November Fastighetsutvecklingsplan Nacka Närsjukhusområde

Transkript

1 November 2010 Fastighetsutvecklingsplan Nacka Närsjukhusområde

2 INNEHÅLL 0. Sammanfattning 3 1. Projektramar Syfte Effektmål Projektmål Planområde Arbetsmetod 7 3. Delmål God grundstruktur Användbarhet Enkelt och flexibelt genomförande Fastighetsutvecklingsplan Strategier för utveckling av fastigheten Utvecklingsscenarier Förutsättningar Verksamheten idag Verksamhetens utveckling Fastigheten idag Utveckling i närområdet Bilaga Måluppfyllelse Projektorganisation

3 0. SAMMANFATTNING Projektramar Syftet med projektet är att finna strategier för fortsatt utveckling av sjukhusområdet, så att en långsiktigt hållbar fastighetsstruktur kan uppnås. Planen ska ha beredskap för tillkommande volymer, vid uppkomna behov, men också kunna fungera som hjälpmedel vid investeringsbeslut i fastigheterna. Tre projektmål är formulerade utifrån effektmålen i Locums strategiska affärsplan. Dessa utgör ramarna för projektet: Projektmålen är: 1. Fastigheten skall ha en god grundstruktur Sjukhusområdet skall så långt möjligt ges en långsiktigt hållbar grundstruktur för mark, byggnader och teknisk infrastruktur. Miljöerna inom och i anslutning till sjukhuset skall utvecklas. 2. Fastighetens användbarhet, avkastningsförmåga och värde skall utvecklas Förutsättningar Vårdens och fastighetens behov analyseras utifrån ett nuläge (september 2010) och utifrån förväntade behov och utvecklingstendenser. Även pågående och kommande utvecklingsprojekt runt omkring fastigheten analyseras. Delmål Utifrån förutsättningar och projektmål har 21 st delmål formulerats. Fastighetsutvecklingsplan Planen presenteras som 15 st strategier eller teman. Varje strategi kan utvecklas separat och är oberoende av övriga strategier. Strategierna grundar sig på ett eller flera av delmålen. För att testa planens användbarhet har 7 st scenarier applicerats på grundplanen. Fastigheten skall vara ändamålsenlig för i första hand sjukvård (strategisk fastighet) och dess maximala potential som en vårdfastighet ska utredas. I andra hand ska alternativ verksamhet utredas. 3. Planen skall medge ett enkelt och flexibelt genomförande 3 3

4 3. DELMÅL 0. SAMMANFATTNING Fastighetsutvecklingsplan och strategier 1. Fastigheten utvecklas enligt koncept Framtidens närsjukhus. 2. Expansion sker inom nuvarande byggnadsarea. 3. Ett nytt sjukhus i framtiden ryms inom tillgängliga ytor. Bostäder i nordväst. 12. Huvudkommunikationen utvecklas till en attraktiv och karaktärsskapande interiör och samordnas med en varumärkesprofil. 13. Platser och grönytor utvecklas i takt med fastighetens ökade exploatering. 14. Expansion inom befintliga ytor genom utflyttning av verksamheter. 15. Uthyrningslokaler med hög tillgänglighet och flexibel indelning arrangeras i anslutning till huvudkommunikationen. ENTREÉR 4. Olika generalitetsnivåer utvecklas utifrån fastighetens befintliga förutsättningar. BEFINTLIG BYGGNAD MED ANTAL VÅNINGAR OVAN MARK 5. En utvecklad huvudkommunikation binder ihop yttre entréer med målpunkter inom sjukhuset. NY PÅBYGGNAD 6. Kommunikationsstrukturen utvecklas mot skilda flöden. 7. NY INVÄNDIG HUVUDKOMMUNIKATION Strategiskt placerade miljörum och en central miljöstation skapar en infrastruktur för effektiv avfallshantering. UTBYGGNAD BOSTÄDER 8. Behovet av parkeringsplatser tillgodoses med parkeringsdäck. UTBYGGNAD PARKERING 9. Ny bebyggelse mot Värmdövägen bidrar till utvecklingen av en stadsgata. UTBYGGNAD PARKERING ALT. BOSTÄDER 10. Fastighetens koppling till Ektorp centrum utvecklas. UTBYGGNAD VÅRDBYGGNADER 11. Anläggningens arkitektoniska kvaliteter återställs vid fasadrenovering. 0 1: m 4

5 1. PROJEKTRAMAR 1.1 SYFTE Syftet med planarbetet är att utforma en strategisk utvecklingsplan för området. Planen ska visa hur fastigheten uppnår en långsiktigt hållbar struktur. De ska också ge en beredskap för tillkommande byggnadsvolymer, men även visa på möjliga framtida avyttringar. I detta ingår att få en samlad bedömning av fastighetens möjliga långsiktiga utveckling. Förutsättningar och vägledning för denna bedömning framgår av utredningen. Planen kommer även att vara ett verktyg i det dagliga förvaltningsarbetet inom den berörda fastigheten. När vården diskuterar förändringar liksom vid planering av underhåll, skall planen också kunna användas som hjälpmedel vid investeringsbeslut i fastigheterna. 1.2 EFFEKTMÅL (Ett effektmål är det resultat som förväntas komma ur ett projekt eller arbete. Effektmålen skall vara mätbara). Fastighetsutvecklingsplanen ska stödja de strategiska målen i ägarperspektivet i Locums strategiska affärsplan I detta projekt är ägarens krav på Locum ett långsiktigt avkastningskrav på fastighetsbeståndet samt att ett visst resultatkrav på Locum AB skall uppnås. Fastigheten/sjukhusområdet skall ha en generell användbarhet och god grundstruktur. Detta innebär att: De strategiska fastigheterna ska underhållas så att en god standard upprätthålls av byggnaderna inklusive de tekniska installationerna De strategiska sjukhusbyggnaderna ska utvecklas i linje med Det robusta sjukhuset God arkitektur och hälsobefrämjande miljöer ska pas i de strategiska fastigheterna 1.3 PROJEKTMÅL Projektmålen verkar inom ramarna för projektet. De skall tillsammans ge planen en helhet som på bästa sätt bidrar till att uppnå effektmålen. 1. Fastigheten/sjukhusområdet skall ha en god grundstruktur En god grundstruktur innebär att: Sjukhusområdet skall så långt möjligt ges en användbar grundstruktur för mark, byggnader och teknisk infrastruktur. Området skall tydligt förhålla sig till omgivningen och dess utveckling. Miljöerna inom och i anslutning till sjukhuset skall utvecklas. 2. Fastighetens användbarhet, avkastningsförmåga och värde skall utvecklas Fastighetens användbarhet innebär att: Olika scenarier för omgivningens och vårdens utveckling skall testas. 3. Planen skall medge ett enkelt och flexibelt genomförande 5

6 1. PROJEKTRAMAR 1. PROJEKTRAMAR 1.4 PLANOMRÅDE Fastighetsutvecklingsplanen berör fastigheten Sicklaön 202: PROJEKTORGANISATION: SE BILAGA 5.2 Planområdet sett från söder 6

7 1. PROJEKTRAMAR 1. PROJEKTRAMAR 1.6 ARBETSMETOD Effektmål formulering av uppdrag nedbrytning av projektmålen till delmål Projektmål Förutsättningar insamling av information på temagruppsmöten gallring utifrån relevans för projektmålen utveckling i arbetsgrupp avstämning med temagrupper kontroll av måluppfyllelse Delmål skissarbete Fastighetsutvecklingsplan - Utvecklingsstrategier - Utvecklingsscenarier vägledning Projekt 7

8 2. FÖRUTSÄTTNINGAR I detta avsnitt redovisas och analyseras för projektet relevanta förutsättningar. Dessa inkluderar både situationen i dagsläget (september 2010) och förväntad framtida utveckling. 2.1 VERKSAMHETEN IDAG Nacka närsjukhus planerades ursprungligen för långvård och viss akutsjukvård. Med tiden utökades verksamheten med akutmottagning, förlossning och BB blev Nacka ett akutsjukhus med akutfunktioner för kommunerna i sydöstra länet. En strukturplan för landstingets vårdproduktion från 1996, innebar att Nacka närsjukhus inte längre skulle fungera som akutsjukhus, vilket medförde att stora delar av sjukhuset tomställdes. Cirka 60% av lokalerna stod därefter tomma under en period beslutades även att landstingsverksamhet i externt förhyrda lokaler i möjligaste mån skulle flyttas till landstingsägda lokaler. De tomställda ytorna har därefter successivt fyllts med bl.a. vårdcentral, BVC och MVC. Idag kategoriseras Nacka som ett närsjukhus. Det skiljer sig från de större sjukhusen så till vida att det inte finns en stor hyresgäst. Det drivs istället av flera vårdentreprenörer. Hyresgästerna består både av privata och landstingsdrivna verksamheter. Relationen dem emellan är ca 45/55. Begreppet närsjukhus är problematiskt. Det saknar i dagsläget definition, men ska inte förväxlas med närsjukvård, där följande vårdformer ingår: Geriatrik ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) Psykiatri (öppen/sluten/vuxen/barn) Beroendevård (öppen/sluten) Närakuter Primärvård (vårdval: husläkare, fotvård, BVC, MVC, BUMM) Habilitering Rehabilitering Utöver närsjukvård innehåller närsjukhuset Nacka även specialistmottagningar, diagnostik och kirurgi. Lågdelen innehåller viss service såsom reception, café apotek och frisör. Här finns även primärvård, röntgen, operation (dagkirurgi) samt specialistmottagningar. I planet under entréplanet finns en rehabdel med bassäng, och gymnastiksal. Högdelen innehåller slutenvård, mottagningar samt administration. Bland hyresgästerna (september 2010) finns SLSO, Proxima AB, Proxima diagnostik AB, Nackageriatriken, Finskt seniorboende AB, Karolinska universitetssjukhuset och Södersjukhuset. Vissa hyresgäster hyr sina lokaler direkt från Locum, medan andra har sin hyreskontakt förmedlade av HSNf. Ca 3000 m² LOA är i dagsläget outhyrda. 2.2 VERKSAMHETENS UTVECKLING Inom Stockholms läns landsting genomförs idag stora förändringar, vilket påverkar verksamheterna inom sjukhusområdet. Förändrad vårdorganisation, ny teknik och nya behandlingsmetoder kommer att leda till nya och förändrade lokalkrav. Det går inte att förutsäga vilka dessa blir på lång sikt, utan denna osäkerhet blir istället en förutsättning i fastighetsutvecklingsplanen. Växande och förändrade befolkningsunderlag ställer också nya krav på planeringen. Stor påverkan på sjukhusområdet har också närområdets förändringar. Nacka-Värmdö är en expansiv del av länet. Den regionala utvecklingsplanen för stockholm, RUFS, redovisar att befolkningen i Nacka- Värmdö (ostsektorn) kan komma att öka med 55% mellan 2005 och REGIONAL UTVECKLING Det pågår strukturella förändringar inom vården i länet. Den högspecialiserade vården kommer att koncentreras till Nya Karolinska Solna, vilket får konsekvenser för inriktningen och innehållet på de övriga universitets- och akut sjukhusen. Samtidigt föreslås ett flertal större investeringar i nya byggnader runt om i länet. Ett arbete med en Generalplan, med syftet att samordna arbetet med den framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen, förväntas ge en helhetsbild av detta. Inflyttning till länet kan medföra att behovet av vårdplatser ökar. En delrapport från arbetet med generalplanen redovisar att det kan komma att saknas vårdplatser i länet år Om detta är rent fysiska vårdplatser är för tidigt att säga: Utbyggd öppenvård, kortare vårdtider samt bättre samarbete med kommunerna kan komma att motverka behovet. Även utformningen av lokalerna spelar in. Se även under Generell utveckling av vårdens lokaler. 8

9 0. 2. FÖRUTSÄTTNINGAR Lokala behov Nacka ska betraktas som en strategisk fastighet i landstingets fastighetsbestånd, vilket innebär att en större eller mindre del av fastigheten även i framtiden kommer att innehålla vårdverksamheter. Utveckling på kort sikt: Ett politiskt direktiv till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning lyder:..successivt införa vårdval där detta är möjligt och funktionellt samt verka för att öppenvård som ej är i behov av sjukhusets resurser skall bedrivas av andra vårdgivare. Detta innebär att viss vård kommer att omlokaliseras från akutsjukhusen, vilket kan tala för att antalet hyregäster på Nacka närsjukhus kommer att bli fler och att den förhyrda ytan per hyresgäst minskar. En annan utveckling kan vara att den privata vården söker andra lokaliseringar, så att en konkurrenssituation med andra uthyrare uppstår. Utveckling på längre sikt: Den regionala utvecklingen kan innebära flera tänkbara scenarier för Nacka närsjukhus: Fler slutenvårdsplatser t.ex. inom geriatriken på Nacka närsjukhus kan vara ett sätt att minska vårdplatsbristen i länet. Den högspecialiserade vården på NKS kan också innebära att behov kommer att finnas av slutenvård på en lägre vårdnivå för att bedriva eftervård. Generell utveckling av vårdens lokaler Enligt ett strategibeslut i landstingsledningen (LS ) ska vårdrum vid om- och nybyggnad utföras som en-patientrum med eget hygienutrymme. En-patientrum skapar en effektivare vård, högre vårdplatsutnyttjande, minskad smittspridning, ökad patientkomfort och integritet mm, men innebär vid ombyggnad färre patienter per avdelning. Arbetet med fastighetsutvecklingsplanen ska därför belysa förutsättningarna för att bygga om sjukhusets högdel till vårdavdelningar med en-patientrum. En tydlig trend inom modern sjukvård är att ett ökat antal patienter behandlas inom öppenvården. Diagnostik och mer avacerad behandling som tidigare genomförts endast på akutsjukhusen, återfinns redan idag på närsjukhusen. Trenden medför att antalet patienter i slutenvården minskar till antalet. Den medför också att de tekniska krav som ställs på nya vårdbyggnader för närsjukvård troligen kommer att bli högre i framtiden, så att de klarar av att hysa verksamheter med avancerad medicinteknisk utrustning. Fastighetsplanen måste därför uttrycka en idé kring vad som avses med ett närsjukhus i framtiden, samt analysera om de befintliga byggnaderna kan erbjuda den erforderliga standarden. Byggnadsteknisk standard för ev. nybyggnader gällande våningshöjder, bjälklagens lastkapacitet, den tekniska installationsnivån mm ska också läggas fast. 9

10 0. FÖRUTSÄTTNINGAR FASTIGHETEN IDAG Läget Nacka närsjukhusområde utgörs av fastigheten Sicklaön 202:01. Fastighetens yta är m². Sjukhuset ligger i ett bostadsområde i närheten av Ektorp centrum, mellan Värmdövägen och Värmdöleden. N 10

11 0. FÖRUTSÄTTNINGAR 2. Gällande detaljplan Detaljplanen med nummer är från 1965 och har en mycket allmän utformning. Planen föreskriver 40 meters byggnadshöjd för högdelen och 20 meter för lågdelen. Planens genomförandetid är utgången. 11

12 0. FÖRUTSÄTTNINGAR 2. Trafik och angöring Angöring sker från Värmdövägen. All trafik till sjukhuset (godstrafiken undantagen), är nyligen omledd enkelriktat förbi huvudentrén, vilket har skapat en tydligare entré till sjukhuset och förbättrat orienterbarheten. Rundkörning för buss och taxi sker separerat från övrig trafik. Utfart från sjukhuset sker norrut via Edinsvägen/ Tallmovägen och Ektorpsvägen. YTTRE KOMMUNIKATIONER: KÖRBAR YTA ENTRÉER INFART GODSMOTTAGNING Bussar stannar vid sjukhusets huvudentré samt vid Värmdövägen. PARKERINGSPLATSER Markparkering är ordnad norr och väster om sjukhusbyggnaden. Idag finns totalt 336 parkeringsplatser, varav 100 är avgiftsbelagda platser för besökare, ca 200 platser för personalen, samt 36 förhyrda platser. Antalet platser är inte tillräckligt, då parkeringsbehovet har ökat i takt med att sjukhusets mottagningsverksamhet har ökat. Bristen på parkeringsplatser upplevs som ett stort problem. BUSSHÅLLPLATSER Godstrafik angör anläggningen söder om byggnad 03. Lastbilarna backar genom en passage i byggnad 03 in till lastgården m 1:

13 0. FÖRUTSÄTTNINGAR 2. Byggnader Den första delen av Nacka närsjukhus invigdes (Hus 01 samt köksbyggnaden hus 03 och 04) Arkitekt för den första etappen var Folke Löfström arkitektkontor. Sjukhuset byggdes därefter till i etapper tillkom en förlossningsavdelning samt en högre flygelbyggnad. En akutmottagning med tillhörande ambulanshall byggdes SJUKHUSBYGGNAD MED FASTIGHETS-/HUSNUMMER VIT LINJE VISAR HÖGDELENS UTBREDNING FASTIGHETSGRÄNS SEKTIONSLINJE Sjukhuset består av en kvadratisk lågdel i ett plan samt en sju våningar hög T-formad byggnadskropp ovanför denna. Utöver sjukhusbyggnaden består anläggningen av ett försörjningskvarter söder om denna. Försörjningskvarteret innehåller idag driftlokaler och restaurang. Varumottagning, miljöstation, gascentral och reservkraft är placerade under ett förstärkt och renoverat kördäck framför huvudentrén. Här låg tidigare också det nu nedlagda centralköket. OMGIVANDE BYGGNADER 0 100m 1:

14 0. 2. FÖRUTSÄTTNINGAR Arkitekturen är tidstypisk enkel och omsorgsfullt utformad. Husen är rationellt uppbyggda med repeterade fönster och platta tak. De är medvetet gestaltade med material som koppartak, putsade väggar eller väggskivor av betong. Hus 01 Hus 03 Hus 05 14

15 0. FÖRUTSÄTTNINGAR 2. Invändigt har de publika delarna upprustats etappvis. De saknar en sammanhållande karaktär. Kommunikationsstrukturen upplevs som otydlig, med låg orienterbarhet. Sjukhuset saknar idag separerade flöden. Transporter av patienter i säng korsar det publika flödet i bottenvåningen vid förflyttningar mellan slutenvården (högdelen) och operationsavdelningen respektive diagnostiken. Det finns också ett patientflöde i planet under entréplanet till de rehablokaler som är förlagda till detta plan. Flödet sammanfaller med godsflöden till och från varumottagningen. INVÄNDIG HUVUDKOMMUNIKATION KULVERT VERTIKALA KOMMUNIKATIONER ENTRÉER Interiörbild Plan 2 Plan 1 0 N 1: m 15

16 0. 2. FÖRUTSÄTTNINGAR Ytor Total yta BTA är m². Av dessa utgör huvudbyggnadens lågdel ca m², varav m² i akutbyggnaden. Högdelen är ca m². Övriga ytor utgör ca m², varav ca 3000 m² i huvudbyggnadens souterrängplan med dagsljus. Plushöjder och benämningar av våningar/plan Huvudbyggnaden, hus 01, nås via entréplan på plan 2, +40,80. Under detta ligger plan 1, på nivåer som varierar mellan och samt plan Kv på Hus 03, Ekonomibyggnaden, ligger i souterräng och har entréer både på plan 2, och plan Hus 01 och hus 03 förbinds via kulvert som stiger från hus 03, , till hus 01, Våningshöjder Lågdelarna av hus 01 har funktionshöjden (fri rumshöjd) på 2,87 m. De delar av plan 2 som ligger under högdelen har en våningshöjd på 4,1 m. Högdelens våningshöjd är 3,4 m och funktionshöjden är 3,1 m plan plan Varumottagning Uteluftintag 0 50m 1:

17 0. 2. FÖRUTSÄTTNINGAR Konstruktion och modulindelning Lågdelarna av hus 01 är uppbyggda med ett pelarbalksystem där balkar i första hand är upplagda på pelare i fasad, som regel c/c 5,0 m, samt på högdelens bärande väggar. Fasadindelningen är c/c 1,25 m. Husdjupet varierar kraftigt mellan ca 7,2 m och 33,5 m, och erforderliga avväxlingar är gjorda över fria pelare (norra delen), eller bärande väggar (södra delen). Yttertaket är uppbyggt som ett dubbelt skal med ett inre 150 mm lättbetongelement, underkant 2,87 m, upphängt i betongbalkar, underkant 3,1 m på vilken ytterligare 175 mm lättbetongelement vilar. Den ursprungliga högdelen med utbredning i östvästlig riktning har ett invändigt husdjup på 14,36 m och är konstruerat med bärande tvärgående betongväggar, växelvis c/c 3,75-6,25 m. Plan 3 är indraget och har ett djup på 10,95 m. Planen är utförd med enkelkorridor i kärnan och utrymningstrappor och schakt vid gavlarna. Den tillbyggda flygeln mot norr har ett invändigt husdjup på 24.4 m och är också konstruerad med bärande tvärgående betongväggar, c/c 6,25 m. Planen är utförd som dubbelkorridorlösning med en kärna för schakt, trappor, hiss och supportfunktioner. Högdelens bjälklag är generellt 270 mm betong med 30 mm pågjutning. Hissar Det finns totalt 8 hissar i anläggningen, varav 3 st är personhissar och övriga är kombinerade säng och godshissar. Hissarna är i bra skick. Långa väntetider uppstår vid vissa tidpunkter. Källarplan och kulvertar Sjukhuset är delvis underbyggt med källare. Kulvertar finns i två plan: plan 1 och plan Kv. Gods distribueras i plan 1. Delar av plan 1 har dagsljus mot brandgatan i norr. Mediaförsörjningen är framförallt förlagd till kulverten i plan Kv. Skyddsrum finns på 3 ställen i källarplanen. Fasad/Fönster Fasaden av betongelement är i mycket dåligt skick och kommer därför att behöva renoveras så fort det är möjligt. I samband med detta planeras även byte av fönster och tak. Fönstren mot söder kommer då att förses med solskyddsglas. Skyltning Ny invändig skyltning kommer att genomföras enligt förebild från Sabbatsbergs sjukhus. Teknisk infrastruktur En utförlig beskrivning av de tekniska systemen återfinns i utredningen Teknisk kartläggning daterad januari Kartläggningen kommer inom kort att revideras. Anläggningen har stora upprustningsbehov och kan inte sägas ha det ursprungliga akutsjukhusets tekniska standard. En grov bedömning av standarden kvalitetsmässigt uppfyller ca 50% av motsvarande nyinstallation. I förhållande till rekommendationerna i det Robusta sjukhuset saknar sjukhuset t.ex. reservvatten, heltäckande brandlarm och central UPS. Reservkraften har endast kapacitet för viktig last. Reservkraft och UPS Reservkraft finns under kördäcket mellan hus 01 och 03. Anläggningen innehåller två aggregat, som byttes i början av 2000-talet. Kapaciteten är på 480 kw, för att täcka hela sjukhuset behov behövs 680 kw. Hyresgästerna står själva för avbrottsfri kraft Verksamhetsel Elförbrukningen mäts i de tekniska utrymmena. Förbrukningen fördelas på hyresgästerna via hyran. Extramätning sker för tyngre förbrukare t.ex. MR-kameror. Data Ett stomnät med korskopplingsrum finns i fastigheten. Styr Ett projekt för byte av styrsystem pågår. Energianvändning Energianvändningen 263 kwh/m² och år exkl. verksamhetsel. Ett EPC-projekt, som syftar till energibesparande åtgärder genomförs för närvarande på alla närsjukhus. En ny renings- och uppvärmningsanläggning för rehab-bassängen förväntas minska användningen. Ventilation Tilluftsaggregat är placerade i källare. Ett fristående luftintag finns norr om hus 01. Frånluftsaggregat är placerade på tak. 17

18 0. 2. FÖRUTSÄTTNINGAR Kyla Komfortkyla finns installerad. Vatten och avlopp Stambyte planeras Brandskydd Fastigheten har automatiskt brandlarm, som kommer att utvecklas så att det blir heltäckande. Säkerhet och beredskap Locum tillhandahåller yttre skalskydd, samt passagekontroll till detta. Hyresgästerna hanterar i övrigt sitt eget skalskydd. Det är önskvärt med en större samordning runt detta. För att ha beredskap inför katastrofscenario med många skadade eller vid en epidemi, kan vårdplatser som normal används för vård på lägre vårdnivåer komma att behövas för akutvård och intensivvård. Fastighetsutvecklingsplanen ska klarlägga vad detta innebär för Nacka närsjukhus Logistik Varumottagning Sjukhuset har goda förutsättningar för en väl fungerande logistik. Varumottagningen angörs vid hus 3 via en smal körväg, men har rymliga rangeringsytor och dagsljus. Ambitionen är att alla godstransporter till och från sjukhuset ska gå via varumottagningen och därifrån distribueras ut i anläggningen. Avfallshantering Nedkast för brännbara sopor och smutstvätt landar på plan 1. Övrigt avfall samlas på källsorteringsvagnar hos hyresgästerna för vidare transport till hus 03. Det saknas idag ett enhetligt system för källsortering. I dagsläget saknas också en fungerande miljöstation. Planer finns på att skapa en sådan i anslutning till varumottagningen i läge för det nedlagda centralköket. 18

19 0. FÖRUTSÄTTNINGAR 2. Utemiljöer Sjukhuset ligger på en höjd och är placerat i ett parklandskap med stora kvaliteter. Stora gräsytor med enstaka mindre träd och buskar omger byggnaden. Parken inramas av ett tätare bestånd löv- och barrträd. Ett naturligt gångstråk leder genom parken till busshållplatsen vid Värmdövägen. Kördäcket framför sjukhuset är nyligen upprustat och har försetts med ny beläggning och planteringar. Sjukhusets gårdar är planterade och har uppväxta träd. Upplevelsen av gårdarna inifrån de publika delarna av sjukhuset är i dagsläget mycket begränsad, då de främst förser verksamhetslokaler med dagsljus. Kopplingar till omgivningen Nacka närsjukhus upplevs idag som en fastighet som är placerad mitt i ett bostadsområde. Trots närheten till Ektorps centrum saknas idag fungerande kopplingar mellan sjukhuset och centrum: Gamla Landsvägen är inte den starka förbindelse den skulle kunna vara. Den Innergård Parken i slänten mot Värmdövägen Tallskog i väster Landskapssektion Gamla Landsvägen nyligen omlagda trafikföringen till sjukhuset förbättrar situationen, men på centrumsidan är Gamla Landsvägen en tydlig baksida, med inlastning och panncentral. Den smala gångbro, som också finns som förbindelse, landar på sjukhussidan mellan två bostadshus och är uppifrån sjukhuset helt dold av vegetation. På centrumsidan landar bron i en smal trappa i ett undanskymt läge. Vy mot Ektorp centrum 0 1: m 19

20 0. 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.4 UTVECKLING I NÄROMRÅDET Ektorp är ett område som har bra blandning mellan hyresbostäder, bostadsrätter, studentbostäder och äldreboende. Småhusbebyggelse finns i angränsande områden. Ektorps centrum har idag en låg servicegrad och outhyrda lokaler. De nya bostäder, ca 250 st, som planeras öster om Ektorp centrum kan ses som ett steg i arbetet att stärka centrat, genom att förbättra underlaget. Bostäderna kan också ses som ett led i kommunens vision om att skapa en mer stadslik bebyggelse för de centrala delarna av Nacka (Sicklaön) genom förtätning. Fler småhus i denna del av kommunen är inte aktuellt. Kommunen har också en ambition att förvandla Värmdövägen till en gata med stadskaraktär. Potentialen för detta är störst just genom Ektorp. Ny bebyggelse med lokaler i bottenvåningen, längs med Värmdövägen (söder om sjukhuset) skulle därför vara ett positivt tillskott. Det finns planer på tunnelbana till Nacka. Ektorp skulle då utgöra en station på den nya linjen. Illustration till ny detaljplan för Ektorp Centrum 20

21 ( m) eller ingen färg FÖRUTSÄTTNINGAR Av kartan framgår att stationerna ger god tillgänglighet i många av de mest tätbefolkade delarna av sektorn. Ett exempel på tätexploaterade områden som i detta exempel inte får så god tillgänglighet är Nacka Strand. Upptagningsområde, t-bana ± Kungsträdgården Orminge Kil Gustavsberg Slussen Björknäs Sofia Henriksdal Finntorp Nacka C Ektorp Meters Teckenförklaring Faktiskt avstånd /tillåten gångväg m m m Kil : m Kil : m Kil : m Figur Möjlig 41 sträckning Upptagningsområden för tunnelbana för en till tunnelbana Nacka/Värmdö. till Gustavsberg. Ur Kapacitetsstark kollektivtrafik i ostsektorn. En idéstudie Aug

22 0. 2. FÖRUTSÄTTNINGAR Faktaruta: En användbar grundstruktur Att en plan har en användbar grundstruktur innebär bl.a. att den har stor anpassningsförmåga till nya förändrade förutsättningar. Anpassningsförmågan kan delas in i: elasticitet (möjlighet att förändra volymen) generalitet ( möjlighet att förändra funktionen, dvs. etablera alternativa verksamheter) flexibilitet (möjlighet att förändra inom funktionen, dvs. ändra lokalernas utformning) I planprocessen är framförallt de två första begreppen relevanta. Att planera för en fastighet så att den fungerar generellt innebär att så många utvecklingsscenarier som möjligt hålls öppna för fastighetens användning. Elasticiteten medger gränserna att växa eller minska. Planeringen av fastighetens utformning sker utifrån insikten att det som är kända förutsättningar idag inte är allmängiltiga i ett längre tidsperspektiv. I en generell plan delas de ingående komponenter in efter livslängd i samhällsknutna och byggnadsknutna delar. De samhällsknutna delarna består av kvarteren, fastighetsgränserna, gatorna angöringsplatserna, ledningsstråken i mark mm. Besluten kring hur dessa delar skall utformas är långsiktiga och låser planen i kanske ett 100-årigt perspektiv. De byggnadsknutna delarna så som byggnadernas mått, stomme, fasader, placering av vertikala schakt, trappor, hissar och utformningen av de tekniska basinstallationerna är låsande för byggnadernas utformning och ändras inte utan betydande åtgärder. Planeringsperspektivet för dessa delar är 60 till 70 år. Strategin för de samhälls- och byggnadsknutna delarna är att de utformas så att omfattande förändringar i verksamhetens krav är förberedda och möjliga att genomföra under resp. delars livslängd. Då fastigheten till stor del utgörs av befintliga byggnader bestämmer dessa naturligtvis nivån på den generalitet som är möjlig att genomföra. Begreppen generalitet och flexibilitet kan liknas vid en byrå. Byråns stomme inklusive hålen för lådorna = den generella strukturen för plan respektive byggnad. Byråns lådor = de verksamhetsknutna delarna som flexibelt kan flyttas runt på olika platser i byrån. Byråns innehåll = den flexibla användningen. Vissa funktioner i ett sjukhus är så speciella att de inte låter sig inordnas i den generella strukturen. Det kan exempelvis vara inlastning för varutransporter, eller reservkraftanläggningar. Planeringsstrategin för dessa låsande funktioner är att de skall kunna kombineras med så många utvecklingsmöjligheter som möjligt. 22

23 3. DELMÅL I detta kapitel presenteras mål för fastighetens utveckling. Målen är sorterade efter projektmålens indelning och utvecklade från verksamhetens och fastighetens förutsättningar. 3.1 GOD GRUNDSTRUKTUR Huvudkommunikationssystemet ska utvecklas mot en tydlig överblickbarhet. Skilda flöden för varuförsörjning/tekniska installationer samt personal/patienter/besökare är önskvärda Ett effektivt och enhetligt system för hantering av avfall ska utvecklas Parkeringsbehovet för besökare och anställda ska säkerställas Huvudkommunikationssystemet ska utvecklas till en sammanhållen gestalt som ger byggnadens interiör en karaktäristisk profil Park-, torg- och gårdsmark för rekreation och vila ska bevakas och förädlas Långsiktigt hållbar grundstruktur för mark, byggnader och teknisk infrastruktur Planen ska ge utrymme för så många lösningar som möjligt för framtida beslut. En eventuell expansion av sjukhuset ska vara möjlig, alternativt att det befintliga sjukhuset ersätts av ett nytt. Planen ska även ge utrymme för en minskning av sjukhuset, vilket innebär att delar som är möjliga att avyttra ska utredas Framtida utbyggnader ska integreras med befintliga byggnader, så att gammalt och nytt kan fungera som en helhet under anläggningens hela livslängd Generalitetsnivån i nya byggnader avseende våningshöjd, lastkapacitet och installationsnivå ska fastläggas i planen Infrastrukturens tekniska nivå säkerställs successivt i linje med Robusta sjukhuset Ett tydligt förhållningssätt till omgiv ningen och dess utveckling Fastigheten ska bidra till Nacka kommuns vision om stadsutveckling i området Föreslagen bebyggelse ska leda till förtätning. Bostäder bör enligt kommunen vara flerbostadshus Attraktiva miljöer Ny- och ombyggnader ska utveckla anläggningens arkitektoniska kvalitéer Möjligheterna till utblickar, grönska samt till goda dagsljusförhållanden ska skapas i nya byggnader och bevakas för befintliga lokaler Tillgänglighet och orienterbarhet från olika angöringspunkter ska utvecklas. Inbjudande och attraktiva miljöer ska möta besökarna. 23

24 3. DELMÅL 3.2 FASTIGHETENS ANVÄNDBARHET Sjukhuset ska kunna utvecklas utifrån olika utvecklingsscenarier som skapar möjligheter för både växande och krympande vårdverksamhet liksom för omstrukturering av vårdens innehåll Byggnaden ska erbjuda lokaler av varierande storlek med god tillgänglighet från huvudkommunikationssystemet Sjukhuset ska kunna förändras efter nya krav utifrån vårdens utveckling, exempelvis önskemål om samlade mottagningar nära entréer eller krav på enkelrum med tillhörande hygienutrymmen. Möjligheten till generella lösningar ska prövas. 3.3 ENKELT OCH FLEXIBELT GENOMFÖRANDE Planen ska medge en successiv övergång från gamla till nya system. Systemen kan vara teknisk infrastruktur, system av byggnadskroppar, trafik mm Planen ska medge ett rationellt genomförande med minsta möjliga störning av kringliggande verksamheter Föreslagna utvecklingsstrategier ska kunna genomföras i etapper oberoende av varandra Risker med olika delar av planen undersöks. 24

25 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 4.1 STRATEGIER FÖR UTVECKLING AV FASTIGHETEN Den samlade fastighetsutvecklingsplanen kan beskrivas i 15 strategier för fastighetens utveckling. Dessa är numrerade med löpnummer i kapitlet. Strategierna visar hur delmålen kan uppnås. ENTREÉR BEFINTLIG BYGGNAD MED ANTAL VÅNINGAR OVAN MARK NY PÅBYGGNAD Strategierna ska beaktas vid alla förändringar med långsiktig påverkan på fastigheten. Strategierna är inte projekt som genomförs i kronologisk ordning utan de kan påverka olika genomförandeprojekt i varierande grad. Genomförandet av strategierna ska helst kunna ske oberoende av varandra. 1A. SAMMANFATTANDE PLANBILD NY INVÄNDIG HUVUDKOMMUNIKATION UTBYGGNAD BOSTÄDER UTBYGGNAD PARKERING UTBYGGNAD PARKERING ALT. BOSTÄDER UTBYGGNAD VÅRDBYGGNADER 0 100m 1:

26 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Fastigheten utvecklas enligt koncept Framtidens närsjukhus Fastigheten utvecklas enligt det koncept för framtidens närsjukhus, som kommer att tas fram inom ramen för en övergripande fastighetsutvecklingsplan för alla akutoch närsjukhus inom SLL. Konceptet kommer omfatta byggd struktur såväl som tekniska system. 26

27 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Expansion sker inom nuvarande byggnadsarea. Sjukhusets befintliga utbredning (footprint) utnyttjas för påbyggnad, vid ett expanderande vårdbehov. Detta ger en koncentrerad lösning med korta avstånd och bibehållna samband. Följande möjligheter till påbyggnad kan identifieras. Påbyggnad av lågdel med en våning söder om högdelen, för att tillgodose ett eventuellt behov av större ytor för öppenvård. Tillbyggnad av två flyglar mot norr, som tillsammans med nuvarande högdel gör det möjligt att tillskapa vårdavdelningar med ca 28 vårdplatser per avdelning vid ombyggnad till en-patientrum. NY PÅBYGGNAD TOTALT ANTAL VÅNINGAR OVAN MARK BEFINTLIG BYGGNAD ANTAL VÅNINGAR OVAN MARK Påbyggnad högdel/nybyggnad Alternativ påbyggnad Påbyggnad lågdel Byggnad 05 kan ersättas eller byggas på som alternativ till påbyggnad av de två flyglarna på byggnad 01. N 0 50m 1:

28 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Ett nytt sjukhus i framtiden ryms inom tillgängliga ytor. Bostäder i nordväst. Den södra delen av tomten, tillsammans med en zon av kommunens mark fram till Värmdövägen, utreds för ett helt nytt sjukhus, i form av en koncentrerad byggnadsvolym. Detta säkerställer att nya vårdbyggnader är möjliga om ett behov uppstår i framtiden. Ytan i det nordvästra hörnet av fastigheten behövs ej för detta ändamål. Den kan därför avyttras för bostadsändamål. Om ett nytt sjukhus anläggs kan läget för de befintliga sjukhusbyggnaderna användas för bostadsändamål, alternativt utgöra reservyta för fortsatt utbyggnad. Lägen för inkommande media vid nuvarande teknikbyggnad (03), kan användas även till det nya sjukhuset. NY SJUKHUSBYGGNAD NYA BOSTÄDER OMGIVANDE BYGGNADER FASTIGHETSGRÄNS BYGGNAD SOM RIVS TEKNIK 0 100m 1:

29 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Olika generalitetsnivåer utvecklas utifrån fastighetens befintliga förutsättningar. Sektion 2 Vid påbyggnad av flyglar på byggnad 01 anpassas våningshöjderna till de befintliga, men de nya volymerna får ett mer ändamålsenligt husdjup. Installationer och lastkapacitet anpassas till en nivå motsvarande vårdavdelningar och mottagningar: Generalitetsnivå mellan. Vid byggandet av ett helt nytt sjukhus, bör de två understa planen ha en högre generalitetsnivå och de övre våningsplanen en något lägre. Detta kommer att utvecklas vidare inom ramen för det koncept för framtidens närsjukhus, se även strategi Sektion 3 En påbyggnad av lågdelarna av hus 01 med en våning utförs med våningshöjd, lastkapacitet och tekniska installationer som ger möjlighet att även ta hand om sjukhusets mest kvalificerade lokaler såsom operation och Bild och funktion: Generalitetsnivå hög. I de delar av lågdelen som inte byggs på, kan taket höjas lokalt för att tillgodose kravet på en högre funktionshöjd. Sektion 1 GENERALITETSNIVÅ MELLAN Sektion 2: Nya högdelar på bef. lågdel GENERALITETSNIVÅ HÖG Sektion 1: Ny sjukhusbyggnad Sektion 3: Utbyggd lågdel 0 25m 1:

30 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN En utvecklad huvudkommunikation binder ihop yttre entréer med målpunkter inom sjukhuset Huvudkommunikationen rätas ut och utvecklas till tydliga stråk genom sjukhuset, som leder fram till trappor, hissar och andra målpunkter på bottenvåningen. Stråken får en samordnad gestalt, se vidare Publika funktioner och service samlas längs med stråken, och placeras en generös, gemensam reception för hela sjukhuset i anslutning till huvudentrén. De publika funktionernas placering i anslutning till innergårdarna möjliggör att kontakten med dessa förbättras inifrån sjukhuset. SJUKHUSBYGGNAD MED FASTIGHETS-/HUSNUMMER VIT LINJE VISAR HÖGDELENS UTBREDNING ENTRÉER NY INVÄNDIG HUVUD- KOMMUNIKATION CAFÉ/BUTIKSLÄGEN VERTIKALA KOMMUNIKATIONER N 0 50m 1:2000 Reception 30

31 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Kommunikationsstrukturen utvecklas mot skilda flöden Flödet av patienter i säng avskiljs från flödet av gående patienter och besökare, genom placering av större sänghissar i högdelens båda ändar. Hissarna kan användas vid inläggning av geriatriska patienter, som anländer via den västra entrén, liksom för transport av inneliggande patienter till och från röntgen respektive operation. Operation SÄNGLIGGANDE PATIENTER Direktinläggning Röntgen Akut N 0 50m 1:

32 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Strategiskt placerade miljörum och en central miljöstation skapar en infrastruktur för effektiv avfallshantering Miljörummen, för hantering av samtliga fraktioner, ges en generell utformning och placering, för att underlätta hämtning av avfall. Miljöstationen placeras i anslutning till varumottagningen (fd. centralköket). Generell placering av miljörum, plan 2 och uppåt 0 Miljöstation i anslutning till varumottagning, plan1 N 1: m 32

33 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Behovet av parkeringsplatser tillgodoses med parkeringsdäck Genom anläggning av två öppna parkeringsdäck, för besökare respektive personal, i lägen för befintliga parkeringsplatser kan behovet av fler parkeringsplatser tillgodoses utan att mer grönytor tas i anspråk. Totalt rymmer de båda parkeringshusen ca 500 platser. NYA BYGGNADER: PARKERINGSHUS KÖRBAR YTA SEKTIONSLINJER Sektioner se sid m 1:

34 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN P-däck Sektion syd-nord: P-däck norr om sjukhus byggnaden P-däck Sektion väst-öst: P-däck väster om sjukhus byggnaden 0 25m 1:

35 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Ny bebyggelse mot Värmdövägen bidrar till utvecklingen av en stadsgata Värmdövägens sektion utvecklas till en grön stadsgata i enlighet med Nacka kommuns vision, där träplanteringar skiljer av körbanorna från zoner för angörningstrafik och cykelbanor närmast bebyggelsen. Gatusektion Värmdövägen Körbana Cykel Angöring 0 20m 1:500 Plansnitt Värmdövägen med trädplanteringar och ny möjlig bebyggelse Fastighetsutvecklingsplan Nacka närsjukhusområde. Sept 2010 NN 0 50m 1:

36 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Fastighetens koppling till Ektorp centrum utvecklas En förstärkning av kopplingarna mellan sjukhuset och centrumet kan innebära flera positiva synergieffekter. Bättre access till centrumet är attraktivt för både patienter och besökare till sjukhuset och för anställda, som på ett enkelt sätt kan få tillgång till service i anslutning till sjukhusbesök eller arbetsresor. Detta gynnar centrumet, som får ett bättre underlag. Kopplingarna kan framförallt utvecklas i tre lägen: Cykelstråket på norra sidan om Värmdövägen förlängs upp till sjukhuset. En ny eller utvecklad utformning av broförbindelsen över Ektorpsvägen, inklusive tydliga anslutningar på båda sidor. Utveckling av Gamla Landsvägen genom att undersöka möjlighet till skyltläge för centrum samt förbättrad access med bil från detta håll. Kopplingar som förstärks Det är viktigt att en ev. framtida tunnelbanestation får tydliga kopplingar både till centrum och sjukhuset. Kopplingar mellan sjukhuset och Ektorp centrum 0 N 1: m 36

37 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Anläggningens arkitektoniska kvaliteter återställs vid fasadrenovering En publikation framtagen 1965, vid öppnandet av sjukhuset, presenterar en byggnad av hög arkitektonisk kvalitet med spröda välstuderade detaljer och flödande dagsljus. Kommande fasadrenoveringar och fönsterbyten ska genomföras så att dessa kvaliteter återställs. Entréhallen Vy från söder 37

38 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Huvudkommunikationen utvecklas till en attraktiv och karaktärsskapande interiör och samordnas med en varumärkesprofil Vid utvecklingen av sjukhusets övergripande huvudkommunikation, bör denna gestaltas som ett identitetsoch karaktärsskapande koncept för anläggningen, med höga arkitektoniska värden. Konceptet blir ett enhetligt ansikte utåt för samtliga hyresgäster och skapar en inbjudande miljö för besökare, patienter och personal. 38

39 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Platser och grönytor utvecklas i takt med fastighetens ökade exploatering Fastighetens grönytor är en stor tillgång, som bör utvecklas ytterligare, särskilt i samband med ökad exploatering. Ett grönprogram tas därför fram. Grönprogrammet ska: Utveckla skogs- och parkdelarna av tomten, så att de blir mer tillgängliga och attraktiva. Utveckla sjukhusets innergårdar avseende plantering och möblering. En strategi för förbättrad kontakt med gårdarna inifrån sjukhuset beskrivs i Ev. träplantering vid huvudentrén på ej underbyggda ytor Utveckling av gårdarna Parkprogram Undersöka möjligheten att plantera träd framför huvudentrén då denna är rakt södervänd och saknar skugga. Referens, Landeskrankenhaus Klagenfurt 39

40 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Expansion inom befintliga ytor genom utflyttning av verksamheter Utvecklingen av vårdinnehållet på närsjukhusen går mot mer avancerad vård på högre vårdnivåer. För att tillgodose en eventuell fortsatt expansion i denna riktning, kan verksamheter som ej har behov av sjukhusets stödfunktioner och samband omlokaliseras. Detta kan gälla t.ex. primärvård, habilitering och psykiatri. Expansionspotentialen inom befintliga ytor, tillsammans med nuvarande vakanser är ca m² 40

41 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Uthyrningslokaler med hög tillgänglighet och flexibel indelning arrangeras i anslutning till huvudkommunikationen Att ha många hyresgäster ställer särskilda krav på Locum som fastighetsägare och skapar ett stort behov av flexibilitet. Det blir t.ex. viktigt att kunna dela in ytorna i flera lokaler av olika storlek, som kan nås oberoende av varandra. Den gemensamma huvudkommunikationen kan fungera som ett stöd för en sådan indelning. På denna grundstruktur kan sedan lokalerna dockas. Det är också viktigt att ha en tydlig strategi vid uthyrning: Att vara alltför tillmötesgående mot en hyresgäst kan innebära att andra lokaler blir svåra att hyra ut. FLEXIBLA LOKALGRÄNSER HUVUDKOMMUNIKATION VERTIKALA KOMMUNIKATIONER Illustration av möjlig lokalindelning N 0 50m 1:

42 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 4.2 UTVECKLINGSSCENARIER Utvecklingsscenarierna utgör en test på planens användbarhet. De olika scenarierna är kombinerbara med varandra. 0. Befintlig situation Yta: m 2 BTA 42

43 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN A. Påbyggnad och utbyggnad av befintlig anläggning A1. Påbyggnad av högdelen i sju våningar Tillkommande yta: m 2 BTA 43

44 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN A2. Påbyggnad av lågdelen i en våning Tillkommande yta: m 2 BTA 44

45 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN A3. Påbyggnad alt. ersättning av byggnad 05 Tillkommande yta: m 2 BTA 45

46 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN B. En ny vårdbyggnad längs med Värmdövägen Möjlig utbyggnad ca: m 2 BTA varav m 2 verksamhetsyta 46

47 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN C Bostäder i nordvästra delen av fastigheten Möjlig utbyggnad ca: m 2 BTA, varav punkthusen i nordväst utgör m 2 47

48 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN D. Vårdavdelningar med 1-patientrum i utbyggd högdel Principskiss för ombyggnad och utbyggnad av vårdavdelningar med en-patientrum enligt konceptet patientnärmre vård. De 28 vårdplatserna delas in i 4 st enheter med 7 patienter i varje enhet. Antalet vårdplatser per plan ökar från dagens 40 till NYBYGGNAD GEMENSAMT KÖK/DAGRUM PATIENTER 7 PATIENTER PATIENTER ARBETSSTATION 1+2 BEFINTLIG BYGGNAD MOTTAGNING/BEHANDLING MOTAGNING/BEHANDLING 1 GEMENSAMMA STÖDFUNKTIONER ARBETSSTATION PATIENTER 6 7 DAGRUM KÖK 0 20m 1:500 BEFINTLIG BYGGNAD 48

49 4. FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN E Mottagningar på entréplan (plan 2) Principskiss för ombyggnad av sjukhusets bottenvåning till generellt utformade mottagningslokaler, där olika stora enheter kan hyras ut efter behov. Servicefunktioner som reception, telefonbokning och förrådshantering är gemensamma. Mottagningarna utformas med tydliga personal- respektive patientsidor. Patienterna anmäler sig i receptionen och blir därifrån hänvisade till väntplatser i nära anslutning till det aktuella mottagningsrummet. Personalsidan innehåller mottagningens alla stödfunktioner. Uppdelningen medför att patientsidan kan få en publik karaktär, utan kliniska inslag, vilket möjliggör att specialistmottagningarna kan placeras lättillgängligt, i direkt anslutning till entréhallar och service. 0 20m 1:500 49

50 5. BILAGOR 5.1 MÅLUPPFYLLELSE God grundstruktur: Långsiktigt hållbar grundstruktur för mark, byggnader och teknisk infrastruktur Delmål Planen ska ge utrymme för en eventuell framtida expansion av sjukhuset alternativt att det befintliga sjukhuset ersätts av ett nytt. Planen ska även ge utrymme för en minskning av sjukhuset, vilket innebär att delar som är möjliga att avyttra ska utredas. Se strategi och samt scenario A1-A3, B och C Delmål Huvudkommunikationssystemet ska utvecklas mot en tydlig överblickbarhet. Skilda flöden för varuförsörjning/tekniska installationer samt personal/patienter/besökare är önskvärda. Se strategi och Delmål Framtida utbyggnader ska integreras med befintliga byggnader, så att gammalt och nytt kan fungera som en helhet under anläggningens hela livslängd. Delmål Generalitetsnivån i nya byggnader avseende våningshöjd, lastkapacitet och installationsnivå ska fastläggas i planen. Se strategi och samt scenario A1-A3 Se strategi Delmål Ett effektivt och enhetligt system för hantering av avfall ska utvecklas. Delmål Parkeringsbehovet för besökare och anställda ska säkerställas. Se strategi Se strategi Delmål Infrastrukturens tekniska nivå säkerställs successivt i linje med Robusta sjukhuset. Se strategi

51 5. BILAGOR God grundstruktur: Ett tydligt förhållningssätt till omgivningen och dess utveckling Delmål Fastigheten ska bidra till Nacka kommuns vision om stadsutveckling i området. Se strategi 4.1.9, samt Delmål Föreslagen bebyggelse ska leda till förtätning. Bostäder bör enligt kommunen vara flerbostadshus. Se strategi 4.1.3, samt scenario B och C God grundstruktur: Attraktiva miljöer Delmål Ny- och ombyggnader ska utveckla anläggningens arkitektoniska kvalitéer. Se strategi och Delmål Huvudkommunikationssystemet ska utvecklas till en sammanhållen gestalt som ger byggnadens interiör en karaktäristisk profil. Se strategi 4.1.5, och Delmål Möjligheterna till utblickar, grönska samt till goda dagsljusförhållanden ska skapas i nya byggnader och bevakas för befintliga lokaler. Se strategi samt scenario A1-A3 och B Delmål Park-, torg- och gårdsmark för rekreation och vila ska bevakas och förädlas. Se strategi Delmål Tillgänglighet och orienterbarhet från olika angöringspunkter ska utvecklas. Inbjudande och attraktiva miljöer ska möta besökarna. Delmålet kan anses uppfyllt med den trafikomläggning som skett under planarbetet. 51

52 5. BILAGOR Fastighetens användbarhet Enkelt och flexibelt genomförande Delmål Sjukhuset ska kunna utvecklas utifrån olika utvecklingsscenarier som skapar möjligheter för både växande och krympande vårdverksamhet liksom för omstrukturering av vårdens innehåll. Se strategi och Delmål Planen ska med ge en successiv övergång från gamla till nya system. Systemen kan vara tekniska infrastruktur, system av byggnadskroppar, trafik mm. Se strategi 4.1.2, 4.1.3, och samt scenario A1-A3 och B Delmål Byggnaden ska erbjuda lokaler av varierande storlek med god tillgänglighet från huvudkommunikationssystemet. Se strategi Delmål Planen ska medge ett rationellt genomförande med minsta möjliga störning på kringliggande verksamheter. Se strategi och samt scenario A1-A3 och B Delmål Sjukhuset ska kunna förändras efter nya krav utifrån vårdens utveckling, exempelvis önskemål om samlade mottagningar nära entréer eller krav på enkelrum med tillhörande hygienutrymmen. Möjligheten till generella lösningar ska prövas. Se scenario D och E Delmål Föreslagna utvecklingsstrategier ska kunna genomföras i etapper oberoende av varandra. Delmål Risker med olika delar av planen undersöks. Samtliga strategier och scenarier med undantag för scenario A2 och A3 som inte kan genomföras oberoende av varandra Risker ej utredda 52

53 5. BILAGOR 5.2 PROJEKTORGANISATION Styrgrupp Arbetsgrupp Temagrupper svarar för projektets inriktning, syfte, effektmål och tidplan sammanställer krav och behov, utreder, diskuterar och värderar och tar fram lösningar till en helhet ställer krav och behov utifrån sitt delområde samt deltar i arbetet med att ta fram delmål och granska om dessa uppnås Tommy Lenberg, avdelningsdirektör Fastighetsutveckling (ordf.) Carina Jonsson, fastighetschef Locum Fredrik Lundholm, förvaltare Locum Katarina Malkert, fastighetsutvecklare Locum (föredragande) Roger Wännström, fastighetsutvecklare Locum Marie-Louise Kain, representant för HSN:s förvaltning Fredrik Lundholm, förvaltare Locum Katarina Malkert, fastighetsutvecklare Locum Plankonsult: Bengt Svensson, uppdragsansvarig White arkitekter Linda Mattsson, handläggare White arkitekter Tema fastighet Arbetsgrupp + Björn Övermark, områdeschef Locum Hélena Sundén, driftcontroller Locum Robert Tjulin, teknikförvaltare Locum Rikard Fröling, säkerhetschef Locum Tema vård Arbetsgrupp + Barbro Hansson, representant för HSN:s förvaltning Tema stadsbyggnad Arbetsgrupp + Roger Wännström, fastighetsutvecklare, fastighetsutvecling- Locum Andreas Totschnig, planchef Nacka kommun Temagrupp helhet syftar till att ge temagruppernas deltagare en uppfattning om helheten Styrgruppen + Arbetsgruppen + Tema Fastighet + Tema Vård 53