KONTROLLPROGRAM MUDDRING Insegling Gävle

Transkript

1 1(21) SJÖFARTSVERKET, GÄVLE HAMN AB OCH GÄVLE KOMMUN MUDDRING Göteborg , reviderad Kristina Bernstén Stina Brask Bilén COWI AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, GÖTEBORG Telefon: Telefax: Uppdragsnummer:

2 2(21) INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 INLEDNING 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 5 3 PLANERADE ARBETEN 6 4 MET OCH GÄLLANDE TILLSTÅND 7 5 RAPPORTERING 8 6 MILJÖKONTROLLER Allmänt miljökontroller Tidplan Sedimentkvalitet Efterkontroll Suspenderad halt Referensmätning Kontroller Efterkontroll Flora och fauna Referensundersökningar Kontroller Efterkontroller Spridning av miljögifter Referensundersökning Kontroller Efterkontroller Buller Kontroller Vibrationer 20

3 3(21) Referensundersökning Kontroller Efterkontroll Dokumentation av arbetena 20 Bilagor: Bilaga 1 Mätlinjer för grumling och punkter för mätning av bakgrundsvärde - grumling Bilaga 2 Referensundersökningar, kontroller och efterkontroller för undervattensvegetation, bottenfauna Bilaga 3 Referensundersökningar, kontroller och efterkontroller för miljögifter i fisk, passiva provtagare samt yngelinventering Bilaga 4 Lista med koordinater för provpunkter Bilaga 5 Handlingsplan vid överskridande av larmnivå grumling

4 4(21) 1 INLEDNING Detta kontrollprogram avser Sjöfartsverket, Gävle Hamn AB och Gävle kommuns uppföljning och kontroller av åtgärder i inseglingen till Gävle hamn. Arbetena omfattar muddring och tippning av muddermassor men kan eventuellt även komma att innebära borrning och sprängning i Holmuddsrännan. Kontrollprogrammet syftar till att följa upp och kontrollera omgivningspåverkan från projektet samt hur villkoren i miljötillstånd uppfylls. Där så är möjligt avser projektet att samordna vissa provpunkter i kontrollprogrammet med punkter från det återkommande provtagningsprogrammet som årligen utförs av Gästriklands vattenvårdsförbund. Programmet är ett levande dokument som kan komma att ändras efterhand som erfarenheter vinns i projektet. Ändringar sker i samråd med tillsynsmyndigheten. Figur 1 Översikt över planerade arbeten i samband med projektet insegling Gävle.

5 5(21) 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Projektnamn: Verksamhetsutövare: Sjöfartsverket, Gävle Hamn AB och Gävle kommun Organisationsnummer: (Sjöfartsverket) Adress: Sjöfartsverket Norrköping Telefon: Kontaktperson: Eric Kevan, tel eric.kevan@sjofartsverket.se Projektkontor: c/o PEAB Sverige AB, Oljehamnsvägen, Gävle Hemsida: Kommun och län: Gävle kommun, Gävleborg län Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Gävleborg Kontaktperson: Emma Gyllbäck, tel vx nummer Gällande beslut: M (daterad ) Entreprenör: Boskalis Sweden AB Kontaktperson: Jaap Verdoorn, tel jaap.verdoorn@boskalis.com Projektkontor: c/o PEAB Sverige AB, Oljehamnsvägen, Gävle

6 6(21) Projektet är ett samverkansprojekt mellan Sjöfartsverket, Gävle Hamn AB och Gävle kommun. För genomförandet av projektet har det skapats en projektorganisation som ansvarar för genomförandet av projektet. Projektorganisationen har ansvar för att gällande lagstiftningar, föreskrifter, bestämmelser och myndighetsbeslut efterlevs. 3 PLANERADE ARBETEN Arbetena innebär en förändring av befintlig farled in till Gävle hamn genom breddning och fördjupning av farleden ner till ramfritt djup om 13,5 m samt fördjupning av hamnbassänger. Arbetena innebär också en reviderad utmärkning av inseglingsleden. Totalt kommer ca 4,5 miljoner m 3 (fast mått) lera, morän att behöva muddras och eventuellt till någon del även sprängas bort. Förorenade sediment kommer att miljömuddras och nyttiggöras som fyllnadsmaterial vid planerad utbyggnad i hamnen. För utbyggnaden fick Gävle Hamn AB miljötillstånd I domen finns tillstånd att genom stabilisering och solidifiering använda dessa muddermassor som utfyllnadsmassor. Arbetena med att genom stabilisering och solidifiering omhänderta förorenade sediment samt arbeten med utbyggnaden av Gävle hamn hanteras i separata kontrollprogram.

7 7(21) Övriga ej förorenade sediment kommer att tippas tillsammans med morän- och kalkstensmassor från Holmuddsrännan, på havstipplats utanför Holmuddsrännan i Gävlebuktens inre del, se figur 1. 4 MET OCH GÄLLANDE TILLSTÅND Villkor i miljödom Miljöaspekt Kontroll enligt kontrollprogram Villkor 1: Arbetena ska utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad som sökanden angett i ansökan jämte bilagor och i övrigt åtagit sig i målet. Villkor 2: Miljömuddring av ytliga sediment, ned till ett sedimentdjup av ca 0,5 m, ska utföras inom området för miljömuddringenligt kartbilaga B:1 i ansökan. Miljömuddring ska ske genom användande av miljöskopa eller annan från miljösynpunkt motsvarande metod eller skyddsåtgärd. Miljömuddrade sediment ska omhändertas genom att användas som utfyllnad inom hamnområdet på sätt som framgår av miljödomstolens dom i mål nr M eller på annat lämpligt sätt efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Villkor 3: Övriga muddermassor ska, med hjälp av GPS-utrustning, tippas jämnt inom tippområdet (väst Lövgrund) under nivån ca -34 m. Ackumulationsförhållandena inom tippområdet ska bibehållas. Villkor 4: Sökandena ska ombesörja erforderlig utmärkning för sjötrafiken under arbetenas genomförande. Villkor 5: Förändringar av information som anges i sjökort, exempelvis strandlinje eller bottentopografi, ska positionsbestämmas eller sjömätas enligt sjömätningsstandard S 44. Alla mätresultat ska delges Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Villkor 6: Om grumling till följd av miljömuddring överskrider 30 mg/l på ett avstånd av 250 m från platsen där grumlande arbeten utförs ska tillsynsmyndigheten kontaktas och åtgärder omedelbart vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas. - Gäller hela kontrollprogrammet Sedimentkvalitet Kapitel 6.3 Dokumentation av arbetena Kapitel 6.9 Dokumentation av arbetena Kapitel 6.9 Dokumentation av arbetena Kapitel 6.9 Suspenderad halt Kapitel 6.4 Om grumling till följd av de övriga tillståndsgivna arbetena överskrider 50 mg/l sommartid (16 maj 31 aug) respektive 100 mg/l vintertid (1 sept 15 maj) vid de kontrollpunkter respektive mätlinjer som framgår av kartbilagan till

8 8(21) kontrollprogrammet ska tillsynsmyndigheten kontaktas och åtgärder omedelbart vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas. Villkor 7: Buller till följd av verksamheten ska begränsas så att det utomhus vid bostäder inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än följande värden Buller Kapitel db (A) dagtid (7-19) 50 db (A) kvällstid (19-22) 45 db (A) nattetid (22-7) räknat som frifältsvärde utomhus vid fasad för permanent- och fritidsbostäder. Vid utförande av arbeten inom området Holmuddsrännan, kartbilaga B:1 i ansökan, får avvikelse från ovan angivna värden ske på så sätt att den ekvivalenta ljudnivån dag- och kvällstid får uppgå till högst 65 db (A) medan inget bulleralstrande arbete får utföras nattetid i området. Ekvivalentvärdet ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan. De angivna värdena ska kontrolleras av oberoende part genom närfältsmätningar och beräkningar. Villkor 8: Före varje enskild sprängning ska åtgärder vidtas i syfte att skrämma bort fisk från sprängningsområdet. fiskpåverkan Kapitel 6.5 Villkor 9: Sökanden ska i förväg underrätta tillsynsmyndigheten om tidpunkten för påbörjande av arbetena. Villkor 10: Sökanden ska i samråd med tillsynsmyndigheten upprätta ett kontrollprogram för de planerade arbetena inom inseglingsleden samt Norra hamnbassängen, i huvudsaklig överensstämmelse med av sökandena presenterat förslag. För muddring av Yttre hamnbassängen ska ett separat kontrollprogram upprättas. Kontrollprogrammet ska godkännas av tillsynsmyndigheten innan arbetena påbörjas. 5 RAPPORTERING Rapportering till tillsynsmyndigheten sker vid möten, en gång per månad. Inför dessa möten sammanställs en lägesrapport som innehåller information om pågående muddringsarbeten och miljökontroller. Lägesrapporten tillsändes tillsynsmyndigheten innan mötet. Rapporteringsmötena protokollförs. Rapporteringsfrekvensen kan ändras efter projektets och tillsynsmyndighetens behov. På dessa möten bjuds även kommunens miljökontor in.

9 9(21) I början av projektet kommer också en enklare skriftlig lägesrapportering att ske var 14:e dag. Rapporten innehåller information om utförda arbeten och uppmätta grumlingsnivåer. En slutrapport tas fram efter avslutade arbeten. I slutrapporten kommer en hänvisning ske till efterkontrollerna enligt kontrollprogrammet. De efterkontroller som utförs efter avslutade arbeten får då komplettera slutrapporten. Klagomål och anmälningar utreds och ytterligare undersökningar eller provtagning görs vid behov. Klagomål och anmälningar noteras och i de fall avvikelse kan konstateras dokumenteras detta inklusive vidtagen åtgärd. Tillsynsmyndigheten ska omgående kontaktas: Om grumlingsvärden når larmnivå Vid avvikelser vad gäller mätningar och analyser Vid incidenter eller oförutsedd miljöpåverkan 6 MILJÖKONTROLLER 6.1 Allmänt miljökontroller Kontrollprogrammet användas av projektorganisationen för uppföljning av planerade åtgärder. Kontrollerna genomförs som fältmätningar i syfte att antingen följa upp efterlevandet av ett villkor i miljödomen eller för att registrera påverkan. Kontrollerna är generellt indelade enligt följande: Referenskontroller utförs innan planerade arbeten startar för att kartlägga befintliga förhållanden. Kontroller utförs under tiden planerade arbeten genomförs för att kontrollera miljöpåverkan. Efterkontroller utförs efter arbetena är avslutade för att följa upp eventuella miljökonsekvenser. Kartläggningen innan arbetena påbörjas är till för att kunna tolka eventuella förändringar under och efter projektets genomförande samt att kunna avgöra om förändringen beror på projektets genomförande eller inte. Miljökontrollen dokumenteras med planer, rutiner, checklistor, foton, videofilm och rapporter. Vid behov kan kontrollprogrammet komma att revideras. Vid misstanke om oförutsedd påverkan kan kontrollen komma att utökas. 6.2 Tidplan Muddringsarbetena pågår mellan oktober 2012 och juli En översiktlig tidplan för projektets samtliga miljökontroller framgår av tabellen nedan.

10 10(21) Miljöaspekt Referensundersökni ng Kontroll under anläggningsfasen Efterkontroll Sedimentkvalitet (kap 6.3) Utfördes i samband med framtagande av MKB - Kontroll av sedimentkvalitet på tipplats i samma punkter som bottenfauna, och tidigast 12 mån* efter avslutad tippning, se vidare kap 6.5 Preliminärt juli 2015 samt juli 2017 beroende på när arbetet avslutas. Suspenderad halt (kap 6.4) Framtagande av den naturliga bakgrundshalten Mätningar utförs 1 ggr/dag under 1 veckas tid i juni, oktober, december 2011 samt april Inledningsvis dagligen längs de linjer som föreslås i karta, bilaga 1. Därefter i den omfattning som fastställs i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontroll av suspenderad halt utföres i samband med vattenvårdförbundets ordinarie kontrollprogram tills bakgrundshalterna har återgått till det normala. Vid miljömuddring ska mätning ske på 250 m från mudderverket dagligen Transekter (undervattensvegetation): Utfördes i samband med framtagande av MKB samt komplettering i vissa lokaler innan arbetena startar (augusti/september) 1 gång per år under tiden arbetena pågår juli 2013 samt juli gång efter avslutat projekt (juli 2015), minst 12 månader efter avslutat arbete. Baserat på resultat från efterkontrollen kan ytterligare en kontroll komma att utföras, preliminärt juli Flora och fauna (kap 6.5) Bottenfauna: Utfördes i samband med framtagande av MKB, både tipp- och muddringsområde samt 1 gång innan arbetena startar i tippområdet samt dess närområde (augusti/september) GVVF undersöker vart annat år bottenfaunan i 7 lokaler inom yttre fjärden 2 tillfällen i tippområdet och dess närområde. Första tillfället minst 12 månader efter avslutad tippning, nästa 3 år efter avslutad tippning. Utförs i augusti/september 2015 samt augusti/september 2017 GVVF undersöker årligen bottenfaunan i 7 lokaler inom yttre fjärden GVVF undersöker vart annat år bottenfaunan i 7 lokaler inom yttre fjärden Fisk: Yngelinventering 1 gång (augusti) Yngelinventering 1 gång/år (augusti) samt Yngelinventering 1 gång (augusti) samt samt Yngelinventering sik 1 Yngelinventering sik 1

11 11(21) gång/år (våren) gång (våren) Yngelinventering sik 1 gång (våren) Baserat på resultat från efterkontrollen kan ytterligare en kontroll komma att utföras. Spridning av miljögifter (kap 6.6) Miljögifter i fisk (augusti) samt Miljögifter i fisk (augusti) Baserat på resultat från efterkontrollen kan ytterligare en kontroll komma att utföras. samt Passiva provtagare och vattenprov på 4 platser (våren) Passiva provtagare analyseras map metaller samt PAH:er och PCB:er) Vattenprov analyseras map metaller, PAH:er och PCB:er Passiva provtagare och vattenprov på 4 platser, 2 gånger/år (höst 2012, vår+höst 2013 samt vår 2014, beroende på när arbetet avslutas). Duplikat av passiva provtagare, behöver ej analyseras om original finns. Passiva provtagare analyseras map metaller, PAH:er, PCB:er samt för prov höst 2012 även dioxiner, dioxinlika PCB:er och furaner. Vattenprov analyseras map metaller samt PAH:er och PCB:er samt vattenkemiska och fysikaliska parametrar, för ett vattenprov/säsong kommer även prioriterade ämnen enligt vattendirektivet att analyseras (dock ej dioxiner, dioxinlika PCB:er och furaner) Passiva provtagare och vattenprov på 4 platser (våren) Passiva provtagare analyseras map metaller, PAH:er, PCB:er. Vattenprov analyseras map metaller samt PAH:er och PCB:er samt vattenkemiska och fysikaliska parametrar, samt för ett vattenprov kommer även prioriterade ämnen enligt vattendirektivet att analyseras (dock ej dioxiner, dioxinlika PCB:er och furaner) Buller (kap 6.7) - Närfältsmätningar med beräkningar utförs för varje utrustning och för olika områden inom arbetsområdet, av oberoende part. - Vibrationer (kap 6.8) Riskanalys/inventering och besiktning innan arbetena startar. Löpande kontroll vid borrning och eventuella sprängningsarbeten Efterbesiktning Dokumentation av arbetena (kap 6.9) - Kemikalier, utföres löpande - Avfall, utföres löpande Slutmätning av tipplats och muddrat område efter avslutad tippning - Muddring - Tippning, löpande lodning av område/ m 3.

12 12(21) 6.3 Sedimentkvalitet Provtagning och analys av muddermassornas innehåll av miljöföroreningar genomfördes i samband med upprättandet av tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och teknisk beskrivning (TB). Resultatet från genomförda undersökningar visar att det förekommer föroreningar i översta 0,5 m i stora delar av inseglingsleden orsakat av tidigare industriell verksamhet i området. Sedimenten innehåller förhöjda halter av metaller (zink, kvicksilver, krom, koppar, kadmium, bly och arsenik), PAH:er och PCB:er. Totalt kommer ca m 3 förorenade sediment att miljömuddras och genom stabilisering och solidifiering användas till utfyllnadsmassor vid utbyggnader inom hamnen. Övriga muddermassor är av sådan miljökvalitet att de är möjliga att tippa till havs. Massorna i Holmuddsrännan består av morän som ej är förorenade och därför kommer att tippas till havs med övriga muddermassor. Totalt kommer ca 3,9 miljoner m 3 muddermassor att muddras från inseglingsleden och Holmuddsrännan och tippas till havs Efterkontroll Efter avslutad tippning kommer sedimentets miljökvalitet att undersökas genom provtagning av metaller, PAH:er (16 st) och PCB:er (7 dutch). Provtagningen får utföras tidigast juli 2015 i samband med och i samma lokaler som bottenfaunaundersökningen, se vidare Suspenderad halt Under tiden muddring och tippning utförs kommer grumling att tillföras vattenområdet vid och runt omkring arbetsområdet. I gällande miljödom anges i villkor hur suspenderad halt orsakad av de planerade åtgärderna ska hanteras i fråga om värden och kontrollpunkter. Dessa värden kommer att följas upp genom regelbunden kontroll under tiden arbetena pågår, på det sätt som närmare anges nedan. Kontrollpunkter och mätlinjer inom vilka grumling följs upp återfinns i Bilaga Referensmätning Genom referensundersökningar har den naturliga bakgrundshalten av suspenderad halt i Yttre Fjärden bestämts. Mätningar utförda vid tidigare muddringar inom hamnen ger också värdefull information om den naturliga bakgrundshalten. Innan arbetena påbörjas utfördes mätningar vid fyra spridda tillfällen under ca 7-8 månader under Mätningar utfördes under en veckas tid per tillfälle, på 11 punkter för att statistiskt kunna bestämma bakgrundshalten. Mätningar utfördes i punkterna 1-4 längs västra linjen och 5-11 längs östra linjen enligt bilaga 1. Mätning skedde i 3 nivåer i vattenpelaren; 0,5 m under ytan, mitt i och 1 m från botten.

13 13(21) Mätning av grumlingshalt utfördes till en början både genom analys av suspenderad halt och genom direkt mätning av turbiditet i fält. Dessa värden har korrelerats mot varandra och därefter mättes enbart grumling med turbiditetsmätare men angavs som suspenderad halt (mg/l). Korrelationen mellan suspenderad halt och turbiditet kvalitetssäkrades regelbundet med vattenprov och justerades vid behov. Den naturliga bakgrundshalten i vattenområdet beräknades utifrån utförda referensundersökningar. För varje punkt och mätning beräknades ett medelvärde i vattenpelaren. Medelvärdena behandlades statistiskt och 95 percentilen får utgöra bakgrundshalten. Baserat på referensmätningarna är 95 percentilen 4 mg/l. Bakgrundshalten läggs sedan till gällande värden enligt miljödomen för att tillsammans utgöra totalhalt, som är det värde mot vilket de faktiskt uppmätta halterna jämförs. Om det områdesmässigt framkommer tydliga skillnader mellan medelvärden kan övervägas att fastställa flera bakgrundshalter (dvs. en bakgrundshalt för respektive delområde). Men för att praktiskt kunna hantera grumlingsmätningarna bör dessa delområden med olika bakgrundshalter vara få. Referensmätningen utförs av anlitad konsult, WSP Kontroller Följande värden gäller för grumling: Typ av muddermassor Riktvärde sommaren (16 maj-31 aug) Riktvärde resterande tid (1 sept -15 maj) Förorenad lera (Yttre fjärden) 30 mg/l, 250 m från mudderverk 30 mg/l, 250 m från mudderverk Icke förorenad lera/morän 50 mg/l vid kontrollpunkter/ mätlinjer enligt Bilaga mg/l, vid kontrollpunkter/- mätlinjer enligt Bilaga 1 Förorenade sediment Grumling orsakad av muddring kommer att mätas dagligen 250 m från mudderverket. Icke förorenade sediment Grumlingen orsakad av muddring mäts inledningsvis dagligen och därefter regelbundet enligt vad som fastställs i samråd med tillsynsmyndigheten och kontrolleras på angivet avstånd i plymens riktning längs föreslagna mätlinjer samt vid de kontrollpunkter som framgår av Bilaga 1. Grumlingen mäts med en turbiditetsmätare på liknande sätt som i referensundersökningen, med undantaget att bottenprovet tas/mäts 2 m ovan botten. Detta för att minimera uppgrumling orsakad av provtagningen/undersökningen. Medelvärdet i vattenpelaren i en och samma punkt kommer att användas vid jämförelse mot totalhalt (villkorsvärde + bakgrundshalt). Uppmätta grumlingsnivåer kommer att redovisas till tillsynsmyndigheten för alla tre nivåer samt medelvärdet i en och samma punkt.

14 14(21) Fördelen med mätning av turbiditet är att detta görs med ett direktvisande mätinstrument och därmed kan en åtgärd utföras i ett tidigt skede i det fall ett larmvärde överskrids. Till en början måste en korrelation mellan turbiditet och suspenderad halt tas fram baserat på den grumling som uppstår i samband med muddring. Vattenprov kommer att tas i erforderlig omfattning för att kontrollera och vid behov justera korrelationen mellan turbiditet och suspenderad halt. När ett uppmätt värde går över larmnivån 90 % av totalhalt ska åtgärder vidtas så att totalhalten inte ska överskridas. När larmnivån överskrids tas även ett kompletterande vattenprov för kontroll av korrelationen mellan suspenderad halt och turbiditet. Kontroll av grumlingen utförs av anlitad entreprenör. Om uppmätt värde överskrider larmnivån kommer entreprenören att vidtaga lämplig åtgärd (ex. arbetena stoppas och mudderverk flyttas till annan plats inom arbetsområdet, muddringsintensiteten sänks m.m.) för att minska grumlingen, se Bilaga 5. Om muddring sker i närheten av, eller om grumlingsplymen är i närheten av biologiskt känsliga havsvikar eller vid badplats och uppmätta halter är nära totalhalten kan även siltgardiner vara en tänkbar skyddsåtgärd. Siltgardinen kommer då vid ett sådant tillfälle monteras på så sätt att den grunda skyddsviken eller badviken avskärmas från grumlingsplymen. Som en första skyddsåtgärd kommer dock ovan nämnda åtgärder vidtas innan siltgardiner blir aktuella. Larmnivåerna är: 90 % av totalhalt (30 mg/l + 4 mg/l) 90 % av totalhalt (50 mg/l + 4 mg/l) 90 % av totalhalt (100 mg/l + 4 mg/l) Kontrollen utförs av anlitad entreprenör, Boskalis Efterkontroll Utförs i samband med Gästrikslands vattenvårdförbunds ordinarie kontrollprogram tills bakgrundshalterna har återgått till det normala. 6.5 Flora och fauna Flora och fauna i Yttre fjärden samt inom tippområdet har undersökts vid flera tillfällen. Floran och faunan inom Yttre fjärden visar tydlig sötvattenspåverkan, medan floran och faunan utanför fjärden övergår till fler marina inslag. Grundområdena vid Holmuddsrännan uppvisar bottenvegetation med låga naturvärden.

15 15(21) Referensundersökningar Undervattensvegetation (transekter) I samband med framtagande av MKB:n utfördes 2008 en transektinventering i Yttre fjärden samt området utanför Holmuddsrännan. Syftet med undersökningen var att kartlägga förekommande arter av makroflora, dess täckningsgrad och djuputredning. Undersökningen genomfördes som en profilinventering med dykare (metoden följer svensk standard Undersökningstyp vegetationsklädda bottnar, ostkust, Naturvårdsverket 2004). Inventeringen utfördes av anlitad konsult, Kustfilm Nord AB. Baserat på resultatet från undersökningen 2008 har en viss justering gjorts angående lokalerna vilket innebär att en lokal utgick och en ny lokal tillkom. Den nytillkomna lokalen (lokal 15 i Bilaga 2) har inventerats 2010 inom ramen för ett annat projekt och inventeringen kan användas som referensundersökning för detta projekt. Fucusbestånden har sedan 2006 minskat i hela Gävlebukten. Tidigare heltäckande bestånd vid bl a Norrskär och Vitgrund har helt kollapsat. Tendenser till nyetablering har dock kunnat konstateras vid dessa lokaler under För att fånga upp denna förändring kommer en ytterligare transektinventering att utföras i lokalerna 7-14 enligt Bilaga 2 innan arbetena startar. Transektinventeringen är planerad att utföras augusti/september 2012 och utförs av anlitad konsult, Kustfilm Nord AB. Transektinventeringen ska samordnas med SRK (program för den samordnade recipientkontrollen i Gästriklands sjöar, vattendrag och kustvatten from januari 2012) och regional miljöövervakning. Inventeringen ska ske enligt metoden Vegetationsklädda bottnar ostkust Bottenfauna I samband med framtagande av MKB utfördes provtagning av bottenfauna i 10 lokaler i Yttre fjärden för att få en bild av vilka arter av bottenfauna som förekommer, deras individtäthet och biomassa. Utredningen utfördes 2007 av Hillevik Marina Fältstation/Kustfilm Nord AB. Under 2008 utfördes en bottenfaunaundersökning i 3 punkter inom planerad tipplats till havs. Undersökningen utfördes av Hillevik Marina Fältstation/Kustfilm Nord AB. Bottenhuggen utfördes vid båda tillfällena med en van Veen-huggare med 0,025 m 2 huggarea vilket gav ett prov på 0,1 m 2 vid varje lokal. Vid varje lokal togs ca 4 hugg. Proven sållades genom två såll med 5 mm respektive 1 mm stora nätmaskor och djuren artbestämdes och räknades. Ytterligare en kontroll planeras att utföras inom tippområdet samt det troliga påverkansområdet runt tipplatsen innan arbetena startar. Undersökningslokaler framgår av Bilaga 2. Undersökningen planeras utföras september 2012 och utförs av anlitad konsult, Hillevik Marina Fältstation/Kustfilm Nord AB. Gästrikslands vattenvårdsförbund (GVVF) undersöker vart annat år 7 punkter inom Yttre fjärden som kan användas till uppföljning av projektets påverkan på bottenfauna.

16 16(21) Fisk Yngelinventering kommer att utföras 1 gång innan arbetena startar och utförs med undervattensdetonationer enligt av Fiskeriverket (SLU) standardiserad metodik. Undersökningen kommer att utföras i lokaler, se Bilaga 3 för områden. Lokalerna är bestämda utifrån huvudsakliga rekryteringsområden för vårlekande kustfiskbestånd inom påverkansområdet för muddring. Fokus ligger på grunda vegetationsklädda områden som antas vara viktiga för arter som abborre, gädda, mört m. fl. cyprinder. Ett antal pelagiska stationer finns också inom undersökningsområdena för att inkludera ev gösyngel. Inventeringen utförs i augusti 2012 och av anlitad konsult, L. Ljunggren Fiske och Vattenvård. Yngelinventering av sik utfördes 1 gång innan arbetena startar. Inventeringen utfördes i maj 2012 av SLU, institutionen akvatiska resurser. Inventeringen (notningen) utfördes i tre vikar (Engesberg, Storsand och Engeltofta, se Bilaga 3). Notningen utförs enligt de riktlinjer för yngelnotning som tagits fram vid kustlaboratoriet, institutionen för akvatiska resurser, SLU. Även resultat från Kustlaboratoriets egna notningar i Bönaviken, Limön och Orarna kommer att tas med i sammanställningen Kontroller Undervattensvegetation (transekter) Transektinventering planeras att utföras varje juli/augusti under tiden arbetena pågår och transektlokalerna är de samma som i referensundersökningen (se Bilaga 3) Bottenfauna GVVF har 7 provtagningspunkter inom Yttre fjärden som undersöks vart annat år. Resultat från dessa bottenhugg kommer att användas för att följa upp effekter av projektet, se Bilaga Fisk Om det blir aktuellt med sprängning ska åtgärder vidtas före varje enskild sprängning i syfte att skrämma bort fisk från sprängningsområdet. Detaljer kring detta tas fram när sprängning blir aktuellt samt kommuniceras med tillsynsmyndigheten. Yngelinventering planeras att utföras 1 gång i augusti under tiden arbetena pågår, samma lokaler som i referensundersökningen (se Bilaga 3). Yngelinventering av sik planeras att utföras 1 gång i maj under tiden arbetena pågår, samma lokaler som i referensundersökningen (se Bilaga 3).

17 17(21) Efterkontroller Undervattensvegetation (transekter) Transektinventeringen planeras att utföras 1 gång minst 12 månader efter avslutat arbete i samma lokaler som tidigare undersökts (se Bilaga 3). Baserat på resultat från efterkontrollen kan ytterligare kontroll komma att utföras. Detta bestäms i samråd med tillsynsmyndigheten Bottenfauna Bottenfauna kommer att undersökas vid 2 tillfällen, augusti-september 2015 samt 2017, efter avslutad tippning i tippområdet samt dess närområde (påverkansområdet), se Bilaga 3, för att dokumentera återkolonisationen. Första undersökningen får utföras först 12 månader efter avslutat arbete, andra undersökningen utförs 3 år efter avslutad tippning. Bottenhuggen kommer att utföras under hösten. Uppföljning av bottenfauna kommer att samköras med Gästrikslands vattenvårdsförbunds kontroll av bottenfauna vilket utförs vart annat år i Yttre fjärden, se Bilaga Fisk Yngelinventering planeras att utföras 1 gång i augusti året efter avslutat arbete, samma lokaler som i referensundersökningen (se Bilaga 3). Yngelinventering av sik planeras att utföras 1 gång i maj året efter avslutat arbete, samma lokaler som i referensundersökningen (se Bilaga 3). Baserat på resultat från efterkontrollen kan ytterligare kontroll komma att utföras. Detta bestäms i samråd med tillsynsmyndigheten. 6.6 Spridning av miljögifter Under tiden muddringen av översta sedimentlagret (50 cm) i Yttre fjärden pågår finns risk att föroreningar bundna i sedimentet kan komma att spridas och bli tillgängliga för organismer i vattnet. Undersökning av biotillgängliga lösta föroreningar mäts med passiva provtagare samt undersökning av miljögifter i fisk Referensundersökning Miljögifter i fisk kommer att följas upp 3 lokaler, Fredriksskans, Kastet, S Eskön (se Bilaga 3). De arter som kommer att undersökas är abborre i storleksintervall cm. Insamlingen av abborre kommer att ske under perioden 25 augusti till 5 september 2012 och minst 25 abborrar kommer att samlas in. Insamlingen kommer att utföras med nät och efter upptagningen kommer fisken frysas en och en i plastpåsar. Fisken kommer därefter att dokumenteras med avseende på längd, vikt, kön och könsstadium. Muskelprov från insamlad fisk kommer därefter att analyseras med

18 18(21) avseende på klorerade och bromerade kolväten, dioxiner, furaner och dioxinlika PCB:er samt kvicksilver (Hg). Leverprov från fiskarna kommer att analyseras med avseende på övriga metaller. Analyserna utförs på samlingsprov. Antalet individer i varje samlingsprov tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten och efter dialog med Naturhistoriska. Undersökning av miljögifter i fisk utförs av anlitad konsult, SKUTAB Passiva provtagare (DGT och SPMD) samt vattenprov togs i maj Passiva provtagare sattes ut på 4 m djup i 3 lokaler i Yttre fjärden och 1 lokal strandnära Lövgrund, se Bilaga 3. Vattenprov togs ut på samma nivå som passiva provtagarna var utplacerade. Efter ca 3-4 veckor togs de passiva provtagarna upp ur vattnet och analyseras på laboratorium. Vattenproven analyseras med följande analyspaket; V-6 (grundämnen i bräckt vatten, salthalt 1 %), OV-1 (PAH-16), OV-2a (PCB-7). Kontrollen utfördes av anlitad konsult (WSP) och analys utfördes på ALS Scandinavia AB Kontroller Passiva provtagare (DGT och SPMD) samt vattenprov tas 1 gång/säsong under tiden muddring pågår, dvs hösten 2012, vår och höst 2013 samt vår Utförande i enlighet med referensundersökningen Passiva provtagarna analyseras med avseende på metaller (PSM1 (katjoner) för alla 4 punkter med tillägg PSM2 (anjoner) för punkt vid Orarna), PAH:er, PCB:er samt för mätomgång hösten 2012 analyseras även dioxiner, dioxinlika PCB:er samt furaner. Vattenprov tas i samband med utsättningen av passiva provtagare och analyseras (i enlighet med referensmätningen 6.6.1) med avseende på metaller, PAH:er, PCB:er, ph, salthalt, temperatur, syrgashalt, syrgasmättnad, siktdjup, TOC, TN (totalkväve), TP (totalfosfor), Klorofyll-a, PO 4 -P, NO 2 -NO 3 -N, NH 4 -N. I ett av vattenproven per säsong kommer även prioriterade ämnen enligt Vattendirektivet att analyseras (dock ej dioxiner, dioxinlika PCB:er samt furaner). Vattenprovet som analyseras med avseende på vattendirektivet är lokalen vid Storsand Efterkontroller Miljögifter i fisk utförs 1 gång efter avslutade arbeten och utförs på samma sätt som i referensundersökningen, se Baserat på resultat från efterkontrollen kan ytterligare kontroll komma att utföras. Detta bestäms i samråd med tillsynsmyndigheten. Passiva provtagare (DGT och SPMD) samt vattenprov tas 1 gång efter arbetena är avslutade. Undersökningen sker under maj-månad. Utförande i enlighet med referensundersökningen samt kontrollen, se och

19 19(21) 6.7 Buller Buller till följd av verksamheten i Yttre fjärden ska begränsas så att det utomhus vid bostäder inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än följande värden: 65 db(a) dagtid (7-19) 50 db(a) kvällstid (19-22) 45 db(a) nattetid (22-7) Räknat som frifältsvärde Vid utförande av arbeten inom området Holmuddsrännan (som avgränsas i väst av linjen mellan bojarna B4-C1) får avvikelse från ovan angivna värden ske på så sätt att den ekvivalenta ljudnivån dag- och kvällstid får uppgå till högst 65 db(a) medan inget bulleralstrande arbete får utföras nattetid i området. Ekvivalentvärdet ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan Kontroller Kontroller effektueras genom att ljudutbredningskartor upprättas för varje utrustning. Kartorna baseras på sk närfältsmätningar som behandlas enligt vedertagen beräkningsmodell. Närfältsmätningar kommer att utföras för varje utrusning som används inom projektet. Ljudutbredningskartor tas sedan fram för olika skeden inom projektet, dvs för olika arbetsområden längs inseglingen till hamnen. På detta sätt kontrolleras att den utrustning som används inom projektet inte överskrider gällande villkor. En kontroll ska även utföras för att kontrollera att den totala ljudnivån från all utrustning som är i bruk vid samma tillfälle inte överskrider gällande bulllervillkor. Ljudutbredningskartor ska tas fram senast 2 vecka efter att en utrustning har tagits i bruk. Vid behov kan kontrollmätningar komma att utföras. Närfältsmätningar och beräkningar kommer att utföras av entreprenören anlitad akustiker. Område Tid av året Tid Riktvärde Holmuddsrännan Hela året dB(A) Yttre fjärden Hela året dB(A) Yttre fjärden Hela året dB(A) Yttre fjärden Hela året dB(A)

20 20(21) 6.8 Vibrationer Referensundersökning Riskanalys avseende bostadshus och andra anläggningar på närliggande fastigheter ska utföras innan sprängningsarbetena påbörjas. Inom riskanalysen bestäms gränsvärden för vibrationsnivåer Kontroller Vibrationsmätning utförs under tiden sprängningsarbeten pågår och mätare placeras på strategiska platser Efterkontroll När sprängningsarbetena är genomförda kommer en efterkontroll med besiktning att genomföras. 6.9 Dokumentation av arbetena Loggbok förs dagligen av entreprenören för följande moment (dokumentationen sammanställs månadsvis): Aktivitet Tid Position Typ av sediment Volym Miljömuddring - - Förorenade sediment Muddring - - Ej förorenade sediment (lera, morän) - - Borrning och sprängning (Holmuddsrännan) - sprängmedel Tippning inom hamnanläggning Tippning inom havstipplats - - Morän - typ av sprängmedel - - Förorenade sedment - - Ej förorenade sediment (lera, morän) - - mängd sprängmedel - -

21 21(21) Vidare dokumenteras: Att transporterna av sediment sker i täta och bottentömmande pråmar eller mudderverk, visuell kontroll. Kontroll av havstipplatsen genom lodning med regelbundna intervaller, ca 1 gång per m 3. Tippning får ske till 34 m och massorna ska tippas jämnt inom området. Att erforderlig utmärkning av arbetsområdena är utförd. Att inseglingsleden att lodas och klarramas efter avslutat projekt. Även havstipplatsen kommer att sjömätas efter avslutat projekt. Sjömätningen ska ske enligt sjömätningsstandarden S 44. Alla mätdata ska delges Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Projektorganisationen kommer att tillse att entreprenören för dokumentation över hantering och lagring av kemikalier samt avfall som uppkommer inom projektet. För kemikalier gäller följande: För drift av dieseldrivna fartyg inom projektet ska lågsvavlig (0,5 % svavelinnehåll) drivmedel användas. Biologiska nedbrytbara oljor (smörj och hydrauloljor) ska användas där så är tekniskt möjligt. Sprängmedel med lågt kväveinnehåll ska användas. Hantering och förvaring av kemikalier, bränslen, hydrauloljor och smörjoljor ska ske på så sätt att spill minimeras och risk för olyckor och läckage förebyggs samt att uppsamling kan ske. Vid inköp av kemikalier ska substitutionsprincipen gälla. För avfall gäller följande: Avfall som uppstår under anläggningsskedet kommer att sorteras och omhändertas i enlighet med svensk lag. Möjligheter för omhändertagande av avfall och restprodukter tillskapas av entreprenören vid arbetshamnen. Hushållsavfall och annat liknande avfall tas omhand av kommunens entreprenör. Farligt avfall tas omhand av en godkänd transportör och mottagare.