Tekniska förutsättningar vid övertagande av fastighet

Transkript

1 Tekniska förutsättningar vid övertagande av fastighet Generella förutsättningar 1. Markföroreningar som ev. finns i området har markrenats före tillträde. Markrening sker ned till 50 cm under grundläggningsdjup. Bergschakt utför inte staden vid markrening eller grundläggningsschakt. 2. Staden utför inga detaljschakter. Förorenad jord vid detaljschakter hanteras av byggaktören till av staden avisad plats. Byggaktören bekostar transport och schaktning samt kvittbildning exkl. deponikostnad för förorenade massor. 3. Alla arbetsgator färdigställs med vatten, avlopp, sopsug, fjärrvärme och fjärrkyla om så finns. Gator beläggs med asfalt (AG 10 cirka cm tjocklek). 4. Provisorisk el finns framdraget vid byggstart. Anmälan till energibolag görs av byggaktör. 5. Alla kvarter förses då det föreligger behov med stödmurar (L-stöd) för att minimera kostnad för spont. Stödmur anläggs min. 0,8 m utanför fastighetsgräns, se figur 1. Stödmur varierar i höjd men normalt mellan 2-3 meter. Staden återfyller mot källarmur med krossprodukt. Stödmurs grundläggningsnivå är avhängig av eventuell källarvånings grundläggning. Figur 1. Princip för stödmur 6. Etablering samordnas mellan staden och byggaktören. a. För byggnation i områdets nordvästra del, förordas samordnad etablering i ytan kallas stadsparken, där vatten, avlopp, el och fiber finns efter tidigare etablering. Alternativ är pråm eller annat flytetyg för kvarter vid vatten. b. För byggnation i områdets centrala delar, kan ytan kallad Tjärkajsparken komma att utgöra samordnad etablering, se markerade områden i figur Bifogade figurer med illustrationer över kvarter och konstruktion är av informativ karaktär och aningen förändrade beträffande kvartersutformning, namn mm. 8. Där alternativa utföranden förekommer är grundalternativet det primära och övriga alternativ anses som optioner. Slutliga utföranden är avhängiga myndighetsbeslut och andra påverkande faktorer. 9. Geotekniska undersökningar finns redovisade i geoarkivet: Start av byggnation kan ske tidigast år De flesta kvarteren mellan åren Byggordning är beroende av myndighetsbeslut, logistik och andra faktorer.

2 Specifika förutsättningar för respektive kvarter Yta för etabl. Yta för etabl. Figur 2. Plan med kvartersnamn, samt etableringsområden. Kanalkvarteren N+S samt Pirkvarteren N+S Stockholms stad, Exploateringskontoret har för avsikt att i samverkan med entreprenör, projektera och genomföra konstruktioner för en artificiell ö samt andra ytor vid Ropsten. Utförande kommer att ske på stålrörspålar med ca. 6 meters indelning, samt från underkant en kvarsittande stålform, undervattensbetong och konstruktionsbetong med ca 1 m tjocklek. Ett krav från Länsstyrelsen är att första våningsplan för bostad inte får ligga för lågt med hänsyn till framtida höjning av vattennivåer. En nivå på meter över havet har projekterats vid entréer och på färdigt golv i bottenvåning. Lutning ut mot påldäckets kanter ger en höjd av cirka 2,7 m.ö.h i randzonen mot vattnet. Påldäckets överyta kommer att ligga på cirka -0,5 m.ö.h. och medelvattennivån på +0,12 m.ö.h. Alltså cirka 62 cm vatten på påldäcket vid normalvattenstånd. Detta kan länshållas vid byggnation, men inte i driftskedet. Övriga vattennivåer och detaljer framgår av plan och sektioner nedan.

3 Figur 3. Plan över påldäck med Kanalkvarteren N+S samt Pirkvarteren N+S Figur 4. Sektioner över påldäck med Kanalkvarteren N+S samt Pirkvarteren N+S Vid tillträde för byggherrar har betongkonstruktionerna för påldäck, belagda arbetsgator, inklusive ledningar färdigställts, runt och i kors i mitten av ön (alltså runt de fyra kvarteren). Mot fastigheter, finns en betongstödmur som separerar arbetsgatan mot tilltänkta byggnader. Utrymmet mellan möjlig källarvägg och denna stödmur återfylles sedan källare och första bjälklag utförts. Finplanering av gatumark utföres vid färdigställt byggskede. Observeras bör att eventuell hiss som går ner till källarvåning måste vara av typ utan behov av djup hissgrop undertill. Källarvåning utföres vatten- och gastät. Mitt i varje kvarter utförs en så kallad dykdalb. Det är ett större betongfundament med snedställda pålar som ska ta upp vertikallaster. Under byggtiden nyttjas det med fördel som kranfundament och sedan blir det antingen överfyllt, eller eventuellt grundläggning för valfri konstruktion på gården.

4 Tillträde till kvarter sker via två broar som går över kanalen mellan kollossningskajen och ön. Dimensionering för dessa enligt bärighetsklass BK1. Samverkan och nyttjande av arbetsgator och broar med övriga aktörer krävs. Kvarteret Fendern Principen är primärt likartad som ovanstående Norra och Södra Pirkvarteren. Övertagande av fastigheten sker då med ett påldäck på cirka -0,5 m.ö.h. och medelvattennivån på +0,12 m.ö.h. Alltså cirka 62 cm vatten på påldäcket vid normalvattenstånd. Pållängderna är betydligt kortare, ca 5 15 meter och eventuellt erfordras inte den dykdalb som anges ovan. Om föroreningssituationen i bottensedimenten medför att sediment måste muddras bort till fast nivå på berg, kan eventuellt ett alternativt utförande bli aktuellt. Påldäcket ersätts då av utfyllda massor. Detta alternativ är en option som medför grundläggning på pålar av byggaktören. Källarvåning är fortfarande möjlig. Konstruktion utföres vatten- och gastät i alla alternativ. Figur 5. Plan över påldäck i kvarter vid Ropsten

5 Figur 6. Sektioner påldäck i kvarter vid Ropsten. Kvarteren Kolkajen N+S Lämningar efter tidigare konstruktioner som finns schaktas bort i samband med markrening innan tillträde. Resterande konstruktioner kan dock förekomma. Vid tillträde för byggherrar finns runt kvarteren anlagda arbetsgator med ett skikt asfaltbeläggning, innehållande stamledningar och serviser för vatten, avlopp, sopsug och annan media fram till tomtgräns. Arbetsgatorna hålls uppe av stödmurar strax utanför tomtgräns, så att en våning källare är möjlig att anlägga. Marknivån vid övertagande är avhängig av hur mycket som måste schaktas bort vid markreningen. För grundläggning kan en del bergschakt erfordras, samt pålning för övriga delar, då geotekniska förhållanden tyder på behov. Utrymmet mellan möjlig källarvägg och denna stödmur återfylles sedan källare och första bjälklag utförts. Finplanering av gatumark utföres vid färdigställt byggskede. Källarvåning utföres vatten- och gastät. Kvarteret Koksen Lämningar efter tidigare konstruktioner schaktas bort i samband med markrening innan tillträde. Resterande konstruktioner kan dock förekomma. Vid tillträde för byggherrar finns runt kvarteren anlagda arbetsgator med ett skikt asfaltbeläggning, innehållande stamledningar och serviser för vatten, avlopp, sopsug och annan media fram till tomtgräns.

6 Arbetsgatorna hålls uppe av stödmurar strax utanför tomtgräns, så att en våning källare är möjlig att anlägga. För grundläggning kan en del bergschakt erfordras, samt pålning för övriga delar, då geotekniska förhållanden tyder på behov. Utrymmet mellan möjlig källarvägg och denna stödmur återfylles sedan källare och första bjälklag utförts. Finplanering av gatumark utföres vid färdigställt byggskede. Källarvåning utföres vatten- och gastät. Arbetsgata för Bobergsgatan är anlagd och allmän trafik passerar frekvent, varför arbeten från denna sida inte primärt är möjlig. Om motstående kvarter Terrassen är färdigställt, kan eventuellt del av Bobergsgatan nyttjas. Kvarteren Terrassen, V+Ö Lämningar efter tidigare konstruktioner som finns rivs och schaktas bort i samband med markrening innan tillträde. Resterande konstruktioner kan dock förekomma. Eventuellt måste en del av invallning kring cistern lämnas om den utgör stödkonstruktion för Gasverksvägen ovan. Denna är dock belägen mellan Västra och Östra kvarteret. I detta område, ska anläggas en infart till ett parkeringsbergrum och fordon ska fritt kunna passera, utan störning. En park anläggs senare och ansluter till de båda kvarteren. Vid tillträde för byggherrar, finns på Bobergsgatan och Gasverksvägen anlagda arbetsgator med ett skikt asfaltbeläggning, innehållande stamledningar och serviser för vatten, avlopp, sopsug och annan media fram till tomtgräns Vid behov hålls arbetsgatorna hålls uppe av stödmurar strax utanför tomtgräns. Vid behov hålls arbetsgatorna hålls uppe av stödmurar strax utanför tomtgräns. Bergnivån varierar och möjlighet till full botten- och källarvåning närmast Gasverksvägen var begränsad p.g.a. stödmur längs gångbanans kant, se figur 7. Bergschakt för byggnader utförs därför av Staden innan ovanliggande stödmurar för Gasverksvägen anläggs, så att en full botten- och källarvåning kan anläggas. Bolaget ersätter Staden för utfört bergschakt. Bedömd mängd är cirka 500 m3/ byggnad, om grundläggningsnivå utan källare, i höjd med Bobergsgatan ska gälla i hela husvolymen. Ytterligare bergschakt är endast möjligt genom sågning och om det sker utan risk för vägens bärighet, dvs på Bolagets risk. För grundläggning av byggnader kan förutom bergschakt, även erfordras pålning för övriga delar, då geotekniska förhållanden tyder på behov. Figur 7. Princip över stödmur och bergnivå i yta för Terrasskvarteren. V+Ö.

7 Utrymmet mellan möjlig källarvägg och stödmurar återfylles sedan byggnad uppförts, alternativt med dilatationsfog. Finplanering av gatumark utföres vid färdigställt byggskede. Källarvåning eller bottenvåning utföres vatten- och gastät. Arbetsgata för Bobergsgatan är anlagd och allmän trafik passerar frekvent. Dock är denna gata bred och ett stråk på upp till 15 meter kan avskärmas och nyttjas under byggtiden, under förutsättning att inte kvarteren mitt emot byggs samtidigt.