Tillgodose behovet av goda livsmiljöer

Transkript

1 Tillgodose behovet av goda livsmiljöer 1. Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) KKiK Definition Kolada (U07409) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAVmärkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen för KKiK. Publicering i Kolada: Sedan har Falu kommun gemensamt livmedelsavtal med Gagnef, Säter, Ludvika och Borlänge kommuner. Inom respektive kommun har sakkunniga personer utsetts för ett gemensamt arbete med utvecklingen kring livsmedelsfrågor vilket resulterat i att flera konventionella produkter konverterats över till ekologiska. Arbetet med livsmedelsupphandlingen har under senare år förändrats där man i tidigare upphandlingar frågade på samtliga produktgrupper vid ett och samma tillfälle. I det nya upphandlingsförfarandet är livsmedelupphandlingen delad i specifika produktgrupper som t.ex. enbart potatis eller mejeriprodukter. Syftet har varit att förenkla för fler, mindre och närliggande producenter att svara på anbudet. Det har även gett sakkunnig möjlighet att lägga mer fokus på respektive produkt. I Falu kommuns miljöprogram är målet att andelen ekologiska livsmedelsinköp ska uppgå till 40 procent år Kostavdelningen arbetar löpande med menyplanering och styrning av livsmedel för att nå kommunens mål. Kontaktperson: Marie Lagnert tel: e-post:marie.lagnert@falun.se

2 2. Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv Definition Kolada (N45024) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för buss, bil och spårbundentrafik, dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Avser olika former av kollektivtrafik som kommunen helt eller delvis svarar för. Avser affärsverksamhet bedriven i förvaltningsform. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti Tidigare avtal (tom 2014) var ej marknadsmässigt då trafikutövaren körde till ett för lågt pris (förmodad felräkning i anbudet) samtidigt som avtalet tillät gamla bussar. 2014, efter en misslyckad upphandling, blev Dalatrafik tvungna att direktupphandla utbudet för att inte stå utan trafikutövare. Kostnaden slår igenom fullt ut för 2015 då peak nås. Under den här perioden var det även stora problem med biljettmaskiner som skapade osäkerhet gällande intäkterna. Lyckad upphandling sker 2015 då Keolis, en av endast två anbudsgivare, tilldelas avtalet i Falu kommun. Nuvarande avtal har tydligare fokus på bussars kvalité, ålder samt att ett resandeincitament finns för trafikutövaren vilket totalt ger ett högre pris. Med så få anbudsgivare, är det svårt att veta om kostnaden är på rätt nivå vilket ett mer attraktivt förfrågningsunderlag hade borgat för. Kontaktperson: Mats Olofsson tel: e-post: mats.olofsson@falun.se

3 3. Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enl MFS, % KKiK Definition Kolada (U00437) Andel personbilar och lätta lastbilar som uppfyller miljöbilskrav enligt förordning. För fordon registrerade före 1 jan 2013 används tidigare miljöbilsdefinition (SFS 2004:1364). För fordon registrerade från 1 januari 2013 används ny miljöbilsdefinition (Vägtrafikskattelagen SFS 2006:227). Avser bilar som enligt vägtrafikregistret är registrerade på kommunen och dess majoritetsägda bolag. Miljöfordon Syd har gett möjlighet till kommuner och landsting att komplettera med fordon i operationell leasing samt justera för andra avvikelser. Se fotnot för att se om uppgiften är preliminär eller slutgiltig. Källa: Miljöfordon Syd (MFS). Publicering i Kolada: April Falun kommunkoncern har lägre andel miljöfordon än andra jämförbara kommuner. Andelen har stadigt minskat när de äldre bilar som klassats som miljöbilar enligt 2007 års definition byts ut och det i en del fall inte har ansetts finnas några bra alternativ enligt nyare miljöbilsdefinition. Det gäller främst tillgången på miljöalternativ för servicefordon och lättare lastbilar. Det har även funnits ett behov av fyrhjulsdrivna bilar inom de mer otillgängliga delarna av kommunen. Under året har endast miljöbilar enligt definitionen från 2009 beställts. Siktet är dock inställt på en fossiloberoende fordonsflotta och det pågår en inventering av vilka alternativ som finns för befintliga fordon. I nyckeltalet ingår även bolagens bilar. Falu energi och vatten har ett tjugotal elbilar eller elhybrider. Av deras personbilar är 55% miljöbilar och inga av deras lättare lastbilar. Av Kopparstaden personbilar är endast 27% miljöbilar. Fyra av dem är elbilar och de har även 4 servicefordon som är eldrivna vilket utgör 10%. Deras fordonspolicy anger dock att de skall välja eldrivet vid inköp av nya fordon det kan förväntas en förändring. Kontaktperson: Ola Bergeå, tel: e-post: ola.bergea@falun.se

4 4. Nettokostnad gator och vägar samt parkering, kr/inv Definition Kolada (N07024) Nettokostnad för gator och vägar samt parkering, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser drift och underhåll av statskommunala, kommunala och enskilda gator och vägar inklusive olika former av trafiksäkerhetsåtgärder. Kostnader och intäkter för kommunal parkering förs också till denna verksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti Kostnaderna närmar sig övriga kommuner. Det indikerar att kommunen hittat en nivå på funktionsentreprenaden i paritet med andra kommuner. Kontaktperson: Nicklas Karlsson tel: , e-post: nicklas.karlsson@falun.se

5 5. Nettokostnad parker, kr/inv Definition Kolada (N07025) Nettokostnad för parker, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser kommunal parkverksamhet som parker, lekplatser, offentliga toaletter, naturområden etc. Här redovisas även kostnader för naturreservat om det inte har en mycket uttalad naturvårdsprofil, då de redovisas under miljö, hälsa och hållbar utveckling. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti Ökningen 2016 berodde på att stort eftersatt underhåll av parkerna genererade extra engångsinsatser i samband med att ny entreprenör tog över driften Kontaktperson: Nicklas Karlsson tel: , e-post: nicklas.karlsson@falun.se

6 6. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv Indikator Definition Kolada (N00401) Utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska gränser, ton CO2- ekvivalenter/invånare. Ibland kan enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp inom en kommuns gränser. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen. Färgriktning: höga värden gröna Publicering i Kolada: Augusti hade utsläppen minskat till 65 procent av utsläppen 1990 vilken är en god bit på väg mot miljöprogrammets mål på 60 procent minskning. Det har uppnåtts genom att oljeeldning har minskat till förmån för biobränslebaserad fjärrvärme och värmepumpar och att pappersbruket i Grycksbo bytt ut oljan mot biobränslen. Falun har heller inte någon annan riktigt stor processindustri. Av de återstående utsläppen svarar transporterna för närmare 60 procent och jordbruk och arbetsmaskiner för ca 10 procent vardera. För fortsatt minskning av utsläppen av växthusgaser är det viktigt att främja och underlätta ett mer hållbart resande. Tillgång till laddstolpar för el och ett tankställe för biogas kan ge viktiga bidrag till att minska utsläppen. God tillgång till bra cykelleder och god kollektivtrafik är andra viktiga förutsättningar för de beteendeförändringar som är nödvändiga. Kontaktperson: Ola Bergeå, tel: e-post: ola.bergea@falun.se

7 7. Priser för värme, vatten, återvinning, el och renhållning kr/kvm Definition "Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige". Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan olika kommuner. Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter till rapporten. I denna undersökning förflyttas en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. För mer detaljerad information se Nyckeltalet ej från Kolada. Nils Holgersson-fastigheten i Falu Kommun har det senaste året fått lägre prishöjningar än genomsnittskommunen i såväl Dalarnas län som övriga Sverige. Fjärrvärme och elnät svarar för ca 75% av de totala kostnaderna i Nils Holgersson-fastigheten, inom båda dessa områden har Falu Energi & Vatten gjort små eller inga prisjusteringar. För fjärrvärmens del har priserna satts i dialog med kunderna i Prisdialogen medan elnätspriserna sätts med en intäktsram som beräknas av Energimarknadsinspektion. Till skillnad mot andra, framförallt större, elnätsägare har Falu Elnät valt att inte utnyttja hela intäktsramen och bara justerat priserna marginellt efter verkliga kostnadsökningar. Kontaktperson: Per Magnusson, e-post: per.magnusson@fev.se

8 8. Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inkl biologisk behandling, andel % KKiK Definition Kolada (U07414) Antal kilogram hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning inklusive biologisk behandling dividerat med totalt antal kilogram insamlat hushållsavfall. Multipliceras med 100 för redovisning i procent. I procenttalet ingår också den s.k. rejekten, dvs. den mängd som samlats in för materialåtervinning men som ej kunnat materialåtervinnas. I hushållsavfall ingår mat- och restavfall (inklusive så kallat jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger), grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.) även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar. Källa: Avfall Sverige. Publicering i Kolada: Augusti Materialåtervinningen fungerar mycket bra i Falun jämförelsevis med andra kommuner. Det beror delvis på att insamling sker i egen regi, att det har investerats på återvinningscentralerna och att personalen har kompetensutvecklats. Detta ger att insamling av producentansvarsmaterial vid källan ökar. Kontaktperson: Micael Grandin, e-post: micael.grandin@fev.se

9 9. Insamlat hushållsavfall kommun, kg/inv Indikator Definition Kolada (U07801) Antal kilogram insamlat hushållsavfall per justerat invånarantal i kommunen. I hushållsavfall ingår mat- och restavfall (tidigare benämt kärl- och säckavfalll, grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall, jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger, samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.), även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar. Invånarantalet justeras med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in- /utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. Genom att använda ett justerat invånarantal speglas mängden avfall per person på ett mer korrekt sätt för den egna kommunen, vilket underlättar jämförelser med andra kommuner. Källa: Avfall Sverige. Publicering i Kolada: Augusti Ökningen beror främst på att insamling av mat- och restavfall, förpackningsmaterial samt trädgårdsavfall har ökat 2015 jämfört med Enligt statistik från FEV för 2016 har mängderna minskat igen. Kan vara en effekt av ökad insamling av förpackningar i egen regi och att mer trädgårdsavfall körs till återvinningscentralen istället för att slängas i skogen. Kontaktperson: Micael Grandin, e-post: micael.grandin@fev.se

10 10. Nöjd Medborgar-Index - Renhållning och sophämtning Indikator Definition Kolada (U07403) Medborgarnas bedömning av renhållning och sophämtning i kommunen, skala Utgår från frågorna: "Vad tror eller tycker du om sophämtningen i din kommun?", "Vad tror eller tycker du om tillgängligheten till återvinningscentraler i din kommun? (Där du t.ex. kan lämna in farligt avfall, grovavfall och elektronikavfall.)", "Vad tror eller tycker du om kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse?" och "Vad tror eller tycker du om renhållningen av parker och allmänna platser i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Publicering i Kolada: December Ett nyckeltal som väger samman både nöjdhet med avfallsinsamling samt städning/renhållning. FEV kan bara kommentera nöjdheten med avfallsinsamlingen och här har siffrorna ökat från 88% 2014 till 92% 2016 (nöjdhet med avfallshanteringen från en- och tvåfamiljshus i kommunen. Tittar man på nöjdhet med besöket på Återvinningscentralen så ligger denna siffra på 94 % Kontaktperson: Micael Grandin, e-post: micael.grandin@fev.se

11 11. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/ inv Definition Kolada (N07403) Avser summering av: Dödligt våld, Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Olaga förföljelse, Våld mot tjänsteman och Rån inkl. grovt, antal/ inv. Brotten är en aggregering av kommunerna i länet. Fr.o.m så avses endast de brott som kunnat härledas till en kommun. Tidigare år fanns det med brott som begåtts i länet men inte kunnat kopplas till en specifik kommun. Källa: BRÅ. Publicering i Kolada: April När man tittar närmare på de olika delar som här ingår under rubriken anmälda våldsbrott kan vi i Falun konstatera att ökningen av våldsbrott till stor del beror på en ökning av anmälda våldtäkter/grova våldtäkter, från 49 anmälda/ invånare 2015 till 84 anmälda/ invånare Vi har också sett en stor ökning i antalet anmälda sexuella ofredanden under samma period i Falun. Liksom i övriga Sverige är den grupp som utsätts i första hand unga flickor och kvinnor. Faluns skolor har sedan länge ett arbete med jämställdhetsfrågor och under hösten 2016 startade Falu kommun en intensifiering av arbetet mot bl a sexuella ofredanden genom kampanjer och ett framtagande av material till skolorna. Arbetet med detta fortgår. Falu kommun har också startat en ny uppsökande, förebyggande fältgrupp för unga, Ungdomsstödjarna, som också kommer att finnas på Faluns offentliga platser, fritidsgårdar, skolor samt andra platser där unga i Falun befinner sig. Kontaktperson: Ulrika Gustafsson Lindberg, tel: , e-post: ulrika.gustafsson-lindberg@falun.se

12 12. Anmälda brott om skadegörelse per inv. Indikator Definition Kolada (U07452) I brottskategorin brott om skadegörelse ingår "skadegörelse/grov skadegörelse/åverkan på motorfordon (ej brand), genom brand (även motorfordon), klotter, mot stat, kommun, landsting (ej klotter), annan skadegörelse" samt "mordbrand/grov mordbrand". Avser åren T-2 till T. Källa Brottsförebyggande rådet samt SCB Publicering i Kolada: April I Falun arbetar vi med olika former av samverkan för att motverka olika typer av skadegörelse bl a klotter. Många aktörer ingår i en samverkan för dokumentation och snabb sanering av skadegörelse. Då forskning visat att risken för mer skadegörelse ökar om annan skadegörelse finns på en plats/i ett område kan vår samverkan ha betydelse för den positiva trenden i Falun. Kontaktperson: Ulrika Gustafsson Lindberg, tel: , e-post: ulrika.gutsafsson-lindberg@falun.se

13 13. Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel av bef. (%) Indikator Definition Kolada (N07900) Andel av kommunens hushåll som har tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund. PTS (Postoch telestyrelsen) begär in underlag om täckning för accesstekniker av berörda parter, underlaget matchas sedan med Statistiska centralbyråns geografiska rutnät över Sveriges befolkning som utgörs av kvadratiska områden om 250x250 meter. Det insamlade underlaget ihop med ett antal antaganden utgör grunden för kartläggningen. För tillgång till riktigt höga hastigheter, 100 Mbit/s under gynnsamma omständigheter och minst 50 Mbit/s i bråd timme, fordras idag trådbundna accesstekniker i form av fiber- eller kabel-tv-nät. Avser situationen 1 oktober. T.o.m avsågs befolkning istället för hushåll. Källa: Post- och telestyrelsen, PTS Bredbandskartläggning. Publicering i Kolada: Mars Målet är att 90% av befolkningen ska ha tillgång till bredband á 100 mbit/s år Det är högt tryck i utbyggnaden av fibernätet i Falu kommun. Falun består av mycket landsbygd vilket innebär stora/komplexa projekt för att nå kunderna. Utvecklingen följer trenden för liknade städer och ligger över medel i länet. Kontaktperson: Anne Stenback, tel: , e-post: anne.stenback@falun.se Tommy Åberg, tel: , e-post: tommy.aberg@fev.se

14 14. Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) Definition Kolada (U01405) Antal som i Nationella folkhälsoenkäten svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" dividerat med antal som besvarat frågan. Avser år T-3 till T. För kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per år. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV). Publicering i Kolada: December Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva det hälsoövergripande tillståndet och som ger en bild av hälsoutvecklingen. Av Faluborna är det 74 procent som har skattat sitt hälsotillstånd som bra. Det är större andel än riket, länet och liknande kommuner. Resultatet pekar på en något förbättrad utveckling i samtliga beskrivna kommuner sedan början av mätperioden år 2007 fram till senaste mätningen år Kvinnor i Falun anger bättre hälsa än män. I Dalarna och riket är det omvänt män anger bättre hälsa än kvinnor. Yngre anger bättre hälsa än äldre. Enligt forskning har frågan hur man skattar sin hälsa en koppling till utbildningsnivå; större andel av personer med eftergymnasial utbildning skattar sitt hälsotillstånd som gott jämfört med personer med förgymnasial och gymnasial utbildning. Studier visar att personer som skattar sin hälsa som god lever längre än de som skattar sin hälsa som dålig. Även socioekonomisk nivå i form god inkomstnivå, påverkar enligt forskningen medellivslängden, vilket i sin tur bör påverka nivån på det skattade hälsotillståndet. Kontaktperson: Ylva Renström, tel: , e-post: ylva.renstrom@falun.se

15 15. Invånare år med låg tillit till andra, andel (%) Definition Kolada (U01413) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) invånare år med avsaknad av tillit till andra. Resultatet baseras på data från de fyra befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut) år T-3 till år T, Liv & hälsa år T, Folkhälsa i Skåne år T samt Hälsoenkät Stockholms län frågan; Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Indikator redovisar avsaknad av tillit, det vill säga andel (%) personer som svarat nej på frågan. Publicering i Kolada: December Falun ligger inom detta område bra till i jämförelse med riket, länet och liknande kommuner. Från 2007 och fram till 2013 har andelen invånare i Falun som har svårt att lita på andra minskat. Vid mätningen år 2014 ökade dock andelen något, för att återigen minska Forskningen påvisar att en låg nivå av tillit i samhället hänger samman med en ökad risk för ohälsa. Det finns stora skillnader i andelen som uppgivit att de mestadels inte kan lita på andra människor. Andelen är klart högst i den yngsta åldersgruppen i jämförelse med övriga åldersgrupper. Människor med eftergymnasial utbildning har uppgivit att de litar i högre grad på andra människor än vad individer med kortare utbildning gör. Kontaktperson: Ylva Renström, tel: , e-post: ylva.renstrom@falun.se

16 16. Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) Definition Kolada (U11401) Andel (%) barn som erbjudits plats före eller på önskat placeringsdatum. Om önskat placeringsdatum infaller på lördag, söndag, helgdag eller klämdag räknas första kommande vardag som förskolan är öppen som önskat placeringsdatum. Mätperiod årets 6 första månader. Data hämtas från kommunens centrala kö till förskola. Förskolebarn som inte får plats via den centrala kön ska inte räknas med. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: - KKiK U Våren 2017 har färre barn fått barnomsorgsplats på önskat datum jämfört med föregående år. Resultatet var väntat eftersom trycket på Falu förskola är fortsatt högt samtidigt som Falu förskola har tagit beslut om att minska antalet barn per avdelning. Falu kommun erbjuder förskoleplats inom fyra kalendermånader från ansökningsdatum och strävar efter att tillgodose val av placering. Det bör noteras att det i ansökningsförfarandet för förskoleplats går att ansöka om plats från och med den dagen som ansökan görs, trots att hanteringsprocessen tar längre tid. Nyckeltalet visar alltså inte huruvida Falu kommun har erbjudit förskoleplats inom de lagstadgade fyra månaderna. till nyckeltalet: Stora svängningar i nyckeltalet mellan åren kan förklaras med att riktlinjerna för nyckeltalet är otydliga och har varierat mellan åren, till exempel har statistiken för Falun för 2012 och 2013 baserats på en annan tolkning av frågan. Vid inlämning av uppgifterna till KKIK finns utrymme för olika tolkningar av hur uppgifterna skall registreras, vilket kan bidra till skillnader mellan kommuner. I Falu kommun har datainsamlingen sett lika ut 2016 och 2017 och dessa år är därmed jämförbara. Kompletterande nyckeltal: U Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde För mer information, se kolada.se Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: e-post: ainileena.niva@falun.se

17 17. Nöjd Region-Index Helheten KKiK Definition Kolada (U00402) Kommunens Nöjd-Regionindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på?" och "Föreställ dig en plats som är perfekt\natt bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Publicering i Kolada: December Det är glädjande att Faluborna i allmänhet upplever att de är trygga i kommunen och en av faktorerna som ligger bakom är sannolikt ett medvetet arbete när det gäller säkerhet och trygghet. Att tryggheten trots allt är lägre enligt 2016 års undersökning jämfört med 2014, är oroande. Möjligen kan det kopplas till lägre polisiär närvaro som det rapporterats om mycket under året i media. Kontaktperson: Emelie von Bothmer, tel: , e-post: emelie.vom.bothmer@falun.se

18 18. Nöjd Region-Index Trygghet KKiK Definition Kolada (U00405) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Medborgarnas bedömning av hur tryggt det är i kommunen, skala Utgår från frågorna: "Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter?", "Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel?" och "Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Publicering i Kolada: December I Falun liksom i övriga landet finns skillnader mellan kön i upplevd trygghet. Generellt sett känner sig flickor och kvinnor mindre trygga på offentliga platser än pojkar och män. Detta har också visat sig i våra LUPP-undersökningar för unga som gjort tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Som ovan nämnts har vi en stor ökning av antalet anmälda sexualbrott, brott som i övriga landet till stor del riktar sig mot flickor och unga kvinnor. Vi inledde under 2016 därför ett förebyggande arbete mot detta för att vända den negativa trenden. Då medborgare i Falun också framfört oro runt vissa delar av centrala Falun och deras ökade upplevda otrygghet där har vi satt in extra trygghetsvandringar med påföljande åtgärder. Polisen lade i ett Medborgarlöfte in extra hög närvaro i centrala Falun under perioden oktober 2016-mars Falu kommun har också under 2017 startat en ny uppsökande, förebyggande fältgrupp för unga, Ungdomsstödjarna, som också kommer att finnas på Faluns offentliga platser. Kontaktperson: Ulrika Gustafsson-Lindberg, tel: e-post: ulrika.gustafsson-lindberg@falun.se