utsänd energi: >70 mj Avståndsmätare Räckvidd: 80 m 20 km Upplösning: 5m Laserbelysare Räckvidd: 43 km Uteffekt (låg / hög): 450 / 950 mw, max 4 pulser/s Radar Upptäcktsavstånd -Människa (RCS=1m 2 ): -Lastbil (RCS=10 m 2 ): -Helikopter (RCS=5 m 2 ): -Stridsvagn (RCS=50 m 2 ): 10 km 15 km 15 km 24 km Vingtaqs II bestående av både radar och EO (termisk- och tvkamera, laseravståndmätare samt målbelysare). Sid 10 Försvarets Materielverk Teknisk Und informerar Nr

11 Ledning Stridsfältsradarer i Spexerfamiljen Cassidian har utvecklat en familj av stridsfältsradarer kallade Spexer avsedda att upptäcka såväl sjö-, mark som luftmål. Två av varianterna heter Spexer 500 respektive 1000 och är av typen X-bands FMCW med en fast uteffekt på 4 W. Radarerna nyttjar digitallobformning (DBF) vilket medger flera samtidiga lober, i detta fall två stycken. En lob kan användas för målföljning och den andra för avsökning. DBF medger även att radarerna snabbt kan ändra uppträdande beroende på situationen, exempelvis hög uppdateringstakt (100 inom 2 s) för bra lägesbild, bred täckning i azimut eller lång räckvidd. Radarerna är portabla och kan antingen monteras på tripod eller fordonsintegreras. Två andra radarer i Spexerfamiljen är Spexer 2000 samt 2000 Coastal. Dessa är av typen X-bands pulsdoppler samt försedda med aktivt elektriskt styrbara antenner (AESA). Skillnader mellan de båda versionerna är att Coastalversionen har fyra lober jfr med två för standardversionen, 16 W uteffekt jfr med 8 W samt bättre möjligheter att upptäcka långsamma ytmål, exempelvis grodman, mina mm. Med fyra samtidiga lober kan en användas för avsökning och tre för målföljning. Elektrisk styrning av loben sker endast i azimut (±60 relativt antennens normal) och som option kan även radarn monteras på vridbord för att erhålla 360 horisontell täckning. Stridsfältsradar Spexer 1000 från Cassidian. Spexer 500 Spexer 1000 Spexer 2000 Spexer 2000 C Typ: X-bands FMCW X-bands puls-doppler Uteffekt: 4 W 8 W 16 W Instrumenterad räckvidd: 9 km 18 km 40 km (option på 80 km) Upptäcktsavstånd -Människa (RCS=0,5m 2 ): -Litet fordon (RCS=2m 2 ): -Lastbil (RCS=10m 2 ): -Litet fpl (RCS=3m 2 ): -Lågt flygande hkp (RCS=5m 2 ): -UAV (RCS=0,2m 2 ): -Grodman (RCS=0,1m 2 ): -Liten båt (RCS=1,5m 2 ): 5 km 7 km 9 km 7,5 km 9 km 2,5 km km 11 km 17 km 12 km 16 km 4 km - 10 km 18 km 22 km 36 km 27 km 36 km 9 km - 20 km 18 km 22 km 36 km 27 km 36 km 9 km 1 km 20 km Täckningsområde (az / el): 100 / 4 (option ±20 tilt i el) 120 / 4,3 (option ±20 tilt i el) Storlek (b*h*d): 0,9*0,6*0,35 m 1,0*0,7*0,6 m Teknisk Und informerar Nr Försvarets Materielverk Sid 11

12 Sjö SCORPENE klass År 2002 beställde Malaysia två ubåtar från franska DCNS. Den första enheten byggdes i Frankrike medan den andra byggdes av spanska Navantia. Sedan Frankrike avvecklade sina konventionella ubåtar byggs SCORPENE enbart för export och har hittills köpts av Chile (2 ubåtar), Malaysia (2 ubåtar), Indien (6 ubåtar) och Brasilien (4 ubåtar). De indiska och brasilianska ubåtarna skall byggas på licens i respektive land. För Indiens del har detta inneburit kraftiga förseningar, medan byggnationen i Brasilien ännu inte påbörjats. SCORPENE erbjuds även med den franska versionen av luftoberoende maskineri (AIP) med beteckningen MESMA (Module Energie Sous- Marine Autonome) som än så länge endast är installerat på den pakistanska ubåten PNS/M Hamza av AGOSTA 90B-klass. Enligt plan skall MESMA även installeras på de båsa äldre enheterna av samma klass. Möjligen kommer de brasilianska SCORPENEubåtarna vara de första ur klassen som förses med luftoberoende maskineri. Data SCORPENE Längd: 66 m (76 m med AIP) Bredd: 6,2 m Deplacement: 1780 t (2010 t med AIP) Maxfart ytläge: 12 knop Maxfart uläge: 20 knop Max dykdjup: > 350 m Besättning: 31 Beväpning: 6 x 53 cm torpedtub Totalt 18 torpeder (Black Shark) och sjörobotar (SM.39 Exocet) eller 40 sjöminor. KD Tun Abdul Razak Sid 12 Försvarets Materielverk Teknisk Und informerar Nr

13 Sjö HSM - Helicopter Strike Missile I samband med försvarsutställningen DEFEX- PO2012, i New Delhi, presenterade norska Kongsberg Defence Systems, en ny helikopterburen robot med beteckningen HSM - Helicopter Strike Missile. HSM är avsedd att avfyras från helikopter och havsövervakningsflygplan (MPA, Maritime Patrol Aircraft), mot sjö- och markmål. HSM är i stort sett identisk med NSM Naval Strike Missile, som kan avfyras från ytfartyg och kustrobotfordon. HSM har en modifierad hängningsanordning i ovankant på robotkroppen och vikten har reducerats ca 10kg, till 400 kg, bland annat genom att bränslemängden har reducerats. HSM har en maximal räckvidd över 130 km. Efter avfyring anflyger roboten på låg höjd i hög överljudsfart med hjälp av en turbojetmotor med beteckningen MICROTURBOTRI-40. Roboten kan använda ett stort antal brytpunkter och har terrängföljningsförmåga över land med hjälp av tröghetsoch satellitnavigering samt en laserhöjdmätare. I slutfasen använder roboten låg höjd, så kallad sea skimming och kan genomföra undanmanöver i både sida och höjd. Målsökaren som är rollstabiliserad består av en tvåfärgs bildalstrande IR-målsökare med målklassificerings- och målidentifieringsfunktion. HSM erbjuds även med datalänk där det finns möjlighet att uppdatera målinformation efter avfyring, avbryta insats och använda målsökarinformationen för verkansutvärdering. NSM är under införande i den norska marinen, på FRIDTJOV NANSEN klass och SKJOLD klass. Kustrobotversionen har exporterats till Polen där de första leveranserna är planerade att genomföras under Kongsberg utvecklar även en attackrobot med beteckningen JSM Joint Strike Missile som är en vidareutveckling av NSM. JSM kommer enligt uppgift ha lägre signatur och ett modifierat robotskrov med två luftintag till en ny och effektivare turbojetmotor. JSM är avsedd att användas på Norges nya stridsflygplan, F-35, och kan integreras på andra spetsiga flygplan samt spaningsflygplan. Längd: Diameter: Spännvidd: Totalvikt: Stridsdelsvikt: Fart: Räckvidd: 3.96 m 0,41 m 1,36 m 400 kg 120 kg Hög överljudsfart >130 km HSM - Helicopter Strike Missile. Foto: FOI Teknisk Und informerar Nr Försvarets Materielverk Sid 13

14 Sjö KE är en före detta sovjetisk torped som numera marknadsförs av det Kazakiska företaget S.M. Kirov Machine building plant i Almaty. Enligt företagets representant sker både nytillverkning och modifiering av torpeden för såväl Ryssland som andra kunder. På grund av torpedens längd passar den enbart ombord på ryskbyggda ubåtar och fartyg. Som namnet antyder blev den först operativ år 1965, men har sedan dess modifierats i ett flertal steg. Bland annat har den förekommit med olika energisystem med väteperoxid eller syrgas som oxidationsmedel och fotogen som bränsle KE har ett energisystem som nyttjar syrgas är en renodlad ytmålstorped och saknar passiv målsökare. I likhet med många andra ryska ytmålstorpeder förlitar den sig i huvudsak på kölvattenmålsökaren som sitter placerad i torpedens nosdel. Funktionssättet baseras på aktiv akustik som detekterar bubblor i fartygets kölvatten. På äldre versioner sker målsökningen genom att torpeden sicksackar under kölvattensstråket, vilket innebär att vapnets effektiva fart begränsas. Moderna målsökare håller sig dock under kölvattnet fram till dess att torpeden befinner sig under målet varpå utfunktion genereras med hjälp av ett zonrör som arbetar med aktiv akustik eller anslagskontakt. Fördelen med kölvattenmålsökare är dels att den fungerar även vid höga farter då en passiv akustisk målsökare störs av egenbuller samt att målsökaren är resistent mot de flesta kända förekommande motmedel. Dimensioner och prestanda KE Diameter 533 mm Längd 7945 mm Vikt stridstorped 2100 kg Stridsdelsvikt : Fart Målsökare Zonrör Räckvidd Djupgående Max avfyringsdjup 300 kg 45 knop (ett fartläge) Kölvatten (aktiv akustik) Aktiv magnetik 15 km 2 14 m 200 m Elektronik för kölvattenmålsökare. Modell av KE Sid 14 Försvarets Materielverk Teknisk Und informerar Nr

15 Igenkänning Lösningar till igenkänningsuppgift 1/2012 Vinnare: Andreas Jutström, SWEDEC. Grattis! Lösningar och vinnare Bild 1. KD Kelanta (KEDAH-klass) Bild 2. ROKS Kang.Kam-chan (DDH-979-klass) Nya uppgifter Bild 1. Sänd ditt svar med e-post till senast Namn på den först dragna rätta lösningen publiceras i kommande nummer och erhåller pris. Bild 2. Bild 3. Teknisk Und informerar Nr Försvarets Materielverk Sid 15

16 Sändlista Regeringskansliet UD, Sr (2 ex avsett för Utrikesminister Carl Bildt och Ss) UD-UrP (1 ex avsett för Amb Bo Eriksson) UD-UrH (1 ex avsett för Amb Pär Ahlberger) Fö (2 ex varav 1 ex SUND) Försvarsmakten HKV (15 ex) INS, OPS (10 ex vardera) ATS, MTS, FTS (5 ex vardera) PROD (10 ex) MUST (25 ex) LG, I19, A9, Ing 2, TrängR, 1. ubtlj (5 ex vardera) P 4, P 7 (7 ex vardera) 3.sjöstriflj, AMF 1 (5 ex vardera) 4.sjöstiflj (5 ex varav 1 ex RDDIV) LedR (15 ex. varav 3 ex FMTKSE, LedR Telekrigbat) Lv6 (5 ex varav 1 ex byggn 116 skolhus) F7 (5 ex) F 17, F 21 (11 ex vardera) Hkpflj (6 ex) FMLOG (13 ex) K 3 (20 ex varav 10 ex 32. Undbat., 2 ex Flyg E, 5 ex SOG P4 Tek Mark SBV-avd (1 ex) Centra och skolor MHS K, MHS H (5 ex vardera varav 1 till biblioteket) MSS, LSS, SSS (20 ex vardera) FMTS, FMTM, HvSS (2 ex vardera) SkyddC (3 ex varav 1 ex MUSAB) FMundSäkC (30 ex) SWEDEC (6 ex varav 1 ex AMTEK) MarinB (2) FöMedC (2) Myndigheter SIUN (2 ex) FHS (30 ex varav 1 ex biblioteket) FRA (5 ex) FOI (22 ex varav 2 ex biblioteket Grindsjön) FORTV (7 ex. 1 ex Rolf Dalenius, 1 ex Anders Persson) Krigsarkivet (1 ex) Centralförbundet Folk och Försvar (2 ex) Myndigheter som hör till övriga departement RPS, ISP, KBV (2 ex vardera) Inom FMV GD (1 ex) SML (5 ex) AK Mark (7 ex) AK Sjö (7 ex) AK Led (7 ex) AK Flyg&Rymd (5 ex) AK Gem (5 ex) Ak Log (5 ex) Teknisk Und (17 ex) Bibliotek (1 ex) Information (1 ex) Arkiv (1 ex) FMV - Försvarets Materielverk SML Teknisk Und, Stockholm Telefon Teknisk Und Informerar är ett informationsblad som beskriver materiel inom i första hand mark-, flyg och marinstridskrafterna. Informationsbladet utkommer ca 6 nummer per år. Ansvarig utgivare Per-Olof Bengtsson (per-olof.bengtsson@fmv.se) Redaktör Maria Avellina (maria.avellina@fmv.se) Sid 16 Försvarets Materielverk Teknisk Und informerar Nr