L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N. Regionalt serviceprogram Örebro län Dnr

Transkript

1 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Regionalt serviceprogram Örebro län Dnr

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund-erfarenheter från RSP Innehåll i RSP Analys... 5 Ökad globalisering och konkurrens ställer nya krav på regionerna... 5 Företagandet i länet... 6 Befolkning... 9 Region- och arbetsmarknadsförstoring-ökad rörlighet för människor och företag Fysisk infrastruktur-länets väg- och järnvägsnät Kollektivtrafiken Fiberutbyggnaden Kartläggning av orter och serviceutbudet i länet Koppling till övriga program för regional tillväxt-rus, RÖP, Länstransportplanen, Regionalt trafikförsörjningsprogram, Landsbygdsprogrammet, Digitala agendan... Partnerskapet-Rådet för landsbygdsutveckling Kommunernas medverkan i genomförandet av programmet Hållbar utveckling Programmets avgränsning Övergripande syfte och mål med programmet Prioriterade områden Dagligvaruförsörjning Drivmedelsanläggningar Grundläggande betaltjänster Servicepunkter Uppföljning och utvärdering Handlingsplan

3 Inledning Den 2 maj 2013 beslutade regeringen om ett nytt regionalt serviceprogram (RSP) för perioden 1 april december Programmet ska huvudsakligen inriktas mot den kommersiella servicen med vilket avses dagligvaru- och drivmedelsförsörjning. Annan service som ett komplement till den kommersiella kan ingå om det finns orter och områden som efterfrågar ett bredare utbud av service. Syftet med RSP som regeringens beslut grundas på är att skapa en god tillgång till service i alla delar av landet. Att bevara och utveckla servicen har stor betydelse för att upprätthålla attraktiva livs- och boendemiljöer och ge företagen förutsättningar och verka och växa på landsbygden. Länsstyrelsen i Örebro län har uppdraget med att ta fram och genomföra processen med RSP i enlighet med de riktlinjer som Tillväxtverket utarbetat. Fr.o.m. 1 januari 2015 kommer programansvaret att tas över av Landstinget (Region Örebro län) i och med regionbildningen. Programmet ska bygga på en analys av servicebehovet i länet med fokus på landsbygden och baseras på de erfarenheter som tagits tillvara under programarbetet med RSP RSP har formats i samråd med flera av de aktörer som ingår i Länsstyrelsens råd för landsbygdsutveckling, bl.a. kommunerna, Regionförbundet som har huvudansvaret för den regionala tillväxtpolitiken och Länsbygderådet. Rådet har även utgjort partnerskap för RSP En bred samverkan i framtagandet har varit väsentligt för att bestämma och förankra insatsområden och mål och integrera innehållet med övriga för länet kommunala och regionala planer, program och strategier för landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Bakgrund-erfarenheter från RSP RSP har omfattats av 42 landsbygdsorter och 6 insatsområden, varav de som berör den kommersiella servicen varit mest framträdande. I länet finns idag lika många butiker på landsbygdsorterna som var fallet 2010 när programmet tog sin början. Antalet drivmedelsanläggningar har ökat något. På några orter som saknar dagligvaruaffär har andra åtgärder såsom hemsändning och anropsstyrd busstrafik till kommunens centralort testats med positivt resultat. Trots ett stort antal butiker och andra alternativ för att tillförsäkra en tillgång till dagligvaror finns det fortfarande orter och områden där servicen inte fungerar till fullo. Det går således inte att dra slutsatsen att dagligvaruförsörjningen är helt tryggad över hela länet även om tillgången till dagligvaror i stort är god. Några butiker har en låg omsättning och dålig lönsamhet som gör att de kan komma att läggas ned under den kommande programperioden. Det är inget självändamål att till varje pris behålla varje landsbygdsaffär. Det primära är att få väl fungerande, långsiktiga och hållbara lösningar oavsett distributionsform som kan förse boende och företag med dagligvaror, vilket RSP kommer ta fasta på. Under programperioden har ett flertal investeringar i drivmedelsanläggningar genomförts. Överlag har länet en bra täckning med drivmedelsstationer även på landsbygden. 3

4 Fler investeringar kan dock göras då några orter som anser sig behöva drivmedel för sin strategiska utveckling saknar en station. Utöver den kommersiella servicen har mest tid i programarbetet lagts på försök att starta upp servicepunkter, i första hand i butikerna som ett komplement till dagligvaruförsäljningen. Via de projekt som drivits och i de samtal som förts i övrigt med utvecklingsgrupper, byalag etc. har förfrågan om annan service lyfts fram som både avser boende och företag. Behovet av service innehållsoch omfångsmässigt ser olika ut från ort till ort. Förutom traditionella kringtjänster som en butik kan tillhandahålla som ombud för AB Svenska Spel, ATG, Systembolaget AB, Posten AB, Schenker, DHL m.m. har enklare kommunala informationstjänster och lokal turistinformation framför allt på sommaren setts som angeläget. Följaktligen finns brister i utbudet av service och fler servicefunktioner kan behövas som inte finns idag. Ett annat serviceområde som aktualiserats under senare år är grundläggande betaltjänster. Med grundläggande betaltjänster menas primärt kontantuttag, betalning av räkningar samt kontanthantering för företag och föreningar. Genom de medel som kanaliserats via Post- och telestyrelsen har Länsstyrelsen som har ett särskilt uppdrag med betaltjänsterna intensifierat sitt arbete under Flera möten har hållits med de målgrupper som är föremål för insatser, t.ex. äldre via PRO-föreningar och föreningslivet genom studieförbund. I en undersökning som Länsstyrelsen genomförde 2012 framkom att flera företag på landsbygden upplever stora svårigheter med att lämna dagskassor och växla pengar. Det underlag som Länsstyrelsen samlat in Servicepunktsskylten som Örnsköldsviks kommun tagit fram används nu på flera håll i landet där servicepunkter startats. Vid en konferens i Stockholm i september i år presenterade Åsa Ödman, Länsstyrelsens processledare för arbetet med betaltjänster och Märtha Dahlberg från PRO resultatet från den kartläggning om äldres betalvanor och behov av betaltjänster som är gjord i Kalmar, Örebro, Uppsala och Jämtlands län. Åsa Ödman har varit ansvarig för studien tillsammans med PRO. Foto: Patrik Pettersson, Länsstyrelsen indikerar tydligt att problem finns och att marknaden inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Vad gäller övriga insatsområden i RSP , servicekontor i tätorter, lokal upphandling och samordnade transporter har få eller inga programaktiviteter genomförts då engagemanget och intresset varit svalt. Flera faktorer har säkert spelat in att så varit fallet. Besparingsbeting på statliga förvaltningar och den ekonomiska situationen i kommunerna kan nämnas. Ur servicesynpunkt är varje område viktigt för att förbättra servicen till samhällsmedborgare och näringsliv, men då det nya serviceprogrammet i första hand ska ha en tydlig koppling till den kommersiella servicen kommer dessa områden inte inrymmas i RSP Den statliga verksamheten (Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket) som ingår i den samordnade servicen på servicekontoren kan om möjligt ingå som en del i Länsstyrelsens uppdrag med att samordna de statliga myndigheternas verksamheter i det regionala utvecklingsarbetet. 4

5 Innehåll i RSP Med utgångspunkt från de erfarenheter och resultat som RSP genererat kommer det nya programmet ha färre insatsområden och fokusera på: Dagligvaruförsörjning Drivmedelsanläggningar Servicepunkter Grundläggande betaltjänster Några få områden med prioritering mot den kommersiella servicen med kompletterande service ska också bidra till högre effektivitet i programgenomförandet och bättre måluppfyllelse (se mer under rubriken om programmets avgränsning). Analys Analysen består av två delar. Först ges en kort övergripande bild av länet som beskriver trender och omvärldsförändringar som har och kommer att få ökad betydelse för befolkningsutveckling, befolkningsströmmar och demografi, arbetsmarknad och pendling (områden som är särskilt sammanlänkade med varandra), företagande, näringslivsstruktur och näringslivsutveckling, infrastruktur (väg och järnväg), kollektivtrafik och utbyggnaden av fiber. Nämnda områden inverkar både på centralorter och landsbygden utifrån det som händer och sker i och runt omkring vår region. Avsnittet bidrar till att synliggöra de möjligheter och hinder som råder i dag för att bibehålla och i förlängningen utveckla servicen på landsbygden, vilket både utformingen och genomförandet av programmet måste förhålla sig till. I det avsnitt där RSP kopplas till övriga program för regional tillväxt ges ytterligare förklaringar som förtydligar sambanden. I den andra delen bryts analysen ned på ortsnivå i respektive kommun. En kartläggning över dagens utbud av service på de orter som kommer att ingå i programmet presenteras (tillgång till dagligvarubutik, drivmedelsstation samt betaltjänster). Avsnittet innehåller en sårbarhetsanalys som visar närmaste alternativa serviceställe om en viss typ av service försvinner. Även befolkningsstatistik tas fram samt en mera preciserad beskrivning över vägnät (standard, avstånd till närmaste centralort), kollektivtrafik (turtäthet till centralort) och fiberutbyggnad (väsentligt för att implementera nya servicelösningar både privat i hemmet och i en servicebutik). Omständigheter som speciellt bedöms påverka beteendet till att nyttja servicen lokalt i det direkta närområdet (köptrohet m.m.). Sammanställningen kommer att ingå som en bilaga till programmet (tillsvidare arbetsmaterial). Ökad globalisering och konkurrens ställer nya krav på regionerna Globaliseringen, urbaniseringen och utvecklingen mot en mer specialiserad arbetsmarknad berör nationer och regioner i allt högre grad. Konkurrensen mellan nationer och mellan regioner blir mer påtaglig. Människor och företag ökar sin benägenhet att röra sig mellan nationer och regioner och söker sig till de platser där attraktionskraften att bo, leva, utbilda sig, arbeta och verka som företagare är som störst. En region konkurrerar därmed om både företag och välutbildad arbetskraft. Effekten blir att varje region måste stärka sin förmåga att konkurrera och målmedvetet och långsiktigt satsa på de fokusområden som ger mest nytta för människor och företag. Det är snarare regioner än nationer som bär på konkurrensfördelar, vilket den regionala tillväxtpolitiken tagit fasta på. Målet för den regionala tillväxtpolitiken är att hela Sveriges utvecklingskraft ska tas tillvara, men det är varje regions lokala och regionala förutsättningar att bidra till tillväxten som politiken ska vila på. 5

6 Olika regioner har dock olika förhållanden att ta hänsyn till för att nå framgång i sitt tillväxtarbete. Samhällsutvecklingen som sker gör att företags och människors handlingsutrymme i en omställningsfas begränsas då vi inte själva styr fullt ut över det som sker. För flera regioner är det en fråga om att anpassa sig till de trender och den regionala och lokala situation som råder. Näringsliv och individer har att i möjligaste mån ställa om sig för att bevara och flytta fram sin konkurrensposition nationellt och globalt. Ett annat problem i sammanhanget är att många regioner är för små för att på egen hand skapa en gynnsam tillväxt. Samverkan över geografiska gränser inom nationen och även utanför Sverige blir allt väsentligare för att vissa regioner ska kunna utvecklas. Det gör att administrativa gränser inom en nation och gränser mellan nationer inte får utgöra ett hinder för en regions möjlighet att konkurrera. Ur ett regionalt tillväxtperspektiv bör regionerna idag mer ses som funktionella än administrativa. Det blir naturligt att samverka då regionerna finner gemensamma nämnare för sin utveckling. Ovanstående perspektiv ger en kontext och förklaring till det nuläge Örebro län befinner sig i. Det ger även en ökad förståelse för vad som ligger till grund för vad länet strävar efter och vad som är ett tänkbart och önskvärt tillstånd att uppnå framåt i tiden. Företagandet i länet I Örebro län finns flera starka tillväxtbranscher som kan vidareutvecklas. Samtidigt finns det områden där vi ännu inte utnyttjat våra möjligheter. Bas- och tillverkningsindustrin är fortfarande viktig inom regionen. Ökad produktivitet och global konkurrens har dock medfört att många företag fått specialisera sig och satsa mer på FoU och innovationer för att bli konkurrenskraftiga. Strukturomvandlingen har gjort att ca industrijobb försvunnit i länet sedan slutet av 1980-talet. Det är innovationskraften och spetskompetensen som ger branschen dess konkurrensförsprång. Därför är det av stor vikt att företagen kan fortsätta vara innovativa och ligga i framkant i utvecklingen av nya produkter och produktionsprocesser. 6

7 I nuläget är de expansiva branscherna kopplade till företag med inriktning mot avancerad tillverkningsindustri, teknik i övrigt, tjänster, handel samt process- och råvaruindustrin. Även den offentliga sektorn är stor. Inom dessa områden är flest sysselsatta. Sammanlagt finns det lite mer än företag i länet (alla inräknade företagsformer ingår inte i tabellen nedan). Av dem är 99 procent småföretag med 0-49 anställda. En femtedel av företagen drivs av kvinnor och 12 procent av någon person med utländsk bakgrund. Örebro län ligger därmed strax under riksnivåerna. Antal företag per kommun Källa: Bolagsverket Ungefär hälften av företagen tillhör gruppen tjänstenäringar, en femtedel är areella näringar och övriga kategoriseras som industrinäringar. På landsbygden finns det flest företag inom jord och skog följt av företag inom byggindustrin, handel och företagstjänster. Antal nyregistrerade företag 2013 per kommun. Källa: Bolagsverket Antalet nystartade företag och nyetableringar har starkt koncentrerats till Örebro kommun och då i första hand i eller i närheten av Örebro stad. Några kommuner till har haft ett bra tillskott av nya företag 2013, främst de som också haft en något ökad befolkningstillväxt, t.ex. Karlskoga och Lindesberg. Ett visst samband kan därmed ses mellan befolkningstillväxt och tillväxten av nya företag. Det finns klara skillnader mellan kommunerna när det gäller tillväxt, utveckling och sysselsättning. I Örebro kommun som är centrat i den lokala arbetsmarknadsregion där åtta av länets tolv kommuner ingår finns ett mera diversifierat näringsliv i jämförelse med övriga kommuner som har en något mera ensidig näringslivsstruktur. En kommun med ett fåtal homogena branscher blir mera sårbar när konjunkturen viker. Den som förlorar jobbet får svårare att ställa om sig och gå över till ett nytt jobb i kommunen. Det ger också negativa effekter på inflyttningen eftersom det inte är lika enkelt att hitta sysselsättning åt både mannen och kvinnan i en familj. I Örebro stad med omnejd finns flest kunskapsintensiva företag och flest tillväxtbranscher. Här är också utbudet av kvalificerad arbetskraft som störst. Örebro kommun har störst tillgänglighet till arbetsplatser. Hällefors kommun har lägst tillgänglighet till både arbetsplatser och arbetskraft. Räknat i antalet arbetsställen finns flest inom de areella näringarna tillsammans med näringsgren fastighet, försäkring och kreditinstitut. 7

8 Antal arbetsställen 2013 efter näringsgren (SNI 2007), Källa SCB:s Företagsregister Näringsgren Antal Andel Örebro län Riket Örebro län Riket Areella ,4 19,9 Tillverkning, gruvor, energi ,7 5,0 Byggindustri ,5 8,1 Handel ,2 11,9 Hotell och restaurang ,8 2,7 Transport och kommunikation ,9 2,6 Fastighet, försäkring, kreditinstitut ,5 26,1 Myndigheter, utbildning, hälso- och sjukvård ,5 7,7 Andra samhälleliga och personliga tjänster ,4 16,0 Samtliga exkl okänd näringsgren Näringsgren okänd Totalt Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län Riket Antal arbetsställen 2013 efter region och näringsgren (SNI 2007)* Kommun/Region Areella näringar Industrinäringar Tjänstenäringar Totalt Procentuell fördelning* *=Exkl. näringsgren okänd Kommun/Region Areella näringar Industrinäringar Tjänstenäringar Totalt Askersund 35,3 16,2 48,4 100 Degerfors 29,8 16,1 54,1 100 Hallsberg 28,9 17,5 53,6 100 Hällefors 26,3 18,2 55,5 100 Karlskoga 15,0 16,3 68,7 100 Kumla 20,0 18,6 61,4 100 Laxå 30,3 17,3 52,5 100 Lekeberg 44,2 15,4 40,4 100 Lindesberg 36,2 15,9 47,9 100 Ljusnarsberg 26,2 20,7 53,1 100 Nora 27,6 15,8 56,6 100 Örebro 13,3 11,4 75,2 100 Örebro län 21,4 14,2 64,4 100 Riket 19,9 13,1 67,

9 Befolkning Ett uttalat mål inom det regionala tillväxtarbetet är att Örebro län ska öka sin befolkning till invånare senast år december 2013 bodde drygt invånare i länet, utspridda på 12 kommuner, vilket utgör ungefär 3 % av landets hela befolkning. Befolkningsmässigt har länet totalt sett haft en svagt ökande befolkning under RSP-perioden , men obalanserna mellan kommunerna är stor. Det är främst Örebro kommun och då företrädesvis Örebro stad som växer snabbast. Närmare hälften av de som bor här finns i Örebro kommun (49 %). Örebro är idag landets sjunde största stad och en av de mest expanderande. Framtidsprognoserna visar att befolkningen även framgent starkt kommer att koncentreras till i huvudsak Örebro kommun med omnejd, men även Kumla och Hallsberg kan långsiktigt förvänta sig en befolkningstillväxt i och med närheten till Örebro. 1 I ett längre perspektiv sedan millennieskiftet är det förutom Örebro kommun bara Kumla och Lekeberg som ökat sin befolkning. Sedan årsskiftet har dock några kommuner till vänt trenden och haft en positiv befolkningsutveckling. Karlskoga och Lindesberg hade 31 december 2013 fler invånare jämfört med mätningen 31 december Räknat ett år tillbaka har samtliga kommuner växt befolkningsmässigt förutom Hallsberg, Hällefors och Lekeberg som minskat befolkningen marginellt. Den senaste befolkningsstatistiken som finns från SCB uppdelad på centralorter och kommun som helhet är från 2010 (nya siffror kommer 2015). Total befolkningsmängd i länet var då fördelat på i centralort (70 % av befolkningen) och utanför i den tätortsnära landsbygden (30 % av befolkningen, benämns landsbygd nedan). Uppdelat per kommun var fördelningen 31 december 2010: Askersund Total folkmängd: Centralort: (34 %) Landsbygd: (66 %) Totalt folkmängd 31 december 2013: (-1,6 %) Laxå kommun Total folkmängd: Centralort: (54 %) Landsbygd: (46 %) Totalt folkmängd 31 december 2013: (-1,9 %) Hallsbergs kommun Total folkmängd: Centralort: (47 %) Landsbygd: (53 %) Totalt folkmängd 31 december 2013: (+- 0) 1 Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige-scenarier för kommuner och tätorter till år 2050, Rapport 2013:8 av Stockholms läns landsting, sid

10 Kumla kommun Total folkmängd: Centralort: (69 %) Landsbygd: (31 %) Totalt folkmängd 31 december 2013: (+2,2 %) Degerfors kommun Total folkmängd: Centralort: (77 %) Landsbygd: (23 %) Totalt folkmängd 31 december 2013: (- 1,5 %) Karlskoga kommun Total folkmängd: Centralort: (91 %) Landsbygd: (9 %) Totalt folkmängd 31 december 2013: (+ 0,2 %) Örebro kommun Total folkmängd: Centralort: (79 %) Landsbygd: (21 %) Totalt folkmängd 31 december 2013: (+ 3,8 %) Lekebergs kommun Total folkmängd: Centralort (Fjugesta): (29 %) Landsbygd: (71 %) Totalt folkmängd 31 december 2013: (+ 2,2 %) Nora kommun Total folkmängd: Centralort: (62 %) Landsbygd: (38 %) Totalt folkmängd 31 december 2013: (- 0,5 %) Lindesbergs kommun Total folkmängd: Centralort: (40 %) Landsbygd: (60 %) Totalt folkmängd 31 december 2013: (+ 0,6 %) Hällefors kommun Total folkmängd: Centralort: (63 %) Landsbygd: (37 %) Totalt folkmängd 31 december 2013: (-3,3 %) 10

11 Ljusnarsbergs kommun Total folkmängd: Centralort (Kopparberg): (61 %) Landsbygd: (39 %) Totalt folkmängd 31 december 2013: (-1,1 %) Människors benägenhet att bestämma val av bostadsort styrs allt mer av vart det finns arbeten, service och ett rikt utbud av fritidsaktiviteter och nöjen. Framför allt närheten till en bred arbetsmarknad är angeläget när folk väljer bostadsort. Länet har som beskrevs ovan haft en svagt ökande befolkning under de senaste åren. Orsaken är i första hand en ökad invandring. Att Örebro kommun och då i synnerhet Örebro stad växer och i viss mån även den tätortsnära landsbygden runt omkring Örebro kan även förklaras av den urbanisering som sker inom länet. Fler bosätter sig i eller i nära anslutning till Örebro där flest företag och en stor offentlig sektor finns som erbjuder en större arbetsmarknad. Den befolkningsförskjutning som nu sker från övriga kommuner in till Örebro kommun och Örebro stad påverkar självfallet flera kommuner negativt när befolkningen minskar. Skatteunderlaget viker och allt färre yngre som förvärvsarbetar ska försörja en större andel äldre i dessa kommuner. Befolkningens åldersstruktur har betydelse för inkomstutvecklingen och tillväxtförutsättningarna, försörjningsbördan och tillgången på arbetskraft. Om 20 år väntas antalet ålderspensionärer ha ökat med personer i Örebro län. Även den urbanisering som sker i övrigt inom kommunerna när folk flyttar från landsbygden till centralorten för med sig problem, vilket varit fallet i några kommuner. När befolkningsunderlaget på de mindre orterna på landsbygden minskar blir det allt svårare att upprätthålla en fullvärdig service (vid genomgången av serviceutbudet på respektive ort presenteras befolkningsdata för varje ort). Folkmängd efter region och åldersgrupp (antal), Källa: SCB Kommun/Region Totalt Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län Riket

12 Procentuell fördelning Kommun/Region Totalt Askersund 16,0 9,6 18,7 29,1 26,5 100 Degerfors 15,1 10,9 19,3 28,7 26,0 100 Hallsberg 17,4 11,0 22,1 27,3 22,1 100 Hällefors 14,1 12,2 17,7 27,4 28,6 100 Karlskoga 16,6 11,0 21,8 26,2 24,4 100 Kumla 20,8 11,3 25,2 24,0 18,7 100 Laxå 14,1 10,1 18,5 29,4 27,9 100 Lekeberg 19,9 9,4 23,5 26,0 21,2 100 Lindesberg 17,1 11,3 21,8 26,4 23,3 100 Ljusnarsberg 13,1 10,3 17,9 30,3 28,3 100 Nora 17,1 10,7 20,1 26,9 25,2 100 Örebro 18,6 13,2 27,1 23,3 17,7 100 Örebro län 17,8 12,0 24,2 25,1 20,8 100 Riket 18,1 11,6 25,7 25,2 19,4 100 Källa: Statistiska centralbyrån 12

13 Region- och arbetsmarknadsförstoring-ökad rörlighet för människor och företag Länets geografiska läge mitt i Sverige har betydelse för vår förmåga att skapa tillväxt och attrahera människor och företag. Örebro län är till ytan litet, ca km². Det motsvarar ca 2 procent av hela Sveriges landareal. Geografiskt sett finns både svårigheter och möjligheter som regionen har att bemöta. I jämförelse med en storstadsregion har man i Örebroregionen som regel kortare resor från bostaden till arbete, skola och service, vilket är positivt. Vårt geografiska läge i sig kan med en fungerande infrastruktur medföra att vi kan förbättra vår potential att konkurrera då länet ligger strategiskt för att nå flera marknader både nationellt och internationellt. Som region betraktad tillhör dock Örebro län ett av de län som är för litet för att på egen hand skapa en tillfredsställande tillväxt. En av de stora utmaningarna för länet som i förlängningen även kommer få konsekvenser på befolkningsutvecklingen, arbetsmarknaden och företagens förutsättningar att skapa tillväxt är region- och arbetsmarknadsförstoringen. En region- och arbetsmarknadsförstoring berör hela länet och alla länets kommuner likväl som landsbygden i kommunerna. Ett första led är att knyta samman samtliga länets kommuner till Örebros lokala arbetsmarknadsregion (LA). I dag ingår åtta av tolv kommuner i Örebros LA. Utifrån den pendling som sker finns för närvarande fyra LA i länet. Örebro (Örebro, Laxå, Askersund, Hallsberg, Kumla, Lekeberg, Lindesberg och Nora) Hällefors Ludvika (Ljusnarsberg) Karlskoga (Karlskoga, Degerfors och Storå) Tillväxtverket bedömer att Örebroregionens lokala arbetsmarknad 2030 kommer att inkludera alla kommuner förutom Ljusnarsberg som väntas tillhöra Ludvika även i framtiden. Nästa steg är att införliva hela Örebro län i Stockholm-Mälardalens arbetsmarknadsregion. Länet ligger pendlingsmässigt fortfarande för långt bort mätt i tid det tar att pendla till Stockholm för att vi på ett naturligt sätt ska kunna ingå i Stockholmsregionen. Örebro län gränsar mot sex andra län (vilket inget annat län i Sverige gör). Trots flera grannlän har vi inget län som vi funktionellt kan bilda en gemensam arbetsmarknadsregion med (med intern arbetsfördelning och specialisering). Förhållandet gör att länet i första hand måste förlita sig till sin egen styrka. Samtidigt är samverkan över länsgränserna nödvändigt i en rad olika frågor även om vi inte kan bilda en arbetsmarknadsregion med något län. Det gör att vi aktivt måste söka länsgränsöverskridande samarbeten, främst med våra grannlän, men även nationellt och internationellt. Att binda ihop länets kommuner till en LA och i förlängningen sluta samman länet med Stockholm-Mälarregionen är en av de mest avgörande frågorna för landsbygdsutvecklingen. Städer, mindre orter och landsbygdsområden måste bli funktionellt sammanlänkade med varandra och samspela i en större LA. En region- och arbetsmarknadsförstoring väntas på så vis gynna landsbygden då det blir enklare för människor att pendla till arbete och utbildning, vilket kan bromsa den negativa befolkningsutvecklingen i delar av länet. Folk kan bo kvar på landsbygden i attraktiva områden om det inte tar allt för lång tid att ta sig till arbets- och studieorten. Även det omvända förhållandet att människor kan nå landsbygden inom en kortare tidsvär ger landsbygden fördelar. Det blir lättare att starta och driva företag och skapa nya arbetstillfällen även på landsbygden om den fysiska gränsen mellan stad och land i högre 13

14 grad suddas ut. En sådan utveckling får givetvis effekter även på serviceutbudet både kvantitativt och kvalitativt. Rörligheten till och från länet och även inom länet är redan i dag ganska omfattande. Pendlingen har ökat, både antalet personer som pendlar och reseavstånden ökar. Arbetspendling sker i olika riktningar, till och från länet, till och från kommuner, men även inom kommunerna. En stor del av pendlingen från en kommun inom länet sker mot Örebro. Allt fler pendlar till jobb och studier allt längre. Foto: Mostphotos Arbetspendling inom länet 2012, Källa: SCB Kvinnor Bostadskommun Arbetsställekommun Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Män Bostadskommun Arbetsställekommun Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro

15 Kvinnor och män Bostadskommun Arbetsställekommun Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Fysisk infrastruktur-länets väg- och järnvägsnät En väsentlig del för att främja en aktiv region- och arbetsmarknadsförstoring är att den fysiska infrastrukturen är välutbyggd. Länets väg- och järnvägsnät håller en relativt god standard, även om mer investeringar krävs för att förbättra infrastrukturen. En större arbetsmarknadsregion som inkorporerar alla kommuner förutsätter att mer investeringar görs för att effektivisera resandet och underlätta för transportnäringen. E 18, E 20 och riksväg 50/Bergslagsleden som ingår i det nationella vägnätet går samman i länet. Här finns ca km statlig väg. Vad beträffar de regionala vägarna är riksväg 51 mot Östergötland, riksväg 52 mellan E20 och länsgränsen mot Södermanland, länsväg 244 mellan Nora och riksväg 50 samt väg 63 väster om Hällefors strategiska stråk för både person- och godstrafiken. Dessa vägar är de mest trafikerade i länet utöver våra Europavägar och riksväg 50. Totalt finns sju s.k. primära länsvägar. Länsväg 204, Lanna - Gullspång/riksväg 26 Länsväg 205, Askersund - Grythyttan Länsväg 207, Örebro - Odensbacken Länsväg 233, Kopparberg - Ramnäs/riksväg 66 Länsväg 243, Gyttorp - Åtorp Länsväg 244, Hammarn (Hällefors) - Nora/riksväg 50/68 Länsväg 249, Arboga - Lindesberg/riksväg 50/68 Riksväg 51 mot Östergötland är en av länets mest trafikerade vägar. Vägen går förbi bl.a. Pålsboda och Hjortkvarn. Foto: Patrik Pettersson Länsstyrelsen Vägstandarden på riks- och länsvägarna varierar. Riksväg 50 i den södra länsdelen är den väg som i nuläget bedöms ha störst behov av förbättringar (objektet finns med i den nationella transportplanen ), men även en del av våra mindre länsvägar behöver åtgärdas då antalet transporter och bilresenärer stadigt ökar. En ökad frekvens av kollektivtrafik kräver på sikt att insatser genomförs för att minska restiderna och få dessa att ligga i linje med önskad målbild som Regionförbundet tagit fram. Det är en viktig del i strategin med att åstadkomma en arbetsmarknads- och regionförstoring. 15

16 Kapaciteten på järnväg måste öka då den idag är allt för begränsad, vilket får negativa konsekvenser både för gods- och persontrafiken. Flödet av person- och godstrafik ökar kontinuerligt. Antalet personer som pendlar till arbete och studier blir fler och fler. Stora persontrafikstråk från väster till öster och från norr till söder går genom regionen. Bristande kapacitet är ett hinder för att uppnå målet om region- och arbetsmarknadsförstoring. I den nationella transportplanen har över 50 MSEK avsatts till investeringar för att utöka trafiken och minska förseningar på länets järnvägar. Det är i första hand Bergslagsbanan och godsstråket genom Bergslagen som kommer bli föremål för åtgärder (bl.a. nytt dubbelspår för stråket Bergslagen-Hallsberg-Åsbro). Källa: Nationell transportplan för En dubbelspårsutbyggnad mellan Hallsberg och Åsbro finns med i den nationella transportplanen som regeringen tog beslut om i april i år. Foto: Patrik Pettersson, Länsstyrelsen 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 Kollektivtrafiken Länets kollektivtrafik med buss är uppbyggd utifrån ett stomnät mellan kommunernas centralorter och Örebro stad. Regional linjetrafik därutöver finns i anslutning till stomnätstrafiken. 66 olika linjer trafiker länet (8 mars 2014). Några linjer fungerar som s.k. anropsstyrd trafik. Sett till arbetspendlingen är Örebro navet i kollektivtrafiken, men även Kumla och Hallsberg är viktiga knutpunkter för resandet kollektivt med hänseende till tågtrafiken. Totalt görs tåguppehåll i 13 orter i länet. I huvudsak rör det sig om de större tätorterna men även några mindre orter som till exempel Ställdalen har tågstopp. Nora, Karlskoga, Askersund, Fjugesta och Odensbacken är några av de större orter som saknar tågstopp. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns en inriktning för det framtida behovet av trafikering. Där ingår bland annat länspendeln (Hällefors-Nora-Örebro-Kumla-Hallsberg- Laxå). För att komplettera den ordinarie linjetrafiken/kollektivtrafiken kan kommuner erbjuda s.k. kompletteringstrafik på landsbygden. Kompletteringstrafiken är okänd för många, men innebär en möjlighet då fler landsbygdsboende kan få tillgång tjänsten för att ta sig till närmaste buss eller serviceort. Anslutningen till kompletteringstrafik varierar i länet och några kommuner har valt att ta bort trafiken. Ansvaret för kompletteringstrafik är skilt från den ordinarie linjetrafiken som sköts av Landstinget. Reglerna skiljer sig också åt från kommun till kommun. Källa: Landstinget, Regionalt trafikförsörjningsprogram 21

22 Fiberutbyggnaden Utbyggnad av fiber för bredband är en nödvändighet för att det ska vara möjligt att använda ett brett utbud av digitala tjänster. Situationen ser dock olika ut för befolkningen som bor i den mera perifera landsbygden i jämförelse med dem som bor i en förtätad ortsstruktur (orter med mer än 200 invånare). Det går att prata om en digital klyfta eller ett digitalt utanförskap. På orter med mer än 200 invånare kan i genomsnitt två av tre företag och hushåll ansluta sig till fiberbaserat bredbandsnät, vilket är klart över riksgenomsnittet. Kommunerna Hällefors, Hallsberg och Nora är bland de fem främsta i landet när det gäller bredbandstäckningen med fiber i orter med fler än 50 invånare. Bilden i de områden som har spridd bebyggelse är dock en helt annan. Enligt PTS bredbandskartläggning i oktober 2012 har endast 4,9 procent av företagen och 4,8 procent av alla hushåll i dessa områden tillgång till framtidssäker IT-infrastruktur. Enbart två kommuner, Hällefors och Kumla, ligger över riksgenomsnittet. I Örebro län har närmare 60 procent av befolkningen möjlighet att koppla upp sig mot fiber. Det är en ökning med 29 procent jämfört med De medel som regeringen tillfört det nya Landsbygdsprogrammet för fiberutbyggnaden innebär för Örebro län en fördubbling av pengar för bredbandsinvesteringar jämfört med det program som nu tar slut. Etappmål för hur stor del av hushållen och företagen i länet som ska ha tillgång till Internet finns inskrivna i Örebro läns regionala digitala agenda som utgör det sista programåret för RSP ska: Minst 70 % av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden kunna erbjudas en överföringshastighet på minst 100Mbit/s. Minst 98 % av hushållen och företagen i såväl tätorterna som på landsbygden ha täckning av 4G-nät (eller bättre). Tillgång till internet finnas i alla boendeformer inom stöd, vård och omsorg. Kartläggning av orter och serviceutbudet i länet Sammanställs och presenters i omarbetad form under hösten 2014 i bilaga 1 när Tillväxtanalys nya servicedatabas är klar (tillsvidare arbetsmaterial). 22

23 Koppling till övriga program för regional tillväxt-rus, RÖP, Länstransportplanen, Regionalt trafikförsörjningsprogram, Landsbygdsprogrammet, Digitala agendan För att genomföra en effektiv, mål- och resultatinriktad regional tillväxtpolitik har varje län som grund för de insatser som görs utarbetat ett antal program, planer och strategier. I programmen, planerna m.m. beskrivs en önskvärd framtida målbild och de faktorer och områden som bedöms som de mest vitala för att länet ska utvecklas i enlighet med uppsatta mål. De satsningar som görs ska bidra till att länets samlade konkurrenskraft ökar. Att få största möjliga utväxling av investerade medel så att befintliga företag växer, fler företag startas och etablerar sig här så att fler kan sysselsättas är primärt för att skapa en god gemensam välfärd. Alla program, planer och strategier oavsett syfte och mål baseras på de starka tillväxtbranscher och fokusområden som identifierats sedan tidigare. Utifrån de nuläges- och sårbarhetsanalyser som gjorts måste ett program i sin utformning och i genomförandefasen även beakta och ta hänsyn till sådant som motverkar och hindrar den regionala utvecklingen. Det är möjligt att skapa förändring, men förändringen kan ta tid. För att vända en nedåtgående trend måste vi i ett första skede inse vad som ger inflytande på länet och vilka strategiska vägval vi har att göra därefter för att förbättra vår förmåga att konkurrera. Nedan angivna program, planer och strategier som ska vara styrande för den regionala tillväxtpolitiken och landsbygdspolitiken tar avstamp i SWOT-analyser och de förhållanden som är väsentliga för att företag ska vara benägna att verka här likväl som människors vilja att bo, leva och arbeta i länet. Som togs upp i avsnittet Region- och arbetsmarknadsförstoring-ökad rörlighet för människor och företag är och kommer region- och arbetsmarknadsförstoringen som drivs fram av förändrade konkurrensvillkor och en allt mer specialiserad arbetsmarknad ha inverkan på regionen både nu och i framtiden. En stark koncentration av befolkning och företag till Örebro samtidigt som en rad kommuner i övrigt påverkas negativt av en vikande befolkning, en förändrad befolkningsstruktur och en svagare arbetsmarknad gör att de inomregionala obalanserna allt mer förstärks. De skillnader som finns för att attrahera människor och företag kan i möjligaste mån jämnas ut, bl.a. genom att en aktiv landsbygdspolitik förs. Samtliga program, planer och strategier med koppling till den regionala tillväxtpolitiken och landsbygdspolitiken har sina specifika syften och målinriktningar. Gemensamt är att de på ett eller annat sätt har bäring på region- och arbetsmarknadsförstoringen. Det handlar om att få stad och landsbygd att växa samman då sambandet ses som nyckeln till en positiv utveckling för alla kommuner. Därför har programmen oberoende av geografiskt fokus betydelse både för landsbygden och centralorten i respektive kommun. I Örebro län har Regionförbundet förutom en regional utvecklingsstrategi (RUS) utarbetat en regional översiktlig planering (RÖP). Det främsta syftet med RÖP är att innehållet ska ge ett rumsligt fysiskt perspektiv till RUS och vara stödjande vid framtagandet av kommunernas översiktsplaner (ÖP). Använder sig kommunerna av RÖP som ett underlag i sin process med ÖP kommer varje kommuns ÖP bidra till ett mera effektivt genomförande av RUS och en högre måluppfyllelse. 23

24 Därtill finns Länstransportplanen och Regionalt trafikförsörjningsprogram (planering för kollektivtrafiken, har beslutats av Landstinget), programmet har stor betydelse för den regionala utvecklingen, inte minst för att uppnå målet om en större arbetsmarknadsregion. Även Landsbygdsprogrammet och den nya regionala digitala agendan ska bidra till tillväxt och attraktionskraft som gör att människor kan och vill bo på landbygden och driva företag där. De program, planer och strategier som tas upp här och de områden och prioriteringar som inryms i dessa ger också vägledning och en plattform för planeringen av serviceutbudet. RSP ska koordineras och vara en integrerad del av den inriktning och det innehåll som finns i programmen etc. Program, planer och strategier varav RSP utgör ett program ska därmed inte ses isolerade från varandra. Det finns tydliga samband som måste vägas samman. Region- och arbetsmarknadsförstoringen är ett genomgående tema och genomsyrar alla dokument inom det regionala tillväxtarbetet. En effekt av den utveckling som skett och fortfarande pågår är att befolkningen och den mest kvalificerade arbetskraften och de kunskapsintensiva företagen centreras till Örebro i eller i direkt anslutning till stadskärnan. Övriga kommuner har i varierande grad inte samma dragningskraft för att attrahera människor och företag, vilket gör att varje kommuns möjlighet att bidra till tillväxt och utveckling skiljer sig åt (se ovan om befolkning och företagande). Målet i RUS är att Örebro län ska öka sin befolkning till invånare senast Även om prognoserna tyder på att det är Örebro kommun och i viss mån även kommunerna Kumla och Hallsberg som väntas öka sin befolkning mest i ett längre perspektiv framåt i tiden är det ett uttalat mål i RUS att befolkningen ska öka i alla kommuner. En befolkningstillväxt förutsätter att fler företag inom framtidsbranscher med en tillväxtpotential startas och etablerar sig i regionen. Att både befintliga och nya företag kan bli konkurrenskraftiga och medverka till att länet får en bred och diversifierad arbetsmarknad är en viktig beståndsdel i det arbete som sker kring region- och arbetsmarknadsförstoringen. För att kunna konkurrera måste företagen fortsätta vara innovativa och ligga i framkant. Ökade investeringar i innovationer och mer av FoU behövs i regionen likväl som mer investerat riskkapital. En nyckelfaktor i sammanhanget är att regionen också kraftsamlar för en ökad kompetensutveckling så att både företag och offentlig sektor har tillgång till kvalificerad arbetskraft. Länet har en i jämförelse med våra grannlän en lägre utbildningsnivå, vilket i förlängningen kan bli ett problem för näringslivets konkurrenspotential om inte kompetenshöjande satsningar genom hela utbildningssystemet görs. Innovationer och entreprenörskap och kunskap och kompetens är två av fyra utvecklingsområden i länets RUS. Antalet studenter vid Örebro universitet ökar kontinuerligt. Att fler stannar i Örebroregionen efter avslutade studier och förser företag och offentlig sektor med kompetens är en viktig konkurrensfaktor för länet. Foto: Mostphotos 24

25 Trenden med att kvalificerad arbetskraft och företag inom kunskapsbaserade branscher dras till Örebro med omnejd är och kommer vara väsentligt för hela regionens förmåga att konkurrera. Den tillväxt och expansion som sker i och runt omkring Örebro ska genom region- och arbetsmarknadsförstoringen ge övriga kommuner en bättre grund för att öka sin befolkning och generera företag, tillväxt och sysselsättning. Kommunerna kommer även framgent ha olika förutsättningar att locka till sig människor och företag och bidra till länets samlade tillväxt, men en region- och arbetsmarknadsförstoring är en viktig grundförutsättning för att utjämna de obalanser som nu finns sett till befolkningsmängd, befolkningsstruktur och företagende (se beskrivning under rubriken Region- och arbetsmarknadsförstoring-ökad rörlighet för människor och företag). Att på sikt kunna binda ihop en större LA i regionen och därefter införliva länet i Stockholm- Mälardalsregionen är en del i utvecklingsområdet den öppna regionen i RUS. Det är i ett långsiktigt framtidsperspektiv som Örebro län kan ingå i Stockholm-Mälardalsregionen. 25

26 Även det fjärde och sista utvecklingsområdet om lustfyllda möten och upplevelser har relevans för landsbygden och lokal service, vilket beskrivs i texten längre ned. Regional översiktlig planering (RÖP) tar tydligt avstamp i frågan kring region- och arbetsmarknadsförstoringen. De tre huvudsakliga inriktningsområdena är: Regionförstoring och hållbar pendling Hållbar tätortsutveckling och levande landsbygd Etableringslägen och transporter En utgångspunkt som RÖP bygger på är att den fysiska samhällsplaneringen och beslut om investeringar och regionalpolitiska satsningar i övrigt måste grundas på faktorer som vart folk väljer att bosätta sig, befolkningssammansättningen i ett visst geografiskt område, benägenheten att pendla till arbete och studier, företagens val av lokalisering samt arbetsmarknadens utveckling. Det handlar om att förhålla sig till de rådanade omständigheterna på en ort. En region- och arbetsmarknadsförstoring kan för flera orter medföra att situationen ändras så att orten ges bättre möjligheter än vad som är fallet idag till att skapa attraktiva boendeområden och få företag att verka där. På en ort med en stabil eller en ökande befolkning är det lättare att upprätthålla ett bredare serviceutbud, både kommersiell och offentlig. En bättre service ger en positivt spin-off effekt så till vida att attraktionskraften att bo, leva och driva företag ökar ytterligare på sådana orter likväl som incitamenten att bygga nya bostäder. Förtätningar uppstår när fler människor och företag sluter sig samman i ett avgränsat område. Att få kommunerna att använda sig av RÖP som ett planeringsverktyg för sina ÖP är av intresse även för servicefrågorna. En varuförsörjningsplan och om möjligt i nästa steg en större serviceplan kan naturligt utgöra en del av en ÖP/FÖP. RÖP kan då tjäna som vägledning för hur varudistribution och serviceutbud strategiskt ska planeras utifrån sådana förhållanden som nämndes ovan om befolkning, bostadsstruktur med förtätningar, företags lokalisering m.m. Även små orter utanförcentralorterna kan växa befolkningsmässigt i Örebroregionens LA. I Åsbro har 14 nya lägenheter byggts under de senaste åren som nu är uthyrda. AskersundsBostäder AB har byggt fyra som är klara för inflyttning i oktober i år. Foto: Henrik Olofsson, Askersunds kommun Insatser för att underlätta ett ömsesidigt pendlande mellan stad och land och förbättra kollektiv- och godstrafiken planeras och genomförs i enlighet med Länstransportplanen och det regionala trafikförsörjningsprogrammet. En region- och arbetsmarknadsförstoring förutsätter en ökad tillgänglighet för både människor och företag för att främja en ökad rörlighet. Strategin för att uppnå ett hållbart pendlande är att fler väljer att åka kollektivt. Inomregionala kommunikationer har därför en hög prioritet i trafikförsörjningsprogrammet. I första hand ska kommunikationerna mellan kommunernas centralorter bli effektivare genom en ökad turtäthet i det s.k. stomnätet. Då Örebro stad är motorn i den LA där åtta av tolv kommuner ingår och kommer vara noden i en kommande större LA är det av särskild strategisk betydelse att direktkommunikationerna mellan kommunernas centralorter och centrumkärnan i Örebro fungerar. En ökad frekvens av expressbussar och en vidare utveckling av den spårburna trafiken även inomregionalt är härav väsentligt. 26

27 Utöver stomnätstrafiken med buss och de tågförbindelser som finns sker trafik med buss i regionala trafiknät (vanliga linjenätet) som kan kompletteras med både anropsstyrd trafik och kompletteringstrafik i kommunerna. Målet är att minska restiderna avsevärt mellan kommunhuvudorterna i regionen. För att lyckas med målet behövs fler investeringar i vårt regionala väg- och järnvägsnät. Några av våra riks- och länsvägar måste förbättras för att restiderna ska kunna kortas. Landsbygdsprogrammet som har sitt geografiska fokus utanför kommunernas centralorter kan om rätt satsningar görs påverka region- och arbetsmarknadsförstoringen positivt. Att knyta samman länets kommuner genom ökade investeringar i den fysiska infrastrukturen och bättre kollektivtrafik är centralt. Ska befolkningen öka i samtliga kommuner och landsbygden ge ett tillskott till länets samlade tillväxt och konkurrenskraft måste en adekvat landsbygdspolitik bedrivas parallellt. Landsbygdsprogrammet och dess åtgärdsområden har en strategisk betydelse Tiveds Handel som behållit sin nisch som lanthandel är en turistattraktion både för svenska och utländska turister. Foto: Tiveds Handel för att utjämna inomregionala obalanser. Programmet har även att ta hänsyn till de skillnader som finns i länets landsbygder. Landsbygden är på intet sätt homogen. Förutsättningarna är som beskrivits tidigare olika och styrs av många parametrar. I orter som ligger längre ut i den mera perifera landsbygden har avfolkningen gått snabbare än i andra delar av länet, vilket även haft en negativ effekt på näringsliv och service. Många orter vars avstånd till närmaste centralort är relativt kort och där avståndet till Örebro är överkomligt har haft en mera stabil befolkningsmängd över tiden. Det finns landsbygdsorter som under 2000-talet ökat sin befolkning. Närheten till arbete, service och ett rikare utbud av fritids- och kulturaktiviteter är en starkt bidragande orsak, vilket visar vikten av att få en större och mera funktionell arbetsmarknad som kan inkludera fler av länets kommuner och landsbygder. Antalet företag, näringslivsstrukturen och den lilla arbetsmarknad som finns i det absoluta närområdet kan också variera. Jord- och skogsbruket är relativt omfattande, men många små företag som ingår i statistiken är inaktiva och saknar anställda. Företag inom byggindustrin, mindre tjänste- och handelsföretag är andra branscher som utmärker landsbygden. Turismen är på stark frammarsch, inte minst natur- och kulturturismen som är nära förbunden med våra landsbygdsmiljöer och kulturhistoriska platser. Att bo nära naturen och uppleva lantliv och natursköna områden blir allt vanligare, exempelvis bo på lantgård. Måltid utgör ett annat av landsbygdens profilområden som lockar många besökare till regionen. Det fjärde utvecklingsområdet i RUS om lustfyllda möten och upplevelser har en klar koppling till turismen på landsbygden. Dels fyller servicen som sådan en funktion mot turism- och besöksnäringen, men servicegivarna kan också vara med och utveckla turismen genom att tillhandahålla olika tjänster (se nedan, koppling mellan RSP och Landsbygdsprogrammet). Landsbygden står således inför stora utmaningar, men har också många fördelar som det gäller att ta till vara på och utveckla vidare. Att helt utjämna de skillnader som finns mellan stad och land och mellan olika landsbygdsområden trots en kommande region- och arbetsmarknadsförstoringen är knappast möjligt. Alla kan inte och kommer inte att ha sin försörjning tryggad i sin hemvist genom anställning eller eget företagande. Utmaningen ligger i att långsiktigt och målmedvetet bygga vidare på den utvecklingskraft som finns och se till varje orts (och funktionellt område) specifika möjligheter att utvecklas efter egen förmåga. 27

28 Landsbygdsprogrammet har och förväntas i ett framtidsperspektiv bidra till att människor kan och vill bo och leva och verka som företagare på landsbygden. I Örebro län finns en mängd olika byalag, lokala utvecklingsgrupper etc. med representanter från de som bor, driver företag och är aktiva inom föreningslivet på orten. Det engagemang och den kreativitet som också utmärker många entreprenörer i det direkta närsamhället är en resurs för landsbygden. Den regionala digitala agendan ska föra med sig att både företag, föreningar och människor ska kunna nyttja fiberutbyggnaden som gjorts, dels för att använda nya tjänster, men även för att producera nya varor och tjänster. Planering sker nu för ytterligare utbyggnad längre ut i våra landsbygder så att fler kan ansluta sig till fibernätet. Det är i ljuset av de program, planer och strategier och vad dessa problematiserar och fokuserar kring utvecklingsmässigt som RSP ska ses. Som nämndes ovan kan RSP till sitt innehåll och genomförande inte betraktas avskilt från vad som händer och sker i regionen i stort. Den strukturella process som pågår och väntas fortsätta påverkar hela länet, inte minst landsbygden. RSP är en del av helheten, vilket gör att programmet måste grundas på sådana faktorer som driver utvecklingen framåt och vad som gör att regionen inte kan konkurra på samma sätt som andra regioner. I praktiken innebär det att RSP:s utformning måste anpassas utifrån vad som är möjligt och rimligt att uppnå sett till varje orts eller ett funktionellt områdes specifika situation. Genom att verka för en kvalitativ och kvantitativ service kan vi givetvis förändra en orts/ett områdes attraktionskraft och förmåga att skapa tillväxt. Utbudet av service går hand i hand med en orts/ett områdes attraktivitet och tillväxt, det finns en växelverkan däremellan. Ett brett utbud av service som svarar upp mot de krav som boende och företag har på landbygden är givetvis viktigt för attraktionskraften och tillväxten på en ort eller i ett större geografiskt område. Utan service blir det svårt att få människor att bosätta sig på landsbygden samtidigt som det kan medföra att företagen ser hinder för sin tillväxt om efterfrågad service saknas. Omvänt om befolkningen flyttar från landsbygden och företagen inte ser några fördelar med att finnas på landsbygden finns inte en tillräckligt stor köpkraft för att tillhandahålla en fullgod service. Ingen service, ingen attraktionskraft och tillväxt och vice versa. Utgångspunkten i en nulägessituation måste dock vara att valet av den service som kan erbjudas och i vilken form styrs av behoven och faktorer som befolkningsmängd och befolkningssammanssättning (demografi), antalet företag och näringslivsstruktur, pendling till centralorter för arbete och studier eller större orter på landsbygden likväl som människors preferenser att i övrigt göra och klara av sina inköp utanför sin hemort. Här spelar även avstånd i form av restid till andra alternativa inköpsställen en roll, vilket bl.a. är avhängigt av standarden på våra vägar om avstånden inte är allt för korta. Kollektivtrafikens utbyggand och antalet turer till och från en ort måste också vägas in. Är det korta avstånd mellan en landsbygdsort och en centralort, bra vägstandard och hög turtäthet med kollektivtrafiken ökar incitamenten att göra inköpen i den större butiken i centralorten som har ett bredare utbud av varor och lägre priser. För landsbygdsbutiken på hemorten blir det då svårare att få ett tillräckligt stort kundunderlag. Omsättningen och lönsamheten försämras. Den beskrivning och bild som ges ovan har relevans för det som nu händer kring region- och arbetsmarknadsförstoringen. RSP har principiellt samma målinriktning som Landsbygdsprogrammet så till vida att programmen ska ge landsbygden bättre villkor att bidra till regionens samlade tillväxt- och utvecklingskraft. Det måste finnas en viss service på landsbygden för att inte inomregionala obalanser ska förstärkas ytterligare även om både serviceutbudet och formerna för hur servicen distribueras kommer variera. 28

29 Kopplingen i sig mellan Landsbygdsprogrammet och RSP ska också betonas. Den traditionella kommersiella servicen som är basen i RSP är en viktig del av servicen gentemot de företag som Landsbygdsprogramet har som målgrupp. Landsbygdsprogrammets insatsområden kan också utgöra kompletterande verksamheter till några av de butiker som har potential att få ut ett mervärde av nya affärsidéer eller någon form av utvidgad service. Det får självfallet bedömas från fall till fall vad som är kommersiellt gångbart, men några landsbygdsbutiker skulle kunna bredda sitt utbud av både varor och tjänster och öka sin omsättning och förbättra lönsamheten. Två områden som är aktuella är ett ökat sortiment av närproducerad mat och butiken som en lokal turistbyrå/förmedlare av tjänster till turister på sommaren. Örebro län som det nya matlänet i Sverige och en ökad satsning på naturturism kan eventuellt komma att ingå i det nya Landsbygdsprogrammet. Under 2014 kommer en översyn av RUS och RÖP att göras för att bedöma dokumentens aktualitet och relevans. Även andra planer som Länstransportplanen och Regionalt trafikförsörjningsprogram kommer att bearbetas och implementeras under hand även om de stora dragen regionalt/interregionalt inte förändras i sak. Partnerskapet-Rådet för landsbygdsutveckling Under den programperiod som nu avslutas har Länsstyrelsens råd för landsbygdsutveckling även fungerat som partnerskap för RSP. Tanken med ett gemensamt forum har varit att samordna och integrera det som görs inom Landsbygdsprogrammet med den kommersiella och offentliga servicen då servicefrågorna främst haft landsbygden som geografiskt målområde. Erfarenheterna från partnerskapsarbetet har varit både positiva och negativa. Sammansättningen av själva rådsorganisationen har vid ett tillfälle setts över och ändrats. Några centrala aktörer har dock medverkat under hela programtiden, exempelvis kommunerna, Regionförbundet och Hela Sverige ska leva/länsbygderådet Örebro län. I praktiken har partnerskapet haft rollen som en paraplyorganisation med ett ömsesidigt informationsutbyte kring för länet viktiga satsningar och utvecklingsprojekt som berör landsbygden. Erfarenheter och kunskaper om vad som händer och sker i regionen har kunnat föras över mellan rådets medlemmar. Länsstyrelsen som haft processansvaret med RSP har kontinuerligt redogjort för genomförda investeringar och presenterat de projekt som planerats, vad som gjorts i projekten under projektets gång samt resultatet när projektet slutförts. Kommunerna, Regionförbundet/Energikontoret, Länsbygderådet har i samråd och tillsammans med Länsstyrelsen initierat och planerat projekten som drivits under programperioden. Efter dialog med partnerskapet och överväganden därefter har Länsstyrelsen tillsvidare beslutat att initialt under den nya programperioden bibehålla nuvarande partnerskap med den funktion som partnerskapet haft. Huvudskälet är att ett flertal av rådets deltagare representerar sådana intressen som ses som vitala i genomförandeprocessen (både utifrån regeringsbeslutet och Tillväxtverkets riktlinjer). Regionförbundet som har huvudansvaret för den regionala tillväxtpolitiken ska bidra till att tillväxtfrågorna lyfts in i ett regionalt perspektiv. Servicens betydelse för företagandet och tillväxten på landsbygden är då primärt. Tillväxtaspekten poängteras särskilt i regerings beslut om serviceprogrammet och i Tillväxtverkets riktlinjer. Att kommunerna ska ingå både i planeringen av aktiviteter och när de genomförs betonas allt mer från regeringens sida. Kommunerna måste få en mera prioriterad ställning än vad som varit fallet tidigare, vilket programmet kommer ta hänsyn till. Samtliga kommuner finns med i partnerskapet (se mer om kommunernas medverkan nedan). Hela Sverige ska leva/länsbygderådet kommer på ett naturligt sätt genom sin verksamhet i kontakt med den lokala nivån. Länsbygderådet ses som representant för länets olika byalag/utvecklingsgrupper etc. som i sin tur företräder de orter/funktionella områden som RSP riktas till. 29

30 Byalagen/utvecklingsgrupperna säkerställer underifrånperspektivet och har ett betydande inflytande för att bedöma behovet av service och hur servicen kan utformas på en ort/i ett funktionellt område. Då även företagare sitter med i byalagen/utvecklingsgrupperna kan servicen direkt relateras till företagen lokalt, vilket ger ett bättre och mera tillförlitligt underlag för de beslut som fattas. Arbetssättet med att förlägga s.k. samrådsmöten ute på landsbygdsorterna när projekt, investeringar eller åtgärder i övrigt ska planeras och genomföras som gäller t.ex. en butik eller en drivmedelsanläggning ska fortsätta även under den kommande programperioden. Övriga aktörer i partnerskapet är i dagsläget Coompanion, Företagarna, Lantmäteriet, LRF, Skogsstyrelsen, Örebro Kompaniet (Örebro kommuns marknadsföringsavdelning som även verkar för turismen i hela regionen) samt Örebro läns idrottsförbund. På sikt kan det bli aktuellt att komplettera rådsorganisationen/partnerskapet med en referensgrupp till rådet. Där ska servicegivarnas organisationer såsom ICA, Axfood, Qstar, Din-X och eventuellt någon organisation som för talan för konsumenterna vara med. Länsstyrelsen har sedan tidigare haft regelbundna kontakter och möten med alla ovan nämnda företag och kommer så att ha in i den nya programperioden vid sidan av rådsorganisationen/partnerskapet. Samrådsmöte med utvecklingsgruppen för den lokala utvecklingsplanen i Mullhyttan i samband med planeringen av en ny drivmedelsanläggning. Foto: Peter Eriksson Nerikes Allehanda Den nya drivmedelsstationen i Mullhyttan som tillkom Foto: Patrik Pettersson Länsstyrelsen Kommunernas medverkan i genomförandet av programmet Kommunernas engagemang och delaktighet i planeringen och genomförandet av projekt och insatser som pågått under programtiden har överlag varit bra. Erfarenheterna av det arbetssätt som präglat samverkan mellan olika aktörer såsom kommunerna, Länsstyrelsen, Regionförbundet/Energikontoret, Länsbygderådet, Landsbygdsmentorerna och den lokala nivån med servicegivarna och byalagen/utvecklingsgrupperna i spetsen ska tas tillvara även under den nya programtiden. Kommunernas medverkan har skett på olika sätt, vilket bidragit till variation och bredd i projektverksamhet och i samarbetet i stort. I ett projekt om energieffektivisering i landsbygdsbutiker var samtliga kommuners energi- och klimatrådgivare med på möten med t.ex. styrgruppen och ute i butikerna för att dels hjälpa till, men även för att fördjupa sig och lära sig mer om hur man genomför energikartläggningar. Tidigt under programtiden drev Hela Sverige ska leva ett riksomfattande projekt om servicepunkter vari både Lindesbergs (orten Vedevåg ingick) och Askersunds (orten Hammar ingick) kommun deltog. Landsbygdsmentorernas butiksprojekt om kompetens- och affärsutveckling finansierades 30

31 delvis av kommunerna. De kommuner som ingick i Länsstyrelsens projekt om lokala utvecklingsplaner (LUP) har visat ett stort intresse och deltagit i genomförandeprocessen med att ta fram planerna. Flera kommuner använder sig nu av LUP i planeringen när nya ÖP utformas. Planerna har även presenterats för kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige i flera kommuner. En väsentlig del har varit att både politiska företrädare och tjänstemän involverats i projekt och processer med kopplingar till RSP. På de s.k. samrådsmöten som ägt rum ute på orterna i samband med att investeringar planerats eller andra åtgärder diskuterats med servicegivarna och ortens byalag/utvecklingsgrupp etc. har kommunernas näringslivsanvariga och/eller landsbygdsutvecklare varit med. Det nya programmet ska kännetecknas av samma metodik som det förra kring kommunerans delaktighet. I rådet för landsbygdsutveckling/partnerskapet för RSP ska planering av projektverksamheter, genomgång av programaktiviteter i övrigt och redovisning av avslutade åtgärder och projekt vara på agendan. Att partnerskapet med kommunerna kan fungera som planeringsorgan inför ett nytt programår när handlingsplanen ska tas fram är särskilt viktigt. I den inledande fasen har information om programmets syfte, mål och riktlinjer både för framtagandet och genomförandet getts till KS-ordförande, kommunchef och näringslivschef/landsbygdsutvecklare i samtliga kommuner. Därutöver hölls ett särskilt möte arrangerat av Regionförbundet med kommuncheferna i januari. Som en del av analysen och för att forma det nya serviceprogrammet har alla kommuner fått möjlighet att komma med inspel och yttra sig angående servicen på landsbygden och lyfta fram orter som har eller väntas få en särskilt servicestrategisk betydelse. Kommunernas synpunkter har vägts in när programinnehåll och prioriterade områden bestämts. Varje kommun har även fått ge sin syn på sin egen roll i genomförandefasen av programmet. Vid mötet i partnerskapet i mitten av februari diskuterades mål och målformuleringar inom varje prioriterat område med stöd av några frågeställningar. Hållbar utveckling Jämställdhet Tillgången till service är i högsta grad en jämställdhetsfråga. En god service för kvinnor är inte nödvändigtvis samma sak som för män. Exempelvis så finns det fler äldre kvinnor än äldre män utan körkort. Kvinnorna har därför större behov av service på nära håll. Den viktigaste aspekten är att både män och kvinnor får vara med och påverka serviceutbudet. När ett projekt ska genomföras ska hänsyn tas till hur styrgrupper i projekten är sammansatta könsmässigt. Det ska säkerställas att båda könen har ett inflytande på projektet och de aktiviteter som planeras. Samma princip gäller i samband med de samrådsmöten som hålls ute på orterna med byalag/utvecklingsgrupper etc. Gruppens sammansättning sett till ålder, kön och etnicitet blir här viktigt. En grupp som inte får glömmas bort i sammanhanget, både i utformningen och styrningen av projekt samt vid sammankomster i övrigt är människor med olika funktionsnedsättningar. I Örebro läns RSP var ett av målen att inventera varje butik för att se hur tillgängliga butikerna är. Några butiker har genomfört investeringar för att förbättra tillgängligheten, bl.a. förbättringar av entré och utrymmen inne i affärerna som gör det lättare att ta sig in och ut och vistas i butiken. 31

32 Integration Regeringen konstaterade i sin landsbygdsstrategi (En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder 2008/09:167) som presenterades i mars 2009 att utrikes födda är underrepresenterade både som arbetstagare, näringsidkare och bosatta på landsbygden. För att göra landsbygden attraktiv för människor med annat etniskt ursprung måste alla grupper få känna sig delaktiga och ge sin syn på servicen, både till form och innehåll. Likt bedömningen av könsfördelningen i ett projekt ska det därför beaktas att de med invandrarbakgrund får vara med och forma och styra projekten och aktivt få delta på möten som berör servicefrågor på en ort. Etnisk mångfald ska tas tillvara och ses som en resurs i allt arbete med servicefrågorna. Några landsbygdsbutiker drivs av människor från andra länder. I projekt med inriktning mot butiker måste projektledare och övriga verksamma inom projektet tänka på att förutsättningarna att ta till sig och förstå det som görs kan skilja sig åt beroende på etniska faktorer. Det kan t.ex. handla om kulturella skillnader om hur man affärsmässigt vill och kan utveckla sin butik. Miljö Samtliga åtgärdsområden bedöms kunna bidra till de regionala miljömålen och den regionala klimatstrategin. När servicen blir mera tillgänglig för både företag och boende minskar behovet av inköpsresor och transporter, vilket gör att miljön inte belastas lika hårt. Energieffektivisering i en butik medför att verksamheten kan bli mera lönsam och på så vis få bättre förutsättningar att drivas vidare på en ort. Alla boende på orten blir då inte lika beroende av att hitta alternativa inköpsställen på andra orter, vilket minskar resandet. Energieffektiviseringen i sig påverkar dessutom miljön på ett positivt sätt. Samma princip gäller avseende tillgången på drivmedel. Ju fler Stefan Lagerberg som driver ICA Nära Stora Mellösa har valt att energieffektivisera sin butik som en följd av Energikontorets projekt Foto: Aira kommunikation drivmedelsanläggningar som finns på landsbygden desto färre resor till drivmedelsstationer i tätortsområdena. Kan fler investeringar göras i alternativa bränslen (t.ex. E85) ger det också ett tillskott till miljömålen. Även utbudet av grundläggande betaltjänster och mer serviceställen som en servicepunkt styr givetvis människors resande och företags transporter. I allt arbete med regional utveckling ska hänsyn tas till miljöaspekterna. Flera miljöfaktorer måste vägas in och ställas mot ekonomiska faktorer för att en korrekt helhetsbedömning ur miljösynpunkt ska kunna göras. Programmets avgränsning Som framställdes under rubriken Bakgrund-erfarenheter från RSP har länet en förhållandevis god tillgång till kommersiell service. Efterfrågan på kompletterande service och verksamheter till den kommersiella servicen finns, men behoven ser olika ut för de som bor och driver företag på landsbygden och kan skilja sig åt mellan olika orter och funktionella områden. Problem med grundläggande betaltjänster finns och ter sig för många människor och företag eskalera då kontanthanteringen försvinner i allt större omfattning. 32

33 Den samlade bedömningen utifrån slutsatserna av RSP-perioden , Länsstyrelsens analyser och kartläggningar som gjorts samt från de aktörer som på ett eller annat sätt varit med och utformat innehållet i det nya serviceprogrammet är att valda områden är de mest primära och därför ska priorietars. Fokus kommer att ligga på den kommersiella servicen. Utifrån behov, hinder och möjligheter på respektive ort/inom ett funktionellt område kommer aktiviteter kring servicepunkter som inrymmer annan service/verksamheter och/eller betaltjänster genomföras. Geografiskt avgränsas programmet till de orter som finns uppräknade i kartläggningen av serviceutbudet (se bilaga 1), med undantag från betaltjänsterna som även kan komma att omfatta kommunernas centralorter beroende på hur marknaden utvecklas. Att området kommersiell service inte lägger någon tyngdpunkt på centralorterna är att servicen där bedöms som fullgod både vad beträffar dagligvaru- och drivmedelsförsörjningen. Om behov av åtgärder uppstår i någon centralort under programperioden kommer en revidering av programmet att göras som medger att RSP kan avse även centralorten i fråga. Övergripande syfte och mål med programmet Serviceprogrammets syfte är att genomförda insatser ska bidra till att alla verksamma företag och människor som bor och verkar i länets landsbygdsområden ska ha tillgång till den service som krävs. Det övergripande målet är att skapa stabilare och bättre förutsättningar för att långsiktigt bevara och förstärka serviceutbudet och servicens kvalitet för människor och företag. Prioriterade områden Dagligvaruförsörjning Lägesbeskrivning dagligvarubutiker Dagligvaruförsörjningen fungerar relativt väl i stora delar av länet. För tillfället finns totalt 30 livsmedelsbutiker utanför kommunernas centralorter, vilket är många sett till att länet geografiskt är litet och avstånden och restiderna mellan landsbygdens tätorter och kommunernas centralorter generellt är överkomliga. Enligt statistik från Tillväxtanalys 2012 hade ingen boende i länet mer än 30 minuters bilresa till närmaste affär oavsett i vilken kommun man bodde. Inom övriga tidsintervaller fanns en mera differentierad spridning mellan kommunerna. Skillnader i tidsavstånd till en livsmedelsbutik är självfallet en viktig aspekt att ta hänsyn till när prioriteringar av medel och investeringar ska göras, men programmet tar inte enbart sin utgångspunkt i butikerna och deras lokalisering i förhållande till kunderna inom ett visst kundupptagningsområde. 33

34 Avstånd till närmaste livsmedelsbutik 2012, Källa: Tillväxtanalys Kommun/Region Befolkning Andel (%) per avståndsklass mindre än 5 min 5-10 min min mer än 30 min Askersund ,5 27,0 10,5 0,0 Degerfors ,0 8,3 0,6 0,0 Hallsberg ,9 7,0 0,1 0,0 Hällefors ,6 8,2 8,2 0,0 Karlskoga ,1 4,3 1,5 0,0 Kumla ,7 2,3 0,0 0,0 Laxå ,5 22,4 1,1 0,0 Lekeberg ,5 29,1 1,4 0,0 Lindesberg ,3 15,3 4,4 0,0 Ljusnarsberg ,0 23,7 7,3 0,0 Nora ,4 12,3 9,4 0,0 Örebro ,5 6,3 0,2 0,0 Örebro län ,3 8,9 1,8 0,0 Alla dagligvaruaffärer kommer inte att överleva långsiktigt. Situationen i nuläget är att några landsbygdsbutiker har en mycket låg omsättning, dålig lönsamhet och svag likviditet, vilket gör det troligt att de kommer att läggas ned, kanske redan under den kommande programperioden. Det är inget uttalat mål att bibehålla alla butiker. Fokus i de åtgärder som görs i programmet måste ligga på att trygga dagligvaruförsörjningen för alla människor och företag på lansbygden oavsett i vilken form och på vilket sätt det sker. Att testa nya andra redan beprövade metoder eller hitta nya innovativa lösningar på de orter/i de funktionella områden som saknar dagligvaruaffär eller kommer förlora sin butik är och kommer bli allt viktigare. Den inriktning vad beträffar en butiks ekonomiska ställning som legat till grund för besluten om stöd till kommersiell service kommer att vara vägledande även i det nya programmet. Varje butik ska ha en omsättning, bruttomarginal och lönsamhet som gör det möjligt att driva verksamheten utan ett årligt servicebidrag. Butiker som permanent har en för dålig omsättning och inte har en tillräcklig lönsamhet för att överleva kommer inte beviljas servicebidrag. Ska tillgången till dagligvaror säkras långsiktigt på en ort/i ett funktionellt område för särskilt utsatta målgrupper som inte har möjlighet att på egen hand klara av sina dagligvaruinköp måste fler och bättre alternativ prövas. Investeringsbidragen och hemsändningsbidragen kommer vara prioriterade före servicebidragen. Det är ett av urvalskriterierna för stödet till kommersiell service inom programmet. Prioriteringsordning stöd till kommersiell service enligt SFS 2000: Investeringsbidrag 2. Hemsändningsbidrag 3. Servicebidrag Ett rimligt antagande sett till nuvarande omständigheter och en förväntad utveckling är att minst 25 butiker kommer att finnas kvar vid programtidens slut. Siffran ska mer ses som ett inritningsmål än en absolut målsättning. Det kan vara fler eller färre butiker. Många faktorer spelar in, varav några är mer svårpåverkade än andra. Som lyfts fram i tidigare avsnitt har befolkningsmängd och befolkningsutveckling, demografi, kollektivtrafikens utbyggnad och en ökad pendling till centralorter med ett större och bättre utbud av varor stor betydelse, men även butikens kedjetillhörighet och butiksinnehavarens bakgrund och erfarenheter som handlare är i sammanhanget väsentligt. 34

35 Även om inriktningsmålet är 25 butiker kan det således vara en mängd händelser som inverkar på en butiks möjligheter att leva vidare. Några butiker kommer ha en fortsatt positiv ekonomisk utveckling med en bra omsättning, bruttomarginal och lönsamhet som gör att de huvudsakligen kan överleva på sin dagligvaruverksamhet. Andra kommer ha behov av att se över sin affärssituation och jobba mera aktivt både med dagligvarudelen och kompletterande affärsområden för att få en stabilare ekonomi. Att enbart förlita sig på att sälja dagligvaror och erbjuda den traditionella kringservicen såsom apoteksvaror, spel, systembolagsvaror (som ombud för Systembolaget) och paketutlämning kanske inte räcker även om ett sådant serviceutbud fyller en viktig funktion på en viss ort. Kompetens- och affärsutveckling för landsbygdsbutiker Att aktivt arbeta med att affärsutveckla butikerna kommer utöver det ekonomiska stödet i form av investeringsbidrag (stödet till kommersiell service) vara den strategiskt viktigaste delen inom det prioriterade området dagligvaruförsörjning. Med affärsutveckling avses då att forma och skräddarsy ett koncept som anpassas efter och utgår ifrån sådana faktorer som beskrevs ovan. En affärsplan ska grundas på hela företagets potential och möjligheter på respektive ort/i det funktionella området. De investeringar som genomförs därefter med stöd av affärsplanen ska bidra till att förbättra förutsättningarna för affären att stärka sin attraktionskraft så att köptroheten och marknadsandelen ökar med ökad omsättning, bruttomarginal och lönsamhet som följd. Att några butiker kan bredda sin verksamhet är också av intresse för två av RSP:s andra prioriterade områden, servicepunkter och grundläggande betaltjänster. Områdena i programmet är medvetet valda för att koordinering mellan aktiviteter ska kunna göras så att synergieffekter kan uppnås. Som en del av ett affärsutvecklingskoncept kan betaltjänster och andra viktiga servicefunktioner likväl som nya kommersiella affärsområden ingå. Även kopplingen till sådana insatsområden som kan komma att inrymmas i det nya Landsbygdsprogrammet är tydlig. En butik kan exempelvis fungera som förmedlare av turistinformation och/eller själv tillhandahålla någon form av tjänst som har Mikael Vestergård i Vedevåg (med blommor i handen) kommer under hösten 2014 starta upp en försöksverksamhet med en servicepunkt vid sin butik. Här tillsammans med politikerna Bengt Storbacka och Björn Pettersson. Med vid träffen då Mikael offentliggjorde sina planer var även Mia Johansson från Vedevågsvisionen. Foto: Patrik Pettersson Länsstyrelsen med turism och besöksnäring att göra (t.ex. kanot- och/eller cykeluthyrning). Att väva samman de delar av Landsbygdsprogrammet som relaterar till turism, närproducerad mat m.m. med de prioriterade områdena i RSP för att skapa mervärden som även kan generera ekonomisk tillväxt ska särskilt beaktas. Att se till butikens roll på den ort där verksamheten bedrivs är centralt. Också byalags, utvecklingsgruppers, de boendes, det lokala näringslivets och föreningarnas idéer om vad som skapar kundnytta och köptrohet är av största vikt. Handlaren måste vara en del av en orts och en bygds hela utveckling och integreras med orten/bygden. Butiksinnehavaren ska helst ingå i en utvecklingsgrupp/ett byalag och affären ska vid olika lokala arrangemang kunna dra nytta av dessa. För att komma ifråga för aktiviteten om affärsutveckling ska butiken vara en av de som bedöms kunna fortleva när programtiden är slut (ligga inom inriktningsmålet 25 butiker). Butiker som idag finns på orter/i funktionella områden där kundunderlaget är för litet och har en allt för låg omsättning och för små marginaler för att överleva kan inte utgöra en primär 35

36 målgrupp. Butikerna anses inte kunna ta till sig och omvandla nya affärsidéer då ekonomiska förutsättningar saknas. Av de butiker som kommer bli föremål för aktiviteten ska fokus i ett första skede läggas på butiker som har den lägsta omsättningen och som behöver förbättra sina marginaler och sin lönsamhet. Utifrån en första översyn och bedömning av varje ort/varje funktionellt område och butikernas senaste resultat- och balansräkningar kommer 10 butiker att erbjudas att ingå i någon form av projektverksamhet med anknytning till affärsutveckling. Först och främst handlar det om de butiker som ligger i mellanskiktet. Det kan bli aktuellt att arbeta med fler butiker senare om så krävs. Målen kan då komma att revideras. Butiker som senare under programperioden väljer att genomföra investeringar utifrån affärsplanen och satsar på nya service- och/eller affärsområden ska prioriteras vid beslut om stöd till kommersiell service. Sådana investeringar ska också utgöra en prioriteringsgrund (urvalskriterium). Prioriteringsordning investeringsstöd 1. Butiker med affärsplan som satsar på nya service- och/eller affärsområden. 2. Övriga investeringar Alternativa lösningar för dagligvaruförsörjning Som framgår av kartläggningen över serviceutbudet på respektive ort saknar ett antal orter en butik. Även om tillväxtanalys siffror visar att avstånden till ett alternativt inköpsställe inte tidsmässigt är allt för långt är det för några utpekade målgrupper ett problem att servicen inte finns i det direkta närområdet eller kan erbjudas på ett för dem ändamålsenligt, smidigt och lättillgängligt sätt. Många äldre och funktionsnedsatta som har svårt att med egen bil ta sig in till centralorter eller till närmaste landsbygdsbutik upplever det som speciellt problematiskt. Även att ta sig till och från en dagligvaruhandel med kollektivtrafiken kan av flera skäl för vissa utgöra en börda i vardagen. På en del orter som saknar butik har andra alternativa lösningar testats som visat sig fungera väl. Hemsändning och anropsstyrd busstrafik är de lösningar som främst avses. Som läget är idag finns dock inga kända fulländade lösningar som omfattar alla de orter och funktionella områden som inte har en dagligvarubutik. Därmed går det inte att dra slutsatsen att alla människor och företag får sin dagligvaruförsörjning tryggad i hela regionen. De alternativ som nu prövats och som permanentats är heller inte anpassade för alla målgrupper. I nuläget finns ingen exakt och heltäckande bild av hur den kommersiella servicen i form av dagligvarutillförsel säkras i länet. Brister finns, men mer analyser, kartläggningar och utredningar behövs för att få en mera kvantitativ och kvalitativ information som bas innan omfånget och utformningen av nya lösningar kan bestämmas konkret. Prioriteringen ligger här på de mest utsatta grupperna i samhället som har svårast att förflytta sig till de inköpsställen som ligger närmast. Programmets andra aktivitet inom det prioriterade området dagligvaruförsörjning inriktas mot att analysera och kartlägga behovet av alternativa lösningar och därefter utforma lämpliga lösningar med de aktörer som kan erbjuda efterfrågade tjänster. I processen med att samla in och analysera information om dagligvaruförsörjningen har kommunerna en vital funktion. Kommunen har ett varuförsörjningsansvar för de som bor i kommunen. Som en del av en kartläggning är kommunernas arbete med varuförsörjningsplaner viktigt då planerna utgör ett planeringsverktyg för en strategisk varudistribution till de som har ett särskilt behov av att få sin dagligvaruförsörjning tryggad. 36

37 I de diskussioner som varit med kommunerna om serviceprogrammets innehåll har frågan om varuförsörjningsplaner varit på agendan. Kommunerna har ställt sig positiva till varuförsörjningsplaner under förutsättning att ansvarig processaktör för RSP kan vara med och bistå med arbetsinsatser och att varuförsörjningsplanerna blir en del av en större utredning kring varuförsörjningen (som kan utvidgas till en serviceplan som kan ingå i en ÖP/FÖP). 37

38 Områdesmål: Dagligvaruförsörjningen ska tryggas i hela länet genom att minst 25 landsbygdsbutiker ska finnas kvar efter programperioden. På övriga orter/i övriga funktionella områden som saknar butik ska fungerande lösningar finnas eller beslutsunderlag som visar vilken lösning/vilka lösningar som är bäst att implementera vara framtaget. Dagligvarubutiker Aktivitetsmål: Affärsutvecklingskoncept/affärsplaner för landsbygdsbutiker ska tas fram för att utveckla befintlig verksamhet och om möjligt bredda verksamheten med annan service och/eller kommersiella affärsområden. Aktivitetsindikator: 10 butiker ska omfattas av aktiviteten. Resultatmål: Minst 5 butiker ska inom programperioden besluta om att bredda sitt serviceutbud och/eller satsa på kommersiella kompletteringsverksamheter. Resultatindikator: 10 affärsutvecklingskoncept/affärsplaner. Effektmål: Ökad tillgång till butiker med en breddad service och verksamhet. Effektindikator: Ökad omsättning, högre bruttomarginal och bättre lönsamhet i butikerna. Andra lösningar för dagligvaruförsörjning Aktivitetsmål: Länsstyrelsen ska som processanvarig myndighet för RSP med hjälp av Regionförbundet, kommunerna och representanter från orter/funktionella områden göra analyser och kartläggningar som visar behovet av dagligvaruförsörjning för särskilt utsatta grupper (företrädesvis äldre och funktionsnedsatta) på orter/i funktionella områden som saknar dagligvarubutik. Aktivitetsindikator: En analys/kartläggning ska göras för varje kommun och sammanställas i en rapport (totalt 12 st). Resultatmål: Ett tillförlitligt underlag för beslut om vilka alternativa servicelösningar, nya och/eller befintligt fungerande som kan implementeras och på vilka orter/i vilka funktionella områden. Antalet orter med alternativa lösningar ska öka. Resultatindikator: Lösningar ska genomföras på minst 5 orter/i minst 5 funktionella områden under programtiden. Effektmål: Ökad tillgänglighet till alternativa servicelösningar för dagligvaruförsörjning. Drivmedelsanläggningar Sedan programstarten av RSP 2010 har antalet drivmedelsstationer på de orter som ingått i programmet ökat. För tillfället finns stationer på 28 orter som inryms inom det nya programmet. Totalt sett har länet inga stora problem med drivmedelsförsörjningen på landsbygden. Avstånden till närmaste station är precis som för dagligvarubutikerna inte oöverträffligt långa. Det finns dock några orter som saknar en drivmedelsstation och som anses ha ett strategiskt behov av en anläggning. Länsstyrelsen för nu diskussioner med representanter från de aktuella orterna, kommunerna som berörs samt tänkbara investerare. För att både bevara och bygga nya stationer är stödet till kommersiell service det viktigaste instrumentet. Det gäller speciellt för mindre aktörer då investeringar i nya anläggningar är kapitalkrävande. Under programperioden har några sådana investeringar kommit till stånd, vilket inte hade skett utan ett investeringsbidrag. De ovanjordsanläggningar som 38

39 åsyftas fyller en viktig funktion både för de boende och företagen. Det inriktningsmål som RSP tar sikte på är att alla orter som har en station ska ha kvar en anläggning när programtiden är över. Samtliga går att driva runt och bidrar till att trygga drivmedelsförsörjningen. Därtill är som poängterades ovan några orter i behov av nya stationer. Som läget är idag rör det sig om tre orter, men det kan bli aktuellt med ytterligare investeringar om situationen på någon ort förändras. Det är viktigt att ha en kontinuerlig kontakt med servicegivarna, den lokala nivån och kommunerna för att få en tidig information om någon station är på väg att läggas ned eller om fler nya anläggningar behövs. Målen och indikatorerna inom det prioriterade området drivmedelsanläggningar kan komma att revideras och ändras under programtidens gång. Områdesmål: Drivmedelsförsörjningen ska tryggas på samtliga orter/i samtliga funktionella områden som har ett strategiskt behov av drivmedel. Restiden till närmaste station ska inte överskrida 30 min. oavsett vart man bor eller driver företag i länet. Drivmedelsstationer Aktivitetsmål: Länsstyrelsen ska som processanvarig myndighet för RSP aktivt tillsammans med lokala företrädare (byalag/utvecklingsgrupper etc.), kommunerna, Regionförbundet och servicegivarna verka för att investeringar i nya stationer kan göras på de orter som idag saknar en drivmedelsanläggning och som är i strategiskt behov av drivmedelsförsörjning (för närvarande tre orter). Aktivitetsindikator: 3 genomförda investeringar. Därutöver ska Länsstyrelsen och Regionförbundet föra en kontinuerlig dialog med samtliga orter (byalag/utvecklingsgrupper), kommuner och servicegivare för att säkerställa att behovet av drivmedel kan tryggas i länet. Information om stödet till kommersiell service skall ges till samtliga orter, kommuner och kända servicegivare. Aktivitetsindikator: 12 genomförda informationsinsatser (en i varje kommun). Resultatmål: Ökning av antalet drivmedelsstatiner. Resultatindikator: Minst 31 orter ska ha tillgång till en drivmedelsanläggning vid programtidens slut. Effektmål: Ökad tillgänglighet till drivmedel. Jan Forslund från Järnboåsbygden AB och Solveig Oscarsson KSordförande i Nora kommun invigde den 10 november 2012 bymacken i Järnboås. Foto: Järnboåsbygden AB 39

40 Grundläggande betaltjänster Under 2012 och 2013 kom betaltjänsterna in mer i Länsstyrelsens arbete. En enkät skickades ut till småföretagare i länet på våren Under 2013 togs många kontakter med företrädare för pensionärsföreningar, organisationer för funktionsnedsatta och studieförbund/föreningar. Sammantaget visar erfarenheterna att många av dessa grupper har problem, och därför har Post-och telestyrelsen beviljat pengar till processarbetet i Örebro län under Under den tiden ska behov formuleras och åtgärder vidtas för att förbättra tillgången till grundläggande betaltjänster. Inför 2016 är det meningen att det ska finnas en tydligare plan hur arbetet ska bedrivas framöver. När utförandet av betaltjänster blir alltmer tekniskt inriktat, man ska ta ut kontanter ur en automat eller sköta sina bankärenden på datorn i större utsträckning, blir det svårare för dem som inte klarar detta av en eller annan anledning. Örebro län har något högre andel 65+ och 80+ än riket i stort. Trenden går också mot att betaltjänsterna finns längre bort. Antalet uttagsautomater blir färre på en ort och lantbrevbäraren kommer inte med kontanter som förr, vilket innebär att transportbehovet flyttas till den enskilda personen, vilket också kan innebära problem. Medelavstånd till kontantuttag i länet var ,53 km, vilket är 300 m längre än året innan, och 750 m längre än år På 40 procent av orterna där man kan ta ut kontanter är det en ensam livsmedelsbutik som står för den servicen. Det är en ganska sårbar situation, där plötsliga händelser kan påverka avståndet för personer i ett större område med kort varsel. Det visar också det nära samband som finns mellan betaltjänster och övriga servicefrågor. Samtidigt kommer betaltjänsterna allt närmare om man kan hantera en smart mobiltelefon, dator eller surfplatta. Det är också en utmaning att sprida information för att tillgängliggöra betaltjänsterna. Här finns kopplingar till frågor kring mobiltäckning och bredbandsutbyggnad. Områdesmål: Att formulera de behov som finns och vidta de åtgärder som behövs för att de grundläggande betaltjänsterna ska fungera i länet. Kartläggning av de behov hos äldre personer samt personer som behöver stöd från samhället Aktivitetsmål: PRO-föreningar spridda över hela länet ska delta i en enkätstudie. Aktivitetsindikator: Minst individuella svar. Resultatmål: Studien ska ge ett tillförlitligt underlag så att beslut kan tas om åtgärder som lämpar sig för målgruppen. Resultatindikator: Hitta minst 2 åtgärder för fortsatt arbete varav någon kan implementeras på minst 3 orter. Effektmål: Ökad tillgänglighet till för individen fungerande betaltjänster. Aktivitetsmål: Ett PM ska tas fram där intervjuer med människor som på olika sätt hjälper dem som inte klarar sina betaltjänster själva utgör en probleminventering. Därutöver kompletteras PM:et med information om olika möjliga lösningar. Aktivitetsindikator: 15 intervjuer ska genomföras i länet samt en workshop tillsammans med en kommun. Resultatmål: Studien ska ge ett tillförlitligt underlag så att beslut kan tas om åtgärder som lämpar sig för målgrupperna. 40

41 Resultatindikator: Hitta minst 3 åtgärder som kan förbättra villkoren för dem som får/ger hjälp. Hitta samarbete med minst en kommun för att lösa problemen. Effektmål: Upplevelse av ökad trygghet av att använda de betaltjänster som finns tillgängliga, både för den som använder tjänsten själv och för den som hjälper personen som är i behov av stöd för att klara av tjänsterna. Åtgärder för att småföretag ska ha en fungerande kontanthantering/betalningsmodell Aktivitetsmål: Genomföra en förstudie som visar företagens behov av betaltjänster, vilka problem som kännetecknar kontanthanteringen samt om det på någon ort finns lösningar som kan fungera på andra orter. Förstudien genomförs ihop med förstudien för föreningar (se nedan). Aktivitetsindikator: 5 orter ska omfattas av förstudien. Resultatmål: Studien ska ge ett tillförlitligt underlag så att beslut kan tas om att implementera tjänster som löser företagens problem med kontanthanteringen. Resultatindikator: Nya och/eller befintligt fungerande lösningar ska implementeras på minst 2 orter (under förutsättning att studien visar att behoven sammantaget är så stora att lösningar kan motiveras). Effektmål: Ökad tillgänglighet till tjänster som löser företagens problem med kontanthantering. Åtgärder för att föreningar ska ha en fungerande kontanthantering/betalningsmodell Aktivitetsmål: Genomföra en förstudie som visar föreningarnas behov av betaltjänster, vilka problem som kännetecknar kontanthanteringen samt om det på någon ort finns lösningar som kan fungera på andra orter. Förstudien genomförs ihop med förstudien för företag (se ovan). Aktivitetsindikator: 5 orter ska omfattas av förstudien. Resultatmål: Studien ska ge ett tillförlitligt underlag så att beslut kan tas om att implementera tjänster som löser föreningarnas problem med kontanthanteringen. Resultatindikator: Nya och/eller befintligt fungerande lösningar ska implementeras på minst 2 orter (under förutsättning att studien visar att behoven sammantaget är så stora att lösningar kan motiveras). Effektmål: Ökad tillgänglighet till tjänster som löser föreningarnas problem med kontanthantering. Aktivitetsmål: Informationsinsatser till föreningslivet om befintliga betaltjänster som kan avhjälpa föreningarnas problem med kontanthantering. Aktivitetsindikator: Minst 3 informationsmöten ska hållas för föreningar i länet. Resultatmål: Ökning av antalet föreningar som upplever att problemen med kontanthantering har minskat. Resultatindikator: Minst 10 föreningar ska uppge att problemen har minskat. Effektmål: Ökad tillgänglighet till kontanthanteringslösningar för föreningar. 41

42 Servicepunkter Diskussionen om servicepunkter på landsbygden har pågått under hela den förra programperioden. Några projekt har drivits som haft som mål att skapa servicepunkter, främst i butiker på landsbygden. Det har dock av flera skäl visat sig vara svårt att nå ända fram även om behov av vissa servicefunktioner finns. Den ekonomiska situationen i många kommuner har medfört att det inte funnits något budgetutrymme att lägga ut service på landsbygden trots kommunernas goda vilja och engagemang i projekten. De få samtal som förts med Landstinget och statliga myndigheter har inte mynnat ut i några konkreta samarbeten kring servicepunkter. Länsstyrelsens projekt om lokala utvecklingsplaner (LUP) bekräftade den bild som framkommit tidigare. Det finns orter/funktionella områden där ett ökat serviceutbud är motiverat sett till vad både boende och företag som ingått i arbetsgrupper eller som på annat sätt varit involverade i processen med LUP beskrivit. För tillfället finns inga servicepunkter i länet om man med servicepunkt menar ett bredare utbud av service i form av kommunala, landstingskommunala och statliga tjänster till boende och företag, företags- och föreningsservice och/eller rådgivning, betaltjänster i olika former, turistinformation m.m. Traditionella kringtjänster såsom ombudsmannaskap för AB Svenska Spel, ATG, Systembolaget AB, Posten AB m.m. finns i varierande utsträckning i butikerna, men det är inte en serviceform som anses tillräcklig för att epitetet servicepunkt ska användas. Efterfrågan på service kan variera från ort till ort allt utifrån önskemål och möjlighet att få den typ av service som begärs inom ett rimligt tidsavstånd. Det råder en viss tvetydighet kring frågan om servicepunkter både på lokal nivå och bland kommunerna, men den samlade erfarenheten från RSP-tiden visar att det är berättigat att ha kvar området servicepunkter i det nya programmet. Då den kommersiella servicen utgör kärnan i programmet är det främst dagligvarubutikerna som kommer utgöra plattformen för servicen. Andra servicegivare kan i undantagsfall inte uteslutas om det visar sig mera ändamålsenligt att förlägga tjänster på någon annan aktör. Under programperioden är ett rimligt antagande att några orter/funktionella områden och kommuner som ser de största behoven och förtjänsterna med servicepunkter kan upprätta servicepunkter som kan fungera som modell i länet. Både processen med att forma en servicepunkt och servicefunktionen som sådan är i sammanhanget intressant att dra lärdomar ifrån. Lindebergs kommun som ingår i Tillväxtverkets program Pilotkommuner för serviceutveckling fyller här en viktig funktion då kommunen som en del av arbetet strävar efter att få till en breddad service på landsbygden (exempelvis servicepunkt Vedevåg). Christer Kallin, Landsbygdsutvecklare i Lindesbergs kommun stöttar landsbygdsorterna med att ta fram lokala utvecklingsplaner som sedan ligger till grund för arbetet med att förbättra servicen. Inom pilotkommunprogrammet är ett mål att skapa fler servicepunkter. Foto: Helena Åkerhielm-Högberg, Länsstyrelsen 42