Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund

Transkript

1 1 (2) KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Datum Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund Tid Fredagen den 28 oktober 2016, klockan Gruppmöten kl Plats Stufvenäs Gästgiveri Enligt uppdrag Ingegerd Andersson Styrelsesekreterare Föredragningslista 1. Mötets öppnande 2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordning Beslutsärenden 4. Verksamhetsplan för Elevhälsans medicinska insats (EMI) Ingen föredragning inför beslut 5. Reglemente för intern kontroll och riskhantering Ingen föredragning inför beslut 6. Godkännande av delårsbokslut januari-augusti 2016 Föredragande: Ekonomichef Carina Cerafiani (20 min) 7. Sammanträdesplan för 2017 Föredragande: Styrelsesekreterare Ingegerd Andersson (5 min) 8. Anmälnings- och kännedomsärenden 9. Redovisning av delegationsbeslut

2 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (2) Informationsärenden 10. Förslag på preliminär utbildningsorganisation 2017/2018 Föredragande: Antagningssekreterare Sven-Göthe Lidheim 20 min) 11. Riktade insatser för nyanländas utbildning Föredragande: Verksamhetsområdeschef Christian Sandahl (20 min) 12. Information från förbundschefen (10 min)

3 FÖRBUNDSKONTORET Datum , rev (1) STYRELSEKONFERENS Dag: Torsdag 27/10 till fredag 28/10 Tid: Start kl torsdag 27/10, slut ca kl fredag 28/10 Plats: Stufvenäs Gästgifveri Torsdag 27 oktober Vision och prioriterande målområden Politisk workshop Kaffe/te med kaka Budget Middag Fredag 28 oktober 07:00-08:30 Frukost 08: Gemensamt möte för grupperna Styrelsemöte Kort avbrott för kaffe/te med kaka Lunch

4 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida Plats och tid Förbundskontoret, klockan Omfattning Beslutande Ledamöter Dzenita Abaza (S), ordförande Måns Linge (M) Sven Stenson (M) Sören Bondesson (S) Jan-Olof Forslund (S) Övriga deltagande Tjänstemän m.fl. Joachim Håkansson, förbundschef Chatharina Gustafsson, administrativ chef Caroline Johansson, controller 92 Mariette Andersson, rektor 94 Ingegerd Andersson, sekreterare Datum för justering Underskrifter Sekreterare Ingegerd Andersson Ordförande Dzenita Abaza Justerande Sören Bondesson Datum för anslag Justeringen har tillkännagivits genom anslag på Kalmar kommuns anslagstavla

5 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida Godkännande av dagordning Ordföranden meddelar att hon kommer att ta upp ytterligare ärenden under rubriken Övriga frågor. Beslut Dagordningen godkännes. Justerare Utdragsbestyrkande

6 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2016/ Verksamhetsplan för Elevhälsans medicinska insats (EMI) Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse Verksamhetsplan Verksamhetsberättelse Bakgrund De medicinska insatserna inom elevhälsan regleras i Skollagen (2010:800). Där står det att elevhälsan främst ska vara förbyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska stödjas. Eleverna ska erbjudas hälsosamtal och hälsokontroller minst en gång under sin skolgång i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. I skollagen ingår skolsköterskor och skolläkare i elevhälsan och benämns som Elevhälsans medicinska insatser (EMI). EMI är en del av hälso- och sjukvården och omfattas av det regelsystemet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tillsynsansvar över hälso- och sjukvården och dess personal. För EMI ska bedrivas ett systematiskt kvalitetsarbete. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659), Socialstyrelsen (SOSFS 2011:9) samt Socialstyrelsen och Skolverket (Vägledning för elevhälsan) reglerar det systematiska kvalitetsarbetet som ska bedrivas inom verksamheten. Verksamheten ska utvärderas årligen och upprättad verksamhetsplan revideras efter utvärdering. Utvärderingen utgår från kvalitetsindikatorer (kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats, Riksföreningen för skolsköterskor/svenska skolläkarföreningen) som är rekommenderade i Vägledning för elevhälsan (Socialstyrelsen/Skolverket). Utvärderingen sammanfattas i en verksamhetsberättelse. Ekonomisk konsekvens För att uppnå målen i verksamhetsplanen ställs krav på fortbildning för samtliga skolsköterskor i förbundet. Utbildning i mångkulturell kompetens och motiverande samtal (MI) genomförs i samband med utvecklingsdagar under hösten till en kostnad av kr. För deltagande i den årliga Skolsköterskekongressen är kostnaden kr per år. Totala ekonomiska konsekvenser läsåret 2016/2017 kopplade till målen i verksamhetsplanen är kr för 8 skolsköterskor (9 250 kr/deltagare). Justerare Utdragsbestyrkande

7 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida Beslut Arbetsutskottet föreslår att styrelsen beslutar att godkänna upprättad verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats (EMI) inom Kalmarsunds gymnasieförbund, daterad Justerare Utdragsbestyrkande

8 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2016/ Reglemente för intern kontroll och riskhantering Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse Reglemente Bakgrund Styrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns riktlinjer för en god intern kontroll och riskhantering inom gymnasieförbundets verksamheter. I detta ligger ett ansvar för att en organisation kring intern kontroll upprättas. Reglementet för intern kontroll definierar organisationen, ansvarsområden samt uppföljningen av den interna kontrollen i förbundet. Det anger även tidpunkter för upprättande av intern kontrollplan och dess uppföljning. Ekonomiska konsekvenser Reglemente för intern kontroll och riskhantering medför inga ekonomiska konsekvenser. Beslut Arbetsutskottet föreslår att styrelsen antar reglemente för intern kontroll och riskhantering, upprättat Justerare Utdragsbestyrkande

9 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2016/ Godkännande av delårsbokslut 2016 Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse Delårsbokslut 2016 Bakgrund Resultat per den 31/ uppgår till plus 21,7 mkr samtidigt som helårsprognosen kalkyleras till plus 6,7 mkr. Det prognostiserade resultatet innebär att gymnasieförbundet klarat av att inhämta den kostymanpassning, till största del hänfört till minskning av åringar, som belastade verksamheten i början av året med ca 16 mkr. Inom skolområdena finns budgetavvikelser och enheternas samlade resultat visar ett underskott om 3,2 mkr. Resultatet är en stor förbättring i förhållande till samma tidpunkt förra året då enheterna prognostiserade ett helårsresultat om minus 21 mkr. Till resultatet bidrar det positiva utfallet gällande interkommunala ersättningar om 5,8 mkr samt en återföring av ej nyttjade medel avseende pensionsrätter om 5,9 mkr. Beslut Arbetsutskottet föreslår att styrelsen godkänner och överlämnar delårsbokslut 2016 till revisorerna för granskning. Justerare Utdragsbestyrkande

10 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2016/ Sammanträdesplan för 2017 Beslutsunderlag Förbundskontorets skrivelse Bakgrund Föreslagna datum har tagits fram av förbundskontorets personal tillsammans med ordföranden. Datumen följer tidigare års planering, där hänsyn bland annat tas till tidpunkterna för återkommande budgetuppföljning, delårsrapport och beslut om årsbudget. Föreslagna veckodagar är liksom föregående år tisdagar för presidiet och arbetsutskottet samt torsdagar för styrelsens sammanträden. Schemat ger högsta möjliga förutsättningar för förbundskontorets beredning och framställning av handlingar som ska sändas till styrelse och arbetsutskott. Det ger också stöd för möjligheterna till utskrift och justering av arbetsutskottets beredningsprotokoll som biläggs styrelsehandlingarna. Beslut Arbetsutskottet föreslår att styrelsen fastställer följande sammanträdesdagar 2017: Presidium Arbetsutskott Styrelse 10 januari 17 januari 26 januari 7 februari 14 februari 23 februari 14 mars 21 mars 30 mars 4 april 11 april 27 april 16 maj 23 maj 1 juni 13 juni 15 augusti 22 augusti 31 augusti 12 september 19 september 28 september 10 oktober 17 oktober oktober 7 november 14 november 23 november 28 november 5 december 14 december Sammanträdestider: Styrelsens presidium: tisdagar kl Styrelsens arbetsutskott: tisdagar kl Styrelsen: torsdagar kl (undantag fredag 27 oktober, samt torsdag 14 december, klockan 14.00) Justerare Utdragsbestyrkande

11 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida Partigrupperna sammanträder kl (kl 13.00, 14 december), i anslutning till styrelsens sammanträden. Arbetsutskottet föreslår att styrelsen fastställer även följande dagar för konferenser: april Skolriksdag oktober Budgetkonferens och styrelsemöte Justerare Utdragsbestyrkande

12 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2015/ Uppföljning av estetiska utbildningen vid Mjölnergymnasiet Information Mariette Andersson, rektor vid Jenny Nyströmsskolan samt Mjölnergymnasiets estetiska utbildning, ger arbetsutskottet en lägesrapport. En elev gör klart sin utbildning vid Mjölnergymnasiet i Torsås. Måndagar och tisdagseftermiddagar är eleven på Jenny Nyströmsskolan och läser ämnen som idrott och ensemble. Övrig tid i veckan undervisas eleven ensam av lärare som åker till Torsås. Detta har fungerat tillfredsställande. Eleven har önskemål om att på sin fritid få tillgång till skolans lokaler för att kunna öva på sitt musikinstrument. Detta kommer att ordnas genom att eleven får tillgång till korthållare. Det studiorum som eleven kan få nyttja, har inte färdigställts. Det är stora hål i väggen som måste åtgärdas då guldfiber sticker ut och gör att ingen bör vistas i lokalen av hälsoskäl. Kontakt togs i augusti månad med Torsås Fastighets AB men har ännu inte åtgärdats. Mariette Andersson ger också en lägesrapport om de 20-tal elever som flyttade från Mjölnergymnasiet till Jenny Nyströmsskolan. Hon har fått mycket positiv respons från både elever och föräldrar. Arbetsutskottet ger Mariette Andersson i uppdrag att tillsammans med planeringschef Ann-Charlotte Anderberg, på nytt ta kontakt med Torsås Fastighets AB och tillse att studiorummet åtgärdas. Justerare Utdragsbestyrkande

13 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2016/ Val av ersättare till LSS-rådet i Kalmar kommun för mandatperioden , efter Ylva Granqvist (S) Information Ylva Granqvist (S), ersättare i Kalmarsunds gymnasieförbunds styrelse, har avsagt sig samtliga politiska uppdrag i Kalmar kommun. Ylva Granqvist (S) har varit ersättare i LSS-rådet i Kalmar kommun för mandatperioden Arbetsutskottet ska därför välja ny ersättare. Arbetsutskottet är överens om att ersättaren ska ha partibeteckningen S. Ärendet tas upp för beslut på arbetsutskottets sammanträde i november månad. Justerare Utdragsbestyrkande

14 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida GYF 2016/ Förslag på preliminär utbildningsorganisation 2017/2018 Informationen ges till styrelsen vid styrelsemötet Information från förbundschefen Information ges till styrelsen vid styrelsemötet Övriga frågor Ordförande Dzenita Abaza (S) ställer följande frågor: Personalpolitiskt program Arbetsutskottet gav förbundskontorets tjänstemän i uppdrag att ta fram ett personalpolitiskt program och redovisa till styrelsen hösten Hur långt har arbetet kommit med det? Administrativ chef Chatharina Gustafsson meddelar att arbete pågår. Statistik håller på att tas fram vad gäller kompetensförsörjningsdelen, samtidigt som omvärldsbevakning och inventering görs. En arbetsgrupp har utsetts för detta ändamål. CSVG blir referensgrupp. Ordföranden har önskemål om att det redovisas för styrelsen i april eller maj månad Ordföranden framför även idé om att gymnasieförbundet kan hålla i ett seminarium där till exempel Linnéuniversitetet, Regionförbundet, fackliga representanter med flera medverkar för att diskutera kompetensförsörjningen. Förbundschef Joachim Håkansson berättar om RUC (regionalt utvecklingscentrum vid Linnéuniversitetet i Växjö) som är en mötesplats för skolhuvudmän och universitet, med syfte att samverka för regional skolutveckling och kompetensförsörjning. RUC har träffat alla skolchefer och diskuterat kompetensförsörjning, haft seminarium med bland annat Regionförbundet. Stor konferens planeras 26 oktober, det så kallade RUC-rådet. Ordföranden vill att återkoppling ges till styrelsen från den här typen av möten. Justerare Utdragsbestyrkande

15 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida Statistik över elever som hoppar av skolan Finns det statistik över elever som hoppar av skolan av olika anledningar? Förbundschef Joachim Håkansson informerar om att det finns, bland annat genom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). KAA-samordnare och motivationscoach Robert Bergkvist, kommer till styrelsens möte i november månad och redovisar läsårsrapporten för 2015/2016. Information om aktuella anmälningar Har Skolverket fått in några anmälningar mot förbundet? Förbundschef Joachim Håkansson informerar om att en anmälan har inkommit gällande Lars Kaggskolan. Förbundet har möjlighet att yttra sig senast 31 oktober. Samtliga anmälningar som vidarebefordras från myndigheter samt de remissvar förbundet ger, får styrelsen för kännedom vid kommande sammanträde. Navigator Ska vi följa upp Navigator? Navigator är inte längre ett projekt med samordningsförbundet som huvudfinansiär. Från och med januari 2016 finansieras Navigator enbart av gymnasieförbundet och ingår i ordinarie verksamhet. Ordföranden vill att styrelsen får en utvärdering i mars månad Därefter behövs ingen ytterligare uppföljning. Överlämning från grundskola till gymnasiet Hur fungerar överlämningen från grundskolorna i andra kommuner till våra skolor? Förbundschef Joachim Håkansson meddelar att det är avlämnande skola som ska ta initiativ för överlämning till förbundets gymnasieskolor. Förbundet anordnar årligen överklämningskonferenser mellan grundskolorna inom antagningssamverkansområdet och förbundets gymnasieskolor. Även rutiner och blanketter finns upprättade för detta ändamål. Dessa finns tillgängliga även för kommunerna utanför antagningssamverkansområdet. I de flesta fall fungerar det bra men det finns förbättringsområden. Rekrytering av skolpsykologtjänst 100 % Hur ser avtalet ut för nuvarande skolpsykolog på 25 %? Politikerna har beslutat att införa en skolpsykolog på 100 % så snart det är möjligt. Medel är avsatt för det i budget Chatharina meddelar att avtalet går ut den 28 februari. Innan rekrytering av skolpsykolog på 100 % påbörjas, måste förbundet bestämma hur organisationen ska se ut och vem som ska ha personalansvaret för tjänsten. Justerare Utdragsbestyrkande

16 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning (2) GYF Handläggare Chatharina Gustafsson chatharina. gyf. s e Styrelsen ftir Kalmarsunds gymnasiefürbund Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats (EMl) inom Kalmarsunds gymnasieförbund (Ersätter tidi gare verksamhetsplan for skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieforbund.) Bakgrund De medicinska insatserna inom elevhälsan regleras i Skollagen (2010:800). Där står det att elevhälsan främst ska vara forbyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska stödjas. Elevema ska erbjudas hälsosamtal och hälsokontroller minst en gång under sin skolgång i gymnasieskolan eller g rmnasiesärskolan. I skollagen ingår skolsköterskor och skollfüare i elevhälsan och benämns som "Elevhälsans medicinska insatser" (EMI). EMI ir en del av hälso- och sjukvården och omfattas av det regelsystemet. Inspektionen fiir vård och omsorg (IVO) har tillsynsansvar över hälso- och sjukvården och dess personal. För EMI ska bedrivas ett systematiskt kvalitetsarbete. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659), Socialstyrelsen (SOSFS 20II:9) samt Socialstyrelsen och Skolverket (Vägledning fiir elevhälsan) reglerar det systematiska kvalitetsarbetet som ska bedrivas inom verksamheten. Verksamheten ska utvárderas årligen och upprättad verksamhetsplan revideras efter utvärdering. Utvärderingen utgår från kvalitetsindikatore.t som är rekommenderade i Vägledning für elevhälran'. Ut rdrderingen sammanfattas i en verksamhetsberättel s e. Ekonomisk konsekvens För att uppnå målen i verksamhetsplanen ställs krav på fortbildning für samtliga skolsköterskor i fürbundet. Utbildning i mangkulturell kompetens och motiverande samtal (MI) genomftirs i samband med utvecklingsdagar under hösten till en kostnad av kr. För deltagande i den årliga I Kvalitetsmått fi)r elevhälsans medicinskn insats, Riksfüreningen für skolsköterskor/svenska skollfü arfüreningen 2 Vägl"dring þr elevhrilsan,socialstyrelsen/skolverket

17 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum 2016-r (2) Ärendebeteckning GYF 2016/0434-0t.02 Skolsköterskekongressen dr kostnaden kr per år. Totala ekonomiska konsekvenser läsåret kopplade till målen i verksamhetsplanen är kr for 8 skolsköterskor (9 2501<rldeltagare). Förslag till beslut Styrelsen beslutar att godkåinna upprättad verksamhetsplan ftir elevhälsans medicinska insats (EMD inom Kalmarsunds gyrnnasiefiirbund, daterad t2. Beslutsexpediering Verksamhetsområdeschef, rektorer fiir skolenheter gymnasiet och gymnasiesär, skolsköterska med samordningsansvar. FÖR KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Håkansson Förbundschef Administrativ chef/ Verksamhetschef elevhälsans medicinska insats

18 1 (9) Datum Ärendebeteckning GYF 2016/ Handläggare Chatharina Gustafsson Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats (EMI) inom Kalmarsunds gymnasieförbund (Ersätter tidigare verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund.) Syftet med verksamhetsplanen är att säkerställa att elever och vårdnadshavare erbjuds en likvärdig och kostnadseffektiv medicinsk insats av hög kvalitet. 1. Styrdokument Hälso- och sjukvården i Sverige regleras av en mängd lagar och föreskrifter som är tvingande och därför styr personalens dagliga arbete. Skollagen och hälso- och sjukvårdslagen är de två viktigaste lagarna som styr elevhälsans medicinska insats (EMI). Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har ett tillsynsansvar över sjukvården och dess personal. Socialstyrelsen och Skolverket (Vägledning för elevhälsan) reglerar det systematiska kvalitetsarbetet som ska bedrivas inom verksamheten. Verksamheten ska utvärderas årligen och upprättad verksamhetsplan revideras efter utvärdering. Enligt patientsäkerhetslagen som infördes den 1 januari 2011, ska vårdgivare bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Socialstyrelsen anser att det är särskilt viktigt för EMI att uppmärksamma elever som behöver särskilt stöd, elevernas fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö samt s.k. livsstilsrelaterade hälsorisker. Det är angeläget att hälsoarbetet utförs i samarbete med elever, vårdnadshavare, övrig elevhälsa och skolans pedagogiska personal. I och med skollagen (2010:800) som började tillämpas i juli 2011 samlades skolsköterska, skolläkare, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. Elevhälsa blir ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blir tydligare Elevhälsan skall omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Alla elever skall, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens Nya sekretessbestämmelser

19 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (9) Ärendebeteckning GYF 2016/ Socialstyrelsen har tillsammans med Skolverket tagit fram ett vägledningsdokument där elevhälsans uppdrag och arbetsuppgifter förtydligas. För den samlade elevhälsan gäller generellt att elevhälsans insatser ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan ska användas som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningsens mål. Enligt skollagen ska elever erbjudas hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ger förutsättningar att stödja elevernas utveckling mot målen, undanröja hinder för lärande samt återföra kunskaper i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Elevhälsan har en viktig uppgift i arbetet med särskilt stöd. Insatsernas olika kompetenser bidrar till hög kvalitet på de underlag som sedan leder till beslut om stödåtgärder för en elev. EMI bör dessutom innefatta följande arbetsuppgifter enligt vägledningsdokumentet: tillföra medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet, vid hälsobesök tidigt identifiera problem eller symptom hos elever som kan innebära att de är i behov av särskilt stöd eller andra insatser, i samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal arbeta för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa, ge handledning och konsultation till skolans övriga personal, bevaka elevernas vaccinationstäckning enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram, bidra med medicinsk kunskap inför arbetsmoment som är förlagda ute i verksamheter och vid yrkesvägledning, samt ta tillvara kunskap om elevernas hälsa i skolans arbete. I styrelsens verksamhetsmål betonas vikten av att elevhälsan skall arbeta för att utbildningen sker i en god psykosocial och fysisk miljö med utgångspunkt från följande prioriterade målområden: Kunskap, utveckling och lärande Normer, värden och inflytande En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Digital kompetens Entreprenöriellt lärande- attraktiv konkurrensmässig utbildningsorganisation Integration

20 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (9) Ärendebeteckning GYF 2016/ Organisation Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund bedriver hälso- och sjukvård inom ramen för EMI vid förbundets skolor. I lagens mening är styrelsen vårdgivare. Vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Om vårdgivaren inte utser någon verksamhetschef för EMI ligger det fulla ansvaret för det medicintekniska området kvar på vårdgivaren. Därför har styrelsen utsett den administrativa chefen vid förbundskontoret som verksamhetschef för EMI. Verksamhetschefens ansvar är att tillgodose att det finns en hög patientsäkerhet, god och säker vård, god kvalitet och kostnadseffektivitet och ansvarar för att det finns rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamhetschefen skall i dialog med rektor se till att det finns ändamålsenliga lokaler och utrustning, personal med rätt kompetens, samt rutiner för EMI:s arbete. Rektor är chef och arbetsledare för EMI på respektive enhet. Rektor ansvarar för att den dagliga verksamheten inom EMI bedrivs enligt gällande lagstiftning, samt efter de mål och riktlinjer som styrelsen beslutar. Skolläkaren samarbetar med de skolenhetsbundna skolsköterskorna. Skolläkaren arbetar som medicinsk konsult för varje elev med medicinska/psykosociala svårigheter som hindrar elevens inlärning för att nå skolans kunskapsmål. Skolläkaren är medicinskt ansvarig, har ansvar för generella läkemedelsdirektiv samt Lex Maria anmälan. Samordnande skolsköterskan har ansvar för att ta fram rutiner som säkerställer en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet, att journaler förs enligt patientdatalagen, att läkemedelshanteringen är väl fungerande, att kontakt tas med läkare eller annan personal när elevens tillstånd kräver det. Samordnar, kallar till och genomför möten i EMI:s yrkesnätverk (YNV). Skolsköterskor Skolsköterskorna samarbetar med skolläkaren för att ur medicinsk/psykosocial aspekt säkra att eleverna når utbildningsmålen i gymnasieskolan. Ansvarar för att minst ett hälsobesök erbjuds alla elever i förbundets verksamhet. För de elever som önskar hälsosamtal är det också skolsköterskans ansvar att genomföra samtalen. Skolsköterskan skall på eget initiativ eller enligt uppdrag från rektor också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, t.ex. skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Skolsköterskan ger råd och utför enklare sjukvårdsinsatser. Skolsköterskan genomför vaccinationer för de elever som ej fullföljt det nationella vaccinationsprogrammet (SOSFS 2006:22).

21 KALMARSU UNDS GYMNASIE EFÖRBUND Datum (9) Ärendebeteckning GYF 2016/ Skolsköterskorna har öppen mottagning 1 timma/dag efter lokalt fastställda scheman. Alla medarbetare inom EMI skaa aktivt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Det är alla medarbetares ansvar att medverka i risk- och avvikelsehantering, samt att delta i arbetet med uppföljning av mål och resultat. Följande organisation för EMI finns inom Kalmarsunds gymnasieförbund: 3. Patientsäkerhetslagen Den 1 januari 2011 infördes nu gällande lag för arbetett med patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Lagen ställer krav på vårdgivaren somm bland annat innebär ett ansvar för att bedriva ett systematiskt patientsäkerhets- inom verksamheten. Därför krävs att vårdgivaren vidtar riskminimerande åtgärder såsom: Att utreda händelser där det finns risk för en vårdskada (lidande, obehag, arbete. Detta arbete syftar ytterstt till att minimera och förebygga f vårdskador kroppslig eller psykisk skada,, sjukdom eller död somm orsakas av hälsooch sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd) Att händelseförloppet dokumenteras Att kartlägga orsaker och faktorer som påverkat händelseförloppet Att ta fram underlag för beslut om åtgärder för riskminimering Att tidsplanera åtgärderna på kort och lång sikt Av detta följer att personalen inom hälso- och sjukvårdsverksamheten har en skyldighet att rapportera tillbud, risk för tillbud och avvikelser. Det krävs också att patienten/närstående informeras och ges möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet.

22 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (9) Ärendebeteckning GYF 2016/ Ovan beskrivet arbete skall utmynna i en patientsäkerhetsberättelse som skall vara färdigställd senast den 1 februari (enligt lag den 1 mars) varje år. Berättelsen skall innehålla patientsäkerhetsarbetet under det gångna året, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten, samt vilka resultat som uppnåtts. Berättelsen redovisas i Kalmarsunds gymnasieförbunds årsredovisning. 4. Patientsäkerhetsarbete i Kalmarsunds gymnasieförbund EMI inom gymnasieförbundet har till sin verksamhet knuten en Metodbok, som bl.a. beskriver de rutiner som är vanligt förekommande i verksamheten. Denna finns placerad på förbundets interna hemsida och är därmed tillgänglig för alla anställda i gymnasieförbundet. Här finns också blanketter för rapportering av tillbud och avvikelser. Rutin för patientsäkerhetsarbete 1. Alla anställda inom EMI har en skyldighet att anmäla risk för tillbud, tillbud och avvikelser. 2. Anmälan skall dokumenteras på blankett i Metodboken och lämnas till verksamhetschefen. 3. Verksamhetschefen gör en första bedömning av anmälans allvarlighetsgrad och sannolikheten för att händelsen kan upprepas. 4. En dialog förs med skolläkare/skolsköterska om händelsen är av sådan art att den föranleder en Lex Maria anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 5. Patienten informeras och bereds möjlighet att lämna sina synpunkter. 6. Verksamhetschefen kallar skolläkare och samordnande skolsköterska till verksamhetsmöten en gång per månad för uppföljning och beredning av ärenden inom EMI. 7. Vid dessa möten behandlas alla avvikelserapporter och beslut tas om vilka åtgärder som skall vidtas för att förhindra att händelsen inträffar igen. 8. Besluten dokumenteras och blir vägledande för EMI:s fortsatta arbete. 9. Dokumentationen utgör grunden i den årliga patientsäkerhetsberättelsen som skall ingå i förbundets årsredovisning. 10. Samordnande skolsköterska och skolläkare träffar skolsköterskorna kontinuerligt i yrkesnätverk för diskussion, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

23 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (9) Ärendebeteckning GYF 2016/ Verksamhetens mål Hälsobesök I skollagens 2:a kapitel 27 stadgas att varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Hälsobesöken är frivilliga. Mål Uppföljning/mätning Genomförande Ansvar Antalet genomförda hälsobesök ska uppgå till 75 %. Innehållet i samtalen ska utvecklas. Svaren ska användas för att arbeta med riktade insatser i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Föra statistik över utlämnade hälsoenkäter, samt genomförda hälsobesök. Ta ut rapporter ur PMO. Arbeta med att utveckla hälsosamtalets innehåll. Via hälsosamtalet identifiera faktorer som är ett hinder för lärande på individnivå samt genomföra generella insatser på gruppnivå med utgångspunkt från identifierade problemområden. Fortbildning inom metoden för motiverande samtal (MI) genomförs under hösten för samtliga skolsköterskor. Skolsköterskorna ansvarar för metodutveckling och att föra statistik. Samordnande skolsköterskan ansvarar för att fortbildning inom MI genomförs. Hälsosamtal Hälsosamtalet är det viktigaste instrumentet för EMI, för att hälsobesöket skall bli meningsfullt för eleverna och därmed också upplevs ha en hög kvalitet. Att genomföra hälsosamtalet professionellt och på ett likvärdigt sätt förutsätter att samtalen har en gemensam struktur samt att skolsköterskorna har en god kompetens i samtalsmetodik. Hälsosamtalet förbereds genom ett informationsbrev och att en hälsoenkät fylls i av eleverna i första årskursen. Elever i behov av stöd Skollagens 3 kapitel handlar om barns och elevers utveckling mot målen. Under 8 regleras kravet på utredning om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Skolans personal, en elev eller dennes vårdnadshavare ska då göra en anmälan till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.

24 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (9) Ärendebeteckning GYF 2016/ Elever i behov av särskilt stöd kan vara elever med psykisk eller fysisk sjukdom, psykiskt funktionshinder, social problematik, inlärningssvårigheter eller kognitivt funktionshinder. Dessa elever kan förmodas ha skolrelaterad ohälsa och kan därigenom vara i behov av olika typer av stöd för att på bästa möjliga sätt klara sina gymnasiestudier. EMI kan direkt till elev eller efter samråd med rektor bidra till att på ett bra sätt utforma detta stöd för eleven. Mål Uppföljning/mätning Genomförande Ansvar Organisera elevhälsan på ett sätt som stärker samverkan med pedagogisk personal och skolans övriga personal utifrån elevernas behov. Redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Ta fram en gemensam, tydlig och strukturerad elevhälsaprocess i förbundet. Verksamhetsområdeschef i samverkan med rektorer. Att främja psykisk hälsa och motverka psykisk ohälsa Sambandet mellan lärande och psykisk hälsa är ett centralt område för elevhälsan. Elevers hälsa, inte minst den psykiska hälsan, har stor betydelse för skolprestationer, välbefinnande och möjlighet att fungera i skolans sociala miljö. Omvänt har en elevs skolprestationer stor betydelse för den mentala hälsan. Det innebär att det finns ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. Mål Uppföljning/mätning Genomförande Ansvar Implementera handlingsplan för suicidförebyggande arbete i respektive elevhälsa. Redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Informationsinsatser till pedagogisk personal exempelvis ämneslärare som naturligt kan ta upp det i undervisningen och/eller lotsar/mentorer. Elevhälsateamen på respektive skola initierat av EMI. Journalsystem/Dokumentation Inom hälso- och sjukvårdens område finns en lagstadgad skyldighet att föra journal. En förutsättning för detta är ett väl fungerande journalsystem. Förbundet ingår som en part i ett elektroniskt journalsystem som omfattar länets samtliga tolv kommuner. God dokumentation i skolhälsojournalerna garanterar en god och säker vård. Ur en korrekt dokumentation finns underlag till jämförbar statistik. En likvärdig dokumentation är också nödvändig för att garantera våra studerandes rättssäkerhet.

25 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (9) Ärendebeteckning GYF 2016/ Mål Uppföljning/mätning Genomförande Ansvar Skolsköterskorna inom Kalmarsunds gymnasieförbund dokumenterar på ett enhetligt och likvärdigt sätt i hälsojournalerna. Skolsköterskegruppen analyserar i samband med nätverksträffarna ett urval av journaler som förts under verksamhetsåret. Kollegial granskning. Regelbunden utbildning i PMO en gång per termin. Ta fram rutin för journalhantering. Samordnande skolsköterska och berörda rektorer ansvarar för att utbildningen genomförs. Samordnande skolsköterska ansvarar för att rutin tas fram. Kontinuerlig yrkesspecifik fortbildning/ kompetensutveckling för skolhälsovårdens professioner För att kompetensen ska kunna upprätthållas är det önskvärt att arbetet för skolläkare och skolsköterskor planeras så att det ger möjlighet till kontinuitet på tjänsterna, handledning, fortbildning, forsknings- och utvecklingsarbete. Verksamhetschefens uppgift är att se till att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser. Utbildning som är nödvändig för EMI:s verksamhet/personal för att upprätthålla god och säker vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Utbildning som håller personalen medveten om samhällsutvecklingen vad gäller livsstilsfrågor såsom övervikt, sex- och samlevnad och ANT, Internetbeteende samt uppdatering i gällande lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd. Mål Uppföljning/mätning Genomförande Ansvar Säkerställa att all personal inom EMI får kontinuerlig och likvärdig fortbildning för att upprätthålla lagstadgat kompetenskrav kopplat till legitimerade yrkesgrupper. Redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Skolsköterskorna deltar i den årligen återkommande Skolsköterskekongressen som anordnas av Riksföreningen för skolsköterskor (ideell fackligt obunden förening som arbetar med bl.a. branschspecifik utbildning för skolsköterskor). Verksamhetschef och berörda rektorer.

26 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (9) Ärendebeteckning GYF 2016/ Det ökande antalet nyanlända till våra skolor ställer krav inte bara på personella resurser, lokaler och utrustning. Det ställer också krav på att skolans personal ökar sin mångkulturella kompetens. EMI som inom sin verksamhet med hälsokontroller, hälsosamtal och vaccinationer har många och nära kontakter med nyanlända och asylsökande är en självklar målgrupp för sådan kompetensutveckling. Mål Uppföljning/mätning Genomförande Ansvar Att all personal inom EMI ökar sin mångkulturella kompetens. Redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Fortbildningsinsatser planeras till utvecklingsdagar i höst samt återkommande i yrkesnätverket. Samordnande skolsköterska och skolläkare.

27 1 (4) Datum Ärendebeteckning GYF 2016/ Handläggare Chatharina Gustafsson Verksamhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats (EMI) läsåret 2015/2016 De medicinska insatserna inom elevhälsan regleras i Skollagen (2010:800). Där står det att elevhälsan främst ska vara förbyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot målen ska stödjas. Eleverna ska erbjudas hälsosamtal och hälsokontroller minst en gång under sin skolgång i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. I skollagen ingår skolsköterskor och skolläkare i elevhälsan och benämns som Elevhälsans medicinska insatser. I detta dokument förkortas det till EMI. EMI är en del av hälso- och sjukvården och omfattas av det regelsystemet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tillsynsansvar över hälso- och sjukvården och dess personal. För EMI ska bedrivas ett systematiskt kvalitetsarbete. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659), Socialstyrelsen (SOSFS 2011:9) samt Socialstyrelsen och Skolverket (Vägledning för elevhälsan) reglerar det systematiska kvalitetsarbetet som ska bedrivas inom verksamheten. Verksamheten ska utvärderas årligen och upprättad verksamhetsplan revideras efter utvärdering. Utvärderingen utgår från kvalitetsindikatorer 1 som är rekommenderade i Vägledning för elevhälsan 2. Verksamhetsansvar Styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund har i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen utsett en verksamhetschef för EMI. Befattningen utses på personnivå och inte funktion. Eftersom nuvarande verksamhetschef inte har medicinsk kompetens har skolläkaren det medicinska ansvaret och ansvaret för anmälningsskyldighet enligt 3 kap Skolläkaren är Lex Maria ansvarig. Verksamhetschefen har uppdragit åt samordnande skolsköterska att ansvara för att kvalitetssäkrade rutiner finns och uppdateras, att journaler förs enligt gällande lagstiftning samt samordning av yrkesnätverkets möten vad gäller kallelser, innehåll, genomförande och uppföljningar. 1 Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats, Riksföreningen för skolsköterskor/svenska skolläkarföreningen 2 Vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsen/Skolverket

28 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (4) Ärendebeteckning GYF 2016/ Yrkesnätverken genomförs i samverkan med Kalmar kommuns EMI vilket ger större möjligheter till erfarenhetsutbyte samt bredare och djupare kompetensutveckling. Yrkesnätverket har möten 1 ggr/månad. Verksamhetschefens ledningsgrupp där skolläkare och samordnande skolsköterska ingår har möten 1 ggr/månad. Verksamheten är anmäld till IVO enligt gällande lagstiftning. Verksamhetsplan är upprättad och verksamhetsberättelse upprättas för första gången för läsåret 2015/2016. Rutin för avvikelserapportering och ledningssystem för kvalitetsarbete finns reglerat i verksamhetsplanen. Patientsäkerhetsberättelse upprättas varje år och redovisas i årsredovisningen. Generell rutin för anmälan enligt socialtjänstlagen saknas men förekommer i specifika rutiner runt hot och våld, droger och omhändertagande av elev för samhällsvård. Inga Lex Maria anmälningar har gjorts under året. Avvikelserapporteringar har varit 17 st. Förträdesvis handlar de om problem med journalsystemet PMO. Ärenden och åtgärder redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Personalresurser Antalet elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är ca elever. Skolläkarresursen är 20 % av heltid. Skolläkaren har yrkesspecifik kompetens och är fullt behörig för uppdraget. Skolsköterskeresursen är 7,2 tjänster fördelade på 4 skolor. Samtliga skolsköterskor har yrkesspecifik kompetens och är fullt behöriga för uppdraget. Antalet elever per skolsköterska är i snitt 510. Kalmar kommun har en viktning för elever i särskola med 2,0 och för nyanlända med 2,5. Förbundet har inte beslutat om någon sådan viktning men vid en jämförelse blir antalet elever per skolsköterska i snitt 600. Ölands gymnasium har utöver de elever som finns kvar inom nationellt program, fått många nya IMS-elever (ca 70 x 2,5) med bland annat ett utökat behov av vaccinationer och hälsosamtal. Befintlig skolsköterska har 20 % tjänst. Behov av utökad organisation runt IMS-eleverna finns. Ingen sådan organisation har ännu upprättats. Evidensbaserad metod för motiverande samtal (MI) används vid hälsosamtalen. Alla skolsköterskor har genomgått grundutbildning i MI men behov av uppdatering finns. Fortbildning planeras för läsåret 2016/2017.

29 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (4) Ärendebeteckning GYF 2016/ Lokaler och utrustning Merparten av skolsköterskorna har ändamålsenliga lokaler för verksamheten som uppfyller sekretess- och hygienkrav. Undantag finns dock på Ölands gymnasium och för en enhet inom Lars Kaggskolan. Antalet elever på IMS har ökat under året på dessa två skolor. På Lars Kaggskolan har därför anställts ytterligare en skolsköterska samt utökats med lokaler utanför huvudbyggnaden. Det saknas ändamålsenliga lokaler och utrustning för nya skolsköterskan. På Ölands gymnasium saknas utrustning i form av brits och kylskåp. Dator och telefon var under lång tid ur funktion men är åtgärdat nu. Rutiner/avtal för hantering av riskavfall och rutin för kontroll/tillsyn av medicintekniska produkter finns i upprättad metodhandbok. Verksamhetens arbete För att säkerställa kvalité och patientsäkerhet i verksamheten finns en upprättad metodbok som tillämpas och uppdateras kontinuerligt. Vid senaste uppföljningen uppmärksammades att rutin för hur journaldokumentation utförs endast finns i journalsystemet PMO men inte finns skriftligt i metodhandboken. Det saknas också rutin för signering. Rutin för remisshantering finns och rutin för kontrollelever kommer att upprättas. Alla elever på nationella program erbjuds hälsosamtal i enlighet med skollagen. På grund av den stora tillströmningen av elever inom IMS och brist på resurser har inte alla elever inom IMS blivit erbjudna samtal ännu. Den bristen bör avhjälpas med nyrekrytering som är gjord på Lars Kaggskolan. På Ölands gymnasium saknas fortfarande tilläckliga resurser för att avhjälpa bristen. Rutin för sammanställning av hälsodata på grupp- och organisationsnivå saknas på grund av brister i programvara. Vaccinationer i enlighet med nationella allmänna vaccinationsprogrammet erbjuds nyanlända på Lars Kaggskolan. På Ölands gymnasium finns ännu inte organisation för att erbjuda och genomföra vaccinationer. Utöver planerade hälsobesök har verksamheten öppet för drop-in. Skolsköterskorna har öppen mottagning 1 tim/dag. Besök hos skolläkaren samordnas av skolsköterskorna. Elevernas inlärningsmiljö/emi:s arbete i elevhälsan Skolsköterskorna deltar i Elevhälsans gemensamma arbete och arbetar aktivt med hälsofrämjande arbete utifrån livsstilsfaktorer. Skolläkaren träffar rektor ca 1 ggr/termin men deltar inte i elevhälsans övergripande och förbyggande arbete. EMI medverkar i arbetet för en säker och god arbetsmiljö samt i arbetet mot kränkande behandling. EMI medverkar i arbetet för en god lärandemiljö och är delaktig i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. EMI är delaktig i arbetet kring elever med skolfrånvaro och samverkar med hälso- och sjukvård, socialtjänst och ungdomsmottagningen.

30 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (4) Ärendebeteckning GYF 2016/ Förbättrings- och utvecklingsområden Fortsatt tillströmning av nyanlända gör att arbetet med att organisera EMI:s arbete runt hälsokontroller, hälsosamtal och vaccinationer enligt nationellt vaccinationsprogram måste kvalitetssäkras under det kommande verksamhetsåret. Rutiner inom journaldokumentation samt hantering av asylsökande och nyanlända ska tas fram till verksamhetens metodbok. Arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa kan utvecklas bland annat genom att EMI medverkar till att Landstinget handlingsplan för suicidprevention (där förbundet deltagit i framtagandet) blir känd bland elevhälsa, lärare m fl på respektive skola. Kompetensutvecklingsområden för EMI är mångkulturell kompetens och uppdatering av metoden motiverande samtal (MI).

31 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning 1 (1) 20t6-r0-13 GYF Handläggare Caroline Johansson caroline j ohansson@ gyf. se Styrelsen ftir Kalmarsunds gymnasieftirbund Reglemente för intern kontroll och riskhantering Bakgrund Styrelsen har det övergripande ansvaret fiir att se till att det finns riktlinjer fiir en god intern kontroll och riskhantering inom gymnasiefiirbundets verksamheter. I detta ligger ett ansvar ftir att en organisation kring intern kontroll upprättas. Reglementet for intern kontroll definierar organisationen, ansvarsområden samt uppfiiljningen av den interna kontrollen i fürbundet. Det anger även tidpunkter fiir upprättande av intem kontrollplan och dess uppfüljning. Ekonomiska konsekvenser Reglemente for intern kontroll medfiir inga ekonomiska konsekvenser. Förslag till beslut Styrelsen antar reglemente fiir intern kontroll, upprättat FOR KALMARSUNDS GYMN J Hfüansson Förbundschef Ekonomichef FORBUNDSKONTORET Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postådress Box 865, Kalmar Tel l5 00 E-post gymnasieforbundet@gyf. se Hemsida Org nr

32 1 (3) Datum Ärendebeteckning GYF 2016/ Reglemente för intern kontroll och riskhantering Antaget av Kalmarsunds gymnasieförbunds styrelse 2016-xx-xx, x. Definition av intern kontroll och risk 1 Definition Intern kontroll och riskhantering definieras som en process, där såväl den politiska ledningen som övrig personal samverkar. Processen ska vara utformad så att gymnasieförbundet med rimlig grad av säkerhet kan göra en avvägning mellan kontrollkostnad och kontrollnytta. Risker, dvs osäkerhet i gymnasieförbundets framtida verksamhet och ekonomiska resultat ska lyftas upp och bedömas. Vid bedömning av kontrollnytta ska inte endast ekonomiska faktorer vägas in, utan även vikten av att upprätthålla förtroendet för gymnasieförbundets verksamhet hos olika intressenter. En god intern kontroll ska tillse att; Gymnasieförbundet har en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet vilket bland annat innebär att ha kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt att säkerhetsställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till kommunalförbundets mål. Gymnasieförbundet har tillförlitlig finansiell rapportering och information om gymnasieförbundets verksamheter vilket innebär att styrelser och rektorer ska ha tillgång till rättvisande räkenskaper. Därutöver ingår en ändamålsenlig och tillförlitlig redovisning av gymnasieförbundets prestationer avseende kvantitet och kvalitet samt övrig relevant information om gymnasieförbundets verksamhet och resursandvändning. Förbundet har efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar samt interna regelverk samt ingångna avtal med olika parter. Organisation av intern kontroll och riskhantering 2 Styrelsen Styrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns riktlinjer för en god intern kontroll och riskhantering inom gymnasieförbundets verksamheter. I detta ligger ett ansvar för att en organisation kring intern kontroll upprättas. Styrelsen ska vid behov utifrån reglementet utfärda regler

33 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (3) Ärendebeteckning GYF 2016/ och anvisningar för den egna interna kontrollens organisation, utformning och funktion samt tillse att den utvecklas utifrån gymnasieförbundets behov. 3 Skolenheterna Skolenheterna (rektorerna) har det yttersta ansvaret för att organisera riskhanteringen och därmed interna kontrollen, vilka består av antagna verksamhetsmål, inom sitt verksamhetsområde. Skolenheterna ska också, i syfte att åstadkomma en god intern kontroll, dokumentera och anta regler och anvisningar som kan behövas för den specifika verksamheten. Det är rektorns ansvar att omgående ta initiativ till åtgärder vid konstaterade brister. I övrigt ska förbundsövergripande reglementen, policydokument och regler fastställda av gymnasieförbundets styrelse gälla. Intern kontrollplan dvs. styrelsens antagna verksamhetsmål ska följas upp av skolenheten. Verksamhetsmålen följs upp med hjälp av förbundets kvalitets- och verksamhetsutvecklare. 4 Verksamhetsansvariga Verksamhetsansvariga chefer i organisationen är skyldiga att följa antagna regler och anvisningar för intern kontroll samt informera övriga anställda om dessa. Vidare ska de verka för att de arbetsmetoder och rutiner som används bidrar till en god intern kontroll. Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmast överordnad chef. Uppföljning av intern kontroll 5 Skolenhetens och verksamhetschefers skyldigheter Skolenheten (rektor) och andra verksamhetschefer har en skyldighet att löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom enhetens/verksamhetens område (verksamhetsmål respektive interna kontrollpunkter). De ska som grund för sin styrning göra en riskanalys och därtill ansvara för att årligen utvärdera den. Om verksamheten eller andra omständigheter utvecklas så att riskbilden förändras ska en ny riskanalys genomföras. 6 Skolenhetens och verksamhetschefers rapporteringsskyldighet Skolenheten (rektor via kvalitets- och verksamhetsutvecklaren) och andra verksamhetschefer ska löpande eller senast i samband med upprättandet av årsredovisningen rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen (verksamhetsmål och interna kontrollpunkter) till styrelsen. 7 Styrelsens skyldigheter Styrelsen ska med utgångspunkt från skolenheternas samt verksamhetsansvariga chefers uppföljningsrapporter utvärdera gymnasieförbundets samlade system för intern kontroll. I de fall förbättringar behövs ska styrelsen besluta om sådana.

34 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum (3) Ärendebeteckning GYF 2016/ Styrelsen ska upprätta en ny kontrollplan för kommande år, senast i december året innan. I planen anges de metoder och aktiviteter som ska syfta till att upptäcka samt undvika oavsiktliga eller avsiktliga fel i verksamheterna. Rapportering ska samtidigt ske till gymnasieförbundets revisorer. 8 Övergångsbestämmelser Detta reglemente skall gälla fr.o.m. den 1 november 2016.

35 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ä.rendebeteckning I (l) 20r6-t0-t3 GYF Handläggare Caroline Johansson caroline j ohansson@ gyf. se Styrelsen fiir Kalmarsunds gymnasieftirbund Godkännande av delårsbokslut 2016 Bakgrund Resultat per den uppgår till plus 21,7 ml<r samtidigt som helårsprognosen kalkyleras till plus 6,7 mkr. Det prognostiserade resultatet innebär att gymnasieftirbundet klarat av att inhämta den kostymanpassning, till största del hänfiirt till minskning av ännga4 som belastade verksamheten i början av äretmed ca 16 mkr. Inom skolområdena finns budgetawikelser och enheternas samlade resultat visar ett underskott om3,2 mkr. Resultatet àr en stor forbättring i fürhållande till samma tidpunkt fiirra året då enhetema prognostiserade ett helårsresultat om minus 2l ml<r. Till resultatet bidrar det positiva utfallet gällande interkommunala ersättningar om 5,8 mkr samt en återfiiring av ej nyttjade medel avseende pensionsrätter om 5,9 mkr. Förslag till beslut Styrelsen godkänner och överlämnar delårsbokslut 2016 tlll revisorerna fiir granskning. Beslutsexpediering Revisorerna i Kalmarsunds gymnasieftirbund Medlemskommunerna r.ön TaTMARSUNDS GYMNAS IEFÖRBUND Joachim Håkansson Förbundschef Cerafiani Ekonomichef FORBUNDSKONTORET Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postadress Box 865, Kalmar Tel l5 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se Hemsida Org nr

36 DELÅRSBOKSLUT 2016 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND

37 Ekonomisk översikt... 2 Väsentliga händelser under året... 2 Framtid... 3 Årets resultat och övergripande verksamhet... 4 Investeringsredovisning... 5 Mål, balanskrav och god ekonomisk hushållning... 7 Pensionsmedel... 9 Våra prioriterade målområden Kunskap, utveckling och lärande Jenny Nyströmsskolan Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Axel Weüdelskolan Mjölnergymnasiet Ölands Gymnasium Väsentliga personalförhållanden Redovisning av sjukfrånvaro enligt lagen om kommunal redovisning Arbetsmiljö och hälsa Förbundets skolor...26 Jenny Nyströmsskolan Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Axel Weüdelskolan Mjölnergymnasiet Ölands Gymnasium Ekonomisk redovisning...40 Redovisningsprinciper Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Noter Investeringsredovisning Driftredovisning Begreppsförklaring

38 Ekonomisk översikt Väsentliga händelser under året Under de senaste åren har regionen upplevt ett vikande elevunderlag men Kalmarsunds gymnasieförbund har fortsatt arbetat för att regionens elever ska ha tillgång till ett stort och varierat utbud av program och inriktningar. Nuvarande trend är att fler ungdomar från våra egna kommuner väljer skolor inom förbundet samtidigt som antalet elever från andra kommuner i förbundets skolor blir fler. Enligt befolkningsprognosen i medlemskommunerna sker nu även ett trendbrott gällande elevunderlaget och antalet åringar ökar från och med år För de flesta kommunerna innebär befolkningsprognoserna i genomsnitt en procentuell ökning för ålderskategorin med ca 20 procent fram till år Parallellt med kommunernas befolkningsunderlag så sker en markant ökning av antalet elever inom språkintroduktion. Kalmarsunds gymnasieförbund har sen slutet av år 2015 hanterat en ökning på 281 procent (från 140 elever till 394 elever). Den kraftiga ökningen av elevantalet innebär ett flertal utmaningar för gymnasieförbundet. Förbundet ser idag ökade kostnader inom bland annat lokaler, personalkostnader, administration och elevhälsa. I början av året fastställde Kalmarsunds gymnasieförbund den digital agenda för åren 2016 till Den digitala agendan sätter fokus på de förväntningar som förbundet har på alla i organisationen och innebär att förbundet hela tiden omdefinierar sina processer för att vara fas i med tiden. Förbundets satsningar kring digital kompetens är en av de mest kraftfulla och långsiktiga pedagogiska satsningar som gymnasieförbundet genomfört sedan förbundet bildats. Under året har Kalmarsunds gymnasieförbund även tilldelats kvalitetsutmärkelsen GULDTRAPPAN. Utmärkelsen Guldtrappan utdelas till skolhuvudmän som arbetar 2

39 långsiktigt och strategiskt utifrån styrdokumenten för ett framgångsrikt digitalt lärande i skolan, med gott ledarskap för kompetensutveckling och kollegialt lärande, digital resurser och nätbaserat samarbete. Några av parterna bakom priset är Skolverket, specialpedagogiska skolmyndigheten samt Sveriges kommuner och Landsting. Under året har skolinspektionen genomfört ett antal inspektioner på några av förbundets skolenheter. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen visade att måluppfyllelsen är god i huvuddelen av förbundets skolor. Gymnasieförbundet uppfyller, inom de områden som granskats och efter genomförda åtgärder, också de krav som ställs i författningarna. Tillsynen föranledde emellertid att förändringar infördes för lärare inom vuxenutbildningen. Förändringen innebär att lärare numera har semestertjänst enligt AB för att möjliggöra att vuxenutbildning kan bedrivas kontinuerligt under hela året. Kalmarsunds gymnasieförbund har under året fortsatt att utveckla och förstärka organisationen. En aktivitet har varit det fortsatta arbetet med meriteringsprogram för yrkesskickliga lärare för att utveckla verksamheten i alla förbundets skolor så att fler elever når kunskapsmålen. En annan insats som beslutats av styrelsen är en förändrad arbetsorganisation för elevhälsan. Förändringen innebär en ökad samverkan inom elevhälsan och en möjlighet till att skapa optimala förutsättningar för elevernas måluppfyllelse. En ny insats för året är att Kalmarsund gymnasieförbund deltar i Skolverkets verksamhetsutveckling för nyanlända elever. Med riktade systematiska insatser stöder Skolverket förbundets förmåga att på kort och lång sikt erbjuda nyanlända elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet med målet att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för dessa elever. De första eleverna vid GLU (Gymnasial lärlingsutbildning) på Jenny Nyströmsskolan har dessutom påbörjat sin utbildning mot sin yrkesexamen. Målet med GLU är att öka attraktiviteten hos och stärka den gymnasiala lärlingsutbildningen. Under maj månad beslutade Kalmarsunds gymnasieförbund att införa skollegitimationer från och med 1 oktober Syftet är att elever ska uppleva en trygg skolmiljö och att personalen ska uppleva en god arbetsmiljö. Framtid Kalmarsunds gymnasieförbund har under de senaste åren behövt ställa av lokaler på grund av minskat elevantal men nu står förbundet inför det omvända. I princip nyttjas alla lokaler på Jenny Nyströmsskolan och Lars Kaggskolan och utöver förbundets egna lokaler har ett flertal klassrum hyrts externt för att klara av det hårda trycket. På Ölands Gymnasium har avställda lokaler tagits tillbaka och nya rum utöver dessa har även nödgats att hyra. Under den kommande perioden ökar nu, vilket beskrivits tidigare, antalet åringar inom medlemskommunerna, vilket innebär att den potentiella målgruppen blir större. Dessutom beräknas nivån på andelen ensamkommande barn vara fortsatt hög. Nämnda faktorer innebär en utmaning gällande planering av förbundets verksamhetslokaler och arbetet med lokalavställning, lokalanskaffning och lokalanpassning kommer att öka markant de kommande åren. Utöver lokalfrågan så är även den stora efterfrågan på legitimerade lärare något som gymnasieförbundet måste hantera. Bristen av lärare pressar i sin tur upp lönerna och personalkostnaderna ökar. Ett annat område som innebär stora behov för målgruppen 3

40 ensamkommande barn är elevhälsan. Driftkostnader för vaccinationer, skolsjuksköterskor och kuratorer är driftkostnader där förbundet förutspår att en ökning kommer att ske. En annan fortsatt ekonomisk utmaning är finansieringen av den trådlösa pedagogiken. Inför 2017 har gymnasieförbundet ett fortsatt behov av en medfinansiering från medlemskommunerna för att fortsatt kunna öka kvaliteten i undervisningen och att ta tillvara de möjligheter som öppnar sig med informations- och kommunikationstekniken (IKT). Förbundets prognos är dock att en självfinansiering av digital kompetens kan vara möjlig från år 2018 då kommunernas befolkningsprognoser bidrar till en utökad budgetomslutning. Årets resultat och övergripande verksamhet Kalmarsunds gymnasieförbund prognostiserade resultat för 2016 uppgår till 6,7 mkr. Inom skolområdena finns budgetavvikelser och enheternas samlade resultat visar ett underskott om 3,2 mkr. Resultatet är en stor förbättring i förhållande till samma tidpunkt förra året då enheterna prognostiserade ett helårsresultat om minus 21 mkr. Resultatet inklusive både skolenheter, interkommunala ersättningar, gemensam verksamhet, finanser samt förbundskontor innebär att gymnasieförbundet även detta år klarat av att inhämta det besparingsbeting, minskning av åringar, som belastade verksamheten i början av året med ca 16 mkr. Det positiva resultatet innehåller en återföring av ej nyttjade medel avseende pensionsrätter. I bokslut 2014 gjordes en avsättning för detta ändamål men pensionsadministratören har inte klarat att genomföra ålagda åtgärder. Detta innebär att medel återförs till resultatet (5,9 mkr inklusive löneskatt). Till resultatet bidrar även det positiva utfallet gällande interkommunala ersättningar om 5,8 mkr. Elever från andra kommuner som går i gymnasieförbundets skolor prognostiseras till 602 elever (601 år 2015). Elever som går till annan huvudman från förbundets medlemskommuner prognostiseras till 656 stycken (671 år 2015). Kostens verksamhet prognostiseras till plus minus noll vid årets slut. Fortsätter behovet av individuell kost och anpassning att öka kommer detta dock att innebära även ett ökat behovet av personalresurser inför kommande år. Den senaste tidens flyktingvåg påverkar Kalmarsunds gymnasieförbund på många fronter där framförallt den stora utmaningen nu handlar om finansieringen på grund av det ökade 4

41 elevantalet. Förbundet har fått ökade kostnader inom bland annat lokaler, personalkostnader, administration och elevhälsa. Utveckling av antalet elever inom språkintroduktionen är svår att förutsäga. I helårsprognosen förutsätts att Migrationsverket täcker de uppkomna kostnaderna. Intäktsposterna är därmed uppbokade i enheternas helårsprognoser. I nuläget omfattar språkintroduktionen en prognostiserad elevvolym på helåret motsvarande 40 mkr. Av dessa har förbundet finansierat 23 mkr i budget Överskjutande del (18 mkr) förväntas att finansieras av intäkter från Migrationsverket. I det senaste bokslutet avsattes medel för kostnader i och med beslut tagna år Avsättningarna gällde omstrukturering/flytt av Mjölnergymnasiet (tidigare Stage4you Academy, sedan 1/ Mjölnergymnasiet. Fortsättningsvis Mjölnergymnasiet i dokumentet) samt ökade kostnader på grund av kommunalt åtagande gällande mottagande av ungdomar i behov av språkintroduktion. Avsättningen används bland annat till ökade och tillfälliga hyreskostnader, initiala extra lönekostnader och materialkostnader. 2,3 mkr har tagits i anspråk under avstämningsperioden och hela beloppet, exklusive avsättning för hyra i Torsås, prognostiseras förbrukas under året. För att få en optimal organisation avseende språkintroduktionen, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt, har förbundet arbetat intensivt med effektivisering och utökning av verksamheten. Det finns längre inga köer av elever på väg in. Även den administrativa organisationen runt ansökningar till Migrationsverket har arbetats igenom för att på ett ännu mer personaleffektivt sätt hantera och säkerställa inrapporterade uppgifter. Under året inledde förbundet diskussioner med medlemskommunerna för att skriva avtal avseende språkintroduktionselever som är under kommunernas tillsyn. Avtal med Kalmar kommun är skrivet och resterande medlemskommuner har ärendet under politisk beredning. Investeringsredovisning Ett av förbundets ekonomiska mål är att förbundets nettoinvesteringar ska självfinansieras. Målet stäms av under den senaste treårsperioden vilket vid delåret innebär en avstämning på åren Resultat, avskrivningar och förändring av pensionsskuld ger ett prognostiserat utrymme för investeringar om 29 mkr för perioden. Med årets prognos på nyttjade investeringar så uppgår investeringsvolymen till 17,2 mkr. (mkr) Självfinansiering investeringar Totalt Prognos Resultat 22,5 6,7 5,1 10,7 Avskrivningar 9,0 3,3 3,0 2,8 Förändring av pensionsskuld -2,6 0,2 0,2-2,9 Utrymme 29,0 10,1 8,3 10,6 Investeringar 17,2 7,9 4,5 4,7 5

42 De budgeterade investeringarna 2016 uppgår till 8 mkr. Detta är nära 3 mkr mer i utrymme än under 2015 vilket till stor del beror på flytt av verksamheter under 2016 från Torsås till Kalmar. Förbundsövergripande finns en budgetpost avsedd för enheternas beviljade anslag från verksamhetsutvecklingsfonden. Kostverksamheten reinvesterar i maskiner när äldre fasas ut eller går sönder. Kalmar Kommuns planer på att bygga lägenheter på fastigheten Forellen innefattar nytt kök och matsal för eleverna på Stagneliusskolan, investeringarna kommer därför att bli så begränsade som möjligt avseende skolans kök. Lars Kaggskolans investeringsbudget består återkommande i stadigvarande undervisningsmaterial. Enligt beslut för omlokalisering av hantverksprogrammet inriktning styling till Lars Kaggskolan avsätts en miljon för uppkomna behov vid uppbyggnadsfasen. Vidare planeras inköp för skapande lärmiljöer. I linje med ökad trivsel och god studiemiljö ska även övriga utrymmen som exempelvis cafeterian inredas med möbler och belysning men även inredning till skolans klassrum. Fram till delårsbokslutet har investeringarna till största del avsett teknik-, bygg- samt VVS- och fastighetsprogrammet. Stagneliusskolan fortsätter satsningen, som startades under föregående år, på enhetens lärmiljö för att anpassa skolan till en flexiblare, mer IKT-anpassad undervisning. Avslutande delar i skolans aula samt utrustning i skolans klassrum innefattas i årets investeringsbudget. Under början av året har det uppkommit ett behov av passagesystem inklusive dörrlarm och skolan har investerat i detta. Påbörjade satsningar kring förbättrad arbets- och studiemiljö på Jenny Nyströmsskolan fortsätter 2016 samt en naturlig fortsättning med fokus på flexibel undervisning. Utökningen av antalet elever, i samband med att estetiska programmet inriktning musik flyttats från 6

43 Torsås till Kalmar, medför nyinköp av utrusning både vad det gäller instrument, möbler och teknisk utrustning. Efterfrågan och behovet av ett personalrum/vilorum på Axel Weüdelskolan har uttryckts både från personal och skolledning och investeringen är genomförd. Ölands Gymnasium har en budget om 30 tkr som är förbrukad och använd till nya el- och projektorinstallationer. Mjölnergymnasiet har en investeringsbudget om 50 tkr vilken avses användas till uppkomna investeringsbehov i och med omlokalisering. Mål, balanskrav och god ekonomisk hushållning Utöver självfinansiering av investeringar så har förbundet ytterligare 3 ekonomiska mål. Under den senaste treårsperioden ska förbundet ha ett genomsnittligt positivt resultat som minst uppgår till 1 procent av förbundet medlemsbidrag (resultatmål). Resultatmål 1,0% Totalt Prognos Resultat 22,5 6,7 5,1 10,7 medlemsbidrag 1217,8 397,1 408,6 412,1 Resultatets förhållande till medlemsbidraget 1,8% 1,7% 1,2% 2,6% Målet är uppnått. Under den senaste treårsperioden ska förbundets soliditet exklusive pensionsförpliktelser minst uppgå till 35 procent samt bibehålla en positiv soliditet inklusive pensionsförpliktelser (soliditetsmål). Prognos Soliditetsmål >35% Soliditet 48,3% 45,5% 39,6% Prognos Soliditetsmål inkl ansvarsförbindelsen >0% Soliditet 25% 20% 17% Under året har förbundet, precis som tidigare år, återbetalat medel till medlemskommunerna som kompensation för höjt driftbidrag avseende finansiering av digital kompetens uppgår summan till 10,8 mkr. Återbetalningen belastar det egna kapitalet. Inför beslutet att genomföra återbetalningen kalkylerades effekten på soliditeten. Målen är uppnådda. 7

44 Enligt kommunallagen ska kommuner och kommunalförbund göra en avstämning mot balanskravet. Detta innebär att gymnasieförbundet ska redovisa ett positivt resultat efter avdrag och tillägg. I praktiken klarar ett kommunalförbund balanskravet om intäkterna överstiger kostnaderna. (mkr) Avstämning mot balanskravet Prognos Årets resultat enligt resultaträkningen 6,7 5,1 10,7 Digital kompetens 0,0 0 5,4 Balanserat resultat 6,7 5,1 16,1 Om kommunalförbundet redovisar underskott ska motsvarande belopp återföras senast det tredje året efter bokslutsåret. För Kalmarsunds Gymnasieförbund uppgår det prognostiserade resultatet för år 2016 till plus 6,7 mkr. Avstämningen innebär att förbundet klarar balanskravet. En god ekonomisk hushållning innebär dock inte enbart att räkenskaperna går ihop, utan innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. I kommunallagen regleras även att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna (balanskrav) samt att för verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förbundet har en ändamålsenlig styrning, med mål, upprättade planer och program för att följa upp utvecklingen för såväl verksamhet som ekonomi. Förbundet har en beredskap för att möta framtida utmaningar genom att i god tid inför förväntade förändringar vidtagit nödvändiga åtgärder såsom avsättningar för omstrukturering av verksamheter. Förbundet har förmågan att egenfinansiera investeringar. Skulle förbundet låna till investeringar finns risk att ränta och amortering kommer att tränga undan övriga kostnader för drift av förbundets verksamhet. Förbundet har, och har haft under de senaste åren, en stabil nivå avseende soliditet d.v.s. den långsiktiga betalningsförmågan. Ovan avstämning av ekonomiska mål och balanskrav, avstämning av givna verksamhetsmål nedan samt exempelvis förbundets avsättning inför året avseende omstrukturering och kommunalt åtagande leder till en bedömning att förbundet har en god ekonomisk hushållning. 8

45 Pensionsmedel Kalmarsunds Gymnasieförbund har beslutat att försäkra bort så mycket som möjligt av pensionsskulden i balansräkningen. Från och med 1998 ska förbundets pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen. (mkr) Pensionsmedel Prognos Avsättningar för pensioner 1,8 2,0 1,8 4,7 3,1 Ansvarsförbindelse 37,6 38,2 41,3 46,4 42,9 Särskild avtalspension 0,0 0 0,0 0,0 0,5 Totala pensionsförpliktelser 39,5 40,2 43,1 51,1 46,6 Återlånade medel 39,5 40,2 43,1 51,1 46,6 Tabellen ovan visar förbundets pensionsmedel och pensionsförpliktelseruppställt enligt rek 7.1. Enligt den här modellen ska pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen och pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Se sammanställningstabell ovan. 9

46 Våra prioriterade målområden Bland de sex prioriterade områdena finns det 23 delmål och 6 av dessa är föremål för analys i samband med delårsredovisningen Av dessa har gymnasieförbundet lyckats nå de uppsatta målen för tre. Förbundet har inte nått målet med ökad närvaro utan nivån ligger kvar på samma nivå som förra året. Andelen gymnasieelever som erhållit examensbevis har ökat. Trots ökning når gymnasieförbundet inte riktigt fram till målet. Inom gymnasial vuxenutbildningen har även där skett en ökning från förra året av andelen elever som klarar av sina kurser. Kunskap, utveckling och lärande Mål AW JN LK MJ ST ÖG GYF Minst 90 % av eleverna ska erhålla examensbevis. 85% 92% 75% 87% 73% 87% Minst 93 % av eleverna på högskoleförberedande program ska ha grundläggande behörighet till högskola/universitet. Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom grundläggande vuxenutbildning ska vara minst 58 %. Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom gymnasial vuxenutbildning ska vara minst 66 %. Genomsnittligt jämförelsetal för elever med examen ska vara minst 14,3. 87% 93% 74% 88% 89% 78% 87% 79% 97% 97% 97% 14,1 14,7 14,0 14,3 13,5 14,4 Elevernas totala närvaro ska öka. 1% -1% 1% -3% -1% -3% 0% Kunskap, utveckling och lärande Minst 90 % av eleverna ska erhålla examensbevis. En stor andel (78 %) av eleverna som slutade i juni 2016 har klarat att få ett examensbevis 1. Detta är en ökning med en procentenhet jämfört med förra året. Lars Kaggskolan var den skola som nådde målet och det är flera enskilda program på de andra skolorna som också når målet. För övriga program initierar rektorerna flera olika åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Målet är inte uppnått 87 % (kvinnor 91,7 % och män 82,7 %) Minst 93 % av eleverna på högskoleförberedande program ska ha grundläggande behörighet till högskola/universitet. Flera av våra högskoleförberedande program har svårt att nå detta mål. Gymnasieförbundet ligger i paritet med nivån i riket bara två procentenheter under. Värt att notera är att på naturvetenskapsprogrammet (NA) på Jenny Nyströmsskolan och VVS- och fastighetsprogrammet (VF) på Lars Kaggskolan gick alla elever ut med grundläggande behörighet. Målet är inte uppnått 89 % (kvinnor 93,7 % och män 82,4 %) 1 För en yrkesexamen ska eleven ha läst poäng varav ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, eller svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1. Ett krav är också att eleven har godkänt i 400 poäng av de programgemensamma ämnena och ett godkänt gymnasiearbete. För en högskoleförberedande examen ska eleven ha läst poäng varav ska vara godkända. Eleven ska ha godkänt i svenska 1, 2 och 3 eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt matematik 1. Dessutom ska eleven ha ett godkänt gymnasiearbete. En elev som inte uppnått kraven för gymnasieexamen får istället ett studiebevis. 10

47 Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom grundläggande vuxenutbildning ska vara minst 58 %. Förbundets elever på grundläggande vuxenutbildning har under året lyckats väl med måluppfyllelsen. Resultatet är högt men har minskat från 85 % 2015 till 79 % Det är kvinnorna som står för hela den minskningen. Målet är uppnått 79 %, (kvinnor 73 % och män 85 %) Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom gymnasial vuxenutbildning ska vara minst 66 %. Klarande graden har ökat det senaste året med 9 procentenheter. En faktor är att många studerande kommer till komvux för att komplettera för särskild behörighet inför studier på högskola eller universitet med hög motivationen att klara kurserna. Skolorna jobbar intensivt med betygs-och avbrottsanalyser och har höga krav på eleverna att vara närvarande och lämna in begärda uppgifter i tid vilket har fått fler elever att slutföra sina kurser. Målet är uppnått 97 % (kvinnor 98 % och män 96 %). Genomsnittligt jämförelsetal för elever med examen ska vara minst 14,3. Gymnasieförbundet når detta mål i år. De aktiviteter som skolorna särskilt framhåller är arbetet med tidiga insatser för elever som riskerar att inte nå minst betyg E. En annan framgångsfaktor är att lärarna bedriver ett bra formativt arbete vilket medför att eleverna stimuleras att inte nöja sig med ett E utan att sträva högre. Målet är uppnått 14,4 (kvinnor 14,8 och män 13,9) Elevernas totala närvaro ska öka. Flera av skolorna beskriver i sina analyser ett antal åtgärder för att främja närvaron, men likväl för tredje året i rad, ligger andelen närvaro still och förbundet når inte sitt mål med ökad närvaro. Närvaron är oförändrad både för kvinnor och för män. Den största ökningen av närvaron har fordon- och transportprogrammet på Lars Kaggskolan gjort med fem procentenheter. 11

48 Program med hög andel närvaro är el- och energiprogrammet, hantverksprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, teknikprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet på Lars Kaggskolan med över 90 % närvaro. Målet är inte uppnått närvaron är oförändrad 86 % (kvinnor oförändrad 86 % och män oförändrad 86 %) Jenny Nyströmsskolan Minst 90 % av eleverna ska erhålla examensbevis. Skolan har inte nått målet men har ökat jämfört med förra läsåret och har ca fem procentenheter kvar. Det är barn- och fritidsprogrammet (BA) och naturvetenskapsprogrammet (NA) som har gjort stora förbättringar från förra läsåret och NA klarar målet med marginal. För att öka måluppfyllelsen kommer mentorerna att gå igenom varje elevs individuella studieplan och initiera de åtgärder som behövs. Detta gäller alla årskurser för att inte eleverna ska komma efter. Under mentorskonferenserna kommer skolan sedan att följa upp hur det ser ut i respektive klass för att se vilka åtgärder som ytterligare måste sättas in. Flera arbetslag arbetat med hur lärarna genom ett formativt arbetssätt kan få eleverna mer delaktiga i de olika kurserna. Lärarna kommer försöka att mer uttalat nå den enskilda eleven för att individualisera momenten eftersom att elever lär sig på olika sätt och på olika tid. Skolan kommer att marknadsföra den nya studiehallen så den blir sådan att alla elever känner sig välkomna dit oavsett vilket betyg man siktar på. Minst 93 % av eleverna på högskoleförberedande program ska ha grundläggande behörighet till högskola/universitet. Skolan har inte nått målet och ligger kvar på samma nivå som förra läsåret. För analys och slutsatser se ovan under examensbevis. Genomsnittligt jämförelsetal för elever med examen ska vara minst 14,3. Skolan nådde inte målet som helhet, men har förbättrat resultatet sedan förra läsåret. Barnoch fritidsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet står för den mesta ökningen och estetiska programmet naturvetenskapsprogrammet klarar styrelsens uppsatta mål. Eleverna lyckas när lärarna bedriver ett bra formativt arbete vilket gör att de stimuleras att inte nöja sig med ett E utan att sträva högre. Rektorerna ser att skolan fortfarande tappar elever under vägen och i flera fall handlar det om att motivationen för studier minskar. Skolan måste ha koll på eleverna under hela skoltiden genom att utmana dem och ständigt anpassa undervisningen så att alla elever är med. Skolan fortsätter arbetet med att ge lärarna fler möjligheter att diskutera hur man kan arbeta formativt och ge varandra tips och idéer. Under året kommer alla lärare att göra lektionsbesök hos varandra. Bibliotekets personal kommer att stötta lärarna med litteratur för att öka elevers förståelse för olika viktiga begrepp inom programmen. 12

49 Elevernas totala närvaro ska öka. Närvaron på skolan har minskat jämfört med förgående läsår och skolan har därmed inte nått målet. Rektorerna arbetar kontinuerligt i klasserna och med elevhälsateamet (EHT) för att analysera varför eleverna är borta från skolan. De har upplevt att skolan får allt fler elever som blir helt eller delvis sjukskrivna. Lärarna på gymnasieskolan har tagit del av närvarostatistik och analyserat den. De har sedan lyft detta som ett område de vill arbeta extra med under kommande läsår. Arbetslagen har identifierat med vilka konkreta åtgärder de kan bidra med och gjort handlingsplan för detta. Mentorer och EHT kommer att fortsätta sitt arbete med att tidigt fånga upp de elever som är frånvarande från skolan och analysera skälen för frånvaron med målet att tidigare få tillbaka eleverna till skolan. Generellt sätt så har gymnasiesärskolan hög närvaro. Det beror på att skolan erbjuder utbildningar utifrån individens förutsättningar och intressen med välutbildade pedagoger vilket innebär hög kvalité. Skolan arbetar utifrån ett individuellt upplägg där trygghet och trivsel är centrala punkter. Det resulterar i hög närvaro. Eleverna på gymnasiesärskolan har vitt skilda diagnoser och för vissa elever flera diagnoser samtidigt i högre grad än eleverna på gymnasieskolan. Det innebär att större andel elever på GYSÄR har långa vårdtider och hög sjukfrånvaro 13

50 Lars Kaggskolan Minst 90 % av eleverna ska erhålla examensbevis. Skolan som helhet och flertalet av programmen på skolan har nått uppsatt mål. Det finns en rad olika faktorer som förklarar detta. Kontinuerliga lotskonferenser har lett till en ökad kommunikation mellan, lärare, elever och lotsar och skolans möjlighet att tidigt fånga upp elever med behov av extra anpassningar har ökat. Skolans förändrade arbetssätt runt elevkonferenser, elevhälsateamet, specialpedagogiska insatser samt resurscentrum har gett resultat. Detta har medfört att problematik har upptäckts tidigare och åtgärder satts in omgående. Speciallärare och specialpedagoger har under året jobbat ute i klassrummen istället för att ta en enstaka elever till resurscentrum vilket gett positiva effekter för många elever. Dessutom har schemalagd mattehjälp påverkat positivt. För att öka måluppfyllelsen fram för allt på bygg- och anläggningsprogrammet och fordonoch transportprogrammet kommer skolan att lägga sig vinn vid att vidareutveckla den goda kommunikationen lärare emellan gällande elever med behov av stöd. Utökat antal speciallärare som jobbar i klassrummet tillsammans med undervisande lärare samt en utökning av övrig elevhälsa kommer att genomföras. Skolan inför en schemalagd position disponibel för karaktärsämnet på några program där stöd erbjuds åt elever som riskerar att inte nå målen samt i engelska för eleverna på fordon- och transportprogrammet Minst 93 % av eleverna på högskoleförberedande program ska ha grundläggande behörighet till högskola/universitet. Naturvetenskapliga programmet når målet med bred marginal och det går att konstatera en markant förbättring från förra året på teknikprogrammet (TE). Insatser från specialpedagog och speciallärare har en stor betydelse för den tydliga ökningen på TE. Skolan bygger vidare på dessa insatser då tidiga insatser, inkluderande stöd samt snabbare och rätt åtgärder som ger eleven en ärlig chans att klara sin grundläggande behörighet. Genomsnittligt jämförelsetal för elever med examen ska vara minst 14,3. Alla program på skolan når inte målet men det genomsnittliga jämförelsetalet på skolan har ökat. Rektorerna anser att ett nytt arbetssätt där lärarna arbetat tydligare med extra anpassningar i klassrummet, ambitionen att fånga eleverna tidigt ger resultat och att specialpedagoger och speciallärare arbetat mer verksamhetsnära innevarande läsår jämfört med tidigare ger goda resultat. Skolan kommer att arbeta mer frekvent med inläsningstjänst 2 och andra digitala hjälpmedel och resurser vilket ger möjlighet till förbättrade resultat. Skolan kommer att arbeta för att motivera eleverna till att nå högre betyg än E t.ex. med tydliga höga förväntningar från lärarna på elevernas prestationer. Skolan kommer att sträva mot att erbjuda eleverna på yrkesprogram fler och mer motiverande kurser som individuellt val kopplade till deras yrkesval. 2 Inlästa läromedel tillgängliga för elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi 14

51 Elevernas totala närvaro ska öka. Eleverna på skolan har ökat sin närvaro totalt sett, men det finns variationer mellan programmen. Skolan har jobbat hårt med närvaron under läsåret. Rektorer noterar att i diskussion med elever och föräldrar framkommer att närvaro i skolan generellt inte anses alltid vara viktigt, bara man klarar kurserna. Skolan har stramat åt möjligheten till ledigheter för t.ex. semesterresor och i samband med detta uppmärksammat eleverna på att det finns en risk att bli av med studiestödet. Trots detta väljer eleverna att åka. En faktor för låg närvaro i skolan är elevers psykiska mående. Det finns nästan alltid några elever på varje program där deras psykiska ohälsa gör att de får svårt att vara i skolan varje dag. Under inledningen på höstterminen har skolan arbetat mycket aktivt med de elever som har en tendens till hög frånvaro för att tidigt bryta en negativ trend. Det pågår också ett långsiktigt arbete med att betona vikten av närvaro för att få elever och föräldrar att förstå sambandet mellan närvaro i skolan och goda studieresultat. Skapar personalen bra relationer med eleverna och får dem engagerade och känna hög trivsel så är eleverna mer närvarande. Detta är ett fokusområde i skolans utvecklingsplan under 2016 och kommer att speglas bl.a. i fortbildningsinsatser och SYL-uppdrag 3. Stagneliusskolan Minst 90 % av eleverna ska erhålla examensbevis. Skolan har ökat något sedan förra året och eleverna på ekonomiprogrammet klarar sig bra och ligger en bit över målet för examensbevis. Skolan totalt sett når inte styrelsens målsättning. 3 SYL är förkortning för särskilt yrkesskicklig lärare och är gymnasieförbundets benämning på förstelärare 15

52 Elever på AST-enheten (utbildning för elever med en diagnos inom autismspektrumtillstånd) som inte har samma förutsättningar som övriga elever på samhällsvetenskapliga programmet har svårt att klara examensbevis. Av de elever som i våras avslutade sina studier på handelsoch administrationsprogrammet fanns fyra som vägrade genomföra sin arbetsplatsförlagt lärande (APL) och följaktligen inte blev godkända i de kurser som var relaterade till den. Detta medförde en låg måluppfyllelse på programmet. Skolan kommer att tydliggöra kopplingen mellan APL och övriga kurser så att eleverna ser sambandet. Utvecklingen mot ett alltmer formativt arbetssätt 4 påverkar naturligtvis elevernas resultat i positiv riktning. Andra faktorer som påverkat resultatet i positiv riktning är skolans utlägg av studietid 5, tätare uppföljningar av elever i form av fler mentorskonferenser samt tidigare tillgång till de stödstrukturer skolan ger. Utvärdering och analysen av förra årets studietid resulterade i att skolan har dubbla pass för stöd och handledning varav ett inbakat mitt under elevernas skoldag och tillgängligt även för handelseleverna under sin APL. Användandet av förstärkningstid 6 tydliggörs genom att rektor fattar beslut för de elever där detta stöd är aktuellt. För AST-enheten gäller ett fortsatt arbete med specifika anpassningar där mer funktionella lokaler är en viktig pusselbit som saknas. Skolans främsta uppdrag är att hela tiden förbättra medarbetarnas insatser och prestationer genom stöd, utveckling, coaching och formativ återkoppling. Minst 93 % av eleverna på högskoleförberedande program ska ha grundläggande behörighet till högskola/universitet. Skolan totalt sett når inte styrelsens målsättning för grundläggande behörighet. Skolan har ökat något sedan förra året och eleverna på ekonomiprogrammet klarar sig bra och ligger en bit över målet. För analys och förslag till förbättringar se ovan. Genomsnittligt jämförelsetal för elever med examen ska vara minst 14,3. Skolan har ökat det värdet på det genomsnittligt jämförelsetal men når inte riktigt upp till styrelsens mål för, det saknas endast 6 hundradelar. Det är ekonomiprogrammet som har högst värde och som är drygt 0,5 över resultatet för riket. För analys och förslag till förbättringar se ovan. Elevernas totala närvaro ska öka. Närvaron på skolan har minskat med en procentenhet sedan läsåret Det är eleverna på handels- och administrationsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet som har minskat sin närvaro. 4 Det innebär att läraren tydliggör målet med undervisningen för eleverna, att läraren tar reda på var varje elev befinner sig i förhållande till målet och ger återkoppling om hur eleven ska komma vidare mot målet. 5 Studietid är icke kurskopplad undervisningstid som schemaläggs för alla elever en gång i veckan. Studietiden kan användas för ämnesövergripande projekt, prov, extra undervisning m m. 6 Lärare i framför allt svenska, engelska, matematik men även andra ämnen som bl.a. samhällskunskap, psykologi, spanska, historia, religion och naturkunskap, som på särskild tid kan hjälpa elever att nå målen för kursen. 16

53 Skolan konstaterar att alltfler elever arbetar under gymnasietiden och personalen skönjer en alltmer utbredd brist på motivation inför studierna. Av förra årets riktade insatser med tätare närvarouppföljningar, fler varningar för hög frånvaro och fler elever som rapporterades till CSN, ser rektorerna inte någon effekt i form av ökad närvaro. Analysen är därför att det i första hand inte är genom disciplinära åtgärder skolan uppnår en ökad närvaro utan personalen måste arbeta med elevernas inre drivkrafter. Ett tydligt pedagogiskt fokus på motivationshöjande, meningsskapande och verklighetsanknuten undervisning med fler inslag av tematiska studier och ämnesövergripande samverkan kommer framöver att påverka elevernas närvaro på lektionerna positivt. Axel Weüdelskolan Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom grundläggande vuxenutbildning ska vara minst 58 %. Skolan har nått målet. Rektor ser resultat av bra studievägledning som gör att eleverna läser det antal ämnen som de har möjlighet att klara av. Skolan och eleven gör tillsammans en tydlig individuell studieplan där eleven ser sin studieväg och kan planera sina studier och vardag. Eleven kommer på rätt nivåer utefter dess kunskaper vilket gör att hen får rätt hjälp och kan snabbare passera genom systemet. Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom gymnasial vuxenutbildning ska vara minst 66 %. Skolan har nått målet. Rektor ser att tydligare rutiner och krav på eleven gällande ansvar vad gäller prestation i klassrummet, närvaro och en bättre hantering av avbrott är en framgångsfaktor. Att lärarna arbetar tydligare med formativ bedömning och använder Google Classroom 7 i sina kurser samt ett ökat samarbete mellan lärarna menar rektor är framgångsfaktorer. Skolan arbetar med en gemensam flexinsluss 8 med samma information till alla flexelever och fler uppföljningar genom bl.a. uppstartsenkät, uppföljningsenkät och kursutvärderingar ger bra förutsättningar för goda resultat. Elevernas totala närvaro ska öka. Elevernas närvaro på skolan som helhet har ökat sedan förra läsåret. Tydlig studievägledning och information om vikten av att vara i skolan och ta del av den utbildning som erbjuds är en framgångsfaktor. Även tydliga rutiner för närvarohanteringen och lärares ansvar bidrar till hög närvaro på skolan. Med tanke på att det är vuxna elever vilka går en frivillig utbildning och många som är sent komna till Sverige med många olika svåra erfarenheter när de kommer hit är resultatet bra. Skolan noterar en viss minskning av närvaron bland vårdeleverna. Förklaringar på detta är hög omsättning på lärare under terminen och en svår vikariesituation uppstod. De nya lärarna har fått ett tydligare mentorsuppdrag i sina klasser där uppföljning av elevernas närvaro är ett uppdrag. 7 Google Classroom är en lärplattform som syftar till att lärare på ett enkelt sätt kan samla information, ge uppgifter, konstruera prov och ge direkt bedömning och återkoppling till sina elever i en pågående kurs eller kursmoment. 8 Flexstudier innebär studiestart direkt, studier under eget ansvar i kombination med lärarledda lektioner, arbete i grupp eller enskilt och/eller handledningstid. 17

54 Generellt kommer skolan kommer följa upp elevers frånvaro mer frekvent med tidiga samtal vid frånvaro för att ytterligare öka närvaron. Mjölnergymnasiet Minst 90 % av eleverna ska erhålla examensbevis. Skolan har inte lyckats nå måluppfyllelse vad gäller examensbevis på programmen. Skolan har aktivt fortsatt arbetet med uppföljning av elevernas resultat via klasskonferenser samt elevhälsoteam för att på så sätt fånga upp de elever som riskerade att inte nå god måluppfyllelse i god tid och därmed sätta in åtgärder. Av de elever som skolan på ett tidigt stadium såg låg i riskzonen arbetades det proaktivt med genom bl.a. motivationsstöd via elevhälsan, inkopplad speciallärare, ett nära samarbete med vårdnadshavare samt i vissa fall med andra myndigheter. Personliga förhållanden utanför skolans kompetensområde gjorde dock att insatta åtgärder inte bar frukt fullt ut. Ytterligare några elever lyckades inte nå godkänt i sina gymnasiearbeten trots insatta åtgärder. Minst 93 % av eleverna på högskoleförberedande program ska ha grundläggande behörighet till högskola/universitet. Skolan har inte lyckats nå måluppfyllelse vad gäller grundläggande behörighet. För analys se ovan. Genomsnittligt jämförelsetal för elever med examen ska vara minst 14,3. Skolan har som helhet inte lyckats nå målet. Det estetiska programmet lyckades precis nå målet men tyvärr så lyckades inte hantverksprogrammet uppnå målet. Personalen hade en tydlig målbild under läsåret 15/16 att tydliggöra betygsnivåerna samt kursinnehåll så att eleverna skulle ha vetskap om vad som krävdes för varje betygsnivå. Alla pedagoger utarbetade även Classroom med tydlig feedback utifrån arbetsmomenten för att öka elevernas medvetande och motivation. Elevernas totala närvaro ska öka. Skolan ser en allt större frånvaroproblematik de senaste åren som har varit svår att komma tillrätta med och det är en anledning till den bristande måluppfyllelsen. Personalen ser bristande motivation samt psykiska ohälsa som några orsaker. Analysen visar även att merparten av våra elever har god närvaro vilket innebär att några få elever står för huvuddelen av frånvaron. Arbetsgången med frånvarande elever har varit tydlig: Uppmärksamma på ett tidigt stadium - Snabb åtgärd från mentor kopplad till elevhälsan - EHT personal utreda skyndsamt orsakerna för att på så sätt sätta in rätt åtgärder - Samarbete med vårdnadshavare - Koppla in andra aktörer/myndighet utifrån orsakerna bakom frånvaron - Samtidigt arbeta med motivation, trivsel, trygghet, stimulans och studieteknik. 18

55 Ölands Gymnasium Minst 90 % av eleverna ska erhålla examensbevis. Skolan når inte målet. Hög frånvaro för en knapp handfull elever p.g.a. personliga orsaker. Eleverna och föräldrar avböjde den hjälp som skolan erbjöd. Kommande treor har bättre förutsättningar att lyckas. Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom grundläggande vuxenutbildning ska vara minst 58 %. Skolan når målet trots en viss försämring av resultatet men grundläggande vuxenutbildning har vuxit från i stort sett inga elever till ett 50-tal elever under läsåret 2015/2016. Många av eleverna är inom kommunens etableringsplan och kombinerar studier och praktik/arbete med följd att studierna ibland tar längre tid än planerat. Skolan för diskussioner med kommun och arbetsförmedling kring ett djupare samarbete kring den enskild elev och dennes studieplan, etableringsplan och framtid med en ännu högre individualisering som mål. Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom gymnasial vuxenutbildning ska vara minst 66 %. Skolan når målet med marginal. De flesta komvuxelever har ett tydligt mål med sina studier (vidare studier på högre nivå) samt är motiverade och når då kursmålen i hög utsträckning. Bra studieplanering och kontinuerlig uppföljning av studieresultaten bidrar likaså till hög måluppfyllelse. 19

56 Genomsnittligt jämförelsetal för elever med examen ska vara minst 14,3. Skolan når inte målet och har något lägre resultat än förra året. Se ovan under examensbevis för analys och förbättringsförslag. Elevernas totala närvaro ska öka. Närvaron på ungdomsgymnasiet har sjunkit två procentenheter jämfört med förra läsåret och därmed når skolan inte målet. Några få elevers höga frånvaro slår igenom i statistiken. Komvux gymnasienivå - inom de flesta gymnasiala kurser ges möjlighets till ett flexibelt där eleven kan följa kursen via Google Classroom. De som kombinerar arbete med studier kan på så sätt klara kursen med trots att de inte är med på varje lektion. 20

57 Väsentliga personalförhållanden Tillsvidare- och visstidsanställda Antalet månadsavlönade anger det antal personer som har ett tillsvidare- eller visstidsanställningsförhållande inom Kalmarsunds gymnasieförbund per den 31 augusti Till den visstidsanställda personalen hör alla anställningsförhållanden som har ingåtts för en bestämd tid exklusive alla timlärare. Av den visstidsanställda personalen är största delen vikarier. Det totala antalet månadsavlönade den 31 augusti 2016 uppgick till 578 personer som består av 506 ordinarie (87,5%) och 72 visstidsanställda (12,5%). Jämfört med år 2015 ökade antalet anställningsförhållanden med 26 personer. Den ordinarie personalen ökade med 17 personer och den visstidsanställda ökade med 9 personer. Antalet årsarbetare, som beräknas utifrån summerad sysselsättningsgrad upp till heltid, har ökat med 27,9 fler jämfört med föregående år. Tillsvidareanställningarna motsvarar 489,5 årsarbeten vilket var en ökning med 17,4 årsarbeten jämfört med Tidsbegränsade anställningar omräknat till heltidstjänster ökade med 10,5 årsarbeten och blev 61,1 årsarbeten. Könsfördelningen uppvisar små förändringar. Kvinnors andel uppgår till 63,3 procent. (2015: 63,0 %). Timavlönad personal Utöver de ordinarie anställda har gymnasieförbundet timavlönad personal. Antalet timavlönade omräknat till årsarbetare har ökat med 1,2 medarbetare jämfört med året innan och uppgår nu till 13,7 årsarbeten. Arbetstid (Sysselsättningsgrad) Andelen medarbetare med heltidstjänstgöring är 89,9 procent, vilket är oförändrat jämfört med I Kalmarsunds gymnasieförbund arbetar 91,7 procent av männen och 88,9 procent av kvinnorna heltid. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal var vid mätningstillfället augusti ,7 procent av heltidsmåttet. En ökning med 0,2 procentenheter sedan föregående års mätning. Uppdelat per kön var genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställd personal vid slutet av augusti ,8 procent för kvinnor och 96,7 procent för männen. Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad ökade med 0,7 procentenheter medan männens genomsnittliga sysselsättningsgrad minskade med 0,6 procentenheter. Åldersstruktur Medelåldern bland gymnasieförbundets tillsvidareanställda var i augusti 48,1 år. Resultatet uppvisar en liten minskning på 0,1 år jämfört med Kvinnorna har något lägre medelålder än männen (47,7 år respektive 48,7 år). Av den ordinarie personalen var den största åldersgruppen i likhet med tidigare år personer i åldern år, 50,6 procent (2015: 21

58 50,4%). Av den ordinarie personalen var andelen över 50 åringar 46,6 procent (2015: 47,6%). Medarbetare under 29 år utgör 2,8 procent av förbundets tillsvidareanställda. Inom gruppen år återfinns 12,3 procent (2015: 12,9%) och 0,8 procent finns i gruppen 65+ (2015: 0,2%). Könsfördelningen är 3,1 procent kvinnor och 2,2 procent män i den yngsta åldersgruppen. Störst andel kvinnor finns i åldersgruppen år och motsvarande för männen återfinns i åldersgruppen år vilket innebär 53,2 procent respektive 51,9 procent per åldersgrupp. Flertalet personer med tidsbegränsad anställning finns i åldersgruppen år med 55,6 procent. Av den visstidsanställda personalen är 16,7 procent under 30 år (2015: 17,5%). Personalomsättning Under perioden januari och augusti 2016 har flera rekryteringar genomförts som ett resultat av förändrade uppdrag i verksamheterna, samt för att ersätta medarbetare som slutat till följd av pension eller egen uppsägning hade förbundet en ökad personalomsättning vilket har fortsatt även under den gångna perioden där omsättningen nu ligger på 4,1 procent. Vad gäller procentuella fördelningen av avgångsorsaker har störst förändringar skett inom avgångsorsak egen begäran medan pensionsavgångarna har varit färre till antalet sedan föregående år. Under mätperioden 2016 berodde 0,8 procent av avgångarna på pension och 3,3 procent på egen begäran. Kalmarsunds gymnasieförbund utannonserade under perioden januari och augusti 61 externa tjänster. Det är en markant ökning från föregående år då förbundet utannonserade 74 tjänster under hela året. Ett par tjänster har även utlysts internt. Det gäller för förbundet att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare speciellt inom identifierade bristyrkeskategorier. Det finns särskilda rekryteringsutmaningar med anledning av legitimationskravet för betygssättande lärare som började gälla från och med 1 juli Pensionsavgångar Pensionsåldern är rörlig vilket innebär att medarbetare kan välja att gå i pension mellan 61 och 67 år. Vid 67 års ålder är medarbetaren avgångsskyldig. Baserat på senaste årens avgångar väljer 14 procent av förbundets medarbetare att gå i pension mellan 63 och 64 år medan 30 procent väljer att gå i pension vid 65 år. Mer än hälften (56%) väljer att stanna kvar efter 65 år. Mellan perioden 2016 till 2020 förväntas 61 anställda (12,1 %) gå i pension om de väljer att gå i pension det året de fyller 65 år. Under 2016 var det två personer som arbetade kvar efter fyllda 65 år. Inom förbundet är det främst kategorin pedagogiska assistenter, ledning- och administratörarbete som har stora pensionsavgångar. Det kommer att bli en fortsatt utmaning för förbundet att rekrytera kompetent personal till förbundets verksamheter. Det är också en stor utmaning att bibehålla och samtidigt utveckla den höga kompetens som finns i organisationen. 22

59 Sjukfrånvaro Sjukskrivningarna i Kalmarsunds gymnasieförbund minskar medan det ökar i resten av landet. Kalmarsunds gymnasieförbund bryter trenden som visar att under 2015 och 2016 har det blivit fler och längre sjukskrivningar ur ett nationellt perspektiv. De psykiska diagnoserna ökar snabbast och är vanligast bland kvinnor. Det senaste året har det även skett en ökning bland män. Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa beror sällan enbart på arbetsmiljön utan även privatliv, arbetssituation, egna förmågor och förutsättningar spelar roll. Kalmarsunds gymnasieförbund har en total sjukfrånvaro på 3,13 procent vilket är en minskning med 0,5 procentenheter (2015: 3,64%). Redovisning av sjukfrånvaro enligt lagen om kommunal redovisning Sjukfrånvaroredovisning är obligatorisk där den totala sjukfrånvarotiden redovisas uppdelat på kvinnor, män och ålder i relation till den sammanlagda ordinarie arbetstiden beräknat i timmar. Den totala sjukfrånvaron (3,13 %) och långtidssjukfrånvaron (längre än 60 dagar 40,89 %) har minskat i jämförelse med andra kommuner (2015: totalt 7,0 % respektive långtidsfrånvaro 48,8 %). Kvinnorna har generellt sett högre sjukfrånvaro än männen. Statistiken visar att kvinnornas sjukfrånvaro har minskat inom förbundet. Männens sjukfrånvaro har ökat marginellt. Sjukfrånvaron för kvinnor var 3,63 procent och 2,29 procent för män. Andelen sjukfrånvaro som utgör långtidssjukskrivningar (60 dagar eller mer) har minskat jämfört med föregående år, 1,28 procent i förhållande till 1,52 procent. 23

60 Riksnivå Total sjukfrånvaro (%) medelvärde aug Total sjukfrånvaro 3,13 3,64 6,3 2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) 40,89 41, Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 3,63 4,45 6,9 4. Summa sjukfrånvarotid för män 2,2 2, Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre 0,69 3,68 4,9 6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen år 1,97 2, Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre 4,54 4,34 7 Det kan konstateras att sjukfrånvaron har minskat i åldersgrupperna, 29 år eller yngre och år men ökat i gruppen 50 år eller äldre. Kvinnor under 29 år har högre sjukfrånvaro (0,98 %) än männen i samma åldersgrupp (0,19 %). Den högsta sjukfrånvaron i förbundet finns bland kvinnor år med 4,88 procent men det har skett en positiv förändring från föregående år som visar på en minskning med 0,4 procentenheter (2015: 5,28 %). Männens sjukfrånvaro i samma åldersgrupp har däremot ökat med 1,2 procentenheter från 2,79 procent till 4,00 procent. Arbetsmiljö och hälsa Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Varje år genomförs en årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Uppföljningen sker genom en webbenkät till förbundets arbetsplatser som besvaras av chefer, skyddsombud och medarbetare med tilldelad arbetsmiljöuppgift. Webbenkäten innehåller frågor med direkt koppling till Arbetsmiljöverkets föreskrift 2001:1. Förbundskontoret sammanställer arbetsplatsernas svar. Därefter ska varje arbetsplats ta fram en handlingsplan utifrån enkätresultatet. Handlingsplanerna behandlas i respektive samverkansgrupp. Sammanställningen på förbundsnivå visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet 2015 i stort är väl fungerande. Förslag till förbättringsåtgärder har tagits i samverkan med de fackliga organisationerna på skolnivå. Fokus under 2016 för skolorna handlar om att förbättra rutiner för arbetsmiljöarbetet och arbetet kring riskbedömningar, arbetsmiljöutbildning för nya medarbetare samt implementering av Arbetsmiljöverkets nya föreskrift kring organisatorisk och social arbetsmiljö. Friskvård erbjuds alla anställda inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Under våren 2016 tog totalt 148 (cirka 26 %) medarbetare emot friskvårdsbidrag. Av dessa medarbetare var 62,8 procent kvinnor och 37,2 procent män. Arbetsskador Totalt har 7 arbetsskador och 8 tillbud rapporterats inom Kalmarsunds gymnasieförbund under mätperioden. Antalet anmälda arbetskador har minskat avsevärt i jämförelse med föregående år (2015: 21 stycken) vilket även antalet anmälda tillbud uppvisar men i mindre skala, (2015:11 stycken). 24

61 Det råder en viss osäkerhet när det gäller anmälda tillbud. För att förbättra redovisningen implementerar Kalmarsunds gymnasieförbund ett webbaserat rapporteringssystem vilket ska medföra bättre statistik kring tillbud. Av arbetsskadorna kategoriserades 5 stycken som olycksfall i arbetet. Resterande fördelades lika på psykosocial ohälsa samt färdolycksfall. Merparten av anmälda tillbud (5 stycken) gjordes i samband med hot och våldsituationer medan övriga var olyckshändelser. Kommunhälsan Avtalet med Kommunhälsan omfattar företagshälsovård för all ordinarie personal inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Samarbetet under 2016 har präglats av fortsatt fokus på främjande och förebyggande insatser. Totalt har 145 timmar nyttjas vilket är en anmärkningsvärd minskning av nyttjandegraden med 426 timmar i jämförelse med samma mätningsperiod 2015 (totalt 571 timmar). Av totala antalet timmar är 49,0 procent av främjande, 39,3 procent av förebyggande och 11,7 procent av rehabiliterande karaktär. Sammanlagt har 47 personer besökt Kommunhälsan under perioden januari och augusti Det är fortfarande övervägande kvinnor, 29 personer, vilket motsvarar 62 procent, som besöker Kommunhälsan. Kommunhälsan upplever att intresset för att arbeta främjande ökar från år till år och fler uppdrag med handledning/coaching kommer in. Även insatser som handlar om att arbeta i en organisation som ständigt befinner sig i förändring ökar. Grupputvecklingsinsatser efterfrågas alltmer. Personalansvariga har fått en ökad medvetenhet när det gäller främjande och förebyggande arbete. 25

62 Förbundets skolor Jenny Nyströmsskolan Ekonomiskt utfall Jenny Nyströmsskolan gick in i 2016 med ett underskott i budgeten motsvarande 6,9 mkr. Gymnasiesärskolan står för den största kostymanpassningen med ca 5,3 mkr. Helårsprognosen är vid delåret ett underskott med knappt 5 mkr. Den största avvikelsen är personalkostnaderna som i förhållande till budget är ca 1,7 mkr lägre. Detta beror dels på att elevantalet, på framförallt estetiska programmet och barn- och fritidsprogrammet, inte kom upp till den budgeterade nivån och att en del resurser flyttats till Mjölnergymnasiet samt en viss optimering vad det gäller undervisningsgrupper. Samtidigt har däremot två nya kurser inom entreprenörskap startat i riktning mot prioriterat målområde. En betydande besparing som ett resultat av minskat intresse för programmet Skog, mark och djur genomfördes då eleverna istället flyttades in till Kalmar. Detta innebar att det tidigare avtalet med Hushållningssällskapet inte förlängdes och att eleverna nu istället kunde samläsa med programmet samhälle natur. Åtgärden ger i år en besparing på halvårseffekt med ca 0,3 mkr. En eftersläpning av kostnader för taxiresor försvårar kostnadsprognosen för helår men ser nu ut att kunna ge ett förbättrat utfall med ca 0,5 mkr. Utifrån behovet av taxi under höstterminen kan detta snabbt ändra kostnaderna i båda riktningar. Uppdragsutbildningar för vuxna förväntas även förbättra resultatet med drygt 0,3 mkr. 26

63 Viktiga händelser Hösten 2015 togs beslutet att Mjölnergymnasiets musikelever skulle flyttas till Jenny Nyströmsskolan. Detta har inneburit stora investeringar, lokalanpassningar och behov av nyanställningar för inriktningen som nu ökat sitt elevantal. Under antagningsprocessen i våras sökte enbart ett fåtal till inriktningen dans vilket medförde att styrelsen tog beslut om att inte starta inriktningen till hösten. Rekordmånga elever har vid höstterminens start börjat på individuella programmet språkintroduktion. Detta innebär stora påfrestningar på organisationen inom skolan gällande allt från administration, vaktmästeri, bibliotek, elevhälsa, lärare till lokaler. Vid läsåret 16/17 startade en sammanhållen gymnasial lärlingsutbildning. Ett tiotal elever inom vitt skilda program och inriktningar bildar en gemensam klass där de utöver de programspecifika ämnena läser tillsammans. Detta ställer krav på flexibilitet och samarbete mellan yrkeslärare på tre skolor och dess rektorer. Hantverksprogrammets, inriktning textil design, sista årskurs av elever gick ut juni Med anledning av detta gjordes under sommaren 2016 flera ombyggnationer på skolan. En ny studiehall och fler klassrum blev ett resultat av dessa. För gymnasiesärskolan är förändringen inför ht16 att det upprättats ett samarbete med Skälby gård inom det nationella programmet Skog, mark och djur. Under läsåret fortsatte restaurang- och livsmedelsprogrammet att ta igen de fallande söksiffror som drabbat programmet. 27

64 Skolan har under året satsat på att förändra klassrum till ny lärmiljö, vilket betyder att skolan har fortsatt sitt arbete mot att koppla ett helhetsgrepp där skolan ska spegla samtiden. Skolan har numera fyra klassrum och en studiehall som anpassats till nya förutsättningar och pedagogiska idéer. Förväntad utveckling Jenny Nyströmsskolan totalt tappade i antalet förstahandssökande till de nationella programmen i år. Bedömningen är att det inför det kommande året behövs göras en kraftig satsning på marknadsföring av skolan för att försöka vända den negativa trenden som vi ser i nuläget. Inom estetiska programmet och för gymnasial lärlingsutbildning har vi tillsammans med ett externt bolag tagit fram nya broschyrer för att ytterligare informera blivande elever och deras föräldrar om utbildningarna. En annan del i detta arbete är att vi under våren 2016 anställde en marknadsförare på 50 procent. Denna anställning skulle vi behöva förlänga under det kommande året för att på ett professionellt sätt kunna fortsätta det arbete som påbörjats. Fortsatta arbetet med att starta upp gymnasial lärlingsutbildning kommer även kommande år behöva extra medel under uppstartsfasen. Vi har också tappat i elevunderlaget på vuxensidan storkök. Detta trots att man initierat ett samarbete med cheferna för storkök i kommunen. Dessa fortsätter bedöma behovet som stort, men vänds inte trenden måste fokus riktas mot annan målgrupp, en dialog som redan inletts med ansvarig på Kunskapsnavet. Däremot går vuxenutbildningen för väktare bra. Vi kommer starta omgång två i januari Vi ser också att vi inom en snar framtid står för rekryteringsbehov på lärarsidan på grund av pensionsavgångar. Detta sker samtidigt som vi har ett läge med allt större underskott av lärare. Att arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare är i detta läge mycket viktigt. Vad gäller gymnasiesärskolan så har vi stora pensionsavgångar samtidigt som legitimationskrav införs under Det innebär att vi måste arbeta mycket aktivt att få utbilda behöriga lärare för att ha kompetenta pedagoger inför de nya kraven som ställs. 28

65 Lars Kaggskolan Ekonomiskt utfall Lars Kaggskolan gick in i budget 2016 med en kostymanpassning motsvarande 7,4 mkr. Prognosen för helåret är nu ett överskott med ca 1,6 mkr. De största avvikelserna mot budget är framförallt vad det gäller personal- och lokalkostnader (och motsvarar totalt en ökad kostnad motsvarande drygt 3 mkr). Det genomsnittliga elevantalet för året är nu 110 fler mot det budgeterade och den kraftiga tillströmningen är till språkintroduktion med ca 97 elever och väntas genera intäkter från Migrationsverket med drygt 10 mkr. Det ökade elevantalet har under året inneburit förstärkning av personal framförallt på lärarsidan men även för elevhälsa och administration. Samtidigt har det ökade lokalbehovet under året resulterat i två nya lokaler. Yrkesprogrammen har ett fortsatt stort intresse bland vuxna vilket under året medfört nya uppdragsutbildningar. Tillsammans förväntas dessa förbättra resultatet med ytterligare 0,5 mkr. Under året har det genomförts investeringar vad det gäller möbler och utrustning även i befintliga lokaler. Både i syfte att förbättra och skapa mer flexibel och trygg lärmiljö. Den nya inriktningen, styling, på hantverksprogrammet har även inneburit en del ombyggnation och anpassning för programmets karaktärsämnes-salar. Viktiga händelser I takt med ökat elevantal och med fokus på förbättrade utbildningslokaler har flera salar under året fått nytt utseende och möblemang. I samband med upprustningen har olika personalgrupper varit delaktiga för att skapa flexibla lärmiljöer som gynnar elevernas lärande. Även Lars Kaggskolans cafeteria har gjorts om. Under våren planerades uppstart för den nya inriktningen styling både för årskurs ett och för mottagande av eleverna (i årskurs två och tre) som tidigare läst inriktningen i Torsås. I och med detta så har kostnaderna ökat både vad gäller drift och investeringar. 29

66 Under läsåret har åtgärder för att motverka tidigare nollningstendenser genomförts. I samband med detta har också kostnaderna ökat då exempelvis en gemensam Kaggdag genomförts. Då gymnasiearbetet omfattas av andra krav än det tidigare projektarbetet har det resulterat i ökade kostnader gällande utrustning, material etc. Förväntad utveckling Antalet elever ökar och vi ser en fortsatt uppåtgående trend mycket tack vare våra goda resultat gällande måluppfyllelse, trivsel samt i elevernas utvärderingar av undervisningen. Lars Kaggskolan har ett mycket bra rykte både hos elever och av våra avnämare vilket gör att eleverna aktivt söker sig hit oavsett vilken kommun de bor i. Intentionen är att fortsätta den påbörjade förändringen av befintliga lokaler till moderna lärmiljöer anpassade till modern pedagogik. Den markanta elevökningen innebär ett ökat lokalbehov än tidigare vad det gäller lärarrum, undervisningssalar och grupprum. En mer noggrann analys över salsbeläggning bedöms prioriterad. Den nya inriktningen styling förväntas öka sitt elevunderlag över tid vilket även innebär översyn vad det gäller programspecifika lokaler. En process som kommer att komma igång är ombyggnaden av skolans ventilation. Detta kommer innebära ökade kostnader och det måste också planeras för hur verksamheten ska bedrivas under ombyggnaden. 30

67 Stagneliusskolan Ekonomiskt utfall Stagneliusskolan gick in i budget 2016 med en kostymanpassning på 4,4 mkr. Tack vare genomförda åtgärder för att sänka kostnaderna så har enheten lyckats reducera underskottet och har vid delåret en helårsprognos på minus 1 mkr. Minskade personalkostnader inom AST enheten, förändringar inom arbetslags- och ämneslagsupplägget, kostnadsreduceringar avseende både drift och personellt på NIU samt en i övrigt gynnsam utveckling vad gäller elevunderlaget hösten 2016 är huvudsakerna till återhämtningen. Samhällsprogrammet på skolan (där inriktning media och samhälle återfinns i skolenhet 1 och inriktning beteende återfinns i skolenhet 3) har, bland annat i nuvarande årskurs ett, en blandning av inriktningar i klasserna för att på ett resurseffektivt sätt bedriva verksamheten. Detta innebär dock att det vid prognoser och uppföljningar finns ett behov av att se samhällsprogrammet som en enhet för att på ett rättvist sätt definiera programmets ekonomiska utfall. I helårsprognosen 2016 så visar samhällsprogrammet ett prognostiserat utfall om minus 2 mkr inklusive NIU verksamheten. 31

68 Viktiga händelser Under våren påbörjade enheten en diskussion kring behovet av att skapa en pedagogisk helhetsidé för skolan samt att utveckla en organisation som står på två ben; arbetsorganisation och utvecklingsorganisation. Skolans lärcirklar fortsätter att arbeta med pedagogiska lärfrågor och ser en spännande utveckling mot learning studies, lesson studies, TLC och mot en allt tydligare koppling till vetenskaplighet och systematik. Under våren startade enheten en rektorslärcirkel med fokus på rektors pedagogiska ledarskap. Kontinuerliga träffar genomfördes, aktuell litteratur lästes och aktuella forskningsrön diskuterades. Under föregående år påbörjades en satsning av skolans lärmiljöer som utgår från den pedagogik och den kunskapssyn skolan strävar mot! Det ska finnas möjlighet till samarbete och en mängd olika aktiviteter i klassrummet! Allt i enlighet med utvecklingsplanen och de prioriterade målområden som förbundet satt upp. Satsningen är planerad att fortsätta även under Förväntad utveckling Förmågan att attrahera ungdomar att söka till Stagneliusskolan är fortsatt hög. Rekryteringsunderlaget kommer fortsätta minska under något år framöver så arbetet med att erbjuda en modern och relevant utbildning med hög kvalitet för alla är fortsatt centralt. Det låga rekryteringsunderlaget har dock inte påverkat skolans söktryck i negativ riktning. Den pågående digitala satsningen är av stor betydelse. Modern teknik har bidragit till att skapa en attraktiv utbildning, som lättare kan anpassas till den enskildes kunskapsnivå och förutsättningar. Utvecklingen av pedagogiska verktyg och metodik ger verksamheten större flexibilitet och bättre möjlighet för eleverna att nå kunskapsmålen. De påbörjade satsningar som beskrivs ovan under Viktiga händelser, nämligen utarbetandet av en pedagogisk helhetsidé, utveckling av organisationen, utveckling av lärcirklarna och rektorslärcirkeln kommer att fortgå. Dessa medvetna satsningar är en garant för skolans gemensamma strävan att ständigt förbättra verksamheten. Vår viktigaste uppgift är att utveckla och förbättra varje medarbetares prestationer. 32

69 33

70 Axel Weüdelskolan Ekonomiskt utfall Inför budgetåret 2016 har den riktade budgettilldelningen från Styrelsen för vuxenutbildning avseende gymnasial vuxenverksamhet gått enbart till gymnasial verksamhet enligt direktiv från styrelsen. Tidigare år har skolan själv gjort en intern fördelning av tilldelade medel. Detta innebär en viss ökad budget för den gymnasiala verksamheten som därmed genererar ett resultat i balans. I och med Mjölnergymnasiets omstrukturering så belastar de kostnader, vilka Mjölnergymnasiet tidigare haft för grundläggande komvuxelever från Torsås, numera Axel Weüdelskolan. Budgetkompensation till skolområde 1 inom Axel Weüdelskolan har därmed genomförts. Uppdragsutbildningen inom vård köps av kunskapsnavet och både material och personalkostnader faktureras Kalmar kommun. Ett mindre underskott beroende på administration- och fastighetskostnader som debiteras upp till budgeterad nivå. Enheten totalt prognostiserar med ett överskott mot budget om 0,5 mkr. Viktiga händelser Året började med en skolinspektion som sedan ledde till ett föreläggande om kontinuerlig utbildning. Detta medförde bland annat att all ferieanställd personal som arbetar inom vuxenutbildningen skulle övergå till semestertjänster. Resultatet blev initialt att personalen blev oroliga och började söka nya tjänster på andra skolor. Ett arbete påbörjades med att undersöka och planera hur enheten skulle kunna uppfylla skolinspektionens föreläggande. Personal åkte på studieresor för att inhämta inspiration och kunskaper. Rörligheten hos 34

71 personalen påverkades nu också av ett annat löneläge på grundskolorna samt gymnasieskolorna. Den politiska organisationen med samarbetet med skolpolitiker förbättrades. Fortsatt samarbete ger bättre förståelse för verksamheten. Ett gemensamt trivselrum/friskvårdsrum för all personal har byggts upp med fin invigning i maj. Detta är ett led i skolans arbete kring en god arbetsmiljö och god hälsa hos personalen. Arbetet med att bygga upp ett vårdcollege har förändrat utbildningen med förändrade kurser och mer tid inom vård och omsorg. Processen har skapat stort engagemang inom utbildningsorganisationer, landsting och kommuner med många nätverk. Axel Weüdelskolan har under våren fortsatt att attrahera andra skolor och verksamheter och skolan har haft många besök där man tittat på hur enheten arbetar inom flera olika områden bl.a. IKT, flexundervisning och integration. Skolans personal har också gjort ett antal studiebesök på andra skolor för att inhämta inspiration och kunskaper. Förväntad utveckling Under hösten kommer skolan att lägga grunden till en organisation med kontinuerlig utbildning där eleverna ges möjlighet att studera under hela året och där personalen hittar ett väl fungerande arbetssätt som leder till ökad måluppfyllelse för eleverna. Om skolan ska behålla lärare måste enheten kunna hålla samma lönenivåer som andra skolor både inom förbundet och i övrigt. Staten måste satsa på vuxenutbildningen för att man ska kunna behålla utbildad personal. Enheten arbetar för att få en god arbetsmiljö och hög trivsel bland personalen. Här förväntas enhetens trivselrum, som är en del i arbetet, bli väl använt och ge personalen en lugn stund på dagen. Vårdcollege kommer att ge eleverna en bredare utbildning med fler möjligheter både till arbete och fortsatt utbildning. Fortsatta möjligheter för AW att besöka andra enheter och få inspiration till utveckling inom bl.a.de områden som kommer att förändras t.ex. kursplaner och kontinuerlig utbildning på hela skolan. Skolan har genomgått en stor utveckling de senaste åren och enheten hoppas kunna ta emot fler besök och dela med sig av sina erfarenheter inom t.ex. flexundervisning och integrationsarbete. Fördjupade kunskaper inom IKT både hos personal och elever med det entreprenöriella lärandet i centrum. 35

72 Mjölnergymnasiet Ekonomiskt utfall Mjölnergymnasiet gick in i 2016 med ett underskott i budgeten om 1,7 mkr. Gymnasieverksamheten har under sommaren flyttats till skolor i Kalmar i enlighet med det beslut som tidigare fattats. En elev på spetsutbildningen, musik finns dock kvar i Torsås och fullföljer sin utbildning där. Detta genererar kostnader även hösten 2016 samt en extra elevpeng till enheten. Även komvux verksamheten som var tänkt att flyttas till Axel Weüdelskolan finns kvar i Torsås gällande SFI och Lärvux enligt avtal skrivet mellan förbundet och Torsås kommun. För komvuxverksamheten finns budgeterade medel vilket ger en helårsprognos strax över noll. Gymnasieverksamheten ska dock bedrivas på en elevpeng vilket inte är möjligt och prognosen på helår genererar ett underskott om 1,6 mkr. Viktiga händelser Utifrån de politiska besluten att förflytta gymnasieverksamheten så har mycket arbete lagts på att genomföra en förflyttning av eleverna så smidigt som möjligt. Det har varit åtskilliga besök på gymnasieskolorna i Kalmar för både elever och vårdnadshavare samt ett flertal informationstillfällen från framtida rektor och undervisande lärare. Processen har varit öppen och demokratisk och rektors uppfattning är att eleverna har fått ge sina synpunkter och blivit lyssnade till. 36

73 Stort fokus har under året riktats mot pedagogisk/didaktisk utveckling i form av förbättrad undervisning för ökad måluppfyllelse kopplad till vetenskap och beprövad erfarenhet. Utvecklingen har gjorts i samarbete med yrkesskickliga lärare där kollegialt lärande, uppbyggnad av en Site samt lärcirkel. Skolan märker av ett mycket undervisning situationer kopplas mot forskningen på ett helt annat sätt än tidigare. Enheten har även märk av att måluppfyllelsen ökat. Skolan har genomfört ett antal konserter under VT16 som setts av ett tusental personer. Där alla tre gymnasieprogram har varit involverade. Skolan har haft flera UF företag på skolan som haft programspecifika företagsidéer. För LÄRVUX har det kunnat erbjudas yrkesvux och det, tillsammans med lärling, är något som enheten vill utveckla vidare. SFI verksamheten har vuxit och enheten har, genom ett gott samarbete med Arbetsförmedlingen samt integrationsenheten, lyckats väldigt bra med att ta in elever så snart som möjligt. Ser viss problematik med att finna behöriga lärare. Skolan har under våren fortsatt arbetet med att optimera kostnaderna framförallt vad gäller personal och lokaler. Man har avyttrat ytterligare lokaler till Torsås kommun. Samläsning mellan programmen sker på ett mer kostnadseffektivt sätt numera samtidigt som utbildningskvaliteten beaktas. Det arbetet har inneburit att enheten till läsåret 2015/16 gjort en del lokal- och personalbesparingar. Förväntad utveckling I och med de politiska besluten att förflytta gymnasieverksamheten så kommer enheten Stage4you Academy inte längre existera Istället kommer skoleneheten heta Mjölnergymnasiet med en helt ny ledningsorganisation och utbud. KOMVUX verksamheten, SFI samt LÄRVUX, blir kvar i Torsås med rektorskap kopplat till Axel Weüdelskolan. Estetiska programmets spetsutbildning inriktning musik kommer fasas ut i nämnda lokaler med rektorskap kopplat till Jenny Nyströmskolan. 37

74 Ölands Gymnasium Ekonomiskt utfall Ölands Gymnasium gick in i 2016 med en kostymanpassning på 0,3 mkr gällande restaurang och livsmedelsprogrammet samt 0,1 mkr för hotell och turismprogrammet. I helårsprognosen har hotell- och turismprogrammet ett mindre överskott som tillsammans med restaurang- och livsmedelsprogrammets mindre underskott ger en budget i balans. Denna återhämtning har en direkt koppling till språkintroduktionen på Ölands Gymnasium som nu under 2016 är i full organisation. Detta innebär att delar avseende administration och fastigheter kan avlasta de andra två programmen då de fördelas enligt elevantal. I budget 2016 fick skolan inte med sig någon budget för språkintroduktionen utan den korrigeras efter reellt utfall av antal elever. I prognosen beräknas de kostnader som uppstår i samband med språkintroduktionen fullt ut täckas av ersättningen för antal elever och generera ett överskott till enheten. Komvuxverksamheten beräknas till ett mindre plusresultat. Detta tack vare det planerade överskottet på YH verksamheten som i sin uppstartsfas genererade ett underskott. Viktiga händelser En av skolans lärare är nominerad till lärarstipendiet Guldäpplet Det delas ut årligen till en eller flera lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält. Den slutliga vinnaren presenteras i oktober på Skolforum, Stockholmsmässan i Älvsjö. 38

75 I februari startades en restaurangutbildning i komvux regi vid skolan med förlagda kurser vid metodköket på Halltorp. Första terminen är avslutad och fortsättning följer i ytterligare två terminer. Under sommaren har Halltorps Elevbistro förvandlas till Halltorps sommarbistro UF. Fem av skolans elever drev Bistron som ett sommar-uf som är en del av Ung Företagsamhet. Mycket fokus under vårtermin och inför höstterminen har koncentrerats runt språkintroduktionen på skolan. Från uppstarten av verksamheten under hösten 2015 så har nu skolan strax över 90 elever. Att finna lokaler, lärare och att samordna undervisningen har varit de primära uppgifterna. Elevernas vilja att lära märktes särskilt då det även ordnades sommarskola för dessa elever. Förväntad utveckling Hösten 2016 antogs inga nya elever till skolans restaurang och livsmedelsprogram eller till hotell och turismprogrammet. Programmen fasas ut under nästkommande två läsår och skolan är fullt rustade för att ge eleverna allt de behöver för att fullfölja sina studier. Under tiden dessa två program fasas ut kommer språkintroduktionen att bli en mer etablerad och konstant del av skolan vilken tillsammans med vuxenverksamheten skapar en bra och stabil grund för skolans framtid. 39

76 Ekonomisk redovisning Redovisningsprinciper Kalmarsunds Gymnasieförbund följer den kommunala redovisningslagen och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fodringar har upptagits till de belopp var med de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Pensionsskuld Kalmarsunds Gymnasieförbund har beslutat att försäkra bort så mycket som möjligt av pensionsskulden i balansräkningen. Från och med 1998 ska förbundets pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Enligt den här modellen ska pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen och pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Skulden respektive ansvarsförbindelsen har belastats med särskild löneskatt på 24,26 procent. Beräkningen av pensionsskulden är framtagen av Skandia. 40

77 Varulager Lager har värderats enligt "lägsta värdets princip" LVP, vilket betyder det lägsta av anskaffnings- eller netto-försäljningsvärdet (verkligt värde). Avskrivningar Rak avskrivning innebär att ett lika stort belopp kostnadsförs varje år under avskrivningstiden. Planenliga avskrivningar görs enligt kommunförbundets förslag till avskrivningstider. De olika avskrivningstiderna för investeringar är: Inventarier 10 år Stadigvarande undervisningsmaterial 5 år Förbundet investerar endast i stadigvarande undervisningsmaterial samt inventarier och äger inte några byggnader. Detta innebär att komponentavskrivning och övrig klassning av komponenter inte är aktuell. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till 0,5 prisbasbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella- och immateriella tillgångar. Kapitaltjänstkostnader Kapitalkostnaden består dels av rak avskrivning på anskaffningsvärdet, dels av internränta med 5 procent på bokfört värde. Semesterlöneskuld och övertid Semesterlöneskulden och okompenserad övertid för de anställda har redovisats som en kortfristig skuld. Årets prognostiserade förändring har belastat resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter samt ytterligare 0,2 procent för medlemsavgift Pacta för de grupper det berör. 41

78 Resultaträkning (tkr) Not Budget Prognos Delår Bokslut Budget Prognos Delår Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Pensionskostnader m m Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Medlemsbidrag Statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Finansieringsanalys (tkr) Delår Bokslut Delår Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar av anläggningstillgång Återbetalning medlemskommuner Avsättning till pensioner Övrigt Ökning (-) / minskning (+) av förråd och lager Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga fordr Ökning (+) / miskning (-) av kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fodringar Medel från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT

79 Balansräkning (mkr) Delår Bokslut Delår Not Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn anläggningar Maskiner och inventarier 9 17,2 16,8 15,0 Finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Långfristig fordran 11 0,1 0,1 0,1 Summa anläggningstillgångar 17,3 16,9 15,1 Omsättningstillgångar Förråd 0,7 0,7 0,7 Fordringar 10 86,1 39,1 92,5 Kassa och bank 12 58,6 92,5 72,5 Summa omsättningstillgångar 145,5 132,3 165,8 TILLGÅNGAR 162,8 149,1 180,9 Delår Bokslut Delår Not Eget kapital Ingående eget kapital 67,8 71,5 71,5 Direktbokning eget kapital 14-10,8-8,8-8,8 Årets resultat 21,7 5,1 17,7 Summa eget kapital 78,7 67,8 80,4 Avsättningar Avsättningar för pensioner 13 1,8 2,0 1,7 Andra avsättningar 14 7,1 9,4 0,0 Skulder Långfristiga skulder 16 0,0 0,0 0,0 Kortfristiga skulder 15 75,1 69,9 98,8 Summa skulder 84,1 81,3 100,5 EGET KAPITAL OCH SKULDER 162,8 149,1 180,9 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser före ,3 30,8 30,8 inklusive löneskatt 37,6 38,2 38,3 Borgensåtaganden Leasingåtaganden operationella 18 98,1 84,7 98,1 Nyckeltal Anläggningskapital 17,3 16,9 15,1 Rörelsekapital 70,4 62,4 67,0 Soliditet 48% 45% 44% Likvida medel 58,6 92,5 72,5 43

80 Noter Not 1: Verksamhetens intäkter Intäkter 87,1 123,7 77,5 Jmf störande post återbetalning AFA 0,0 3,5 3,5 Finansiering PO 50,7 71,8 48,1 statsbidrag 0,6 1,7 1,5 Interna intäkter 19,6 29,0 19,5 Summa intäkter verksamhet enligt driftredovisningen 158,0 229,8 150,1 Not 2: Verksamhetens kostnader Kostnader -338,3-503,6-332,7 Avsättning omstr S4U 0,0-6,5 0,0 Avsättning Kommunalt åtagande 0,0-3,0 0,0 Finansiering PO -36,0-57,8-38,7 Avskrivningar -2,2-3,0-2,0 Interna kostnader -19,6-29,0-19,1 Summa kostnader verksamhet enligt driftredovisningen -396,1-602,8-392,5 Not 3: Pensionskostnader m m Semesterlöneskuld -0,3 1,1-0,3 Löneskatt -2,0-3,3-2,1 Avtalsförsäkringar (KPA, FORA) -0,1-0,2-0,1 FÅP -0,8-2,6-1,7 Omställningsfonden -0,1-0,3-0,2 Förvaltningsavgifter -0,1-0,1-0,1 Förändring pensionsskuld 0,1-0,2 0,1 löneskatt förändring p-skuld 0,0 0,0 0,0 Utbetalda pensioner -1,2-1,9-1,3 Pensioner (ind. valet) -6,1-8,9-6,0 Pensionsrätter inkl löneskatt 5,9 0,0 0,0 Summa -4,8-16,5-11,6 Finansiering pensioner interna poster 14,7 14,0 9,5 Not 4: Avskrivningar Avskrivningar -2,2-3,0-2,0 Internränta -0,5-0,8-0,5 Summa -2,7-3,8-2,4 Not 5: Medlemsbidrag ,6 Borgholm 10,9% 11,1% 10,9% Torsås 6,5% 6,8% 6,9% Kalmar 67,9% 67,3% 67,4% Mörbylånga 14,8% 14,8% 14,8% Summa 264,5 408,6 272,4 Not 6: Statsbidrag m m Övrigt 0,6 1,7 1,5 Summa 0,6 1,7 1,5 44

81 Not 7: Finansiella intäkter Räntor på likvida medel 0,1 0,1 0,0 Summa 0,1 0,1 0,0 Not 8: Finansiella kostnader Kostnadsräntor 0,0 0,0 0,0 RIPS påverkan på p-skuld 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader p-skuld 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 Not 9: Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Ackumulerat Anskaffningsvärde 178,1 173,6 173,6 Ackumulerade avskrivningar -154,4-151,4-151,4 Ackumulerade justeringar -7,0-7,0-7,0 Ingående bokfört värde 16,7 15,3 15,3 Årets nyanskaffningar 2,6 4,5 1,7 Årets avskrivningar -2,2-3,0-2,0 Nedskrivning inv 0,0 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 17,2 16,8 15,0 Summa anläggningstillgångar 17,2 16,8 15,0 Not 10: Kortfristiga fordringar Kundfordringar 34,1 5,4 36,7 Förutbetalda kostnader 6,2 9,1 5,8 Upplupna intäkter 23,8 5,3 21,2 Övriga fordringar 1,8 0,6 0,6 Schablonmoms 1,5 0,0 0,0 Fodran moms 0,0 2,7 1,2 Fodringar hos staten 4,8 0,4 3,9 Skattekonto 13,9 15,5 23,1 Interimsfordringar löner 0,0 0,1 0,0 Summa 86,1 39,1 92,5 Not 11: Långfristiga fordringar Elevkår Stagg 0,1 0,1 0,1 Summa 0,1 0,1 0,1 Not 12: Likvida medel Bankkonto och handkassa 58,6 92,5 72,5 Summa 58,6 92,5 72,5 45

82 Not 13: Avsättning pensioner mm Ingående avsättning 2,0 1,8 1,8 Pensionsutbetalningar -0,1-0,1-0,1 Nyintjänad pension 0,0 0,3 0,1 Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,0 0,0 0,0 Förändring löneskatt 0,0 0,0 0,0 övrigt 0,0 0,0 0,0 Utgående avsättning 1,8 2,0 1,7 Rek 2.1 särskild avtalspension och visstidspension Specifikation - Avsatt till Pensioner Särskild avtals/ålderspension Pensionsavgift Förmånsbestämd/kompl pension st FÅP st 0,4 0,4 0,4 KÅP st 0,2 0,5 0,2 Ålderspension st 0,5 0,2 0,3 Pension till efterlevande st 0,4 0,0 0,5 Finansiella kostnader 0,5 Summa Pensioner 1,5 1,6 1,4 Löneskatt 0,4 0,4 0,3 Summa avsatt till pensioner 1,8 2,0 1,7 Antal visstidsförordnanden Politiker Tjänstemän Rek 7.1 pensionsmedel och pensionsförpliktelser Avsättning för pensioner 1,8 2,0 1,7 Ansvarsförbindelse 37,6 38,2 38,3 Finasiella placeringar Särskild avtalspension Totala pensionsförpliktelser 39,4 40,2 40,0 Återlånade medel 39,4 40,2 40,0 Del av pensionsförpliktelsen som tryggats genom försäkring Förpliktelser intjänade före 1998, ansvarsförbindelsen 0,9 Förpliktelser intjänade from 1998, pensionsavsättning 4,7 Utredningsgrad 99% 98% 98% Överskottsfond KPA enligt RKR ,4 Not 14: Eget kapital och övriga avsättningar Ingående avsättning 9,4 1,3 1,3 Periodens avsättningar Ianspråktagande under perioden -2,3-0,7-0,5 Periodens återföringar av outnyttjat belopp 0,0-0,6-0,8 nya Omstrukturering S4U 0,0 6,5 0,0 Kommunalt åtagande 0,0 3,0 0,0 Utgående avsättning 7,1 9,4 0,0 46

83 forts. Not 14: Eget kapital och övriga avsättningar Direktbokning eget kapital -10,8-8,8-8,8 Borgholm 1,1 1,0 1,0 Torsås 0,8 0,6 0,6 Kalmar 7,3 6,0 6,0 Mörbylånga 1,6 1,3 1,3 Not 15: Kortfristiga skulder Semesterlöneskuld 19,2 18,9 20,3 Leverantörsskulder 7,6 30,0 22,6 Upplupna kostnader 3,4 8,7 5,8 Övriga kortfr skulder 1,4 1,5 1,4 Intäktsförskott 33,0 2,1 34,1 Upplupna pensionskostnader 6,1 8,7 5,8 Upplupen arbetsgivaravgift 0,0 0,0 4,7 Upplupna skatter 4,3 0,0 4,0 Totala kortfristiga skulder 75,1 69,9 98,8 Not 16: Långfristiga skulder Summa 0,0 0,0 0,0 Not 17: Ansvarsförbindelser mm Leasing och lokalhyror Leasing 23,4 23,4 12,4 Lokalhyra inom ägarkretsen 56,1 56,1 76,4 Lokalhyra utom ägarkretsen 5,2 5,2 9,3 Summa 84,7 84,7 98,1 Pensionsförpliktelser äldre än 1998 Pensionsförpliktelser 30,3 30,8 30,8 Löneskatt 7,3 7,5 7,3 Summa 37,6 38,2 38,1 Not 18: Leasing Finansiella leasingavtal över 3 år Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter 84,7 84,7 98,1 Därav förfall inom 1 år 1,1 1,1 1,6 Därav förfall inom 1-5 år 69,7 69,7 82,6 Därav förfall senare än 5 år 13,9 13,9 13,9 47

84 Investeringsredovisning Budget 2016 Redovisat tom aug Helår (prognos) Gemensam vht Lars Kaggsskolan Stagneliusskolan Jenny Nyströmsskolan Axel Weudelskolan Ölands Gymnasium och komvux Mjölnergymnasiet Summa investeringar Investering

85 Driftredovisning januari-augusti kostnader januari-augusti Intäkter inkl avskrivningar inkl statsbidrag Netto januari-augusti Avvikelse Avvikelse helår Enhet Budget Redovisning Budget Redovisning Budget Redovisning efter 8 månader Prognos 2016 Gemensamt Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Jenny Nyströmsskolan Axel Weüdelskolan Ölands Gymnasium Öland - komvux Mjölnergymnasiet Torsås - komvux Varav avskrivningar Varav statsbidrag Varav interna poster finansiering pensioner, IR externa projekt Totalt enheter pensionskostnader medlemsbidrag finansnetto Resultat

86 Begreppsförklaring Anläggningstillgångar är tillgångar som ska användas en längre tidsperiod, till exempel byggnader, fordon, maskiner, värdepapper etc. Ansvarsförbindelse är en upplysning till balansräkningen över ekonomiska åtaganden som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen. Avskrivningar är planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avsättning utgörs av de betalningsförpliktelser som är säkra eller sannolika till sin existens och där det finns säkerhet beträffande beloppets storlek eller tidpunkten för betalning, till exempel avsättning för pensioner. Balansräkning visar den ekonomiska ställningen vid årets slut uppdelat på tillgångar (anläggnings- och omsättningstillgångar), eget kapital, avsättningar samt skulder (lång- och kortfristiga skulder). Bokfört värde är det värde som en tillgång är upptagen till i bokslutet. Eget kapital är totala tillgångar minus avsättningar och skulder (nettoförmögenhet). Det egna kapitalet har två beståndsdelar; anläggningskapital och rörelsekapital. Extraordinära intäkter/kostnader saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet och är av sådan art att de inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet samt uppgår till väsentligt belopp. Finansiella intäkter/kostnader redovisas under särskild rubrik i resultaträkningen, exempelvis ränteintäkter, utdelning, räntekostnader med mera. Finansnetto är finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Frånvarotid: Frånvaro från ordinarie arbetstid. Med ordinarie arbetstid avses all tid som ska utföras enligt respektive anställds anställningsavtal, alltså inte faktisk arbetad tid. Avser månadsavlönade. Intern ränta är en årlig ersättning mellan finansförvaltningen och nämnderna för det kapital som nyttjas av nämnden. Investeringsredovisning redovisar in- och utbetalningar för årets nettoinvesteringar i till exempel fastigheter, anläggningar, maskiner och inventarier. Dessa tillgångar är avsedda att användas under en längre tidsperiod. Finansieringsanalysen beskriver betalningsflödet uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering och mynnar ut i förändring av likvida medel. Frisktal: Personer som inte har haft någon registrerad sjukdag under året. 50

87 Kortfristiga fordringar och skulder har en förfallotid på mindre än ett år från balansdagen. Likvida medel består av kontanter, banktillgodohavande, statsskuldsväxlar, bankcertifikat med mera. Långfristiga fordringar och skulder har en förfallotid på mer än ett år efter balansdagen. Långtidssjukfrånvaro: All sjukfrånvaro som är över 59 dagar i sjukperioden. Löneskatt är skatt på pensionsförmåner till anställda. Månadsanställd: Menas både tillsvidare. och visstidsanställda (vikarier, allmän visstidsanställning) med månadslön. Omsättningstillgångar är tillgångar som förväntas innehas under kort tid, exempelvis kundfordringar och förråd. Dessa tillgångar kan på kort tid omsättas till likvida medel. Periodisering innebär en fördelning av kostnader och intäkter på den redovisningsperiod till vilken de hör. Personalomsättning beräknas i antalet avgångar (pension och egen uppsägning) för tillsvidareanställda dividerat med antalet tillsvidareanställda under det aktuella året. Resultaträkning sammanfattar årets intäkter och kostnader och därmed hur förändringen av förbundets eget kapital framkommit. Denna förändring kan också beräknas genom att man jämför eget kapital i de senaste två årens balansräkningar. Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet är en del av det egna kapitalet. Sjukfrånvaro: Den totala sjukfrånvaron i timmar omräknat till procent. Avser samtliga anställda, alltså både månads- och timavlönade. Soliditet är eget kapital satt i relation till de totala till-gångarna. Visar hur stor del av de totala tillgångarna som finansieras med egna medel. Tillsvidareanställd: En medarbetare med fast anställning. En anställning som enligt avtal pågår tills uppsägning sker från någon part. En tillsvidareanställning kan vara på hel- eller deltid. Timavlönad: Avser tidsbegränsad anställning och är anställd per timme. Visionen anger ett framtida, ej tidsbestämt, önskvärt tillstånd och talar om vart Kalmarsunds Gymnasieförbund är på väg. Visstidsanställd: Anställd som från början har ett fast-ställt slutdatum. Det kan vara ett vikariat eller en allmän visstidsanställning så kallad AVA, på hel- eller deltid. Årsarbetare: Samtliga anställda (hel- och deltider) om-räknat till heltidstjänster. Årsarbetsbegreppet mäter överenskommen sysselsättningsgrad och inte den verk-liga arbetstiden. 51

88 Skolförkortningar: ST Stagneliusskolan JN Jenny Nyströmsskolan ÖG Ölands Gymnasium MJ Mjölnergymnasiet LK Lars Kaggskolan AW Axel Weüdelskolan 52

89 AXEL WEÜDELSKOLAN GYMNASIESÄRSKOLAN JENNY NYSTRÖMSSKOLAN LARS KAGGSKOLAN MJÖLNERGYMNASIET STAGNELIUSSKOLAN ÖLANDS GYMNASIUM Kalmarsunds gymnasieförbund, Delårsbokslut 2016, 1609 Kalmarsunds gymnasieförbund Box 865, Kalmar

90 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning GYF 2016/ Handläggare Ingegerd Andersson ingegerd. gyf. se Styrelsen ftir Kalmarsunds gymnasiefiirbund Sammanträdesplan för styrelsen 2016 Bakgrund Föreslagna datum har tagits fram av fiirbundskontorets personal tillsammans med ordftiranden. Datumen loljer tidigare års planering, där hänsyn bland annat tas till tidpunkterna fiir återkommande budgetuppftiljning, delårsrapport och beslut om årsbudget. Föreslagna veckodagar är liksom fiiregående år tisdagar ft)r presidiet och arbetsutskottet samt torsdagar für styrelsens sammanträden. Schemat ger högsta möjliga fiirutsättningar fiir fiirbundskontorets beredning och framställning av handlingar som ska sändas till styrelse och arbetsutskott. Det ger också stöd fiir möjligheterna till utskrift och justering av arbetsutskottets beredningsprotokoll som biläggs styrelsehandlingama. Förslag till beslut Styrel sen fiiresl ås fastställa folj ande sammanträdesdagar 20 I 7 : Presidium 10 januari 7 februan 14 mars 4 apnl 16 maj 13 juni 15 augusti 12 september 10 oktober 7 november 28 november Arbetsutskott 17 januan l4 februari 21 mars 11 april 23 maj 22 augtsti 19 september 17 oktober 14 november 5 december Styrelse 26 jantan 23 februan 30 mars 27 apil l juni 31 augusti 28 septernber oktober 23 november 14 december Sammanträdestider: Styrelsens presidium: Styrelsens arbetsutskott: Styrelsen: tisdagar kl tisdagar kl torsdagar kl (undantag fredag 2l oktober, samt torsdag 14 december, klockan 14.00) FORBUNDSKONTORET Besöksadress Stagneliusgatan 33 Postâdress Box 865, Kalmar Tel l5 00 E-post gymnasieforbundet@gyf.se Hemsida Orgnr

91 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Datum 2016-T (2) Are ndebeteckning GYF Partigrupperna sammanträderkl08.30 (kl 13.00, 14 december), i anslutning till styrelsens sammanträden. Styrelsen fastställer även füljande dagar ftjr konferenser: apnl oktober Skolriksdag Budgetkonferens och styrel semöte Beslutsexpediering Medlemskommunerna Förbundskonferensen Förbundskontoret FÖR KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND J Hfüansson Förbundschef Styrelsesekreterare

92 1 (r) Datum I 0-20, rev l 0-24 Handläggare Ingegerd Andersson ingegerd. andersson@ gyf. se Styrelsen für Kalmarsunds gymnasiefiirbund Anmälnings- och kännedomsärenden 1. Skrivelse från kommunledningskontoret om tillsyn enligt arkivlagen. GYF Beslut fran Skolinspektionen efter tillsyn i Plusgymnasiet Kalmar GYF Beslut från Skolinspektionen om Gymnasieskolor i Syd AB:s ansökan om godkännande som huvudman für nationell idrottsutbildning inom Diplom Muay Thai vid Fria Läroverken. GYF Beslut från Kalmar kommunfullmfütige $ 173 gällande Ylva Grankvists (S) avsägelse från samtliga uppdrag. GYF 2016/ Skolinspektions begäran om yttrande gällande fürutsättningarna for anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd. GYF I Skolinspektionens beslut om anmälan av Mjölnergymnasiet. GYF Protokoll från Central skyddskommltté Protokoll från Centrala samverkansgruppen Torsås kommuns uppsägning av avtal angående utbildningstjänster. GYF 2016/ Torsås kommuns uppsägning av avtal angående antagningshantering GYF

93 6ur ruø/oüa - U"or Handläggare MarieJohansson Datum Arendebeteckning Tillsyn enligt arkivlagen Tillsyn enligt arkivlagen ) Arkivtillsyn 2016 I enlighet med arki-'.lagens bestä-mmelser har atkivmrvndigheten tillsynsa;rtsvarr över kommunens myndigheter och bolag samt andra kommunala organ med självständig ställrring för vilka kommunen hat arkivansvar enligt överenskommelse. Tillsynen sker genom tegelbundet återkommande arkivinspektionet. Följande roller ska vara näwarande vid tillsynsbesöket: o Arkivansvatig o Arkiwedogörare o Registtatot o IT-samordnare. Systemförvaltatef systemansvarig Tillsynsbesöket kommer att fokus era pà n Registredng och diadefödng av handlingar n Phnedng av dokumenthantedng och redovisning av arliv n Handlingat pâ" analoga mediet och arkivlokaler n Elektoniskinform tion n Gaildng Före tillsynen skall följande dokument skickas till kommunarkivanen: o Arkivbeskdvning/Beskdvning av en myndighets allmänna handlingar o Dokumenthanteringsplan Vid tillsynsbesöket skall följande dokument finnas tillgängliga:. Systemförteckning (om denna inte ingfu i atkivbeskrivningen) o Eventuellaprocessbeskrivningar o Eventuella lathundar förverksamhetens dokumenthantering Boka tid för tillsynsbesöket! ^ã**if,3rjrîjiäããffi ï ry WWW,KALMAR.SE Kalmar

94 ,^\ Skoiinspektionen KOP[A Besl.lt 20't Dnr :9689 PlusgymnasietAB GYM NAS lt L' N DS H B U N D rrö Org.nr D Fredrik. Ericsson@academedia. se ) Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram ) efter tillsyn i Plusgymnas et Kalnnar beläget i Kalmar kommun ) Skolinspektionen Box Göteborg

95 Besl. t (7) Dnr :9689 Tillsyn i Plusgymnasiet Kalmar Skolinspektionen har genomfort tilltyn av Plusgymnasiet AB (ss6srs-9129) under hösten Plusgymnasiet Kalmar besöktes av skolinspektionen den 8 september Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat skolverkets statistik läsåret ,5 visar att 66 procent av de elever som avslutade utbildningen vid skolenheten inom tre år tog gymnasieexamen. Detta tigger lägre än motsvarande i rfüet dåir andelen var Tlprocent. Andeien var 64 procent på hantverksprogrammet (68 procent i riket). Skolverkets statistik visar att 94 procent av de elever som avslutade utbildningen vid skolenheten med avgångsbetyg, dvs. med betygsatta kurser i minst 2500 poäing, läsaret ,5 fick gymnasieexamen. Detta ligger högre ärl motsvarande i riket d?ir andelen var 89 procent. Andelen var 96 procent på hantverksprogranìmet (86 procent i riket) och 9L procent på samhällsvetenskapsprogramnet (90 procent i riket). Statistik saknas för det ekonomiska protramme! eftersom det inte faîns några avgångselever på ekonomiprogrammet Enligt Skolverkets statistik från läsaret var den genomsnittliga betygspoängen hos de elever som avslutade sin utbildning på skolenhetenlz,t att jämföra med riksgenomsnittet för samtliga nationella gymnasieprogram som var 74,1.Betygspoängen varierar mellan oìika program- Få hantverksprogrammet var den genomsnittliga beçgspoäog* \3,3 (13,6 i riket) och p å samhällsvetenskap sprogram v ar den genomsnittliga betygspoàin gen '14,6 (14,2 i riket). För det högskoleförberedande programmet ekonomiprogrammet saknas resultat. Resultat aa arbete för trygghet och studiero I Skolinspektionens enkät som genomfördes hösten 201,5 av elevema i årskurs 2, svarar T4 procent av elevema att påståendet "Jag har stucliero på lektionema" stämmer ganska bra. På påståendet "Mina ldrare ser till att det åir studiero på lektionema" svarar 33 procent av elevema att det stämmer ganska dåligt. I skolans egen enkät(likabehandling och Värdegrundsenkät) har 95 procent av eleverna svarat " ja" eller " oíta" på frågan "Kärurer du dig trygs i din klass?". Skollnspektionen Box Göteborg

96 Beslut (7) Dnr :9689 Översikt över konstaterade brlster i verksamheten Skolinspektionens ingrlpanden Område 1. Undervisning och lärande 2.Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 3. Styrning och utveckling av verksamheten Typ av ingripande Senaste dafum för redovisning Slcolinspektíonens bedömningar ønges längre ftøm i dettø. beslut. Skol inspektionens beslut Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller förfatbringamas krav inom de arbetsområden som granskats. Skolinspektionen avslutar härmed tillsyren i Plusgymnasiet Kalmar. Arbetsområden Bedömning Det har vid tills rnen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller förfathringamas krav avseende följande: Undervísning ocí't lärande SIcoIøn slca se till att dm ordinarie underaisningen utgår frân och genomfors pâ. ett sådant sätt att den främjør eleaernas möjligheter att nå. de exammsmåi som gätler för det nationellø prograrn som eleom läser. Undernisningen ska utþrmøs och genomþras så ntt øilø eleuer, såoäi på. nøtionella program som på introduktionsprogram, ges möjligheter att nå samtligø ktmslcøpskrao inom de iímnen som eleven liíser, det víll sägø såoäl i gymnasiegernensatnmcr ämrtm som Programgemensannmø ämnen, ämnen inom inríktníngar och fördjupningsãmnen. I detta ingår att lärøren ger elevernø ett alctiut lärørstöd gmom att extmpelais genomftrø stnlcturerade lektioner, genomftra underoisningen utifrån tydlíga måi och syften och ge eleae'rna tydliga beslcianingar och forklaringar. Vidare anpassar lärarsn underaisningen efter eleaernas olika förlclmskaper och intressen, och ger eleuernø såt äi stöd som stimulans och Skolinspektionen Box '15 Göteborg

97 Bes!ut (7) Dnr :9689 utmaningar. I detta arbete lcan sømråd med eleohäisan unilerlätta. Genom bland" annnt en aarierød' stimulerønde och utmanande underoisning, och genom konstruktio återlcoppling, stcirlcer litraren eleaernas uilia att Iärø. För att krtnna indiz:idanpassa und.eraisningen och ge eleaerna ínflytande över dsnnø är clet centralt att lärøren skffir sig kunskap om eleaerna.s olika behoa och forutsättningør, Iiksom låter eleoernø uøra delaktigø í planeringm øa unduaisningm- TryEghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandtíng att eleuernas lärmitjö slca prtigløs øa trygghet och studiero och tir fti frân kränkande behandting. Skolan ska se tiii att eleoerna kan bedriaa sina studier i en lugn miliö där de exernpelaís inte störs, hotas eller krinner sig otrygga ao andra Slcoløn slca, i det døgligø arbetet, arbetø þr elez er- Dmna miliö bör inte begrãnsas tiii mbart lektionssalar, utan äoen gäiia öarigø studieutrymmm pâ slcolan som exempektís slcolbibliotelc, gturyrum. Detta gäiter aiia eler er, oaasett om de går ett högskoleþrberedande program, yrkesprogram eller introilulctionsprogram. Det kan clärmecl ocksã. at se miljöer utønþr skolan men som ingår i skolans oerksømhet, exernpelais på arbetsplats (APL). Vidare slca skolqn genomþra å.tgtirder þr øtt forebygga och förhindra kränkande behandling ao eleaer ztid skolan. Om en mslcild eleo uppleoer sig lcränkt ska omstrindigheterna utredas, och i förekommande faii å.tgiírdas þr att förhinctra lcränkand.e b eh an dlin g i fr amtiden. Styrníng oclt utveckline av verksamheten Rektor skø, genom ett alctiat ledørska.p, styra och utz eckla oerlcsamheten oid skolan så att alla eleuer ges en likaìirdig utbildning øo god koalitet i n trygg miljö. DÌirför skø rektor, tillsnmmans med eleaer och personø, hn ett långsílctigt arbete for att nå. d.etta syfre. Arbetet sker Søxom ntt tùifrån en analys ao nuläget id.mtifiera aerksamhetsns utoecklingsbehor och med grund i dmnø analys sedan aidta nödztändiga förbìittringsåtgiirder. Analysen ska omfattø hela utbildningm och inte artgränsas till exempelais resultat mbart i gymnasíegemmsnmma ämnett utan slca oclcså omfatta uppfiijnung ao resultat i fdrdjnpningsìimnen, från kirand.e som slcer pâ arbetsplats (APL) och underuisning på. introdr,ilctionsprogram. Förbättringsåtgiírder kan exempelois uata att personalen ges kompetmsutoeckling som motsztarar de behoa som framlcommít genom analys ao r erlcsømhetms förbättringsområdm. Det innebdr oclcså øtt relctor fördelør aerlcsamhetens resurser på ett srítt som sl)arør mot elez ernas behoa, så. att alla eleper ges förutsättningar att nå måim þr utbildningen. Skolinspektionen Box Göteborg

98 Bes!ut (7) Dnr :9689 På Skolinspektionens vägnar ') =h.** ( nau- Hans Larson Enhetschef ) Kadn Pollack UtredareÆöredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen,) Bilaga 2: Fakta om Plusgymnasiet Kalmar._) Skolinspektionen Box Göteborg

99 BiEaga Dnr tsilaga 1: Allmänt orn tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaneï som finns för verksamheten. MåIet är att bidra till alla bams och elevers lika rätt till gocl utbildning i en trygg müjö, där alla når minst godkänt i alla åimnen. skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket irurebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillspren görs vart tredje år. Atl skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillspren. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesdrskola, vuxenutbildoi.& fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor dár en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna läingre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bätre kan följa upp att eventuella brister åtgåirdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gáiler. Myndighetens gransknjng utgår bland annat från skotlageru förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamhetema åir skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp titl de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmåin får ett tillslmsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom far de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsyrsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. skolinspektionen f attar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut faststäils ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna slmpunkter på de sakuppgifter som SkolJnspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen fuxnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tiilrätta med bristema. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som ha vídtagits i för att ätgârdabristerna. För att följa upp huvudmännens arbete ka r flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolínspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på skolinspektionens webbplats www. skolinsp ektionen.se under fifü en Inspektion. Skolinspektionen Box Göteborg

100 Bi!aga Dnr :9689 Bilaga 2: Fakta om Plusgymnas et Kalmar Plusgymnasiet i Kalmar är en fristående gymnasieskola belägen i Kalmars kommun. Huvudman för skolan är plusgymnasiet AB med organisationsnuírmer Skolan leds av en rektor och har vid tiden för tillsynsbesöket totalt 101 elever. vid hantverksprogrammet yrkesutgång hår- och makeupstylist gar 52 elever, hantverksprogrammet yrkesutgang hudvård går sju elever, samhällsvetenskapsprogrammet inriktrring samháilsvetenskap går fjorton elever, samhá[svetenskapsprograrrünet inriktring beteendevetenskap går sjutton elever, ekonomiprogrammet inriktring ekonomi gâtr fuaelever och vid intuoduktionspïogram (programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion och preparandutbildning) går sju elever. Plusgymnasiet i Karmar är en av de fjorton gymnasieskoror som ingar i Plusgymnasiet AB. skolorna finns förutom i Karmar också i Falun, Gävle, Göteborg, lönköping, Karlstad, Kristianstad, Malmö, Norrköping, Skövde, Stockholm, Sundsva[ Uddeva]Ia och örebro. Huvudmannen för Plusgymnasiet Kalmar har tiilstånd att bedriva de utbildningar och inriktringar som erbjuds. (Dnr B2-20r1:Lr}4och Dnr :743) Skolinspektionen Box232Q cöteborg

101 ,^l Skolinspelcti.onen Gyrnnasieskolor i Syd AB C/o Fria Läroverken Drottninggatan Norrköping Att: erik. ramberg@laroverken. se KALMARSiiii ll.:"i GyMNASIEf,:(),., ri\ld K@P[A Beslut (4) Dnr :855 Ansökan om godkännande som huvudman för nationellt godkänd idrottsutbildning inom Diplom Muay Thai vid gymnasieskolan Fria Läroverken Kalmar i Kalmar kornmun Beslut Skolinspektionen godkänner', mecl stöcl av 2 kap.5 $ skollagen (2010:800), Gymnasieskolor i Syd AB ( ) som huvudrnan för gyrnnasieskola avseencle nationellt godkänd idrottsutbilclning inorn Diplom Muay ïrai vid Fria Läroverken Kalmar i Kalmar kommun. Villkor för godkännandet Godkännandet gäller för utbildnin l som startar efter den 30[ni2017. Skolverkets beslut om nationellt godkäind idrottsutbildnirg gäller för fyra antagningsorngångar fi'fur och med läsåret , Det samrnanlagda antalet platser som utbildningen totalt får omfatta framgål av Skolver kets b eslu t (ä rend enumm er 32'1, ). Bakgrund Gyrmrasieskolor i Sycl AB hal till Skolinspektionen ansökt orn godkánnande som huvudman för'gyrnnasieskola avseende nationellt goclkänd idrottsutbildning inom Diplom Muay Thai vid Fria Läroverken Kalmar i Kalmal kommun. Skolirspektionen har skickat alsökan till Skolverket för beclömning av om utbildningen ska godkämas som en nabionellt godkänd iclrottsutbilclling inorn Diplorn Muay Thai. Skolverket goclkäncle genom beslut den 29 septernber 2016, ärende11ulnrìer ,4, ansökan från Gyrnnasieskolor i Syd AB avseenr{e nationellt godkánd idrottsutbilclning inorn Diplorn Muay Thai vicl Fria Läror erken Kalmar i l(aln rr kornmulr. Skolinspektionerr, Box 23069, Stockholrr, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax: '10 WwV,/,skolinspel<tionetr se

102 Skolinspektionen Beslut (4) Dnr 37-20'16:855 Skolverkets goclkännanc{e gällel för fyra antagningsomgångar från och med läsåret Gyrnnasieskolol i Syd AB har sedan tidigare godkânnande att bedriva gyrnnasieskola vid Fria Läroverken Kalmar i Kahnar kornrnun enligt Skolinspektionens beslut den22 juli 2013 (dnr :3570). Motivering till beslut Enligt Zkap.6 $ gymnasieförordningen (2010:2039) ska Skolinspektionen efter Skolverkets beslut i fråga orn godkännande av nationellt godkärcl idrottsutbildling pröva om huvudmannen ska goclkärnnas. Enligt 2kap,5 $ skollagen får enskilda efter ansökan godkännas som huvudmän för gymnasieskola. Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsäthringar att följa cle föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte irurebär påtagliga negativa följcler på lång sikt för eleverna eller för den clel av skolväsendet som anordnas av clet allmä na i clen kornmun där utbilclningen ska bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola ska följderna i närliggande kornmuler för: den del av skolväsenclet som anordnas av clet allmänna också beaktas. H uvudmannens förutsättningar Mot bakgruncl av utleclningen i är'endet gör Skolirspektionen bedörnningen att förutsäthringama är uppfyllda för godkännande av Gyrnnasieskolor i Syd AB som huvuclmal för nationellt godkèind idrottsutbildning inom Diplom Muay Thai vid Fria Läroverken Kalmar i Kalmar kornmun. Påtagliga negativa följder Skolinspektionen har gett lägeskornmunen och närliggande kornrnuner tillfälle att yttra sig övel ansökan. Mönsterås kommun avstytker ansökan. Kornrnunen anför att den tänkta utökning av Fria Läroverken i Sverige AB skulle konkurrera rnecl reclan befinttiga verksamheter och därrned om det elevulclerlag som filns i regionen. Kalm rr komrnun och K rrlskrona kornmun avstår att yttra sig i är'enclet. Enligt Skolinspektionens helhetsbecförnning rnedför en etablering av utbilctr-ringerr vicl Flia Läroverken Kahnal i Kalmar kotnmurr inte påtagliga negabiva följclet' paî lång sikt för eleverna och för clen clel av skolväseudet som ruotcluas ar Kahnal korlrrttu.

103 Skolinspektionen Beslut (4) Dnr :855 Upplysning Gymnasieskolor i Syd AB ansvarar enligt 2 kap. B $ skollagen för att utbildningen genomföls i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meclclelats rned stöd av lagen och de bestärunelser för utbildningen som kan finnas i andra förfathringar. Skolinspektionen erinrar orn att godkännandet endast avser den huvudtnan sorn anges i beslutet. Huvudmannaskapet för skolenheten får inte utövas av någon aru1an fysisk eller juridisk person (associationsfolrn) innan Skolinspektionen efter ansökan beslutat att godkänna cien nya huvudma nen. Etableringskontroll Skolinspektionen kornmer att genomföra en etableringskontroll av huvudmannen och den godkärcla utbildningen under maj - juni Mer information om etabledngskontrollen finns på Skolir:rspektionens webbplats. Fful rnan överklagar, se hänvisning. På Skolinspektíonens vägnar tltþ\ Malin Norell Beslutsfattare Jacob I{olm Uh'e d ale/f öredragande Kopia tíll Kalmar kornmun Borgholms komrnrrn Ernmaboc{a kornrnun Högsby kornmun Karlskrona kornmun Mönsteràs kornmun Mör'bylånga konrnun Nybro kornrnutr Torsås kotltntur Oskarshalrur kommun

104 Skolinspektionen Beslut (4) Dnr :855 SCB CSN Skolverket Bilaga Skolverkets beslut (Ärendenurn rner ) överklagande av beslutet Skolinspektionens beslut får övelklagas hos alln-rän förvaltningsdomstol. Övelklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockhohn. Överklagandet ska ha kommit in till Skolinspektionen inom tre veckor från clen dag c{å klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part sonr företräder det allmänna ska överklagandet dock ha konmit in inon-r tre veckor frår-r den clag då beslutet rnedclelades. I skrirrelsen ska anges vilket beslut som övelklagas och vilken änclring sotn önskas. De skäl som firrrs fijr ändúng bör också anges. Sktivelsen ska vala uudettecklracl av klaganden eller demres ornbud.

105 SkolilerkÊt Notu3dsNno)s snlrvls 0z -00-9[02 uroìul,'lá t a Gymnasieskolor i Syd AB Drottninggatan Norrköping Arendenu m m er u-ooo Jot? Ansökan om nationellt godkänd idrottsutbildning Skolverkets beslut Skolvcrkct godkänncr rtt den nrtionelh idrottsutbildningen inom Diplom N,Iuay Thni lñr bcddvas vid Fria l.äroverkcn Ï(alnrar, ftistäende skolr i l(ilmar. Dct snmmnnlagda antnlct platser sorn utbildningcn tottlt fir omfattn är högst 12 vilke t innebär cirkn 4 antagningsplntser pcr rìr, Slcolverkets beslut otl nntioncll idrottsutl ildning griller För Fyra tntflgniflgsomgångar frñn och mcd läsårct 2017 /lb. Iinligt 2 kap. 5 $ gynrnrsieförordningen bcslutnr Sl<olverkct om godltännandc av sritskild varirnt, arn'ikclsc i fonn nv s.l<. riksrelirytcrrndc utbildning, idrottsutbildning vid dlisidrottsgymnnsiurn cller nnúonellt godkänd idrottsutl ildning är'en för cn cnskild huvudmnn. En l<opin nv beslutet slcickas till Skolinspclctionerr. Skotinspel<tioncn prövnr dätcftcr vid l chov om huvt dmflnncu skn godliännas sâmt orn htrvudrnnnncn slin Fñ nordnn utbildningcn. Arendet Gymnasicskolor i Syd ÂB har dcn I fcbruar{ 2016 ansôkt om,.rtt fii bcdriva n dorrellt godkrind idrottsutbildning inom Diplonr lv[uay'fhni vid Fria Lätoverken l(rlmrr, frist icrrde slioln i Knlmnr. Ti llstyrkan av specialidrottsförbund r\v l{rmpsportsdclegrtioucns beslut från den 9 septcmber 2009 (clnr ) oclt l2 olctobet 2012 (dnr 21(r ) frnrngar rtt dct cndnst,är inom klasscn Diplorn l\fu'ny Thni som e lcvcr inom gymnnsieshr- lnn ffu uänn och tävln. Utbildningen tillsfl' lç5 av Svenslin lluclo- och Kampsportsförbundct som innchnr tillstånd Från l{anrpspottsdelcgntioncn (enligt ovnn). Svcnskn Budo- ocl'r Kampsportförbundct hnr genom ccrtifrcting lv Gymnasieskolor i Syd r\13:s utbildning vid Ftia Lätoverken l{almnr, friståendc skoh i f(nlm rr, säkctstillt rft huvudmnnncn har kânnedom om tegclvcrket grillandc utövandc av Diplom lr'funy T'hai. Postadress: Stockholm 8esöksadress; Flemlnggatan 14 Telefon: vx Fex: skolverket@skolverket.se www,skolverkel.se

106 Skul,verkÊr (2) Förutsättningar Enligt 5 kry.27 $ gynrnasieförordningen får en utbildning där ämnct spccirlidrott ingir godltännas soln en utionell idrottsutbildning orn dcn har cn tydlig elitidrc rtsknraktär och ett ctnblcttt samarbetc med ett spccialidrottsförbund som är rclcvant för utbildningcn. U tbildningcn ska tills ryrkns nv spccididrotts förbunder. Enligt 5 ltnp. 3l $ gymnrsieförorclningcn får ämncsphnen för specirlidrott bnra tillãrnpas inom idrottsutbildningnr vid rilisidrottsgymnasiurn cllet nationelh godkändn idrott.sutbildningnr. specialichott ffu ingî rncd 200 gymnasieporing i programfördjupningen och mcd 200 gyrnnnsiepoäng i det individucllr vdet. Dcssutom fñr ärnnet läsns som utöliat progrlln med högst 300 gyrnrrasiepoäng, Skolverkets bedömning För att Slcolrretlict ska beviljn cn nationellt godkind idrottsutbìldning rnåstc villlioren i ovnnståcnde l estämmclser vara trppsllda, Slçoh'crlcets bcdörnning bar söknnden visnt îtt förutslittningarna för nntionidlo tts utbildning är upp $'llda. vagnar ES tctholm r\vdclningschef Jurist Ericm rts Rtrtgcrsson I ärcndcts sltrtlign bcrcdning hnr jurist Johan Hardstcdt sarnt undewisningsrñclcn N{ rrir Nfattsson och. \sttic{ Näslur-rcl deltngit. Kopia till Svenska Budo- och Kampsportsförbundet

107 Kalmar kommun Kommunfullmäktige s r73 UTDRAG Sammanträdesdatum 201, K@PIA YIva Granqvists (S) avsägelse från samtliga uppdrag KALMARSUNDS GYMNASIEFORBUND Z wl&'/t5rt o ÐY:l:fn' ) Dnr I{S 201,6/0564 Handlingar Skrivelse från valbetedningens presidium den 26 september Beslut I(ommunfullmäktige godkännet Ylva Granqvists (S) avsägelse från uppdtag som ledamot i l(almarhem AB, ersättare i Kalmarsunds gymnasieförbund, ersättare i Fröbergska stiftelsen samt som god man vid förrättningar enligt fastighetsbildnings-lagen (fas tighetsfö rràttningx i tätort). Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Roget IÕliff ordförande Erik Holm Daphne Thuvesson Anslaget på kommunens anslagstavla den 11 oktober2016.

108 I,1 "ô t\'* rf Skoiinspektion en Begärarr om yttüande Kalmarsunds gymnasieförbu nd Förbundskontoret Box KALMAR I(ALN4ARSUNDS GYMNASIEFORBI.JNID 7il16-1t (2) Dnr :7765 Aktbilaga 6 W7Ëft,çve o w','ð'r.*" Ärende om förutsättningarna för anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd Skolinspektionen har den 4 oktober 201,6 tagit emot en anmälan mot en legitimerad lärare med uppgifter om att läraren har agerat oskickligt i sin yrkesutövning. I ärendet utreds fràgan om Skolinspektionen, med anledning av uppgifterna, ska göra en anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd. Vid en sådan anmälan kan Skolinspektionen yrka att läraren ska tilldelas en varning eller att legitimationen ska återkallas. I skollagen beskrivs närmare vad som krävs för varning och återkallande av legitimation Qkap.23 $ skollagen [2010:800]). Kalmarsunds gymnasieförbund, som är huvudman för verksamheten vid Lars Kaggskolan, ombeds att yttra sig över uppgiftema i anmälan och svara utifrån nedanstående punkter. Utredning om lärørm aarit oskicklig i sin yrkesutöoning 1. Har rektorn fått kännedom om de omständigheter som anmälaren beskriver angående undervisningen? Om j+ redovisa rektoms uppfatlning rörande detta. 2. Har omständigheterna utretts när de kommit till rektoms kännedom? Om ja, redogör vad som framkommit i utredningarna. Bifoga dokumentation från utredningarna. 3. Har rektorn/kalmarsunds gymnasieförbund haft samtal med läraren om situationen och gett läraren förutsättningar för förändringar? Om ja, har detta medfört önskade föråindringar? 4. Bifoga ett yttrande över lärarens skicklighet att undervisa. Yttrandet ska utfärdas av rektorn. Av yttrandet ska det framgå om läraren kan leva upp till yrkesrollen och yrkesansvaret. Kalmarsunds gymnasieförbunds yttrande kommer tillsammans med uppgifterna från anmälaren och läraren attligga till grund för beslutet om Skolinspektionens ska göra en anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd. Kalmarsunds gymnasieförbund är inte part i ärendet och kommer inte att få ta del av lärarens synpunkter i ärendet. Yttrandet ska lämnas av styrelsen för skolan eller den som företräder huvudmannen. Yttrandet ska senast den 31 oktober 2016ha kommit in till Skolinspektionen. Vänligen ange ärendets diarienummer vid kontakt med Skolinspektionen. Skolinspektionen, Box 330, Linköping, Besöksadress Storgatan 33 ïelefon: , Fax: www. skolinspektionen. se

109 Skolinspektionen 2(2) Dnr :7765 På vägnar Jurist Bilaga Anmälaru ab 1 ) )

110 Goolinspektionen Kalmarsunds Gymnasiefórbund Box Kalmar I KALTV'IARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND ü 16rÅ Anmälan av Mjölnergymnasiet i Torsås kommun Beslut Beslut (1) Dnr :8025 Aktbilaga 3 Skolinspektionen lämnar anmälan till Kalmarsunds Gymnasieförbund för utredning och eventuella åtgärder. Ärendet D Skolinspektionen har den 12 oktober 201,6 tagit emot en anmälan som rör en elev vid Mjölnergymnasiet i Torsås kommun. Motivering till beslutet Kalmarsunds Gymnasieförbund, som är huvudman för Mjölnergymnasiet ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med skolförfattningarna. Kalmarsunds Gymnasieförbund ska enligt 4 kap. 7 och 8 $$ skollagen (2010:800) ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen och om det framkommit brister se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Det framgår inte om uppgifterna i anmälan har lämnats till huvudmannen. Skolinspektionen överlämnar därför uppgifterna till Kalmarsunds Gymnasieförbund för utredning och eventuella åtgärder. Skolinspektionen förutsätter att utredningen genomförs på huvudmannanivå och att Kalmarsunds Gymnasieförbund under utredningens gång tar kontakt med anmälaren. Skolinspektionen förutsätter även att anmälaren får ta del av resultatet av utredningen' Den del av Skolinspektionen som ansvarar för att inspektera skoloma i Torsås kommun har informerats om uppgifterna i anmälan. Uppgifterna kommer att utgöra en del av underlaget för Skolinspektionens bedömning av vilka skolor som kommer att besökas. vagnar Beslutsfattare Kopia till Anmälaren Inspektionen, Enhet Söder Skolinspektionen, Box 330, Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: , Fax: wvrrw. s ko li n s pektio nen. se

111 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central skyddskommitté ú Yr 'Lt/é/o 2t I ' C/. t/ SAMMANTRÄDESPROT OKOLL Sammanträdesdatum Sida (4) Plats och tid Förbundskontoret, klockan Omfattning Nåirvarande $$ 1-8 För arbetsgivarsidan: Chatharina Gustafsson Karita Jeansson K@PilA Ordforande Personalsekretetare För arbetstagarsidan: Jonas Hallén Ann-Katrin Wijk Bodil Sjöblom Fredrik Bjerding Sveriges Skolledarfiirbund Lärarnas Riksftirbund Vision C entralt huvudskyddsombud, ersättare Adjungerande Frånvarande Ylva Gorton Monica Gullberg- Wiklund Joachim Håkansson Gunilla Göransson Wahlmark Jane Lindström Anders Jonsson Enhetschef, Kommunhäls an Arbetsmiljöingenjör, Kommunhälsan Förbundschef Lärarftirbundet Kommunal Centralt huvudskyddsombud Sekreterare Karita J Ordflorande Chatharina Justerande Ann-Katrin V/ijk

112 KALMARSUNDS GYMNASIEFORBUND Central skyddskommitté SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 20r6-0e-14 2(4) $l Protokollsjusterare Ann-Katrin Wtjk, Lärarnas Riksfiirbund utses att tillsammans med ordftiranden justera protokollet. $2 Godkännande av dagordning Dagordningen uppläses vareft er dagordningen godkänns $3 Föregående mötesprotokol I Ordfiiranden gör en genomgång av fi)regående mötesprotokoll. Protokollet läggs efter godkåinnande till handlingarna. $4 Kommunhälsan Ylva Gorton, enhetschef och Monika Gullberg-Wiklund, arbetsmiljöingenj ör på Kommunhälsan är särskilt inbjudna till CSK fiir att som nya befattningshavare presentera sig och skapa goda relationer med forbundet. Ylva Gorton gör en presentation av sig själv och om sitt uppdrag som enhetschef inom Kommunhälsan (50%) och som utvecklare inom Kalmar kommun (50%) samt om Kommunhälsans vision. Kommunhälsans vision är attvara det självklara ftirstahandsvalet fiir deras kunder då det gäller arbetsmiljöfrågor. Kommunhälsans huvuduppgrft är att ge Kalmar kommuns fürvaltningar, kommunalabolagoch andra kunder såsom Kalmarsunds gymnasieforbund stöd i deras ftirebyggande arbetsmiljörehabiliterings- och hälsofråimjande arbete. Kommunhälsan arbetar på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Kommunhälsans ledord är ett bra bemötande, hög kompetens och vara i ständig utveckling. Kommunhälsan har som mål att fokusera mer på hälsofrämjande arbete vilket skulle medfüra ett mindre behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Kommunhälsan arbetar inte med sjukvård utan det är Landstingets uppgrft.

113 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central skyddskommitté SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 20r6-09-t4 3(4) Kommunhäl sans personal består av p syko lo ger, arbetsmilj öingenj ör, foretagsl tikare, sj uk gymnast, häl soutvecklare o ch administratörer. Kommunhälsans arbetsmiljöingenjör ska vara ett stöd i kunders strävan att utveckla sina verksamheter vilket kan medfiira en pedagogisk och kompetent rådgivning i utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet, sakkunnighet i riskhantering och arbetsmiljölagstiftningen, kartläggning av arbetsmiljön och analysering av resultatet samt ftirslag på åtgåirder, mätningar och arbetsplatsbesök utifrån syftet att färbättra ergonomin. Monica Gullberg-V/iklund håller också i utbildningar bland annat kring Arbetsmiljöverkets nya füreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) für chefer, skyddsombud och andra som har en roll i arbetsmiljöarbetet men skapar även specialutbildningar efter kunders behov. Kommunhälsan tar upp till diskussion om Kalmarsunds g rmnasiefiirbunds behov utifran ett hälsofrämjande perspektiv. $5 Aterkoppling systematiskt arbetsmiljöarbetet (SAM) Karita Jeansson, personalsekreterare redovisar fiir enheternas florbättringsåtgärder som har sin utgångspunkt i sammanställningen av den årliga enkäten "Årlig upploljning av det systematiska arbetsmilj öarbetet". Enheternas åtgärder, har diskuterats i lokal skyddskommitté och dokumenterats i en handlingsplan som redovisas i fiirbundets årsredovisning. $6 Medarbetarenkäten Chatharina Gustafsson, administrativ chef repeterar tidplanen ftir Kalmarsunds gyrnnasiefiirbunds medarbetarenkät 2016, som kommer att genomfiiras i samarbete med Kalmar kommun. Medarbetarenkäten kommer att skickas ut till alla medarbetare den 11 oktober 2016 (vecka 4I) via Entergate. Sista dag fiir att skicka in besvarad enkät är den 30 oktober (vecka 43).Företaget Entergate kommer sköta distribution och sammanställning av enkäten.

114 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central skyddskommitté SAMMANTRADE SPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 20r6-0e-14 4(4) Enkäten är planerad att återkomma vartannat år så att jämftirelser kan göras mellan de olika mätningama. Det huvudsakliga syftet med medarbetarenkäten är att kartlägga, bedöma och åtgärda forbättringsområden i den psykosociala arbetsmiljön, färebygga riskfaktorer och utveckla friskfaktorer. Enkäten åir således en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Huvudskyddsombudet (ersättare) framforde en önskan att genomfiira en årlig uppftiljning av medarbetarnas arbetsmiljö med en fürbundsspecifik enkät. $7 Övriga frågor Inga öwiga frågor anmälda. $8 Nästa sammanträde Nästa sammanträde är den 9 november 2016, klockan på Förbundskontoret.

115 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central samverkansgrupp SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20r Sida 1(e) Plats och tid Förbundskontoret, klockan o Omfattning Närvarande $$1-8 För arbetsgivarsidan: Joachim Håkansson Chatharina Gustafsson Karita Jeansson Ordfiirande Administrativ chef Personalsekreterare K@P[A För arbetstagarsidan: Jonas Hallén Gunilla Göransson Wahlmark Ann-Katrin Wijk Bodil Sjöblom Sveriges Skolledarfrirbund Lärarftirbundet Lärarnas Riksforbund Vision ) Adjungerad Christian Sandahl Verksamhetområdeschef Frånvarande Jane Lindström Kommunal Sekreterare Karita J eba- Ordforande Joachim Justerande V/ahlmark

116 KALMARSUNDS GYMNASIEFORBUND Central samverkansgrupp SAMMANTRÄDE SPROT OKOLL Sammanträdesdatum Sida e-2r 2(9) $1 Val av protokollsjusterare Gunilla Göransson Wahlmark, LåirarfÌirbundet utses att tillsammans med ordftiranden justera protokollet. $2 Godkännande av dagordn ng Dagordningen uppläses varefter dagordningen godkänns. $3 Föregående mötesprotokol I Föregående mötesprotokoll läggs efter genomgång och godkåinnande till handlingama. $4 GYF Yttrande över Regional biblioteksplan Bakgrund Fran kulturnämnden, Kalmar låins landsting, har inkommit ett fiirslag till regional biblioteksplan fìir Kalmar l?n 2017'2021. Den regionala biblioteksplanør innehåller ett övergripande mål fiir all biblioteksverksamhet; att grunden for all biblioteksverksamhet är det demokratiska samhället med fri tillgang till litteratur och information ftir alla. Prioriterade områden är barn och unga, tillg inglighet och integration. Dåirefter foljer fyra utvecklingsområden med tillhörande mäl Bibliotelcen som möteplats, Bibliotekenfi)r litteratur och ltisfrämjande, Biblioteksservice med god lwalitet i hela länet samt Jtimställd bibliotelcsverl<samhet. Dessutom finns en punkt kring uppfìiljning av planen. Ordfiiranden informerar att Kalmarsunds gymnasiefürbund delar planens tankar kring biblioteken som mötesplats och uppskattar särskilt lortydligandet av regionbibliotekets samordnande funktion vad gäller insatser och erfarenheter inom de prioriterade områdena.

117 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central samverkansgrupp SAMMANTNÄON S TROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida (9) Under detta utvecklingsområde ser fürbundet dock gärna att ytterligare mål formuleras, nämligen ett fortydligande kring bibliotekets roll i det digitaliserade samhället. Förbundet ser också positivt på att planen tydligf fokuserar på bibliotekens roll ftir litteratur och läsfrämjande samt arbetar fìir en jåimställd biblioteksverksamhet. Regionbibliotekets fortsatta arbete für att, genom kompetensutveckling och genom att ageramötesplats for erfarenhetsutbyte, nå en biblioteksservice med god kvalitet är också något som ftirbundet är positiv till. Särskilt uppskattas framtagandet av en regional skolbiblioteksstrategi och ftirbundet hoppas att en sådan ska stödja utvecklandet av kommunemas skolbiblioteksverksamhetet och i fürlåingningen också elevernas lärande. Syftet med denna strategi kan gåirna nåimnas redan i den regionala biblioteksplanen. För att sätta planens övergripande mål samt utvecklingsområdena i ett sammanhang ser fürbundet gåirna att en mer explicit koppling görs till de styrdokument som utgör en bas frir framtagandet. Kalmarsunds gyrnnasiefürbund ser gäma att det finns en tydligare plan som anger hur och nåir de mål som nämns i planen ska foljas upp. $ 4:l cyf Utredning om förutsättningar för ansökan om gymnas eutbildning med riksintag och inriktning ornitologi Bakgrund Förbundskontoret har fütt i uppdrag, av socialdemokratema på södra Oland, att utreda fürutsättnin gama lor en gymnasieutbildning med riksintag, inriktning ornitologi. Riksrekryterande utbildnin g Riksrekrytering für nationella program och nationella inriktningar beslutas av Skolverket. Christian Sandahl, verksamhetsområdeschef informerar att Skolverket beslutar om det finns en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger och/eller den leder mot kvantitativt små och samhälleligt angelägna yrkesutgångar. För att arbeta som ornitolog krävs utbildning i biologi på högskolenivå, vilken kräver såirskild behörighet. Christian Sandatrl upplyser om att kurser für att uppnå såirskild behörighet åir obligatoriska inom inriktningen Naturvetenskap på Naturvetenskapsprogrammet dåirlor finns inget behov av såirskilda kunskaper eller fiirdigheter utöver dessa kurser.

118 KALMARSUNDS GYMNASIEFöRBUND Central samverkansgrupp SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 20t6-oe-2r 4(9) I arbetsmarknadsbeskrivningar vid universitet och i Arbetsftirmedlingens yrkesprognoser fiirekoílmer inte omitologi specifikt som en yrkesinriktning ftir utbildade biologer. Arbetsmarknaden fìir biologer bedöms ernellertid som kärv, med forhållandevis hög arbetslöshet. Konkurrensen om jobben åir stor både på ett års sikt och på tio års sikt. Christian Sandahl bedömer utmed denna bakgrund att ornitolog inte kan vara en samhälleligt angelägen yrkesutgang. Beslut Arbetsutskottet foreslår att styrelsen beslutar att inte ansöka om riksrekryterande utbildning i ornitologi. $ 4:2 cyf Revidering av "Kontaktpolitiker-Må, uppdrag och riktlinjer" Bakgrund Styrelsen beslutade att inflora kontakçolitiker i gymnasieftirbundets verksamhet. Vid beslutet togs även beslut om måi, uppdrag och riktlinj er für kontakþolitikema. ordfüranden redogör fiir ett ftirslag till revidering av dokumentet "Kontaktpolitiker - MåI, uppdrag och riktlinjer" arbetas fram, daterat Förslaget innebåir bland annat foljande: o o Rektorer/chefer bjuder in sina kontakþolitiker till kommande besök och ger fürslag på inriktning och frågeställning. Kontakþolitikerna har också möjlighet i fiirväg avisera såirskilda önskemål om inriktning och frågeställningar. Kontakþolitiker lämnar en redovisning till respektive gruppledare efter kontakþolitikerbesöket. Redovisning av kontakpolitikerbesöken till styrelsen sker i fürsta hand via gruppledarna. Kontaktpersonefna har dock alltid möjlighet att själva lyfta redovisningen av skolbesöket som öwig fråga vid styrelsens sammanträden. Beslut Arbetsutskottet fiireslår att styrelsen beslutar att godkänna upprättat lorslag till revidering av dokumentet "Kontakþolitiker - MåI, uppdrag och riktlinjer" daterat

119 KALMARSUNDS GYMNASIEFöRBUND Central samverkansgrupp SAMMANTNÄONSPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida s(e) r $ 4:3 cyf 2015/ r Utredning kring förslaget Mentorskap inför gymnas evalet Bakgrund Förbundskontoret har fütt i uppdrag att sondera intresset hos medlemskommunernas kommunala samt fristående huvudmåin inom grundskolan, for att erbjuda grundskoleelever mentorskap infiir deras gymnasieval, samt att ta fram ñrslag på hur ett sådant samarbete kan utformas. Avsikten äir att ett mentorskap ska leda till att eleven göí"rätt" gyrnnasieval fran början vilket minskar b en och avhopp. Därmed sparas både tid och pengar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ordfiiranden informerar att utveckling av ett mentorskap infiir valet blir inte hanterbart om Kalmarsunds gymnasieftirbund ska erbjuda 1000 sökande en möjlighet att fìllja sin mentor i undervisningen under ett par tillfìillen under exernpelvis årskurs 9. Ett sådant stort antal besök kommer ftirmodligen att påverka undervisningen i betydande omfattning och bör därfor undvikas. Ordftiranden meddelar att intresset hos medlemskommunernas kommunala huvudmåin inom grundskolan är svagt. Samtliga tillfrågade skolchefer på grundskolorna dr tveksamma till fürslaget. Den grundläggande studie- och yrkesvägledningen på grundskolan borde istället utvecklas i enlighet med skollagen och de anvisningar som skolverket ger i "allmåinna råd fiir studie- och yrkesvägledning". Beslut Arbetsutskottet ftireslår att styrelsen beslutar att inte inflora mentorskap infür gymnasievalet. $ 4:4 GYF 2015/04s Tidsplan för gymnas eantagn ngen läsåret samt färdighetspoäng Bakgrund Styrelsen ansvarar fiir antagningen till fìirbundets utbildningar samt fastställer tidsplanen med ansökningstider som ár en del i arbetsordningør ftir antagningen.

120 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUNI) Central samverkansgrupp SAMMANTNÄOT SPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20r Sida 6(e) Chatharina Gustafsson, administrativ chet informerar om att tidsplanen som uppvisar att utökad ansökningstid inte omfattar antagningen till utbildningen anpassade fiir elever med diagnos inom autismspektrumtillstand (Samhällsvetenskapsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet och Individuellt alternativ). Det betyder att det inte går att söka till programmet under omvalsperioden. Motivet åir att antagningen ska kunna slutfiiras under våren och eleverna dåirmed kunna erbjudas en introduktion med goda fìirberedelser infür läsårsstarten. Kompletterande urval s grunder s.k. fiirdi ghetspoäng kan tilltimpas enli gt GymnasiefÌirordningen 7 kap 5$. En sökande till estetiska programmet kan fä tillgodoråikna sig poäng fiir särskilda kunskaper eller erfarenheter av betydelse fiir den sökta utbildningen. Meritvärdet kan höjas med maximaltz0 po ing. Beslut A betsutskottet ftireslår att styrelsen beslutar att fastställa tidsplanen, daterad , filr gymnasieantagningen läsåret 20 l7 I 20 I I. Arbetsutskottet ftireslår att styrelsen beslutar att tillåimpa såirskild antagningsordning fiir elever som söker till utbildningarna anpassade fiir elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Arbetslutskottet füreslår att styrelsen beslutar att tillämpa fürdighetspoåing till estetiska programmet samtliga inriktningar som fiirbundet erbjuder. Meritvärdet für höjas med maximalt2} po ing. $ 4:5 cyf 2015/ Lägesrapport efter årets antagn ng 2016 Ordfìiranden upplyser om att lägesrapport efter årets antagning20l6 kommer att ges till styrelsen vid styrelsemötet20l $ 4:6 cyf B ud get prioriterade om råden sa mt verksa m hets må I Ordfiiranden delger att information om Budget 2017 kommer att ges till styrelsen vid styrelsernötet Ordfiiranden benämner aff vid Borgholmskonferensen20-21 oktober 2016 kommer styrelsen att se över målen kopplade till Kalmarsunds gyrnnasiefürbunds prioriterade målområden.

121 KALMARSUNDS GYMNASIEFORBUND Central samverkansgrupp SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 20r6-0e-2t 7(9) Prioriterade områden under planeringsperioden med måi, ansvar och uppdrag ar; o Kunskap, utveckling och låirande o Normer, våirden och inflytande o En skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet o Digital kompetens o Entreprenöriellt låirande - utbildningsorganisation o Integfation attraktiv och konkurrensmässig $ 4:7 cyf Verksa m hets pla n och verksa m hetsberättelse för Elevhä lsans medicinska insats (EMl) Chatharina Gustafsson, administrativ chef redovisar kort om fürslag till revidering für verksamhetsplanen ftir EMI. Planen har åindrat naítn och ersätter tidigare verksamhetsplan für skolhåilsovården inom Kalmarsunds gymnasiefiirbund. Planen utvärderas samt revideras en gång om året, vilket styrelsen fattar beslut om. Riksfüreningen für skolsköterskor och Svenska skolläkarftireningen har tagit fram kvalitetsindikatorer, vilket fürbundet har utgått fran vid utv?irderingen. Kvalitetsindikatorerna utgår från ett antal rubriker, verksamhetsansvar, personalresurser, lokaler, utrustning m.m. Utvåirderingen har sedan sammanfattats i en verksamhetsberättelse. Fullståindig redogörelse ges i oktober då styrelsen fattar beslut om verksamhetsplanen. $ 4:8 GYF Lärarlönelyftet (LLL) - Lägesrapport Chatharina Gustafsson, administrativ chef ger en lägesrapport om aktiviteter, målbild och analys ftir Låirarlönelyftet (LLL). Enligt tidsplanen ska den nya lönen betalas ut den 27 oktober- Efter att styrelsens arbetsutskott tog beslut om riktlinjerna für LLL '25, har fìirankring pågått i den centrala samverkansgruppen och i de lokala samverkansgrupperna. Dåirutöver har information presenterats på enheternas arbetsplatsträffar och dialogmöten har genomftirts med rektorer. I september

122 KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND Central samverkansgrupp SAMMANTRADE SPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2ot6-09-2t 8(9) månad genomftirdes workshop med processtöd fran Sysarb. Efter det har ansvariga rektorer giort bedömningar utifran bedömningsmatrisen. Förbundsledningen har dåirefter analyserat och tagit fram ett forslag på ftirdelning med utgangspunkt fran fürbundets lönestruktur. Vid nästa verksamhetsområdeskonferens , ges återkoppling till rektorema och fiirslaget presenteras. $ 4:9 lnternkontroll Endast ftiredragning vid styrelsens möte 29 september $ 4:10 Sammanställning av ärenden gällande kränkn ng av elev Endast fiiredragning vid styrelsens möte 29 september $s Vikarierande rektor, Lars Kaggskolan Christian Sandahl, verksamhetsområdeschef informerar att Lars-Peter Gustafsson, tidigare skolområdeschef inom Kalmarsunds gymnasieftirbund kommer attvara vikarie fti Jens Nilsson, rektor på Lars Kaggskolan under dennes sjukfranvaro. $6 Villkor vid tjänstgöring på gymnas emässan 15 oktober Chatharina Gustafsson, administrativ chef redogör fiir en reviderad plan angående villkor vid tjänstgöring på gymnasiemässan 15 oktober Ansvarig chef/arbetsledare avgör i dialog med medarbetaren vern/vilka som ska tjåinstgöra på mässan.

123 KALMARSUNDS GYMNASIEFöRBtTND Central samverkansgrupp SAMMANTRADE SPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida e(e) 2ot6-09-2r Personal med ferieanställning till?impar frirskjuten arbetstid enligt Arbetstidslagen $12 d ir tjänstgöring på lördagen den l5 oktober kompenseras med ledig dag mandagen den l7:e oktober. Personal med semesteranställning registrerar faktisk arbetad tid i sjåilvservice, efter att ansvarigt chef godkåint redovisad tid, kompenseras ftir mera betet enligt gällande avtal. $7 Övriga frågor Inga öwiga frågor anmåilda. $8 Nästa sammanträde Nåista sammanträde ärpå fürbundskontoret onsdagen den 19 oktober 2016, klockan )

124 S li; t1 r,rrl Torsås kommun l), rj, lrtrr,rtin rs:ilriing rriltrìitrìio! llilttt( itì! l,rrrlrtri:lr< r I irrr.tltrtitltt I-erra S Stri rtz :liildnirrgsliirvirìtlilrgctr l)rtr I )r)lilìnr( nti\l) 'l'jiinstcskrive lse Sr,irr I KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUND 201t -1t- 2 n D#'tru016'l o-btw'f"n' p K@P[A T tll / Kalmarsunds gymnasie förbund n ng av avtal angående utbildningstiänster Torsås kommun, bildningsföraltningen, säger hätmed upp âvtalet gdllande utbildningstjänster (GYF 2015/0052) som nu gäller mellan kommunens bildningsfötvaltning och Kalmarsurids gymnasiefötbund. Bakgrund 2015 ingicks ett avtâl mellan Totsås kommun och Kalmarsunds gymnasieförbund om att grundskolan gör prövningal. ätgymnasieförbundet på grundskolekurser. För detta fbete utgår ett ptövningsawode på 3000 kt pet ämne och elev. På grund av organisatodska svårighetet att genomföta dessa prövningar så sägs avtalet upp. I tjänsten Torsås l,'r-,rls l,.rtttttilrt. \l1i.llr :t rll; lo. il'rr iiiì. is' -lr l ', s,t,, llll.illt,: *\1,\\r.lr)l:i:t.\ ('.i ir(l\l:ltl!t (!/tltlrl,il,:ìf i(l(ìlir1ì: lil;j(r ;\llrr i

125 ô \ [rl,lt I zÛ Torsås kommun l)rrri,ì'ltliltìlll I Ii,r,irtri i rtr, ilr r l,ìili i1ìtllf ll,! lìl t I rì!ì l'i,rl,rtt:r,.jrih;rnir:t iì'rrü I rrri tlirtttlli lìil<{rting ìí ;la'ítltniu;icir l) i ), r lilt tn. Ir l l 1.. I jürrstcskrivi:lsc :i,ll KALMARSU NDS GYMNASiEFCRBUT{D ?i,h.\ n K@PIA T il / Kalmarsunds gymnasie förbund Uppsägning av avtal angående antagn ngshantering Torsås kommun säget härmed upp ^vtallet gällande antagningshantefing som nu gället mellân kommunen och I(almarsunds gymnasiefötbund. Bakgrund Antagningen till Konespondensgymnasiet hat undet en lång tid skötts av Kalmatsunds gymnasiefötbunds antagningskansli. Antagningspfocessefl stlrttzrt. normalt sett i februaivatle ât ocln avslutas i septembef. Hantednge fl Lv antargningen haf varit mycket tillftedsställande, men för attytterhgate kunna effektivisera den komplexa ansökningshanteringen och antagningsförfatandet så välier Torsås kommun att fortsättningsvis göra detta i egen regt Namn: Lena Bildningschef