DNR: KS 2017/00131

Transkript

1

2 Sammanfattning Uddevalla kommun har under hela 2000-talet haft en positiv befolkningsutveckling. Under 2016 ökade Uddevalla sin befolkning med nära 1000 personer, vilket är en ökningstakt som kommunen aldrig tidigare varit i närheten av. Befolkningstillväxten väntas fortsätta, dock i en mer begränsad takt. Under den kommande tioårsperioden beräknas antalet invånare öka med ca 6700 personer, från år 2016 till knappt år Detta motsvarar en ökning på ca 12 %. Fram till och med 2026 väntas kommunen öka sin befolkning med i genomsnitt ca 670 personer/år. Befolkningstillväxten beror till största delen på ett positivt flyttnetto, d.v.s. fler personer flyttar in till kommunen än ut ur den. Flyttnettot väntas vara störst under början av prognosperioden för att sedan succesivt minska. Under de kommande tio åren väntas fler personer födas än avlida varje år. Detta leder till ett positivt födelsenetto, i synnerhet under den senare halvan av prognosperioden. Prognosen utgår från SCBs register över totalbefolkningen och visar enbart de personer som finns folkbokförda i kommunen. Detta innebär att det, utöver vad som framkommer i prognosen, finns ett okänt antal ej folkbokförda personer som kan efterfråga kommunal service. En betydande del av Uddevallas befolkningstillväxt har under senare år genererats av inflyttning från utlandet samt nybyggnation. Prognosantagandena gällande migrationens omfattning är förknippade med en hög grad av osäkerhet och kan snabbt komma att förändras. Samhällsbyggnadsförvaltningen har gjort en bedömning av omfattning och lokalisering av framtida bostadsbyggande utifrån den kunskap som finns idag. Avviker dessa antaganden från faktiskt utfall kan detta påverka prognosens träffsäkerhet. Sammanfattningsvis kan befolkningsutvecklingen bli både högre och lägre än vad prognosen anger.

3 Övergripande trender under prognosperioden Under den första delen av prognosperioden väntas en förhållandevis hög nivå av inflyttning till kommunen. Bidragande till inflyttningen är migration från utlandet samt ett omfattande bostadsbyggande. Mot den senare delen av prognosperioden väntas både inflyttning från utlandet och bostadsbyggande minska, vilket medför att takten i befolkningsökningen avtar. Det kommer att födas många barn de kommande åren eftersom de stora kullarna från början av talet nu närmar sig 30-årsåldern då många väntas bli föräldrar. Antalet årligen avlidna väntas vara förhållandevis konstant genom hela prognosperioden. I slutet av prognosperioden väntas antalet personer över 80 år öka kraftigt då de stora kullarna av 1940-talister når dessa åldrar. Befolkningsförändringar Antalet barn i förskoleålder, 1-5 år, beräknas öka från barn 2016 till ca barn år Detta är en ökning på ca 600 barn eller 18 %. Antalet barn i grundskoleåldrarna, 6-15 år, beräknas öka från barn 2016 till ca barn år Detta är en ökning på ca 1450 barn eller 23 %. Antalet ungdomar i gymnasieåldrarna, år, beräknas öka från1 838 personer 2016 till ca personer år Detta är en ökning på ca 470 ungdomar eller 26 %. Antalet i åldersgruppen år beräknas öka från personer 2016 till ca personer Detta är en ökning på ca personer eller 8 %. Antalet ålderspensionärer, 65 år och äldre, beräknas öka från år 2016 till ca år Detta är en ökning på ca personer eller ca14%. Antalet äldre, 80 år och uppåt, beräknas öka från personer 2016 till ca 4000 personer år Detta är en ökning med ca 740 personer eller 23 %. Den största ökningen sker mot slutet av prognosperioden. Andelen barn och unga (0-18 år) samt äldre (65 år och äldre) ökar i större omfattning än andelen invånare åldern år. Detta väntas medföra en ökad demografisk försörjningsbörda de kommande tio åren. De delar av kommunen som fram t.o.m väntas ha störst befolkningstillväxt är Uddevalla tätort, Ammenäs och Ljungskile.

4 1. Inledning Uddevalla kommun gör årligen en prognos över den framtida befolkningsutvecklingen. Denna prognos är gjord våren 2017 av kommunledningskontorets ekonomiavdelning och utgör ett planeringsunderlag för kommunens verksamheter. Totalprognosen för hela kommunen omfattar tioårsperioden Utöver detta finns prognoser på delområdesnivå för femårsperioden Samtliga prognoser utgår från kommunens folkbokförda befolkning 31 december 2016 uppdelad i ettårsklasser efter kön. Prognoserna anger trolig utveckling utifrån vid prognostillfället gjorda antaganden om fruktsamhet, dödsrisker samt in- och utflyttning. Första prognosåret utgörs av innevarande år, dvs Detta medför att när prognosen behandlas i kommunstyrelsen i juni har snart halva första prognosåret passerat. Anledningen till att prognosen görs under våren är att nödvändigt statistikunderlag levereras från SCB i april. 1.1 Att använda befolkningsprognosen I denna rapport redovisas de diagram och tabeller som är mest efterfrågade av politiker, tjänstemän och medborgare. Prognoser finns även utifrån skolans och förskolornas områdesindelningar. Det finns även möjligheter att göra andra indelningar av materialet gällande geografiska områden, kön och åldersgrupper. Önskar du hjälp med att ta fram andra ålders- och områdesindelningar, tolka materialet eller har frågor kring de antaganden som ligger till grund för prognosen är du välkommen att kontakta ekonomiavdelningens enhet för planering och styrning. Det webbaserade verktyget Demos webb utgör ett komplement till denna prognosrapport. Systemet möjliggör framtagande av egna tabeller och diagram med olika ålders- och områdesindelningar. Systemet finner du på intranätet under regler och instruktioner/styrning och ledning/statistik. Det finns även tillgängligt på Uddevalla kommuns hemsida. Det är viktigt att betona att tabellerna och diagrammen redovisar en prognos givet vad som var känt vid prognostillfället i maj För att understryka att prognosens siffror inte ska tolkas som exakta värden har tabeller och diagram avrundats.

5 1.2 Osäkerhet i prognosen En prognos görs alltid utifrån den kunskap som finns vid prognostillfället. Även om vi utifrån kända demografiska, sociala, politiska och ekonomiska förhållanden gör väl grundade antaganden så kvarstår alltid ett visst mått av osäkerhet. Förändringar i t.ex. bostads- invandrings- eller familjepolitik samt konjunktursvängningar eller utvecklingen andra delar av världen kan få direkta konsekvenser för fruktsamhet, dödlighet och flyttmönster. Denna typ av samhällsförändringar är inte alltid möjliga att varken förutsäga eller bedöma konsekvenserna av. Prognosen visar enbart kommunens folkbokförda befolkning. I prognoserna ingår inte personer som visats i kommunen utan att vara folkbokförda, exempelvis asylsökande eller personer som bor i Uddevalla men är skrivna i annan kommun. Det kan således finnas personer som bor i kommunen och som efterfrågar kommunal service men som inte fångas upp i befolkningsprognosen. Vid användning av prognosen är det viktigt att ha i åtanke att det aldrig med säkerhet är möjligt att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning. Prognosen ska ses som ett möjligt scenario givet vissa antaganden. Prognosens osäkerhet ökar ju längre fram i tiden den sträcker sig. Mindre prognosområden medför en större osäkerhet än större då dessa är mer känsliga för slumpvisa variationer och avvikelser i prognosantagandena. Vissa generella drag i befolkningsutvecklingen kan förutses med god precision, medan andra är mer osäkra. Generellt är osäkerheten störst för de åldersgrupper som vid prognostillfället ännu inte är födda. Fruktsamheten kan variera mellan olika år och är beroende av åldersstrukturen i ett visst område. År 2022 består hela gruppen förskoleelever av barn som vid prognostillfället ännu inte är födda. Detta innebär att det redan på kort sikt finns en stor prognososäkerhet bland de yngsta. En annan grupp är svår att prognosticera är åringar, vilka har en hög benägenhet att flytta både in och ut ur kommunen. Vidare innebär ökad dödlighet med stigande ålder en utmaning i skattningen av antalet äldre. Inflyttningen påverkas i hög grad av vilken nybyggnation som planeras vid prognostillfället. I det fall antagandena gällande bostadsbyggnationens omfattning, tidpunkt samt placering i kommunen skiljer från faktiskt utfall kan detta medföra att prognosen blir missvisande. Det närmsta året kan man med relativt god säkerhet förutsäga antalet nybyggda bostäder, osäkerheten ökar dock markant längre fram i tiden. Exempelvis kan konjunktur, marknadsläge samt olika former av lagstiftning påverka viljan att bygga och överklaganden av planprojekt kan innebära att byggplaner senareläggs. Antagandena om invandringens omfattning baserar sig på arbetsmarknadsavdelningens bedömning av Migrationsverkets prognos om kommunmottagande. 1 Eventuella förändringar kan snabbt komma att ha stor påverkan på befolkningsutvecklingen. 1 Migrationsverket, verksamhets- och utgiftsprognos, april 2017

6 Antal personer/år DNR: KS 2017/00131 Sammanfattningsvis kan skillnader mellan prognos och faktiskt utfall bero dels på att de antaganden som gjordes vid prognostillfället visar sig vara felaktiga såväl som slumpmässiga avvikelser. Det kan även finnas händelseförlopp som inte helt fångas upp av prognosmodellen. Mot denna bakgrund ska prognosen ses som ett möjligt scenario givet vissa antaganden. Faktiskt utfall kan bli både högre och lägre. I denna rapport presenteras mellanalternativet (blå linje nedan) Alternativa prognoser Årlig befolkningsökning Uddevalla kommun Låg Mellan Hög År Diagrammet illustrerar olika nivåer på befolkningsutveckling. 2. Prognosantaganden Befolkningsprognosen utgår från kommunens befolkning 31 december Statistiskt underlag till befolkningsprognosen hämtas från SCB och bearbetas i prognosverktyget Demos. Uppgifter om planerat bostadsbyggande har inhämtats från samhällsbyggnadsförvaltningen samt kommunledningskontorets avdelning för strategisk samhällsplanering. Uppgifter om förväntad nivå på invandring har uppskattats av kommunens arbetsmarknadsavdelning utifrån Migrationsverkets prognos april Antaganden som ligger till grund för prognosen är: Inflyttning inkl. bostadsbyggande och invandring Utflyttning Födda Döda Kommundirektörens ledningsgrupp har under framtagandet av prognosen givits möjlighet att komma med synpunkter på olika scenarior samt de prognosantaganden som ligger till grund för totalprognosen.

7 2.1 Startbefolkning Den 31 december 2016 var personer folkbokförda i Uddevalla kommun. Dessa utgör prognosens startbefolkning. Fördelningen mellan män och kvinnor var förhållandevis jämn, 50,1% kvinnor och 49,9% män. Kommuninvånarna har delats in i ettårsklasser efter kön. 2.2 Inflyttning Möjligheten att flytta såväl till som inom kommunen påverkas av utvecklingen i befintligt bostadsbestånd samt av bostadsbyggandets omfattning. Befintligt bostadsbestånd påverkar nettoinflyttningen genom ex generationsväxling, om- och tillbyggnation, rivning samt omvandling av fritidshus till permanentbostäder. Vissa flyttar sker utan att bostäder friställs för andra, exempelvis då barn flyttar hemifrån eller separationer där ena parten bor kvar i bostaden. Antalet inflyttade till Uddevalla kommun har de senaste fem åren ( ) varierat mellan 2418 och 3208 personer årligen. Inflyttningen har ökat under hela perioden men 2016 kan betraktas som ett extremår. För att utjämna effekten av 2016 utgår antagandet om framtida inflyttning på ett genomsnitt av de senaste fem åren, 2822 inflyttade personer/år. Utifrån statistiken görs antaganden om inflyttarnas könsfördelning i ettårsklasser. Åldersfördelningen bland inflyttarna till Uddevalla kommun har en tydlig topp mellan år. Det finns även en mindre topp bland de yngsta.

8 2.3 Bostadsbyggande En viktig faktor i prognosen är de kommande årens planerade bostadsbyggande. Antagandena om framtida bostadsbyggande baserar sig på bedömningar från samhällsbyggnadsförvaltningen samt kommunledningskontorets avdelning för strategisk samhällsplanering. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att det finns ett uppdämt behov av bostäder i Uddevalla och räknar med en relativt hög nivå av bostadsbygganade de kommande åren. På sikt bedöms antalet nybyggda bostäder kunna variera mellan st./årligen. From 2022 baseras prognosen på bostadsförsörjningsprogrammets antagande om 175 nybyggda bostäder/år. 30 % av dem som flyttar in i nybyggda bostäder beräknas komma från andra kommuner. Övriga 70 % flyttar från annan bostad inom kommunen. Olika typer av bostäder medför olika boendetäthet, exempelvis har nybyggda villor en högre boendetäthet än nybyggda hyreslägenheter. Även sammansättningen av ålders- och könsfördelningen i nybyggda bostäder varierar mellan olika boendeformer. Mot denna bakgrund har samtliga nybyggnadsprojekt klassificerats av samhällsbyggnadsförvaltningen för att möjliggöra antaganden om inflyttarnas antal, kön och ålder utifrån bostädernas karaktär.

9 Projekt NYKO Summa lgh Årligen from Bostadstyp Östberget Hyresrätt Folkets park Bostadsrätt Faseröd 2:21, 2:3 GRUPPBOSTAD Hyresrätt, gruppbostad Fasseröd 2:1 2: Bostadsrätt Lagerbergsgatan, Kv Gyldenlöve, grupp- och serviceboende Hyresrätt, gruppbostad, serviceb. Facklan Bostadsrätt, äldre Facklan Bostadsrätt Kissleberg 1: Bostadsrätt Kissleberg 1: Småhus Stale 1: Småhus Svälte 1:4 1:5 (Furuhall) Småhus Högås kärr 1: Småhus Hässleröd 1:17 mfl Småhus Grötån 1: Småhus Sundskogen, Sundstrand Bostadsrätt Sundskogen, Sundstrand Småhus Västerby 1: Småhus Västerby 1: Småhus Dalahöjdsvägen Småhus Rävehogen Småhus Tjöstelsröd 1:14 (fd vårdcentralen) Hyresrätt Skälläckeröd 1: Bostadsrätt Överby 1: Bostadsrätt Överby 1: Småhus Å 1: Småhus Grytingen 1: Småhus Ulvesund Småhus Skarsjövallen Småhus Skarsjövallen Bostadsrätt Skälläckeröd 1: Hyresrätt Tuvullsvägen Hyresrätt Tuvullsvägen Småhus Ljungskärr 1: Hyresrätt Rudan Hyresrätt, mindre lägenheter Bergsgården Bostadsrätt Anfasteröd 2: Bostadsrätt, ägarlägenhet Åberg Bostadsrätt Folkhögskolan Bostadsrätt Aröd 2: Bostadsrätt Aröd 2: Småhus EOL Hyresrätt Centrala Kurveröd Hyresrätt Rydingsberg (gamla Äsperödshemmet) Hyresrätt UTBY Småhus Barkhögarne Bostadsrätt Kv Sundberg (HSB) Bostadsrätt Kv Sundberg Hyresrätt Kv Sundberg Hyresrätt, gruppbostad KV Sundberg Hyresrätt, äldre Fredborg Hyresrätt Ruthenbäck Hyresrätt Stadskärnan 1: Bostadsrätt Fisketången Hyresrätt Bastionen Hyresrätt Kvarteret vildvinet Hyresrätt, gruppbostad Herrestad 3:2 (del av) Bostadsrätt Hus utom planlagt område-lane Ryr Småhus Hus utom planlagt område- Forshälla Småhus Hus utom planlagt område- nordväst om bron Småhus Hus utom planlagt område- bokenäs östra längst ut Småhus Hus utom planlagt område- Hällebäck jordfall Småhus Hus utom/inom planlagt område- Fräknestranden Småhus Hus utom/inom planlagt område- Fräknestranden Småhus Hus utom/inom planlagt område- Fräknestranden Småhus Hus utom/inom planlagt område- Fräknestranden Småhus Hus utom/inom planlagt område- Fräknestranden Småhus Hus utom/inom planlagt område- Fräknestranden Småhus Hus utom/inom planlagt område- Fräknestranden Småhus Hus utom/inom planlagt område- Fräknestranden Småhus Total årlig byggnation from Hyresrätt Total årlig byggnation from Bostadsrätt Total årlig byggnation from Småhus inom tätort Total årlig byggnation from Småhus utom tätort TOTALT

10 2.4 Migration Under perioden september-december 2015 sökte i genomsnitt ca pers. /mån asyl i Sverige. Sedan våren 2016 har antalet asylansökningar till Sverige stabiliserats på ca per månad, vilket är den lägsta nivån sedan Asylsökande finns inte med i SCBs befolkningsstatistik och ingår därmed inte heller i befolkningsprognosen innan ev. uppehållstillstånd beviljats och folkbokföring skett. Sedan våren 2016 har antalet asylansökningar till Sverige stabiliserats på en låg nivå. Källa: Migrationsverket Antagandena i prognosen är baserade på kommunens arbetsmarknadsavdelnings bedömning utifrån Migrationsverkets senaste verksamhetsprognos 2. Migrationsverket har som mål att under 2017 fatta beslut i samtliga asylärenden som inkommit under 2015 och Flertalet av dessa väntas få beslut under senare delen av 2017, varvid vi även under innevarande år väntar förhållandevis höga nivåer av nyanlända som beviljats uppehållstillstånd. På sikt väntas dock antalet nyanlända sjunka och återgå till lägre nivåer. 2 Migrationsverket, verksamhets- och utgiftsprognos, april 2017

11 2.5 Utflyttning Antalet invånare som förväntas flytta ut beräknas utifrån så kallade utflyttningsrisker som appliceras på befolkningen. Dessa anger sannolikheten för att en man eller kvinna i en viss ålder flyttar ut från kommunen. I prognosen används utflyttningsrisker beräknade utifrån faktiska tal för Uddevalla under den senaste femårsperioden. För att undvika slumpmässiga variationer mellan olika år har man i prognosen använt ett utjämnat värde för perioden Under de senaste fem åren har utflyttningen varierat mellan 2122 och 2368 personer årligen med ett genomsnitt på 2290 pers/år. Utflyttningen har varit större under den senare delen av perioden. Utflyttningen är störst i åldrarna mellan år. Det finns även en mindre topp bland de yngsta.

12 2.6 Fruktsamhet Antalet födda beräknas utifrån antalet kvinnor i fruktsam ålder (15-50 år) samt på de fem senaste årens fruktsamhetstal. För att jämna ut slumpvisa skillnader mellan olika år används ett utjämnat värde för de senaste fem åren. Utvecklingen av fruktsamheten i kommunen förväntas utifrån Uddevallas nivå följa SCB:s riksprognos. Detta innebär att ökningen eller minskningen i Uddevallas fruktsamhetstal förväntas ske i samma relativa omfattning som i riket. Kvinnor i Uddevalla får barn något tidigare än riket. 2.7 Dödsrisker Befolkningens ålders- och könssammansättning avgör hur många som förväntas avlida under prognosperioden. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. Dödsriskerna i de olika åldrarna anger sannolikheten för män respektive kvinnor att avlida vid en viss ålder. I prognosen används dödlighetsindex för Uddevalla, PROPAK Utvecklingen i kommunen förväntas följa SCB:s riksprognos. Generellt kan sägas att medellivslängden ökar, i synnerhet för män. Under femårsperioden har årligen mellan 540 och 591 personer avlidit i kommunen.

13 Andel (%) DNR: KS 2017/ Kommunprognos år Generella befolkningsförändringar Under och 60-talen samt åren runt 1990 föddes många barn. Under och 50-talen samt åren runt 1980 och 2000 föddes färre barn. Dessa variationer i födelsekullarna präglar befolkningens åldersfördelning. Under prognosperiodens första del väntas en ökning av antalet nyfödda. Detta är en följd av att de stora kullarna som föddes runt 1990 nu närmar sig 30-årsåldern då många blir föräldrar. Som en konsekvens av detta ökar antalet barn i förskoleåldrarna under prognosperioden. Under framför allt prognosperiodens första del väntas en kraftig ökning av antalet barn i grundskoleåldrarna. Till följd av de små barnkullarna runt år 2000 tar ökningen i gymnasieskolan inte riktig fart förrän Gällande antalet unga vuxna i åldern år väntas inga större förändringar. Antalet personer i familjebildande ålder år, beräknas vara ca 1540 fler 2026 än Under ett antal år har den yngre pensionärsgruppen, år, ökat. Denna grupp bedöms fortsätta växa i antal fram till 2024 då de stora födelsekullarna från 1940-talet återfinns i denna ålderskategori. Successivt fyller allt fler femtiotalister 65 år samtidigt som de många fyrtiotalisterna närmar sig 80 år. Detta medför att ökningen i gruppen år avstannar i slutet av prognosperioden och att antalet personer som är 80 år och äldre ökar i takt med att de stora kullarna av fyrtiotalister åldras. De generella mönstren i födelsekullarna med därmed påföljande demografiska förändringar återfinns såväl i Uddevalla som i riket som helhet. Vissa skillnader finns dock i nivån på förändringarna. 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Befolkningens åldersfördelning 2016 Ålder Riket 2016 Uddevalla var medelåldern i Uddevalla kommun 41,7 år. Detta är något högre än både rikets 41,2 år samt länets 41,0 år.

14 3.2 Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling med prognos Uddevalla har under 2000-talet haft en positiv befolkningsutveckling Befolkningsutveckling Prognos Uddevalla har under de senaste åren haft en ökande befolkning ökade kommunen med 985 invånare, vilket är en markant ökning jämfört med tidigare år. Prognosen pekar på fortsatt befolkningstillväxt de kommande tio åren, dock i lägre omfattning än extremåret 2016.

15 Ökning antal personer Antal DNR: KS 2017/00131 Antal invånare efter ålder år 2016 och Befolkning 2016 Prognos 2026 Ålder Under perioden väntas Uddevallas befolkning öka med ca 6700 personer Befolkningsökning i åldersgrupper jmf år år 65 år -w Totala befolkningen Under prognosperioden väntas antalet invånare öka i samtliga åldersgrupper. Åldrarna år ökar med ca 2500 personer fram till Bland barn och unga (0-18 år) samt de som är 65 år eller äldre beräknas en ökning om totalt ca 4200 personer. Detta leder till ökad efterfrågan inom såväl förskola och skola som äldreomsorg.

16 Antal Antal DNR: KS 2017/ Antal barn och unga efter ålderskategori Antal barn i ålderskategorier med prognos år 1-5 år 6-9 år år år Antalet barn och unga 0-15 år väntas öka med ca 2165 personer eller 21 % mellan Störst ökning av antalet barn förväntas ske i åldrarna 1-5 år (ca 600 pers.) samt år (ca 550 pers.) Antal ungdomar i ålderskategorier med prognos år år Antalet ungdomar år väntas under prognosperioden öka med ca 470 personer eller ca 26 %. Antalet ungdomar år väntas under samma tid öka med ca 250 personer eller ca 6 %.

17 Antal Antal DNR: KS 2017/ Antal vuxna och äldre efter ålderskategori Antal vuxna i ålderskategorier med prognos år år Antalet invånare i åldern år väntas öka med ca 1600 personer, en ökning med ca 12 %. Antalet invånare i åldern år väntas öka med ca 675 personer eller ca 5 % Antal äldre i ålderskategorier med prognos år 80 år- Antalet invånare i åldrarna väntas under perioden öka med ca 820 personer, en ökning med ca 10 %. I gruppen 80 år och äldre väntas befolkningen under samma period öka med ca 740 personer eller ca 23 %.

18 Diagrammet ovan visar att samtliga åldersgrupper väntas öka under perioden fram till Den del av befolkningen som är i åldern ökar dock i mindre omfattning än både barn/ungdomar samt äldre. Efter 2021 sys en tydlig ökning i gruppen 80 år och äldre. 3.5 Folkmängd efter åldersklasser Faktisk befolkning 2016 Avrundade värden för prognosåren Ålder w Summa

19 3.6 Folkmängdsutveckling För startåret 2016 redovisas antalet folkbokförda invånare visas ackumulerad befolkningsförändring. Avrundade värden för prognosåren Ålder w Summa Folkmängdsutveckling, index Index mäts från startåret Prognos Ålder w Summa

20 3.8 Årsvis befolkningsförändringar Faktiska befolkningsförändringar för 2016 samt prognos åren Avrundade värden under prognosperioden. År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning Folkmängd efter ålder Folkbokförd befolkning 2016, prognos år Avrundade värden under prognosperioden. Ålder

21

22 w Summa

23 4 Delområdesprognos Förutom den totala befolkningsprognosen för Uddevalla kommun görs årligen ett antal delområdesprognoser. Årets delområdesprognoser blickar fem år fram i tiden och omfattar Uddevalla kommun är indelat i ett antal nyckelkodsområden. Vart och ett av dessa områden klassificeras utifrån bebyggelsestruktur till s.k. typkodsområden. Typkoden bestäms utifrån hustyp (små- eller flerbostadshus), ägandeform (hyres-, bostads-, äganderätt), byggnationens ålder, en nivåfaktor som bestäms av taxeringsvärdet samt folkmängden inom respektive hustyp/ägandeform. De olika typkodsområdena följer olika mönster för in- respektive utflyttning. Generationsskiften, utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp samt omvandling av fritidshus till permanentboende är exempel på vad som kan påverka ett områdes utveckling. Delområdesförändringar är starkt kopplade till bostadsbyggandet. Majoriteten av nybyggda bostäder genereras av större och mindre nybyggnadsprojekt inom planlagt område. Utöver detta sker tillkomst av nya bostäder genom spridd bebyggelse. Eftersom antalet nya bostäder har stor betydelse för befolkningsutvecklingen på delområdesnivå måste delområdesprognoser studeras med hänsyn tagen till i vilken omfattning planerad bostadsbebyggelse kommer till stånd. Utifrån den kunskap som finns vid prognostillfället görs antaganden om bostadbyggandet gällande antal bostäder, typ av bostad samt tidpunkten då dessa förväntas vara inflyttningsklara. I det fall dessa antaganden avviker från den faktiska byggnationen kan prognosen på delområdesnivå bli missvisande. De senaste årens ökade inflyttning till kommunen kan bidra till svårigheter att förutse flyttmönster på delområdesnivå. Sammanfattningsvis innehåller en delområdesprognos många antaganden och små prognosområden medför större osäkerhet. Slumpmässiga avvikelser och missvisande antaganden får större genomslag i en delområdesprognos än i en kommunprognos. Mot denna bakgrund sträcker sig delområdesprognoserna endast 5 år fram i tiden och bör användas med försiktighet, framför allt mot slutet av prognosperioden.

24 4.1 Folkmängdsförändringar per delområde Prognosticerad förändring av antalet invånare 2021 jämfört med Skansberget 0002 Centrala staden 0003 Söder 0004 Walkesborg-Skeppsviken 0005 Bohusgården 0006 Kapelle 0010 Karlsberg 0011 Östrabo-Stenbacken 0012 Hönsebergshagen 0013 Barkhögarne 0014 Tureborg 0015 Äsperöd 0020 Underås 0021 Västra Ramneröd 0022 Skogslyckan 0023 Unneröd 0024 Boxhult 0025 Hovhult 0026 Fasseröd 0028 Kurveröd 0030 Östra Ramneröd 0031 Elseberg 0032 Hedegärde 0033 Bleket 0034 Dalaberg 0037 Helenedal 0041 Uddevalla glesbyggd 0042 Lane Ryr 0050 Ljungskile tätort 0051 Ljungskile glesbyggd 0052 Ulvesund 0053 Ammenäs 0054 Forshälla 0060 Herrestads tätort 0061 Herrestad glesbyggd 0062 Hogstorp 0063 Skredsvik 0064 Berg Östra 0065 Berg Västra 0066 Bokenäs Västra 0067 Bokenäs Östra

25 4.2 Folkmängd per delområde Folkbokförd befolkning 2016 Prognosvärden avrundade till närmsta femtal Område Skansberget Centrala staden Söder Walkesborg-Skeppsviken Bohusgården Kapelle Karlsberg Östrabo-Stenbacken Hönsebergshagen Barkhögarne Tureborg Äsperöd Underås V Ramneröd Skogslyckan Unneröd Boxhult Hovhult Fasseröd Sörvik Kurveröd Ö Ramneröd Elseberg Hedegärde Bleket Dalaberg ,0036 Bräcke-Kuröd, Lillesjö Helenedal Björbäck-Gräskärr Stadsfjället Uddevalla Glb Lane Ryr Ljungskile tätort Ljungskile Glb Ulvesund

26 0053 Ammenäs Forshälla Herrestads tätort Herrestad Glb Hogstorp Skredsvik Berg Östra Berg Västra Bokenäs Västra Bokenäs Östra REST Summa Ackumulerad befolkningsutveckling per delområde Folkmängdsutveckling från startåret För 2016 visas den folkbokförda befolkningen visas ackumulerad befolkningsförändring avrundad till närmsta 5-tal. Område Skansberget Centrala staden Söder Walkesborg-Skeppsviken Bohusgården Kapelle Karlsberg Östrabo-Stenbacken Hönsebergshagen Barkhögarne Tureborg Äsperöd Underås V Ramneröd Skogslyckan Unneröd Boxhult Hovhult Fasseröd Sörvik Kurveröd Ö Ramneröd

27 0031 Elseberg Hedegärde Bleket Dalaberg Bräcke-Kuröd, Lillesjö Helenedal Björbäck-Gräskärr Stadsfjället Uddevalla Glb Lane Ryr Ljungskile tätort Ljungskile Glb Ulvesund Ammenäs Forshälla Herrestads tätort Herrestad Glb Hogstorp Skredsvik Berg Östra Berg Västra Bokenäs Västra Bokenäs Östra REST Summa

28 5. Kartor nyckelkodsområden Delområdesprognoserna är kopplade till kommunens nyckelkodsområden.

29 DNR: KS 2017/00131 Delområdesprognoserna är kopplade till kommunens nyckelkodsområden.

30 Kartan illustrerar invånarantalets förväntade förändring 2021 jämfört med 2016 i olika delar av kommunen.

31 Kartan illusterar invånarantalets förväntade förändring 2021 jämfört med 2016 i Uddevallas centrala delar.

32 6. Prognos 2016 jämfört med utfall 2016 Under 2016 ökade Uddevalla kommuns befolkning med 984 personer, från invånare 31 dec 2015 till invånare 31 dec Detta utgör en procentuell ökning om 1,8 %, vilket är högre än motsvarande siffra för både länet och riket (1,4 % resp. 1,5 %) Kommunens prognos 2016 pekade på invånare vid slutet av året, vilket var en underskattning om ca 165 personer och ger en prognosavvikelse på ca 0,3 %. Mot bakgrund av det stora antal personer som sökte asyl under slutet av 2015 var 2016 års prognos förknippad med betydande osäkerhet. Prognosen underskattade antalet inflyttade till kommunen och överskattade antalet utflyttade. Antagandena om antalet födda och avlidna medförde enbart mindre avvikelser.

33 Störst prognosavvikelser fanns i åldersgruppen år. I dessa åldersgrupper är flyttbenägenheten hög, vilket medför större prognososäkerhet. I gruppen över 80 år fanns ingen prognosavvikelse

34 Avslutande demografiska observationer I genomsnitt väntas Uddevallas befolkning öka med 1,9 personer/dag under ,25 personer genom att det föds fler än det dör. - 1,65 personer genom att det flyttar in fler än det flyttar ut.