UNGA TILL ARBETE W18-24 Slutrapport

Transkript

1 UNGA TILL ARBETE W18-24 Slutrapport Karin Rosenberg Ewa Brobäck Februari 2015

2 KONTAKTUPPGIFTER Karin Rosenberg, Göran Ehn,

3 Sammanfattning Syftet med projektet Unga till arbete har varit att utveckla en regional modell för hur Dalarnas kommuner och arbetsförmedlingar kan arbeta med unga arbetslösa och att få dessa organisationer att samverka via ett utbildnings- och praktikprogram med helhetsperspektiv. Region Dalarna har haft det övergripande ansvaret för projektet och har också drivit utvecklingsfrågor, stöttat kursledarna samt ordnat nätverks- och samordnarträffar. Samtliga kommuner i Dalarna och närmare tretusen kursdeltagare deltog i Unga till arbete mellan 2010 och Projektet förlängdes två gånger, 2012 och Den uppföljning som har gjorts i egen regi visar att sextio procent av kursdeltagarna gick vidare till arbete eller studier direkt efter avslut (36 procent till arbete och 24 procent till studier). Enligt den studie som gjordes av följeutvärderare efter projektets första tre år var sextiofem procent av deltagarna i egen försörjning tre månader efter avslut. Två år efter deltagandet i Unga till arbete är motsvarande siffra 78 procent. Andelen i studier är i princip oförändrad, medan andelen i arbete har ökat kraftigt. Totalt har Unga till arbete fått 27,5 miljoner kronor från Europeiska socialfonden, ESF. Övriga kostnader har kommunerna stått för. Ungdomarnas behov har stått i fokus. Kursledarnas förhållningssätt och bemötande har haft oerhört stor betydelse för projektets framgångar. En av kursdeltagarna uttrycker det så här: Kursledarna hade ett bemötande jag aldrig tidigare mött hos en stödperson. Jag fick tillbaka lite självförtroende, kunde faktiskt drömma lite igen. Projektets struktur och upplägg har gett kommunerna och deras personal en plattform för arbetet med arbetslösa unga metodiken 7-TJUGO har bidragit till detta förhållningssätt. Majoriteten av dem som har tillfrågats i kommunerna tycker att kvaliteten på deras verksamhet har blivit bättre och att personalens kompetens har ökat i samband med Unga till arbete. De flesta kursledarna har haft stöd från sina respektive kommuner, men det finns exempel på kursledare som har arbetat i motvind. Det har fungerat, men detta är inte någon framkomlig väg om kommunerna vill uppnå goda resultat i längden. 3

4 Under projektets gång har det blivit tydligt att det är de olika delarna (1-10) tillsammans som har gjort projektet framgångsrikt. 4

5 Innehåll Sammanfattning...3 Innehåll Bakgrund/Inledning Syfte Målgrupp Mål Resultat Måluppfyllelse Budget Nya kunskaper, förändrade attityder, riktlinjer och beteenden Påverkan på olika nivåer Lärande i projektet Avikelser Arbetssätt Region Dalarna som projektägare Komponenter i Unga till Arbete Nya metoder och material som tagits fram i projektet Framgångsfaktorer Deltagande aktörer i projektet Jämställdhetsintegrering Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Regionala prioriteringar Spridning och påverkansarbete Extern utvärdering Egenutvärdering Kommentarer och tips...44 Bilaga 1-9 5

6 1. Bakgrund/Inledning Cirka ungdomar beräknades lämna gymnasieskolan i Dalarna år , vilket var ovanligt stora årskullar. Samtidigt medförde finanskrisen och den befarade lågkonjunkturen att det skulle bli svårt för ungdomar att hitta ett arbete direkt efter gymnasiet. Kommunerna och landstinget samlade sig kring utmaningen med ungdomsarbetslösheten tillsammans med landshövdingen. Detta ledde till att Region Dalarna började utveckla projektet Unga till arbete, W En förstudie 1 gjordes våren 2009 som tecknade följande problembild (förkortad): Svårt för ungdomar att hitta ett arbete efter gymnasiet speciellt för dem som inte har fullständiga gymnasiebetyg. Ungdomars fysiska och psykiska hälsa är ett ökande problem. Kvinnors förankring på arbetsmarknaden är svagare än männens. Försörjningsstödet ökar för unga vuxna. Fler ungdomar flyttar ut från Dalarna än från de flesta andra län. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i många sammanhang signalerat att bristen på samverkan och samsyn mellan olika sektorer får till följd att resurserna inte utnyttjas effektivt, vare sig från den enskildes eller från samhällets utgångspunkter. Detta leder många gånger till att väntetider uppstår och att det utförs dubbelarbete. Det gäller alltså att hitta nya former för samverkan som bidrar till att resurserna utnyttjas bättre. Det finns behov av en ny myndighetsstruktur som sätter den enskildes behov i fokus. SKL har politiska beslut på att det behövs en ny samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna och hälso- och sjukvården. I mångt och mycket kan den bygga på de erfarenheter som har skapats inom den finansiella samordningen (Finsam) 2. Lagen om finansiell samordning från år 2004 ger myndigheter möjlighet att samverka i en gemensam organisation. Projektet utvecklades ständigt: Varje år har kursledarna och andra intressenter samlats för att diskutera hur Unga till arbete ska kunna bli ännu bättre. 1 Förstudie - Unga till arbete, Region Dalarna, html. Länken hämtad

7 PROJEKTKRITERIER Av fyra programkriterier 3 inom det svenska Socialfondsprogrammet har tre varit aktuella för Unga till arbete. Innovativ verksamhet Det är konceptet i sin helhet som är unikt för Unga till arbete. De olika delarna har tidigare, var för sig, testats i liknande verksamheter som riktar sig till arbetslösa ungdomar. Men under projektets gång har det blivit tydligt att det är de olika delarna tillsammans som har gjort projektet framgångsrikt 4. Främja samverkan Projektet har inte bara främjat samverkan. Det byggde på att Region Dalarna, kommunernas arbetsmarknadsenheter (eller motsvarande) samt socialtjänstens försörjningsenheter och Arbetsförmedlingen samverkade och kommunicerade med varandra. När förstudien för Unga till arbete skrevs blev det tydligt att de myndigheter som jobbar med arbetslösa ungdomar behövde bli bättre på att samverka, framför allt kommunerna och arbetsförmedlingarna. Sveriges kommuner och landsting, SKL, som har utrett frågan i flera år, pekar också på att det är önskvärt att våra myndigheter jobbar utifrån individens behov. Därför var det viktigt att ta ett helhetsgrepp, att få med alla kommunerna, för att samtliga berörda skulle få möjlighet att träna på att samverka. Det var också viktigt att jobba utifrån ett gemensamt förhållningssätt kring ungdomar och deras behov. Strategiskt påverkansarbete Arbetet har mynnat ut i en Dalamodell för arbetslösa ungdomar, Unga till arbete 5. Projektet har också påverkat hur de flesta kommunerna i Dalarna organiserar sitt arbete med unga arbetslösa, men också i arbetet med andra målgrupper. Det har även påverkat hur kommunerna och arbetsförmedlingarna samverkar. 3 Innovativ verksamhet, främja samverkan, strategiskt påverkansarbete samt lärande miljöer 4 Läs mer under rubriken 6.2 Komponenter i Unga till arbete 5 Se avsnitt 6.2 Komponenter i Unga till arbete. 7

8 2. Syfte Syftet med projektet har varit att utveckla en regional modell för hur kommunerna och arbetsförmedlingarna kan jobba med unga arbetslösa och att få dem att samverka via ett utbildnings- och praktikprogram med helhetsperspektiv. 3. Målgrupp Målgrupp för Unga till arbete har varit arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år som har svårt att komma in på arbetsmarknaden men som troligen kan fungera på en praktikplats, d v s inte har för stora funktionshinder. Dessa har i huvudsak funnits inom Arbetsförmedlingens ungdomsgaranti (UGA), jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) och/eller har haft försörjningsstöd från kommunens socialtjänst. Från och med våren 2013 har också ungdomar från 16 år kunnat skrivas in i Unga till arbete. Viss tillströmning av 16-åringar skedde därför under Karin Rosenberg, projektledare, Göran Ehn, projektsamordnare 8

9 4. Mål Utöver projektets övergripande syfte formulerades följande mål i projektansökan 2009: INDIVIDNIVÅ Mål 1 fullfölja Minst 70 % av de ungdomar som anvisas till Unga till arbete ska fullfölja 6 utbildningsoch praktikprogrammet, enligt det kontrakt som gjorts upp (vilket betyder 70 %). Mål 2 praktikbetyg Minst 50 % av dessa ska få ett personligt kompetensbevis som visar de generella kompetenser de har, relaterat till utbildnings- och praktikprojektet (35 %). Mål 3 egen försörjning Minst 70 % av dem som fullföljt utbildnings- och praktikprojektet ska vara självförsörjande, vara i studier eller vara i en annan aktivitet 7 som leder framåt till arbete, tre månader efter avslutat program (49 %). Mål 4 bättre mående Minst 80 % av dem som fullföljt utbildnings- och praktikprogrammet ska må bättre, 2 punkter (på en skala på 10), tre månader efter avslutat program (56 %). STRUKTUR-/ORGANISATIONSNIVÅ Mål 5 delaktighet Länets alla kommuner och arbetsförmedlingar ska vara delaktiga i projektet 8 (100 %). Mål 6 en dörr in Åtta kommuner ska vid projektets slut ha en verksamhet som kan kallas En dörr in 9 enligt följande kriterier: En fysisk plats dit unga arbetslösa vänder sig. En mottagningsfunktion i kommunen och kartläggningsverktyg. Handläggare från IFO-enheten och Arbetsförmedlingen finns på plats ibland. Samverkan kring uttagningen kursledare, IFO-enhet och Arbetsförmedling, genom fysiska möten. Uppföljning av deltagare genom fysiska möten med kursledare, IFO-enhet och Arbetsförmedling. En styrgrupp som möts minst en gång per termin. Handläggare samarbetar kring hanteringen av praktikplatser. 6 Fullfölja = A) vara kvar tills man nått arbete/studier/annat B) vara i programmet i 6 månader (AF:s beslut sträcker sig till maximalt 6 månader). Fullföljt kursen kan vara en bedömning att deltagaren behöver en annan aktivitet eller att deltagaren gått 6 mån i programmet och därför ska vidare till annan aktivitet inom Arbetsförmedlingen. 7 Annan arbetsmarknadsåtgärd eller behandling det går inte att säga hur många det är, eftersom projektet inte mätt detta. Vi vet att det är en del av dem med avbrottskod 3 (annat), men inte hur stor del. 8 Ett krav för deltagande har varit att kursledarna ska delta i handledarutbildningen 7-TJUGO, ta emot pedagogiskt stöd i kursverksamheten, delta i nätverksträffar, följa ett upplägg enligt UTA-strukturen och att sköta projektadministrationen till ESF, via Region Dalarna. 9 Detta mål lades till efter att projektet kom igång fanns inte i ansökan. 9

10 5. Resultat Mellan 2010 och 2014 deltog kursdeltagare i Unga till arbete. Cirka sextio procent gick vidare till arbete eller studier direkt efter avslut. När projektet avslutades i december 2014 planerade elva kommuner att implementera Unga till arbete i sin ordinarie verksamhet. Samarbetet mellan kommunerna och arbetsförmedlingarna har förbättrats på de flesta håll. Metodiken har blivit känd och accepterad hos politiker och kommunledning. Metodiken 7-TJUGO har gett kommunerna ett tydligt förhållningssätt i arbetet med arbetslösa ungdomar. Majoriteten av dem som har tillfrågats i kommunerna tycker att kvaliteten på deras verksamhet har blivit bättre och att personalens kompetens har ökat i samband med Unga till arbete 10. Unga till arbete skulle pågå i tre år ( ), men förlängdes två gånger och avslutas i december Kursupplägget har justerats under projektets gång. 5.1 MÅLUPPFYLLELSE Nedan redovisas resultaten för projektets kvantitativa mål i nummerordning. Att Dalarnas samtliga femton kommuner deltagit i utvecklingsarbetet är en framgång, liksom att 65 procent av deltagarna var i egen försörjning tre månader efter avslutat deltagande 11. Mål fyra visade sig vara svårt att mäta. Mål 1 - fullfölja Cirka 67 procent av de anvisade ungdomarna har fullföljt 12 Unga till arbete. Att fullfölja programmet innebär att man kommit vidare till arbete eller studier (avbrottskod 1 resp 2) eller att man har upptäckt att man behöver andra åtgärder än vad projektet kan erbjuda (avbrottskod 5). Notera att i avbrottskod 3 (annat) finns en stor andel som har gått vidare till andra åtgärder som innebär steg mot egen försörjning, till exempel konkreta yrkesinriktade åtgärder inom Arbetsförmedlingen eller behandlingar för att bli av med missbruk. Mål 70 % Resultat 67 % 10 Unga till arbete Implementering av arbetssätt och samverkans betydelse, Christina Ehneström och Niga Hamasor, Region Dalarna, Slutrapport för projektet Unga till arbete, utvärdering av Strukturfondsprojektet W Högskolan Dalarna, mars Avbrottskoder 1-5: 1. Arbete i en omfattning som gör det svårt att delta i programmet. 2. Studier kan vara studier inom vuxenutbildningen, folkhögskola, högskola/universitet, yrkeshögskola eller annan specialiserad utbildning. 3. Annat gått vidare till en annan aktivitet, barnledighet, missbruksbehandling, annan aktivitet inom Arbetsförmedlingen mm. 4. Okänt. 5. Fullföljt kursen kan vara en bedömning att deltagaren behöver en annan aktivitet eller att deltagaren gått sex månader i programmet och därför ska vidare till annan aktivitet inom Arbetsförmedlingen. 10

11 Mål 2 - praktikbetyg En av de tre viktigaste aktiviteterna i programmet var att utveckla ett praktikbetyg (kompetensbevis) som visar vad deltagaren lärt sig under praktikperioden. Detta visade sig kräva mer resurser än vad som fanns i projektet och arbetet med att åstadkomma praktikbetyg lades ner efter en tid. Lärprocessen och stödet under praktiktiden har dock tillämpats och utvecklats under hela projektet. Målet uppnåddes inte 11

12 Mål 3 - egen försörjning Detta mål uppfylldes med råge. 65 procent av deltagarna var självförsörjande, i studier eller i en annan aktivitet som leder framåt tre månader efter avslutat program. Denna uppföljning genomfördes under projektets tre första år. Mål 49 % Resultat 65 % Mål 4 - bättre mående Det här målet har visat sig vara svårt att utvärdera. Projektledningen har använt sig av en metod som innebar att kursdeltagarna själva skulle uppskatta hur de mådde. Eftersom deltagarnas kunskaper och insikter om mående ökade under deras tid i programmet, har de svarat på skattningsfrågorna utifrån olika kunskaper/insikter vid de olika svarstillfällena. Under projektets första tre år ( ) noterades en förbättring av mående med cirka en enhet på en tiogradig skala. Målet är inte mätbart/svårt att mäta. Mål 5 - delaktighet Alla kommuner i Dalarna har deltagit i projektet tillsammans med samtliga arbetsförmedlingskontor eftersom projektet bygger på samverkan mellan kommun och arbetsförmedling. Mål 100 % Resultat 100 % Mål 6 - en dörr in Inledningsvis kan vi konstatera att målet inte har nåtts fullt ut, men att processen En dörr in, som riktar sig till arbetslösa ungdomar, har startat och pågår i flera kommuner man har kommit olika långt. I allt fler kommuner inser man att det är viktigt att ungdomar inte ska behöva springa runt mellan olika handläggare för att administrera den situation de befinner sig i. Några få kommuner uppfyller idag sex av sju uppsatta kriterier. Sex kommuner uppfyller fem av sju kriterier (Borlänge, Falun, Hedemora, Ludvika, Orsa och Älvdalen). I fyra kommuner har processen antingen stannat av eller också har den påbörjats sent och har därför inte hunnit så långt (Avesta, Gagnef, Mora och Vansbro). I övriga kommuner pågår också en process, men dessa kommuner har inte kommit lika långt (Smedjebacken, Säter, Malung-Sälen, Leksand och Rättvik). Att få handläggarna att samarbeta kring praktikplatser är det kriterium som flest kommuner har svårt att leva upp till. I vissa kommuner har dock en praktiksamordnare anställts. 12

13 5.2 BUDGET Unga till arbete har omsatt 68,8 miljoner kronor mellan 2009 och ,5 miljoner är projektmedel från ESF, se nedan. Kommunerna har finansierat 12 miljoner (kursledarnas löner) och 29 miljoner avser deltagarnas ersättningar från Arbetsförmedlingen/socialtjänsten. Region Dalarna har finansierat kr. Från början var det meningen att kommunerna skulle få fakturera 60 procent av lönekostnaderna, men i genomsnitt har utfallet blivit närmare 70 procent på grund av att kostnaderna för övriga poster har blivit lägre än beräknat. Projektet har även nått full medfinansiering på deltagarnas del efter bara två tredjedelar av projekttiden och har inte behövt redovisa medfinansiering det sista året. Projektmedlen från ESF har disponerats enligt följande: KOSTNADER Budget Utfall Kursledarlöner Löner Region Dalarna Köp av tjänster Konferenser och resor Materiel OH-kostnader Summa

14 5.3 NYA KUNSKAPER, FÖRÄNDRADE ATTITYDER, RIKTLINJER OCH BETEENDEN Ett gemensamt förhållningssätt, positiv människosyn och bra bemötande är avgörande i arbetet med arbetslösa unga. Empowerment, som kan beskrivas och definieras på olika sätt, bland annat som ett förhållningssätt men också en process, ska genomsyra insatser som görs mot arbetslösa inom EU 13. Därför har Unga till arbete lagts upp och organiserats för att bidra till att detta synsätt och förhållningssätt ska börja genomsyra de organisationer som kommer i kontakt med målgruppen. Den upphandlade kursledarutbildningen 7-TJUGO har ett empowermentperspektiv, vilket har bidragit till att skapa en miljö där kursdeltagarna blir sedda, respekterade och lyssnade på samtidigt som det blir tydligt att var och en är ansvarig för sitt liv och sina val. Unga till arbete har bidragit till nya kunskaper samt till förändrade attityder, riktlinjer och beteenden på olika nivåer. Strukturnivå + organisationsnivå Ett regionalt ägarskap, som både driver och administrerar projektet, har varit en pådrivande faktor i kommunens utveckling genom exempelvis nätverksträffar, konferenser och mindre planeringsträffar. Unga till arbete och metodiken har blivit känd hos politiker och kommunledning som ett verksamt sätt att arbeta med arbetslösa ungdomar. Implementeringen av projektet kommer att genomföras i minst elva kommuner. Samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen har förbättrats i de flesta kommunerna. Arbetet med att utveckla samverkan En dörr in light har utvecklats i de flesta av kommunerna. Unga till arbete och Finsam (i vissa kommuner) har varit drivande i det arbetet. Innehållskompetens och kontinuitet i projektledningen, dvs kunskap kring arbetsmarknad, ungdomar, problembild, kommuners och arbetsförmedlingars organisation. Samma personal har funnits med i förstudieansökan, genomförande och avslut i nästan sex år. Organisationsnivå + individnivå Tydligt förhållningssätt i alla kommuner genom metodiken/pedagogiken 7-TJUGO 14. De involverade parterna har fått fördjupad förståelse för hur viktigt det är att ha ett gemensamt förhållningssätt när man arbetar med arbetslösa ungdomar. Även andra anställda i vissa kommuner har fått ta del av, och utbildats i 7-TJUGO-metodiken (med egen finansiering). Samtalsstöd för deltagare samt handledning för kursledare har erbjudits under , vilket har varit ett stöd för verksamheten. Att snabbt kunna erbjuda deltagare med behov av fördjupat stöd/terapi har i vissa fall varit avgörande för individens utveckling. 13 Läs mer: Handbok om Empowerment för ESF Läs om 7-TJUGO under rubrik 6.2, Komponenter i Unga till arbete, punkt 3. Länken hämtas

15 Kontinuitet - För ungdomar som står långt från arbetsmarknaden kan det vara mycket betydelsefullt att kursledaren kan fungera som mentor/coach, också när kursdeltagaren gått vidare till arbete eller studier. Naturligtvis är det lättare att uppnå på en mindre ort, där kursledaren har färre personer att förhålla sig till. Mindfulness har testats (hösten 2014) på en grupp kursledare samt på en grupp kursdeltagare för att ta reda på om mindfulnessprogrammet, MBSR, kan vara ett effektivt sätt att tillämpa i kommande projekt för målgruppen. Både kursledarna och kursdeltagarna har varit mycket nöjda och ser att de kan fortsätta använda verktyget. Läs mer under rubrik PÅVERKAN PÅ OLIKA NIVÅER Unga till arbete har åstadkommit följande påverkan på individ-, organisations- samt på system- och strukturnivå: Individnivå Arbetsförmedlingens officiella statistik över arbetslösa i oktober 2014 visar att 34,8 procent var kvinnor/65,2 procent män (åldersgruppen år). Totalt har cirka kursdeltagare genomfört och avslutat Unga till arbete fram till och med Av dessa är 43 procent kvinnor och 57 procent män. Cirka 60 procent av deltagarna har gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslut 15. Avslut UTA totalt % Därav kvinnor % Därav män % Antal veckor i UTA - totalt Antal veckor i UTA - kvinnor Antal veckor i UTA - män Arbete 35,6 36,0 35,2 19,7 20,4 19,2 Studier 24,1 23,7 24,4 Annat 29,9 30,1 29,8 Okänt 3,3 3,0 3,5 Fullföljt 7,1 7,2 7,1 Skillnaden mellan män och kvinnor är marginell i avbrottsstatistiken ovan. Inskrivningstiden i programmet är i princip densamma för män och för kvinnor. Högskolan Dalarna 16 har kartlagt 531 kursdeltagare vid programstart, programavslut samt tre månader efter programavslut rapporten 17 presenterades i mars Kartläggningen omfattade bland annat områden som sysselsättning och försörjning samt välbefinnande och självkänsla 18. Rapportens slutsats, när det handlar om påverkan på individnivå, är att det är svårt att avgöra om mål som handlar om välbefinnande och självkänsla har nåtts, eftersom det är svårt att definiera och mäta välmående (kvalitativa mål) deltagarna har själva fått svara på frågor där de bedömt sitt eget mående med hjälp av ett skattningsverktyg. Dessutom finns metodologiska problem och problem med bortfall i materialet. Sysselsättning och försörjning handlar om kvantitativa mål som därmed är enklare att mäta. Dessa mål har nåtts Egen statistik baserad på kursledarnas uppgifter. 16 Tidigare Dalarnas Forskningsråd. 17 Slutrapport för projektet Unga till arbete, utvärdering av Strukturfondsprojektet W Högskolan Dalarna, mars Bilaga 1 19 När projektet startade i januari 2010 var arbetslösheten för målgruppen ca 11,8 %. Vid mätningen var motsvarande siffra 10,9 % för länet och 11,0 för riket. Arbetslösheten hade således gått ned något för den aktuella åldersgruppen vid tidpunkten för mätningen. 15

16 De ungas egna röster Tio deltagare som genomgått Unga till arbete djupintervjuades våren Resultatet av dessa intervjuer blev en bok 20 och en kortfilm. I boken och i filmen blir det tydligt att samtidigt som deltagarna är olika varandra och har olika behov, har de också grundläggande gemensamma behov som kräver att kommunen och Arbetsförmedlingen samarbetar. Detta konkretiseras i en implementeringsrapport 21, skriven av Christina Ehneström och Niga Hamasor, som följt Unga till arbete sedan september Deras uppdrag bestod i att utvärdera 22 hinder och möjligheter inför implementeringen av arbetssättet Unga till arbete, samt vilken samverkan som krävs för att implementering ska kunna ske. Datainsamlingen genomfördes genom workshopar med varje kommun och med de aktörer som deltog i projektet. Vanliga behov som en person har som deltar i Unga till arbete. Resultat av arbetet i workshoparna. 20 Tio röster om att hamna utanför, Region Dalarna Unga till arbete Implementering av arbetssätt och samverkans betydelse, Christina Ehneström och Niga Hamasor, Region Dalarna, Samma som ovan 16

17 I slutet av varje möte fick deltagarna dessutom fylla i en enkät som på olika sätt belyste samverkan. I workshoparna framkom att de behov som kräver samarbete/samverkan exempelvis handlar om att de arbetslösa ungdomarna saknar slutbetyg från gymnasiet, tro på sin egen förmåga, ekonomiska resurser och eget boende. Samarbete/samverkan kan också behövas med sjukvården för deltagare som inte mår bra fysiskt eller mentalt, med Arbetsförmedlingen och/eller arbetsliv kring praktikfrågor samt för att genomföra utredningar/kartläggning kring exempelvis frågor som rör funktionsnedsättning. Organisationsnivå/kommuner I implementeringsrapporten 23 trycker författarna på att det finns tre viktiga faktorer som påverkar hur framgångsrikt samverkansarbetet blir. Dessa handlar om styrning, struktur och samsyn. Med styrning menas att det krävs engagemang på alla chefsnivåer. Det behövs förankring på alla nivåer och att beslutsmandat tydliggörs, att motstridiga regler/ verksamhetsmål synliggörs och att det skapas ett system för uppföljning så att resultat kan återföras till politisk och administrativ ledning. Struktur innebär att ledningen ger förutsättningar för och legitimerar samarbetet samt följer upp hur arbetet utvecklas. Samsyn innebär att alla berörda måste vara överens om vad själva problemet handlar om. Majoriteten av dem som tillfrågats 24 i kommunerna tycker att kvaliteten på deras verksamhet har blivit bättre och att personalens kompetens har ökat i samband med Unga till arbete. Enkätresultat visar också att de flesta som tillfrågats tycker att verksamhetens resurser utnyttjas bättre sedan man började jobba med Unga till arbete. Dessutom visar enkäterna att de som deltog i workshoparna anser att de har rätt förutsättningar för att kunna samverka. Man är motiverad att samverka genom Unga till arbete och har förtroende för varandra. Vidare har man samsyn och man anser sig ha kännedom om de andra parternas uppdrag. Det som möjligen sätter hinder i vägen för samverkan är regelverket. System- och strukturnivå Projektet har blivit väl förankrat på den politiska nivån, vilket har lett till att elva kommuner kommer att implementera Unga till arbete i sin ordinarie verksamhet från och med 1 januari Unga till arbete Implementering av arbetssätt och samverkans betydelse, Christina Ehneström och Niga Hamasor, Region Dalarna, Chefer och handläggare från de 15 deltagande kommunerna/arbetsförmedlingarna. 17

18 De utmaningar eller hinder som utvärderarna ser framför sig när det gäller implementeringen av Unga till arbete handlar i första hand om att få politikerna att förstå att projektets arbetssätt varit framgångsrikt. Naturligtvis ser förutsättningarna olika ut i Dalarnas femton kommuner. I några kommuner skulle samordnarens och styrgruppens roll behöva förtydligas. I vissa kommuner är samordnaren inaktiv och styrgruppen oengagerad, det finns till och med någon kommun där det varken finns styrgrupp eller samordnare. Ehneström och Hamasor understryker att samverkan innebär samarbete, samverkan och samordning 25 men vi är osäkra på om de som ska samverka alltid vet vem som måste ansvara för vad för att alla tre dimensionerna av samverkan ska fungera. 5.5 LÄRANDE I PROJEKTET Unga till arbete har varit en lärande process för alla som varit involverade, från tjänstemän och politiker i Region Dalarna till den enskilde kursdeltagaren. Region Dalarna 26 Modellen Regionförbundet som projektägare har varit ett framgångsrikt sätt att arbeta på. Regionförbundet kan hantera det som är besvärligt och tidskrävande på ett effektivt sätt, exempelvis regelverk, ekonomi och administration. Ett samlat stöd till kursledarna, och andra former för kollegiala möten, har också hanterats regionalt. Genomslaget blir starkare i hela länet när projektet styrs och administreras på regional nivå. Kommunerna har verkligen uppskattat upplägget, vilket har framkommit i många sammanhang. Ett problem som den regionala samordningen stött på är Arbetsförmedlingens organisation, som finns representerad på central och lokal nivå, men som saknar regional representation. Det har lett till att Arbetsförmedlingen inte har blivit en reell part i projektet i alla delar. Denna fråga måste fortsätta att diskuteras för att finna en gemensam lösning. Uppföljningarna som gjorts kontinuerligt i Unga till arbete är projektets styrka. Mycket tid har ägnats åt att följa upp vad som hänt deltagarna, både på kort och på lång sikt. Detta arbete har gjorts av kursledare och projektledning tillsammans. Kommunerna vill att Unga till arbete ska leva vidare i Dalarna. Därför har Region Dalarna startat en förstudie för att kunna fortsätta med finansiering från EU:s sysselsättningsinitiativ som lagts i Socialfondens programområde Samarbete: Det arbete som sker gemensamt mellan handläggare som möter medborgaren. Insatser planeras utifrån behov och inte utifrån de mål som gäller för respektive myndighet. Samverkan: Samverkan mellan myndigheter på organisatorisk nivå, som undanröjer hinder för samarbetet. Ledarskap som tar hänsyn till det egna uppdraget och gemensamma behov är avgörande för denna samverkan. Samordning: I den finansiella samordningen är det individens behov och samhällets krav som styr resurstilldelningen. Hur gör de gemensamma insatserna bäst nytta för både individen och samhället. (Källa: Ehneström/ Hamasor) 26 Intervju med Region Dalarnas regionchef Göran Carlsson,

19 Arbetsförmedlingen 27 För Arbetsförmedlingen har Unga till arbete inneburit ett nytt verktyg i verktygslådan ett verktyg av hög kvalitet som har lett till goda resultat. Projektet har haft hög trovärdighet och de arbetslösa ungdomarna har snabbt kommit ut i praktik och ofta i arbete. Genom Unga till arbete har Arbetsförmedlingens personal fått mer och större kunskap om de arbetssökande ungdomarna. Kontinuiteten i projektet och den nära dialogen med kursledarna och tjänstemän i kommunen har också lett till att Arbetsförmedlingen har blivit bättre på att ta vara på dessa kunskaper för att kunna slussa individer som misslyckats på sina praktikplatser till andra och relevanta instanser, till exempel i fall där det handlat om missbruk eller psykosocial problematik. Att jobba nära varandra på ett strukturerat sätt har lett till goda resultat. Att utgå från individens intressen och behov har varit en framgångsfaktor. Istället för att hänvisa den arbetssökande till en praktikplats från en lista, det här är de praktikplatser som finns har Unga till arbete kunnat hjälpa de arbetssökande ungdomarna att hitta meningsfulla praktikplatser som leder dem vidare och framåt. Att plocka fram individens styrkor är särskilt viktigt för dessa ungdomar, som ofta har flera misslyckanden bakom sig. Ungdomar som deltagit i Unga till arbete har ofta återkopplat: Det var första gången som någon såg mig. I bästa fall leder praktiken till arbete, men en välvald praktikplats kan också väcka studielusten och sporra den arbetslöse att börja studera för att i framtiden kunna få ett jobb i ett visst yrke eller bransch. Kommuner I de flesta kommuner har man utvecklat sitt sätt att arbeta med unga arbetslösa, både när det handlar om pedagogik och struktur. I de flesta kommuner har samverkan utvecklats mellan olika förvaltningar (vuxenutbildning, socialtjänst, skola och arbetsmarknadsenhet) och med Arbetsförmedlingen. På andra håll har förutsättningarna för samverkan varit svårare. Förutsättningarna för att arbeta med Unga till arbete har också sett olika ut i kommunerna beroende på vilka ungdomar som hänvisas till projektet. I vissa fall har de deltagare som hänvisas till Unga till arbete behov av mer stöd än vad projektet kan erbjuda, till exempel boendestöd, väckning eller många samtal. Kursledare För kursledarna har Unga till arbete inneburit ett kontinuerligt lärande. I första hand har det handlat om förhållningssätt/pedagogik i arbetet med unga arbetslösa, vad som ger ett program hög kvalitet och att utveckla samverkan och samtalsmetodik. Det har skett genom regionala träffar/utbildningar (7-TJUGO-utbildning, konferenser och nätverksträffar) samt pedagogiskt stöd under de första kurserna. Därefter har det stora lärandet skett under resans gång på hemmaplan i vardagen. 27 Intervju med Arne Holmström, verksamhetssamordnare, Arbetsförmedlingen Falun,

20 Deltagare Deltagarnas lärande har till stor del handlat om att de har fått chans att upptäcka de resurser och den kompetens de själva har genom samtal, gruppträffar och praktik. Detta har varit viktigt för att de ska kunna/våga gå vidare till arbete eller studier. Dessutom har många fått med sig lärdomar och insikter på områden som exempelvis arbetsmarknadskunskap, jämställdhet och hälsa vilket har sett olika ut i kommunerna. Det som deltagarna lyfter fram som mest värdefullt i programmet har varit bemötandet från personalen. Praktik En viktig ingrediens i Unga till arbete har varit att den arbetslösa själv ska hitta sin praktikplats med visst stöd från kursledaren. De flesta har också hittat praktikplatser, även om det har tagit tid för vissa kursdeltagare. Det är viktigt att skapa en strukturerad arbetsprocess och en psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatserna som gör att bra praktikplatser kan skapas. I många branscher (ideella organisationer, handel, hotell, restaurang, barn- och äldreomsorgen) är det relativt enkelt att få praktik, eftersom man bara behöver en kort introduktion för att kunna få vettiga arbetsuppgifter. Andra branscher behöver mer kvalificerade praktikanter från yrkesutbildningarna. Både de arbetslösa och arbetsgivarna behöver förstå syftet med praktiken, att det handlar om en vinna-vinna-situation. Utmaningar som behöver lösas inom praktikavsnittet: STRUKTURNIVÅ (AKTÖRSNIVÅ) ff Samordning behövs av arbetet med praktikplatser, tydliga roller och ansvarsfördelning. ff Det behövs ett system för att inte ringa ned arbetsplatserna. ff Det behövs en ökad tydlighet kring den offentliga sektorns roll och metoden i arbetet med praktikplatser (inom både offentlig sektor och inom näringslivet). ff Man behöver hitta enklare arbetsuppgifter som passar dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. INDIVIDNIVÅ (DELTAGARNIVÅ) ff Vissa deltagare behöver även någon som coachar och stödjer dem under praktikperioden (till exempel Supported Employment), inte enbart en teknisk matchning. ff Det behövs även ett försteg, där man arbetstränar och har social träning etc (till exempel Supported Training). ff Det behövs även sysselsättningsplatser för deltagare som behöver mer stöd. ff Meningsfulla arbetsuppgifter behövs. ff Särskilda insatser behövs för utrikesfödda som, trots SFI, inte har ett fungerande språk och därför inte får någon praktik. f f Det behövs även ett eftersteg, efter praktiken, så att man skapar förutsättningar för en övergång till en traditionell anställning. 20

21 Mindfulness Vi vet att den psykiska ohälsan ökar bland unga. Varje deltagare som har börjat i Unga till arbete har fått göra en kartläggning, och det har visat sig att många har stora problem med stress, sömn, oro, ångest, missbruk och nedstämdhet. Många av dem har kommit till insikt om att de behöver göra något åt sin livssituation för att komma vidare i livet och de önskade hjälp och stöd för att få en stabil hälsa, både fysiskt och mentalt. I flera av de deltagande kommunerna genomfördes olika fysiska aktiviteter och genom Unga till arbete har man även prövat att ge några deltagare fördjupat samtalsstöd. Hösten 2014 testades ett åtta veckor långt mindfulnessprogram på två grupper i projektets regi i Falun; 13 kursdeltagare och 16 kursledare. Grupperna har träffats en gång i veckan under ledning av Kristina Lindgren som har många års erfarenhet av mindfulness och av att arbeta som coach och ledarskapskonsult. Hon är även diplomerad psykosyntesterapeut. Mindfulness är varken en metod eller ett verktyg. Man brukar istället säga att det är ett förhållningssätt, ett sätt att relatera till nuet. Syftet med att genomföra mindfulnessprogrammet, MBSR (Mindfulness Based Stress Reduction), för kursledare och deltagare har varit att ge underlag för en bedömning om detta kan vara effektivt i kommande projekt för målgruppen eller i befintlig verksamhet. Detta gjordes genom att: introducera och tillämpa förhållningssättet/metoden hos kursledarna samt att lära ut verktyg för att motverka stress (som kan vara gynnsamt för både personal och deltagare) pröva en metod/verktyg baserad på MBSR för deltagarna (utvärdera både resultat och upplägg) som bidrar till mindre stress, mer medveten närvaro för att få energi, kraft och motivation att gå vidare till arbete och/eller studier. Starkt avtryck: Ingen som var med på Unga till arbetes konferens i augusti 2011, kommer att glömma vad några tidigare kursdeltagare hade att berätta. 21

22 Upplägg Kursdeltagarnas pass har varit 2,5 timmar långt och kursledarnas har varit 3 timmar långt. Båda grupperna har fått lära sig enkla övningar. Varje gång har de också fått göra längre övningar som kroppsskanning, mindfulnessmeditation eller mindful yoga. Deltagarna i båda grupperna har fått hemuppgifter på olika teman att reflektera över. Vid varje kurstillfälle har man gått igenom ett tema kopplat till stressreduktion och beteendemönster samt hur man kan öka välbefinnandet. Dessutom har gruppen samtalat, vilket har utmynnat i undervisning om mindfulness. Kursdeltagare Av 19 anmälda kom 13 deltagare. 6-7 av dem var mycket motiverade och deltog i princip vid varje kurstillfälle. Två deltagare var mycket omotiverade, en var för sårbar för att fullfölja och en av deltagarna störde övningarna. Vissa av deltagarna hade svårt att sitta stilla eftersom de har ångest och koncentrationsstörningar. Trots detta uppgav de att de tyckte att övningarna var bra och att de mådde bra av att delta i dem. Övningarna ledde till många bra diskussioner. Att öva på att stanna kvar i rummet, trots att man upplevde övningen som tråkig eller om man fick ångest, var också bra med tanke på situationer som kan uppstå i arbetslivet att det inte funkar att bara lämna en situation eller en grupp. Samtalen handlade om sådant, samt hur man bäst kan träna på egen hand, öva självmedkänsla, hantera affekter och starka stressreaktioner samt utmanande relationsmönster. Eftersom kursdeltagarna var olika mogna och hade olika erfarenheter blev också deras upplevelser av mindfulnessprogrammet mycket olika, exempelvis: ff Vissa klarade inte att reflektera över sig själva eller att sätta sig in i andras känslor och tankar. ff Någon fick ångest av att vara i grupp men tränade mycket på egen hand. ff Samtliga klarade de långa övningarna, vilket är värt att notera. ff 4-6 deltagare har övat mycket hemma, några har övat tillsammans. ff De med drogproblematik var mest motiverade eftersom de har upplevt allvarliga konsekvenser av missbruk och ville hitta alternativ i sina liv. ff Kursdeltagarna var bättre på att formulera regler för ett gott lärande och gruppgemenskapen än kursledargruppen. ff Gruppen skötte i stor utsträckning ramar och regler själva, t ex att inte avbryta och att inte lämna gruppen utan att meddela sig. ff Många märkte att övningarna hjälpte dem att affektreglera och fick dem att börja fundera över sina relationer. Sammanfattningen har gjorts av handledaren för mindfulnessprogrammet. 22

23 Kursledare Av 18 anmälda kom gruppen slutligen att bestå av 16 kursledare. Samtliga har varit engagerade och motiverade, närvaron har varit hög. De flesta uppger att de har tränat 3-4 gånger i veckan på egen hand. Deltagarna i denna grupp har varit transparenta och öppna mot varandra, har berättat om roliga och dråpliga händelser som inträffat när de har försökt träna, energin har varit ödmjuk, vilket är tecken på hög mognad. Kursledarna har avslutningsvis gjort en skriftlig utvärdering som handledaren har sammanställt och summerat 28. Summering Utvärderingen med kursledarna visar att mindfulnessprogrammet MBSR är gynnsamt för kursledare och personal som arbetar med arbetslösa ungdomar. De får verkningsfulla redskap att hantera både sin egen privata situation såväl som att mer medvetet och med större trygghet kunna stödja kursdeltagarna med högre närvaro och lugn. För kursdeltagarna är MBSR lika gynnsamt, men erfarenheten visar att deltagandet behöver vara frivilligt och att en introduktion med handledaren samt någon kort övning behövs för att de ska förstå vad det är de väljer. Kursprogrammets upplägg kan också behöva modifieras något för att möta målgruppens särskilda behov. En positiv konsekvens att ta fasta på är att en av kursledarna som deltog i mindfulnessprogrammet berättar att programmet har lett till färre konflikter bland kursdeltagarna, bättre stämning och större öppenhet för nya kursdeltagare. Både kursdeltagare och kursledare har haft möjlighet att kontakta handledaren mellan kurstillfällena men det är flest kursledare bara två kursdeltagare som har ringt eller mejlat henne. En reflektion från handledaren, så här i efterhand, är att bättre möjlighet till information och kommunikation borde ha kunnat organiseras för kursdeltagarna mellan tillfällena. De flesta av dem var ovilliga att lämna ut sina mobilnummer eller mejladresser, vilket gjorde det svårt att ge uppmuntran, skicka kursmaterial, påminnelser eller att kommunicera med dem mellan lektionerna. Handledaren, som har erfarenhet av många olika slags grupper och människor med olika behov, menar att mindulness kan passa alla, men kanske inte i alla skeden av livet. NÅGRA SLUTSATSER/LÄRDOMAR: ff Pedagogiken behöver finjusteras för den unga målgruppen, till exempel hur få smågruppsdiskussionerna att fungera bättre för lärandet. Alla behövde få direkt kontakt med handledaren. ff Det är viktigt att alla som vill delta får möjlighet att prova metoden, testa övningarna och träffa ledaren innan de anmäler sig till programmet. Det kan både förhindra avhopp och leda till att fler anmäler sig. ff Det måste vara frivilligt att delta i en mindfulnesskurs. 28 Bilaga 2. 23

24 Om/när det blir en fortsättning av Unga till arbete kommer grupperna förmodligen att bli mindre homogena. Om deltagarna har väldigt olika erfarenheter och kanske inte har samma modersmål, kan pedagogiken behöva anpassas efter varje grupp. Ju fler anpassningar desto mer krävs att handledaren har god erfarenhet av mindfulness, samt av att arbeta med olika målgrupper. 5.6 AVVIKELSER Arbetssättet satte sig i princip redan från början och har i stort sett hållit genom hela projektet, vilket självklart har påverkat projektbudgeten på ett bra sätt. Några avvikelser från den ursprungliga planen kan rapporteras: Snabbare omsättning på deltagare Från början räknade projektledningen med att Unga till arbete skulle pågå i tre år och omfatta 680 kursdeltagare. Men när projektet avslutades i december 2014 hade närmare arbetslösa ungdomar deltagit. Ursprungligen var tanken att deltagarna skulle vara inskrivna i Unga till arbete i cirka åtta månader, men det har visat sig att den genomsnittlige deltagaren har behövt cirka 4,5 månader för att komma vidare till arbete, studier eller annan åtgärd. Men det finns deltagare som varit inskrivna så kort tid som två veckor innan de hittat annan sysselsättning. Ett hundratal deltagare har varit inskrivna i projektet i drygt ett år. En av anledningarna till omsättningen av kursdeltagare är att Arbetsförmedlingen bara kan besluta om en åtgärd som omfattar 3 + ev 3 månader. Vissa arbetsförmedlingar har försökt vara flexibla medan andra har haft en mer restriktiv hållning. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att individens behov behöver överordnas regelverken. Myndigheternas regelverk får inte bli ett strukturellt hinder för de ungdomar som behöver mer stöd. Kursledarna uppskattar att cirka tio procent av de inskrivna i projektet skulle ha behövt mer stöd eller längre tid i projektet. I slutänden blir alla vinnare om dessa får möjlighet att utvecklas och hitta sig själva slutmålet är alltid arbete eller studier. Projektet förlängdes Unga till arbete förlängdes två gånger, 2013 och I samband med förlängningen 2013 fick också sextonåringar möjlighet att delta i projektet. Utlysningen 2014 riktade sig till framgångsrika ESF-projekt. 24

25 Innedagar Från början var tanken att de kursdeltagare som var ute på praktik skulle ha en så kallad innedag var eller varannan vecka. Dagen skulle användas för att söka jobb och för att fylla på med andra kunskaper som inte hunnits med under introduktionsveckorna. Under resans gång har det dock visat sig att få kommuner förmått genomföra dessa innedagar. Anledningarna har varit flera: Den höga genomströmningen av kursdeltagare har lett till att kursledarna har genomfört dubbelt så många introduktionsveckor mot vad som var planerat. Det har gjort att introduktionsveckorna har krockat med gamla kursdeltagares innedagar. Vissa kursdeltagare och kursledare har också framhållit att innedagarna störde praktiken. Kursdeltagarna har dock inte varit övergivna på sina praktikplatser eftersom kursledarna i många fall jobbat individuellt med dem, coachat dem, besökt dem på deras praktikplatser eller stöttat på telefon. Praktikbetyget/kompetensverifiering Avsikten med praktikbetyg/kompetensverifiering är att tydliggöra vilka kunskaper kursdeltagaren har och vad han/hon behöver lära och vad han/hon lärt sig efter en utbildning eller praktikplats. Processen startar med ett trepartssamtal där deltagarens målsättning med praktiken diskuteras och fastställs. Under praktiktiden genomförs avstämningssamtal med deltagare och praktikplatshandledare med särskilt fokus på de områden som beslutades inledningsvis. Syftet är att följa upp lärandet under praktiktiden. Vid avslutningssamtalet poängteras särskilt de förmågor och kunskaper som har utvecklats positivt, varefter ett praktikbetyg skrivs och ges till deltagaren 29. Tre kommuner prövade denna modell under för några av sina deltagare. De andra kommunerna ansåg sig inte ha tid för detta och därför avslutades detta arbete under Däremot har arbetet med att prata om processen fortsatt, samt vikten av att utvärdera uppsatta mål, även under praktiken. Några av kommunerna har valt att använda sig av sin egen modell, som är mer likt ett praktikintyg. Omfördelat till andra aktiviteter: kronor. Transnationalitet I ansökan skissade projektledningen på en enklare form av internationellt utbyte av erfarenheter, bland annat för att delta på Employment Week i Bryssel. Projektledningen ansåg dock senare att ett sådant deltagande skulle bli alltför kostsamt i förhållande till vad det skulle ha gett i utbyte. Däremot har projektledningen delat med sig av sina erfarenheter till ESF i Bryssel. Erfarenheter från projektet har även spridits till Arbetsförmedlingen i Tjeckien samt till en kommun i Tjeckien via Vansbro kommuns kontakter. Omfördelat till andra aktiviteter: kronor 29 Bilaga 4-7, exempel på underlag och dokumentation som testats och använts i projektet. 25

26 Handledning och samtalsstöd I och med att projektet inte hade kostnader för praktikbetyg och transnationellt utbyte fanns ekonomiskt utrymme att pröva handledning för kursledare i smågrupper samt individuellt samtalsstöd för deltagare (hösten 2011 till våren 2013). Detta blev mycket uppskattat. Dessutom har ett mindfulnessprogram genomförts hösten 2014 (läs mer under rubrik 5.5 Lärande/Mindfulness). Samtalsstöd innebar att deltagare med behov av samtalskontakt kunde boka tid hos en samtalskontakt genom kursledaren, max 5 gånger, under en begränsad period. Anledningen till att detta grepp testades är att väntetiderna ofta är långa hos vårdcentral, psykiatri och ungdomsmottagning och att det är svårt för de unga att få hjälp när de behöver stödinsatser. 7 av 15 kommuner använde samtalsstödsinsatsen. Handledning. I och med att många deltagare har en tung problematik var det viktigt för kursledarna att få kontinuerlig handledning. 70 procent av kursledarna nyttjade handledningen. I flera kommuner fortsatte kursledarna därefter i handledning som kommunerna betalade själva. Kostnad för samtalsstöd, handledning och mindfulness: kronor. Praktikhandledare från företagen/praktikplatserna Inga handledarutbildningar har genomförts på grund av att det har varit svårt att få deltagare. Däremot har Hedemora kommun genomfört kortare informationsinsatser på lunchträffar. Nyckeln till framgång: I december 2014 samlades kursledarna för sista gången på Villa Långbers i Tällberg. Deras engagemang och hur de har bemött kursdeltagarna har varit avgörande för projektets framgång. 26

27 6. Arbetssätt Region Dalarna har initierat, styrt och lett Unga till arbete. Dessutom har regionförbundet samverkat med enskilda kommuner och initierat samverkan mellan de medverkande kommunerna. Eftersom kommunerna är självbestämmande har de kunnat besluta om de ville medverka i projektet eller inte, däremot har de inte haft inflytande över projektets grundstruktur (innehåll och upplägg). 6.1 REGION DALARNA SOM PROJEKTÄGARE Det har varit Region Dalarnas uppgift att fungera som en regional aktör för utvecklingsfrågor, stötta dem som arbetade med projektet ute i kommunerna i olika frågeställningar, vara sammankallande till nätverksträffar och samordnarträffar och att ha en sammankallande roll för kursledarnas erfarenhets- och informationsutbyte. Regionförbundets roll har främst varit viktig för de små kommunerna som ofta inte har en egen arbetsmarknadsenhet. BEMANNING Projektledare (inkl ekonomi och utveckling) 80 % Samordnare (bitr projektledare, utbildare) 80 % Ekonom 70 % Utbildare 50 % Under 2014 har bemanningen varit något lägre (0,5 tjänst). Kommunerna har anställt de kursledare som har behövts i projektet. Region Dalarna har därför inte behövt ta den ekonomiska risk som det skulle ha inneburit att anställa ett antal kursledare i projektets tidiga skede. Kommunerna har istället kunnat fakturera Region Dalarna i relation till hur många kursdeltagare som har varit inskrivna i projektet i respektive kommun. Administrativa och ekonomiska rutiner Arbetsförmedlingens närvarolistor har varit en tung hantering, trots att projektledningen har haft en bra modell för att räkna ut närvarotimmar och ersättning. Projektledningen fick dock ordning på de administrativa och ekonomiska rutinerna i ett tidigt skede. Anledningarna är flera: Projektledaren hade stor erfarenhet av att arbeta med ESF-projekt sedan tidigare och utvecklade fungerande rutiner och redovisningsmodeller. Biträdande projektledaren och ekonomen har goda kunskaper i matematik och Excel. God kontakt med ESF-handläggaren som följt projektet på nära håll, varit med på möten, hållit sig uppdaterad och alltid återkopplat snabbt. 27