Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Transkript

1 2018 Befolkningsprognos Vä xjo kommun Avstämning befolkningsprognos 2017 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2018 Metod Resultat befolkningsprognos 2018 Resonemang Sammanfattning Ronnie Kihlman Utredare, Planeringskontoret 13 april 2018

2 1 Avstämning befolkningsprognos 2017 Fortsatt stor befolkningsökning Den 20 januari 2017 passerade Sveriges befolkning 10 miljoner invånare. Totalt ökade folkmängden i riket med personer eller 1,3 procent och uppgick vid årsskiftet till Befolkningen ökade i samtliga regioner och i Kronobergs län steg invånarantalet med 1,5 procent ( personer). I Växjö kommun har befolkningsutvecklingen legat på en jämn och hög nivå under den senaste 10- årsperioden och den 10 april 2017 nådde Växjö kommun invånare. Folkmängden fortsatte sedan att öka och var vid årsskiftet personer, vilket totalt innebar en ökning med personer eller 1,7 procent under I Växjö kommun, liksom på riksnivå, har den senaste tidens invandring stått för en stor del av befolkningsökningen. Detta kan utläsas av det totala flyttningsnettot till kommunen som låg på personer och utgjordes av ett flyttnetto från utlandet på 1 022, en nettoinflyttning från det egna länet på 301 och en nettoutflyttning till övriga Sverige på 56 personer. Under 2017 föddes också barn i kommunen och födelsenettot var 322. Vid en jämförelse med 2016 framkommer att det fötts något färre barn i kommunen under året (- 6 procent), att den totala inflyttningen till kommunen ökade (+ 11 procent) samt att nettoutflyttningen till övriga Sverige bromsade in något (från -247 till -56). Befolkningstillväxt är en vanligt förekommande indikator på en regions attraktivitet. Växjö kommun har haft en oavbruten befolkningsökning sedan 1968, då kommunen hade invånare. Tillväxtsiffran för 2017 (+1,7 procent) är den näst största relativa folkökningen i kommunen sedan 1972, endast slagen av 2008 års siffra då kommunens befolkning ökade med 1,9 procent års starka siffror innebär också att Växjö stod för 54 procent av den totala befolkningsökningen i Kronobergs län vilket placerar kommunen som den tjugotredje största i riket. Växjö kommuns tillväxt kan tillskrivas flera olika faktorer som bland annat ålderssammansättning, höga invandringstal, nyföretagande, eftergymnasial utbildning, sysselsättningstillväxt, låg sårbarhet inom näringslivet, och hälsa. En stark befolkningstillväxt innebär även utmaningar för bland annat kommunens bostadsförsörjning, skolplanering och integrationsarbete. Jämfört med riket har kommunen procentuellt fler i åldersgrupperna 0-15 år och år och färre i åldersgrupperna år och över 65 år. I den yngre åldersgruppen sker en tydlig inflyttning till Växjö för att utbilda sig på universitetet. Många flyttar sedan också från Växjö efter avslutade studier. Normalt sett ger en hög andel i åldrarna mellan en lättare försörjningsbörda för kommunen. Detta kan dock ofta vara missvisande i universitetsstäder. Bostadsbyggande 720 nya bostäder färdigställdes under Bostadsbyggandet låg därmed klart över genomsnittet (380) för de föregående tio åren, Avstämning mot prognos 2017 Prognos för 2017 Utfall Differens mot prognos Folkmängd folkökning Födda Döda födelsenetto Inflyttade Utflyttade flyttningsnetto

3 2 Avstämningen av Växjö kommuns folkmängd 2017 mot prognosen för 2017 uppvisar en totaldifferens på -13 personer dvs att befolkningstillväxten blev något lägre än prognostiserat. 1 Det föddes färre barn, -123, medan antalet avlidna blev något fler (+10) än i prognosen. Både inflyttning och utflyttning blev högre än i prognosen vilket gjorde att det faktiska totala flyttningsnettot blev 124 personer fler än det som angavs i prognosen. Antaganden och ingångsvärden för prognos 2018 Befolkningsprognosunderlag beställs från Statistiska Centralbyrån (SCB) och bearbetas digitalt i prognosverktyget Demos. Materialet från SCB innehåller information om levande födda, fruktsamhetstal, dödsrisker, utflyttningsrisker och inflyttningar fördelade på ålder. Antaganden och ingångsvärden som behövs i Demos är: Inflyttning antal Utflyttningsrisker Bostadsbyggandets påverkan på inflyttningen Fruktsamhetsvärden Dödsrisker index Utjämnade och eller observerade värden Här nedan presenteras de antaganden som har gjorts för befolkningsprognosen Inflyttning Att använda sig av den genomsnittliga inflyttningen de senaste fem åren är ett bra sätt att minimera risken att enstaka avvikelser från trenden får för stort genomslag. Nybyggnationseffekten, dvs. den nettoinflyttning som varje ny bostad i något led genererar, blir för varje år en del av genomsnittet. Man kan se det som att kommunen ökar sitt bostadsbestånd och därmed möjligheterna för människor att flytta till och inom kommunen. Det befintliga bostadsbeståndet kan därtill också generera nettoinflyttning genom ökad boendetäthet. Generationsväxling i småhus är ett exempel på det. Antaganden har gjorts att inflyttningstalen är fortsatt starka under prognosperioden och är den faktor som i störst utsträckning förväntas påverka den årliga folkökningen. Inflyttning och bostadsbyggande. I de senaste årens prognoser har antagandet varit att av den inflyttning som sker till nyproduktion, kommer cirka 20 % från annan kommun, dvs. 20 % nettoinflyttning. Denna siffra är grovt generaliserad och verklighetens siffra beror till stor del på nyproduktionens karaktär (typ av bostäder, prisläge, geografisk belägenhet etc.) men också andra faktorer som tex konjunkturläge och utveckling på arbetsmarknaden. Även i årets prognos lyder resonemanget att nyproduktionen genererar nettoinflyttning till kommunen, även om det inte nödvändigtvis sker i det nya beståndet. Beräkningen av inflyttning till nyproduktionen bygger på antagandet att boendetätheten i genomsnitt är tre personer per småhus och två personer per lägenhet i flerbostadshus. Studentbostäder antas ha en boendetäthet på en person per lägenhet. Vårdbostäder antas ha en boendetäthet på en person, men antas inte ge någon nettoinflyttning. Antalet inflyttande har utifrån ovan nämnda antaganden lagts i spannet till dryga för de inledande 3 åren i prognosen. På grund av relativt stor osäkerhet vad gäller fördelning av upplåtelseformer i det planerade byggandet på längre sikt, bygger beräkningen i slutet av prognosperioden på en genomsnittlig boendetäthet på 2,5 personer per 1 Födelsenetto och inflyttningsnettot i SCB:s statistik summerar inte till den totala befolkningsökningen för Detta beror på att händelser (födda, döda, flyttningar) som skett före den 1 januari 2017, men som har rapporterats efter 1 februari 2017, påverkar folkmängden i SCB:s statistik. Dessa är inte redovisade som händelser under januari december Denna del av folkökningen redovisas istället som en justeringspost av SCB. Restposten för 2017 var -4 personer.

4 3 nybyggd bostad (oavsett upplåtelseform). För åren används alltså ett medelvärde för kommande byggnation. Växjö kommun har växt med drygt personer per år sedan Under 2017 uppgick tillväxten till 1560 personer. Det finns tecken som visar att befolkningstillväxten kan ligga kvar på denna höga nivå under de närmaste åren för att senare gå tillbaka mot det historiska genomsnittet i slutet av prognosperioden. Under 2018 beräknas bostadsbyggandet nå en nivå på drygt färdigställda lägenheter. Det är drygt 2,5 gång mer än genomsnittet för de senaste tio åren. Tillväxten av antalet lägenheter förväntas vara starkare i början av prognosperioden för att gå ner mot en mer genomsnittlig nivå mot slutet. Hittills har befolkningsökningen genererat ett ungefärligt behov av 500 bostäder per år. 2 Kommunen har i nuläget emellertid ett underskott/brist på bostäder vilket gör att förhållandet mellan nya bostäder och den årliga folkökningen är allt mer ansträngd. Det årliga behovet av nya färdigställda bostäder bör därför ligga kvar på en hög nivå under de inledande åren av denna prognosperiod. Växjö kommuns planberedskap är i det avseendet god och det finns i nuläget färdigplanlagd mark för nästan bostäder och detaljplanering pågår för ytterligare cirka bostäder. 3 Under tioårsperioden har bostadsproduktionen legat i snitt på 380 färdigställda lägenheter per år. Antagande om inflyttning Resonemanget ovan har lett fram till följande antaganden om inflyttning till kommunen: Antagande om inflyttning År Total inflyttning Utflyttning Utflyttningen beräknas utifrån så kallade utflyttningsrisker, vilka bygger på ålders- och könsspecifika utjämnade värden för kommunbefolkningen de senaste tre åren. Födda Födelsetalen bestäms av åldersspecifika fruktsamhetstal för kvinnor mellan 15 och 50 år. Utjämnade värden för kommunen de senaste tre åren har använts. Fruktsamheten i kommunen ligger något högre jämfört med riket. Detta trots att kommunen har många unga i befolkningen (till exempel studenter) med låg fruktsamhet i dessa åldrar. Utvecklingen antas dock följa den i riket, dvs. ökningen eller minskningen i fruktsamhetstalen antas ske i samma relativa omfattning i kommunen som i riket. Döda Antal döda i befolkningen beräknas utifrån risker enligt SCB:s riksprognos. För kommunen anges ett index för män och ett för kvinnor, som alltså anger hur dödligheten i kommunen förhåller sig till riket. Växjös dödlighetsindex 2017 är 87 för män och 88 för kvinnor (riket=100). Resultat befolkningsprognos Med antagandet att det bor i snitt 2,0 personer per bostad 3 Se Behovsanalys, bostadsförsörjning längre sikt, Växjö kommun

5 4 Befolkningsförändringar År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning Resultat åldersklasser Ålder w Summa Ålder w Summa Resultat åldrar, andel i % av hela befolkningen Ålder ,4% 7,4% 7,3% 7,4% 7,5% 7,5% 7,6% 7,6% 7,6% ,6% 8,7% 8,6% 8,6% 8,6% 8,6% 8,5% 8,5% 8,5% ,5% 3,5% 3,6% 3,6% 3,7% 3,7% 3,7% 3,7% 3,7% ,5% 4,6% 4,6% 4,7% 4,8% 4,9% 4,9% 5,0% 5,0% ,5% 57,3% 57,2% 57,0% 56,8% 56,8% 56,7% 56,7% 56,6% ,6% 13,6% 13,6% 13,5% 13,5% 13,3% 13,1% 12,9% 12,7% 80-w 5,0% 5,0% 5,0% 5,1% 5,1% 5,3% 5,4% 5,6% 5,8% Summa 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Ålder ,6% 13,6% 13,6% 13,5% 13,5% 13,3% 13,1% 12,9% 12,7% ,0% 4,0% 4,1% 4,1% 4,1% 4,3% 4,4% 4,6% 4,8% 90-w 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% 1,0% Summa 18,6% 18,6% 18,6% 18,6% 18,6% 18,6% 18,6% 18,5% 18,5%

6 5 Resonemang Födda Födelsetalen beräknas öka under prognosperioden från ca till ca födda barn per år. Ökningen förklaras av att befolkningen ökar samt att de stora årskullarna från 1990-talet kommit upp i barnafödande ålder. Döda Anledningen till att antalet döda beräknas öka i framtiden beror på att befolkningen ökar, men också på att befolkningen åldras, d v s andelen äldre i befolkningen ökar. Ökningen förklaras till stor del av att den relativt stora årskullen med 40-talister blir allt äldre. Inflyttning På nationell nivå hade Sverige under 2016 en folkökning på personer. Det är den högsta uppmätta folkökningen någonsin för ett enskilt år. Den historiskt höga inströmningen av asylsökande under hösten 2015 förklarar till stor del den starka folkökningen under De stora migrationsströmmarna har också lett till ett antal politiska förändringar så väl nationellt som i omvärlden. EU har ingått samarbetsavtal med Turkiet och enskilda länder har agerat genom att införa åtstramande åtgärder i syfte att få färre asylsökande till Europa. Den 1 mars 2015 trädde en lagändring i kraft (prop. 2015/16:54) i Sverige som innebär att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Under 2016 infördes också en tidsbegränsad lag som begränsar möjligheterna för asylsökande och deras anhöriga att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen började gälla den 20 juli 2016 och är tänkt att gälla i tre år. Antalet personer som beviljats uppehållstillstånd och som blivit aktuella för bosättning i landets kommuner har ökat kraftigt under de senaste åren. Migrationstrycket är fortfarande relativt högt men har bromsat in markant och förväntas gå in i en mer normal fas under prognosperioden. Det totala kommunmottagandet, inkluderat beviljande av uppehållstillstånd för asylsökanden, kvotflyktingar och inresta anhöriga till före detta asylsökanden, bedöms uppgå till omkring personer i år, för att därefter minska till cirka under åren Framförallt är det människor från Syrien, Afghanistan, Irak, Somalia och västra Balkan som väntas bli de största grupperna av asylsökande 4 Inflyttningen från utlandet till Växjö utgjorde 22,8 procent av den totala inflyttningen under Under 2016 låg motsvarande siffra på 24,4 procent och för 2007 var den 17,5 procent. Under 2018 kommer 153 nyanlända anvisas till Kronobergs län varav 60 anvisas till Växjö kommun. Under 2016 låg motsvarande siffra på 249 personer för länet. För resultatet i den totala befolkningsprognosen är inflyttarnas ursprung inte relevant, däremot är det ur ett verksamhetsperspektiv viktigt att analysera befolkningens sammansättning. Under prognosperioden kommer det ställas fortsatt stora krav på kommunerna, framför allt när det gäller bostadsförsörjning samt fortsatt skola för nyanlända elever, liksom på Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Utvecklingen i Växjö kommun antas följa den nationella utvecklingen. Vad det gäller antalet människor som söker asyl i Sverige förväntas antalen minska och utvecklingen stabiliseras under Möjligheten för migranter att resa in till och igenom Europa antas även fortsättningsvis att begränsas av olika former av restriktioner. Med anledning av detta har Migrationsverkets prognos i viss mån revideras nedåt, både vad det gäller prognosspann och planeringsantagande, för både 2018 och 2019 jämfört med den senaste bedömningen från oktober 2017.Det ligger dock fortfarande betydande osäkerheter i framtidsberäkningarna. För definitioner till uttryck som ofta används i migrationsfrågor, se appendix. 4 Se Verksamhets- och utgiftsprognos, februari 2018, Migrationsverket (P2-18)

7 6 Relevans och träffsäkerhet Rent allmänt gäller att träffsäkerheten i en prognos beror på rörligheten i kommunen. Det är relevant att notera för Växjö kommun då inflyttning och utflyttning utgjordes av drygt personer under För kommuner med kraftig omflyttning får man räkna med att prognosens träffsäkerhet därmed blir något osäkrare. Ur verksamhetens perspektiv är därför en kommunal befolkningsprognos inte alltid tillräcklig. Befolkningens attityder till exempelvis pendling kan också förändras, vilket det över tid har gjort och det har blivit vanligare att pendla över större avstånd än tidigare. Detta får betydelse för flera kommunala verksamheter som exempelvis gymnasieförvaltningen vars elevunderlag i stor utsträckning påverkas av regionens befolkningstal och inte bara kommunens egna invånarantal. Sammanfattning för Växjö kommun Den åldersstruktur som kommunen har tillsammans med en relativt bibehållen bostadsproduktion under de första prognosåren beräknas ge kommunen en befolkningsökning på nästan personer per år. I takt med att, den i nuläget starka, bostadsproduktion förväntas avta och att migrationen antas gå ner mot mer normala nivåer minskar ökningstakten till cirka personer mot slutet av prognosperioden. Enligt 2018 års prognos kommer Växjö kommun att ha invånare inom åtta år Ett stigande antal äldre, en ökande andel barn i grundskolan och en allt större andel av befolkningen med icke-svensk bakgrund, ställer kommunens verksamheter inför nya och ökande utmaningar. Ser man till gruppen över 65 år som helhet förväntas den inte nämnvärt öka sin andel av den totala befolkningen under prognosperioden. 5 En betydelsefull faktor att ha i åtanke är dock att gruppen 80 år och äldre ökar med nästan en procentenhet under samma period. En långsiktig planering av de kommunala verksamheterna, där man har beredskap att hantera tillfälliga upp- och nedgångar i befolkningen, är därför en viktig utmaning för framtiden. Befolkningsprognoserna har de senaste åren ändå gett en förhållandevis stabil indikation på befolkningsutvecklingen. Prognosen bör dock ses som ett av flera verktyg som visar på en utvecklingstrend, men ska i verksamhetsplaneringen kompletteras av vidare omvärldsanalyser och verksamhetsanalys. För detaljerade frågor vad gäller avstämningar, antaganden, prognosresultat och resonemang hänvisas till Ronnie Kihlman, utredare, Planeringskontoret, Gruppen över 65 år ligger kvar på ungefär 18,5 procent av totalbefolkningen under prognosperioden

8 7 Appendix 6 Asylsökande En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Jämför med Flykting och Kvotflykting. Anläggningsboende, ABO Boende som Migrationsverket erbjuder asylsökande under väntetiden, normalt en lägenhet i ett hyreshus. Eget boende, EBO Under väntetiden kan en asylsökande välja att ordna boendet på egen hand, till exempel hos släkt eller vänner. Flykting Utlänning som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl, se Genève-konventionen. Jämför även med Asylsökande, Kvotflykting och Skyddsbehövande. Kvotflykting Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. Jämför med Flykting och Asylsökande. Nyanlända Begreppet nyanlända syftar på före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd, samt deras anhöriga som beviljats uppehållstillstånd på anknytningsskäl. Flera olika myndigheter samverkar kring bosättning och etablering av nyanlända. Före detta asylsökande med uppehållstillstånd i anläggningsboende (ABO) och vidarebosatta (kvotflyktingar) har rätt till stöd med anvisad bosättning i en kommun. Personer som bott i eget boende under asyltiden (EBO) förutsätts ordna fortsatt boende själv efter beviljat uppehållstillstånd. Permanent uppehållstillstånd, PUT En utländsk medborgare som har beviljats ett permanent uppehållstillstånd har tillstånd att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Tillståndet gäller så länge utlänningen är bosatt i Sverige. Tidsbegränsat uppehållstillstånd, TUT Ett uppehållstillstånd som bara gäller för en viss tid. Jämför med Permanent uppehållstillstånd. 6 Källa,