Vänligen se följande remiss för konsekvensutredning till Regelrådet. Remissen berör den årliga SCBundersökningen

Transkript

1 Från: Skickat: den 23 januari :07 Till: Regelrådet Kopia: Ämne: Remiss konsekvensutredning It-användning i företag Bifogade filer: Enkät It-användning i företag 2017.pdf; NV0116 konsekvensutredning 2018.pdf; NV0116 SCB-FS Föreskrift it-användning i företag 2018 utkast.pdf Hej Vänligen se följande remiss för konsekvensutredning till Regelrådet. Remissen berör den årliga SCBundersökningen It-användning i företag (NV0116). Vi skulle behöva att remissen hanteras på sammanträdet 14 februari för att kunna följa vår tidsplan. Bifogar konsekvensutredningen, utkast på ny föreskrift och tidigare frågeformulär för Bekräfta gärna att ni har mottagit ärendet. Vänliga hälsningar Björn Björn Forssell Gruppledare IKT och FoU IKT, Näringslivets konjunktur och FoU Avdelningen för ekonomisk statistik Statistiska centralbyrån Box 24300, STOCKHOLM Besöksadress: Karlavägen

2 Här lämnade uppgifter är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 of fentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den off iciella statistiken. Frågorna 1, 18 20, 25 27, 39 42, är frivilliga att besvar a. Samråd har skett med Näringsliv ets Regelnämnd (NNR) och Regelrå det. It-användning i företag DFO/IF It-användning i företag... Organisationsnr UtsOmg I TF TG201 7 Period I TF TG2001 7AI NS01 Skicka in efterfrågade uppgifter Logga in på eller skicka in blanketten i bifogat svarskuvert. Användarnamn: Lösenord: Uppgifterna som lämnas ska endast avse den företagsenhet vars namn och organisationsnummer angivits ovan. För företag som har verksamhet i flera länder ska svaren endast avse den svenska delen av verksamheten. Svaren ska avse företagets egen verksamhet. It verksamhet som utförs på uppdrag ska inte redovisas. Frågorna ska besvaras utifrån hur situationen var i januari 2017, såvida inget annat anges. Besvara blanketten även om företaget inte använt it. Alla svar är viktiga för undersökningens kvalitet. A Datoranvändning 1 Ungefär hur stor andel av de anställda använder datorer i sitt arbete? (Frivillig uppgift) Med datorer menas persondatorer, bärbara datorer, surfplattor och andra bärbara enheter som t.ex. smartphones. av de anställda B It-specialister och it-kunskaper 2 Har företaget anställda it-specialister? It-specialister är anställda med it som huvudsaklig arbetsuppgift, t.ex. att utveckla, styra eller underhålla it-system och applikationer I /IF S E B C S 3 Erbjöd företaget de anställda någon it-relaterad utbildning under 2016? a) Utbildning för it-specialister Svara om företaget inte hade någon it-specialist anställd b) Utbildning för annan personal Enheten för industriindikatorer, FoU och IT Postadress Telefon Box STOCKHOLM E-post itanvandning@scb.se

3 4 Rekryterade eller försökte för etaget rekrytera it-specialist er under 2016? Gå till fråga 6 5 Hade företaget vakanta it-tjänster under 2016 som var svåra att tillsätta? Egen personal, 6 Var det främst egen perso nal eller extern leverantör inkl. anställda som utförde följande it-f unktioner i företaget 2016? i moder- eller dotterbolag a) Drift av servrar, datorer, skrivare eller nätverk b) Support och underhåll av programvara för allmänt kontorsar bete.. T.ex. Word, Excel. c) Support och underhåll av affärssystem, programvara för hantering av kundinformation, eller databaser T.ex. ERP (Enterprise Re source Planning), CRM (Customer Relationship Management). d) Utveckling av affärssystem, programvara för hantering av kundinformation, eller databaser T.ex. ERP (Enterprise Re source Planning), CRM (Customer Relationship Management). e) Support och underhåll av webblösningar T.ex. webbsidor eller e-handelslösningar. f) Utveckling av webblösningar T.ex. webbsidor eller e-handelslösningar. g) It-säkerhet och skydd av data T.ex. tester avseende it-säk erhet eller installa tion av virusskydd och brandväggar. Extern leverantör Inte aktuellt C Internetanvändning 7 Har företaget tillgång till internet? 8 Ungefär hur stor andel av de anställda använder internetanslutna datorer i arbetet? Med datorer menas persondatorer, bärbara datorer, surfplattor och andra bärbara enheter som till exempel smartphones. Gå till avsnitt E av de anställda Fasta bredbandsanslutningar 9 Använder företaget någon typ av fast bredbandsanslutning? T.ex. DSL, ADSL, fiberoptik (FTTH) eller kabel. Gå till fråga Vilken hastighet kan företaget s snabbaste fasta internetanslutning uppnå för att ta emot data enligt avtalet med leverantören? Markera endast ett svarsalternativ. Under 2 Mbit/s Minst 2 men mindre än 10 Mbit/s Minst 10 men mindre än 30 Mbit/s Minst 30 men mindre än 100 Mbit/s Minst 100 Mbit/s 11 Är hastigheten på er fasta anslutning till internet vanligtvis tillräcklig för beho ven för företaget?

4 Mobila bredbandsanslutningar Med mobila anslutningar till internet menas att företaget använder bärbara enheter för att ansluta till internet via mobiltelefonnät för företagsändamål. Företaget tillhandahåller enheterna och betalar helt eller delvis för abonnemang och användning. 12 Använder företaget bärbara enheter som ansluter till intern et via mobiltelefonnätet (3G eller 4G)? Med bärbara enheter menas t.ex. bärbara datorer, surfplattor eller smartphones. Räkna inte med enheter som bara kan ansluta till internet via trådlöst nätverk. Gå till fråga Ungefär hur stor andel av de anställda använder bärbara enh eter i arbetet som kan anslutas till internet via mobiltelefonnäte t? Med bärbara enheter menas t.ex. bärbara datorer, surfplattor eller smartphones. Räkna inte med enheter som bara kan ansluta till internet via trådlöst nätverk. av de anställda Användning av webbplats 14 Har företaget en webbplats? Svara även om informationen om företaget finns på en gemensam webbplats inom en koncern eller företagsgrupp. Gå till fråga Finns något av följande på företagets webbplats? a) Produktkatalog eller prislista b) Möjlighet att lägga beställnin gar, göra bokningar eller re servationer c) Möjlighet för besökare att anpassa eller designa produkterna.... d) Möjlighet för kunder att spåra sin beställning e) Personanpassat innehåll för återkommande besökare f) Länk eller hänvisning till företagets profil på sociala m edier Användning av sociala medier Företag som använder sociala medier är de som har en profil, ett konto eller en licens beroende på vad som krävs utifrån typ av sociala medier. 16 Använder företaget något av följande sociala medier? Svara om företaget enbart använder sociala medier för annonsering. a) Sociala nätverk t.ex. Facebook, LinkedIn b) Bloggar eller mikrobloggar t.ex. Twitter c) Webbplatser för att dela multimedia t.ex. YouTube, Instagram, Pinterest eller Picasa d) Wiki-baserade verktyg för kunskapsutbyte Om på något alternativ, gå till fråga 17 annars gå till avsnitt D 17 Använder företaget sociala medier för något av följande ändamål? a) Utveckla företagets image eller marknadsföra företagets produkter (t.ex. annonsering eller lansering av nya produkt er).... b) Ta del av eller svara på kunders åsikter, recensioner eller frågor. c) Involvera kunder i utvecklingen eller innovation av varor eller tjänster d) Samarbete med affärspartners (t.ex. leverantörer) eller andra organisationer (t.ex. myndigheter eller ideella organisationer... e) Rekrytering av personal f) Utbyte av synpunkter, åsikter eller kunskap inom företaget......

5 D Molntjänster Med molntjänster menas it tjänster som erbjuder mjukvara, lagringsutrymme, över internet och där tjänsterna uppfyller samtliga villkor nedan. datorkraft och liknande Erbjuds via servrar som tjänsteleverantören tillhandahåller. Enkelt kan upp eller nedgraderas (t.ex. med hänsyn till antal användare eller lagringsutrymme). Kan användas på begäran av användaren, åtminstone efter initial registrering. Tjänsten tillhandahålls mot betalning per användare, efter använd kapacitet eller mot förbetalning. Anslutning kan ske via Virtual Private Networks (VPN). 18 Köper företaget n ågon molntjänst? (Frivillig uppgift) Gå till avsnitt E 19 Köper företaget något av följande som molntjänst? (Frivillig uppgift) a) E-post b) Kontorsmjukvara, t.ex. ordbehandlingsprogram eller kalkylp rogram c) Databastjänster d) Fillagring e) Mjukvara för ekonomi, t.ex. bokföring, redovisning eller ekonomistyrning f) Mjukvara för att hantera kundinformation, s.k. CRM g) Datorkraft för att köra företagets egen mjukvara Köper företaget någon moln tjänst som levereras från... (Frivillig uppgift) a)... server som delas med andra kunder? b)... server reserverad exklusivt för det egna företaget? E Automatiserat informations utbyte inom företaget 21 Använder företaget ett s.k. ERP (Enterprise Resource Planning ), dvs. ett affärssystem för att dela information mellan olika funktioner inom företag, t.ex. bokföring, planering, produkti on eller marknadsföring? 22 Använder företaget mjukvara för att hantera kundinformation, s.k. CRM (Customer Relationship Management) för... a)... insamling och lagring av kunduppgifter eller för att g öra kundinformation tillgänglig för olika funktioner inom föret aget?.... b)... att analysera information om kunder för marknadsföring s- syfte t.ex. prissättning, kampanjer, val av distributionska nal?..... F Elektronisk delning av lagertillgång Med elektronisk delning av lagertillgång menas elektroniskt utbyte av all slags information med leverantörer och/eller kunder som rör tillgång, produktion, utveckling och distribution av varor och tjänster. Denna information kan utbytas via webbplatser, nätverk och andra betydelser av elektronisk dataöverföring, utom manuellt skickad e post. 23 Delar företaget information om lagertillgång elektroniskt med kunder eller leverantörer? Gå till avsnitt G

6 24 Hur delar företaget information om lagertillgång elektronis kt? a) Via webbplatser eller webbportaler (egna eller affärspart ners).... b) Via automatiserat informationsutbyte, t.ex. EDI, XML, EDI FACT.. G Fakturering 25 Skickade företaget fakturor ( elektroniskt eller i pappersfo rm) under 2016 till... (Frivillig uppgift) a)... andra företag? b)... offentlig sektor? c)... privatpersoner? Om på alternativ a eller b, gå till fråga 26 annars gå till fråga Ungefär hur stor andel fa kturor av följande typer skickade företaget till andra företag eller offentlig sektor under 2016? (Frivillig uppgift) a) Elektroniska fakturor som kan processas automatiskt i mottagarens it-system genom att de har ett standardiserat form at t.ex. XML, EDIFACT b) Elektroniska fakturor som inte kan processas automatiskt i mottagarens it-system, t.ex. fakturor i pdf-format som skic kas med e-post c) Pappersfakturor Totalt Ungefär hur stor andel fakturor av följande typer tog företaget emot under 2016? (Frivillig uppgift) a) Elektroniska fakturor som kan processas automatiskt i mottagarens it-system genom att de har ett standardiserat format t.ex. XML, EDIFACT b) Pappersfakturor och elektroniska fakturor som inte kan processas automatiskt i mottagarens it-system, t.ex. fakturor i pdf-format som skickas med e-post Totalt H Användning av radiofrekv ensidentifiering ( RFID) Radiofrekvensidentifiering är en automatiserad identifieringsmetod för lagring och fjärråtkomst av data med hjälp av RFID taggar eller transpondrar. En RFID tagg är en enhet som kan fästas på eller byggas in i en produkt eller ett objekt och överför data via radiovågor. RFID står för Radio frequency indentification. 28 Använder företaget radiofrekvensidentifiering för något av följande? a) Identifiering av personer eller kontroll av behörighet b) Inom produktions- och servicekedjan, t.ex. för övervakning och kontroll av produktion, leveranser och inventering c) För produktidentifiering efter produktionsprocessen, t.ex. övervaka stöld, förfalskning, allergeninformation

7 I E-handel Här avses beställningar av varor eller tjänster som görs via datornätverk. E handel kan ske via en webbplats (inklusive extranät), app eller genom automatiserat informationsutbyte såsom EDI. Betalning och leverans behöver inte ske elektroniskt. Om företagets försäljning helt eller delvis sker via en återförsäljare och ert företag tar emot beställ ningarna från återförsäljaren elektroniskt enligt ovan, ska även denna försäljning inkluderas. Försäljning via en webbplats Med försäljning via en webbplats avses försäljning som sker via en webbutik, webbformulär på företagets webbplats, företagets extranät eller app. 29 Tog företaget emot beställningar via webbplats eller app under 2016? Räkna inte med beställningar via manuellt skickad e-post. Gå till fråga Ungefär hur stor andel av företagets omsättning kom från beställningar som inkommit via webbplats eller app under 2016? Skriv det procentuella vä rdet. Räkna inte med moms. 31 Ungefär hur fördelades omsättn ingen som kom från beställningar som inkommit via webbplats eller app under 2016? a) Försäljning till konsumenter b) Försäljning till företag och offentlig sektor Totalt Från vilka webbplatser eller appar tog ert företag emot beställningar för varor eller tjänster under 2016? a) Från företagets egen webbplats eller app Inkl. moderbolag eller dotterbolag, extranät. b) Från en marknadsplats för e-handel eller app som används av flera företag för att bedriva handel T.ex. Amazon Business, CDON, hotels.com. Om på både alternativ a och b, gå till fråga 33 annars gå till fråga Under 2016, hur fördelades omsättningen som kom från beställningar via webbplats eller app för följande? Saknas det procentuella värdet räcker en uppskattning. Räkna inte med moms i ordervärdet. a) Via företagets egen webbplats eller app Inkl. moderbolag eller dotterbolag, extranät. b) Via en marknadsplats för e-handel eller app som används av flera företag för att bedriva handel T.ex. Amazon Business, CDON, hotels.com. Totalt Tog företaget emot beställningar via webbplats eller app från kunder i följande områden under 2016? a) Sverige b) Övriga EU-länder c) Resten av världen Om på alternativ b, gå till fråga 35 annars gå till fråga 36 1 EU består utöver Sverige av Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

8 35 Upplevde ert företag några av följande svårigheter när ni sålde till andra EU-länder via en webbplats eller app under 2016? a) Höga leveranskostnader eller returkostnader b) Svårigheter att lösa klagomål eller reklamationer c) Svårighet att anpassa produktetiketter d) Brist på språkkunskap vid kommunikation med kunder e) Restriktioner hos era affärspartners att sälja till vissa EU-länder.. Försäljning via automatisera t informationsutbyte (EDI) Beställningar via automatiserat informationsutbyte kallas här för EDI beställningar. EDI står för Electronic Data Interchange, vilket innebär att en försäljning sker genom att kunden skickar beställningar i ett överenskommet format (t.ex. XML eller EDIFACT). Detta gör det möjligt att processa beställningen automatiskt i företagets it system. 36 Tog företaget emot EDI-beställningar under 2016? Gå till fråga Ungefär hur stor andel av företagets omsättning kom från EDI-beställningar under 2016? Skriv det procentuella värdet. Räkna inte med moms. av företagets omsättning 38 Tog företaget emot EDI-bestäl lningar från kunder i följande områden under 2016? a) Sverige b) Övriga EU-länder c) Resten av världen EU består utöver Sverige av Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Elektroniska inköp 39 Beställde företaget varor eller tjänster via webbplats elle r app under 2016? (Frivillig uppgift) 40 Beställde företaget varor e ller tjänster via EDI under 2016? (Frivillig uppgift) 41 Var ordervärdet (i kronor) av företagets elektroniska inköp minst en procent av företagets totala inköp under 2016? Räkna inte med moms i ordervärdet. (Frivillig uppgift) Om på både fråga 39 och 40 gå till avsnitt J annars gå till fråga Gjorde företaget beställningar via webbsida, app eller EDI i något av följande områden under 2016? (Frivillig uppgift) a) Sverige b) Övriga EU-länder c) Resten av världen EU består utöver Sverige av Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

9 J Programvaruutveckling 43 Hade företaget egen personal som arbetade med programvaruutveckling, t.ex. systemerare eller programmerare under 2016? Räkna inte med externa konsulter. Gå till avsnitt K 44 Ungefär hur många årsverken utfördes av egen personal som arbetade med programvaruutveckling under 2016? Ett årsverke är det arbete en heltidsanställd person utför under ett år. årsverken 45 Ungefär hur fördelades de år sverken som utfördes av egen per sonal som arbetade med programvaruutveckling på följande under 2016? a) Programvaruutveckling som har karaktär av en investering, dvs. vars syfte är att ta fram ett original som företaget a ntingen använder i sin verksamhet, t.ex. i produktionsprocessen e ller administrationen mångfaldigar själv eller genom utgivare för försäljning a v, t.ex. kopior eller licenser mångfaldigar för att ingå i produkter som företaget tillve rkar, t.ex. programvara i maskiner eller apparater b) Programvaruutveckling som antingen sker för annans räkning och därmed har karaktär av konsul t- verksamhet innebär kundspecifik anpassning av befintlig egen eller a nnans programvara. Räkna även med internationella företag vars upphovsrätt til l utvecklad programvara ligger utanför Sverige Till b) ska räknas all utveckling avseende programvara där upphovsrätten ligger utanför Sverige. c) Övrigt, t.ex. underhåll, support eller reparation Totalt K Kontakter med myndigheter Med myndigheter avses här både statliga myndigheter, kommuner och landsting. Räkna inte med kontakter via e post. 46 Använde företaget intern et för något av följande vid kontakter med myndigheter under 2016? (Frivillig uppgift) a) Söka information på myndigheters hemsidor b) Hämta blanketter på myndigheters hemsidor c) Fylla i och skicka in elektroniska blanketter d) Hantera momsdeklaration elektroniskt e) Hantera skattedeklaration av arbetsgivaravgifter fullständigt elektroniskt Med elektronisk offentlig upphandling avses att företaget använder internet för att erbjuda varor eller tjänster till offentliga myndigheter inom Sverige eller i andra EU länder. Processen för elektronisk upphandling baseras på ett antal elektroniska steg från information kring upphandlingen (kungörelse), anbudsförfarande och tilldelning till betalning. Elektroniska anbud är den del av upphandlingsprocessen som handlar om förberedelser och inlämnande av anbud eller förslag via internet. Både anbud som lämnas in via öppet, selektivt eller förhandlat förfarande samt inom ramen för ramavtal räknas med. Anbud som lämnas via e post räknas däremot inte med. 47 Använde företaget internet för att få tillgång till anbudshandlingar och specifikationer i myndigheters elektroniska upphandlingssystem under 2016? (Frivillig uppgift)

10 48 Använde företaget internet för att erbjuda varor eller tjänster i myndigheters elektroniska upphandlingssystem under (Frivillig uppgift) a)... i Sverige? b)... i övriga EU-länder? EU består utöver Sverige av Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. L It och miljö 49 Har företaget någon miljöpolicy eller motsvarande som innebär att företaget ska minska sin miljöpåverkan genom något av följande? (Frivillig uppgift) a) Välja telefon-/webb-/videomöten i stället för möten som innebär resor b) Minskad energiförbrukning vid användning av it t.ex. använ dande av skärmsläckare, krav på att datorerna stängs av vid arbet s- dagens slut, minskade utskrifter eller energisnål drift Vid upphandling av it-produkter eller it-tjänster c) Ställa krav på att leverantörerna är miljöcertifierade d) Ta hänsyn till energiförbrukning vid val av system och/ell er hårdvara Har företaget anställda som arbetar utanför företagets lokal er, i genomsnitt minst en halv dag i veckan, och därifrån har till - gång till företagets it-system (t.ex. företagets e-postsystem)? (Frivillig uppgift) 51 Använder företaget någon av följande it-lösningar för att minska företagets energiförbrukning? (Frivillig uppgift) a) Intelligent styrning av transport och logistik b) Intelligent styrning av belysning, värme eller ventilation c) Digitalisering av arbetsflöden d) Annan energibesparande it-lösning Hur lång tid tog det att ta fram och lämna efterfrågade uppgift er? (Frivillig uppgift) minuter Företagets Namn (TEXTA) kontaktperson Telefon (inklusive riktnr.) E-post Mobil Tack för din medverkan!

11 Datum Beteckning Dnr 2018/126 1(9) Avdelningen för Ekonomisk statistik Enheten för IKT, Näringslivets konjunktur och FoU Barbara Narfström, Björn Forssell KONSEKVENSUTREDNING ENLIGT FÖRORDNING (2007:1244) OM KONSEKVENSUTREDNING VID REGELGIVNING Statistiska centralbyråns föreskrifter om skyldighet för företag att lämna statistik avseende It-användning inom företagssektorn Sammanfattning Statistiska centralbyrån har tagit fram förslag till nya föreskrifter för statistik produkten It-användning i företag (NV0116). SCB bedömer att den nya föreskriften kommer att innebära oförändrad eller något ökad uppgiftslämnarbörda för företagen jämfört med tidigare undersökning. SCB:s bemyndigande att utfärda föreskrifter om detta finns i 15 förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Bakgrund Undersökningen It-användning i företag är en årlig undersökning som SCB har genomfört sedan år Undersökningen är gemensam för EU-länderna som tillsammans med EU:s statistikmyndighet Eurostat utformat frågor och definitioner. Från och med år 2006 lyder undersökningen under en EUreglering (EC nr 808/2004 av den 21 april 2004) samt årliga förordningar, tex (EU) 2015/2003. Resultaten från denna undersökning avser att belysa användningen av informationsteknik i svenska företag med hjälp av indikatorer som fastställts i handlingsplanen för EU:s gemensamma it-politik, benchmarking framework. Undersökningen omfattas av svarsplikt för huvuddelen av frågorna för företag med 10 eller fler anställda. Företag med 0-9 anställda undersöks också, men de har inte uppgiftslämnarplikt. Därför berörs inte denna grupp av denna konsekvensutredning. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box , STOCKHOLM Karlavägen ÖREBRO Klostergatan 23 Webbplats: E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: Momsregnummer: SE

12 2(9) I undersökningen efterfrågas uppgifter om företagens tillgång till och användning av informationsteknik. För viss teknik efterfrågas även hur stor andel av företagens sysselsatta som använder den. E-handel beskrivs med hjälp av ekonomiska variabler. Vissa frågor finns med i frågeformuläret varje eller vartannat år och vissa frågor är enbart med vissa år. Omsättningssiffror och bakgrundsdata hämtas från register. Samråd har även gjorts med Näringslivets Regelnämnd (NNR) angående uppgiftslämnarbörda. SCB har bemyndigande att utfärda föreskrifter i ämnet enligt 15 förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. SCB anser inte att det går att få in uppgifterna från företag på helt frivillig väg. Det är nödvändigt med svarsplikt för att få in tillräckligt många uppgifter för att statistiken skall hålla god kvalitet. Tidpunkt för ikraftträdande Föreskriften ifråga träder i laga kraft den 27 mars. Vi beräknar att insamlingen påbörjas den 29:e mars med ett utskick av ordinarie missiv och inloggningsuppgifter till en elektronisk frågeformulär. Sista svarsdatum beräknas vara den 21 april. Insamlingsperioden överensstämmer med Eurostats rekommendationer. Eurostat önskar att insamlingen ska utföras under första kvartalet Har företagen inte inkommit med svar den angivna tidpunkten kommer de att få en påminnelse tillsammans med ett pappersfrågeformulär. Detta skickas ut den 23 april. Under insamlingsperioden kommer SCB:s personal löpande att granska inkommande uppgifter. SCB strävar efter att uppgiftslämnarna lätt ska kunna skilja på våra undersökningar. Därför planerar vi när i tiden som undersökningarna skickas ut i möjligaste mån och att tydliggöra syftet med respektive undersökning. Undersökningen Företagens utgifter för it och marknadsföring har tidigare år förväxlats med It-användning i företag, något som vi har tagit lärdom av. Utskicken adresseras till dem som besvarade frågeformuläret förra året, om dessa uppgifter finns. I annat fall adresseras utskicken till företagets itansvarige, i enlighet med rekommendation från Eurostat. Berörda företag utifrån bransch, storlek, antal företag och region Urvalspopulationen (vilka branscher och regioner som ska ingå i undersökningen) bestäms av Eurostat. Urvalsramen stratifierades efter bransch, storleksklass och region (NUTS2). Urvalsdragningen görs av en NV0116 konsekvensutredning 2018

13 3(9) metodstatistiker på SCB, som arbetar efter att få fram ett urval som uppfyller kvalitetskraven. Bransch Populationen utgörs av företag med fler än tio anställda och med verksamhet inom följande näringsgrenar (enligt SNI 2007): tillverkning (C) försörjning av el, gas, värme och kyla (D) vattenförsörjning (E) byggverksamhet (F) handel; reparation av motorfordon och motorcyklar (G) transport och magasinering (H) hotell- och restaurangverksamhet (I) informations- och kommunikationsverksamhet (J) fastighetsverksamhet (L) företagstjänster (M) uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster (N) annan serviceverksamhet (S) Storlek och antal företag Samtliga företag med minst 200 anställda ingår i urvalet för de näringsgrenar som undersöks. Bland företag med anställda, dras ett slumpmässigt urval. I urvalsdragningen för företag med anställda tas hänsyn till vilka andra SCB-undersökningar som de är med i så att belastningen inte ska bli för hög. I 2017 års undersökning ingick företag i urvalet fördelade efter antal anställda. Antalet företag i varje storleksgrupp har varit relativt konstant mellan undersökningarna 2016 och 2017 och beräknas vara det också i 2018 års urval. Antal anställda: Antal företag i urvalet 2016: Antal företag i urvalet 2017: Totalt Antal företag med fler än 200 anställda påverkar antalet företag i de övriga storleksklasserna. Ju fler företag med fler än 200 anställda, desto färre företag i de övriga storleksklasserna. Gränserna för storleksklasserna avgörs delvis av Eurostat och delvis av SCB för undersökningen här i Sverige. SCB rapporterar statistik till Eurostat enligt följande anställda, anställda och 250 eller fler anställda. NV0116 konsekvensutredning 2018 Att man väljer att undersöka samtliga företag med fler än 200 anställda beror dels på att dessa företag bedöms vara viktigare att få in uppgifter ifrån och

14 4(9) dels för att det minskar uppgiftslämnarbördan för små och medelstora företag. Vidare ingår undersökningen i ett samordnat urval med andra SCBundersökningar, där gränsdragningen vid 200 anställda eller fler relaterar till detta samordnade urval. Man kan säga att undersökningen är en del av en större kartläggning av företagens immateriella tillgångar, där andra ingående undersökningar har samma gränsdragning för en bättre samordning. Eurostat ställer generellt sätt höga krav på kvalitén på data i de stratum som SCB ska undersöka. Detta ställer i sin tur krav på antal företag som ingår i varje stratum, och således på det totala antalet företag i urvalet. Region Urvalet stratifieras efter region (NUTS) så att det ska vara möjligt att urskilja regionala skillnader. Det kräver ett relativt stort urval för att kunna fånga upp företag på regional nivå fördelat efter olika storleksklasser baserat på antal anställda. Följande regioner ingår: SE11 Stockholm SE12 Östra Mellansverige SE21 Småland med öarna SE22 Sydsverige SE23 Västsverige SE32 Norra Mellansverige SE32 Mellersta Norrland SE33 Övre Norrland Det finns en karta efter NUTS samt information om NUTS på SCB:s webbplats: 1_2_3_ pdf. Undersökningens genomförande Företagen får ett missivbrev med inloggningsuppgifter där de ombeds att svara på frågeformuläret via SCB:s elektroniska insamlingsverktyg. Ett pappersfrågeformulär skickas med i påminnelseutskicket. Undersökningen består av vanliga frågor och av filterfrågor. Med filterfråga menas att om man svarar ja på den inledande huvudfrågan så ställs ett antal följdfrågor och svarar man nej så kommer man till nästa huvudfråga. Detta är en konstruktion som förenklar för att uppgiftslämnare enbart ska få relevanta frågor för att hålla nere uppgiftslämnarbördan i största möjliga mån. NV0116 konsekvensutredning 2018 Förändringar i variabelinnehåll Frågeformuläret har utarbetats i samråd med Eurostat och övriga EU-länder. Frågorna varierar något mellan olika undersökningsår. Frågeformuläret består av frågor som återfinns i Eurostats modellblankett och ett antal nationella tilläggsfrågor. Tilläggsfrågorna tas med eftersom de ställs inom

15 5(9) ramen för ett uppdrag av Näringsdepartementet respektive ett uppdrag av SCB:s nationalräkenskaper som använder dem till beräkningarna av Sveriges BNP. Många av frågorna ingick även i 2017 års omgång och uppgiftslämnarna känner således igen dessa. Skillnaden mellan i år och förra året är att alla frågor som är frivilliga att ta med från Eurostat kommer att vara obligatoriska för företagen att besvara var dessa alltså frivilliga att besvara. SCB räknar med att företagens uppgiftslämnarbörda kommer att bli oförändrad eller något ökad i och med denna justering. Frivilliga frågor förväntans få en mindre svarsfrekvens än obligatoriska som gör att kvalitén kan minska på statistiken. Under rubriken Frivilliga frågor från Eurostat återfinns frågorna och vissa är så kallade filterfrågor. Det är således bara företag som exempelvis använder robotar eller gör analyser av big data som måste besvara följdfrågorna. Det är områden som enbart är aktuella för vissa företag. Frågeformuläret avseende år 2018 omfattar följande moduler It-specialister och it-kunskaper Internetanvändning Användning av webbplats Molntjänster Användning av 3D-skrivare Användning av robotsystem Big data Fakturering E-handel Försäljning via automatiserat informationsutbyte (EDI) E-handelsinköp Programvaruutveckling Kontakter med myndigheter It och miljö Frågor från Eurostat Eurostat har frågor som är obligatoriska, som medlemsländerna måste ta med i undersökningarna. Eurostat har även frågor som är frivilliga för medlemsländerna att ta med. Oavsett så är alla dessa frågor, från Eurostat (obligatoriska som frivilliga), obligatoriska för företagen att besvara. Obligatoriska frågor från Eurostat Följande frågor måste vara med i frågeformuläret eftersom de ska samlas in inom ramen för EU-reglering samt årsspecifika förordningar. Variabel Har anställda it-specialister Erbjöd it-relaterad utbildning för it-specialister Erbjöd it-relaterad utbildning för annan personal än itspecialister NV0116 konsekvensutredning 2018

16 6(9) NV0116 konsekvensutredning 2018 Rekryterade eller försökte rekrytera it-specialister Hade vakanta it-tjänster som var svåra att tillsätta Vem utförde drift av servrar och datorer Vem utförde underhåll av programvara Vem utförde underhåll av affärssystem Vem utförde utveckling av affärssystem Vem utförde underhåll av webblösningar Vem utförde utveckling av webblösningar Vem utförde it-säkerhet och skydd av data Har tillgång till internet Andel anställda som använder internetanslutna datorer i arbetet Använder fast bredbandsanslutning till internet Hastighet för företagets snabbaste fasta bredbandsanslutning Använder bärbara enheter som ansluter till internet via mobiltelefonnätet (3G eller 4G) Andel anställda som använder bärbara enheter som kan ansluta till internet via mobiltelefonnätet Använder bärbara enheter för att ansluta till mejlen Använder bärbara enheter för att redigera dokument Använder bärbara enheter för att ansluta till dedikerade programvaror Har webbplats På företagets webbplats finns produktkatalog eller prislista På företagets webbplats finns möjlighet att lägga beställningar, göra bokningar eller reservationer På företagets webbplats finns möjlighet för besökare att anpassa eller designa produkterna På företagets webbplats finns möjlighet för kunder att spåra sin beställning På företagets webbplats finns personanpassat innehåll för återkommande besökare På företagets webbplats finns länk eller hänvisning till företagets profil på sociala medier Betalar för annonser på internet Betalar för riktade annonser baserat på webbplatsers innehåll eller nyckelord i sökningar Betalar för riktade annonser baserat på internetanvändarens surfhistorik Betalar för riktade annonser baserat på användarens platsinformation Betalar för riktade annonser baserat på annan metod för riktade annonser än ovanstående Köper molntjänst Köper e-post som molntjänst Köper kontorsmjukvara som molntjänst Köper databastjänster som molntjänst Köper fillagring som molntjänst Köper mjukvara för ekonomi som molntjänst Köper mjukvara för att hantera kundinformation som molntjänst Köper datorkraft för att kunna köra företagets egen mjukvara som molntjänst Köper molntjänst som levereras från server som delas med andra kunder Köper molntjänst som levereras från server reserverad exklusivt för det egna företaget

17 7(9) Användning av egna företagets 3D-skrivare Användning av andra företags 3D-skrivare Användning av andra företags trycktjänster för att trycka prototyper eller modeller för försäljning Användning av andra företags trycktjänster för att trycka prototyper eller modeller för intern användning Användning av andra företags trycktjänster för att trycka varor för försäljning (exklusive prototyper eller modeller) Användning av andra företags trycktjänster för utskrift av varor som ska användas i företagets produktionsprocess (exklusive prototyper eller modeller) Tog emot beställningar via webbplats eller app Andel av omsättningen som kom från försäljning via webbplats eller app Andel av omsättningen från försäljning via webbplats eller app till konsumenter Andel av omsättningen från försäljning via webbplats eller app till företag och offentlig sektor Tog emot beställningar via företagets egen webbplats eller app Tog emot beställningar från en marknadsplats för e-handel eller app som används av flera företag Andel av omsättning via företagets egen webbplats eller app Andel av omsättning från en marknadsplats för e-handel eller app som används av flera företag Skickade fakturor som kan processas automatiskt Skickade fakturor som inte kan processas automatiskt Skickade pappersfakturor Tog emot beställningar för varor eller tjänster vid EDI Andel av omsättning från inkomna EDI-beställningar Frivilliga frågor från Eurostat De frivilliga frågorna har i stor utsträckning varit med i tidigare års undersökningar och således har tidserier byggts upp även för dessa variabler. Det finns stora önskemål från Eurostat att ha med de här frågorna då de används till internationella indikatorer gällande digitalisering. Vilka frivilliga frågor som SCB tar med stäms alltid av med Näringsdepartementet. Departementet framför sina önskemål och SCB utgår från deras behov gällande uppsättningen av frågorna i undersökningen. SCB tar bara med frågorna det finns störst användarbehov av eftersom vi vill hålla nere uppgiftslämnarbördan för företagen. NV0116 konsekvensutredning 2018 Variabel Användning av industriella robotar Användning av tjänsterobotar Användning av robotar för övervakning, säkerhet eller inspektion Användning av robotar för transporter av människor eller varor Användning av robotar för städning eller avfallshantering Användning av robotar för lagerhantering Användning av robotar för monteringsarbete Användning av robotar som butiksbiträde Användning av robotar för byggnadsarbete eller skadearbete Analys av big data från företagets egna datakällor Analys av big data från platsdata från bärbara enheter Analys av big data som genereras från sociala medier

18 8(9) Analys av big data från andra datakällor än ovanstående Egen personal utförde analys av big data Extern leverantörer utförde analys av big data Andel skickade fakturor som kan processas automatiskt Skickade e-fakturor som passar för att processas automatiskt till andra företag Skickade e-fakturor som passar för att processas automatiskt till offentligt sektor Skickade e-fakturor som passar för att processas automatiskt till privatpersoner Mottog företaget e-fakturor i ett elektroniskt format som passar för att processas automatiskt Mottog företaget e-fakturor i ett elektroniskt format som inte passar för att processas automatiskt Mottog företaget pappersfakturor Andel mottagna fakturor som passade för att processas automatiskt Beställde företaget varor eller tjänster via webbplats eller app Beställde företaget varor eller tjänster via EDI Nationella tillägg 2018 Utöver Eurostats frågor så har SCB Nationella tillägg i undersökningen. Dessa består av en modul om programvaruutveckling, en modul om grön it och kontakter med myndigheter. Uppgifterna om programvaruutveckling används internt av SCB, närmare bestämt Nationalräkenskaperna, som underlag för att beräkna BNP. Modulen om grön it och kontakter med myndigheter samlas in på uppdrag av från Näringsdepartementet. Variabel Har företaget egen personal som arbetar med programvaruutveckling Antal årsverken för arbete med programvaruutveckling Programvaruutveckling som har karaktär av investering Programvaruutveckling för extern försäljning Programvaruutveckling övrigt, t.ex. underhåll, support m.m. Använde internet för att söka information på myndigheters hemsidor Använde internet för att hämta blanketter på myndigheters hemsidor Använde internet för att fylla i och skicka in elektroniska blanketter Använde internet för att deklarera moms Använde internet för att deklarera arbetsgivaravgifter Använde internet för att få tillgång till anbudshandlingar i myndigheters elektroniska upphandlingssystem Använde internet för att erbjuda varor eller tjänster i myndigheters elektroniska upphandlingssystem i Sverige Använde internet för att erbjuda varor eller tjänster i myndigheters elektroniska upphandlingssystem i övriga EU-länder Grön IT - policy: telefon-/webb/videomöten Grön IT - policy: minskad energiförbrukning Grön IT - policy: Ställa krav på miljöcertifiering av leverantörer Grön IT - policy: tar hänsyn till energiförbrukning vid val av system Grön IT - Anställda arbetar regelbundet utanför företaget med tillgång till företagets it-system Grön IT - använder intelligent styrning av transport eller logistik Grön IT - använder intelligent styrning av belysning, värme eller ventilation Grön IT - digitalisering av arbetsflöden Grön IT - annan energibesparande it-lösning NV0116 konsekvensutredning 2018

19 9(9) Beräknad uppgiftslämnarkostnad I den beräknade uppgiftslämnarkostnaden tas ingen hänsyn till om frågorna är frivilliga att besvara eller inte, alla frågor ingår i beräkningen. Här ingår vanliga frågor liksom filterfrågor. Filterfrågornas följdfrågor räknas som egna frågor. Kostnaderna för att besvara frågeformuläret består främst av löner och arvoden. Timkostnaden har beräknats vara 813 kr för företag. Vid undersökningen avseende år 2018 uppskattas den genomsnittliga tidsåtgången för uppgiftslämnarna till 29 minuter baserat på antal frågor som ingår. SCB bedömer att svarstiden 2018 minskar med 1 minut jämfört med 2017 då beräknade svarstiden var uppskattad till 30 minuter utifrån hur uppgiftslämnarna hade lämnat uppgiften på beräknad tidsuppgång. I urvalet för 2018 års undersökning beräknas ca företag ingå, vilket ger en total tidsåtgång på /60 = timmar Detta ger en beräknad uppgiftslämnarkostnad på: h 813 kr/h = kr Timkostnaden har i beräkningarna ovan antagits vara 813 kr. I beräkningen av timkostnaden ingår lön, sociala avgifter, lokaler osv. Uppgiften är hämtad från SCBs årsredovisning för Tidsåtgången bygger på uppgifter från föregående års undersökning där uppgiftslämnare får uppge tidsåtgång i slutet på frågeformuläret. Påverkan på företagens verksamhet SCB gör bedömningen att företagens uppgiftslämnarbörda kommer att bli oförändrad eller något större i år jämfört med tidigare år. Annan påverkan på företagen SCB gör bedömningen att förslaget inte påverkar företagens andra kostnader. SCB gör också bedömningen att förslaget inte har någon påverkan på företagens konkurrensförhållanden. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Undersökningen It-användning i företag lyder under en EU-reglering (EC nr 808/2004 av den 21 april 2004) samt årliga förordningar, tex (EU) 2015/2003. Resultaten från undersökningen tas fram med hjälp av indikatorer som fastställts i handlingsplanen för EU:s gemensamma itpolitik, benchmarking framework. Utöver EU-rätten så ställer SCB ett antal frågor till företag med 0-9 anställda. Dessutom ställer SCB frågor om programvaruutveckling till företag med fler än 10 anställda och frågor om grön it och kontakter med myndigheter till företag med 0-9 anställda liksom till företag med fler än 10 anställda. NV0116 konsekvensutredning 2018

20 Statistiska centralbyråns författningssamling ISSN: Utgivare: Avdelningschef Anders Ljungberg Statistiska centralbyråns föreskrifter om skyldighet för företag att lämna uppgifter avseende itanvändning i företag; beslutade den 6 mars Statistiska centralbyrån (SCB) föreskriver följande med stöd av 15 förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. 1 Dessa föreskrifter innehåller kompletterande bestämmelser till EUparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 808/2004 av den 21 april 2004 om gemenskapsstatistik om informationssamhället, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1006/2009, och Kommissionens förordning (EU) 2015/2003 av den 10 november 2015 om genomförande av Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 808/2004 om gemenskapsstatistik för informationssamhället, i den ursprungliga lydelsen. 2 Uppgifter till statistik om it ska på begäran lämnas en gång per år till SCB. Uppgifterna ska lämnas av företag som valts ut med statistiska metoder. 3 Uppgifterna som ska lämnas avser företagens användning av it och ska lämnas senast den 21 april eller vid den senare tidpunkt SCB beslutar om. 4 De uppgifter som ska lämnas framgår av blanketten med benämning Itanvändning i företag 2018 (bilaga 1). Efterfrågade uppgifter ska avse förhållandena under januari månad innevarande kalenderår förutom frågorna 3-6, och som ska avse föregående kalenderår. Frågorna 39-42, är frivilliga att besvara. Denna författning träder i kraft den 20 mars 2018 då SCB:s föreskrifter (SCB-FS 2017:4) om företags skyldighet att lämna uppgifter till it-statistik upphör att gälla. STATISTISKA CENTRALBYRÅN SCB-FS 2018:XX Utkom den HELEN STOYE Barbara Narfström (Ekonomisk statistik)