DNR: KS 2018/00111

Transkript

1

2 Sammanfattning Uddevalla kommun har under hela 2000-talet haft en positiv befolkningsutveckling. Under 2017 ökade Uddevalla sin befolkning med knappt 700 personer. Befolkningstillväxten väntas fortsätta de kommande åren, dock i en mer begränsad takt. Under den kommande tioårsperioden beräknas antalet invånare öka med ca personer, från år 2017 till knappt år Detta motsvarar en ökning på ca 9 %. Fram till och med 2027 väntas kommunen öka sin befolkning med i genomsnitt knappt 500 personer/år. Ökningstakten väntas vara högst i början av prognosperioden för att sedan avta. Befolkningstillväxten beror till stor del på ett positivt flyttnetto, d.v.s. fler personer flyttar in till kommunen än ut ur den. Under de kommande tio åren väntas fler personer födas än avlida varje år. Detta leder till ett positivt födelsenetto, i synnerhet under den senare halvan av prognosperioden. Prognosen utgår från SCBs register över totalbefolkningen och visar enbart de personer som finns folkbokförda i kommunen. Detta innebär att det, utöver vad som framkommer i prognosen, finns ett okänt antal ej folkbokförda personer som kan efterfråga kommunal service. En betydande del av Uddevallas befolkningstillväxt har under senare år genererats av inflyttning från utlandet samt nybyggnation. Prognosantagandena gällande migrationens omfattning är förknippade med en hög grad av osäkerhet och kan snabbt komma att förändras. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med kommunledningskontorets avdelning för strategisk samhällsplanering gjort en bedömning av omfattning och lokalisering av framtida bostadsbyggande utifrån den kunskap som finns tillgänglig våren Kommundirektörens ledningsgrupp har sedan tagit ställning till antagandena och pekat ut en övergripande prognosriktning. Visar det sig att de antaganden som gjorts avviker från faktisk utveckling påverkas prognosens träffsäkerhet. Sammanfattningsvis kan befolkningsutvecklingen bli både högre och lägre än vad prognosen anger.

3 Övergripande trender under prognosperioden Under prognosperioden väntas en förhållandevis hög nivå av inflyttning till kommunen, bland annat beroende på en hög nivå av bostadsbyggande. Det kommer att födas många barn de kommande åren eftersom de stora kullarna från början av talet nu närmar sig 30-årsåldern då många väntas bli föräldrar. Antalet årligen avlidna väntas vara förhållandevis konstant genom hela prognosperioden. Under den senare delen av prognosperioden väntas antalet personer över 80 år öka kraftigt då de stora kullarna av 1940-talister når dessa åldrar. Befolkningsförändringar Antalet barn i förskoleålder, 1-5 år, beräknas öka från barn 2017 till ca barn år Detta är en ökning på ca 415 barn eller 12%. Antalet barn i grundskoleåldrarna, 6-15 år, beräknas öka från barn 2017 till ca 7615 barn år Detta är en ökning på ca barn eller 16 %. Antalet ungdomar i gymnasieåldrarna, år, beräknas öka från1 838 personer 2017 till ca personer år Detta är en ökning på ca 490 ungdomar eller 27 %. Antalet i åldersgruppen år beräknas öka från personer 2017 till ca personer Detta är en ökning på ca personer eller 5 %. Antalet ålderspensionärer, 65 år och äldre, beräknas öka från personer år 2017 till ca personer år Detta är en ökning på ca personer eller ca13%. Antalet personer som är 80 år och äldre beräknas öka från personer 2017 till ca personer år Detta är en ökning med ca 810 personer eller 25 %. Den största ökningen sker mot slutet av prognosperioden. Andelen barn och unga (0-18 år) samt äldre (65 år och äldre) ökar i större omfattning än andelen invånare åldern år. Detta väntas medföra en ökad demografisk försörjningsbörda de kommande tio åren. De delar av kommunen som t.o.m väntas ha störst befolkningstillväxt är Uddevalla tätort, Ammenäs och Ljungskile.

4 1. Inledning Uddevalla kommun gör årligen en prognos över den framtida befolkningsutvecklingen. Denna prognos är gjord våren 2018 av kommunledningskontorets ekonomiavdelning och utgör ett planeringsunderlag för kommunens verksamheter. Totalprognosen för hela kommunen omfattar tioårsperioden Utöver detta finns prognoser på delområdesnivå för femårsperioden Samtliga prognoser utgår från kommunens folkbokförda befolkning 31 december 2017 uppdelad i ettårsklasser efter kön. Prognoserna anger trolig utveckling utifrån vid prognostillfället gjorda antaganden om fruktsamhet, dödsrisker samt in- och utflyttning. Första prognosåret utgörs av innevarande år, dvs Detta medför att när prognosen behandlas i kommunstyrelsen i juni har snart halva första prognosåret passerat. Anledningen till att prognosen görs under våren är att nödvändigt statistikunderlag levereras från SCB under april månad. 1.1 Att använda befolkningsprognosen I denna rapport redovisas de diagram och tabeller som är mest efterfrågade av politiker, tjänstemän och medborgare. Prognoser finns även utifrån skolans och förskolornas områdesindelningar. Det finns vid behov även möjlighet att göra andra indelningar av materialet gällande geografiska områden, kön och åldersgrupper. Önskar du hjälp med att ta fram andra ålders- och områdesindelningar, tolka materialet eller har frågor kring de antaganden som ligger till grund för prognosen är du välkommen att kontakta ekonomiavdelningens enhet för planering och styrning. Det webbaserade verktyget Demos webb utgör ett komplement till denna prognosrapport. Systemet möjliggör framtagande av egna tabeller och diagram med olika ålders- och områdesindelningar. Systemet finner du på intranätet under regler och instruktioner/ekonomi/statistik. Det finns även tillgängligt på Uddevalla kommuns hemsida. Det är viktigt att betona att tabellerna och diagrammen redovisar en prognos givet vad som var känt vid prognostillfället i maj För att understryka att prognosens siffror inte ska tolkas som exakta värden har tabeller och diagram avrundats.

5 1.2 Osäkerhet i prognosen En prognos görs alltid utifrån den kunskap som finns vid prognostillfället. Även om vi utifrån kända demografiska, sociala, politiska och ekonomiska förhållanden gör väl grundade antaganden så kvarstår alltid ett visst mått av osäkerhet. Förändringar i t.ex. bostads- invandrings- eller familjepolitik samt konjunktursvängningar eller utvecklingen i andra delar av världen kan ha betydelse för fruktsamhet, dödlighet och flyttmönster. Denna typ av samhällsförändringar är inte alltid möjliga att varken förutsäga eller bedöma konsekvenserna av. Prognosen visar enbart kommunens folkbokförda befolkning. I prognoserna ingår inte personer som vistas i kommunen utan att vara folkbokförda, exempelvis asylsökande eller personer som i praktiken bor i Uddevalla men är skrivna i annan kommun. Det kan således finnas personer som bor i kommunen och som efterfrågar kommunal service men som inte fångas upp i befolkningsprognosen. På motsvarande vis kan det finnas personer som är folkbokförda i Uddevalla kommun och därmed räknas in i prognosen men i själva verket bor någon annan stans. Vid användning av prognosen är det viktigt att ha i åtanke att det aldrig med säkerhet är möjligt att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning. Prognosen ska ses som ett möjligt scenario givet vissa antaganden. Prognosens osäkerhet ökar ju längre fram i tiden den sträcker sig. Mindre prognosområden medför en större osäkerhet än större då dessa är mer känsliga för slumpvisa variationer och avvikelser i prognosantagandena. Vissa generella drag i befolkningsutvecklingen kan förutses med god precision, medan andra är mer osäkra. Generellt är osäkerheten störst för de åldersgrupper som vid prognostillfället ännu inte är födda. Fruktsamheten kan variera mellan olika år och är beroende av åldersstrukturen i ett visst område. År 2023 består hela gruppen förskoleelever av barn som vid prognostillfället ännu inte är födda. Detta innebär att det redan på kort sikt finns en stor prognososäkerhet bland de yngsta. En annan svårprognosticerad grupp är åringarna, vilka har en hög benägenhet att flytta både in och ut ur kommunen. Vidare innebär ökad dödlighet med stigande ålder en utmaning i skattningen av antalet äldre. Inflyttningen påverkas i hög grad av den nybyggnation som planeras vid prognostillfället. I det fall antagandena gällande bostadsbyggnationens omfattning, typ, tidpunkt samt placering i kommunen skiljer från faktiskt utfall kan detta medföra att prognosen blir missvisande. Det närmsta året kan man med relativt god säkerhet förutsäga antalet nybyggda bostäder, osäkerheten ökar dock markant längre fram i tiden. Exempelvis kan konjunktur, marknadsläge samt olika former av lagstiftning påverka nivån på bostadsbyggandet, vidare kan överklaganden av planprojekt innebära att byggplaner senareläggs. Kommunen planerar de kommande åren för ett historiskt sett högt bostadsbyggande. Om delar av den förväntade bostadsbyggnationen senareläggs eller uteblir påverkar detta befolkningsutvecklingen.

6 Årlig förändring Antal kommuninvånare DNR: KS 2018/00111 Antagandena om invandringens omfattning baserar sig på kommunledningskontorets bedömning av Migrationsverkets prognos om kommunmottagande. 1 Antalet asylsökande har nu stabiliserats på en låg nivå men eventuella förändringar i antalet asylansöknigar samt regelverket kring anhöriginvandring kan snabbt komma att ha stor påverkan på befolkningsutvecklingen. Sammanfattningsvis kan skillnader mellan prognos och faktiskt utfall bero dels på att de antaganden som gjordes vid prognostillfället visar sig vara felaktiga såväl som slumpmässiga avvikelser. Det kan även finnas händelseförlopp som inte helt fångas upp av prognosmodellen. Mot denna bakgrund ska prognosen ses som ett möjligt scenario givet vissa antaganden. Faktiskt utfall kan bli både högre och lägre. I denna rapport presenteras mellan-alternativet (grå linje nedan) Alternativa prognoser för befolkningsutveckling Faktisk utveckling hög mellan låg Diagrammet illustrerar alternativa nivåer för kommunens befolkningsutveckling Alternativa prognoser för årlig befolkningsförändring Faktisk utveckling hög mellan låg Diagrammet visar alternativa nivåer för kommunens befolkningsökning 1 Migrationsverket, verksamhets- och utgiftsprognos, maj 2018

7 2. Prognosantaganden Befolkningsprognosen utgår från kommunens befolkning 31 december Statistiskt underlag till befolkningsprognosen hämtas från SCB och bearbetas i prognosverktyget Demos. Uppgifter om planerat bostadsbyggande har inhämtats från samhällsbyggnadsförvaltningen samt kommunledningskontorets avdelning för strategisk samhällsplanering. Uppgifter om förväntad nivå på invandring har uppskattats av Kommunledningskontoret utifrån Migrationsverkets prognos maj Antaganden som ligger till grund för prognosen är: Inflyttning inkl. bostadsbyggande och invandring Utflyttning Födda Döda Kommundirektörens ledningsgrupp har översiktligt tagit del av de antaganden som ligger till grund för prognosen samt tagit ställning till totalprognosens övergripande inriktning. 2.1 Startbefolkning Den 31 december 2017 var personer folkbokförda i Uddevalla kommun. Dessa utgör prognosens startbefolkning. Fördelningen mellan män och kvinnor var förhållandevis jämn, 50,1% kvinnor och 49,9% män. Kommuninvånarna har delats in i ettårsklasser efter kön. 2.2 Inflyttning Möjligheterna att flytta såväl till som inom kommunen påverkas av utvecklingen i befintligt bostadsbestånd samt av bostadsbyggandets omfattning. Befintligt bostadsbestånd påverkar nettoinflyttningen genom ex generationsväxling, om- och tillbyggnation, rivning samt omvandling av fritidshus till permanentbostäder. Vissa flyttningar sker utan att bostäder friställs för andra, exempelvis då barn flyttar hemifrån eller vid separationer där ena parten bor kvar i bostaden. Antalet inflyttade till Uddevalla kommun har de senaste tre åren ( ) varierat mellan 2833 och 3208 personer årligen med ett genomsnitt på 3009 personer. Mot bakgrund av statistiska uppgifter görs antaganden om de kommande inflyttarnas sammansättning i ettårsklasser fördelat på kvinnor och män. Antalet inflyttare till kommunen kan beräknas på olika vis beroende på vilka antaganden som görs. Tre olika alternativa nivåer på inflyttning har beräknats och kommundirektörens ledningsgrupp har pekat ut mellanalternativet som mest troligt. Mot denna bakgrund är det denna nivå av inflyttning som prognosens huvudalternativ baseras på. Den faktiska inflyttningen kan dock komma att bli både högre och lägre än detta alternativ.

8 Antal inflyttningar/år till kommunen Inflyttningar Hög Mellan Låg Beroende på bland annat omfattningen på bostadsbyggandet och inflyttningen från utlandet harolika nivåer av inflyttning till kommunen beräknats. Huvudalternativet som presenteras i denna prognos baseras på mellannivån (grön). Åldersfördelningen bland inflyttarna till Uddevalla kommun har en tydlig topp mellan år. Det finns även en mindre topp bland de yngsta.

9 2.3 Bostadsbyggande En viktig faktor i prognosen är de kommande årens planerade bostadsbyggande. Antagandena om framtida bostadsbyggande baserar sig på bedömningar från samhällsbyggnadsförvaltningen samt kommunledningskontorets avdelning för strategisk samhällsplanering. Förutom fortsatta kompletteringar med flerbostadshus i Uddevalla centrum kommer de närmaste åren att präglas av fullbordandet av Sundsstrand, där det blir blandad bebyggelse. Vidare pågår under flera år byggandet av ett stort antal villor i Furuhall och Överby Höjd nära Rotviksbro. Inom några år kommer det stora bostadsområdet Anegrund söder om Bäveån att börja bebyggas med ett stort antal bostäder Olika typer av bostäder medför olika boendetäthet, exempelvis har nybyggda villor en högre boendetäthet än nybyggda hyreslägenheter. Även ålders- och könsfördelningen bland boende i nybyggda bostäder skiljer sig åt mellan olika boendeformer. Utifrån bedömningar om det kommande bostadsbyggandets omfattning och karaktär kan antagnaden göras om inflyttarnas antal, kön och ålder. 30 % av dem som flyttar in i nybyggda bostäder beräknas komma från andra kommuner. Övriga 70 % antas flytta från annan bostad inom den egna kommunen. 2.4 Migration Antagandena om migrationens omfattning baseras på kommunledningskontorets bedömning av Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos från maj Under perioden september-december 2015 sökte i genomsnitt ca pers. /mån asyl i Sverige. Sedan våren 2016 har antalet asylansökningar till Sverige stabiliserats. Under 2018 har ca personer/mån sökt asyl i Sverige (exkl. icke-nysökande, omplaceringar och förlängningsärenden). Detta är en utveckling som bedöms hålla i sig under Migrationsverket 2 bedömer att mellan personer kommer att söka asyl i Sverige under 2018 och att mellan kommer att göra det under Den tillfälliga lagen om tidsbegränsade uppehållstillstånd upphör i mitten av En återgång till permanenta uppehållstillstånd som huvudregel och mer generösa bestämmelser för anhöriginvandring kan innebära att fler människor väljer att söka asyl i Sverige, särskilt om andra länder har en mer restriktiv lagstiftning där möjligheterna till familjeåterförening begränsas 3. Antagandena om migrationens omfattning är fortfarande förknippade med stor osäkerhet. Asylsökande finns inte med i SCBs befolkningsstatistik och ingår därmed inte heller i befolkningsprognosen innan ev. uppehållstillstånd beviljats och folkbokföring skett. 2 Migrationsverket, verksamhets- och utgiftsprognos, maj Migrationsverket, verksamhets- och utgiftsprognos, maj 2018

10 Sedan våren 2016 har antalet asylansökningar till Sverige stabiliserats på en låg nivå. Källa: Migrationsverket DNR: KS 2018/00111

11 2.5 Utflyttning Antalet invånare som förväntas flytta ut beräknas utifrån så kallade utflyttningsrisker som appliceras på befolkningen. Dessa anger sannolikheten för att en man eller kvinna i en viss ålder flyttar ut från kommunen. I prognosen används utflyttningsrisker beräknade utifrån faktiska tal för Uddevalla under den senaste treårsperioden. För att undvika slumpmässiga variationer mellan olika år används i prognosen ett utjämnat värde för perioden Under de senaste tre åren har utflyttningen varierat mellan personer årligen med ett genomsnitt på 2346 pers/år. Utflyttningen är störst i åldrarna mellan år. Det finns även en mindre topp bland de yngsta.

12 2.6 Fruktsamhet Diagrammet nedan visar att kvinnor i Uddevalla i genomsnitt föder barn tidigare än riket. Antalet födda barn beräknas utifrån antalet kvinnor i fruktsam ålder (15-50 år) samt på de tre senaste årens fruktsamhetstal. För att jämna ut slumpvisa skillnader mellan olika år används ett utjämnat värde för de senaste tre åren. Utvecklingen av fruktsamheten i kommunen förväntas utifrån Uddevallas nivå följa SCB:s riksprognos. Detta innebär att ökningen eller minskningen i Uddevallas fruktsamhetstal förväntas ske i samma relativa omfattning som i riket. Kvinnor i Uddevalla får barn tidigare än genomsnittet för riket. 2.7 Dödsrisker Befolkningens ålders- och könssammansättning avgör hur många som förväntas avlida under prognosperioden. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. Dödsriskerna i de olika åldrarna anger sannolikheten för män respektive kvinnor att avlida vid en viss ålder. I prognosen används dödlighetsindex för Uddevalla, vilket är 95 för män och 102 för kvinnor. Utvecklingen i kommunen förväntas följa SCB:s riksprognos. Generellt kan sägas att medellivslängden ökar, i synnerhet för män. Under treårsperioden har årligen mellan 552 och 602 personer avlidit i kommunen. Genomsnittet under treårsperioden ligger på 582 dödsfall/år.

13 Årlig befolkningsökning Antal kommuninvånare DNR: KS 2018/ Befolkningsutveckling 3.1 Befolkningsutveckling , prognos Befolkningsutveckling med prognos Befolkningsutveckling Prognos Uddevalla har under hela 2000-talet haft en positiv befolkningsutveckling Uddevallas årliga befolkningsökning Faktisk ökning , prognos Uddevalla har under de senaste åren haft en ökande befolkning ökade kommunen med 985 invånare, vilket är en markant ökning jämfört med tidigare år. Sedan dess har takten i befolkningstillväxten dämpats, men utvecklingen väntas vara fortsatt positiv.

14 Ökning antal personer w Antal invånare DNR: KS 2018/ Jämförelse mellan 2017 och Antal invånare efter ålder 2017 samt 2027 Befolkning 2017 Prognos 2027 Ålder Uddevallas befolkning väntas totalt öka med ca 5930 personer till fram till år Befolkningsökning i åldergrupper jmf år år 65 år- Samtliga åldrar Under prognosperioden väntas antalet invånare öka i samtliga åldersgrupper. Antalet personer i åldrarna år beräknas öka med totalt ca 1375 personer fram till Bland barn och unga (0-19 år)förväntas en ökning om ca 2100 personer. Bland de som är 65 år eller äldre beräknas befolkningsökningen bli ca 1450 personer till år Utvecklingen antas leda till ökad efterfrågan inom såväl förskola och skola som äldreomsorg.

15 Antal Antal DNR: KS 2018/ Antal barn och unga efter ålderskategori Antal barn i ålderskategorier med prognos år 1-5 år 6-9 år år år Antalet barn och unga 0-15 år väntas öka med ca 1520 personer eller 14 % mellan mellan Störst ökning av antalet barn förväntas ske i åldrarna 1-5 år (ca 415 pers.) samt år (ca 465 pers.) Antal ungdomar i ålderskategorier med prognos år år Antalet ungdomar år väntas under prognosperioden öka med ca 490 personer eller ca 27 %. Antalet ungdomar år väntas under samma tid öka med ca 130 personer eller ca 3 %.

16 Antal Antal DNR: KS 2018/ Antal vuxna och äldre efter ålderskategori Antal vuxna i ålderskategorier med prognos år år Antalet invånare i åldern år väntas öka med ca 1000 personer, en ökning med ca 7%. Antalet invånare i åldern år väntas öka med ca 340 personer eller ca 2 % Antal äldre i ålderskategorier med prognos år 80 år och äldre Antalet invånare i åldrarna väntas under perioden öka med ca 640 personer, en ökning med ca 8 %. I gruppen 80 år och äldre väntas befolkningen under samma period öka med ca 810 personer eller ca 25 %.

17 3.5 Index för åldergrupper Diagrammet ovan visar att samtliga åldersgrupper väntas öka under perioden fram till Den del av befolkningen som är i åldern ökar dock i mindre omfattning än både barn/ungdomar samt äldre. Efter 2021 syns en tydlig ökning i gruppen 80 år och äldre. 3.6 Folkmängd efter åldersklasser Faktisk befolkning 2017 Avrundade värden för prognosåren År w Summa

18 3.7 Folkmängdsutveckling För startåret 2017 redovisas antalet folkbokförda invånare visas ackumulerad befolkningsförändring. Avrundade värden för prognosåren År w Summa Folkmängdsutveckling, index Index mäts från startåret Prognos År w Summa

19 3.9 Årsvis befolkningsförändringar Faktiska befolkningsförändringar för 2017 samt prognos åren Avrundade värden under prognosperioden. År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning Folkmängd efter ålder Folkbokförd befolkning 2017, prognos år Avrundade värden under prognosperioden. Ålder

20

21 w Summa

22 4 Delområdesprognos Förutom den totala befolkningsprognosen för Uddevalla kommun görs årligen ett antal delområdesprognoser. Årets delområdesprognoser blickar fem år fram i tiden och omfattar åren Uddevalla kommun är indelat i ett antal nyckelkodsområden. Vart och ett av dessa områden klassificeras utifrån bebyggelsestruktur till s.k. typkodsområden. Typkoden bestäms utifrån hustyp (små- eller flerbostadshus), ägandeform (hyres-, bostads-, äganderätt), byggnationens ålder, en nivåfaktor som bestäms av taxeringsvärdet samt folkmängden inom respektive hustyp/ägandeform. De olika typkodsområdena följer olika mönster för in- respektive utflyttning. Generationsskiften, utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp samt omvandling av fritidshus till permanentboende är exempel på vad som kan påverka ett områdes utveckling. Delområdesförändringar är starkt kopplade till bostadsbyggandet. Majoriteten av nybyggda bostäder genereras av större och mindre nybyggnadsprojekt inom planlagt område. Utöver detta sker tillkomst av nya bostäder genom spridd bebyggelse. Eftersom antalet nya bostäder har stor betydelse för befolkningsutvecklingen på delområdesnivå måste delområdesprognoser studeras med hänsyn tagen till i vilken omfattning planerad bostadsbebyggelse kommer till stånd. Utifrån den kunskap som finns vid prognostillfället görs antaganden om antal bostäder, typ av bostad samt tidpunkten då dessa förväntas vara inflyttningsklara. I det fall prognosens avviker från den faktiska byggnationen kan prognosen på delområdesnivå bli missvisande. De senaste årens ökade inflyttning till kommunen kan bidra till svårigheter att förutse flyttmönster på delområdesnivå. Sammanfattningsvis innehåller en delområdesprognos många antaganden och små prognosområden medför större osäkerhet. Slumpmässiga avvikelser och missvisande antaganden får större genomslag i en delområdesprognos än i en kommunprognos. Mot denna bakgrund sträcker sig delområdesprognoserna endast 5 år fram i tiden och bör användas med försiktighet, framför allt mot slutet av prognosperioden.

23 4.1 Folkmängdsförändringar per delområde Prognosticerad förändring av antalet invånare 2022 jämfört med Skansberget 0002 Centrala staden 0003 Söder 0004 Walkesborg-Skeppsviken 0005 Bohusgården 0006 Kapelle 0010 Karlsberg 0011 Östrabo-Stenbacken 0012 Hönsebergshagen 0013 Barkhögarne 0014 Tureborg 0015 Äsperöd 0020 Underås 0021 Västra Ramneröd 0022 Skogslyckan 0023 Unneröd 0024 Boxhult 0025 Hovhult 0026 Fasseröd 0028 Kurveröd 0030 Östra Ramneröd 0031 Elseberg 0032 Hedegärde 0033 Bleket 0034 Dalaberg 0037 Helenedal 0041 Uddevalla glesbyggd 0042 Lane Ryr 0050 Ljungskile tätort 0051 Ljungskile glesbyggd 0052 Ulvesund 0053 Ammenäs 0054 Forshälla 0060 Herrestads tätort 0061 Herrestad glesbyggd 0062 Hogstorp 0063 Skredsvik 0064 Berg Östra 0065 Berg Västra 0066 Bokenäs Västra 0067 Bokenäs Östra

24 4.2 Folkmängd per delområde Folkbokförd befolkning 2017 Prognosvärden avrundade till närmsta femtal Område Skansberget Centrala staden Söder Walkesborg-Skeppsviken Bohusgården Kapelle Karlsberg Östrabo-Stenbacken Hönsebergshagen Barkhögarne Tureborg Äsperöd Underås V Ramneröd Skogslyckan Unneröd Boxhult Hovhult Fasseröd Sörvik Kurveröd Ö Ramneröd Elseberg Hedegärde Bleket Dalaberg Bräcke-Kuröd, Lillesjö 0037 Helenedal Björbäck-Gräskärr Stadsfjället Uddevalla Glb Lane Ryr Ljungskile tätort Ljungskile Glb Ulvesund

25 0053 Ammenäs Forshälla Herrestads tätort Herrestad Glb Hogstorp Skredsvik Berg Östra Berg Västra Bokenäs Västra Bokenäs Östra REST Summa Ackumulerad befolkningsutveckling per delområde Folkmängdsutveckling från startåret För 2017 visas den folkbokförda befolkningen visas ackumulerad befolkningsförändring avrundad till närmsta 5-tal. Område Skansberget Centrala staden Söder Walkesborg-Skeppsviken Bohusgården Kapelle Karlsberg Östrabo-Stenbacken Hönsebergshagen Barkhögarne Tureborg Äsperöd Underås V Ramneröd Skogslyckan Unneröd Boxhult Hovhult Fasseröd Sörvik Kurveröd Ö Ramneröd

26 0031 Elseberg Hedegärde Bleket Dalaberg Bräcke-Kuröd Lillesjö Helenedal Björbäck-Gräskärr Stadsfjället Uddevalla Glb Lane Ryr Ljungskile tätort Ljungskile Glb Ulvesund Ammenäs Forshälla Herrestads tätort Herrestad Glb Hogstorp Skredsvik Berg Östra Berg Västra Bokenäs Västra Bokenäs Östra REST Summa

27 5. Kartor nyckelkodsområden Delområdesprognoserna är kopplade till kommunens nyckelkodsområden.

28 Delområdesprognoserna är kopplade till kommunens nyckelkodsområden DNR: KS 2018/00111

29 Kartan illustrerar invånarantalets förväntade förändring 2022 jämfört med 2017 i olika delar av kommunen.

30 Kartan illusterar invånarantalets förväntade förändring 2022 jämfört med 2017 i Uddevallas centrala delar.

31 Antal personer DNR: KS 2018/ Prognos 2017 jämfört med utfall 2017 Uddevalla kommuns befolkning ökade från invånare 31 dec 2016 till personer vid slutet av Detta innebär en befolkningsökning om 599 personer eller ca 1,1 under 2017%. Detta kan jämföras med 2016 års histoiriskt höga befolkningsökning som uppgick till 984 personer eller 1,8%. Kommunens prognos 2017 pekade på ca invånare vid slutet av året. Prognosen överskattade befolkningen med ca 100 personer, vilket ger en prognosavvikelse på knappt 0,2 %. Prognosavvikelsen kan till största delen förklaras av att kommunen hade en lägre inflyttning än väntat. Framför allt var det inflyttningen från utlandet som blev lägre än prognosticerat då migrationsverket succesivt under året skrev ned sina prognoser och då effekterna av lagen om ett gemensamt mottagande av nyanlända blev tydliga i Uddevalla kommun. Födelsenettot blev mindre än förväntat då det under året föddes något färre barn och något fler avled än vad som förutsågs i prognosen. Befolkningsförändringar 2017 Prognos 2017 Utfall Justering av faktisk befolkning 2017: + 57 personer Jämförelse mellan faktiska och prognositcerade befolkningsförändringar under 2017.

32 DNR: KS 2018/00111 Störst prognosavvikelse fanns i de yngre åldrana. I dessa åldersgrupper är flyttbenägenheten hög, vilket medför större prognososäkerhet. I gruppen över 80 år fanns nästan ingen prognosavvikelse års prognos jmf utfall Prognos 2017 Utfall 2017 Differens 2017 Jämförelse mellan prognosticerad befolkning och faktiskt utfall Den största delen av flyttarna till och från Uddevalla kommun sker inom länet. Under 2017 hade Uddevalla ett positivt flyttnetto om ca 150 personer gentemot länet. Kommunen hade ett neutralt flyttnetto gentemot övriga landet och ett positivt flyttnetto om ca 325 pers gentemot utlandet Flyttmönster Flyttmönster Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Tilll/från egna länet Till/från övriga Sverige Till/från utlandet