UNGA TILL ARBETE Slutrapport
|
|
- Alexandra Eliasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UNGA TILL ARBETE Slutrapport Region Dalarna December 2017
2 KONTAKTUPPGIFTER Mikael Källman, Ulrika Rosén, Elin Haag, Terese Nyström, Johanna Falk-Gustavsson,
3 Sammanfattning Projektets övergripande syfte har varit att ge fler ungdomar (15 24 år) som varken arbetar eller studerar möjligheten att göra val som ger dem chansen att etablera sig på arbetsmarknaden. En del av syftet har även varit att ge personal i alla länets kommuner bästa möjliga förutsättningar, arbetssätt och metoder för att ge ungdomar som varken studerar eller arbetar ett bra stöd för att de ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden eller i utbildning. Region Dalarna har varit projektägare och bidragit med projektledning och samordning som t.ex. att stötta kursledare och samordnare i kommunerna och till dessa erbjuda nätverksträffar. Samtliga kommuner i Dalarna och närmare tretusen kursdeltagare deltog i Unga till arbete mellan 2010 och Projektet förlängdes två gånger, 2012 och återupptogs projektet och pågick juni 2015 december Under denna period har 716 personer deltagit.den uppföljning som har gjorts i egen regi visar att 68% av kursdeltagarna gick vidare till arbete, studier eller skrevs in som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen direkt efter avslut (32% till arbete och 32% till studier). Unga till arbete har fått 21 miljoner i finansiering från Europeiska Socialfondens programområde Sysselsättningsinitiativet för unga. Övriga kostnader har kommunerna stått för. Ungdomarnas behov har stått i fokus. Kursledarnas förhållningssätt och bemötande har haft oerhört stor betydelse för projektets framgångar. En av kursdeltagarna uttrycker det så här: Det är underbart att få vara med i ett sammanhang, att komma ut och träffa människor i stället för att ligga hemma och grubbla. Projektets struktur och upplägg har gett kommunerna och deras personal en plattform för arbetet med arbetslösa unga metodiken 7-TJUGO har bidragit till detta förhållningssätt. Majoriteten av dem som har tillfrågats i kommunerna tycker att kvaliteten på deras verksamhet har blivit bättre och att personalens kompetens har ökat i samband med Unga till arbete. De flesta kursledarna har haft stöd från sina respektive kommuner, men det finns exempel på kursledare som har arbetat i motvind. Det har fungerat, men detta är inte någon framkomlig väg om kommunerna vill uppnå goda resultat i längden. Unga till arbete kommer implementeras i 14 av 15 kommuner och Region Dalarna kommer under 2018 avsätta resurser i form av en tjänst på 50% för att utbilda deltagarna i hälsa, arbetsmarknadskunskap och jämställdhet. Det kommer även ordnas två nätverksträffar för kursledarna under
4 Innehåll Sammanfattning... 3 Innehåll Bakgrund/inledning Syfte Målgrupp Mål Resultat Budget Arbetssätt Horisontella principer Deltagande aktörer i projektet Regionala prioriteringar Spridning och påverkansarbete Egenutvärdering Övrigt
5 1. Bakgrund/inledning Cirka ungdomar beräknades lämna gymnasieskolan i Dalarna år , vilket var ovanligt stora årskullar. Samtidigt medförde finanskrisen och den befarade lågkonjunkturen att det skulle bli svårt för ungdomar att hitta ett arbete direkt efter gymnasiet. Kommunerna och landstinget samlade sig kring utmaningen med ungdomsarbetslösheten tillsammans med landshövdingen. Detta ledde till att Region Dalarna började utveckla projektet Unga till arbete, W Projektet pågick och efter en ny utlysning av Europeiska Socialfonden (ESF) sökte Region Dalarna medel från Europeiska Socialfondens programområde Sysselsättningsinitiativet för unga. Förutsättningarna för det här programområdet var att: stärka och höja kvaliteten i insatser som riktar sig till unga arbetslösa eller andra unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) i åldrarna år stödja individer och inte strukturer komplettera och utöka de befintliga arbetsmarknadspolitiska insatserna för unga bestå av att tillämpa tidigare beprövade metoder Utifrån dessa förutsättningar startade projektet igen i juni En annan stor skillnad mot det tidigare projektet var också det ändrade konjunkturläget där Dalarna nu, istället för arbetslöshet, står inför arbetskraftsbrist. Ungdomsarbetslösheten sjunker men trots det finns det i Dalarna (9,5%) unga vuxna som varken arbetar eller studerar (UVAS). Svårast att få arbete är det för unga som saknar fullföljd gymnasieutbildning, unga som är utrikes födda samt unga som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Därför är det viktigare än någonsin med en gymnasieutbildning för att tillgodose arbetsmarknadens behov. 2. Syfte Projektets övergripande syfte har varit att ge fler ungdomar (15 24 år) som varken arbetar eller studerar möjligheten att göra de val som ger dem chansen att etablera sig på arbetsmarknaden. En del av syftet har även varit att ge personal i alla länets kommuner bästa möjliga förutsättningar, arbetssätt och metoder för att ge ungdomar som varken studerar eller arbetar ett bra stöd för att de ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden eller i utbildning. 5
6 3. Målgrupp Målgrupp för Unga till arbete har varit arbetslösa ungdomar mellan 15 och 24 år som står utanför arbetsmarknaden och inte heller studerar. Dessa har i huvudsak funnits inom den egna kommunen och skrivs in via det Kommunala Aktivitetsansvaret (KAA) eller socialförvaltningen. Ungdomar har även skrivits in via Försäkringskassan eller via Arbetsförmedlingen. Vanliga behov som en person har som deltar i Unga till arbete. Resultat av arbetet i workshoparna. 4. Mål Utöver projektets övergripande syfte formulerades följande mål i projektansökan PROJEKTETS MÅL 80% av de uttagna deltagarna ska fullfölja programmet 60% av de som fullföljer programmet ska gå till arbete, studier eller skrivas in som aktivt sökande hos Arbetsförmedlingen (48% av de inskrivna). 10% av de som fullföljer programmet ska gå till annan aktivitet som är ett viktigt steg mot etablering på arbetsmarknaden och därmed egen försörjning, t.ex. psykiatrisk behandling eller behandlingshem (8% av de inskrivna). 6
7 ANDRA INDIKATORER Det finns även andra indikatorer som påverkat projektet som inte specificerats som direkta mål enligt följande kriterier: INDIVIDNIVÅ Många individer har mått psykiskt dåligt när de påbörjat projektet. Det kan ha handlat om allt från psykisk ohälsa till neuropsykologiska funktionsnedsättningar. Den kartläggning som gjorts när ungdomarna skrivits in i projektet visar att över 50% har ångest, oro, depression eller en kombination av dessa. 53% har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som t.ex. ADHD, ADD, Autism eller Bipolär sjukdom. En förhoppning var att projektet ska hjälpa ungdomarna i en positiv riktning och till ett bättre mående. Det är stor skillnad i hur jag mår idag, jag har ingen ångest längre. STRUKTUR-/ORGANISATION Delaktighet Länets alla kommuner ska vara delaktiga i projektet. Nätverk Kommunerna bör samarbeta i frågor som berör unga, som står utanför arbete eller studier, efter projektets slut. Detta kan vara särskilt viktigt i de mindre kommunerna. På det viset kan de ge varandra stöd och utbyte av idéer. Kommunerna När projektet avslutats bör kommunerna känna sig trygga i sättet att arbeta mot ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden. De kommer kunna ta mer eget ansvar och ha tydliga rutiner för samverkan. 7
8 5. Resultat Mellan 2015 och 2017 deltog 716 kursdeltagare i Unga till arbete. Cirka 64% gick vidare till arbete eller studier direkt efter avslut. När projektet avslutades i december 2017 planerade 14 av 15 kommuner att implementera Unga till arbete i sin ordinarie verksamhet. Metodiken 7-TJUGO har gett kommunerna ett tydligt förhållningssätt i arbetet med arbetslösa ungdomar. Metodiken har blivit känd och accepterad hos politiker och kommunledning. MÅLUPPFYLLELSE Nedan redovisas resultaten för projektets kvantitativa mål. Att Dalarnas samtliga femton kommuner deltagit i utvecklingsarbetet är en framgång, mål tre visade sig vara svårt att mäta. Mål 80 % Resultat 73 % 80% av de uttagna deltagarna ska fullfölja programmet Cirka 73% har fullföljt, målet ej uppnått. Mål 60 % Resultat 68 % Mål 10 % Resultat svårt att mäta 60% av de som fullföljer programmet ska gå till arbete, studier eller skrivas in som aktivt sökande hos Arbetsförmedlingen (48% av de inskrivna). 68% (50% av de inskrivna) har gått till arbete studier eller skrivits in som aktivt sökande på Arbetsförmedlingen. Målet uppnått. 10% av de som fullföljer programmet ska gå till annan aktivitet som är ett viktigt steg mot etablering på arbetsmarknaden och därmed egen försörjning, t.ex. psykiatrisk behandling eller behandlingshem (8% av de inskrivna). Målet visade sig svårt att mäta då de personer som ansetts i behov av vård eller behandling i många fall inte skrivits in i projektet. De har i stället direkt slussats vidare till annan instans. Av de som skrivits in i projektet har 2% gått till behandling. 8
9 6. Budget Unga till arbete har omsatt 21 miljoner kronor mellan 2015 och 2017, projektmedel är finansierade av ESF, se nedan. Kommunerna har medfinansierat 8,6 miljoner (del av kursledarlöner) och 3 miljoner har medfinansierats via deltagarersättningar från Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Så här har kostnaderna varit fördelade i projektet: Kostnader - totalt Budget Utfall Personal Externa tjänster Resor och logi Utrustning och material Indirekta kostnader Summa Spec personalkostnader Budget Utfall Projektledning Kursledare Praktikstödshandledare Summa Bidrag i annat än pengar Budget Utfall Deltagarersättningar Del av kursledarlön Summa NYA KUNSKAPER, RIKTLINJER OCH BETEENDEN Ett gemensamt förhållningssätt, positiv människosyn och bra bemötande är avgörande i arbetet med arbetslösa unga. Empowerment, som kan beskrivas och definieras på olika sätt, bland annat som ett förhållningssätt men också en process, ska genomsyra insatser som görs mot arbetslösa inom EU. Därför har Unga till arbete lagts upp och organiserats för att bidra till att detta synsätt och förhållningssätt ska börja genomsyra de organisationer som kommer i kontakt med målgruppen. Den upphandlade kursledarutbildningen 7-TJUGO har ett empowermentperspektiv, vilket har bidragit till att skapa en miljö där kursdeltagarna blir sedda, respekterade och lyssnade på samtidigt som det blir tydligt att var och en är ansvarig för sitt liv och sina val. 9
10 PÅVERKAN PÅ OLIKA NIVÅER Unga till arbete har åstadkommit följande påverkan på individ-, organisationsoch strukturnivå. Individnivå Totalt har 716 kursdeltagare genomfört och avslutat Unga till arbete Av dessa är 40% kvinnor och 60% män. Cirka 64% av deltagarna har gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslut. Av de som kommit in på arbetsmarknaden är 37% kvinnor och 63% män. Av de deltagare som påbörjat studier är 51% kvinnor och 49% män. Inskrivningstiden i programmet är i princip densamma för män och för kvinnor och ligger på ett genomsnitt av ca 22 veckor. Tydligt förhållningssätt Alla kommuner har haft ett tydligt förhållningssätt genom metodiken/ pedagogiken 7-TJUGO. De involverade parterna har fått fördjupad förståelse för hur viktigt det är att ha ett gemensamt förhållningssätt när man arbetar med arbetslösa ungdomar. Även andra anställda i vissa kommuner har fått ta del av, och utbildats i 7-TJUGO-metodiken (med egen finansiering). 10
11 Samtalsstöd Samtalsstöd har erbjudits för deltagare samt handledning för kursledare, vilket har varit ett stöd för verksamheten. Att snabbt kunna erbjuda deltagare med behov av fördjupat stöd/terapi har i vissa fall varit avgörande för individens utveckling. Det blev en stor personlig förändring, jag fick tillbaka mitt självförtroende. Kontinuitet För ungdomar som står långt från arbetsmarknaden kan det vara mycket betydelsefullt att kursledaren kan fungera som mentor/coach, också när kursdeltagaren gått vidare till arbete eller studier. Naturligtvis är det lättare att uppnå på en mindre ort, där kursledaren har färre personer att förhålla sig till. STRUKTUR-/ORGANISATION Delaktighet Länets alla femton kommuner har varit delaktiga i projektet. Nätverk Ett regionalt ägarskap, som både driver och administrerar projektet, har varit en pådrivande faktor i kommunens utveckling genom exempelvis nätverksträffar, konferenser och mindre planeringsträffar. Flera av kommunerna samarbetar nu med varandra i olika former. Region Dalarna kommer även under 2018 att avsätta resurser i form av en tjänst på 50% för att ordna två nätverksträffar under året samt utbilda deltagare i arbetsmarknadskunskap, hälsa och jämställdhet. Kommunerna Projektet har blivit väl förankrat på den politiska nivån, vilket har lett till att 14 av 15 kommuner kommer att implementera Unga till arbete i sin ordinarie verksamhet från och med 1 januari AVVIKELSER Arbetssättet satte sig i princip redan från början och har i stort sett hållit genom hela projektet. Några avvikelser från den ursprungliga planen kan rapporteras: Deltagarna står längre från arbetsmarknaden Eftersom deltagarna är yngre i denna del av projektet står de ofta längre från arbetsmarknaden. Större fokus har legat på studier i stället för arbete. Fler har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och tiden i projektet blir ofta längre och praktik är inte en självklarhet. 11
12 Gruppverksamhet Flera av kursledarna uppger att det varit svårare att ha gruppverksamhet. Många av deltagarna lider av social ångest och har svårt att delta i gruppverksamhet. Ofta har verksamheten anpassats efter individen med målet att slussa in deltagaren gradvis i gruppen. Tiden i Unga till arbete är nog en av de bästa i mitt liv, där lärde jag mig att fungera i grupp. Kursledarnas roll Kursledarna är erfarna och flera av dem har arbetat med projektet sedan 2010 men upplever stor skillnad på deltagarna mot i projektets början. Målgruppen är tyngre och fler deltagare har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Arbetet har anpassats efter deltagaren med färre timmar och dagar per vecka kombinerat med studiebesök och att, vissa dagar, vara ute i naturen. Kursledarna får arbeta tydligare och långsammare samt ha större fokus mot studier än mot arbete. Samtalsstöd Under projektet har deltagarna erbjudits samtalsstöd av professionell terapeut/ psykolog. Anledningen till detta är att väntetiderna ofta är långa hos vårdcentral, psykiatri och ungdomsmottagning och att det är svårt för de unga att få hjälp när de behöver stödinsatser. Samtalsstödet har upphandlats med externa aktörer. Kriterier i upphandlingen har varit tillgänglighet och kort väntetid (max tre veckor). Terapeuten ska komma till deltagaren och inte det motsatta. Fördelning av antal timmar samtalsstöd per kommun. 12
13 Följande aktörer har nyttjats för samtalsstöd: Aktör Swedish Empowerment Center Praktikertjänst Dala NLP Centra Mindfulness Academy Beröringskällan Anna Knuts Utveckling Kommun Borlänge, Falun Mora, Orsa, Älvdalen Ludvika, Smedjebacken Avesta, Hedemora Säter Gagnef, Leksand, Rättvik, Malung-Sälen, Vansbro De deltagare som beviljats samtalsstöd har fått max 5 samtal à 1 timme. Kommunerna har nyttjat samtalsstöd i olika utsträckning. En omfördelning av budget har gjorts för att de kommuner som haft störst behov kunnat nyttja fler timmar. Totalt 333 timmar samtalsstöd har nyttjats. Tio av femton kommuner använde samtalsstödsinsatsen. Handledning och samtalsstöd för kursledare Vi såg att det fanns ett stort behov för en stor del av deltagarna att få en fördjupad vägledning/samtalsstöd som kräver en större terapeutisk kompetens än vad vi hade inom projektet. Därför gjordes en upphandling av handledning till kursledarna i kommunerna. Vilket varit ett viktigt komplement och utvecklande för verksamheten på många plan. De kursledare som haft handledning i grupp har sett det som mycket värdefullt. Förstärkt praktikstöd I flera kommuner inledde vi i projektet ett nära samarbete med Svenska kyrkan, dels för att de sedan tidigare arbetat med att handleda och stötta individer och för det var en lämplig praktikplats för många av våra deltagare. För att göra detta möjligt har praktikhandledarna fått handledarutbildning i 7-TJUGO samt haft möjlighet att avsätta resurser för att handleda deltagare i behov har förstärkt praktikstöd. 13
14 7. Arbetssätt Region Dalarna har initierat, styrt och lett Unga till arbete. Dessutom har regionförbundet samverkat med enskilda kommuner och initierat samverkan mellan de medverkande kommunerna. REGION DALARNA SOM PROJEKTÄGARE Det har varit Region Dalarnas uppgift att fungera som en regional aktör för utvecklingsfrågor, stötta dem som arbetade med projektet ute i kommunerna i olika frågeställningar, vara sammankallande till nätverksträffar och samordnarträffar och att ha en sammankallande roll för kursledarnas erfarenhets- och informationsutbyte. Regionförbundets roll har främst varit viktig för de små kommunerna som ofta inte har en egen arbetsmarknadsenhet. Kommunerna har anställt de kursledare som har behövts i projektet. Region Dalarna har därför inte behövt ta den ekonomiska risk som det skulle ha inneburit att anställa ett antal kursledare. Kommunerna har istället kunnat fakturera Region Dalarna i relation till hur många kursdeltagare som har varit inskrivna i projektet i respektive kommun. Administrativa och ekonomiska rutiner Administrationen har varit omfattande under projektet (främst redovisning av projektet till ESF-rådet och rapportering av deltagarstatistik till SCB) och handpåläggningen ökade under sommaren 2017 när projektledningen, med ekonomen i spetsen, fick hantera alla närvarorapporter. Detta trots att projektekonomen utifrån stor erfarenhet och kompetens har utvecklat IT-stöd som vida underlättat redovisning och rapportering. Dock kan vi nu i efterhand konstatera att projektledningen borde ha samlat in alla närvarorapporter från starten i projektet för löpande inventering och sammanställning. Framgångsfaktorer i administrationen av projektet Utifrån lång erfarenhet av ESF-projekt samt god kunskap i bl.a. ekonomi och kalkylering utvecklade projektledningen i starten av projektet rutiner och egna redovisningsmodeller med IT-stöd som i bl.a. Excel. God kontakt med ESFrådets handläggare som följt projektet på nära håll, varit med på möten, hållit sig uppdaterad och alltid återkopplat snabbt. 14
15 Stöd till kommunerna Under alla åren har personalen på Region Dalarna funnits som ett stöd och bollplank kring olika frågor, problem och idéer som funnits ute i verksamheterna. Detta har uppskattats och varit verksamt. Tjänsterna har varit fördelade på projektledare 80%, projektsamordnare 100%, utbildare 50% och projektekonom 50%. Det sista året i projektet var tjänsterna något förändrade med projektledare 80%, projektkommunikatör 50%, utbildare 50% och projektekonom 50%. Stöd till kursledarna Alla kursledare har gått handledarutbildningen 7-TJUGO genom utbildningsföretaget Swedish Empowerment Center (tidigare Arbetslinjen Klippan). Det är ett pedagogiskt program som handlar om personlig utveckling/livskunskap. Programmet har gett kursledarna pedagogiska verktyg och metoder som skapar trygghet och medvetenhet i arbetet med ungdomarna. Kursledarna har av projektet fått stöd som har bestått i: Stöd och bollplank kring olika frågor. Nätverksträffar, konferenser + pedagogiska diskussioner. Utbildningsdagar i hälsa, arbetsmarknadskunskap och de horisontella principerna för deltagarna. Dessa anordnades av projektledningen, vilket avlastade kursledarna. KOMPONENTER I UNGA TILL ARBETE Unga till arbete handlar om kvalitet i alla led från den beslutande nivån ned till hur enskilda kursdeltagare bemöts och coachas. Efter nästan sju år med Unga till arbete konstaterar de som arbetat med projektet att det är de olika delarna som skapar helheten. Blommans alla kronblad måste vara med. För att kvaliteten ska säkerställas i framtida Unga till arbete-satsningar rekommenderar projektledningen samt kursledare och samordnare att följande tio komponenter ska ingå: 15 Komponenter i Unga till arbete, den s k blomman.
16 FRAMGÅNGSFAKTORER Unga till arbete har varit ett framgångsrikt projekt, vilket bland annat har berott på att Region Dalarna har varit projektägare. Ett regionalt ägarskap gör det lättare för samtliga kommuner att medverka, framför allt för små kommuner med små resurser. Regionförbundet har också kunnat vara ett stöd i utvecklingsprocesserna och har medverkat till att de aktiviteter som genomförts i projektet blivit av till hög kvalitet, samt skött ekonomi och administration. Förhållningssätt och bemötande Många av kursledarna är erfarna fritids- eller ungdomsledare, någon har en bakgrund inom psykiatrin. Många av dem har arbetat med Unga till arbete genom hela projekttiden. Kursledarna har haft förmåga att lyssna med ett öppet sinne och vara intresserade och nyfikna. Ledare med ett öppet förhållningssätt gör att deltagaren känner sig trygg och kan berätta om sina tankar, drömmar och problem. Därefter kan man börja lägga upp planer och sätta mål för framtiden. En människosyn som bygger på att alla har en plats, en vilja och resurser att göra något meningsfullt med sitt liv är en av grundpelarna i Unga till arbete. En av kursdeltagarna uttryckte det så här: Hade det inte varit för min kursledare hade jag aldrig varit där jag är idag. Handledning Handledning för kursledarna har inneburit kunskaps- och erfarenhetspåfyllning, vilket kan ha bidragit till att många kursledare har funnits kvar genom hela projektet. Kommunledningens intresse Kommunledningens och politikernas intresse och engagemang spelar stor roll för hur framgångsrikt arbetet blir. I kommuner där ledningens intresse och stöd inte har funnits har kursledarna haft en osäkrare roll. Personal och resurser Det måste finnas personal med rätt kompetens och en organisation med resurser som är kopplade till deltagarnas behov. Många av kursledarna i denna projektdel har varit med sedan 2010 och besitter stor erfarenhet och kompetens. 16
17 8. Horisontella principer JÄMSTÄLLDHET OCH ICKE-DISKRIMINERING Deltagarna har fått utbildningsdagar i jämställdhet, fått kunskap om diskrimineringsgrunderna kränkningar och icke-diskriminering. Kunskap och fakta har blandats med olika övningar, diskussioner och aktiviteter för att få deltagarna medvetna om sina möjligheter och våga vara normbrytare. Kunskap om hur arbetsmarknaden och samhället ser ut har legat till stor grund för många deltagare i sina val av både studier och yrken. Alla aktiviteter i grupp och individuellt har haft stor prioritering på att alla ska kunna känna sig trygga, få ett likvärdigt och bra bemötande samt stöd och hjälp. Gruppklimatet har varit av yttersta vikt för att motivera och stärka alla individer. Kursledarna har under flera omgångar utbytt erfarenheter i jämställdhet, ickediskriminering och jämlikhet. Kursledarna har fått verktyg för att implementera de horisontella principerna i verksamheten. De har aktivt jobbat för att ge de bästa förutsättningar till alla individer. De har blivit mycket medvetna och kunnat analysera, planera och fånga upp viktiga händelser. 7-TJUGO har varit en viktig del med ett öppet förhållningssätt och icke dömande bemötande. Projektgruppen har haft en utbildare anställd som stöttat kommunerna i arbetet med jämställdhet och icke diskriminering genom utbildning av deltagare. Vi har också jobbat aktivt för att se till att samverkanspartners ska prioritera och arbeta för jämställdhet och icke diskriminering. Vi har uppmärksammat att några deltagare under projekttiden har genomgått könsbyte, vilket vi ser som ett kvitto på att det finns en öppenhet och trygghet i verksamheten. I projektgruppen har könsfördelningen varit 75% kvinnor och 25% män. Kursledarna ute i kommunerna har varit fördelade på både kvinnor och män. I de fall där det varit mer än en kursledare har det oftast funnits en av vartdera könet. Fördelat över alla kommuner har kursledarna varit 61% kvinnor och 39% män. 17
18 TILLGÄNGLIGHET Tillgängliga lokaler har varit en förutsättning för verksamheten i Unga till arbete. Anpassningar har fått göras och varit av betydelse för en framgångsrik verksamhet. Vidare har även många individanpassningar fått göras efter målgruppens och enskilda deltagares behov för att kunna delta på bästa sätt. Med den förändrade målgruppen såg vi att många deltagare behövde mer individuella anpassningar, så som behov av fler enskilda samtal, lägre hastighet och mer behov av stöd. Hur många deltagare som har en funktionsnedsättning är omöjligt att besvara, då många är under utredning eller har svårigheter, men utan diagnoskod. Genom individanpassning har man kunnat ge de flesta deltagare den bästa utgångspunkten för att delta utifrån sina behov och förutsättningar. Projektgruppen på Region Dalarna. Mikael Källman, Ulrika Rosén, Johanna Falk-Gustavsson och Elin Haag 18
19 9. Deltagande aktörer i projektet Förutom Region Dalarna har representanter för kommunernas arbetsmarknadsenheter (eller motsvarande), socialtjänstens försörjningsenheter, KAA (Kommunala Aktivitetsansvaret), Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen varit delaktiga i Unga till arbete. Dessutom har Swedish Empowerment Center varit en integrerad del i projektet som en pedagogisk resurs. Tillsammans med projektledningen på Region Dalarna har Swedish Empowerment Center tillfört kompetens i frågor som handlar om projektledning samt personal- och organisationsutveckling. AKTÖRER I UNGA TILL ARBETE Europeiska Socialfonden (ESF) Region Dalarna Region Dalarnas direktion Projektgruppen Unga till arbete Regional styrgrupp Lokal styrgrupp Dalarnas kommuner Kursledare Swedish Empowerment center Svenska kyrkan ASF (Arbetsintegrerade sociala företag) Arbetsförmedlingen lokalt Försäkringskassan Projektgruppen, samordnare och kursledare. Slutkonferens november
20 10. Regionala prioriteringar De insatser som gjorts och de resultat som uppnåtts i Unga till arbete stödjer Region Dalarnas vägval och målbilder på flera områden. I Dalastrategin betonas bland mycket annat vikten av regional sammanhållning och att främja god hälsa och goda uppväxtvillkor, stärka den lokala utvecklingen och att verka för en god och väl fungerande service i hela regionen. Dessutom handlar Region Dalarnas uppdrag om att främja kompetensförsörjning som möter människornas, näringslivets och samhällets behov. Målet, att bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion, handlar inte om att Dalarna ska tävla med andra regioner. Det handlar om att vi ska tävla med oss själva, att vi hela tiden ska sträva efter att Dalarna ska bli en bättre region för unga att leva och verka i. Att arbetslösa ungdomar kommer vidare i livet, samtidigt som de får möjlighet att stanna i Dalarna, är en viktig regionalpolitisk fråga. Därför rådde politisk enighet i beslutet att satsa på Unga till arbete. Dessutom har projektet varit en stödjande del i kompetensplattformen på Region Dalarna. 11. Spridning och påverkansarbete Projektgruppen har strävat efter att sprida sina erfarenheter och att utbyta kunskaper med andra liknande projekt både i och utanför länet. Projektgruppen har träffat projektgrupper i motsvarande projekt i Värmlands- och Gävleborgs län för erfarenhetsutbyte. På projektets hemsida har man kunnat läsa intervjuer med både deltagare och kursledare samt följa aktuell statistik i projektet. Informationsträffar har genomförts för politiker, beslutsfattare, tjänstemän och personer som arbetar med det aktuella problemområdet både inom och utanför länet. På så sätt har projektledningen inspirerat och delat med sig av erfarenheter till andra projekt. 20
21 12. Egenutvärdering Kontinuerliga diskussioner har pågått med projektets parter i olika forum och kanaler, vilket har lett till att Unga till arbete ständigt har utvecklats. Lägesrapporter och kvartalsrapporter till ESF Lägesrapporter och kvartalsrapporter har kontinuerligt skickats till ESF. Avbrottsstatistik Kontinuerlig uppföljning för varje kommun och sammanlagt i länet. Utvärdering med deltagare Via en nätbaserad enkät har deltagarna kunnat utvärdera sitt deltagande. De flesta är nöjda med upplägget. På en skala 1 5 har de besvarat ett antal påståenden om deras deltagande i Unga till arbete. Några av de värden (medelvärde) vi fått på enkäten ser du till höger: Ett antal intervjuer har genomförts med deltagare i projektet. Både med ungdomar som avslutat och ungdomar som deltar. Ett antal citat från intervjuade deltagare återfinns i denna rapport. 21
22 Planering med kursledare i mindre grupper gällande upplägg och kvalitet. Nätverksträffar och samordningsträffar då programmets möjligheter och brister har diskuterats. Löpande utvärderingar med deltagarna i respektive grupp, i respektive kommun, muntligt och skriftligt, efter varje vecka under introduktionsmånaden. Projektgruppen, samordnare och kursledare. Nätverksträff i maj Övrigt Denna rapport finns även att läsa på: Där hittar du även utförligare information, statistik, intervjuer och slutrapporten för Unga till arbete W18-24 ( ) 22
23 KOMMENTARER OCH TIPS ff ff ff ff ff ff ff ff ff Regional aktör. Bra att ha med en regional aktör som håller ihop projektet om flera kommuner är med. Viktigt med tydligt förankring inom regionförbundet för att få genomslagskraft i kommunerna. Förhållningssätt och bemötande Förhållningssätt och bemötande har haft stor betydelse för projektets framgångar och varit avgörande för att så många kursdeltagare fullföljt projektet. Samtalsstöd De deltagare som nyttjat samtalsstödet har, enligt kursledarna, snabbare kommit på rätt spår. En professionell terapeut är till stor nytta för individen. Individuella handlingsplaner En kursdeltagare kan ha flera olika handlingsplaner; från olika enheter inom kommunen, från Arbetsförmedlingen och från Unga till arbete. Dessa planer behöver synkas mellan de olika parterna, formaliseras och följas! Inte för stora grupper Viktigt att hålla ner storleken på grupperna för att säkra kvaliteten i projektet. Samtidigt är det viktigt att grupperna inte är för små, vilket kan vara negativt för dynamiken i gruppen. Kursledarna behöver kommunernas stöd Kursledarna i Unga till arbete har varit mycket kompetenta och de personer som har arbetat med ungdomarna har i princip varit desamma genom hela projektet. Detta har gett projektet stadga och stabilitet, men samtidigt tål det att påpekas att kursledarna har arbetat i motvind i flera kommuner. Det har fungerat, men detta är inte någon framkomlig väg om man vill uppnå goda resultat i längden. Få med skolan Den vanliga skolmiljön fungerar inte för många ungdomar. Går det att hitta nya strukturer för att få de unga att fullfölja sin skolgång? Kan skolan involveras på ett djupare plan? En kommun har fått till ett samarbete med skolan, där de delar på elevens skolpeng. Vilket möjliggjort för elever som står kvar i skolan men som av någon anledning inte går dit, har kunnat studera med hjälp av pedagog i projektet Unga till arbete. Samsyn Viktigt att handläggarna från Unga till arbete samt Arbetsförmedlingens och kommunens tjänstemän fortsätter att träffas på lokal nivå så att kunskaper och erfarenheter kan delas. Myndigheternas regelverk får inte bli ett strukturellt hinder för de ungdomar som behöver mer stöd. Involvera arbetsgivarna Attraktiva arbetsgivare är en förutsättning för att få fram praktikplatser med kvalitet och där personal kan ge ett stöd på arbetsplatsen. Detta kan bara skapas genom att bedriva systematisk verksamhetsutveckling, som resulterar i en organisation där det finns en god arbetsmiljö samt möjligheter till enkla jobb och bra praktik platser. Attraktiva arbetsgivare är alltså en förutsättning för att socialfondsprojekt ska lyckas. 23
24 Region Dalarna Myntgatan Falun Tel info@regiondalarna.se
Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in
Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta
Läs merDörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in
Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta
Läs merUNGA TILL ARBETE W18 24
2010 2014 UNGA TILL ARBETE W18 24 >> Arbetslösheten tärde också på relationen med min pojkvän som jobbade som timvikarie. Till slut separerade vi och jag lämnade lägenheten. När jag började studera märkte
Läs merEuropeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
Läs merBilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,
2018-05-02 Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga, 2018-2020 Ånge kommun och Arbetsförmedlingen Ånge 2018-05-02 Bilaga 1: Kartläggningen av målgruppen bygger
Läs merAnsökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund
2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av december 2012
2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av december 2012 Övergångar till arbete fortfarande större än i riket i genomsnitt Under december påbörjade drygt 1 300 av alla
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 Fått arbete I mars fick 1 455 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I mars för ett
Läs merLag 2003:1210 om finansiell samordning
Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.
Läs merLeva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:
Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av november 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 18 december 2013 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län november 2013 10 028 (7,5 %) 4 453 kvinnor (7,0 %) 5 575 män (8,0
Läs merEuropeiska socialfonden 2014-2020
Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat
Läs merPraktikkartläggning. Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning
Praktikkartläggning Så här gör vi det bättre för individer och arbetsgivare i samband med praktik eller subventionerad anställning Projektperiod: 1 februari 2017 30 september 2018 Projektägare: Uppsala
Läs merLivets skola, eller livet efter skolan?
Livets skola, eller livet efter skolan? Duas sammansättning och organisation Inrättades dec 2014, arbetar tom feb 2021 Delegation består av företrädare för Arbetsförmedlingen, SKL, Försäkringskassan, Skolverket,
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av mars 2013
2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av mars 2013 Fortsatt inbromsning av omsättning till arbete i mars Under mars påbörjade drygt 1 490 av alla som var inskrivna vid
Läs merSamverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts
Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel
Läs merÖvergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag
ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012
2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 Omsättningen till arbete minskar men är på samma nivå som i januari Under februari påbörjade drygt 1 394 av alla
Läs merLokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker
Förslag till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA KFV Bakgrund TUNA (Träning, Utveckling Nära Arbetslivet) Eskilstuna är en samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Eskilstuna
Läs merProjekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.
23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering
Läs merProjekt Framgången. En kort berättelse om en förändringsresa
Projekt Framgången En kort berättelse om en förändringsresa Varför? Falu kommun har i relation till jämförbara kommuner tidigare haft mycket höga kostnader för försörjningsstöd. Vi jobbar för att kommunmedborgare
Läs merANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av mars 2012
2012-04-17 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av mars 2012 Omsättningen till arbete lägre än för ett år sedan men högre än i februari Under mars påbörjade drygt 1 500 av alla
Läs merSamverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta
Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen
Läs merHälsofrämjande etablering Växjö. Ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Växjö kommun
Hälsofrämjande etablering Växjö Ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Växjö kommun Bakgrund Arbetet bygger på följande antaganden: Projektets övergripande
Läs merUNGA TILL ARBETE W18-24 Slutrapport
UNGA TILL ARBETE W18-24 Slutrapport Karin Rosenberg Ewa Brobäck Februari 2015 KONTAKTUPPGIFTER Karin Rosenberg, karin.rosenberg@regiondalarna,se Göran Ehn, goran.ehn@regiondalarna.se www.regiondalarna.se
Läs merESF-projekt Samstart Skype möte
ESF-projekt Samstart Skype möte 190523 Utlysning med inriktning fast etablering på arbetsmarknaden av unga funktionsnedsatta Bidra till att modeller utarbetas och/eller strukturer utvecklas med syfte att
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2012
2012-05-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2012 Omsättningen till arbete lägre än för ett år sedan, men bland ungdomar är Dalarna i topp i riket Under april påbörjade
Läs merArbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa
20140903 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 6mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2014-07-31 Projekt för matchning
Läs merBilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan
Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan En beskrivning av hur samverkan inom överenskommelsen organiseras utifrån de behov som identifierats. Inklusive de resurser som respektive aktör bidrar
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 Fått arbete I november fick 1 112 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 685
Läs merPROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av juli 2012
2012-08-17 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av juli 2012 Fler till arbete än för ett år sedan Under juli påbörjade drygt 1 500 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merBilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28
Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna
Läs merProjektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2013
2013-05-15 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2013 Ökning av omsättning till arbete i april Under april påbörjade drygt 1 900 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merProjekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden
Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 Fått arbete I oktober fick 1 307 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 840 av
Läs merVälkommen till Svenska ESF-rådet
Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt
Läs merAnsökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2
Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1
Läs merPlugga klart. - tillsammans minskar vi studieavbrotten. Att minska studieavbrotten är en av de allra viktigaste uppgifterna för skolan idag
Plugga klart - tillsammans minskar vi studieavbrotten Att minska studieavbrotten är en av de allra viktigaste uppgifterna för skolan idag Åke Sandberg Fd. förbundschef Västerbergslagens utbildningscentrum
Läs merÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen
DATUM Sida 1 (5) Dnr Region Västernorrland 18RS726 Dnr Arbetsförmedlingen Af-2018/0006 9811 ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen Bakgrund Under juni 2017 träffade
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2012
2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2012 Övergångar till arbete fortfarande större än i riket i genomsnitt Under oktober påbörjade drygt 1 600 av alla som
Läs merArbete med Unga på Arbetsförmedlingen
Arbete med Unga på Arbetsförmedlingen Särskilt uppdrag unga med funktionshinder Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning: elever som fyllt
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se
Läs merEuropeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin
Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat
Läs merSyfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i januari 2015 Fått arbete I januari fick 1 298 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 792 av
Läs merPROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT
Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET
Läs merSAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad
Läs merVÄLKOMMEN! till KOMPetensförsörjning för musik- och KULturskolor i MEllersta Norrland
VÄLKOMMEN! till KOMPetensförsörjning för musik- och KULturskolor i MEllersta Norrland KOMPKULMEN KOMPetensförsörjning för musik- och KULturskolor i MEllersta Norrland Europeiska Socialfonden = ESF 1/2
Läs merVÄLKOMNA! Porten När både människor och företag ska växa.
VÄLKOMNA! Porten När både människor och företag ska växa. Porten 3-årigt ESF-projekt Samspelet genomförare Pilotprojekt- Porten 2013-2015 Lyckad metodik, ser behoven att utveckla Förstudie Arena 2014 Kartläggning
Läs merIndividuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan
Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den
Läs merFokus Yrkesutbildning VO
Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Fokus Yrkesutbildning VO
Läs merBilaga 4 Nuläge och måluppfyllelse Hässleholm,
Nuläge och måluppfyllelse 2016 Hässleholm, 2016-12-19 2016-10-13 fanns det totalt 5378 ungdomar mellan 16-24 år folkbokförda i Hässleholms kommun, vilket är en minskning med 118 personer jämfört med samma
Läs merMål och programområden
Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde
Läs merBilaga 4 Nuläge och måluppfyllelse Hässleholm,
Nuläge och måluppfyllelse 2017 Hässleholm, 2017-12-20 2017-10-13 fanns det totalt 5352 ungdomar mellan 16-24 år folkbokförda i Hässleholms kommun, vilket är en minskning med 26 personer jämfört med samma
Läs merKommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar!
Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar! Samordningsförbundet, Västra Skaraborg 1. Sammanfattning Level Up är ett treårigt projekt som drivs av Samordningsförbundet Västra Skaraborg
Läs merBreddad rekrytering genom attraktiva arbetsplatser
Breddad rekrytering genom attraktiva arbetsplatser Falu kommun ESF-projekt 2017-2020 Karin Rosenberg 023-87915 23 november 2017 29 Bakgrund till projektet Kompetensförsörjning i välfärden Kvalitetsbrister
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering
Läs merVerksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3 Innehållsförteckning Inledning...2 Organisering...2 Huvudsakliga metoder och verktyg...3 Ansvarsfördelning...4 Budget och resurser...5 Uppföljning...6 1
Läs merFunktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel
Regionledningskontoret Folkhälsa och sjukvård Jesper Ekberg 010-242 42 01 jesper.ekberg@rjl.se Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel 2019-2021 Region
Läs merArbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa
20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning
Läs merArbete och försörjning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer
Läs merUNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade
Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund
Läs merEUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden. Svenska ESF-rådet
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden Svenska ESF-rådet VI FÖRÄNDRAR ARBETSMARKNADEN ESF-rådet i korthet ESF- rådet är en myndighet som arbetar på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet
Läs merVerksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en
Läs merHandlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år
Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för
Läs merFastställd av styrelsen den 15 december 2017
1 Fastställd av styrelsen den 15 december 2017 1 2 BAKGRUND Genom en lag (SFS 2003:1210) har möjligheter till finansiell samordning införts från och med januari 2004. Motivet för denna lagstiftning är
Läs merKartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna
Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016 Fått arbete I augusti fick 1 118 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Läs merFörlängnings- och tilläggsansökan i GGV-kommunerna Stöd till arbete Supported Employment
Förlängnings- och tilläggsansökan i GGV-kommunerna Stöd till arbete Supported Employment Utgångspunkter Den första ansökan om projektmedel, daterad 2012-03-14, innehåller beskrivning av bakgrund och arbetssätt
Läs merSamarbete och utveckling
Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska
Läs merAnsökan till Svenska ESF-Rådet om projektbidrag
Socialtjänsten Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Solveig Blid Tfn: 08-508 10 320 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-04-12 Östermalms stadsdelsnämnd Ansökan till Svenska ESF-Rådet om projektbidrag
Läs merSocialförvaltningen Sida 0 (5) Verksamhetsplan
Sida 0 (5) Forum CARPE 2017-04-01 Verksamhetsplan 2017-04-01 2018-03-31 Forum Carpe - kompetens- och verksamhetsutveckling inom funktionshinderområdet i Stockholm län Sida 1 (5) Verksamhetsidé och övergripande
Läs merREBUS. Reviderad projektbeskrivning Marie Anttonen Ekelund Verkställande tjänsteman
REBUS Reviderad projektbeskrivning 2018-10-02 Klarälvdalens Samordningsförbund Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Europavägen 1A Forshaga Marie Anttonen Ekelund Verkställande tjänsteman Bakgrund Sedan
Läs merWorkshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet
Workshop om det nya Socialfondsprogrammet Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat från 2007-2013 Stärkt fokus på resultat och
Läs merSamordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång
PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder
Läs merArbetsförmedlingens Återrapportering 2012
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget
Läs merKUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen
Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,
Läs merFastställd av styrelsen den 27 november 2018
1 Fastställd av styrelsen den 27 november 2018 1 2 BAKGRUND Genom en lag (SFS 2003:1210) har möjligheter till finansiell samordning införts från och med januari 2004. Motivet för denna lagstiftning är
Läs merARBETSMARKNADSENHETEN AME Svenljunga-Tranemo Svenljunga kommun Svenljunga
Startskottet: Ett treårigt metodutvecklingsprojekt i Svenljunga- och Tranemo kommun i samverkan med myndigheter, skola och näringsliv. Projektet finansieras av ESF (Europeiska socialfonden) Projektperiod
Läs merVerksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning
Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens
Läs merProfessionens medverkan i kunskapsprocessen
Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition
Läs merDelområde Växjö. Ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Växjö kommun
Delområde Växjö Ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Växjö kommun Projekt i två nivåer Umeå Styrgrupp Representanter från Nationella rådet Projektkansli
Läs merFÖRSTEGET. Delrapport
FÖRSTEGET Delrapport 2016-01-01 2016-06-30 Rapportförfattare: Sara Svensson 2016-06-20 Lägesrapport Projektet Försteget har nu verkat aktivt i 10 månader mot målgruppen unga vuxna som har ett omfattande
Läs merInsatsredovisning, prestationer och nyckeltal
www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via
Läs merSjuhärads samordningsförbund
Sjuhärads samordningsförbund Att utveckla hållbar samverkan genom ESF-projekt: Presentation Bakgrund: Programområden, programperiod Generell projektprocess Strukturfondspartnerskap Medfinansiering Status
Läs merAntal elever behöriga till gymnasieskolan (siris skolverket)
Målgrupp bilaga 1 Surahammars kommun och Arbetsförmedlingen i Surahammar/Hallstahammar har gemensamt gjort kartläggningar (2015) för att få ett grepp om målgruppens storlek samt att försöka kartlägga vilka
Läs merSLUTRAPPORT
SLUTRAPPORT 2015-2018 En slutrapport för delprojektet Värmlands Framtid i Hagfors kommun Godkänd för publicering av: Jenny Dahlin 181023 Författare: Elias Westberg Chef: Dan Forkéus Barn & Bildning Hagfors
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt
Läs merPLUGGA KLART ESF-projekt i Dalarna
PLUGGA KLART ESF-projekt i Dalarna Att minska studieavbrotten är en av de allra viktigaste uppgifterna för skolan idag Åke Sandberg Förbundschef Västerbergslagens utbildningscentrum EUROPEISKA UNIONEN
Läs merBilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/rev ök 2016/bilaga 3 (2016).
1(9) Bilaga 3 Verksamhet i samverkan http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/kommunmapp mm/194 säffle/rev ök 2016/bilaga 3 (2016).docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Säffle kommun 661 80 Säffle Besöksadress Kanaltorget
Läs merVerksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg
Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns
Läs merSFI som matchningsverktyg
Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för
Läs merResultat från uppföljning i Västra Götaland 2010
Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag
Läs mer