DOM meddelad i Östersund

Transkript

1 1 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT meddelad i Östersund Mål nr SÖKANDE 1. Gävle Hamn Aktiebolag, Fredriksskans Gävle 2. Gävle kommun Gävle 3. Sjöfartsverket Sjöfart och samhälle Norrköping Ombud för 1-3: Advokat Agnes Larfeldt Alvén Setterwalls Advokatbyrå AB Box Stockholm SAKEN Tillstånd enligt miljöbalken till breddning och fördjupning av inseglingsleden till Gävle hamn m.m. N: E: (SWEREF 99) SLUT Tillstånd lämnar sökandena tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att inom de fastigheter som framgår av bilaga A:1 i ansökan genom muddring samt eventuellt även borrning och sprängning 1. bredda och fördjupa inseglingsleden till Gävle hamn till ett ramfritt djup om 13,5 m; 2. fördjupa den Norra hamnbassängen till ett ramfritt djup om 13,5 m; 3. fördjupa den Yttre hamnbassängen till ett ramfritt djup om 10,9 m; samt 4. längs fördjupade områden anlägga erforderliga slänter, varvid samtliga nivåer är uttryckta i förhållande till medelvattenytan (MVY 2010). Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 708 Storgatan måndag fredag Östersund E-post: mmd.ostersund@dom.se 09:00-12:00 13:00-15:00

2 2 Vidare lämnar mark- och miljödomstolen sökandena 5. dispens enligt 15 kap 33 miljöbalken att tippa de muddermassor, ca 3,7 miljoner m 3 (fast mått), som uppkommer vid arbetenas utförande och som inte ska omhändertas enligt villkor 2. nedan, inom tippområde väst Lövgrund, markerat på bilaga A:2 i ansökan. 6. tillstånd enligt 11 kap miljöbalken till utrivning av fyr Gävle Norra Inlopp nr 4, eventuell grundförstärkning av fyrarna 1, 2 samt 3 samt anläggande av två nya fyrar benämnda B1 och C4 i enlighet med vad som framgår av ansökan samt bilaga A:3 i ansökan. Villkor för tillståndet 1. Arbetena ska utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökandena angett i ansökan jämte bilagor och i övrigt åtagit sig i målet. 2. Miljömuddring av ytliga sediment, ned till ett sedimentdjup av ca 0,5 m, ska utföras inom området för miljömuddring enligt kartbilaga B:1 i ansökan. Miljömuddringen ska ske genom användande av miljöskopa eller annan från miljösynpunkt motsvarande metod eller skyddsåtgärd. Miljömuddrade sediment ska omhändertas genom att användas som utfyllnad inom hamnområdet på sätt som framgår av miljödomstolens dom i mål nr M eller på annat lämpligt sätt efter godkännande av tillsynsmyndigheten. 3. Övriga muddermassor ska, med hjälp av GPS-utrustning, tippas jämnt inom tippområdet (väst Lövgrund) under nivån cirka -34 m. Ackumulationsförhållandena inom tippområdet ska bibehållas. 4. Sökandena ska ombesörja erforderlig utmärkning för sjötrafiken under arbetenas genomförande. 5. Förändringar av information som anges i sjökort, exempelvis strandlinje eller bottentopografi, ska positionsbestämmas eller sjömätas enligt sjömätningsstandard S 44. Alla mätresultat ska delges Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. 6. Om grumling till följd av miljömuddring överskrider 30 mg/l på ett avstånd av 250 m från platsen där grumlande arbeten utförs ska tillsynsmyndigheten kontaktas och åtgärder omedelbart vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas.

3 3 Om grumling till följd av de övriga tillståndsgivna arbetena överskrider 50 mg/l sommartid (16 maj - 31 aug) respektive 100 mg/l vintertid (1 sept - 15 maj) vid de kontrollpunkter respektive mätlinjer som framgår av kartbilaga till kontrollprogrammet ska tillsynsmyndigheten kontaktas och åtgärder omedelbart vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas. 7. Buller till följd av verksamheten ska begränsas så att det utomhus vid bostäder inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än följande värden 60 db (A) dagtid (7-19) 50 db (A) kvällstid (19-22) 45 db (A) nattetid (22-7) räknat som frifältsvärde utomhus vid fasad för permanent- och fritidsbostäder. Vid utförande av arbeten inom området Holmuddsrännan, kartbilaga B:1 i ansökan, får avvikelse från ovan angivna värden ske på så sätt att den ekvivalenta ljudnivån dag- och kvällstid får uppgå till högst 65 db(a) medan inget bulleralstrande arbete får utföras nattetid i området. Ekvivalentvärdet ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan. De angivna värdena ska kontrolleras av oberoende part genom närfältsmätningar och beräkningar. 8. Före varje enskild sprängning ska åtgärder vidtas i syfte att skrämma bort fisk från sprängningsområdet. 9. Sökandena ska i förväg underrätta tillsynsmyndigheten om tidpunkt för påbörjande av arbetena. 10. Sökandena ska i samråd med tillsynsmyndigheten upprätta ett kontrollprogram för de planerade arbetena inom inseglingsleden samt Norra hamnbassängen, i huvudsaklig överensstämmelse med av sökandena presenterat förslag. För muddring av Yttre hamnbassängen ska ett separat kontrollprogram upprättas. Kontrollprogrammen ska godkännas av tillsynsmyndigheten innan arbetena påbörjas. Delegerade frågor överlåter enligt 22 kap. 25 tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att föreskriva villkor rörande eventuellt alternativt omhändertagande av förorenade sediment.

4 4 Fiskeavgift Sökandena ska, innan arbetena i vatten påbörjas, till Havs- och Vattenmyndigheten betala en särskild fiskeavgift enligt 6 kap 5 lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet om kr. Avgiften skall användas till fiskefrämjande åtgärder i berört kustområde och närliggande kustmynnande vattendrag. Arbetstid m m Arbetstiden för vattenverksamheten bestäms till 8 år från den dag denna dom vinner laga kraft. Tiden för anmälan av anspråk i anledning av oförutsedd skada till följd av vattenverksamheten bestäms till 5 år från arbetstidens utgång. Tippning av muddermassorna ska vara igångsatt inom 8 år från den dag denna dom vinner laga kraft. Prövning av miljökonsekvensbeskrivningen finner att den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap miljöbalken. Avgift för prövning fastställer den avgift om kr som domstolen i beslut den 11 juni 2011 bestämt enligt förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Enskilda ersättningsanspråk avslår de ersättningsyrkanden som framställts av Anita Landström, Duma Nya Medier AB, Maria Schneider, Tomas Landström, Eva Edbom, Mikael Sundström och Per Schönning.

5 5 Rättegångskostnader Sökandena förpliktas att solidariskt utge ersättning för rättegångskostnader, till Länsstyrelsen Gävleborg med kr avseende ombudsarvode och till Mikael Sundström med kr. På beloppen ska ränta utgå enligt 6 räntelagen från den 7 december 2011 tills betalning sker. Verkställighetsförordnande förordnar med stöd av 22 kap 28 första stycket miljöbalken att i denna dom lämnade tillstånd får tas i anspråk utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft.

6 6 ANSÖKAN Sökandena har anfört följande. Bakgrund Allmänt Som ett led i arbetet med en förbättrad infrastruktur till de centrala svenska hamnarna har Sjöfartsverket tillsammans med Gävle Hamn och Gävle kommun utrett möjligheterna att höja säkerheten i inseglingsleden till Gävle hamn samt förbättra tillgängligheten till hamnen. Utredningarna visar tydliga säkerhetsmässiga, samhällsekonomiska och miljömässiga vinster med omläggning av farleden genom Yttre fjärden samt breddning och fördjupning av farleden fram till kaj. Åtgärderna motiveras i första hand av säkerhetskrav enligt internationella rekommendationer för farledsdimensionering och innebär att risken för olyckor i inseglingsleden minskar. Idag råder trafikrestriktioner som innebär begränsad tillgänglighet till hamnen vid mörker och vissa väderförhållanden och därmed väntetider till havs. Åtgärderna innebär även miljövinster såväl genom reducerad olycksrisk som minskade fartygsutsläpp. Ökad dimension av farleden innebär också att större fartyg kan trafikera farleden samt att nuvarande större fartygsstorlekar kan utnyttja sin fulla lastkapacitet. Mot denna bakgrund ansöker Sjöfartsverket, Gävle kommun och Gävle Hamn gemensamt om de åtgärder som omfattas av ansökan. Planerade arbeten innebär att totalt cirka 4,2 miljoner m 3 lera och morän behöver muddras i farleden. Utöver muddring och möjligen även viss sprängning krävs omhändertagande av muddermassor och ansökan omfattar därför även tippning av mudder- och eventuellt sprängstensmassor till havs. Eftersom de ytliga sedimenten inom vissa delar av muddringsområdet innehåller relativt höga halter föroreningar kommer dessa sediment att muddras genom miljömuddring och omhändertas på särskilt sätt för utfyllnad inom hamnområdet. Gävle hamn Farleden till Gävle Hamnen i Gävle är en av landets tio största import- och exporthamnar med reguljär trafik till bland annat Storbritannien och den europeiska kontinenten. Hamnen har

7 7 stor betydelse för regionen och det finns väl utbyggda förbindelser på landsidan med tre järnvägsstråk som knyts ihop (Ostkustbanan, Bergslagsbanan och Norra stambanan) samt större vägar (E4, riksväg 67, 68 och 80). Hamnleden, som förbinder hamnen med omgivande större vägar, är nyligen utbyggd och planer finns att öka kapaciteten på befintligt järnvägsspår till hamnen. Idag passerar cirka fordon grindarna och det ankommer cirka 10 tågset per dygn till hamnen. Hanterad godsmängd under 2010 uppgår till totalt cirka 4,5 miljoner ton. Historiskt har hamnen i första hand hanterat skogs- och oljeprodukter, men idag hanteras många olika typer av varor och godsslag, inklusive råvaror och produkter till och från den tunga industrin i regionen. Sedan 2006 går allt flygbränsle till Arlanda via Gävle hamn. Containertrafiken i hamnen har utvecklats starkt under senare år och hamnen är den största containerhamnen på ostkusten och den tredje största hamnen i Sverige. Idag anlöper cirka fartyg hamnen årligen, med en snittstorlek på cirka brutto. Inom hamnens område bedriver cirka 40 privata företag verksamhet och totalt sett arbetar cirka 750 personer inom hamnens område dagligen. Inseglingen till Gävle utgörs av de två allmänna farlederna 621 och 622, som vid Ytterriskans fyr i Holmuddsrännan övergår till en inseglingsled inom allmänt hamnområde. Farledens smalaste avsnitt är Holmuddsrännan med en farledsbredd om ca 60 m. Farledens djup är 10,8 m, vilket tillåter fartyg med ett maximalt djupgående om 10,1 m att anlöpa hamnen. Även om godsvolymerna dubblerats under den senaste 20-årsperioden har antalet fartyg som angör hamnen varit förhållandevis konstant kring ca 1000 fartyg per år. Detta beror på en kontinuerlig utveckling av fartygsstorlekarna, som ökat från till brutto under perioden Godsmängderna via sjöfarten ökade med 75 procent på nationell nivå under perioden , motsvarande en tillväxttakt på 3,7 procent per år. Tillväxten i Gävle

8 8 har varit relativt starkare än i övriga landet och i takt med detta finns ett ökat behov av att successivt kunna utnyttja större fartyg samt på ett mer effektivt sätt utnyttja lastutrymmet för befintliga fartygs storlekar. Dagens inseglingsled till Gävle hamn uppfyller inte de krav som ställs enligt internationella rekommendationer (PIANC), vilket gör det nödvändigt med restriktioner avseende sikt, vind och mörker. Detta medför att större fartyg som önskar angöra hamnen ofta tvingas vänta. Många fartyg kan inte heller angöra hamnen med full last. De aktuella åtgärderna i ansökan syftar till att göra det möjligt för större fartyg än idag att angöra hamnen utan restriktioner och med fullt utnyttjande av sin lastförmåga. Syftet är också att höja säkerheten i farleden till den nivå som motsvarar internationell standard. De dimensionerande mått (m) för fartyg som tillåts angöra hamnen idag, vid goda sikt- och väderförhållanden, är 220 x 30 x 9. Dimensionerande mått för den uppgraderade leden är 245 x 42 x 12,2. Yrkanden 1. Staten genom Sjöfartsverket, Gävle kommun samt Gävle Hamn AB yrkar att mark- och miljödomstolen lämnar tillstånd enligt 11 kap miljöbalken att inom de områden som framgår av bilaga A:1 i ansökan genom muddring samt eventuellt borrning och sprängning a) bredda och fördjupa inseglingsleden till Gävle hamn till ett ramfritt djup om 13,5 meter; b) fördjupa den Norra hamnbassängen till ett ramfritt djup om 13,5 m; c) fördjupa den Yttre hamnbassängen till ett ramfritt djup om 10,9 m; samt längs fördjupade områden anlägga erforderliga slänter. Samtliga nivåer är uttryckta i förhållande till medelvattenytan (MVY 2010). 2. Sökandena yrkar även dispens enligt 15 kap 33 miljöbalken att tippa de rena muddermassor som uppkommer vid arbetenas utförande, inom tippområde väst Lövgrund, markerat på bilaga A:2 i ansökan. 3. Sökandena yrkar vidare tillstånd enligt 11 kap miljöbalken till utrivning av fyr

9 9 Gävle Norra Inlopp nr 4, eventuell grundförstärkning av fyrarna 1, 2 samt 3 samt anläggande av två nya fyrar benämnda B1 och C4 i enlighet med vad som framgår av ansökan samt bilaga A:3. 4. Slutligen yrkar sökandena att miljödomstolen a) fastställer arbetstiden för vattenverksamheterna till 8 år från den dag tillståndsdomen vinner laga kraft, b) bestämmer tiden för anmälan av anspråk på ersättning för oförutsedd skada på grund av de ansökta vattenverksamheterna till 5 år räknat från utgången av arbetstiden, c) förordnar att det blivande tillståndet får tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft, s.k. verkställighetsförordnande, d) föreskriver villkor i enlighet med sökandenas förslag, samt e) godkänner den till ansökan bifogade miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Tidigare beslut Gävle insegling I vattendomstolens utslag den 31 maj 1930 (AD 10/1930) meddelades staden tillstånd att uppmuddra en ränna i norra inloppet till hamnen med en bottenbredd av 70 m på sträckan öster om Holmudden och i övrigt 60 m samt med ett vattendjup på högst 9,0 m under havets medelvattenyta. Tippning av massorna tilläts inom ett kvadratiskt vattenområde beläget invid Gräshararna cirka 800 m söder om Holmuddsrännan. Fördjupning av inseglingsleden in till Gävle hamn prövades även i vattendomstolens dom den 21 september 1962 (AD 51 /1962) då tillstånd meddelades till fördjupning av den norra delen av farleden, mellan Ytterriskan och Engesberg, till 10,5 m med en breddning till 60 m. Tippning av muddermassor skedde i område mellan Norrlandet vid Bönan, Limö och Lövgrund. Vidare meddelades staden i dom den 6 mars 1964 (AD 67/63) tillstånd att bl.a. muddra farleden på samma sträcka som tidigare intill ett djup av 11,5 m.

10 10 Vattendomstolen meddelade i dom den 21 april 1977 (VA 255/76) hamnförvaltningen tillstånd till bl.a. muddring i den allmänna farleden in till hamnen till ett ramfritt djup av 13,0 m vid Herosgrundet med en mudderbredd mellan m och vid Holmudden med en mudderbredd mellan m. Tillståndsgivna arbeten utfördes emellertid inte. I dom den 15 mars 1990 i (VA 90/88) meddelade vattendomstolen tillstånd till breddning av farleden, för att åstadkomma den bredd som erfordrades för anlöp av vissa fartygsstorlekar, samt i viss mån räta ut leden. Tippning tilläts i ett djupområde väst Lövgrund samt i Yttre fjärden nord Fredriksskans fyr. I dom den 2 november 1999 (M ) förlängdes arbetstiden. De tillståndsgivna åtgärderna i farleden utfördes emellertid aldrig, däremot muddrades området vid Fredriksskans fyr Frågan om inverkan på fisket från verksamheten sköts dock upp under en prövotid och länsstyrelsen förordnades som sakkunnig. I miljödomstolens dom 3 april 2007 (M ) avslutade domstolen handläggningen och förpliktade sökanden att sätta ut havsöringssmolt intill en kostnad av kr. Utmärkning I ovan nämnda utslag den 31 maj 1930 (AD 10/1930) meddelades staden tillstånd att bl.a. uppföra fyra fasta ledfyrar, därav två på inseglingsrännans södra sida, den ena på Djuphamnsgrundet och den andra på grundet sydost om Trindelns lysboj, samt två på dess norra sida utanför Holmudden på ett avstånd från varandra av omkring 250 m. I utslag den 23 juni 1934 (Ans D 21/1934) tilläts flyttning av Barsafyren till ett läge längre norrut. Gävle hamn Verksamheten vid Gävle hamn har i sin tur varit föremål för domstolens och länsstyrelsens prövning vid ett flertal tillfällen sedan tidigt 1900-tal. Från senare tid kan följande nämnas. Miljödomstolen meddelade i dom den 17 juni 1999 (M ) hamnen tillstånd till anläggande av kaj för slighantering samt tippning av muddermassor i den s.k. Vind-

11 11 kraftslagunen. Länsstyrelsen medgav i beslut den 27 juni 2000 hamnen tillstånd till ytterligare tippning av muddermassor i Vindkraftslagunen. I miljödomstolens dom den 15 september 2003 (M ) erhöll Gävle hamn tillstånd att anlägga kaj och att utföra muddrings- och utfyllnadsarbeten i Östra bassängen, m.m. I miljödomstolens dom den 12 maj 2005 (M ) gavs hamnen tillstånd att utföra ytterligare muddringsarbeten i Östra bassängen samt att använda muddermassor samt inerta massor för utfyllnadsändamål. I miljödomstolens dom den 1 juni 2006 (M ) gavs hamnen tillstånd till utbyggnad av en pir på fastigheten Fredriksskans 2:1. I beslut den 17 januari 2008 meddelade länsstyrelsen hamnen tillstånd till uppläggning av inert avfall och icke farliga muddermassor samt stabilisering/solidifiering av muddermassor i Vindkraftslagunen. I miljödomstolens dom den 25 juni 2008 (M ) medgavs hamnen att anlägga fyra kajer, två pirar och en fast rollon/rolloff-ramp samt inom tre vattenområden skapa markytor genom uppläggning av stabiliserade muddermassor. Hamnverksamheten regleras genom länsstyrelsens beslut den 13 juli 2006, vilket tillåter en hantering av ton gods per år. Planerade åtgärder De åtgärder som erfordras för den planerade uppgraderingen av säkerheten och kapaciteten i inseglingen till Gävle hamn innefattar en något förändrad sträckning av inseglingsleden inom Yttre fjärden, ett ökat farleds djup i inseglingsleden genom Holmuddsrännan in till kaj om 13,5 meter ramfritt djup vid medelvattenstånd (MVY2010) med en minsta farledsbredd om cirka 125 meter, en fördjupning av Norra hamnbassängen till 13,5 m ramfritt djup från dagens 10,1 m, fördjupning av Yttre hamnbassängen till 10,9 m ramfritt djup, samt

12 12 reviderad och förbättrad utmärkning av farleden genom anläggande av två nya fyrar, utrivning av en befintlig fyr samt eventuellt förstärkningsarbeten vid tre befintliga fyrar. Den förändrade sträckningen av farleden är anpassad för att åstadkomma en förbättrad insegling ur nautisk synvinkel och öka djupgåendet och bredden av farleden samtidigt som minsta möjliga muddring eftersträvas. De åtgärder som ingår i ansökan består av muddringsarbeten i inseglingsleden och hamnbassängerna samt tippning av muddermassor inom ett tippområde väst Lövgrund. Eftersom det översta sedimentlagret om cirka 0,5 m i Yttre fjärden har visat sig innehålla förhöjda halter föroreningar kommer detta lager att muddras i ett första steg och omhändertas särskilt inom hamnens verksamhet för utfyllnader i hamnområdet. För omhändertagandet av förorenade massor finns redan en tillståndsdom. Totalt kommer cirka 4,2 miljoner m 3 massor (fast mått) att muddras, varav drygt m 3 utgörs av förorenade sediment. Frånsett det översta sedimentlagret inom vissa delar av muddringsområdet består botten till största delen av lera och morän. I Holmuddsrännan utgörs bottenmaterialet främst av morän, som blir hårdare med ökat djup. Även det hårdare materialet kan troligen muddras, men sprängning kan inte helt uteslutas. De rena muddermassorna kommer att tippas inom ett cirka 1,7 km 2 stort tippområde beläget väst Lövgrund, som delvis tidigare använts för tippning av muddermassor, upp till nivån cirka -34 m. Ansökta arbeten beräknas kunna genomföras under en period om två år. Detta förutsätter dock att arbetena i princip tillåts pågå kontinuerligt. Muddring av de förorenade massorna i Yttre fjärden är tänkt att ske genom miljömuddring för att begränsa spridningen av förorenade sediment, vilket tar betydligt längre tid än "normal"

13 13 muddring. Övrig muddring genomförs med en kombination av enskopeverk och sugmudderverk, beroende på område och material, för att åstadkomma en optimal planering. Detta är kritiskt för att minimera arbetstiden och därmed även de störningar som uppkommer för kringboende och miljön under anläggningsfasen. Arbetenas genomförande kommer att närmare planeras och redovisas i den genomförandeplan som sökandena föreslår ska tas fram tillsammans med entreprenören och ges in till tillsynsmyndigheten. Inför denna ansökan har flera olika utformningar av verksamheten utretts. En beskrivning av utredda farledsalternativ och alternativa tippområden samt sätt att hantera muddermassor återfinns i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Ny utmärkning Ny utmärkning krävs för den förändrade farleden. De åtgärder som sker på fasta anläggningar utgör vattenverksamheter och ingår därför i ansökan. Åtgärderna innebär nyanläggning av två fyrar, utrivning av en befintlig fyr som är belägen mitt i den nya breddade farleden samt eventuellt också grundförstärkning av tre befintliga fyrar. Nyanläggning innebär för den fyr som ligger i direkt anslutning till farleden, att muddring sker till ett något större djup än farledsdjupet 13,5 meter så att den nya fyrens bottenplatta grundläggs under farledens nya botten. Den fyr som är belägen utanför farleden kommer att grundläggas på en makadambädd efter att botten avjämnats. Fyrkonstruktionen av betong kommer troligen att gjutas på land, lyftas ombord på en pråm som bogseras på plats, samt därefter lyftas ner på en förberedd bädd av sten. Eventuellt finns ett behov av att förankra fyren ner i berg för att motstå ispress. Utrivning innebär att den befintliga fyren Gävle insegling nr 4 tas bort genom att fyrkur och tillhörande utrustning demonteras och tas iland samt att fyrfundamentet

14 14 schaktas bort och muddring sker till fullt farledsdjup. Fyrkuren kommer om möjligt att omhändertas för återanvändning, möjligen för kulturhistoriska ändamål. Grundförstärkning krävs eventuellt för att säkra fyrarna Gävle Norra Inlopp nr 1, nr 2 och nr 3, då dessa är belägna nära den nya farledskanten, där djupet ska ökas från 10,9 till 13,5 meter. Samråd Inför upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen och ansökan har sökandena genomfört en samrådsprocess enligt miljöbalkens bestämmelser samt hållit ett flertal samrådsmöten, bl.a. med länsstyrelsen, kommunens miljökontor, kringboende samt yrkes- och fritidsfiskare. Sökandena har eftersträvat att bemöta de synpunkter som framförts under samråden, och i några fall har dessa synpunkter också resulterat i en ändrad utformning av verksamheten, exempelvis vid valet av tippområde. Omgivningsbeskrivning Naturmiljö I upprättad MKB redogörs för förhållandena i och kring det aktuella området. Inför ansökan har också undersökningar rörande sediment, bottenflora och fauna m.m. genomförts. Yttre fjärden är belägen längst in i Gävlebukten, innanför en mindre barriär av öar. Till Yttre fjärden sker tillrinning från Testeboån och Gavleån. Dessa tillflöden skapar tillsammans med industri och avloppsreningsutlopp en vattenmiljö med höga halter av kväve och fosfor, vilket skapar förutsättningar för algblomning och högt planktoninnehåll. Syrgashalten i vattnet bedöms dock som tillfredsställande och vattnet som oligotroft eller mesotroft. Siktdjupet bedöms som ringa. Mjukbottenfauna har återfunnits på alla undersökta lokaler inom Yttre fjärden. Faunan påverkas av utflödet av sötvatten till området. Bland de dominerande arterna kan nämnas Östersjömussla (Macoma baltica) och Havsborstmasken (Marenzelleria viridis). Bottenfloran domineras av borstnate (Potamogeton pectinatus). Fiskbestån-

15 15 det i Yttre fjärden består av stationära varmvattenarter, mer eller mindre migrerande kallvattenarter samt älvvandrande arter. Av varmvattenarter förekommer abborre, mört, björkna och braxen. Strömming är den vanligaste kallvattenarten. Även mört, id och sik förekommer. Områdesskydd m.m. Inseglingsleden till Gävle hamn och hamnen är i beslut från Trafikverket under 2010 utpekade som riksintressen enligt 3 kap miljöbalken för trafikslagens anläggningar (revidering av tidigare beslut från 2001). Gävlebukten och del av Yttre fjärden ligger i ett större område som är klassat som riksintresse för yrkesfiske. Huvuddelen av muddringsarbetet kommer dock att ske utanför området. De tre hamnarna Bönan, Utvalnäs och Ängesberg är också utpekade som tre fiskehamnar av riksintresse för yrkesfiske. Direkt öster om den norra delen av det planerade arbetsområdet finns ett område som utpekats som riksintresse för naturvård, Orarna - Limön. På något längre avstånd från arbetsområdet finns de områden kring Limön respektive Orarna som även klassificerats som Natura 2000-områden enligt såväl art- och habitatdirektivet som fågeldirektivet. Längs Yttre fjärdens norra kust, Norrlandet, finns kulturhistoriskt intressanta miljöer bestående av bland annat fiskelägen, herrgårdsbebyggelse och sommarvillor. Norrlandet har utpekats som riksintresse ur kulturmiljösynpunkt. Geologiska förhållanden Utredningar har genomförts av botten i Yttre fjärden och Holmuddsrännan. Det finns också material från tidigare muddringar i området. Sedimenten i Yttre fjärden består mestadels av postglacial gyttjelera och lergyttja, som underlagras av glaciallera och morän i de undre skikten. I östra delen samt vid Heros grund ligger moränen över planerat ramfritt djup.

16 16 Botten i Holmuddsrännan består i huvudsak av morän med inslag av blockförekomst. Moränen överlagras inom några begränsade avsnitt av finkorniga jordarter. Det har kunnat konstateras att det översta skiktet i Yttre fjärden är påverkat av industriell aktivitet och innehåller förhöjda föroreningshalter. Föroreningarna är främst koncentrerade till de översta 0,3 m och bedömningen har därför gjorts att det översta sedimentlagret om 0,5 m inte bör tippas till havs utan omhändertas separat för att förhindra risk för spridning av föroreningar till vattenmiljön. Höjdsystem och hydrologiska förhållanden För området gäller följande karaktäristiska nivåer (motsvarande de nivåer som uppmätts vid SMHIs mätstation i Forsmark) uttryckt i RH2000 HHW + 1,39 MHW + 0,87 MW 0,00 MLW - 0,52 LLW - 0,83 De i ansökan yrkade ramfria djupen hänför sig till medelvattenytan år 2010 för Gävle, som ligger på +0,101 m i RH2000. Vattenströmmarna styrs i stort av det sötvatten som tillförs. Visst inflöde av saltvatten sker genom Holmuddsrännan och sundet nord Orarna, även om detta inflöde är begränsat. Ytströmmarna i Gävlebukten styrs av rådande vindriktning, men är av begränsad betydelse. Strömbilden påverkas även av årstidsvariationer, avrinning, snösmältning och lufttryck. Planförhållanden och markanvändning Området omfattas av två fördjupade översiktsplaner, som avser området Avan- Fredriksskans (hamnområdet) samt Norrlandet. Syftet med den förstnämnda planen är bland annat att slå fast hamnens skyddszoner och förhindra anläggande av bostäder för nära hamnområdet.

17 17 Fastighetsförhållanden Fastigheter som berörs av vattenverksamheten Muddringsarbetena kommer att genomföras inom fastigheter som samtliga ägs av Gävle kommun. Rådighet Muddring och sprängning i vattenområde utgör vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. För att få bedriva vattenverksamhet krävs rådighet över vattnet i det område som berörs. Enligt 2 kap. 4 4 p. lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser för vattenverksamhet har den som svarar för allmänna farleder och allmänna hamnar rådighet för vattenverksamhet som behövs för farleden eller hamnen. Enligt Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1988:5) med tillkännagivande av beslut om allmänna farleder och allmänna hamnar är Gävle hamn allmän hamn för vilken Gävle kommun, hamnförvaltningen svarar. Verksamhetsområdet angränsar även till de allmänna farlederna 621 (Gävle - Väktaren) och 622 (Gävle - Purrutsgrund) för vilka Sjöfartsverket svarar. Tippning Tippområdet är beläget på allmänt vatten som förvaltas av Kammarkollegiet. Tippningen är ingen vattenverksamhet som kräver vattenrättslig rådighet för prövning. Sökandena har inhämtat samtycke från Kammarkollegiet om rätten att använda det aktuella området. Miljökonsekvenser Inledning Nedan följer en kort sammanfattning av den huvudsakliga påverkan från verksamheten samt de eventuella konsekvenser denna kan medföra. Påverkan består huvudsakligen av grumling från muddring och tippning av lera och morän samt buller under anläggningsfasen, vilket kan innebära konsekvenser för vattenlevande växter och djur samt störningar för boende i området.

18 18 Muddring och dumpning Muddring och tippning av lera kommer att medföra grumling under tiden som arbetena pågår men därefter kommer grumlingen gradvis att klinga av. Den extra grumlingen kan innebära konsekvenser för den marina floran och faunan i Yttre fjärden samt vid tipplatsen, i form av tillfällig avkolonisering av bottnar och sedimentpålagring på bottenvegetation och lekbottnar. Erfarenheter från tidigare muddringsprojekt på den aktuella platsen såväl som andra platser visar emellertid att effekten har varit temporär och att muddringen inte orsakat några bestående konsekvenser. Genom de skyddsåtgärder som föreslås, och som närmare redovisas nedan, bedöms inte de ansökta åtgärderna orsaka annat än temporära konsekvenser för vattenmiljön i området. Utspädningseffekten i området är stor och befintlig marin miljö är redan anpassad till en hög grumlingsnivå. Slutsatserna rörande förväntad sedimentspridning från muddringen grundas bland annat på en bedömning som gjorts av SMHI. Särskild uppmärksamhet vid utformning av villkorsförslaget för grumling har ägnats de skyddsvärda områden som finns i närområdet, framför allt Limön. Risken för spridning av föroreningar från sediment i samband med muddring och dumpning är begränsad eftersom dessa hanteras genom miljömuddring och därefter omhändertas på land. Särskilt om tippning En tipplats ska bestå av en ackumulationsbotten med lämpliga strömningsförhållanden, för att massorna ska ligga kvar. Sökandena har vid två tillfällen uppdragit åt SGU att identifiera lämpliga ackumulationsbottnar i området samt att därefter inom valt område bedöma till vilket djup tippning kan ske. SMHI har även bedömt sedimentspridningen från tippområdet. Tippning sker med bottentömmande pråmar cirka tre meter under vattenytan, och materialet faller relativt snabbt till botten. Sammansättningen av de massor som tippas till havs motsvarar i princip redan befintliga massor på tippområdet. Sedi-

19 19 mentspridningen från tippningen bedöms bli begränsad och snabbt spädas ut på grund av ström- och vindförhållandena på platsen. Kontroll genom lodning sker med regelbundna intervaller för att säkerställa djupet inom tippområdet. Erfarenheter visar att återkolonisation sker relativt snart efter avslutad tippning. Buller För kringboende kan den mest påtagliga konsekvensen av den ansökta verksamheten befaras bli bullerstörningar från arbeten som sker i området i Holmuddsrännan. I detta område består bottenmaterialet av hårdare morän, som behöver grävas bort och eventuellt även borras och sprängas, även om hittills genomförda utredningar tyder på att detta inte behövs. Arbetsområdet ligger också närmare permanent- och fritidsbostäder än övriga delar av arbetsområdet inom Yttre fjärden. Bullerstörningar upplevs individuellt och störningsnivån i det enskilda fallet beror på flera faktorer, såsom ljudnivån, exponeringstiden, ljudets karaktär och tidpunkten men också individuell känslighet och attityd. Särskilt viktigt ur ett hälsoperspektiv är att minimera ljudnivåerna nattetid. I denna typ av projekt hänvisas normalt till Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggplatser (NFS 2004:15). Den bullerutredning som utförts visar emellertid att dessa riktlinjer inte med säkerhet kan innehållas vid arbeten i de yttre delarna av Holmuddsrännan. Av utförd bullerutredning framgår att Naturvårdsverkets riktlinjer i huvudsak kan innehållas för samtliga fastigheter dagtid vid muddring, men kvällstid och nattetid visar utredningen på svårigheter att nå ned till rekommenderade värden. De arbetsmoment som kan uppfattas som störande utgörs i första hand av eventuell borrning, men också muddring. Det saknas praktisk möjlighet att vidta bullerbegränsande åtgärder vid muddringen eftersom Holmuddsrännans svårschaktade material kommer att kräva insats av stora, kraftfulla mudderverk med små möjligheter till ljudbegränsning utöver vad som redan skett. Med anledning av bullerproblematiken har särskilt samråd hållits med boende kring Holmuddsrännan för att informera om projektet och inhämta synpunkter och öns-

20 20 kemål. Mot bakgrund av detta samt de överväganden som gjorts inom projektet har ett förslag till bullervillkor arbetats fram. Det bullervillkor som föreslås av sökandena syftar till att åstadkomma en lämplig avvägning mellan ambitionen att reducera den totala tidsåtgången för arbetena samtidigt som situationen för de boende kring Holmuddsrännan ska vara acceptabel ur bullersynpunkt. Villkorsförslaget innebär att arbete enligt Naturvårdsverkets riktvärde dagtid på högst 65 db(a) tillåts i Holmuddsrännan under dag- och kvällstid medan inget arbete alls sker nattetid. Detta innebär att muddringsverksamheten kan bedrivas på en godtagbart effektiv nivå dag- och kvällstid, medan arbeten i Holmuddsrännan helt undviks nattetid genom stillestånd alternativt tillfällig förflyttning av mudderverken till ett närbeläget område inom Yttre fjärden. Förslaget innebär att störningarna för de boende i Holmuddsrännan begränsas avsevärt, men det kommer inte att vara helt tyst i området. Att använda stilleståndstiden genom att flytta mudderverk längre sträckor för arbete i Yttre fjärden är ineffektivt då potentiell arbetstid tas i anspråk. Dessutom ställs krav på god planering då de mudderverk som används i Holmuddsrännan inte kan användas för muddring av Yttre fjärden förrän den inledande miljömuddringen inom aktuellt område avslutats. Detta sammantaget innebär en förlängd genomförandetid. De övriga alternativ som övervägts bedöms som sämre ur olika aspekter; exempelvis skulle en relativt stor krets fastighetsägare vid strikt tillämpning av Naturvårdsverkets riktlinjer få uppleva ljudnivåer upp till 45 db(a) nattetid under en förhållandevis lång period samtidigt som den totala genomförandetiden för projektet skulle förlängas ytterligare. En begränsning av tillåten bullernivå till 55 db(a) (vilket motsvarar högsta nivå kvällstid enligt riktlinjerna) och därunder innebär en påtaglig inskränkning i möjligheten att utnyttja mudderverken effektivt med hänsyn till bottenförhållandena i Holmuddsrännan.

21 21 Åtagandet beträffande arbetstiden för Holmuddsrännan innebär en minskning av dygnsarbetstiden för projektet med närmare 40 procent, med motsvarande tidsmässig förlängning av genomförandetiden för projektet. Skulle även kvällstiden (d.v.s. ytterligare tre timmar per dygn) undantas från arbete, alternativt ljudnivåerna begränsas, blir minskningen totalt cirka 50 procent vilket innebär en fördubbling av genomförandetiden, d.v.s. ytterligare cirka åtta månader. För eventuell borrning och sprängning gäller samma restriktioner i bullerhänseende samt ytterligare skyddsåtgärder i form av besiktning av fastigheter inom riskområdet, särskild information inför sprängning m.m. Löpande informationsmöten kommer att hållas för närboende samt information publiceras på projektets hemsida, så att de boende i området alltid har tillgång till relevant information om projektet. Fisk På uppdrag av projektet har en särskild utredning gjorts för att bedöma konsekvenser för fisk av de planerade arbetena. Av utredningen framgår att påverkan på fisk vid muddring i den inre delen av Yttre fjärden nära hamnen bedöms bli måttlig, då lekplatserna är få i området och grumling inte kan förväntas uppströms. Längre ut i fjärden kommer avståndet från arbetsområdena till de grunda strandvatten där fisken leker vara tämligen stort, vilket minskar risken för påverkan. Vid muddring av Holmuddsrännan kan grumling eventuellt skada strömmingens lekbottnar, men de huvudsakliga lekområdena ligger emellertid på ett sådant avstånd att de inte sannolikt kommer att beröras. Samma bedömning gäller havslekande sik. Det finns grundbottnar utanför tippområdet väst Lövgrund, men påverkan på dessa bedöms bli liten. Sprängning blir sannolikt inte aktuell, men om så skulle bli fallet uppkommer vissa lokala effekter på fisk. Sammanfattningsvis görs bedömningen att grumlingen från arbetena inte bedöms hindra fiskars lekvandring, att endast små ytor med grunda vatten av betydelse för

22 22 fiskars lek- och yngeluppväxt kommer att påverkas av grumling, att risken för skador på lekområden är störst vår och försommar samt att effekterna på fiskrekryteringen förväntas bli små och snabbt övergående. Födosöksområdet för fisk kommer dock att minska under genomförandefasen. Konsekvenser i driftskedet Fördjupningen av farleden kommer att innebära att olycksrisken i farleden reduceras, vilket minskar risken för bland annat oljeutsläpp samt möjliggör en mer effektiv fyllnadsgrad av fartygen genom det större tillåtna djupgåendet. Det ökade djupet innebär även att större fartyg kan trafikera farleden. Dessa större fartyg har i regel bättre motorer med bättre bränsleekonomi per transporterad godsenhet. Sett i ett större perspektiv utgör åtgärderna en viktig del i den nationella och regionala satsning som gjorts för att åstadkomma en långsiktigt hållbar infrastruktur. Sakägare och skadeersättning Samtliga de fastigheter som kan komma att direkt beröras ägs av Gävle kommun. Utöver de kommunala fastigheterna kommer den nya farledssträckningen att gå över fastigheten Gävle Kastet 5:8, som ägs av Korsnäs AB. Djupet inom fastigheten är emellertid tillräckligt och någon muddring kommer således inte att behövas inom den fastigheten. Även de fastighetsägare som kan komma att påverkas av buller och andra olägenheter av vattenverksamheten får emellertid anses som sakägare i målet. På fastighetskarta över området, bilaga E, framgår vilka fastigheter som är belägna i området kring Yttre fjärden och Holmuddsrännan. Utgångspunkten från sökandena är att de fastigheter som har vattenområde eller strand i anslutning till muddrings- respektive tippningsområdet, således längs Norrlandet, i Holmuddsrännan och på Limön får anses som sakägare, men detta måste bedömas från fall till fall. De ansökta arbetena kommer att orsaka viss grumling under en begränsad period i anslutning till muddringsområdet och tipplatserna. Med vidtagande av de skadeförebyggande åtgärder som sökandena åtar sig bedömer sökandena att verksamheten

23 23 inte kommer att medföra något intrång av betydelse för berörda fastigheter varför någon ersättning inte erbjuds i målet. Skulle skador uppkomma för någon sakägare, som är hänförliga till vattenverksamheten, bör frågan om ersättning kunna hanteras enligt reglerna om oförutsedd skada. Sökandena föreslår att tiden för framställande av sådant anspråk fastställs till fem år från arbetstidens utgång. Fiske Enskilt fiske Enligt uppgift från länsstyrelsen är antalet aktiva yrkesfiskare i Yttre fjärden mellan åtta och tio och det finns även ett betydande sport- och husbehovsfiske. Fisket begränsas dock av att förbud råder för fiske med nät och fasta redskap högre än 1,5 m i den inre delen av Yttre fjärden, i syfte att skydda bestånden av öring, lax, vandringssik och gös som leker i åarna. Dispens från förbudet har lämnats till vissa yrkesfiskare som fiskar sötvattenarter som abborre och gädda. Området vid Holmuddsrännan har av verksamma yrkesfiskare uppgivits vara ett viktigt område för yrkesfiske. En utredning som sökandena låtit utföra påtalar sedimentpålagringen av fasta redskap som en möjlig konsekvens av ökad grumling. Vidare konstateras att fiske i nära anslutning till arbetsområdet kommer att försvåras. Konsekvenserna för fisket bedöms dock sammantaget att bli små, och i första hand beröra yttre delen av Yttre fjärden samt Holmuddsrännan. Såvitt avser de inre delarna av Yttre fjärden bedöms endast fritidsfisket beröras samt det begränsade yrkesfiske som bedrivs på dispens. Grumling som påverkar lek- och uppväxtområden under vår och försommar kan skada fiskrekryteringen, men risken för att så skulle ske bedöms som liten. Sökandena har hållit särskilda samråd med de fiskare som verkar inom området och en diskussion pågår kring lämplig kompensation för det fiskebortfall som kan förväntas av arbetena.

24 24 Skada på allmänt fiske Den utredning som gjorts utvisar att den planerade verksamheten kan innebära tillfällig påverkan på vissa lekområden genom den grumling som uppkommer samt att födosöksområdet för fisk tillfälligt kommer att minska. Efter genomförandet kommer emellertid muddrade ytor samt tippområdet att återkoloniseras och vattenmiljön snarast förbättras genom nya renare bottnar i Yttre fjärden. Skadan på det allmänna fiskeintresset med anledning av de ansökta åtgärderna bedöms därmed som begränsad. Sökandena medger dock att som ersättning för den eventuella skada som uppkommer utge kr som ett engångsbelopp att användas för fiskefrämjande åtgärder i området. Verksamhetens tillåtlighet Miljöbalkens allmänna hänsynsregler De ansökta åtgärderna syftar till att förbättra sjöfartens säkerhet samt möjliggöra en utvecklad och mer effektiv godshantering i Gävleregionen och ligger i linje med den nationella infrastrukturplaneringen. Sökandena har god erfarenhet av att utföra liknande arbeten och kommer att iaktta de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som föreslagits i ansökan samt kontinuerligt följa upp och kontrollera att miljöpåverkan från arbetena uppfyller ställda krav. Enligt sökandenas uppfattning uppfyller de ansökta åtgärderna miljöbalkens tillåtlighetsregler. Särskilt kan följande påpekas. Kunskapskravet (2 kap. 2 MB) De planerade åtgärderna kommer att under en begränsad period påverka fiske, friluftsliv, naturmiljö och den marina floran och faunan, men är inte förenade med några hälsorisker eller bestående miljörisker. Sökandena har betydande erfarenhet av den verksamhet som planeras och tillgång till den kunskap som behövs för att bedöma de miljö- och hälsorisker som kan uppkomma och kommer vid upphandling av aktuella arbeten att säkerställa att även upphandlade entreprenörer känner till och uppfyller ställda krav.

25 25 Försiktighetsmått och teknikval (2 kap. 3 MB) Sökandena kommer att vidta lämpliga skyddsåtgärder i syfte att begränsa de negativa miljö- och hälsoeffekter som uppkommer av verksamheterna. Bästa tillgängliga teknik kommer att utnyttjas när det gäller val av teknikutförande samt arbetsmaskiner. De olika verksamheterna kommer att planeras i tid, rum och intensitet för att tillgodose säkerhetsaspekterna och för att minimera påverkan på miljön. Arbetena kommer att följa den genomförandeplan som tas fram av entreprenören. Vid sprängning kommer erforderlig utmärkning och avlysning av området ske för att undvika olyckor, vid behov kommer även vaktfartyg att användas. Produktval (2 kap. 4 MB) Vid upphandling kommer krav att ställas på de arbetsmaskiner som utnyttjas att dessa ska drivas med lågsvavlig olja samt använda biologiskt nedbrytbar smörj- och hydraulolja när detta är tekniskt möjligt. I övrigt kommer hanteringen av kemiska produkter i projektet vara mycket begränsad. Sprängmedel med lågt kväveinnehåll kommer att användas för att minimera kväveläckaget. Hushållnings- och kretsloppsreglerna (2 kap. 5 MB) De aktuella åtgärderna utgör ett led i utvecklingen mot ett hållbart samhälle genom effektivisering av transportssystemet och integration mellan trafikslag. Såvitt avser hanteringen av muddermassor har olika alternativ utretts. Det valda alternativet innebär att förorenade muddermassor kan komma till användning som byggmaterial på en plats där läckage från massorna kan undvikas. Övriga muddermassor dumpas till havs inom ett delvis tidigare utnyttjat område. Borttagandet av de förorenade muddermassorna från botten innebär en förbättrad miljösituation i jämförelse med nollalternativet. Val av plats (2 kap. 6 MB) Sökandena har utrett möjligheten att bredda och fördjupa farleden till andra dimensioner och med annan sträckning, men slutsatsen med hänsyn till säkerhetsaspekten, rådande behov och de ekonomiska förutsättningarna har blivit den föreslagna

26 26 sträckningen. Ett flertal olika tippområden har utretts. Sökandena anser sig väl kunna styrka att valt tippområde är det mest lämpliga området för det aktuella projektet. Skälighet (2 kap. 7 MB) Föreliggande ansökan har föregåtts av en betydande mängd utredningar, såväl avseende farledens utformning som olika sätt att minska miljöpåverkan av arbetena. Ett flertal kostsamma skyddsåtgärder föreslås, såsom hantering av förorenade massor med miljömuddring samt hantering på land, långtgående villkor för grumling och buller samt ett noggrant utarbetat förslag till kontrollprogram. Sökandens uppfattning är att de åtaganden som görs innebär att verksamheten måste anses tillåtlig samt att det finns mycket litet utrymme att kräva vidtagande av ytterligare skyddsåtgärder inom ramen för den skälighetsbedömning som ska göras. Ansökta arbeten innebär inte heller att någon miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. MB överträds, eller påverkas märkbart negativt. Tillåtlighet enligt 11 kap. miljöbalken Den ansökta verksamheten utgör en del i uppnåendet av de svenska transportpolitiska målen och är förenlig med en hållbar samhällsplanering såväl lokalt som regionalt och nationellt. De samhällsekonomiska utredningarna som vidtagits visar att nyttan av de ansökta åtgärderna överstiger kostnaden för dessa. Förslag till villkor Inledande kommentar Sökandena föreslår ett flertal skyddsåtgärder för att begränsa påverkan från de ansökta åtgärderna. De förslag till skyddsåtgärder som föreslås grundas på erfarenheter från tidigare projekt samt de särskilda förhållandena som råder inom Yttre Fjärden och i Holmuddsrännan. Den enskilt viktigaste faktorn för att begränsa påverkan från arbetena på vattenmiljön är att åtgärderna genomförs under en så kort sammantagen tidsperiod som möjligt. Sökandena bedömer att tiden för utförandet av de ansökta åtgärderna kan begränsas till två år, allt under förutsättning att arbetena kan utföras i princip kontinu-

27 27 erligt under denna period, frånsett uppehåll under eventuell isläggning, normalt mellan mitten av december och mitten av mars. Såvitt avser grumling föreslår sökandena att mätning av grumlingsnivåerna vid vissa utpekade linjer, respektive punkter, sker regelbundet och att larmnivåer föreskrivs, vid vilka åtgärder ska vidtas för att begränsa grumlingen. Hur mätningarna ska ske regleras närmare i föreslaget kontrollprogram. Villkorsförslaget har utformats med särskild hänsyn till de skyddade områdena som finns i muddringsområdets närhet, främst vid Limön, och utgår från de nivåer som kunnat innehållas i tidigare muddringsprojekt och den erfarenhet och kunskap som finns om vilka konsekvenser dessa nivåer har för vattenmiljön. Nivån för högsta tillåtna grumling sommartid är därför väsentligt lägre än det värde som gäller för den muddring som sker under övrig del av året. I detta sammanhang kan anmärkas att bakgrundshalten av suspenderade ämnen i området varierar kraftigt, särskilt inom grundområden. Det bör också återigen noteras att muddring sannolikt inte kommer att kunna ske under cirka tre månader vintertid på grund av isläggning. Bullervillkoret syftar till att åstadkomma en lämplig avvägning mellan arbetsintensitet och den totala arbetstiden för projektet. Villkorsförslag Sökandenas slutliga förslag till villkor för den ansökta verksamheten är följande. Allmänt 1. Arbetena ska utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökandena angett i ansökan jämte bilagor och i övrigt åtagit sig i målet. Utförande 2. Muddring av förorenade sediment, ned till cirka 0,5 m djup, ska ske genom användande av miljöskopa, eller annan ur miljösynpunkt motsvarande metod eller skyddsåtgärd. Förorenade sediment ska omhändertas genom att användas som utfyllnad inom hamnområdet på sätt som framgår av miljödomstolens dom

28 i mål nr M eller på annat lämpligt sätt efter godkännande av tillsynsmyndigheten. 3. Icke förorenade sediment ska tippas jämnt inom tippområdet under nivån cirka - 34 m och ackumulationsförhållandena inom tippområdet ska bibehållas. 4. Sökandena ska ombesörja erforderlig utmärkning för sjötrafiken under arbetenas genomförande. Grumling 5. Arbetena ska bedrivas på ett sådant sätt att grumling minimeras i möjligaste mån. Om grumling till följd av de tillståndsgivna arbetena i förorenade sediment överskrider 30 mg/l på ett avstånd av 250 m från platsen där grumlande arbeten utförs, ska tillsynsmyndigheten kontaktas och åtgärder omedelbart vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas. Om grumling till följd av de tillståndsgivna arbetena i rena sediment, dumpning av rena sediment och utrivning, grundförstärkning och anläggande av fyrar överskrider 50 mg/l (sommartid (16 maj - 31 aug) respektive 100 mg/l vintertid (1 sept - 15 maj) vid de kontrollpunkter respektive mätlinjer som framgår av kartbilaga till kontrollprogrammet, ska tillsynsmyndigheten kontaktas och åtgärder omedelbart vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas. Buller 6. Buller till följd av verksamheten ska begränsas så att det utomhus vid bostäder inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än följande värden 60 db (A) dagtid (7-19) 50 db (A) kvällstid (19-22) 45 db (A) nattetid (22-7) Räknat som frifältsvärde utomhus vid fasad för permanent- och fritidsbostäder. Vid utförande av arbeten inom området Holmuddsrännan får avvikelse från ovan angivna värden ske på så sätt att den ekvivalenta ljudnivån dag- och kvällstid får uppgå till högst 65 db(a) medan inget bulleralstrande arbete får utföras nattetid i området.

29 29 Ekvivalentvärdet ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan. De angivna värdena ska kontrolleras av oberoende part genom närfältsmätningar och beräkningar. Sprängning 7. Före varje enskild sprängning ska åtgärder vidtas i syfte att skrämma bort fisk från sprängningsområdet. Tillsyn och kontrollprogram 8. Sökandena ska i förväg underrätta tillsynsmyndigheten om tidpunkt för påbörjande av arbetena. 9. Sökandena ska i samråd med tillsynsmyndigheten upprätta ett kontrollprogram för de planerade arbetena inom inseglingsleden samt Norra hamnbassängen, i huvudsaklig överensstämmelse med av sökandena presenterat förslag. För muddring av Yttre hamnbassängen ska ett separat kontrollprogram upprättas. Kontrollprogrammen ska godkännas av tillsynsmyndigheten innan arbetena påbörjas. Delegation Sökandena föreslår att mark- och miljödomstolen delegerar till tillsynsmyndigheten att föreskriva villkor rörande eventuellt alternativt omhändertagande av förorenade sediment. Kontroll Ett förslag till utformning av kontrollprogram bifogas ansökan som bilaga H. Förslaget utgår från erfarenheter av liknande projekt men har anpassats till de aktuella förhållandena och utgår från de villkorsförslag som sökandena presenterar. Sökandena föreslår att ett slutligt förslag till kontrollprogram inges till tillsynsmyndigheten i god tid innan verksamheten påbörjas. Tidplan Planering och förberedelser inför projektets genomförande har pågått under lång tid med flera olika alternativa utformningar av farleden.

30 30 Inom hamnområdet pågår sedan 2010 omfattande anläggningsarbeten för färdigställande av cirka 800 m nya kajer med bakomliggande ytor. Avsikten är att fylla dessa ytor med de sediment (efter behandling) som enligt denna ansökan är föremål för miljömuddring. Utrustning för behandling av de förorenade sedimenten har redan införskaffats och behovet från hamnens sida att ta ytorna i anspråk är stort. Det är mot denna bakgrund angeläget att de ansökta åtgärderna kommer till stånd snarast. Enligt tidplanen ska utfyllnad ske under För att kunna påbörja farledsprojektet i tid för samordning med hamnens verksamheter måste projektstart ske våren 2012, vilket innebär upphandling tidigt Även de nya bindande normer som planeras av Transportstyrelsen innebär att det är angeläget att åtgärderna snarast kommer till stånd, eftersom dessa normer i dagsläget skulle kunna innebära ytterligare restriktioner för trafiken i farleden. Sökandena hemställer med anledning av ovanstående om en skyndsam handläggning av ansökan samt att verkställighetsförordnande beviljas. Den ansökta arbetstiden om åtta år motiveras av eventuell försening av projektstarten, exempelvis genom senareläggning av finansieringen eller att upphandlingen överklagas. Övrigt Kostnaden för utförandet av de arbeten som vattenverksamheten avser beräknas uppgå till cirka 270 miljoner kronor. Grundavgiften bör därför bestämmas till kronor. INKOMNA YTTRANDEN Remissmyndigheter och enskilda har anfört bl.a. följande. Naturvårdsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har avstått från att yttra sig i målet.

31 31 Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har anfört bl.a. följande. När det gäller definiering av vad som är förorenade massor respektive rena massor anser myndigheten att sediment inom klass 3-5 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4914) ska definieras som förorenade och dessa bör därmed muddras med s.k. miljömuddring. Avseende sökandenas förslag till villkor 2 (muddring) yrkas att den rekommenderade muddringsgränsen för förorenade massor om 75 cm sedimentdjup i SGU:s rapport 2006:20 ska gälla som utgångspunkt för när miljömuddring ska ske. Villkoret ska därmed utformas så att muddring av förorenade sediment, ned till 0,75 m djup, ska muddras med miljömuddring och omhändertas på land. HaV:s bedömning av sökandenas förslag till villkor 3 (dumpning) är att endast muddermassor inom klass 1-2, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4914), bör erhålla dispens och därmed tillåtas att deponeras i havet enligt föreslaget huvudalternativ. HaV anser det olämpligt att deponera massor från klass 3 till 4 i enlighet med sökandenas yrkande. Att flytta förorenade sediment från ett kustvattenområde till ett annat är inte att föredra utan de förorenade sedimenten bör omhändertas på land. HaV anser det vara oklart hur de förorenade muddermassorna kommer att hanteras vid transport från muddringsområdet till utfyllnadsområdet i hamnen där de avses tas om hand. Ansökan behöver kompletteras i denna del. Framförallt bör det klargöras hur avvattning av de förorenande massorna kommer att ske i samband med transporten. HaV yrkar att sökandenas föreslagna villkor 5 (grumling) stärks på så vis att oavsett tid på året får grumling till följd av de tillståndsgivna arbetena uppgå till högst 30 mg/l på ett avstånd av 250 m från mudderverket. Graden av känslighet för grumling samt spridning av föroreningar varierar mellan arter samt livsstadier. Många arter är t.ex. extra känsliga i samband med lek och under den tid då ynglen utvecklas. Med hänsyn till att olika arter har sina lek- och uppväxtperioder under olika delar under året bör samma grumlingsnivå gälla oavsett tid på året eller oavsett om det är rena eller förorenade massor som muddras. Exempelvis kan nämnas att sik leker inom

32 32 påverkansområdet och har sin främsta lekperiod under oktober till november, rommen kläcks inte förrän nästkommande vår, medan strömming, abborre och gädda m.fl. har sin främsta lek- och uppväxtperiod under maj till september. HaV yrkar vidare att sökandena ska vidta skyddsåtgärder som t.ex. upprättande av siltgardiner vid arbete i nära anslutning till berörda skyddsvärda områden. Påverkansområdet för ansökt verksamhet är inom riksintresse för yrkesfisket. Området kring Orarna-Limön är utpekat som riksintresse för naturvården. Limön och Orarna har även klassificerats som Natura område enligt såväl art- och habitatdirektivet som fågeldirektivet. Dessa områden hyser skyddsvärda, grunda vikar med diverse makroalger och viktiga lek- och uppväxtlokaler för fisk. Områdena är vidare viktiga för häckande och rastande fågel samt belägna i direkt närhet till riksintresse för naturvård (Orarna-Limön). Skyddsvärda områden finns vidare kring Lövgrund och det bör nämnas att den vegetationsinventering som är utförd indikerar att grundområdet på Lövgrunds västsida har höga naturvärden och mängder av bl.a. kräftdjur och fiskyngel observerades vid inventeringen. Syftet med upprättande av siltgardiner är att verka för att styra grumlingen bort från dessa områden och förhindra att grumlande material sedimenterar. Därigenom begränsas risken för skador på viktiga lek- och uppväxtområden samt skyddsvärda habitat. HaV föreslår att samråd sker med tillsynsmyndigheten och HaV inför upprättande av siltgardiner och exakta lokaliseringen av dessa. HaV delar därmed inte sökandenas uppfattning att siltgardiner inte bör användas. HaV anser att den eventuella lokala grumling som potentiellt kan uppstå vid borttagande av siltgardiner övervägs av det skydd dessa utgör i samband med grumlande arbete. SMHI:s modellering (ansökan bilaga 9) visar på att ett relativt stort område kommer påverkas av mudderspill såväl vid yta som botten. Graden av påverkan som detta mudderspill får på den akvatiska miljön beror av ett flertal faktorer, vilket redogörs för till viss del i tillsända ansökningshandlingar. HaV önskar betona att i modelleringen framkommer det att inom ett relativt stort område kommer utspädningsgraden att vara enkom <5 ggr till 25 ggr (modellen utgår från 300 mg/l). Hur pass stor skada dessa nivåer orsakar beror av hur mycket det avviker från den normala bak-

33 33 grundsgrumlingen i området, vilket inte är känt. Det är vidare oklart om modellens antagande att grumlingen är 300 mg/l är rimligt eller om grumlingen kommer att vara ännu högre. Det är vidare viktigt att betona att i modelleringen förutsätts att muddring och tippning av massor sker under 4 dagar, i ansökan framkommer att arbetet kommer att ta ca 2 år med uppehåll under den islagda perioden. Modelleringen tar vidare inte hänsyn till att två mudderverk kommer att användas samtidigt utan modellering har skett utifrån att ett mudderverk används, vilket torde påverka spridningsområdet för olika grumlingsnivåer. HaV anser att det föreligger en risk att modelleringen underskattar vilka grumlingsnivåer som kommer att uppstå och hur olika förhållanden kommer att påverka utbredningsområdena. HaV yrkar i första hand att arbete endast tillåts genomföras under tid på året då den biologiska aktiviteten är låg och utanför den huvudsakliga lekperioden för förekommande arter d.v.s. december till april. I andra hand yrkar HaV att muddring, dumpnings- och sprängningsarbeten utförs under perioden december till april medan arbeten som är belägna på ett större avstånd (centrala och djupare delarna av muddringsområdet) från grundområden och skyddsvärda områden utförs under övrig tid, d.v.s. maj till november. HaV anser att sökandena ska inkomma med förslag på villkor för metaller, TBT, PAH:er, PCB:er och dioxiner samt förslag på hur kontroll av efterlevnaden av detta villkor ska genomföras t.ex. var provtagning lämpligast sker i recipienten samt vilka analysmetoder som avses användas. HaV anser att precis som villkoret för grumling (villkor 5) ska sökandena avbryta muddringsarbetena om koncentrationerna av förekommande föreningar överstiger angivna nivåer i villkor. HaV yrkar att det regleras i villkor att sprängning ska ske med små detonationer och att några mindre laddningar ska avfyras innan i syfte att försöka skrämma iväg fisk, säl och andra akvatiska organismer känsliga för höga ljudnivåer. Andra skyddsåtgärder som ska vidtas och regleras i villkor är att s.k. bubbelridåer ska upprättas i samband med sprängning i syfte att minska ljudets utbredning i vattenmassan. Sprängning ska vidare endast tillåtas ske under december till mars, vilket är utanför

34 34 den främsta lekperioden för förekommande arter i området. Höga ljudnivåer kan dels vara direkt skadliga för akvatiska organismer, beroende av art och ljudnivå. Höga ljudnivåer kan vidare orsaka undflyende beteende samt även störa kommunikationen mellan djur och därigenom påverka t.ex. ansamling inför lek. HaV anser att sökandena bör precisera vilka omvandlingsprodukter som kan bildas vid sprängning samt hur man avser att kontrollera förekomst och koncentrationer av dessa i vattenmiljön i samband med sprängning. HaV yrkar att det regleras i villkor att sökandena ska vidta erforderliga skyddsåtgärder för att begränsa skadepåverkan från såväl grumling, spridning av föroreningar som spridning av höga ljudnivåer som kan vara skadliga för fisk, säl och andra akvatiska organismer vid anläggande och borttagande av fyrar. HaV önskar vidare betona att upprättande av nya fyrar innebär borttagande av habitat genom t.ex. att bottenbädden övertäcker befintliga habitat och organismer som är mer orörliga kommer därmed att övertäckas. HaV anser att det är oklart av tillsända ansökningshandlingar om ytterligare skyddsåtgärder avses att vidtas i samband med anläggandet och borttagande av fyrar. HaV menar på att det torde vara möjligt att vidta skyddsåtgärder i form av t.ex. siltgardiner samt åtgärder för att minimera spridningen av höga ljudnivåer vid t.ex. pålning och sprängning. HaV anser att det generellt saknas i den ingivna miljökonsekvensbeskrivningen en konkret koppling mellan den planerade verksamheten och dess påverkan på miljökvalitetsnormerna och berörda kvalitetsfaktorer. Ansökan behöver kompletteras i denna del. Beträffande kontrollprogram anser HaV att det bör klargöras vilka provtagningsmetoder samt analysmetoder som kommer att användas vid t.ex. kontroll av grumling, undervattensvegetation, bottenfauna och miljögifter i fisk. HaV förutsätter att nationellt fastställda och standardiserade undersökningsmetoder och analysmetoder används. Ett syfte med att genomföra ovan nämnda undersökningar är att kontrollera och följa upp hur stor skada som ansökt verksamhet förorsakar på den akvatiska miljön samt för att kunna bedöma om behov föreligger att vidta ytterligare skydds-

35 35 åtgärder. I nästa steg ska dessa resultat även kunna ligga till grund för att bl.a. kunna bedöma oförutsedd skada och hur sådan lämpligen ska kompenseras. Vid fortsatta undersökningar såväl före, under, som efter ansökt verksamhet är det av stor vikt att stationerna lokaliseras så att de dels är belägna inom arbetsområdet men även fångar upp eventuell påverkan genom t.ex. spridning av grumlande material och föroreningar. Ser man på t.ex. valet av stationer för vegetationsinventeringen bör eventuellt ytterligare stationer ingå i den fortsatta kontrollen. Framförallt torde det vara aktuellt att lägga till någon station i nära anslutning till Holmuddsrännan och intilliggande grundområden. När det gäller bottenfauna bör fler stationer läggas till inom såväl det område som muddras som dumpningsområdet varjämte kontrollen bör fortskrida årligen i minst 5 år, helst 8 år, efter avslutade arbeten i syfte att följa bottenfaunasamhällets status såväl före som efter muddring och dumpning och kontrollera att återkolonisation faktiskt sker i aktuellt område. Återkolonisationstiden kan variera dels mellan arter men även bero på en rad andra olika faktorer som t.ex. det nya bottensubstratets sammansättning, möjligheten till återkolonisation från intilliggande områden, förändringar i vattenomsättning etc. I kontrollprogrammet föreslås att miljögifter i fisk ska kontrolleras dels innan ansökt verksamhet startar, dels efter det att projektet är avslutat. HaV anser att syftet med att genomföra en kontroll av halter i fisk ska klargöras. Om syftet är att kontrollera om det sker en ackumulering i fisk till en nivå som innebär att aktuell fisk inte bör konsumeras bör kontroll ske även i samband med anläggningsarbeten. Om syftet är att klargöra om skada på fisk uppstått och vidare bedöma oförutsedd skada kan det räcka med att genomföra undersökningarna före och efter. HaV anser därmed att sökandena ska förtydliga syftet med att kontrollera halter i fisk samt vilken art/arter som man avser att kontrollera och om det är frågan om halter i muskel och/eller lever som avses analyseras. HaV önskar även att sökandena förtydligar om undersökning av fiskhälsa kommer att genomföras. Genom att kontrollera fiskhälsa kan man påvisa eventuella effekter orsakade av toxiska ämnen som frigörs i samband med muddring och dumpning

36 36 samt sprängning. Sökandena bör inkomma med förslag på omfattning av kontroll av fiskhälsa. HaV anser vidare att sökandena bör utföra fiskyngelinventering på våren och inte enkom i augusti. Fiskyngelinventering under våren fångar bl.a. annat upp höstlekande arter som t.ex. sik vars rom ligger under vintern för att kläckas nästkommande vår. Yngelinventering under augusti månad kan indikera en eventuell påverkan på främst vår- och försommarlekande arter som t.ex. abborre och gädda. Med tanke på att sökandena föreslår att arbete i vatten även ska utföras under tid på året då höstlekande arter som t.ex. sik leker i området bör en eventuell påverkan på dessa övervakas. HaV anser att det är av vikt att framtida kontrollprogram i recipienten även omfattar kontroll av fartygens inverkan på berörda bottnar och stränder genom ökad erosion med avseende på att ansökt verksamhet möjliggör för fler och större fartyg att anlöpa hamnen på sikt. Sökandena ska därmed inkomma med förslag på kontroll av fartygs inverkan. Fartygstrafik orsakar en rad olika negativa effekter på den akvatiska miljön, såväl direkta som indirekta. Den ansökta verksamheten möjliggör för fler och större fartyg att anlöpa vilket kan resultera i mer frekvent svall och sug vilket i sin tur kan leda till ökad erosion av bottensediment. De grundare områdena och områden där avståndet mellan botten och fartygets djupgående är mindre kommer att påverkas mer än de djupare vattenområdena. En kontinuerlig omflyttning av bottensediment innebär att vissa föroreningar blir mer tillgängliga för t.ex. bottenfauna och andra akvatiska organismer som förekommer i området. I de områden där farleden är belägen i nära anslutning till grundare områden kan erosion av stränder uppstå vilket inverkar negativt på de grunda habitaten viktiga för såväl vegetationssamhället som viktiga lek- och uppväxtmiljöer för fisk. HaV yrkar att den av sökandena föreslagna fiskeavgiften justeras till kr som ett engångsbelopp som ska användas till fiskefrämjande åtgärder i berört kustområde och närliggande kustmynnande vattendrag. HaV anser med avseende på att möjligheterna att vidta skyddsåtgärder är mycket begränsade att kompensation för

37 37 skada ska utgå i form av fiskeavgift, vilket sökandena och HaV är eniga om. HaV anser dock att den av sökanden föreslagna fiskeavgiften om kr är något lågt satt, bland annat utifrån de skador som bedöms kunna uppstå på fisk och fiske orsakat av grumling, sedimentering, sprängning, ökad frigörelse och upptag av föroreningar, ökad fartygstrafik, borttagande av habitat m.m. I påverkansområdet för ansökt verksamhet förekommer ett flertal fiskarter under sin lek- och uppväxtperiod som havslekande sik, strömming, gös, abborre, gädda m.fl. I området förekommer vidare arter som t.ex. havsöring, lax, ål, älvsik och flodnejonöga vilka vandrar genom påverkansområdet för att sedan leka och/eller växa upp i de kustmynnande åarna Testeboån och Gavleån. Arter som ål, lax och flodnejonöga förekommer i området och dessa arter har klassats i olika hotkategorier. Utredning utförd av Fiskeriverket och nu även Havs- och vattenmyndigheten har vidare visat på att sikbestånden har minskat från mitten av 1990-talet och framåt längs bland annat denna kuststräcka. Orsaken till sikens nedgång är flera, förutom fisket kan det inte uteslutas att det är storskaliga miljöförändringar som påverkat tillbakagången men detta är ännu inte fastslaget. En åtgärd som snart träder i kraft är införande av ett fiskefritt område kring Söderhamn samt förbud mot fiske i berört påverkansområde under sikens huvudsakliga lekperiod den 15 oktober till den 30 november. Under anläggningstiden och en tid därefter kommer det att ske en ökad spridning av partiklar och föroreningar vilket kommer att inverka negativt på såväl fiske som på fisk och andra akvatiska organismer. Graden av påverkan beror av en rad faktorer, vilka till viss del belyses i sökandenas ansökan och miljökonsekvensbeskrivning. I SMHI:s modellering framkommer vidare att det är ett relativt stort område som kommer att påverkas av grumling i varierande grad. Födosöksområdet för fisk kommer vidare att minska under genomförandefasen och en tid därefter. Viktigt att betona här är att det föreligger en risk för att födoresurserna för fisk kommer att reduceras samt att habitat viktiga som lek- och uppväxt-

38 38 miljöer kommer att påverkas under många år. Återkolonisationstiden kan variera dels mellan arter men även bero av en rad andra olika faktorer som t.ex. det nya bottensubstratets sammansättning, möjligheten till återkolonisation från intilliggande områden, förändringar i vattenomsättning etc. I området har det tidigare skett muddringar och efter kontakt med Länsstyrelsen Gävleborg har information erhållits att ett av områdena som påverkats vid tidigare muddring av grumling och utfyllnad kring Gävlehamn är ett område öster som Fredriksskans som är viktigt för bland annat strömning och sik. Tidigare muddringar under långa perioder som resulterat i stora grumlingar har även haft negativa effekter på mynningsområdena till berörda åar. När arter som t.ex. älvlekande sik-, lax- och havsöringsungar ska vandra ut i havet är den första perioden mycket viktig och de är inne i en känslig period i livet. Grumlingen kan påverka dem på flera sätt, bland annat genom att försvåra deras födosök då tillgången på födan kan reduceras. Grumling kan även påverka bytesdjurens överlevnadsmöjligheter. I yngelstadiet är ovan nämnda fiskarter vidare känsliga för exponering av föroreningar som frisätts i samband med muddring och beroende av art och förorening är ynglens toxicitetsgräns generellt lägre än för vuxna individer. Yrkes, - fritids- och sportfiske sker i området och flera av ovan nämnda arter är mycket viktiga för fisket. Ansökt verksamhet kommer att störa fisket genom att fisket inte kommer att vara möjligt att bedriva inom ett relativt stort område. Muddringen resulterar vidare att den ökade spridningen av partiklar kommer att resultera i att redskap sätter igen och fasta redskap överlagras, vilket påverkar fångsten. Ökad frigörelse av föroreningar och vidare ackumulering i fisk kan innebära en belastning för den lokala fiskenäringen. En breddning och fördjupning av farleden innebär vidare att områden som tidigare nyttjats för fiske inte kommer att kunna brukas framgent. Det är slutligen viktigt att beakta vid en bedömning av storleken på fiskeavgift att påverkansområdet blir betydligt större när arbetena utförs utan skyddsanordningar som t.ex. siltgardiner inkl. länsar och utförs under biologiskt viktiga perioder. Det

39 39 bör vidare beaktas att det är mycket förorenade sediment som muddras och stor risk föreligger att föroreningar, i nivåer skadliga för akvatiska organismer, sprids över stora områden med avseende på de begränsade möjligheterna att avgränsa påverkansområdets storlek. Transportstyrelsens (TS) sjöfartsavdelning anser att sökandena bör analysera riskerna för fartygstrafiken i samband med anläggningsfasen. Utifrån en sådan analys bör projektet upprätta en åtgärds- och handlingsplan i samråd med TS och Lotsområde Gävle i syfte att höja säkerheten för sjötrafiken under anläggningstiden. Förändringar av strandlinje, bottentopografi m.m. ska efter genomfört projekt sjömätas och geodetiskt bestämmas enligt sjömätningsstandard S44 och delges TS. Vid förändringar av befintliga Sjösäkerhetsanordningar (SSA) för sjöfarten samt vid indragning eller nyetablering av SSA ska tillstånd först sökas hos TS. Statens Maritima Museer (SMM) utreder om fasta fornlämningar i området kan påverkas av planerade åtgärder. Om utredningen kommer att visa att fasta fornlämningar inte berörs har SMM inget att erinra. Länsstyrelsen Gävleborg har anfört bl.a. följande. Sökandenas förslag till villkor 2 (muddring) och villkor 3 (dumpning) godtas. Avseende villkor 5 (grumling) har länsstyrelsen lämnat följande förslag. Om grumling till följd av de tillståndsgivna arbetena i förorenade sediment överskrider 30 mg/l på ett avstånd av 250 m från platsen där grumlande arbetena utförs, ska tillsynsmyndigheten kontaktas och åtgärder omedelbart vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas. Om grumling till följd av de tillståndsgivna arbetena i rena sediment, dumpning av rena sediment och utrivning, grundförstärkning och anläggande av fyrar överskrider 30 mg/l vid de kontrollpunkter respektive mätlinjer som framgår av kartbilaga till kontrollprogrammet, ska tillsynsmyndigheten kontaktas och åtgärder omedelbart vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas.

40 40 Länsstyrelsen anser fortfarande att underlaget inte är tillräckligt för att kunna väga den påverkan på människors hälsa genom buller som uppkommer av verksamheten mot de kostnader som åtgärder att reducera buller samt att införa arbetsfria perioder skulle medföra. I brist på detta underlag föreslår länsstyrelsen följande förslag till villkor 6 (buller). Buller till följd av verksamheten ska begränsas och ljudnivåerna från verksamheten får inte överskrida 60 db(a) dagtid (7-19) 50 db(a) kvällstid (19-22) räknat som frifältsvärde utomhus vid fasad för permanent- och fritidsbostäder. Vid utförande av arbeten inom området får inget bulleralstrande arbete utföras nattetid eller på lördagar, söndagar och helgdagar. Sökandena har vid huvudförhandling i målet redovisat grovt vad vissa inskränkningar i tiden för muddringsarbetet skulle medföra i extra kostnader för projektet. Det visar enligt länsstyrelsens uppfattning att sökandena kan ta fram och redovisa ungefär vilka kostnader olika begräsningar av arbetets genomförande i syfte att minska påverkan på människors hälsa genom buller skulle medföra. Det kan till exempel röra sig om att undvika bullrande arbeten nattetid, helger, eller någon enstaka vecka sommartid för att ge boende möjlighet till någon period med lugn för återhämtning. Då muddringen sker efter en tämligen lång sträcka torde det vara möjligt att genom god planering kunna skapa perioder av lugn för boende utan att arbetet helt behöver stoppas. Avvägningen mellan nyttan av sådana åtgärder för människors hälsa kontra kostnaden för att vidta sådana åtgärder (2 kap. 3 och 7 miljöbalken), är enligt länsstyrelsens uppfattning sådant som ska avgöras av domstolen vid prövningen av vilka villkor som ett tillstånd ska förenas med. Det innebär att sökandena måste redovisa vilka försiktighetsmått och begränsningar som är möjliga att vidta för att minimera en olägenhet till exempel buller samt vilka kostnader det skulle medföra. Dessa uppgifter anser länsstyrelsen fortfarande saknas varför det är svårt att bedöma vilka begräsningar m.m. som kan vara skäliga för att minska olägenheten för boende längs arbetsområdet till följd av buller.

41 41 Länsstyrelsen anser även att fortfarande finns vissa oklarheter rörande påverkan på fisk och vattentäkter till följd av sprängning. Vidare anser länsstyrelsen att möjligheten att meddela verkställighetsförordnade enligt 22 kap. 28 miljöbalken för verksamheter som tar i anspråk nya mark- och vattenområden och där miljö- och hälsopåverkan kan förväntas bli betydande ska tillämpas restriktivt. Sökande har anfört möjligheten att synkronisera muddringen med planerade åtgärder inom Gävle hamn som skäl för att verkställighetsförordnade ska meddelas. Länsstyrelsen anser dock med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, att sökande inte har visat att det föreligger sådan brådska med att vidta sökta åtgärder, att det finns skäl till att meddela verkställighetsförordnade. Byggnads- och miljönämnden, Gävle kommun, bedömer att ansökan ska tillstyrkas men att vissa villkor ska ställas, bl.a. att Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) ska tillämpas i sin helhet. Riktvärdena kan dock få överskridas med 5 db(a) om verksamheten är begränsad till högst två månader. Nämnden saknar bedömda kostnader för bullerreducerande åtgärder och bedömning om dessa är orimliga i förhållande till nyttan enligt 2 kap. 7 miljöbalken. Vidare anser nämnden att miljömuddring ska väljas eftersom det minimerar spridning av föroreningar. Gefle Segelsällskap befarar att sjöhävningen ska bli för stor in till klubbens hamn och att den vågdämpande bryggan inte kommer att räcka till när fartygen framgent kan gå med högre hastighet genom farleden. Gävle Fiskareförening anser att skador på fisket till följd av planerad muddringsverksamhet grovt kan indelas i kortsiktiga respektive långsiktiga skador. De kortsiktiga skadorna orsakas rent fysiskt av arbetet med maskiner och pråmtrafik. En omfattande grumling kommer att ske i samband med muddring och dumpning. Det sannolika är att under muddringstiden kommer inget fiske att kunna bedrivas på

42 42 Yttre fjärden samt att starka störningar kommer att uppstå på fisket i de inre delarna av Gävlebukten. Långsiktiga skador är borttagande av lekströmmingsgrund, minskat utrymme för att lägga strömmingsskötar, besvärligare bottenförhållanden för siknät och strömmingsskötar inom planerat område för dumpning av muddermassor och en betydande negativ inverkan på fiskereproduktionen inom det skyddade området närmast hamnen. Föreningen anser att ersättning bör utgå för de betydande störningarna som kommer att uppstå för fiskenäringen. Duma Nya Medier AB har genom ställföreträdaren Mattias Beijmo yttrat följande. Bolaget äger fastigheten Bönan 7:8 på vilken näringsverksamhet bedrivs i form av ljudinspelning. Studion är idag en mycket tyst, lugn plats som även utan ljudisolerande åtgärder håller extremt låga miljöljudsnivåer. Detta är naturligtvis en förutsättning för professionell inspelning av ljud. Bolaget framför följande besvär beträffande planerade åtgärder. Arbetena kommer att helt omöjliggöra eller åtminstone starkt begränsa möjligheten att bedriva pågående verksamhet. Detta kommer påverka företagets omsättning och renommé. Eftersom tidplanen för arbetena just på den plats där buller påverkar inte är känd, finns ingen möjlighet att förutse när bullerstörningarna kommer att påverka bolagets verksamhet. Detta gör det omöjligt att försöka planera inspelningar till tidpunkter då buller inte kommer att störa. Bolaget ser det inte heller som sin skyldighet att anpassa sin verksamhet till den nytillkomna verksamheten. De planerade arbetena påverkar redan verksamheten på så sätt att planeringen och inbokningen av inspelningarna känns osäkra. Kommer de framtida inbokade uppdragen att kunna genomföras som tänkt? Duma Nya Medier AB yrkar ersättning, med stöd av 32 kap. 9 miljöbalken, med ett årligt belopp på kr (80 dagar x 5000 kr/dag) + moms under den tid arbetena pågår. att Sjöfartsverket m.fl. inkommer med en tidplan för de arbeten som kan tänkas påverka på nämnt sätt och därefter erlägger kompensation enligt definition i

43 43 punkten ovan. Bullerproblematiken är känd och väldokumenterad och därför bör mark- och miljödomstolen kunna ålägga sökandena att redan i förhand informera om tidpunkter för arbeten, och även i förväg utbetala ersättning för den förlust av intäkt som deras arbeten innebär. att - om ovanstående inte bifalls - mark- och miljödomstolen inte ger tillstånd till arbeten som alternativt synnerligen försvårar bolagets redan etablerade näringsverksamhet. Lars-Göran Löhman, delägarna i fastigheten Norrlandet 2:1 har framfört att stränder och bryggor längs Norrlandet kommer att påverkas av ökat vågsvall samt att sprängningar kan påverka mark och hus. Karl-Erik Högberg, ägare till Norrlandet 5:10, har noterat att de senaste muddringsarbetena har inneburit: 1. sämre möjlighet till havsbad p.g.a. smutsigt vatten. 2. att grannfastigheten Gävle Bönan 1:1 har använts som förläggning av personal på logementsfartyg med utsläpp av avfallsvatten i havet samt transport av personal till fartygen dygnet runt, vilket har varit väldigt störande och begränsat utnyttjandet av fastigheten. Anita Landström, ägare till Bönan 3:12, har anfört följande. 1. Hon kräver ersättning för alla eventuella uppstående skador på fastigheten orsakade av fördjupningen av inseglingsrännan. 2. Vidare kräver hon kompensation för den olägenhet som uppstår genom förorening av badvattnet sommartid samt för det störande oljud som schaktningen medför. Anette Nordin, Bönan 3:14, har begärt att sökandena ska ordna och bekosta en ersättningsbostad till henne under arbetstiden p.g.a. att hon har extremt stora problem med ljud.

44 44 Maria Schneider, Fredriksskans 17:9, har framfört att det redan idag bullrar mycket från nuvarande hamnverksamhet och hon bävar för när muddringen och utbyggnaden tar fart. Hon föreslår att sökandena löser in fastigheten och erbjuder nya tomter, likvärdiga de som de hade innan utbyggnaden av hamnen tog fart. Tomas Landström, ägare till Bönan 3:25, har yrkat i första hand att mark- och miljödomstolen lämnar ansökan utan bifall. Om sökandena får bifall till sin ansökan har han yrkat engångsersättning om kr för sänkt marknadsvärde på fastigheten, årlig ersättning om kr för all framtid för en försämring i boendemiljön, kr som ersättning per år då arbetena pågår för störande av boendemiljö, att uppehåll i muddringsverksamheten i Holmuddsrännan görs under perioden midsommarafton till och med vecka 32, alternativt att muddringsarbetena inte får utföras efter kl alla dagar under perioden 1 juli till och med vecka 32, ersättning med kr per sommar som arbetena pågår, d.v.s. om inget sommaruppehåll enligt d) föreskrivs, samt att muddringsarbeten inte ska få utföras i Holmuddsrännan nattetid, innebärande uppehåll vardagar kl till och lördagar, söndagar och övriga helgdagar kl till att hastighetsbegränsning till 7 knop införs i Holmuddsrännan, oavsett om muddringsarbetena genomförs eller inte. Vidare har han motsatt sig att stenfyr nummer två och tre från hamnen räknat tas bort. Eva Edbom, ägare till fastigheten Fredriksskans 17:4, har hävdat att hon och andra som drabbats av nuvarande hamnverksamhet och ytterligare kommer att drabbas av nu ansökta åtgärder ska få en skälig ersättning för de försämringar som de åsamkas. Mikael Sundström, delägare till fastigheterna Bönan 3:26 och ägare av Limön 1:75, har yrkat att mark- och miljödomstolen förordnar följande ersättning med kr per sommar som muddringsarbetena pågår i Holmuddsrännan och därutöver kr per år som muddringsarbetet pågår,

45 45 att sökandena utger full ersättning till honom för tillfälligt boende när hans bostad inte kan bebos på grund av muddringsarbetet, att sökandena bekostar en fastighetsvärdering av Bönan 3:26 och Limön 1:75 samt ersätter skillnad mellan värderingsvärdet och det erhållna försäljningspriset vid en eventuell försäljning under genomförandetiden, en hastighetsbegränsning om 7 knop, garantier att fyr två och tre grundförstärks så att de klarar de påfrestningar som muddringsarbetet kräver, att sökandena ger tydliga svar på dels frågan om vad som händer om miljökonsekvensnormerna överskrids, dels vilka åtgärder som vidtas om/när gränsvärdena vid muddring och sprängning överskrids, att belysning, fyrsektorer och fyrkaraktärer inte stör bebyggelsen på fastlandet eller öar, att restriktioner för isbrytning upprättas, engångsersättning för förlorat marknadsvärde om kr. ersättning för väsentligt försämrat boende, sveda och värk med kr per år, att sökandena vid utebliven hastighetsreduktion bekostar "båtupptagningshiss" vid hamnanläggningen på Holmuddsvägen 36. Christina och Christer Hallbygård, ägare till Fredriksskans 17:10, vill med anledning av den planerade muddringen uppmärksamma sökandena på följande. risk för grumling av vattnet, risk för att giftigt sediment rörs upp från havsbotten och gör badvattnet otjänligt, risk för bullerstörningar i samband med muddring, samt risk för att större fartyg som går in i hamnen kommer att orsaka större svall och ökade utsläpp. Vidare ifrågasätts behovet av två hamnar i närheten av Stockholm med hänsyn till den nya hamnen i Nynäshamn. Skulle de ansökta arbetena innebära att vattnet blir otjänligt kommer skadeståndsanspråk framställas om ersättning för lägre taxeringsvärde.

46 46 Björn och Christina Lindquist, ägare till Bönan 2:10, anser att de kommer att bli väldigt drabbade av muddringen och kräver därför ersättning för buller som omöjliggör vistelse på fastigheten, att inte kunna bada i det grumliga vattnet, att inte kunna fiska inom eget vattenområde, nedsmutsning av strandremsa och i egen hamn, utsläpp av luftföroreningar från mudderfartyg och andra fartyg. Beloppen kan i dagsläget inte preciseras. Per Schönning, sommarboende på fastigheten Bönan 12:1, har framfört synpunkter rörande samrådsprocessen. Vidare kräver han att mark- och miljödomstolen inte tillåter annat än sugmuddring eller s.k. miljömuddring av Holmuddsrännans lösa delar, att dubbla fiberdukar ska omge muddringsområdena och att dumpning enbart ska ske i frånlandsvinds/-strömmar. Han hemställer även om begränsningar i utförandetider samt kräver ersättning om kr per sommarsäsong, d.v.s. under tiden juni-augusti, för förlorad möjlighet att utnyttja fastigheten, strandbad och fiske i det fall ansökan bifalls. SÖKANDENAS BEMÖTANDE AV INKOMNA YTTRANDEN Sökandena har i genmäle framfört bl.a. följande. Allmänna synpunkter Prövningens omfattning Det som mark- och miljödomstolen har att pröva inom ramen för ansökan är frågan om tillstånd ska meddelas enligt 11 kap. miljöbalken till breddning och fördjupning av inseglingsleden, fördjupning av hamnbassängerna samt vissa åtgärder rörande den fasta utmärkningen, på det sätt som sökandena beskrivit i ansökan med bilagor. Vidare ska domstolen pröva frågan om dispens kan lämnas för tippning av de rena muddermassorna från projektet inom angivet tippområde. Finner mark- och miljödomstolen att den ansökta verksamheten uppfyller miljöbalkens tillåtlighetsbestämmelser får domstolen, i den utsträckning det kan anses skä-

47 47 ligt, meddela villkor för verksamheten i syfte att kontrollera och minimera miljöpåverkan. Dessa villkor kan emellertid endast avse den verksamhet som är föremål för prövning och som sökandena råder över. Verksamheten vid Gävle hamn samt konstruktionen av nya kajer och omhändertagande av förorenade massor omfattas av separata tillstånd och är inte är föremål för prövning i målet. Inte heller trafiken till och från hamnen kan regleras i ett kommande tillstånd utan ingår som en del i tillståndsprövningen av hamnens verksamhet eller regleras på annat sätt, och villkor rörande hastighetsbegränsning eller andra aspekter av fartygstrafiken kan således inte föreskrivas av domstolen. Frågan om hastighetsbegränsning i farleden har varit föremål för diskussion i olika sammanhang som ett sätt att begränsa påverkan av fartygstrafik på strandfastigheter. Det är länsstyrelsen som beslutar om föreskrifter avseende hastighetsbegränsning, dock med Sjöfartsverket som remissinstans. Sjöfartsverket har således ingen möjlighet att självständigt föreskriva begränsad hastighet i en farled även om verket skulle anse detta befogat. Med hänsyn till de synpunkter som inkommit i samband med utredningarna inför denna ansökan samt förhållandena i området förklarar sig dock Sjöfartsverket berett att tillstyrka ett förslag till hastighetsbegränsning i Holmuddsrännan samt Yttre fjärden till 8 respektive 12 knop. Underlag och bedömningar Det är med förvåning sökandena tar del av HaV:s formuleringar i fråga om synpunkter och önskemål om komplettering av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. HaV använder allmänna uttryck som "mycket förorenade" sediment som muddras och "stor risk" för spridning av skadliga sediment över "stora områden". Det kan påminnas om den sammanställning av befintligt kunskapsunderlag vad gäller miljöeffekter vid muddring och dumpning som Naturvårdsverket nyligen givit ut: "Miljöeffekter vid muddring och dumpning", NV Rapport 5999 (oktober samt rapporten Erfarenheter från dumpningar till havs" (2007) som tagits fram av Sjöfartsverket och Sveriges Hamnar. Naturvårdsverkets rapport refererar till uppföljningar av större muddringsprojekt vid Garpen, Halmstad, Varberg, Göte-

48 48 borg och Falkenberg. Ytterligare ett projekt som bidragit med viktiga erfarenheter under senare tid är det nyligen avslutade muddringsprojektet Norrköpings hamn och insegling. Vid projekten Garpen, Göteborg och Norrköping har Sjöfartsverket, med i stort sett samma personer inom projektgruppen som i föreliggande projekt i Gävle, varit sökandepart i samverkan med berörd hamn. Det är således ingen överdrift att påstå att projektorganisationen i projektet Insegling Gävle besitter betydande kunskap och erfarenhet inom området. Den ansökan som sökandena har presenterat är grundligt genomarbetad och har utarbetats mot bakgrund av den kompetens som finns inom projektorganisationen samt anlitad sakkunskap inom relevanta områden. De skyddsåtgärder som bedömts nödvändiga för att kunna genomföra projektet med begränsad störning för kringboende och miljön har arbetats in i ansökan och en avvägning har därefter skett avseende vilka ytterligare skyddsåtgärder och inskränkningar som kan vidtas utan att riskera projektets genomförande eller innebära alltför höga kostnader. Eftersom projektet är omfattande och innehåller många olika intressen och avvägningar är det naturligt att inte ansökan innehåller en fullständig redogörelse för samtliga de avvägningar som gjorts i detalj. Att sökandesidan består av en statlig myndighet som tillsammans med en kommun och det berörda kommunala bolaget genomför ett infrastrukturprojekt på direkt uppdrag av regeringen innebär att höga krav ställs på transparens, trovärdighet och sakkunskap inom projektet. Ansökan utgör inte ett "förhandlingsutspel" mot vilket remissmyndigheter och sakägare ska komma med motbud. Den samrådsprocess som föregått projektet har präglats av öppenhet och lyhördhet och ansökan innehåller väl avvägda slutsatser rörande påverkan och behovet av skyddsåtgärder. Utrymmet att föreskriva ytterligare restriktioner för utförandet är således, som också kommer utvecklas nedan, ytterst begränsat och det är av grundläggande betydelse att framställda synpunkter baseras på sakkunskap inom området. Det är beklagligt om det inte framgår av ansökan att det finns en stor kompetens inom projektet. Planeringen inför muddringen i Gävle påbörjades redan 2005, då en

49 49 förstudie tillsattes med representanter från länsstyrelsen, Sjöfartsverket och hamnen. Ett flertal samråd har hållits därefter och processen har präglats av öppenhet, såväl gentemot myndigheter som enskilda berörda och organisationer. Det måste särskilt betonas att den planerade verksamheten inte utgör ett muddringsprojekt som syftar till att sanera förorenade bottnar i Yttre fjärden. Yttre fjärden belastas av utsläpp från ett flertal industriella anläggningar, reningsverk m.m. Den nu aktuella fördjupningen innebär en betydande förbättring av bottenkvaliteten inom Yttre fjärden genom att förorenade sediment inom muddringsområdet avlägsnas och omhändertas särskilt. Inom ramen för detta projekt finns däremot inget utrymme, eller ens mandat, för att omhänderta så pass stora mängder massor som krävs för att fullständigt säkerställa att kvarvarande bottenområden är helt rena. Vad sökandena kan säkerställa är att de ansökta åtgärderna inte försämrar föroreningssituationen i Yttre fjärden eller inom tippområdet. De studier som gjorts rörande konsekvenser av muddringsprojekt visar att den allra viktigaste åtgärden för att minimera påverkan på vattenmiljön är att begränsa den totala genomförandetiden. En kort genomförandetid förutsätter att möjlighet ges att arbeta kontinuerligt med effektiva mudderverk med hög kapacitet. Alla inskränkningar i form av begränsningsvärden för grumling och buller samt krav på muddringsteknik och begränsade arbetsperioder förlänger genomförandet av projektet. Som ansökan nu är utformad har sökandena eftersträvat att kunna avsluta verksamheten inom två säsonger, men detta är inte något som kan garanteras eftersom betydande inskränkningar redan gjorts såvitt avser muddringsmetod, arbetstider och grumlingsrestriktioner. Sammanfattningsvis framgår av den bedömning som gjorts i miljökonsekvensbeskrivningen att inga bestående negativa miljökonsekvenser kan bedömas uppstå till följd av planerade åtgärder. Bedömningen är därför att projektet inte försämrar möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna eller kommer påverka kvalitetsfaktorerna för vattenförekomsten negativt. Det har således inte funnits någon anledning att gå närmare in på denna fråga. Även hänsyn till kringliggande Natura om-

50 50 råden och riksintresseområden för naturvård och kulturmiljö m.m. finns integrerad i projektets utformning och sökandena anser sig ha visat att dessa områden inte kommer att påverkas negativt. I denna del hänvisas till vad som anförts i ansökan samt förslag till kontrollprogram. Ersättningsfrågor I ansökningsmål enligt 11 kap. miljöbalken finns bestämmelser som innebär att den som vidtar en åtgärd som skadar annans egendom ska betala ersättning för vad som skadas. Ersättning betalas endast för skador som kvarstår sedan förebyggande eller avhjälpande åtgärder har utförts. Rätten till ersättning omfattar egendomsskada och ekonomisk förlust utan samband med fysisk skada, s.k. ren förmögenhetsskada. Den ekonomiska förlusten måste ha ett tydligt samband med den ansökta verksamheten. Ett flertal sakägare har i sina yttranden framfört krav på ersättning för olika typer av skador och olägenheter som de befarar ska uppkomma på grund av de ansökta åtgärderna. Flertalet av dessa skador är inte av ekonomisk natur, utan får betecknas som ideell skada. För denna typ av skada utgår ingen ersättning enligt bestämmelserna i miljöbalken. Frågor kring hur denna typ av skador kan minimeras prövas inom ramen för tillståndsprövningen av de ansökta åtgärderna, där miljöbalkens allmänna hänsynsregler innebär att en avvägning ska göras av dessa skador i förhållande till nyttan av projektet, med möjlighet att föreskriva villkor för utförandet, i syfte att minimera påverkan från de ansökta åtgärderna. Som redovisats i miljökonsekvensbeskrivningen och ansökan innebär de åtgärder som nu är föremål för prövning viss påverkan på vattenmiljön och omgivningen under anläggningsskedet. Åtgärderna innebär emellertid efter genomförandet att säkerheten i inseglingsleden förbättras, med en reducerad olycksrisk samt mer effektiv fartygstrafik per transporterad godsenhet, vilket i sin tur innebär minskad miljöpåverkan. Med den utformning av åtgärderna som sökandena föreslagit, de förslag till villkor samt kontinuerliga kontroller som presenterats samt begränsningar i tiden för ge-

51 51 nomförandet är sökandenas uppfattning att påverkan under anläggningsskedet inte kan anses medföra skador för omgivande fastigheter på ett sådant sätt att ersättning kan utgå, annat än i undantagsfall. Den påverkan från de ansökta åtgärderna som kvarstår efter genomförandefasen innebär sammantaget en förbättring av situationen för de fastigheter som är belägna längs i första hand Holmuddsrännan, genom den reducerade olycksrisken. Någon försämring av fastigheternas marknadsvärden med anledning av åtgärderna kan således inte förväntas. Skulle skador uppkomma för någon sakägare, som inte har kunnat förutses vid prövningen och som är hänförlig till vattenverksamheten, finns möjlighet för fastighetsägare att anmäla anspråk på ersättning för oförutsedd skada, vilket enligt sökandenas förslag innebär möjlighet att återkomma med anspråk inom en period av 13 år från den tidpunkt då tillståndet vinner laga kraft (fem år efter arbetstidens utgång). Buller Som redogjorts för i tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen kan befaras viss bullerstörning från arbeten i Holmuddsrännan, särskilt när muddringsarbete sker inom de yttre delarna av rännan. Naturvårdsverkets riktlinjer för buller kommer i huvudsak att kunna innehållas för samtliga fastigheter dagtid, men kvälls- och nattetid visar utredningen på svårigheter att nå ned till rekommenderade nivåer. Sökandena har föreslagit ett särskilt bullervillkor avseende Holmuddsrännan. Det föreslagna bullervillkoret innebär att arbete enligt Naturvårdsverkets riktvärde 65 db(a) tillåts under dag- och kvällstid medan inget arbete alls sker nattetid. Det sommaruppehåll som diskuterades vid ett inledande samrådsmöte har således, efter överväganden mot bakgrund av de diskussioner som förts med boende i området, ersatts med förslaget att verksamheten gör uppehåll nattetid. Betydande ansträngningar har gjorts från sökandesidan för att hitta en rimlig lösning som innebär minsta möjliga påverkan för de boende samtidig som höga krav på miljöhänsyn ställs. Det bör påpekas att det som beskrivs i ansökan utgör ett "värsta" bullerscenario. I praktiken kommer mudderverket att förflyttas längs en sträcka av ca m, inom det område som ligger närmast land i Holmuddsrännan, och därmed kommer bul-

52 52 lerexponeringen att variera betydligt under arbetets genomförande även för fastigheterna inom detta område. Under genomförandet och vid detaljplaneringen av arbetena kommer information om projektet löpande att hållas tillgänglig för de närboende och möten genomföras för att möjliggöra informationsutbyte. Det kan erinras om att det inte är möjligt att bedriva verksamheten under den period då isen ligger i området, vilket innebär bortfall av ca tre månader per år. Uppehållet nattetid innebär ytterligare bortfall av en stor del av dygnet med tidsutdräkt och kostnader för omlokalisering av mudderverk m.m. Skulle ytterligare inskränkningar i arbetstiden ske innebär detta med stor sannolikhet att projektet måste förlängas ytterligare en säsong, med den påverkan detta innebär för omgivningen, alternativt att projektet överhuvudtaget inte kan genomföras med hänsyn till de ökade kostnaderna. I detta sammanhang måste betonas att de ansökta åtgärderna utgör en ur ett samhällsperspektiv angelägen verksamhet vars genomförande pågår under en förhållandevis begränsad period, med en stor påföljande samhällsnytta såväl lokalt som regionalt. Den totala projektkostnaden är hög och stora investeringar har lagts ned i hamnen samt inför den föreliggande ansökan. Det är beklagligt att vissa störningar uppkommer för fastighetsägare i området under genomförandeperioden, men dessa störningar måste trots allt anses begränsade och det vore olyckligt om de tilläts inverka på möjligheten att genomföra projektet. Bemötande av enskilda yttranden HaV Sökandena motsätter sig ändring av villkorsförslag 2 och 3 samt att ytterligare villkor rörande kontroll av metaller och andra ämnen föreskrivs. Av SGU:s kompletterande rapport framgår att uppgiften i tidigare rapport varit att i tre punkter klarlägga hur djupt ned i sedimenten industriell påverkan kunde spåras. Slutsatsen avseende muddringsdjup angavs då till 75 cm för massor som bör deponeras på annan plats än i havet. Mot bakgrund av de ytterligare utredningar som gjorts i tio punkter utmed farleden kan denna nivå revideras då förhållanden där visar på en betydligt

53 53 tunnare antropogent påverkat sedimentskikt. Resultaten av undersökningarna visar tillsammans att i de områden som undersökts är det fullt tillräckligt att muddra bort det översta sedimentskiktet ned till maximalt 50 cm djup. Den valda avgränsningen motiveras således av det underlag som finns rörande massornas innehåll. De prover som finns kan inte anses utgöra ett fullständigt underlag för att med säkerhet kunna bestämma föroreningshalter i Yttre fjärden, utan måste ses som en indikation på hur förhållandena ser ut generellt. Det är inte osannolikt att det på vissa platser kan förekomma föroreningar under nivån 50 cm, men samtidigt visar underlaget att denna nivå torde vara fullt tillräcklig för att få med den största delen av de sediment som innehåller förhöjda halter föroreningar. Föreslaget djup för miljömuddring är tillräckligt för att säkerställa att återstående massor är tillräckligt rena för att kunna tippas till havs. Såvitt avser avgränsningen mellan Yttre fjärden och Holmuddsrännan föranleds denna av det faktum att det inte förekommer några lösa sediment i Holmuddsrännan bortom aktuell avgränsningslinje. Vid tidigare muddringsprojekt såsom exempelvis Norrköping, Garpen och Göteborg har muddermassor med föroreningsinnehåll i avvikelseklasser 1 till och med 4 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4914) ansetts tillåtna att dumpa till havs. Halterna i den föreslagna tipplatsens ytsediment ligger idag i avvikelseklass upp till 3 för vissa ämnen. Efter genomförd dumpning kommer halterna i ytsedimentet att vara jämförbara eller lägre. Sökandenas yrkande grundar sig således på etablerad praxis vad gäller föroreningsinnehållet i muddermassor som kan tillåtas tippas till havs, och det föreligger inga omständigheter som tyder på att strängare krav skulle vara erforderliga i det aktuella fallet. Utöver detta kan konstateras att stora delar av tippområdet redan nyttjats för tippning av muddermassor och att botten inom tippområdet uppvisar ungefärligen samma föroreningshalter som det material som nu ska tippas. Sökandena motsätter sig HaV:s villkor rörande grumlingshalt och vidhåller att det av sökandena föreslagna villkoret är tillräckligt långtgående för att säkerställa att muddringsarbetena inte orsakar annat än temporär skada på vattenmiljön samt att mer långtgående restriktioner är såväl orimliga som obehövliga. Det är inte möjligt

54 54 att genomföra planerade muddringsarbeten med ett begränsningsvärde på 30 mg/1 för rena massor och ett sådant lågt värde är inte heller befogat ur miljösynpunkt. Sökandena kan dock inom ramen för kontrollprogrammet åta sig att utföra ytterligare grumlingskontroll sydväst om Lövgrund för att säkerställa att grumling, främst från dumpningen, inte påverkar grundområdet vid Lövgrund negativt. Sökandena har inget att erinra mot att även inkludera arbeten vid fyrar i villkorsförslaget, då dessa är belägna inom muddringsområdet. Att använda siltgardiner vid muddring är en omtvistad skyddsåtgärd, då nyttan av dessa inte har kunnat fastställas. I vissa fall, såsom vid skydd av ett vattenintag eller arbete inom ett hamnområde eller skyddad vik, kan argumenteras för att siltgardiner skulle kunna vara en relevant skyddsåtgärd. I det aktuella projektet är detta emellertid helt uteslutet av flera olika skäl. För det första finns inget behov av siltgardiner genom föreslagna grumlingsvillkor med kontrollpunkter, som just avser att skydda de aktuella områden som HaV utpekar. Det är inte heller tekniskt möjligt att förse mudderverken eller arbetsområdet med dessa siltgardiner vid arbete i en farled utan att äventyra manöverförmåga och sjösäkerhet. HaV:s argumentation i denna del bemöts inte vidare. SMHI är den organisation som normalt anlitas för att utföra strömningsberäkningar och får således förmodas ha god kunskap inom området. Rapporten är avsedd att ge en generell uppfattning om strömmar i området och sannolikheten för sedimentspridning i olika riktningar. Rapporten har, som en av flera utredningar, legat till grund för de villkor för grumling som föreslagits i ansökan. Enligt sökandenas uppfattning saknas anledning att närmare diskutera enskilda värstafalletscenarier i SMHI:s rapport, eller huruvida denna innebär en underskattning av riskerna, eftersom det med den föreslagna villkorsutformningen är sökandenas ansvar att säkerställa att grumlingsnivåerna inte överskrider angivna värden. Det finns anledning att ifrågasätta HaV:s slutsatser rörande påverkan på fisk och behovet av att av denna anledning begränsa arbetsperioden. Här kan konstateras att utrymmet för reducering av arbetsperioden under året är mycket begränsat. Med

55 55 hänsyn till den isläggning som normalt sker under vintertid skulle vidare HaV:s förstahandsyrkande innebära att arbete kan ske ca en månad per år, vilket medför att projektet inte skulle vara genomförbart. Toxicitetstester visar att de explosivämnen som ingår i TNT, RDX och pentyl är giftiga för främst fiskar och kräftdjur. Omvandlingen vid sprängning i vatten är generellt effektivare än i luft. Förbränningen är effektivare i stora laddningar än i små. Enligt litteraturen bör efterförbränningen vid detonation av stora laddningar under vatten vara relativt fullständig. Kvarstående rester av sprängmedel bryts ned, men mineraliseringen kan vara långsam under anaeroba förhållanden, vilka normalt sällan förekommer. Omvandlingsprodukterna vid detonationen är till största delen ogiftiga. Relativt stora mängder kolmonoxid frigörs dock, med risk för påverkan på t.ex. fisk, särskilt vid höga ph- värden. Ammoniumeffekten avklingar dock mycket snabbt. Påverkan av toxiska ämnen är kortvarig och begränsad till närområdet, då de snabbt späds ut till låga och ej verksamma halter. Fisk, som uppträder så nära detonationsplatsen att de riskerar att påverkas av höga halter toxiska ämnen, överlever sannolikt inte den stötvåg som bildas vid detonationen. Det kontrollprogram som sökandena föreslagit innehåller ett ambitiöst provtagningsprogram, inte minst vad gäller bottenvegetation, och ytterligare lokaler är inte aktuella. Inom muddringsområdet finns inte anledning att utföra någon kontroll av bottenfauna, men däremot kommer kontroll att ske av dumpningsområdet. I Norrköping sker kontroll av bottenfauna på tipplatsen i två år efter avslutad tippning, vilket också sökandena anser bör vara fallet i detta projekt. Det är oklart hur HaV anser att ett villkor avseende miljöstörande ämnen ska vara utformat och syftet med ett sådant. Sökandena har dock åtagit sig att utöka kontrollprogrammet något. Detaljer rörande provtagnings- och analysmetoder brukar dock normalt arbetas fram vid ett senare tillfälle, när tillstånd meddelats. Enligt sökandenas uppfattning föreligger inget behov av sedimentanalyser eftersom miljömuddring kommer att ske. För att kontrollera eventuella miljögifter i vatten åtar sig sökandena emellertid att komplettera kontrollprogrammet med passiva

56 56 provtagare samt vattenprov för mätning av metaller och organiska miljögifter samt att kombinera detta med redan åtaget provfiske. Antalet passiva provtagare uppgår lämpligen till 3-4 st (så var fallet i Göteborg) och mätning sker en gång varje säsong om inte särskilda omständigheter föranleder annat. Sökandena åtar sig även att kontrollera grumling längs en linje/provpunkt sydväst Lövgrund. Sökandena motsätter sig förslaget rörande kontroll av fiskhälsa men kan godta att komplettera fiskyngelinventeringen på så sätt att inventering av sikyngel sker på våren. Det är inte aktuellt att kontrollera effekterna av fartygstrafiken i farleden då denna trafik inte är en verksamhet som omfattas av föreliggande ansökan. HaV anser att den av sökandena föreslagna fiskeavgiften om kr är något lågt satt, bl.a. utifrån de skador som bedöms kunna uppstå på fisk och fiske orsakat av grumling, sediment, sprängning, ökad frigörelse och upptag av föroreningar, ökad fartygstrafik, borttagande av habitat m. m. Enligt HaV ska det vid bedömningen av fiskeavgiften beaktas att påverkansområdet blir betydligt större när arbetena utförs "utan skyddsanordningar" samt genomförs under biologiskt viktiga perioder. Det bör vidare beaktas att det är "mycket förorenade" sediment som muddras och "stor risk" föreligger att föroreningar, i nivåer skadliga för akvatiska organismer, sprids över "stora områden med avseende på de begränsade möjligheterna att avgränsa påverkansområdets storlek". HaV hänvisar också till tidigare muddringar. Sökandena ställer sig frågande till de kategoriska och starka uttalanden som HaV gör i denna del, och avser inte att bemöta enskilda påstående i detalj, utan hänvisar till vad som presenterats i ansökan och bemötanden. Av Naturvårdsverkets rapport framgår att risken för effekter på fisk och fiskens bytesdjur är liten och kortvarig. Generellt har effekterna i undersökta muddringsområden och tippningsplatser varit kortvariga och ibland positiva. Att viktiga habitat för lek och yngeluppväxt skulle påverkas många år är en stor överdrift. Att man sett effekter på utvandrande fisk i mynningsområdet till berörda svenska åar vid tidigare muddringar är tveksamt. I

57 57 Naturvårdsverkets rapport finns inga sådana referenser. Det signifikant negativa sambandet som kunnat återfinnas är det mellan göstäthet och siktdjup. Att det tidigare muddrade området ost om Fredriksskans skulle vara viktigt för strömming och sik är också tveksamt. Det är inte en lekplats för någon av arterna, men att uppväxande strömming uppehåller sig där är belagt. Effekten på dessa planktonätande fiskar blir kortvarig. För sik måste avses påverkan på vuxen fisk under vinterhalvåret, men även här blir effekten kortvarig. Utökad muddring i hamnen och dess närhet torde inte beröra viktiga födosöksbottnar för fisk. Menar HaV detta torde det innebära att tidigare muddringar i området inte haft en varaktig negativ effekt. Sammantaget bestrider sökandena HaV:s yrkande och vidhåller sin inställning att kr är en skälig ersättning för skada på det allmänna fiskeintresset. Sökandena har träffat särskild överenskommelse med yrkesfiskarna avseende ersättning för enskilt fiske. Transportstyrelsens sjöfartsavdelning Sökandena har betydande erfarenhet av genomförande av liknande projekt och kommer i enlighet med normala rutiner att etablera en så kallad navigationsgrupp med representanter för inblandade aktörer, för att hantera risk- och säkerhetsfrågor under anläggningsfasen och sjöfarten kommer att underrättas via ordinarie kontaktvägar. Stor del av arbetenas genomförande påverkar inte sjöfartens framkomlighet och säkerhet. Någon märkbar förändring av vågbrytande funktioner kan inte förväntas. Säkerställande av djupet inom muddrad yta kommer i sedvanlig ordning att kontrolleras genom ramning. Statens Maritima Museer Den marinarkeologiska utredningen har nyligen avslutats och rapportering skett till sökandena. Utredningen visar inte på några fynd av arkeologiskt eller kulturhistoriskt intresse.

58 58 Länsstyrelsen Gävleborg Buller Genomförande av de ansökta åtgärderna innebär påtagliga avvägningar mellan olika berörda intressen, vilket tydligt illustreras av de yttranden som inkommit i målet från myndigheter och sakägare. Såvitt avser vattenmiljön råder enighet om att den enskilt viktigaste faktorn för att begränsa påverkan är att åtgärderna genomförs under en så kort sammantagen tid som möjligt. Det finns också ett behov av att beakta särskilt känsliga områden, såsom lekplatser för sik, och att undvika höga grumlingshalter under tillväxtsäsongen. När det gäller enskilda intressen skiljer sig dessa åt och det kan exempelvis antas att permanentboende i området prioriterar låga bullernivåer nattetid medan fritidsboende gärna argumenterar för arbetsfria sommarperioder. Mot denna bakgrund får återigen betonas att det förslag till genomförande, med villkor och kontroller, som presenterats av sökandena i ansökan och som justerats något i samband med huvudförhandlingen, har arbetats fram efter noggranna överväganden och mot bakgrund av samtliga synpunkter som inkommit. Det är emellertid inte möjligt att tillgodose samtliga intressen. Hänsyn måste även tas till de begränsningar och kostnader som är förenade med denna typ av stora projekt och alltför långtgående restriktioner riskerar att omöjliggöra genomförandet. En viktig faktor som styr genomförandet är den tekniska utrustning som står till buds. Projektets storlek innebär krav på användning av mycket stora mudderverk där det endast finns ett fåtal entreprenörer som verkar på en internationell marknad. Uppskattningsvis finns det tiotalet mudderverk på världsmarknaden som har den kapacitet som krävs. Dessa mudderverk är förenade med stora kostnader och är svåra att omlokalisera med kortare intervall. Mudderverken bör således användas med hög utnyttjandegrad. I denna typ av projekt arbetar man normalt sett dygnet runt. Nedan redogörs mer i detalj för de skyddsåtgärder som sökandena åtagit sig för att begränsa bullernivåerna samt en redogörelse för tänkbara ytterligare skyddsåtgärder och kostnader förenade med dessa.

59 59 Såsom länsstyrelsen framfört kan en tänkbar skyddsåtgärd mot bullerstörningar vara att göra arbetsuppehåll under vissa tider. Nedan presenteras beräkningar som syftar till att illustrera vilka kostnader som är förenade med det uppehåll som sökandena åtagit sig nattetid i området kring Holmuddsrännan (a) samt vilka kostnader ett uppehåll under lördagar och söndagar i Holmuddsrännan skulle innebära (b). Beräkningarna grundas på de priser som upphandlades i Norrköpingsprojektet. (a) Kostnader förenade med åtagandet att inte muddra i Holmuddsrännan nattetid: En förutsättning för att begränsa genomförandet av projektet till två säsonger är att två mudderverk kan användas samtidigt. Muddervolymen i Holmuddsrännan är m 3 och mudderverkens sammanlagda kapacitet är 8000 m 3 /dygn. Detta ger en total arbetstid på ca 206 dygn för muddringsarbetena i Holmuddsrännan om arbetet sker hela dygnet. Åtagandet innebär uppehåll i muddringsarbetet i Holmuddsrännan mellan kl 22-07, d.v.s. 9 tim per dygn, vilket innebär att mudderverkens sammanlagda kapacitet reduceras till 5000 m 3 per dygn. Detta innebär en förlängning av den totala arbetstiden från 206 dygn (30 veckor) till 330 dygn (47 veckor). Stilleståndskostnad för ett mudderverk med den aktuella storleken är kr/tim, vilket innebär en merkostnad för de två mudderverken om kr per dygn. Med en förlängd arbetstid från 206 till 330 dygn till en kostnad av per dygn, blir kostnaden 67 miljoner kr. Utöver denna kostnad för mudderverken tillkommer även kostnad för platsorganisation såsom kontor, arbetsledning m m, vilken kan uppskattas till kr/tim, samt kostnad för ett mätfartyg med kr/tim (denna reduceras dock med 50%). Detta medför en tillkommande kostnad på ytterligare kr per dygn, alltså en kostnad på ytterligare 10 miljoner kr. Totalkostnaden för åtagandet att inte utföra arbeten i Holmuddsrännan nattetid uppgår därmed till ca 77 miljoner kr. (b) Kostnader förenade med uppehåll av bulleralstrande arbeten i Holmuddsrännan lördagar och söndagar Muddringsarbete i Holmuddsrännan utgör bulleralstrande arbete och ett uppehåll under lördagar och söndagar i området skulle medföra en reducerad kapacitet om m 3 per vecka, vilket medför att arbetstiden förlängs med 19 veckor från 47

60 60 veckor till 66 veckor. Med utgångspunkt från vad som angivits ovan skulle detta innebära en ytterligare kostnadsökning med 82 miljoner kr (19 veckor x 7 dagar x ( kr kr). Väder- och issituationen i Gävle gör att den möjliga arbetstiden uppskattas till högst ca 28 veckor per år. Ovanstående inskränkningar skulle således innebära att en tredje muddringssäsong skulle krävas, vilket medför tillkommande kostnader för avetablering samt nyetablering av arbetsplatsen ytterligare en gång efter vinteruppehållet, vilket uppskattningsvis kostar projektet ca 5 miljoner kr. Den totala summan blir således 87 miljoner kr (82 miljoner kr + 5 miljoner kr). Länsstyrelsen påtalar att sökandena genom god planering borde kunna skapa perioder av lugn för de boende utan att arbetena helt behöver stoppas. Sökandena får inledningsvis påpeka att mycket god planering är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna genomföra projektet på föreslagna villkor. Inom ramen för den arbetsgrupp som alltid tillsätts vid dessa projekt sker detaljplanering av utförandet i samråd med entreprenören under projektets genomförande. Det är emellertid inte möjligt för sökandena att i detta skede på detaljnivå ange hur arbetena kommer att utföras. En grundläggande förutsättning för att innehålla föreslagna grumlingsvillkor är att sökandena har teknisk frihet att välja metod och plats för mudderverken. Att förflytta stora mudderverk innebär även, som framgått ovan, förlust av arbetstid och därmed fördröjning i genomförandetiden. Ett åtagande att inte utföra arbeten på en viss plats under viss tid, till förmån för vissa fastigheter, innebär samtidigt att andra fastigheter istället blir störda. Det är viktigt att ha klart för sig att inte samtliga fastigheter i området är utsatta för störningar under hela genomförandeperioden, utan perioder av lugn för de boende (utöver vinterhalvåret då isen ligger) kommer att infalla även under den tid arbetena utförs. Mudderverken förflyttas successivt längs farleden, vilket innebär att ingen fastighet kommer att utsättas för buller under någon längre sammanhängande period. Sökandenas bedömning är att det inte är möjligt att vidta några ytterligare bullerbegränsande åtgärder på mudderverken och att bullerbegränsande åtgärder på fastig-

61 61 heterna i form av bullerplank inte är en önskvärd lösning. Fasad- och/eller fönsterbyte kan inte anses vara skäligt vid ett projekt av det aktuella slaget. Sökandena vidhåller att det presenterade och vid huvudförhandlingen reviderade villkorsförslaget rörande buller föreskrivs för verksamheten. För att projektet ska kunna genomföras inom utsatt tid samt inte innebära oskäligt höga kostnader krävs möjlighet att tillfälligt kunna överskrida etablerade bullernormer för fastigheterna i området. Den föreslagna högsta ekvivalenta bullernivån om 65 db(a) som sökandena föreslagit för Holmuddsrännan medför inte en orimlig störning utan måste kunna accepteras vid tillfälliga åtgärder som samtidigt ansetts vara samhällsekonomiskt nyttiga. Det villkorsförslag som länsstyrelsen lämnat innebär att projektet inte kommer att kunna genomföras. Den bullerutredning som sökandena låtit utföra visar att Naturvårdsverkets riktlinjer om högst 60 db(a) dagtid inte med säkerhet kan innehållas vid arbete inom de yttre delarna av Holmuddsrännan. Att då även ålägga sökandena att innehålla en bullernivå på högst 50 db(a) kvällstid innebär att arbete överhuvudtaget inte kommer att kunna ske under denna tid inom den största delen av Holmuddsrännan. Detta skulle begränsa dygnsarbetstiden på ett sådant sätt att den totala genomförandekostnaden blir för hög. Som framgått ovan utgör den totala kostnaden för det redan lämnande åtagandet nattetid i Holmuddsrännan samt det av länsstyrelsens föreslagna uppehållet under lördagar och söndagar 164 miljoner kr (77 miljoner kr + 87 miljoner kr). Detta belopp ska ses i relation till att kostnaden för hela projektet är ca 270 miljoner kronor (här ingår 77 miljoner kr för åtagandet i Holmuddsrännan). Enbart kostnadsökningen för åtagandet att inte muddra nattetid i Holmuddsrännan innebär således en kostnadsökning på en tredjedel av projektkostnaden. Ytterligare kostnader kan inte anses rimliga. Grumling Sökandena har inget att erinra mot länsstyrelsens omformulerade förslag till villkor 5 såvitt avser dess konstruktion. Sökandena har vidare godtagit att villkoret även inkluderar arbeten vid fyrar och kan efter ytterligare överväganden konstatera att

62 62 det kan godtas att villkoret även inkluderar tippningen av muddermassor. Vid huvudförhandlingen åtog sig sökandena att utföra ytterligare grumlingskontroller sydväst Lövgrund för att säkerställa att grumlingen inte påverkar grundområdet vid Lövgrund negativt. Sökandena har därför reviderat bilaga H:1 till kontrollprogrammet. Såvitt avser det av länsstyrelsen föreslagna grumlingsvärdet på 30 mg/1 vid arbeten i rena sediment, skiljer detta sig betydligt från de nivåer som föreslagits av sökandena om 50 mg/1 respektive 100 mg/1. Sökandenas förslag grundas på de erfarenheter som erhållits från tidigare projekt (särskilt i Göteborg där en längre tids utvärdering kunnat ske), avseende vilka värden som kan innehållas vid muddring som utförs av aktuella mudderverk samt vad vattenmiljön kan klara utan bestående påverkan, och med hänsyn till den lägre biologiska aktiviteten vintertid kan således högre grumlingsnivåer tillåtas under denna period. Länsstyrelsen har överhuvudtaget inte motiverat varför man förordar ett lägre grumlingsvärde för rena sediment än de av sökandena föreslagna värdena. Sökandena invänder även mot att länsstyrelsens förslag inte tar hänsyn till vilken årstid arbetena sker. Sökandena vidhåller tidigare föreslagna grumlingsnivåer och föreslår följande justerade villkorsförslag avseende grumling: Arbetena ska bedrivas på ett sådant sätt att grumling minimeras i möjligaste mån. Om grumling till följd av de tillståndsgivna arbetena i förorenade sediment överskrider 30 mg/1 på ett avstånd av 250 m från platsen där grumlande arbetena utförs ska tillsynsmyndigheten kontaktas och åtgärder omedelbart vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas. Om grumling till följd av de tillståndsgivna arbetena i rena sediment, dumpning av rena sediment och utrivning, grundförstärkning och anläggande av fyrar överskrider 50 mg/1 sommartid (16 maj - 31 augusti) respektive 100 mg/1 vintertid (1 september - 15 maj) vid de kontrollpunkter respektive mätlinjer som framgår av kartbilaga till kontrollprogrammet ska tillsynsmyndigheten kontaktas och åtgärder omedelbart vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas.

63 63 Sprängning Länsstyrelsen har uppgivit att det fortfarande saknas material för att fastställa villkor för sprängning i den delen som sprängningsarbeten kommer påverka fisk och vattentäkter. Skulle det vara aktuellt med sprängning kommer detta att ske i ytterst begränsad omfattning. Som framgår av ansökan kommer sprängning att föregås av en riskanalys med avseende på byggnader och anläggningar samt även brunnar och avlopp. En riskanalys innefattar även besiktning av alla typer av anläggningar som bedöms ligga inom det område som kan komma att påverkas av sprängningen. Efterföljande kontroller, såsom vad gäller spridning av föroreningar i samband med sprängning är inte erforderliga. Verkställighetsförordnande Länsstyrelsen har vidhållit sitt yrkande om att verkställighetsförordnande inte ska medges. Länsstyrelsen har som grund för detta angivit att sökandena inte har visat att det föreligger sådan brådska med att vidta sökta åtgärder att det finns skäl att meddela verkställighetsförordande. Sökandena bestrider länsstyrelsens yrkande och understryker vikten av att verkställighetsförordnande meddelas för att samordna de ansökta åtgärderna med de utfyllnadsarbeten som behöver genomföras i hamnen. Arbetena inom hamnen är redan påbörjade och för att dessa ska kunna fortsätta som planerat behöver hamnen få tillgång till aktuella muddermassor snarast, samtidigt som det är centralt för projektets vidkommande att kunna använda utfyllnadsområdena för att omhänderta de förorenade sedimenten. Gävle Hamn AB för redan diskussioner med intressenter till de nya ytor som skapas och det är angeläget att dessa kan färdigställas enligt tidplan. Att inte få tillgång till ytorna såsom planerat riskerar att medföra stora negativa ekonomiska konsekvenser för hamnens verksamhet. Eftersom verksamhetens tillåtlighet inte ifrågasatts från myndighetshåll, möjligen med undantag av Havs- och vattenmyndigheten, anser sökandena att det finns goda skäl att meddela ett verkställighetsförordnande. Det vore, av de skäl som framgått ovan, mycket olyckligt om exempelvis överklagande i en enskild sakfråga förhindrar övriga delar av projektet att fortlöpa som planerat.

64 64 Byggnads- och miljönämnden, Gävle kommun Sökandena bestrider att föreslaget bullervillkor ändras på de sätt som föreslås. Det saknas möjlighet att till en rimlig kostnad begränsa bullernivåerna från den ansökta verksamheten vid arbete i Holmuddsrännan ytterligare. De ansökta åtgärderna är angelägna ur ett samhällsperspektiv och den bullerexponering som vissa fastigheter utsätts för under arbetenas utförande måste anses skälig i sammanhanget. Såvitt avser det arbete som sker i området utanför Holmuddsrännan åtar sig sökanden att justera sitt villkorsförslag för att detta ska överensstämma med normalt värde dagtid vardagar enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Något undantag för arbete lördagar, söndagar och helgdagar kan dock inte godtas. Sökandena har inget att erinra mot att muddermassorna ska transporteras till tipplatsen i täta, bottentömmande pråmar, samt att pråmarna ska ha GPS-utrustning för att säkerställa att tippning sker på rätt plats detta. Såväl täta bottentömmande pråmar som GPS får anses vara standard och kommer således även att krävas av entreprenören i detta projekt. Gefle Segelsällskap Sökandena hänvisar till de utredningar som vidtagits rörande påverkan av de ansökta åtgärderna och bedömer att det inte föreligger risk för påverkan på befintliga anläggningar. Skulle påverkan ske och denna kan bedömas vara hänförlig till de ansökta åtgärderna får frågan hanteras genom reglerna om oförutsedd skada. Möjligheten att införa hastighetsbegränsning har kommenterats ovan. Gävle Fiskareförening Sökandena godtar att ersätta Gävle Fiskareförening för utebliven fångst med anledning av arbetena. De långsiktiga skador på fiskreproduktion m.m. som föreningen påtalar kompenseras enligt sökandenas uppfattning av föreslagen ersättning för skada på det allmänna fiskeintresset.

65 65 Duma Nya Medier AB Sökandena bestrider yrkandet om ersättning för intäktsbortfall, i första hand eftersom skadan inte är ersättningsgill enligt reglerna om ersättning i vattenmål och i andra hand då någon ersättningsgill skada inte föreligger. Sökandena har dock inget att erinra mot att inkomma med en tidplan för arbetenas genomförande när detta blir aktuellt, och att hålla en löpande dialog med bolaget för att i möjligaste mån undvika störningar för den inspelningsverksamhet som bedrivs. Den ersättning som kan utdömas i vattenmål avser sådan bestående skada som är direkt hänförlig till den ansökta vattenverksamheten, såsom i detta fall bestående påverkan på fastighet eller anläggning med anledning av muddringsverksamheten. Någon sådan skada har inte påståtts föreligga. Den skada som den yrkade ersättningen avser är hänförlig till påverkan genom buller under genomförandetiden. Det ligger i sakens natur att denna typ av skada, om sådan skulle kunna påvisas, inte är möjlig att bestämma på förhand utan lämpligen regleras i enlighet med bestämmelserna om miljöskador i 32 kap miljöbalken. Enligt sökandenas uppfattning föreligger vidare begränsad risk för skada för inspelningsverksamheten med anledning av den ansökta verksamheten. I synnerhet då fastigheten redan i dagsläget torde vara påverkad av buller från befintlig fartygstrafik och annan verksamhet i området. Bullerutredningarna som gjorts inför ansökan utvisar också att det endast är vid arbeten inom vissa begränsade delar av arbetsområdet som vad som får anses som förhöjda bullernivåer kan förväntas för fastigheten och genom löpande dialog med fastighetsägaren och planering av verksamheten bör eventuella olägenheter i stor utsträckning kunna undvikas. Lars-Göran Löhman Sökandena får hänvisa till de utredningar som vidtagits rörande påverkan av de ansökta åtgärderna och bedömer att det inte föreligger risk för påverkan på aktuella anläggningar. Skulle påverkan ske och denna kan bedömas vara hänförlig till de ansökta åtgärderna får frågan hanteras genom reglerna om oförutsedd skada. Skulle sprängning bli aktuellt kommer besiktning av fastigheter att ske och skyddsåtgärder

66 66 vidtas för att undvika skada. Möjligheten att införa hastighetsbegränsning har kommenterats ovan. Karl-Erik Högberg Det framgår inte vilken tidigare muddring som avses, men sökandena får som en allmän synpunkt erinra om att det skett en betydande teknikutveckling inom muddringsområdet och att de eventuella problem med förläggning av personal som påtalas inte existerar idag. Eventuell grumling intill stränderna kommer att variera betydligt bland annat med hänsyn till placering av mudderverk, väder- och vindförhållanden. De villkor som föreslås i ansökan innebär att grumlingen intill stränderna normalt sett kommer att vara begränsad. Anita Landström Sökandena bestrider ersättningsyrkandena med hänvisning till vad som anförts under avsnitt Ersättningsfrågor ovan. Olägenheter under anläggnings fasen prövas enligt bestämmelserna i miljöbalken och utgör inte någon ersättningsgill skada. Eventuella framtida skador på fastigheten regleras lämpligen enligt bestämmelserna om oförutsedd skada. Anette Nordin Anette Nordin har varit i kontakt med projektet tidigare och nu i yttrande begärt att sökandena ska anordna en ersättningsbostad till henne under genomförandet av de ansökta åtgärderna. Anette Nordin har, bland annat genom ingivet läkarintyg, enligt sökandenas uppfattning kunnat påvisa att speciella omständigheter föreligger. Sökandena medger därför yrkandet och kommer att tillhandahålla tillfällig ersättningsbostad till Anette Nordin under projektets genomförande. Maria Schneider Sökandena bestrider yrkandet om inlösen av fastigheten. Det är beklagligt att situationen upplevs störande på det sätt som beskrivs i yttrandet. Sökandena får emellertid hänvisa till vad som tidigare anförts rörande prövningens omfattning och även tillägga att det inte är sannolikt att det kommer att föreligga några mer påtagliga

67 67 störningar från den nu ansökta verksamheten för Maria Schneiders fastighet, som är belägen ca 700 m från den norra gränsen av farledsområdet. Tomas Landström Sökandena bestrider samtliga av Tomas Landström framställda ersättningsyrkanden och kan inte vitsorda något belopp som skäligt i och för sig. Sökandena bedömer således att ingen ersättningsgill skada kan förväntas uppkomma för Tomas Landström och om så sker får denna hanteras enligt reglerna om oförutsedd skada. De olika ersättningsanspråk som framställs i yttrandet är vidare delvis överlappande. Syftet med den fördjupade inseglingsleden är i första hand för att höja säkerheten, men också att möjliggöra för större fartyg att angöra hamnen. Det kan inte uteslutas att frekvensen av fartygslöp i framtiden kommer att öka, även om de utredningar som genomförts utvisar att åtgärderna inom en förutsebar framtid inte kommer att medföra totalt sett fler anlöp. Såvitt avser sprängningsarbeten gäller att om sådana blir aktuella kommer en särskild riskutredning att göras och erforderliga skyddsoch kontrollåtgärder att vidtas i samråd med de fastighetsägare som berörs. Som framgår av ansökan är det endast en fyr (nr 4) som kommer att tas bort, medan två nya fyrar anläggs och grundförstärkning sker vid tre av de befintliga fyrarna. Frågan om ytterligare inskränkning av arbetstiden samt möjligheten till hastighetsbegränsning har behandlats ovan. Eva Edbom Det som är föremål för mark- och miljödomstolens prövning är skador med anledning av de nu ansökta arbetena. Som framgått ovan utgår emellertid ingen ersättning för ideell skada, bestående i tillfälligt försämrad boendemiljö m.m. Skulle de ansökta arbetena orsaka bestående skador på fastighet eller anläggningar på denna kan anmälan om detta göras enligt reglerna om oförutsedd skada. Mikael Sundström Sökandena bestrider samtliga framställda ersättningsyrkanden. Inga belopp kan vitsordas som skäliga i och för sig. Sökandena bedömer således att ingen ersätt-

68 68 ningsgill skada kan förväntas uppkomma för Mikael Sundström och om så sker får denna hanteras enligt reglerna om oförutsedd skada. Det åligger sökandena att svara för alla eventuella skador med anledning av sprängningsarbeten i projektet. Detta regleras dock i annan ordning. Frågor rörande hastighetsbegränsning och möjligheten till ytterligare begränsning av arbetstiden har bemötts ovan. Samtliga fyrar i området har besiktigats och de åtgärder som planeras vid dessa har bedömts som tillfredsställande. Vid placering och utformning av ny utmärkning kommer hänsyn tas till behovet av att minska störningar för kringliggande fastigheter. De ansökta åtgärderna kommer inte att påverka gällande miljökvalitetsnormer på ett sådant sätt att ett överskridande är aktuellt, vilket också framgår av ingiven miljökonsekvensbeskrivning. Sökandena har föreslagit omfattande kontroller för att säkerställa att villkoren för verksamheten efterlevs. Skulle så inte vara fallet är det tillsynsmyndighetens ansvar att vidta erforderliga åtgärder i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Frågan om isbrytning har inget att göra med de aktuella arbetena. Dessa kommer inte att kunna bedrivas under den tid isen ligger i området. Christina och Christer Hallbygård Som redogjorts för ovan bedömer sökandena att inga bestående skador kommer att uppkomma för kringliggande fastigheter och om så sker hanteras dessa genom reglerna om oförutsedd skada. Grumling från muddring uppkommer under utförandetiden, men kontroll kommer att ske så att grumlingen hålls inom föreslagna riktvärden. Hur stor grumlingen blir vid en enskild fastighet beror på flera olika omständigheter, som lokaliseringen av mudderverk samt väder- och vindförhållanden. Efter arbetena avslutats kommer grumlingen gradvis att klinga av.

69 69 Björn och Christina Lindquist Sökandena bestrider samtliga ersättningsanspråk. Skulle skador uppkomma hanteras dessa genom reglerna om oförutsedd skada. Per Schönning Med anledning av framförda synpunkter på samrådsprocessen kan konstateras att det samrådsförfarande som föregått upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen och ansökan har skett helt i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Samrådet har därvid inkluderat ett direktutskick med inbjudan till samrådsmöten till närmast belägna fastigheter, men dessa möten har också kungjorts genom annonsering i syfte att nå en bredare krets. De fastigheter som sökandena har ansett som berörda av ansökta åtgärder (jfr 22 kap 1 miljöbalken) är de fastigheter som har vattenområde längs Norrlandet söder om Holmudden, längs Holmuddsrännan och på Limön. Dessa fastighetsägare är också de som sökandena funnit det lämpligt att rikta sig direkt till med samrådsinbjudan. Fastigheten Bönan 12:1 är belägen på norra sidan av Holmudden, ca 900 m från den närmaste delen av arbetsområdet. Denna fastighet har därför inte ingått i kretsen av berörda fastigheter. Det har funnits mycket god tid för sakägare och andra intresserade att inkomma med synpunkter rörande projektet och ytterligare skriftväxling är således enligt sökandenas uppfattning inte erforderlig. Inte heller har framkommit några nya uppgifter i sak som föranleder kompletterande skriftväxling och målet bör således vara färdigt för avgörande. Såvitt avser Per Schönnings yrkanden rörande fartygstrafiken och Sveriges internationella åtaganden kan konstateras att detta faller utanför ramen för vad som ska prövas i föreliggande mål. Påverkan på området kring Holmuddsrännan ingår i den prövning av de ansökta åtgärderna som mark- och miljödomstolen har att göra och en tillåtlighetsbedömning samt prövning av rimliga skyddsåtgärder ska ske mot bakgrund av de allmänna hänsynsreglerna. Per Schönning framför synpunkter på utförandet av muddringsarbetena samt ställer krav på åtgärder i syfte att begränsa påverkan av den planerade verksamheten, även innefattande begränsningar i utförandetider. Som framgår av ansökan samt närmare

70 70 utvecklats under huvudförhandlingen i målet har sökandena åtagit sig långtgående och kostsamma skyddsåtgärder i syfte att begränsa grumling och annan miljöpåverkan från arbetena, samt villkor och kontrollmekanismer för att säkerställa att föreslagna villkor följs. För att kunna uppfylla ställda föreslagna villkor krävs att sökandena har frihet i det tekniska utförandet, genom att exempelvis välja antal och typ av mudderverk. Fiberduk är överhuvudtaget inte möjligt att använda vid denna typ av arbeten. Sammanfattningsvis vidhåller sökandena att de skyddsåtgärder och villkor som föreslagits av sökandena i målet är tillräckliga och att ytterligare begränsningar inte skäligen kan föreskrivas. Sökandena bestrider således Per Schönnings samtliga yrkanden. Sökandena vill också upplysa om att Per Schönnings fastighet är belägen på ett sådant avstånd från det område där nu ansökta muddringsarbeten ska utföras att det inte kan förväntas att fastigheten kommer att utsättas för förhöjda bullernivåer i någon beaktansvärd omfattning. Det ersättningsyrkande som Per Schönning framställer om kr per sommarsäsong, dvs. tiden juni-augusti, utgör enligt uppgift ersättning för förlorad möjlighet att utnyttja fastigheten, strandbad och fiske. Av 22 kap. 19 miljöbalken framgår att yrkanden om ersättning till följd av vattenverksamhet ska framställas skriftligen eller muntligen senast vid huvudförhandlingen i målet. Sökandena anser således i första hand att yrkandet ska avvisas så som för sent framställt. I andra hand bestrids ersättningsyrkandet på den grunden att Per Schönnings fastighet inte kan anses vara berörd av de nu ansökta åtgärderna på ett sådant sätt att rätt till ersättning enligt 31 kap miljöbalken föreligger. Även om så vore fallet utgår emellertid endast ersättning för ekonomiska skador i vattenmål. Förlorad möjlighet att utnyttja fastigheten samt inskränkta möjligheter till strandbad är att beteckna som skador av ideell natur och för den typen av skador utgår ingen ersättning. Slutligen kan konstateras att ersättningsyrkandet även bestrids då de ansökta åtgärderna inte förväntas medföra skada på fastigheten.

71 71 SKÄL Miljökonsekvensbeskrivning och rådighet bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven enligt 6 kap. miljöbalken. Sökandena har rådighet att bedriva ansökt vattenverksamhet enligt bestämmelserna i 2 kap. 4 4 p. lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet eftersom verksamheten behövs för allmän farled och allmän hamn. Dumpning av muddermassor utgör miljöfarlig verksamhet som inte kräver motsvarande rådighet. Några processuella hinder att uppta ansökan till saklig prövning föreligger således inte. Tillåtlighet av ansökt vattenverksamhet Ansökta åtgärder strider inte mot gällande planbestämmelser. De medverkar inte till att någon miljökvalitetsnorm överträds och lokaliseringen framstår som den mest lämpade. Projektet kommer att orsaka påverkan på bottenförhållandena med grumling och sedimentspridning samt buller, dels från mudderverken, dels eventuellt också till följd av borrning och sprängning. bedömer dock att ansökta åtgärder inte kommer att medföra påtaglig skada på naturmiljön eller yrkesfisket eller oacceptabla störningar för de närboende om adekvata skyddsåtgärder vidtas och bullerrestriktioner föreskrivs. Inte heller finns med lämpligt utformade villkor anledning att befara negativ påverkan på närbelägna Natura områden. Denna bedömning baseras både på förhållandena i förevarande mål och på redovisade erfarenheter av påverkan vid andra större muddringsprojekt, bl. a. i Göteborg och Norrköping, som Sjöfartsverket tidigare utfört. Remissmyndigheterna har heller inte haft någon erinran mot att tillstånd meddelas om detta förenas med lämpliga skyddsföreskrifter. Enligt 11 kap. 6 miljöbalken får en vattenverksamhet bedrivas endast om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. Det är en helhetsbedömning som ska göras och syftet är att hindra vattenverksamhet som inte är samhällsekonomiskt motiverad. Mark- och miljödomstolen finner med beaktande av Gävle hamns stora och växande betydelse

72 72 för rikets infrastruktur samt projektets begränsade varaktighet och bedömda miljöpåverkan att verksamhetens fördelar väger tyngre än dess negativa konsekvenser. Sammanfattningsvis gör mark- och miljödomstolen den bedömningen att hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken kommer att iakttas, att det inte föreligger hinder mot ansökan på grund av någon annan tillåtlighetsbestämmelse i miljöbalken och att det med lämpliga begränsningar och skyddsföreskrifter inte föreligger någon risk för skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön. Tillstånd ska därför meddelas i enlighet med ansökan. Villkorsfrågor De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken innebär att ansökta åtgärder ska utföras på sådant sätt att olägenheter för hälsa och miljö begränsas. Vid bedömningen av vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kan krävas, måste i det enskilda fallet en avvägning göras mellan nyttan av åtgärderna och kostnaderna för dem. Det som remissmyndigheterna ser som mest angeläget att reglera såvitt avser naturmiljön är grumling, sedimentation och risken för spridning av föroreningar. Beträffande hälsa bedöms buller vara det största problemet. De i ansökan föreslagna villkoren grundas i hög grad på vunna erfarenheter från liknande projekt, bl.a. i Göteborg och Norrköping, och har i anledning av inkomna synpunkter modifierats i någon mån. Förslaget till bullervillkor har utformats efter en utförlig kostnadsanalys och ingående avvägningar mellan de närboendes intressen och det välmotiverade önskemålet om en så kort arbetstid som möjligt. Med hänsyn därtill och till det gedigna kunnande på området som sökandena enligt mark- och miljödomstolen ådagalagt bör deras villkorsförslag i sin slutliga utformning såsom ändamålsenliga och rimliga i allt väsentligt godtas och fastställas i domslutet. Dumpning av muddermassor I 15 kap. 31 miljöbalken stadgas förbud att dumpa avfall i havet. Enligt 33 i samma kapitel får dispens medges i det enskilda fallet om avfallet kan dumpas utan

73 73 olägenhet för människors hälsa och miljön. Det är visat att föreslagen dumpningsplats mellan Limön och Lövgrund har ett vattendjup på ca m samt delvis består av gamla tippmassor från en muddring på 1960-talet. Platsen får därför anses vara lämplig för dumpning om detta kan ske utan nämnda olägenheter. Resultaten av utförda analyser på tagna sedimentprover ger vid handen att föroreningsnivån i huvudsak är låg i såväl dumpningsmassorna som i sedimenten på planerad dumpningsplats med marginella skillnader avseende halter. bedömer därför att dumpning av muddermassorna kan göras på föreslagen plats utan olägenhet för människors hälsa och miljön. Fiskeavgift Vad avser frågan om rimlig fiskeavgift anser mark- och miljödomstolen, bl.a. mot bakgrund av redovisad påverkan i samband med andra större muddringsprojekt, att den av sökandena erbjudna engångsavgiften om kr för temporär skada är tillfyllest. Kontrollprogram Kontrollprogram för vattenverksamheten ska upprättas i samråd med länsstyrelsen. Verkställighetsförordnande Vad sökandena anfört till stöd för sin begäran om verkställighetsförordnande utgör tillräckliga skäl att bifalla yrkandet. Med hänsyn till att staten genom Sjöfartsverket är en av sökandena erfordras ingen säkerhet enligt 22 kap 28 första stycket miljöbalken. Enskilda ersättningsanspråk Sökandena har ovan under rubriken Ersättningsfrågor och i anslutning till bemötande och bestridande av varje enskild sakägares yrkanden lämnat en korrekt redogörelse för rättsläget på området. Kraven avser, som påpekats, i flera fall kompensation för befarade störningar av ideell natur, som inte är ersättningsgilla. Reducerade fastighetsvärden skulle kunna ersättas som förmögenhetsskada. Prövning därom får då ske inom ramen för anmälan av oförutsedd skada, varvid ersättning bl.a. förutsät-

74 74 ter ett sannolikt samband mellan påvisad marknadsvärdeminskning och vattenverksamheten. Även befarade störningar avseende bedriven näringsverksamhet som påtalats av Duma Nya Medier AB torde, för det fall de också inträffar, efter skadeanmälan kunna ersättas som förmögenhetsskada, dock endast under förutsättning bl.a. av sannolikt orsakssamband mellan muddringen och dokumenterad inkomstförlust. För närvarande föreligger dock inte förutsättningar att till någon del bifalla de enskilda anspråken. Övrigt Tid för anmälan om oförutsedd skada samt arbetstid bör fastställas i enlighet med sökandenas förslag. För dumpningen, som utgör miljöfarlig verksamhet, ska en igångsättningstid bestämmas, lämpligen densamma som arbetstiden för vattenverksamheten. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 425) Överklagande senast den 28 december Prövningstillstånd krävs. På mark- och miljödomstolens vägnar Göran Simonsson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Göran Simonsson och tekniska rådet Lars Edlund samt de särskilda ledamöterna Ragnhild Widgren och Mikael Lif.

75 DV 425, Bilaga Bilaga 1 INFORMATION 1 (1) Hur man överklagar dom i mål där mark- och miljödomstolen är första instans Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen och det måste ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Mark- och miljööverdomstolen fordras att prövningstillstånd meddelas. Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn samt datum för domen och målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende mark- och miljödomstolens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i Mark- och miljööverdomstolen inte lagts fram tidigare, ska klaganden förklara anledningen till omständigheten eller beviset inte åberopats i mark- och miljödomstolen. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att motparten ska infinna sig personligen vid huvudförhandling i Mark- och miljööverdomstolen. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Dv 425